Bet. 1994/95:JoU18

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU18

Trädgårdsnäring m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

JoU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 16 motionsyrkanden

rörande fäbodbruk och trädgårdsnäring m.m. från den allmänna

motionstiden 1995. Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Motionerna

1994/95:Jo237 av Ragnhild Pohanka och Gudrun Lindvall (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fäbodbruket och dess roll i ett levande

kulturlandskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

fäbodbruket skall kunna utvecklas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vad en ökning av antalet fäbodar betyder

ur sårbarhets- och beredskapssynpunkt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en snabb handläggning av frågan

då antalet fäbodar minskar katastrofalt för varje år,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

förvärvstillståndshandläggningen rörande försäljning av fäbodar

och jordbruksfastigheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fäbodarnas betydelse bör uppmärksammas

vad gäller gamla lantraser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om undantag för fäbod- och småbrukare

angående husbehovsslakt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slaktvikten för att få EU-stöd,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen angivits när det gäller behovet av annan syn på

arealstödet vid betning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen framhållits om fäbodbrukares undantag från

mjölkkvoterna.

1994/95:Jo239 av Gunnar Goude och Gudrun Lindvall (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om EU:s investeringsbidrag till svensk

äppelodling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en differentiering av arbetsgivaravgiften.

1994/95:Jo251 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om investeringsstöd till grönsaksproduktion

och djurhållning.

1994/95:Jo253 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av fosfor- och kvävebalans i växtodling.

1994/95:Jo256 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om korrigering av regelsystemet för

omställningsarealen.

1994/95:Jo267 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bra trädgårdsväxter till konsumenterna.

Utskottet

Fäbodar

Motionen

I motion Jo237 (mp) yrkandena 1 och 2 framhålls fäbodbrukets

betydelse för ett levande kulturlandskap och efterfrågas förslag

från regeringen om hur fäbodbruket skall kunna utvecklas. Enligt

samma motion, yrkande 3, kan fäbodarna betyda mycket från

beredskaps- och sårbarhetssynpunkt med bibehållande av gamla

kunskaper. Enligt yrkande 4 minskar antalet fäbodar med en

skrämmande hastighet och en snabb handläggning av frågan är

därför nödvändig. Enligt yrkande 5 utgör handläggningen av

förvärvstillstånd ett stort hinder för yngre brukare att

förvärva jordbruksfastigheter. En översyn av

förvärvstillståndshandläggningen rörande försäljning av fäbodar

och jordbruksfastigheter är därför nödvändig. Motionärerna anför

i yrkande 6 att fäbodbruket utgör sista utposten för Svensk

Rödkulla, fjällkor och lantrasgetter i ursprunglig miljö. I

yrkande 7 anförs att rennäringen har fått vissa undantag för

slakt till husbehov, vilket även småbrukare och fäbodbrukare

borde få. Lantraserna kan enligt yrkande 8 i samma motion ej

komma upp i den stipulerade vikten för att få del av EU:s bidrag

till ungnöt, varför villkoren för stödet måste ändras. Enligt

yrkande 9 räknas areal med ris, skog, myrmark o.d. ej som

betesmark enligt EU:s regler och är därmed inte heller

bidragsberättigad. Det bör undersökas om medel för att

kompensera för detta kan tas ur miljö- eller glesbygdsstödet. I

yrkande 10 anförs att fäbodbrukare och vissa småbrukare borde

undantas vid beräkning av mjölkkvoter då de inte kan komma upp i

EU:s mjölkkvoter.

Utskottets överväganden

Utskottet har under tidigare riksmöte behandlat frågor om

bevarande av fäbodbruket och därvid framhållit bl.a. att

fäbodbruket är en väsentlig del av vårt kulturarv och att det är

angeläget att denna brukningsform bevaras (1990/91:JoU27).

Utskottet erinrar även om att riksdagen tidigare beslutat att

miljöprogrammet inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 skall

bestå av tre delprogram (1994/95:JoU7, rskr. 126). Det första

delprogrammet skall stödja bevarandet av vissa från natur- och

kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Inom

ramen för detta program kan stöd lämnas för bl.a.

naturbetesmarker och övriga värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Riksdagen har även beslutat att bevarandeplaner skall upprättas

för våra lantraser (1993/94:JoU9, rskr. 87). En vetenskaplig

kommitté för biologisk mångfald har dessutom tillsatts av

regeringen (dir. 1994:51). Det är även möjligt att lämna stöd

för utrotningshotade husdjursraser inom ramen för ovannämnda

miljöprogram. Enligt jordförvärvslagen (SFS 1991:670) får

förvärv av jordbruksfastighet vägras om fastigheten är belägen i

glesbygd och behövs för att främja sysselsättning eller

bosättning på orten. Tillstånd prövas av länsstyrelsen.

Utskottet vill med anledning av motion Jo237 yrkande 7 erinra om

att husbehovsslakt är undantagen från Livsmedelsverkets

föreskrifter (SLVFS 1994:1) om slakt av tamboskap och inhägnat

vilt.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att

det är angeläget att fäbodkulturen bevaras. De synpunkter som

framförs i motion Jo237 bör i huvudsak kunna tillgodoses inom

ramen för det nationella och EU-anknutna regelverk som kan

tillämpas på fäbodbruket. Det kan tilläggas att fäbodbruket

nyligen behandlats i samband med ett frågesvar i riksdagen

(prot. 1994/95:85). Även jordbruksministern redovisade en

positiv inställning till fäbodkulturen. Med det anförda föreslår

utskottet att motion Jo237, yrkandena 1--7 samt yrkandena 9 och

10, avslås i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från

riksdagens sida med anledning av de i motion Jo237 yrkande 8

framförda synpunkterna beträffande slaktvikten för att få

EU-bidrag. I sammanhanget bör framhållas att utskottet nyligen

uttalat som sin mening att den gemensamma jordbrukspolitiken,

CAP, behöver förändras på flera viktiga punkter. Vid

reformeringen av CAP bör en primär uppgift vara att successivt

minska såväl antalet regleringar som budgetbelastningen. I

enlighet härmed bör man från Sveriges sida visa viss

återhållsamhet när det gäller att framföra nya förslag om

undantag från det gemensamma regelverket.

Trädgårdsnäring m.m.

Motionerna

Enligt motion Jo239 (mp) yrkande 1 bör svenska äppelodlare få

del av EU:s investeringsstöd. Staten bör satsa 10 miljoner

kronor för detta ändamål. I yrkande 2 föreslås att möjligheterna

till en differentiering av arbetsgivaravgifterna för fast och

tillfälligt anställd personal utreds. I motion Jo251 (v) yrkande

3 föreslås att det skapas en möjlighet för stöd till

investeringar i lagerbyggnader och maskiner inom den ekologiska

grönsaksproduktionen samt till utveckling av nya

djurhållningssystem. I motion Jo267 (s) anförs att regeringen

bör ge Statens jordbruksverk i uppdrag att i samarbete med

Konsumentverket utreda hur konsumenternas möjligheter kan

stärkas att välja ett lämpligt växtmaterial inom ramen för ett

förväntat ökat utbud av växter med för svenska förhållanden

skiftande kvalitet.

Enligt motion Jo253 (s) bör växtförädlingen snarast påbörja

program för att finna odlingssätt där balans uppnås mellan

fosfor- och kvävegivan och totaluttaget i skörden. Enligt motion

Jo256 (fp, m) bör regelsystemet för omställningsstöd korrigeras

så att de som överlåter mark ej behöver återbetala

omställningsstöd avseende tid då spannmålsproduktion ej skett.

Utskottets överväganden

Utskottet har under innevarande riksmöte tillstyrkt att

Sverige inom ramen för EG:s horisontella strukturstöd inför

stödformerna startstöd till yngre jordbrukare samt stöd till

bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter

(1994/95:JoU13). Dessa stödformer är även tillämpliga på

trädgårdsnäringen. Utskottet är inte berett att ta initiativ

till några ytterligare stödåtgärder. Därmed avstyrks motionerna

Jo239 yrkande 1 och Jo251 yrkande 3.

Motion Jo239 yrkande 2 tar upp arbetskraftskostnaderna i

trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende.

Utskottet behandlade denna fråga under föregående riksmöte och

uttalade då att arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen bör

ägnas fortsatt uppmärksamhet (1993/94:JoU22). Regeringen borde

härvid särskilt beakta vad dessa kostnader innebär för de

svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell

marknad. Motionen avstyrks i den mån den ej tillgodosetts genom

vad som anförts.

Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från

riksdagens sida med anledning av vad som i motion Jo267 anförs

om bra trädgårdsväxter till konsumenterna. Det finns för

närvarande inga gemensamma regler om certifiering av

köksväxtplantor inom EU, men ett arbete pågår för att införa

sådana. I dagsläget kan företagen välja om de vill certifiera

sina växter eller följa EU:s minimiregler om plantkvalitet.

Enligt uppgift pågår diskussioner mellan Statens jordbruksverk

och Trädgårdsnäringens riksförbund om produktion av

lättillgänglig information till konsumenterna i frågan.

Utskottet föreslår med det anförda att motionen avslås. Det kan

tilläggas att utskottet nyligen behandlat frågor om bevarande av

de traditionella sorterna av köksväxter m.m. (1994/95:JoU15).

Därvid har utskottet uttalat sig positivt om värdet av ett

variationsrikt sortmaterial och hänvisat bl.a. till en svensk

landsstudie som skall utreda dessa och närliggande frågor (dir.

1994:77).

Enligt de av riksdagen antagna miljömålen skall kväveläckaget

från jordbruket halveras till år 1995, ammoniakutsläppen minskas

med 25 % till år 1995 och den totala förbrukningen av

handelsgödselkväve minskas med 20 % fram till sekelskiftet. Med

anledning av detta har miljöavgifterna på handelsgödsel nyligen

höjts (1994/95:JoU7, rskr. 126). Utskottet föreslår därmed att

motion Jo253 avslås.

Enligt motion Jo256 bör regelsystemet för omställningsarealen

ändras så att de som överlåter mark utan förbehåll om fortsatt

omställning ej behöver återbetala omställningsstöd avseende tid

då spannmålsproduktion ej skett på marken. Utskottet erinrar om

gällande bestämmelser för omställningsstöd som återfinns i

förordningen (1991:1177) om inkomst-, omställnings- och

anläggningsstöd till jordbrukare m.m. Enligt denna förordning

skall stödbelopp återbetalas vid överlåtelse av mark om inte den

nye brukaren övertar omställningen. Om det kan anses oskäligt

att återkräva hela beloppet får detta sättas ned. För närvarande

pågår en rättslig prövning av det ärende som nämns i motionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utveckling av fäbodbruket

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo237 yrkandena 1--7, 9

och 10,

res. 1 (mp)

2. beträffande slaktvikt för EU-stöd

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo237 yrkande 8,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande investeringsstöd till trädgårdsodling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo239 yrkande 1 och

1994/95:Jo251 yrkande 3,

res. 3 (v, mp)

4. beträffande arbetsgivaravgifter för tillfälligt

anställda

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo239 yrkande 2,

res. 4 (mp)

5. beträffande bra trädgårdsväxter till konsumenterna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo267,

res. 5 (mp)

6. beträffande behovet av fosfor- och kvävebalans i

växtodlingen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo253,

7. beträffande regelsystemet för omställningsareal

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo256.

res. 6 (m, fp)

Stockholm den 20 april 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),

Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa

Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-Ahl (s) och

Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Utveckling av fäbodbruket (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses tillgodosedd"

bort ha följande lydelse:

Glansperioden för fäbodarna inföll kring sekelskiftet då det

fanns ca 20 000 levande fäbodar i Sverige. I dag finns färre än

150 kvar och antalet sjunker med en skrämmande hastighet. Några

av våra gamla rötter håller på att förintas och en kultur håller

på att dö ut. De levande fäbodar som i dag finns kvar håller

Sveriges äldsta tradition levande. Men fäbodbruket är mer än

kultur, det är ett sätt att leva och dessutom en form av

ekologiskt anpassat jordbruk. Med utveckling mot ett biologiskt

jordbruk, utan kemikalier och konstgödning, kan fäbodarna bli en

såväl lönsam som praktisk nisch. Medan djuren betar på fäboden

kan marken på gården användas till att odla det foder som djuren

behöver under vintersäsongen. Enligt utskottets mening bör stöd

till fäbodverksamhet vara en naturlig del av Landsbygd

90-projektet. Blir det för få djurhållare kvar, upphör snart

förutsättningarna för de kvarvarande.

Handläggningen av förvärvstillstånd har gjort att det i

princip är den som betalar bäst som får köpa

jordbruksfastigheter. Detta utgör ett stort hinder för kommande

yngre brukare att förvärva jordbruksfastigheter, och utskottet

anser därför att en översyn av handläggningen av förvärvsärenden

måste genomföras. Fäbodbruket utgör sista utposten för Svensk

Rödkulla, fjällkor och lantrasgetter i ursprunglig miljö. Deras

fria bete hjälper även till att bevara de sista resterna av en

urgammal svensk flora och fauna liksom lokala traditioner.

Försvinner detta är det sedan borta för all framtid i vårt land.

Enligt utskottets mening hjälper lokalt stöd till fäbodbruket

föga, när det nu alltmer drabbas av riksdagsbeslut och EU:s

regler.

Enligt utskottets mening kan fäbodarna betyda mycket från

beredskaps- och sårbarhetssynpunkt med bibehållande av gamla

kunskaper. De spridda brukningsenheterna ger också gott underlag

att växa vid behov av ökad produktion av kött- och

mjölkprodukter med resursbesparande ekologiskt riktig

djurhållning.

De små jordbruken och fäbodarna slås ut bl.a. av hur

jordbruksstöden i Sverige varit konstruerade, och EU:s stöd

innebär för många nådastöten. Man får inte längre transportera

slaktade djur till kontrollslakterier. Rennäringen har fått

undantag för slakt till husbehov, vilket enligt utskottets

mening även småbrukare och fäbodbrukare borde få.

Fäbodbrukarna har inte ekonomiskt underlag för en maskinpark

och köper oftast vinterfoder och låter djuren gå ute så länge

som möjligt med mindre avkastning som följd. Man får inte räkna

arealer med ris, skog och myrmark e.d. som betesmark, vilket

innebär att marken inte är bidragsberättigad enligt EU:s regler.

Enligt utskottets mening bör det undersökas om pengar kan tas ur

miljöstödet eller glesbygdsstödet för att kompensera för detta.

Utskottet anser vidare att då fäbodbrukare och vissa småbrukare

inte kan komma upp i EU:s mjölkkvoter bör de undantas vid

beräkning av mjölkkvoter. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo237 yrkandena 1--7 samt 9 och 10 bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande utveckling av fäbodbruket

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo237 yrkandena

1--7, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Slaktvikt för EU-stöd (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Utskottet är" och slutar med "gemensamma regelverket" bort

ha följande lydelse:

För att få EU-stöd behövs två tjurar per år med en slaktvikt

på minst 200 kg. Den vikten kommer inte lantraserna upp i under

den stipulerade tiden, då de vid slakten skall vara antingen 10

eller 22 månader (ungdjur). Om den åldern skall behållas måste

slaktvikten reduceras för djur av lantras. Enligt utskottets

mening bör regeringen verka för en sådan förändring av EU:s

regelverk. Riksdagen bör med anledning av motion Jo237 yrkande 8

ge regeringen till känna vad som här anförts.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande slaktvikt för EU-stöd

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo237 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Investeringsstöd till trädgårdsodling m.m. (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande

lydelse:

I och med Sveriges inträde i EU kan äppelodlare som röjer sina

odlingar få upp till 55 000 kr per hektar röjd mark i bidrag.

Bidraget begränsas till friska, produktiva odlingar där trädens

ålder inte överstiger 20 år. Andra villkor är att ingen

nyplantering av äpplen sker på den röjda marken och att

bidragstagaren förbinder sig att inte odla äpplen inom de

kommande 15 åren. Risken är stor att röjningsbidraget kan få mer

långtgående konsekvenser i Sverige än på andra håll i Europa och

att även odlare av produktiva, potentiellt lönsamma, svenska

odlingar kommer att anamma EU:s röjningspropåer. Detta

sammanhänger med att svenska äppelodlare, trots medlemskapet i

EU, för närvarande inte kan konkurrera på samma ekonomiska

villkor som andra europeiska odlare. Så är t.ex. villkoret för

att svenska odlare skall få del av EU:s investeringsbidrag att

svenska staten också bidrar, vilket regeringen hitills sagt nej

till. För miljöns och för konsumenternas skull är det enligt

utskottets uppfattning viktigt att den kommersiella

fruktodlingen i Sverige inte minskar. Mot denna bakgrund

instämmer utskottet i motion Jo239 yrkande 1 att svensk

äppelodling bör få del av EU:s investeringsstöd och att svenska

staten satsar 10 miljoner kronor för att svenska äppelodlare

skall få samma villkor som andra europeiska odlare i detta

avseende.

Grönsaksodlingens ekonomi skiljer sig radikalt från den övriga

jordbruksproduktionens eftersom den är både arbets- och

kapitalintensiv. Produktionsvärden på flera hundra tusen kronor

per hektar är fullt normala i grönsaksodlingen.

Lönsamhetsskillnaden vid övergång till ekologisk drift kan

följaktligen röra sig om åtskilliga tiotusentals kronor per

hektar, även om skillnaden är måttlig räknat i procent. De

arealersättningar som är aktuella inom miljöprogrammet kan

därför aldrig kompensera mer än en bråkdel av

lönsamhetsskillnaden i den ekologiska grönsaksodlingen. För att

uppnå motsvarande ekonomiska stimulans till omläggning krävs

också kompletterande insatser av annat slag. Utskottet föreslår

därför med anledning av motion Jo251 yrkande 3 att det öppnas en

möjlighet för stöd till investeringar i lagerbyggnader och

maskiner inom den ekologiska grönsaksproduktionen. En annan

grupp ekologiska producenter som har särskilt stora kostnader är

de som är engagerade i utvecklingen av nya djurhållningssystem,

särskilt inom svin- och hönsproduktionen. Även dessa bör enligt

utskottets mening ha möjlighet att söka investeringsstöd, i

första hand för byggnader.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda, med anledning

av motionerna Jo239 yrkande 1 och Jo251 yrkande 3 som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande investeringsstöd till trädgårdsodling m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo239

yrkande 1 och 1994/95:Jo251 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställda (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Motion Jo239" och slutar med "som anförts" bort ha följande

lydelse:

Svenska äppelodlare kan, trots medlemskapet i EU, inte

konkurrera på samma villkor som andra europeiska odlare. Orsaken

är bl.a. arbetsgivaravgiften som i Sverige är densamma oavsett

om det rör sig om fast eller tillfällig anställning. I t.ex.

Tyskland är uttaget av arbetsgivaravgift endast några få procent

på nettolönen för tillfällig arbetskraft. Utskottet föreslår

därför, med anledning av motion Jo239 yrkande 2, att

möjligheterna till en differentiering av arbetsgivaravgifter för

fast och tillfälligt anställd personal utreds. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande arbetsgivaravgifter för tillfälligt

anställda

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo239 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bra trädgårdsväxter till konsumenterna (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet är" och på s. 5 slutar med "(dir. 1994:77)" bort

ha följande lydelse:

Genom Sveriges inträde i EU har förutsättningarna för handel

med trädgårdsväxter förändrats. I några avseenden har

kvalitetskraven höjts, medan de i andra avseenden har sänkts

eller helt tagits bort. Certifiering av plantor av jordgubbar,

hallon, svarta vinbär och fruktträd är t.ex. inte längre

obligatorisk. Gränserna har öppnats för en fri handel inom

unionen med de växter som uppfyller EU:s minimikrav. För några

av medlemsländerna, bl.a. Storbritannien, finns enligt uppgift

undantag från EU:s krav beträffande försäljning av bl.a.

köksväxtfröer. Sverige borde arbeta för ett liknande undantag.

Utskottet anser att det i framtiden kommer att finnas ett

större behov än tidigare av kvalitetsinriktad information till

konsumenterna gällande växter för olika former av

trädgårdsodling. Speciellt angeläget är detta för

fritidsodlingens räkning, eftersom man bland fritidsodlarna har

mindre kompetens att göra kloka köp än vad yrkesmässiga odlare

har. Regeringen bör därför ge Statens jordbruksverk i uppdrag

att i samarbete med Konsumentverket utreda hur konsumenternas

möjligheter att välja ett bra växtmaterial kan stärkas. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo267 bör riksdagen ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande bra trädgårdsväxter till konsumenterna

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo267 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Regelsystemet för omställningsarealen (mom. 7)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva

Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Enligt motion" och slutar med "utskottet motionen" bort ha

följande lydelse:

Det jordbrukspolitiska beslutet som riksdagen fattade i juni

1990 syftade till att under en femårig övergångsperiod -- med

vissa statliga åtaganden -- avreglera och marknadsanpassa

svenskt jordbruk. För att minska överproduktionen av spannmål

erbjöds lantbrukare att mot ersättning ta åkerareal ur

spannmålsproduktion under en femårsperiod. På grund av ansökan

till och senare medlemskapet i EU kunde 1990 års

jordbrukspolitiska beslut inte fullföljas. Efter rekommendation

från den s.k. omställningskommissionen höjdes bl.a.

arealersättningen till spannmålsodlarna och förlängdes systemet

med garanterade inlösenpriser.

Först när EU-medlemskapet nu är ett faktum har regler lagts

fast när det gäller omställningsarealen. En brukare kan år 1995

ta arealen ur omställning, han får då EU:s arealersättning men

samtidigt får han betala tillbaka 40 % av den

omställningersättning som uppburits. Om han väntar med

övergången till år 1996 får han betala tillbaka 20 %. Detta är

en praktisk anpassning av omställningsbestämmelserna med

anledning av EU-medlemskapet.

Enligt utskottets uppfattning borde dock företas ytterligare

en anpassning av reglerna för en mindre grupp lantbrukare,

uppskattningsvis ca 10--20, som råkat illa ut. De åsyftade

lantbrukarna har av olika anledningar varit nödsakade att

upphöra med jordbruksdrift och har inte lyckats träffa

uppgörelse med efterträdare om att överta omställningen. Staten

har då återkrävt hela omställningsbeloppet, trots att odling

inte förekommit under ett visst antal år. Utskottet anser att

det är orimligt att de som försökt men inte lyckats överlåta

brukandet med förbehåll om omställningen får betala även för den

tid då spannmålsproduktion inte förekommit. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo256 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande regelsystemet för omställningsarealen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo256 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.