Bet. 1994/95:JoU17

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU17

Ändringar i lagen (1994:1704) om lageravgift på socker och ris

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

JoU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en proposition med förslag om

ändringar i lagen om lageravgift på socker och ris. Ändringarna

föranleds av att EG beslutat om vissa avgifter på överlager m.m.

De nya bestämmelserna behövs bl.a. för att förhindra dubbla

avgifter på den svenska lagerhållningen. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker därmed fyra motioner som går

ut på att riksdagen bör upphäva den svenska lagstiftningen i den

del den avser avgifter på normallager.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, c, fp, mp) av

innebörd att riksdagen bör upphäva lagen om lageravgift på

socker och ris, med undantag av de bestämmelser som behövs för

att implementera EG-avgifterna.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:146 att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1704) om lageravgift på socker

och ris,

2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

4. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 20 december 1994 beslutade riksdagen en lag om lageravgift

på socker och ris. Lagen syftar till att neutralisera skillnader

i prisnivå och gränsskydd mellan Sverige och Europeiska unionen

(EU) och därmed bl.a. motverka spekulation i socker och ris. För

att undvika störningar på marknaden som en följd av Sveriges,

Finlands och Österrikes anslutning till unionen beslutade

EG-kommissionen den 19 december 1994 en förordning som för

svensk del avgiftsbelägger onormalt stora lager av bl.a. ris.

I propositionen föreslås de ändringar i lagen om lageravgift

på socker och ris som föranleds av den av EG beslutade avgiften

på överlager. Nya bestämmelser behövs för att förhindra dubbla

avgifter och för att beräkna och uppbära den av EG beslutade

avgiften. Därutöver föreslås en bestämmelse om rätt att från

lageravgiften på socker avräkna en avgift som EG tar ut på lager

av socker.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1995.

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1994/95:Jo17 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa den nationella

lageravgiften på socker och ris,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tolkningen av begreppet "överlager".

1994/95:Jo18 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att lagen (1994:1704) om lageravgift

på socker och ris upphör att gälla,

2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:146 Ändringar i

lagen (1994:1704) om lageravgift på socker och ris.

1994/95:Jo19 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att nu gällande avgiftssystem med lageravgifter på

jordbruksprodukter (för närvarande socker och ris) slopas.

1994/95:Jo20 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om lageravgifter på socker och ris.

Utfrågning

Utskottet har anordnat en utfrågning angående den nationella

lageravgiftens förenlighet med EG-rätten. Deltagare var Ulf

Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, Bengt-Åke

Nilsson, rättschef i statsrådsberedningen, Hans Petterson,

rättschef i Jordbruksdepartementet och Dag von Schantz,

departementsråd i Jordbruksdepartementet.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 en lag om lageravgift

på socker och ris (prop. 1994/95:43, bet. JoU11, rskr. 127).

Bakgrunden till lagen är att det inför Sveriges inträde i EU

konstaterades att ett medlemskap i unionen skulle komma att

innebära höjda marknadspriser på socker och ris. Ett syfte med

lagen är att motverka den spekulation som denna prisskillnad

skulle kunna leda till. Genom lagen avgiftsbeläggs också de

vinster som uppstår vid övergången till EG:s regleringar på

området.

Den 19 december 1994 beslutade kommissionen förordning (EG) nr

3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med

jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och

Sveriges anslutning (förordningen om avgift på överlager).

Förordningen innebär för svenskt vidkommande en

avgiftsskyldighet för sådana lager av ris och beredda

champinjoner som är att anse som onormalt stora.

Den av EG beslutade avgiften på överlager gör det enligt

regeringen nödvändigt att i vissa avseenden ändra lagen om

lageravgift på socker och ris. Avgiften på överlager och den

nationella lageravgiften måste samordnas så att inte något lager

beläggs med dubbla avgifter. EG-förordningen måste också

kompletteras med nationella förfaranderegler för hur avgiften

på överlager skall tas ut.

I samband med att den nationella lageravgiften beslutades

aktualiserades frågan om rätt för den som betalar en avgift på

lager av socker enligt rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den

30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för

socker att göra ett avdrag från den inhemska lageravgiften. I

det följande behandlas också den frågan.

I lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från bl.a.

Statens jordbruksverk, Grossistförbundet Svensk Handel,

Kooperativa förbundet och Sockerbolaget AB.

Avgift på överlager av ris och beredda champinjoner

Propositionen

Lagen om lageravgift på socker och ris och EG:s förordning som

avgiftsbelägger överlager av ris och champinjoner innebär att

överlager av ris träffas av två olika avgifter. I det följande

redovisas det huvudsakliga innehållet i den nationella

lagstiftningen och i EG:s förordning. Därefter redogörs för de

ändringar som behöver göras i lagen om lageravgift på socker och

ris med hänsyn till EG-förordningen. Avslutningsvis behandlas

vissa tillämpningsfrågor.

Lagen om lageravgift på socker och ris innebär en skyldighet

för den som den 31 december 1994 hade socker eller ris i lager

att betala lageravgift till staten. Enligt lagen tas avgift ut

endast för den del av lagret som omfattar mer än tre ton.

Både i fråga om ris och socker har avgiften beräknats som

skillnaden mellan svenskt marknadspris före anslutningen till EU

och det då rådande marknadspriset inom EU. Detta har bedömts

motsvara den höjning av marknadspriset som blir en följd av

medlemskapet i EU. Avgifterna varierar med hänsyn till

förädlingsgrad.

Den som är avgiftsskyldig skall lämna en deklaration till

Jordbruksverket om sitt innehav av avgiftspliktiga varor.

Deklarationen skall ta upp varuslag och kvantitet,

lagringsplatsen och lageravgiftens belopp. För avgifterna gäller

bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

I förordningen om avgift på överlager är det särskilt artikel

4 som är av intresse i detta sammanhang. Enligt den artikeln

skall de nya medlemsstaterna avgiftsbelägga innehav av överlager

av vissa jordbruksprodukter per den 1 januari 1995.

Avgiftsskyldigheten gäller bara om det inte finns strängare

lagstiftning på nationell nivå vad avser överlager.

Vid fastställandet av varje innehavares överlager skall de nya

medlemsstaterna särskilt ta hänsyn till vissa angivna

förhållanden. Överlagret skall sålunda bestämmas med hänsyn till

genomsnittet av tillgängliga lager under våren före

anslutningen, handeln under dessa år och de omständigheter under

vilka lagren byggts upp.

För produkter med ursprung i tredje land skall avgiften

motsvara skillnaden mellan importavgiften till EU den 31

december 1994 och den svenska importavgiften samma dag. I fråga

om produkter från EU skall avgiften motsvara skillnaden mellan

de exportbidrag som gällde i gemenskapen den 31 december 1994

och den svenska importavgiften samma dag. I båda fallen

förutsätts att den svenska importavgiften är lägre än EU:s

importavgift respektive exportbidrag.

Reglerna innebär, vad beträffar ris, att avgiften på överlager

kan variera från som högst omkring 6 kronor 70 öre per kilogram

ned till under 2 kronor per kilogram. Avgiftsbeloppen varierar

beroende på risets kvalitet men också med avseende på risets

ursprung, dvs. det land från vilket riset kommer.

Avgiften på överlagret av beredda champinjoner kommer i de

flesta fall att uppgå till antingen omkring 19 kronor per

kilogram eller ungefär 16 kronor per kilogram beroende på

varuslag. Avgiften kommer inte att omfatta andra varor än sådana

som kommer från tredje land, eftersom något bidrag inte har

lämnats vid export från EU.

Det ankommer på medlemsstaterna att göra en inventering av de

aktuella lagren per den 1 januari 1995 för att säkerställa att

avgifterna tas ut på ett korrekt sätt. Artikel 4 innehåller

också en uppräkning av de varor för vilka avgift skall tas ut.

För Sveriges del gäller enligt grundförordningen

avgiftsskyldigheten endast ris. I en ändringsförordning från

kommissionen, kommissionens förordning (EG) nr 3244/94 av den 21

december 1994 om ändring i förordningen (EG) nr 3108/94 av den

20 december 1994 om övergångsåtgärder vad avser handeln med

jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och

Sveriges anslutning, har för svenskt vidkommande

avgiftsskyldigheten vidgats till att gälla också vissa beredda

champinjoner.

De båda förordningarna bifogas lagrådsremissen som bilaga,

grundförordningen i en svensk inofficiell översättning.

EG:s förordning om avgift på överlager är direkt tillämplig i

Sverige. Förordningen förutsätter dock vissa utfyllande

bestämmelser för att kunna verkställas här i landet. Dessa

bestämmelser kan med fördel föras in i lagen om lageravgift på

socker och ris.

För att kunna ta ut EG:s avgift på överlager måste i ett

första steg bestämmas vilka som den 1 januari 1995 hade ett

sådant lager. Överlagrens storlek måste också fastställas. Först

när avgiftsskyldigheten har avgränsats på detta sätt är det

möjligt att ålägga lagerhållarna en deklarationsplikt som kan

utgöra grund för uttag av avgiften.

I en av de nya bestämmelserna föreslås att det bör ankomma på

Jordbruksverket att fastställa vilka lagerhållare som skall vara

skyldiga att betala avgift på överlager. Verket skall också

fastställa överlagrens storlek.

Bestämmelserna i lagen om lageravgift på socker och ris om

deklarationsskyldighet och punktskattelagens tillämpning

föreslås ändrade så att de kommer att omfatta också avgiften på

överlager. Enligt den nuvarande bestämmelsen om

deklarationsskyldighet skall deklarationer avseende lageravgift

ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 januari 1995.

Motsvarande tidpunkt för deklarationer som avser avgift på

överlager bör bestämmas till den 15 april 1995.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition om

lageravgift på socker och ris underströks vikten av att undvika

att de avgiftsskyldiga företagarna missgynnas i

konkurrenshänseende på grund av dubbel avgiftsskyldighet. För

att svenska företag inte skall missgynnas i förhållande till

utländska konkurrenter bör den som blir skyldig att betala

avgift på överlager få rätt att göra avdrag för den inhemska

lageravgiften som hänför sig till överlagret.

Varken den inhemska lageravgiften eller den av EG beslutade

avgiften på överlager har i princip bestämts till högre belopp

än att avgifterna motsvarar den prishöjning på varorna som blir

en följd av de högre marknadspriserna inom EU. Det kan

emellertid inte uteslutas att problem kan uppstå i första hand

för företag som skall betala avgift på överlager. Avgiften på

överlager av ris blir förhållandevis hög, som högst omkring 6

kronor 70 öre per kilogram. Tillgängliga uppgifter tyder

emellertid på att det finns få om ens något överlager av ris i

landet. Skulle, trots vad som sagts om grunden för

avgiftsbeloppen, något eller några företag råka i svårigheter

som en följd av avgiftsskyldigheten bör Jordbruksverket kunna,

om det finns synnerliga skäl, jämka den inhemska lageravgiften

eller avgiften på överlager av ris eller beredda champinjoner.

Regeringen har för avsikt att bemyndiga Jordbruksverket att

medge sådan nedsättning eller befrielse som avses i 9 kap. 4 §

punktskattelagen.

I lagstiftningsärendet har Kooperativa förbundet (KF)

framhållit vikten av att tillämpningen av lagen blir neutral i

konkurrenshänseende mellan inhemska lagerhållare. Det finns

enligt KF en risk för att förbundets butiker kommer att

missgynnas i förhållande till andra detaljister.

I anledning av vad KF anfört bör det framhållas att det är av

stor betydelse att den föreslagna lagstiftningen tillämpas på

ett sådant sätt att konkurrenssnedvridning undviks. Lika villkor

bör gälla mellan svenska och utländska företag liksom mellan

svenska företag. I allmänhet bör gälla att avgiften skall vara

densamma oberoende av om en innehavares lager är fördelat på ett

eller flera lagerställen. Det finns emellertid skäl att frångå

den principen i sådana fall då företagare som bedriver

verksamhet under i övrigt lika villkor annars skulle komma att

behandlas olika i avgiftshänseende. När det gäller detaljhandeln

kan det förutsättas att de lager som finns ute i varje enskild

butik kommer att betraktas som ett lagerinnehav. En sådan

tillämpning bör gälla också för KF:s butiker.

Vidare har i lagstiftningsärendet ifrågasatts om inte

förordningen om avgift på överlager tillåter en kompletterande

regel i lagen som från avgift undantar varor som uppenbarligen

är avsedda endast för den svenska marknaden. Genom den

föreslagna regeln skulle det klargöras att t.ex. lager av ris

som är förpackat i konsumentförpackningar märkta med svensk text

undantas från avgiftsskyldighet. Något fog för ett sådant

undantag finns emellertid inte. EG:s förordning syftar till att

undvika att det uppkommer störningar på marknaden som en följd

av utvidgningen med nya medlemsländer. Dessa störningar

förutsätts kunna uppkomma oavsett inom vilket land inom unionen

som riset säljs. Det förhållandet att riset är avsett bara för

den svenska marknaden bör följaktligen inte påverka

avgiftsskyldigheten.

Lageravgiften på vitsocker

Propositionen

De grundläggande bestämmelserna för EG:s sockerreglering finns

i rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den

gemensamma organisationen av marknaden för socker. Av artikel 8

i förordningen följer att medlemsstaterna skall ta ut en avgift

av de företag som har tilldelats en sockerkvot inom EG:s

sockerreglering. Avgiften är för närvarande 33 öre per kilogram

försålt socker. Enligt artikeln skall det också lämnas ett

bidrag för lagring av socker. Bidraget uppgår för närvarande

till drygt 4 öre per kilogram och månad.

Lager av socker som omfattas av EG:s avgift bör inte belastas

med en i förhållande till andra lager högre sammanlagd

avgiftsskyldighet. Från den inhemska lageravgiften bör därför

avdrag få göras med ett belopp som avrundat motsvarar EG:s

lageravgift med hänsyn tagen till det lagerbidrag som lämnas per

månad enligt sockerregleringen. Med hänsyn till de

lagringsperioder som den svenske sockertillverkaren kan

förutsättas tillämpa kan bidraget för lagring beräknas till 18

öre per kilogram att jämföras med lageravgiften på 33 öre per

kilogram. Med utgångspunkt från skillnaden mellan lageravgiften

och lagerbidraget bör avdraget bestämmas till 15 öre per

kilogram.

Motionerna

Fyra motioner, Jo17 -- Jo20, har väckts med anledning av

propositionen (m, c, kds, mp). Samtliga motioner innehåller

yrkanden som innebär att riksdagen bör upphäva lagen om

lageravgift på socker och ris och endast anta de bestämmelser

som behövs för att införliva EU:s avgifter med svensk rätt. I

motion Jo17 (m) yrkas dessutom att riksdagen gör ett uttalande

angående tolkningen av begreppet överlager när det gäller att

tillämpa EG:s förordning om avgift på överlager. Livsmedel

importerade för normal förbrukning på den svenska marknaden bör

enligt motionen inte beläggas med EG-avgift.

De skäl som anförs i motionerna innebär i huvudsak att Sverige

saknar anledning att ensidigt införa eller behålla nationella

avgifter som går utöver de avgifter som beslutats inom EU.

Vidare framhålls att den nationella avgiften inte är konstruerad

så att den träffar några spekulativa överlager utan drabbar

ordinära smålager hos grossister, förädlingsindustrier, butiker

och storhushåll. I motion Jo20 (mp) anförs att ris är ett bra

baslivsmedel och att det ligger i konsumenternas intresse att

priset är så lågt som möjligt.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen har riksdagen under hösten 1994

beslutat en lag om en nationell lageravgift på socker och ris

(1994/95:JoU11). Lagen trädde i kraft den 31 december 1994,

dagen före Sveriges anslutning till EU. Syftet med lagen var

dels att motverka att det i Sverige byggdes upp lager i

spekulationssyfte inför ett svenskt medlemskap i EU, dels att

motverka spekulation och att lagerhållare övergångsvis gjorde

stora vinster på ett svenskt EU-inträde. Beträffande de argument

som framfördes för och emot den nationella lagstiftningen

hänvisar utskottet till angivna betänkande.

I den nu framlagda propositionen föreslås ändringar i lagen om

lageravgift på socker och ris som föranleds av att EG beslutat

om en avgift på överlager av ris och beredda champinjoner samt

om en lageravgift för socker. Nya bestämmelser behövs för att

förhindra dubbla avgifter och för att beräkna och uppbära de av

EG beslutade avgifterna. Inbetalningen av de nationella

avgifterna och EG-avgifterna skall enligt propositionen ske

senast den 15 juli 1995 eller den senare tidpunkt som

Jordbruksverket föreskriver.

Utskottet har, som framgår av inledningen till detta

betänkande, anordnat en särskild utfrågning angående

förhållandet mellan den nationella lageravgiften och EG-rätten.

Vidare har utskottet under hand fått information från Statens

jordbruksverk angående inlämnade deklarationer rörande

lagerinnehav av ris och socker m.m.

Utskottet anser inte att det har framkommit några nya

omständigheter som skulle motivera att riksdagen upphäver den

lag om lageravgift på socker och ris som antogs i december 1994.

Bestämmelserna om nationella lageravgifter beslutades och trädde

i kraft innan Sverige blev medlem i EU. Den del av avgifterna

som ej hänför sig till överlager kan enligt utskottets bedömning

ses som ett utflöde av den nationella självbestämmanderätten på

skatteområdet, och anslutningsfördraget bör således inte utgöra

något hinder mot att Sverige bibehåller och tillämpar de

aktuella bestämmelserna. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motionerna Jo17 yrkande 1, Jo18, Jo19 och

Jo20.

När det gäller tolkningen av begreppet överlager erinrar

utskottet om att det enligt förslaget ankommer på

Jordbruksverket att fastställa överlagrens storlek. I den

aktuella förordningen (3108/94) finns en definition av begreppet

överskjutande lager som bl.a. ger möjlighet att beakta under

vilka omständigheter lagren byggdes upp. De uppgifter som

inkommit från Jordbruksverket utvisar att det inte finns något

överlager av socker i Sverige enligt de deklarationer som

inlämnats till verket. I fråga om ris har verket redovisat

siffror som tyder på en viss ökning av importen under år 1994.

De företag som redovisar större lager än normalt har dock i de

flesta skäl angivit skäl för detta, som t.ex. nya kunder, nya

produkter och sammanläggningar av företag. Mot angivna bakgrund

utgår utskottet från att synpunkterna i motion Jo17 yrkande 2

kommer att tillgodoses i tillämpningen. Motionen påkallar ingen

åtgärd i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo17 yrkande 1, 1994/95:Jo18,

1994/95:Jo19 och 1994/95:Jo20

a) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1704) om

lageravgift på socker och ris,

b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter,

c) antar förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69)

d) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om

förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

res. (m, c, fp, mp)

2. beträffande överskjutande lager

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo17 yrkande 2.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 21 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och

Ola Sundell (m).

Reservation

Lagförslagen (mom. 1)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Eva Eriksson (fp),

Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Ola

Sundell (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "och Jo20" bort ha

följande lydelse:

I en reservation (m, c, fp, mp) till utskottets betänkande

1994/95:JoU11 anfördes en lång rad tunga sakskäl mot den

nationella lageravgift som nu omfattas av vissa ändringsförslag

i propositionen. Argumenten som talar emot den nationella

lageravgiften har ytterligare förstärkts genom utvecklingen

efter den 31 december 1994. De uppgifter som inkommit från

Jordbruksverket utvisar att det inte existerar något

överskjutande lager av socker enligt EG:s definition. När det

gäller ris finns vissa uppgifter om ökad import under år 1994,

men enligt Jordbruksverkets bedömning torde det inte heller i

denna del bli tal om annat än normala lagervariationer med

hänsyn till bakomliggande omständigheter. Därmed är det klarlagt

att den svenska lageravgift som ej hänförs till överlager

uteslutande får karaktären av en punktskatt på ris och socker

som helt går utöver de åtaganden Sverige gjort gentemot EU i

samband med anslutningen. Motiven för en nationell avgift har

således fallit.

Utskottet ser det som särskilt allvarligt att den nationella

avgiftens förenlighet med EG-rätten har starkt ifrågasatts av en

av landets främsta experter på detta rättsområde. Utskottet

delar uppfattningen att en nationell avgift på normallager inte

är nödvändig och inte heller förenlig med artikel 145.2 i

anslutningsfördraget. Även om Sverige utnyttjat den formella

rätten att vid senaste möjliga tillfälle, nämligen dagen före

anslutningsdagen, införa en nationell skatt står det klart att

implementeringen av denna pålaga måste ske efter det landet

blivit medlem i unionen. Utskottet erinrar om att inbetalningen

av lageravgifterna nu enligt förslaget senareläggs till den 15

juli 1995 eller till den senare tidpunkt som Jordbruksverket

föreskriver. Det bör understrykas att det, enligt vad som

framkom vid utfrågningen, finns avgöranden av EG-domstolen som

ger belägg för att EG-rätten har företräde framför nationell

rätt oavsett om den nationella lagen antagits före eller efter

ikraftträdandet av den EG-rättsliga bestämmelsen.

Mot angivna bakgrund anser utskottet att lagen om lageravgift

på socker och ris bör upphävas och propositionen avslås. De

bestämmelser som behövs för att verkställa EG:s avgifter på

överskjutande lager m.m. kan däremot bibehållas. Regeringen bör

snarast återkomma med en proposition som innehåller de

nödvändiga implementeringsbestämmelserna och förslag om

upphävande av lagstiftningen i övrigt. Detta bör riksdagen, med

anledning av motionerna Jo17 yrkande 1 och Jo18--Jo20, som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo17 yrkande

1, 1994/95:Jo18, 1994/95:Jo19 och 1994/95:Jo20 avslår

propositionen och som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Bilaga