Bet. 1994/95:JoU2

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU02

Vatten- och luftvård m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

JoU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 76 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1994 om vatten- och luftvård och om

miljöpolitik i övrigt. Bl.a. följande frågor behandlas:

Den marina miljön i Västerhavet

Luftföroreningar till lands och till sjöss

Internationellt miljöarbete

Miljöutbildning

Flertalet motioner utgör upprepningar av tidigare behandlade

yrkanden. De frågor som berörs har i huvudsak behandlats i

samband med 1990/91 års miljöpolitiska beslut om mål och

inriktning för det nationella och internationella miljöarbetet

(1990/91:JoU30). När det gäller uppföljning av beslutet och

måluppfyllelse inom olika samhällssektorer hänvisar utskottet

bl.a. till Statens naturvårdsverks rapport 4234 med

aktionsprogram för ett miljöanpassat samhälle (Miljö -93).

Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a.

tidigare ställningstaganden och pågående arbete med anledning av

1991 års miljöpolitiska beslut.

Till betänkandet har fogats en reservation (fp) och två

särskilda yttranden (v, fp).

Motioner

1993/94:Jo8 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om strategin för en biologisk mångfald vad

gäller intrångsersättning.

1993/94:Jo601 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om oljeletning i Skagerrak.

1993/94:Jo611 av Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning tillsätts

med syfte att göra en total och samlad analys av hur en

långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring i va-lagen så att lägre va-avgift

kan medges för de fastighetsägare som ordnar med egna

LOD-lösningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av en lag som anger högsta

tillåtna halt av radon i dricksvatten.

1993/94:Jo612 av Lars Svensk och Chatrine Pålsson (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att hälsoskyddslagen förändras

så att den ger utrymme för andra toalettlösningar än

vattenbaserade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Naturvårdsverket bör ges ett

övergripande ansvar för att samordna och kanalisera forskning

och utveckling av alternativa va-lösningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av forskning kring

stad--land-projekt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att biståndsinsatser inom va-sektorn tar

sin utgångspunkt i att främja långsiktigt bärkraftiga lösningar

för omhändertagande av urin och fekalier och övrigt organiskt

avfall.

1993/94:Jo614 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

ett Skånes Miljö- och naturvärn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utökning av antalet

mätstationer för miljökontroll i Öresund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marint skydd med reservatbestämmelser för

Öresund och södra Kattegatt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

samverkansprogram med kommunerna i syfte att finansiera

angelägna miljövårdsprojekt i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1993/94:Jo615 av Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en ändring av miljöskyddslagen

för att möjliggöra rening av dräneringsvatten från åkermark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beredskapsarbeten för att minska

kväveläckaget.

1993/94:Jo623 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenskt initiativ för bildande av en

Nordsjökommission,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om oljeutvinning i Skagerrak,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en nordisk handlingsplan för Västerhavets

miljö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild låneordning i Nordiska

investeringsbanken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att förhindra miljöförstöring

från vrak,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statsbidrag till strandstädning i

Göteborgs och Bohus län och i Hallands län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskad kvävetillförsel till Västerhavet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskade kväveoxidutsläpp från

färjetrafiken,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om musselodlingar för att minska övergödning

i kustvattnen.

1993/94:Jo625 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om borrning efter olja i Skagerrak.

1993/94:Jo630 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att utreda möjligheten att samordna livsmedels-, miljö- och

arbetarskyddstillsyn.

1993/94:Jo633 av Magnus Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att överväganden bör ske

i syfte att få till stånd en nationellt likvärdig miljöprövning

av samtliga aktuella infrastruktursatsningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter

ges klara direktiv att följa de riktlinjer som anförts i

motionen.

1993/94:Jo636 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av särskilda insatser för att

förverkliga de förslag som presenterades av Miljöprojekt

Sundsvall--Timrå.

1993/94:Jo637 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nationell miljöövervakning.

1993/94:Jo641 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett ersättningssystem som stimulerar lantbrukare att anlägga

skyddszoner vid vattendrag och sjöar för att minska

näringsläckaget från åkermark.

1993/94:Jo643 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att förbättra havens

tillstånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stärka miljösamarbetet med övriga

stater runt våra hav,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fartyg som trafikerar våra hav och

medför miljöfarlig last skall vara dubbelbottnade och i övrigt

ha hög sjöduglighet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förhandla med våra grannländer om att

minska luftföroreningarna från fartyg.

1993/94:Jo646 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av stöd och förebyggande skydd av

Vättern som natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt.

1993/94:Jo647 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om försök med överlåtbara utsläppsrätter i Stockholmsregionen.

1993/94:Jo648 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västervattnens betydelse som

dricksvattentäkt för en betydande del av Västsveriges

befolkning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program

för Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av lagstiftningsåtgärder och

administrativa åtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förbättrad samordning mellan

myndigheter och ett klarläggande av dessas ansvar.

1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöinformation till konsumenterna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det internationella miljöarbetet måste

drivas mer aktivt.

1993/94:Jo662 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning

av den planerade olje- och gasutvinningen i Skagerrak.

1993/94:Jo664 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om stöd till skyddszoner och anläggning av våtmarker.

1993/94:Jo665 av Jan Jennehag och Bengt Hurtig (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

förslag om hur luftföroreningarna från tunga fordon,

arbetsmaskiner m.m. skall minska.

1993/94:Jo675 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av större resurser och

bättre samordning i miljötillsynsarbetet.

1993/94:Jo678 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av forskning och fortsatta

undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av specialdestinerade medel för

forskning i de stora sjöarna.

1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfördelning till Stockholms län av

resurser för miljöövervakning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska utsläppen av kväveoxider med

50 % till 1998,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner

införs för kemikalieanvändning på tillrinningsområden.

1993/94:Jo682 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om risk för miljöskador i anslutning till

provborrningar i Skagerrak.

1993/94:Jo684 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommission för att

utveckla en strategi som under de kommande decennierna kan skapa

förutsättningar för ett ekologiskt uthålligt samhälle.

1993/94:Jo686 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts i fråga om samordning, finansiering och

lagstiftning när det gäller återställandet av åsystemen i Skåne.

1993/94:Jo688 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om investeringar för en bättre

miljö och en förnyelse av energiproduktion och energianvändning.

1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen (avsnitt 1--8) anförts om mål och inriktning för

miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en internationell miljödomstol,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör initiera bildandet av en

internationellt finansierad miljöfond.

1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärdsprogram bör upprättas och

redovisas vid den europeiska trafik- och miljökonferensen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förslag bör framläggas för riksdagen

till ett försöksprojekt för användning av alternativa bränslen i

Västsverige,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör fastställa att

svavelhalten i eldningsolja från den 1 juli 1995 ej får

överstiga 0,1 viktprocent i hela Västsverige inkl. Älvsborgs

län,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen inom ramen för

Kretsloppsdelegationen utreder möjligheterna till utveckling av

ny va-teknik med syfte att begränsa och effektivisera

användandet av energi, dricksvatten och andra ändliga

naturresurser så att flödena minskar.

1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförs om utbildning och information,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöattachéer och miljöråd,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om metangasutvinning från deponier.

1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utsläppen från tunga fordon och

arbetsmaskiner skall minska.

1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av skärpta krav vad gäller målen

för minskning av svaveldioxid-, kväveoxid- och koldioxidutsläpp

efter år 2000,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska negativ miljöbelastning från

färjor genom stränga miljökrav och upprättande av bilaterala

utsläppsavtal.

1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om externa

miljörevisorer enligt vad i motionen anförts.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljön.

1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett skånskt miljövärn.

1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskning av luftföroreningar från

sjöfarten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskning av svavelhalten i bunkerolja.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräkning av miljöskulden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upprättande av en plan för hur

miljöskulden betalas.

Utskottet

Miljöpolitikens mål och strategier

Inledningsvis kan konstateras att det i vårt land sedan länge

föreligger en betydande politisk enighet om miljöproblemens

omfattning och karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är

giltiga också för Sveriges agerande i det internationella

miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat en pådrivande

roll.

Våren 1991 gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de

miljöpolitiska frågorna och naturvårds- och miljöproblemen

(prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Både nationella och

internationella miljö- och naturvårdsfrågor behandlades. Mål och

riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken diskuterades, liksom

hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas genom ett

brett, integrerat och decentraliserat arbete. Utöver dessa mer

övergripande frågor om mål, inriktning och insatsområden

behandlades ett stort antal konkreta åtgärdsförslag på olika

områden.

Riksdagens beslut innebar bl.a. följande.

Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar infördes i

naturresurslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen och lagen om

kommunal energiplanering.

Ett nytt program för att övervaka miljötillståndet i landet

infördes och miljöfrågorna integrerades i utbildningen på alla

nivåer.

Fortsatta resp. ökade resurser avsattes för de ideella

miljöorganisationernas internationella verksamhet, för

miljöförbättrande och landskapsvårdande åtgärder i jordbruket,

för vård och förvaltning av naturreservat, för

Kemikalieinspektionens verksamhet, för återställande av skadad

miljö och för skydd av kulturminnen som påverkas av

luftföroreningar.

Skärpta regler infördes i naturvårdslagen om markavvattning,

biotopskydd och skydd för utrotningshotade arter.

Kontrollen av hälso- och miljöskadliga produkter skärptes och

användningen av sådana ämnen begränsades. Kommunerna fick vidgad

rätt att differentiera avfallstaxorna för att stimulera till

källsortering av avfall.

Nya fordon skulle indelas i miljöklasser, till vilka knyts ett

system med ekonomiska styrmedel.

Ett program för översyn av industrins utsläppsvillkor

genomfördes och en ny lag om kontroll av biologiska

bekämpningsmedel infördes.

Naturvårdsverkets rapport Miljö -93

Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro i juni 1992 --

UNCED-konferensen -- lades målet om en hållbar utveckling fast.

För att uppnå detta mål behövs resurshushållning, ändrade

produktionsmönster och förändrad livsstil. Program för en

uthållig utveckling skall upprättas på olika nivåer i samhället

och för viktiga områden, bl.a. skyddet av den biologiska

mångfalden.

Naturvårdsverkets program för ett miljöanpassat samhälle

(Miljö -93, rapport 4234) är ett led i arbetet att nå målet om

en hållbar utveckling. Det bygger vidare på de aktionsprogram

för bl.a. luften, havet, sötvattnen och naturen som

Naturvårdsverket presenterade under år 1990 och på de politiska

beslut som har fattats därefter.

Programmet beskriver miljösituationen i förhållande till

miljömålen och gör en bedömning av problemens allvar. Det följer

vidare upp internationella åtaganden och beslut av riksdag och

regering samt föreslår åtgärder inom olika samhällsektorer

liksom för internationellt samarbete.

Vatten- och luftvård -- marint miljöskydd m.m.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion Jo643 yrkande 1 åtgärder för

att förbättra havens tillstånd, och enligt motionens yrkande 2

måste Sverige stärka miljösamarbetet med övriga stater

(yrkande 2). Enligt motionärerna i motion Jo623 (c) yrkande 3

bör Sverige ta initiativ till en utvecklad och mer långtgående

nordisk handlingsplan för Västerhavets miljö. I motion

Jo648 (fp) yrkande 3 begärs ett program för Västervattnen.

Motionärerna i motion Jo614 (s) vill inrätta flera

mätstationer i Öresund (yrkande 2), införa

reservatsbestämmelser för Öresund och södra Kattegatt

(yrkande 3) och begär att regeringen utarbetar ett program för

samverkan med kommunerna för att finansiera angelägna

miljövårdsprojekt (yrkande 4). Ett flertal åtgärder för att

åstadkomma minskad kvävetillförsel till Västerhavet föreslås i

motion Jo623 (c) yrkande 7, och enligt motionens yrkande 9

bör försöksverksamhet i stor skala inledas med musselodlingar

som reningsverk.

I motion Jo646 (fp) betonas vikten av stöd och förebyggande

skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som

dricksvattentäkt. Behovet av forskning och fortsatta

undersökningar av miljöpåverkan på Vätterns ekosystem framhålls

i motion Jo678 (s) yrkande 1. Motionärerna i motion

Jo679 (fp) begär i yrkande 9 att skyddet för Mälaren stärks

genom restriktioner för kemikalieanvändningen på

tillrinningsområdena.

Konsekvenserna för miljön av oljeletningen i Skagerrak påtalas

i motionerna Jo601 (fp), Jo623 (c) yrkande 2, Jo625 (m),

Jo662 (fp) och Jo682 (s).

Motionärerna i motion Jo623 (c) anser att Sverige bör verka

för bildande av en Nordsjökommission (yrkande 1) och för att

låneordningen i Nordiska investeringsbanken skall omfatta

miljöinvesteringar (yrkande 4).

Enligt motion Jo615 (s) bör miljöskyddslagen ändras så att

rening av dräneringsvatten från åkermark blir möjlig

(yrkande 1), och beredskapsarbeten bör användas för att minska

kväveläckaget (yrkande 2). Motionären i motion

Jo641 (m) efterlyser ett ersättningssystem som stimulerar

lantbrukare att anlägga skyddszoner vid vattendrag och sjöar.

Statsbidrag bör enligt motion Jo664 (v) utgå till kommuner och

vattenvårdsförbund för anläggande av skyddszoner och

återskapande av våtmarker. Förslag om samordning, finansiering

och lagstiftning för återställande av åsystemen i Skåne

framläggs i motion Jo686 (s). Motionärerna i motion

Jo623 (c) yrkande 6 vill införa statsbidrag för

strandstädning.

Krav på dubbel botten och hög sjöduglighet för fartyg med

miljöfarlig last i svenska farvatten framförs i motion

Jo643 (v) yrkande 3. Svenska initiativ för att få till stånd

en internationell beredskapsplan för miljöförstöring från vrak

efterlyses i motion Jo623 (c) yrkande 5. Mot bakgrund av

oklara ansvarsförhållanden vid katastrofer till sjöss påtalas i

motion Jo648 (fp) behovet av lagstiftning och administration

och av bättre samordning mellan ansvariga myndigheter

(yrkande 4 resp. 5).

Enligt motion Jo611 (kds) bör en parlamentarisk utredning

tillsättas med syfte att göra en total och samlad analys av hur

en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras

(yrkande 1) och lagstiftning införas om högsta radonhalt i

dricksvatten (yrkande 3). Västervattnens betydelse som

dricksvattentäkt framhålls i motion Jo648 (fp) yrkande 2.

Hälsoskyddslagen bör enligt motionärerna i motion Jo612 (kds)

ändras så att den ger utrymme för andra toa-lösningar än

vattenbaserade (yrkande 1). Naturvårdsverket bör ha det

övergripande ansvaret för forskning och utveckling på området

(yrkande 2). I motionens yrkande 3 betonas vikten av forskning

om s.k. stad--land-projekt, dvs. sammanknytning av stad och

landsbygd i planeringsavseende. I motion Jo611 (kds) begärs

ändring av va-lagen så att det blir möjligt att belägga vissa

avloppssystem med lägre avgift (yrkande 2).

Kretsloppsdelegationen bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 12

utreda ny va-teknik med inriktning på kretsloppsanpassning.

Biståndsinsatser för att främja långsiktigt bärkraftiga

lösningar för omhändertagande av urin, fekalier och övrigt

organiskt avfall efterlyses i motion Jo612 (kds) yrkande 4.

Utskottets överväganden

I samband med sin behandling av motioner om vatten- och

luftvård hösten 1992 (1992/93:JoU5) redogjorde utskottet

utförligt för det marina miljöskyddsarbete som pågår såväl

nationellt som internationellt. Som utskottet redovisat ovan

(s. 8) presenterade Naturvårdsverket i juni 1993 sitt

aktionsprogram Miljö -93, där verket beskriver miljösituationen

i förhållande till miljömålen och gör en bedömning av problemens

allvar. I rapporten gör verket vidare en uppföljning av

internationella åtaganden och statsmakternas beslut på

miljöområdet och föreslår åtgärder inom olika samhällsektorer

liksom för det internationella samarbetet. För att bättre kunna

prioritera fortsatta svenska åtgärder när det gäller hav och

kustvatten arbetar Naturvårdsverket med miljökvalitetsmål och

åtgärdsmål för olika avsnitt av den svenska kusten. Utskottet

har ingen annan mening än motionärerna när det gäller betydelsen

av ett konsekvent och målmedvetet arbete för att minska

miljöhoten mot våra hav. Som framgår av det ovan anförda pågår

ett aktivt arbete med denna inriktning. Mot den bakgrunden

finner utskottet att syftet med motionerna Jo623 yrkande 3,

Jo643 yrkandena 1 och 2 och Jo648 yrkande 3 kan anses

tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan.

Motionerna avstyrks.

I syfte att åstadkomma ett effektivt och åtgärdsinriktat

miljöskyddsarbete fattade riksdagen våren 1991 beslut om

samordning och utbyggnad av miljöövervakningen på såväl

nationell som regional nivå (prop. 1990/91:90, JoU30,

rskr. 338). I april 1993 fastställde Naturvårdsverket

programmet för den nationella övervakningen och arbetar för

närvarande med att utforma program för en samordnad regional

övervakningsverksamhet. De frågor som tas upp i motionerna Jo614

yrkandena 2 och 4 och Jo623 yrkandena 7 och 9 är således

föremål för Naturvårdsverkets uppmärksamhet. Därmed finner

utskottet att syftet med motionerna i väsentliga delar kan anses

tillgodosett. Motionerna avstyrks.

Utskottet har inhämtat att inom ramen för HELCOM en undergrupp

till miljökommittén har undersökt ca 120 områden i Östersjön

och delar av Västerhavet för eventuell avsättning som marina

reservat. För Sveriges räkning har Naturvårdsverket definierat

16 prioriterade områden och arbetar för närvarande med frågor om

gränsdragning, skötsel, övervakning m.m. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att naturvårdslagens (1964:822)

bestämmelser om bildande av naturreservat är tillämpliga även på

marina reservat. Det ankommer således på länsstyrelsen att

besluta i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Jo614 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

När det gäller miljötillståndet i våra sjöar och vattendrag

inkl. grundvattnet vill utskottet hänvisa till sitt uttalande

från våren 1991 (1990/91:JoU30, se även 1992/93:JoU5) att

Naturvårdsverkets övergripande miljömål bör gälla i det

fortsatta forsknings- och åtgärdsprogrammet. De

miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket senast har preciserat i

Miljö -93 är beräknade med beaktande av en god

dricksvattenkvalitet och hänsyn till den marina miljön. Ett

gott underlag för detta arbete utgörs av det program för den

nationella miljöövervakningen som utskottet redogjort för ovan.

Därmed finner utskottet syftet med motionerna Jo646, Jo678

yrkande 1 och Jo679 yrkande 9 i allt väsentligt tillgodosett.

Motionerna avstyrks.

I ett frågesvar den 15 februari 1994 (prot. 1993/94:60, 4 §)

uttalade miljöministern att den svenska regeringen var medveten

om den oro som fanns inför Norges planer på provborrning efter

olja i Skagerrak. Miljöministern ansåg det väsentligt att

konsekvenserna även för svenska intressen klarläggs och att den

svenska regeringen får möjlighet att yttra sig innan den norska

regeringen lägger fram en proposition i ämnet. Mot denna

bakgrund begärde den svenska regeringen den 31 januari 1994

samråd med den norska regeringen i enlighet med den nordiska

miljökonventionen.

Efter regeringsskiftet hösten 1994 har frågan på nytt tagits

upp i en frågedebatt i riksdagen (prot. 1994/95:14 § 16). I ett

frågesvar den 25 oktober hänvisar miljöministern till den

tidigare regeringens begäran om samråd. Något sådant samråd har

ännu inte kommit till stånd. I juni månad tog Stortinget

ställning till den norska regeringens proposition om

petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för

undersökningsverksamheten begränsats. Dessutom skall den norska

regeringen genomföra en utredning om miljöeffekter av

kemikalieutsläpp från oljeborrning innan ett slutgiltigt beslut

tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997.

Enligt miljöministern kommer tidsfristen att utnyttjas för att

göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna och

miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella

provborrningar. Från norsk sida arbetar man nu med att ta fram

dessa kompletteringar. Därefter kommer svenska myndigheter att

få ta del av materialet och yttra sig. Miljöministern

understryker att den svenska regeringens begäran om samråd

kvarstår. Enligt svensk uppfattning bör ett samråd komma till

stånd före den norska regeringens beslut om att öppna området i

Skagerrak för provborrning efter olja och gas.

Utskottet förutsätter att regeringen med stor uppmärksamhet

följer frågans vidare utveckling och vidtar de åtgärder som

anses erforderliga. Med detta uttalande och med hänvisning till

den information som lämnats i de refererade frågesvaren finner

utskottet syftet med motionerna Jo601, Jo623 yrkande 2, Jo625,

Jo662 och Jo682 i huvudsak tillgodosett. Motionerna bör för

närvarande inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens

sida.

Frågan om inrättande av en Nordsjökommission har vid flera

tillfällen och senast hösten 1992 varit föremål för utskottets

ställningstagande (bl.a. 1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5).

Utskottet uttalade då att fortsatta Nordsjökonferenser i

kombination med en sammanslagning och effektivisering av Oslo-

och Pariskonventionerna gör att Nordsjöfrågorna i det

fortsatta arbetet kommer att vara väl tillgodosedda. Utskottets

uppfattning kvarstår. För närvarande föreligger således inte

behov av att inrätta en separat Nordsjökommission. Därmed

avstyrker utskottet motion Jo623 yrkande 1.

Med anledning av motion Jo623 yrkande 4 vill utskottet erinra

om att Nordiska investeringsbankens (NIB) möjligheter att ge lån

till miljöinvesteringar har underlättats genom att sådana

investeringar endast behöver vara av direkt intresse för ett

nordiskt land. Kravet är annars att projekten skall utföras i

samarbete mellan företag i minst två nordiska länder. Utskottet

har inhämtat att ägarna, dvs. de nordiska länderna, har gett

klart uttryck för bankens avsikt att engagera sig även på

miljöområdet. Drygt en miljard US-dollar i NIB-lån har under de

senaste åren gått till miljöinvesteringar i Norden. Under år

1993 avsåg drygt hälften av den nordiska utlåningen projekt som

direkt eller indirekt omfattar positiva miljöeffekter. Mot den

bakgrunden finner utskottet syftet med motion Jo623 yrkande 4

tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare

åtgärd från riksdagens sida.

Som utskottet tidigare har kunnat konstatera (bl.a. prop.

1993/94:30, JoU19, rskr. 87) visar hittills gjorda

utvärderingar av miljöeffekterna av det livsmedelspolitiska

beslutet inte på några drastiska förändringar i landskapet. För

att öka kunskaperna om odlingslandskapets natur- och

kulturmiljövärden ansåg utskottet emellertid att

informationsinsatserna till lantbrukarna bör öka och att

fortsatt stöd behövs för skötseln av dessa värdefulla områden.

Riksdagen behandlar för närvarande en proposition om Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19).

Med hänvisning till det ovan anförda och i avvaktan på

riksdagens ställningstagande i frågan avstyrker utskottet

motionerna Jo615 yrkandena 1 och 2, Jo641, Jo664 och Jo686.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren

1993 behandlat motioner om statsbidrag för strandstädning längs

västkusten (1992/93:JoU12, rskr. 243). Utskottet uttalade sin

oro för den tilltagande nedskräpningen av den svenska västkusten

och ansåg det vara av vikt att problemet får en mer långsiktig

lösning än vad som kan erbjudas genom arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till

den nya s.k. Pariskonventionen, vars område utökats till att

omfatta samtliga havens miljöproblem. Genom konventionen bör

framtida diskussioner i frågan komma att underlättas. Vidare

vill utskottet erinra om att Sverige inom ramen för Oslo- och

Pariskonventionerna (Osparcom) driver frågan om ett

internationellt samarbete på området. Vid ett kommittémöte i

mars 1994 fattade Osparcom beslut om kartläggning av problemens

omfattning. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp med Sverige som

ordförandeland, och gruppens rapport skall behandlas vid ett

kommittémöte i december 1994. Mot denna bakgrund finner

utskottet att syftet med motion Jo623 yrkande 6 i allt

väsentligt kommer att bli tillgodosett utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

När det gäller säkerhet till sjöss är effekterna av nationella

särregler begränsade. Det är därför av vikt att länderna kan

uppnå samförståndslösningar på internationell nivå. Huvuddelen

av detta arbete sker inom FN:s sjöfartsorganisation IMO

(International Maritime Organization), som har till uppgift att

arbeta med frågor om framför allt säkerhet till sjöss och

åtgärder mot miljöförstöring. Flera av IMO:s konventioner

reglerar utsläpp av olja från fartyg. Till IMO:s arbetsuppgifter

hör även frågor om fartygssäkerhet, och IMO:s miljökommitté har

antagit regler om att nya oljefartyg av viss storlek skall ha

dubbel botten och i vissa fall dubbla sidor. MARPOL-konventionen

från år 1973 är till sin karaktär global och innehåller

långtgående begränsningar av utsläpp av olja och andra skadliga

ämnen från fartyg. 1987 års protokoll till konventionen, det

s.k. MARPOL-protokollet, kan sägas ha tagit över konventionen

och innehåller en rad betydande skärpningar av föreskrifterna om

bl.a. oljetankfartygs konstruktion, utrustning och hantering.

Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis

aktivt driver dessa frågor och avstyrker på den grunden motion

Jo643 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Med Sverige som ordförandeland har en arbetsgrupp inom HELCOM

kartlagt dumpade stridsmedel i Östersjön och Kattegatt samt i

Måseskärsområdet i Skagerrak. Rapporten presenterades i mars

1994. Till kommissionsmötet år 1995 skall gruppen utarbeta

riktlinjer för skyddsåtgärder för fiskarna. Med hänvisning till

det arbete som således pågår på området avstyrker utskottet

motion Jo623 yrkande 5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Som utskottet anförde hösten 1992 (1992/93:JoU5) har

Kustbevakningen ansvaret för insatser beträffande

räddningstjänst vid utsläpp av olja och andra skadliga ämnen i

havet eller i Vänern, Vättern och Mälaren. Kommunerna har ansvar

för räddningstjänsten vid utsläpp av olja etc., liksom för

sanering av stränderna. Såväl Kustbevakningen som kommunerna

skall enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) ha

räddningstjänstplaner. För samverkan har s.k. regionala

räddningstjänstråd inrättats för länsvisa samråd,

information m.m. Statens räddningsverk anordnar fortlöpande

större länsvisa övningar. För förbättrad samverkan vid svåra

olyckshändelser finns särskild utbildning. Beträffande utsläpp

av olja och kemikalier i havet har Sverige tillträtt bl.a.

MARPOL-konventionen, Helsingforskonventionen, Köpenhamnsavtalet

och Bonnöverenskommelsen som alla har bestämmelser om

alarmering, information, bistånd och annat samarbete när ett

utsläpp drabbar någon part. I mars 1991 undertecknade Sverige en

IMO-konvention om beredskap för samt insatser och samarbete vid

föroreningar genom oljeutsläpp. Med det anförda finner utskottet

att syftet med motion Jo648 yrkandena 4 och 5 kan anses

tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan.

Motionsyrkandena avstyrks.

Med anledning av motionsyrkanden om dricksvattenkvalitet vill

utskottet upprepa sin vid flera tidigare tillfällen uttalade

mening att det måste anses vara en självklarhet att

dricksvattnet -- vårt kanske viktigaste livsmedel -- skall hålla

en god kvalitet. Det är därför givet att planeringen av

vattenresurserna skall ske i syfte att säkra långsiktiga

vattentäktsintressen och god vattenkvalitet. När det gäller

frågan om en miljöriktig avlopps- och slamhantering vill

utskottet erinra om de ändringar i va-lagen som våren 1993

gjordes i samband med kretsloppspropositionen (1993/94:163,

JoU23, rskr. 273) och som ytterligare kommer att förbättra

möjligheterna till en miljöriktig avlopps- och slamhantering. I

sitt betänkande erinrade utskottet om det arbete som pågår inom

Civildepartementet med ändring av va-lagen beträffande den

kommunala avgiftsmakten (taxor). Utskottet konstaterade att

forskning och utveckling på området är betydande och att många

kommuner arbetar intensivt med framtagande av alternativa

avloppssystem. Vidare betonade utskottet vikten av att forskning

och utveckling rörande alternativa system på olika sätt

stimuleras. Slutligen förutsatte utskottet att regeringen noga

följer utvecklingen på området och om så erfordras vidtar

lämpliga åtgärder. Härutöver vill utskottet hänvisa till det

åtgärdsprogram för vatten och avlopp som Naturvårdsverket

presenterar i Miljö -93 och till utredningen om förbättrad

hushållning med grundvattnet (dir. 1993:126). Utredningens

delbetänkande om enskild vattenförsörjning bereds i

regeringskansliet. Slutbetänkandet skall redovisas senast den 1

februari 1995. I Naturvårdsverkets program föreslås åtgärder för

dricksvattenförsörjningen, kommunal avloppsvattenrening och

enskilda avloppsanläggningar. Med anledning av ett

motionsyrkande vill utskottet erinra om att det ankommer på

Livsmedelsverket att med stöd av livsmedelslagen utfärda

bestämmelser om dricksvatten (gränsvärden m.m.). Utskottet har

erfarit att verket arbetar med att i dricksvattenkungörelsen

införa en bestämmelse om gränsvärden för radon i dricksvatten.

De frågeställningar som tas upp i motionerna Jo611 yrkandena 1,

2 och 3, Jo612 yrkandena 1, 2 och 3, Jo648 yrkande 2 och

Jo693 yrkande 12 är alltså föremål för överväganden. Mot den

bakgrunden avstyrker utskottet motionerna i den mån de inte kan

anses tillgodosedda.

Som utskottet framhöll vid sin behandling av regeringens

skrivelse med anledning av FN:s konferens om miljö och

utveckling, UNCED (1992/93:13, JoU8, rskr. 70), är framför allt

frågor om hur markförstöring och dess konsekvenser kan

motverkas, tillgång till färskvatten och sanitet, okontrollerad

tätortstillväxt osv. av särskilt stort intresse i ett

UNCED-perspektiv för de fattiga länderna. Med detta uttalande

finner utskottet syftet med motion Jo612 yrkande 4 i allt

väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon

ytterligare riksdagens åtgärd.

Vatten- och luftvård -- luftföroreningar

Motionerna

Enligt motionärerna i motion T223 (kds) yrkande 1 bör kraven

på svaveldioxid-, kväveoxid- och koldioxidutsläpp skärpas efter

år 2000. Kväveoxidutsläppen bör enligt motion Jo679 (fp)

yrkande 4 minska med 50 % till år 1998. I motion Jo693 (s)

yrkande 8 begärs att svavelhalten i eldningsolja i hela

Västsverige inkl. Älvsborgs län inte skall få överstiga 0,1 %

från den 1 juli 1995. Förslag om ett försöksprojekt för

alternativa bränslen i Västsverige bör enligt motionens

yrkande 7 framläggas för riksdagen. I samma motions yrkande 5

begärs att ett åtgärdsprogram redovisas vid den europeiska

trafik- och miljökonferensen angående minskade utsläpp från

andra länder.

Enligt motion Jo643 (v) yrkande 4 bör regeringen inleda

förhandlingar med övriga nordiska länder för att minska

luftföroreningar från fartyg. Krav på samordning och

överenskommelser mellan berörda länder för att minska

kväveoxidutsläppen från färjetrafiken i Skagerrak--Kattegatt

framförs i motion Jo623 (c) yrkande 8. Sverige bör enligt

motionärerna i motion T223 (kds) yrkande 5 vara ett

föregångsland när det gäller minskning av den negativa

miljöbelastningen från färjor, främst genom att införa krav på

låga utsläpp av svavel- och kväveoxider. Motionärerna i motion

A470 (fp) framför krav på minskning av luftföroreningarna från

sjöfarten genom lagstadgad rökgasrening (yrkande 7) och

minskning av svavelhalten i eldningsolja (yrkande 8).

Metangasutvinning från deponier bör enligt motion Jo694 (s)

yrkande 29 utvinnas där det är ekonomiskt försvarbart, gasen

bör renas och kravet på gasutvinning bör kopplas till

tillståndet för verksamheten. Enligt motionerna Jo665 och T216

yrkande 14 (båda v) bör utsläppen från arbetsfordon och

maskiner minska.

Utskottets överväganden

Våren 1993 (prop. 1992/93:79, JoU19, rskr. 361) anslöt sig

utskottet till regeringens bedömning att åtgärdsprogram för att

minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del

av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att

miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Utskottet uttalade

vidare bl.a. att klimataspekterna bör beaktas ingående inför

energi- och transportsystemens framtida utbyggnad. Utskottets

ställningstagande innebar bl.a. att en nationell strategi bör

vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen år 2000

stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska.

Koldioxidskatt bör från den 1 januari 1994 i nytillkommande

anläggningar utgå även för energiproduktion. Satsningar från

svensk sida på att utveckla s.k. sänkor bör ses som

kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen

av koldioxid, och metangasutsläppen från avfallsupplag bör

minska med 30 % till år 2000. Utskottet anslöt sig även till

vad som anfördes om riktlinjer för ekonomiska styrmedel inom

miljö- och trafikpolitiken.

Som ett led i den nationella klimatstrategi som riksdagen

antog våren 1993 har Naturvårdsverket, Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK), Klimatdelegationen och

Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom

transportsektorn nyligen redovisat ett underlag till Sveriges

rapport till klimatkonventionen. I redovisningen konstateras att

dagens styrmedel för att minska koldioxidutsläppen, som är av

störst betydelse för klimatet, har en påtagligt dämpande effekt

på de svenska utsläppen. Även i Naturvårdsverkets rapport

Miljö -93 uppmärksammas klimatfrågorna, och verket förslår

åtgärder för det fortsatta arbetet.

Sammantaget innebär det anförda att syftet med motionerna

Jo679 yrkande 4, Jo693 yrkande 8 och T223 yrkande 1 i allt

väsentligt kommer att bli tillgodosett utan något särskilt

uttalande i frågan. Motionerna bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I samband med den energipolitiska överenskommelsen våren 1992

beslutade riksdagen att 500 miljoner kronor skulle avsättas

till förnybar energi och hushållning (prop. 1992/92:150,

bil. I:12, JoU24, rskr. 335). Medlen skall användas för att

stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen

och användningen av andra förnybara energikällor. Vidare

anvisades 625 miljoner kronor till främjande av ökad användning

av biobränslen (prop. 1991/92:97, NU25, JoU6y, rskr. 271).

Medlen skall finansiera olika statliga stöd till bl.a.

demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. En särskild

programstyrelse inom NUTEK och Programstyrelsen för främjande av

biobränsleanvändningen administrerar stödet. Mot den bakgrunden

saknar utskottet anledning att särskilt tillmötesgå motion Jo693

yrkande 7 om inledande av ett försöksprojekt för alternativa

bränslen i Västsverige. Motionsyrkandet avstyrks.

Riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 innebär ett ökat

sektorsansvar för att minska miljöproblemen bl.a. för

transportsektorn. I den då antagna strategin ingår även frågor

om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del.

Härvid bör utgångspunkten vara att användningen av ekonomiska

styrmedel utformas i samklang med vad som gäller inom EG eller i

annat internationellt forum. Riksdagen har vidare beslutat att

inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i

Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers of

Transport, skall 15 miljoner kronor avsättas för finansiering

av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken

(prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Inom ramen för ovan

nämnda konferens har tre arbetsgrupper arbetat. En med

trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik och

miljö, där Sverige hade ansvaret. På svenskt initiativ planeras

en trafik- och klimatkonferens till år 1996. Planeringsarbetet

pågår och sker i samarbete med ECE (European Commission for

Europe). I sin rapport Miljö -93 föreslår Naturvårdsverket ett

antal åtgärder för vidareutveckling av miljökrav och ekonomiska

styrmedel med utgångspunkt från ett ökat internationellt

samarbete, och riksdagen bereder för närvarande två

propositioner på området. Den ena avser miljöklasser för bensin

m.m. och den andra differentierad skatt på oblyad bensin

(1994/95:4 resp. 1994/95:11). Härutöver vill utskottet erinra om

två utredningar på området. Utredningen om vidareutveckling av

systemet med miljöklasser för bilar m.m. (dir. 1993:08,

1994:37 och 1994:101), skall redovisas senast den 1 oktober 1995

och utredningen om minskning av koldioxidutsläppen i trafiken

(dir. 1993:40 och 1994:18), skall slutredovisa sitt uppdrag

senast den 31 maj 1995. Ett delbetänkande om trafik och

koldioxid (SOU 1994:40) har avlämnats och bereds i

regeringskansliet. I sammanhanget bör även nämnas förslaget i

klimatpropositionen (1992/93:179) med flottförsök med el- och

hybridfordon. Vad utskottet nu anfört är ägnat att i allt

väsentligt tillgodose syftet med motion Jo693 yrkande 5.

Motionsyrkandet bör inte påkalla någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Som utskottet ovan anfört medför sjöfartens internationella

karaktär att åtgärder för att minska sjöfartens negativa

miljöpåverkan i allt väsentligt måste grundas på internationella

överenskommelser och regler. Sverige deltar därför aktivt i det

internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a.

IMO och i HELCOM. Enligt vad utskottet erfarit finns i dag inom

HELCOM en rekommendation till medlemsländerna att ingå bindande

avtal om begränsning av svavelhalten i bunkerolja.

Rekommendationen är avsedd främst för fartyg i reguljär trafik

mellan länderna inom HELCOM. Även inom EU pågår arbete med att

minska luftutsläpp från fartyg. I mars 1992 antogs ett

direktiv, varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk

inom EU minskas till 0,2 % i ett första steg. Utskottet har

vidare erfarit att en arbetsgrupp inom

Kommunikationsdepartementet undersöker förutsättningarna för

bilaterala avtal mellan länderna runt Östersjön för att begränsa

svavelhalten i bunkerolja. Utskottet förutsätter att Sverige

även i fortsättningen verkar pådrivande i det internationella

arbetet med sjöfartens miljöfrågor. Mot den bakgrunden och med

hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna

Jo623 yrkande 8, Jo643 yrkande 4, T223 yrkande 5 och A470

yrkandena 7 och 8 i den mån motionerna inte kan anses

tillgodosedda.

Som ett led i åtgärdsprogrammet för att minska utsläppen av

växthusgaser ingår att metangasutsläppen från avfallsupplag bör

minska med 30 % till år 2000. Enligt vad utskottet erfarit har

Naturvårdsverket utrett frågan. Verkets förslag bereds i

regeringskansliet. Utskottet utgår från att de frågeställningar

som tas upp i motion Jo694 yrkande 29 kommer att beaktas i det

sammanhanget. Syftet med motionsyrkandet torde således i allt

väsentligt bli tillgodosett. Det bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast hösten 1992

ställt sig bakom de krav som regeringen våren 1991

(prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) avsåg att införa för

traktorer och arbetsmaskiner både vad gäller nivå och tidpunkt

för införande. Utskottet har erfarit att arbete med att utarbeta

avgaskrav för traktorer och arbetsmaskiner pågår vid

Naturvårdsverket för att kunna införas från år 1995. Med det

anförda föreslår utskottet att motionerna Jo665 och T216

yrkande 14 nu lämnas utan någon vidare åtgärd.

Miljöpolitik i övrigt

Motionerna

Förslag om mål och inriktning för miljöpolitiken framställs i

motion Jo692 (nyd) yrkande 1. Motionärerna i motion Jo649 (v)

yrkande 8 efterlyser ett mer aktivt internationellt

miljöarbete. I motion Jo684 (s) framförs krav på en kommission

för att utveckla en strategi som under de kommande decennierna

kan skapa förutsättningar för ett ekologiskt uthålligt samhälle.

Enligt motion Jo692 (nyd) bör Sverige verka för att en

internationell miljödomstol inrättas (yrkande 2) och initiera

bildandet av en internationellt finansierad miljöfond

(yrkande 3).

Vid beräkning av miljöskulden måste enligt motionärerna i

motion A815 (c) de "mjuka" tillgångarna värderas högre och en

plan bör upprättas för betalning av miljöskulden (yrkandena 2

resp. 3).

Socialdemokraterna anser i motion Jo694 (s) yrkande 12 att

tjänsterna som miljöattaché bör behållas och utökas med

åtminstone en tjänst i Bryssel. Även Paris, London och Madrid

bör komma i fråga för miljörådstjänster. Miljörådens verksamhet

bör samordnas av Miljödepartementet och årligen redovisas för

riksdagen.

För att underlätta investeringar för en bättre miljö och en

förnyelse av energiproduktion och energianvändning bör enligt

motion Jo688 (c) ALU-medel användas för sanering av

miljöskulden, ROT-program upprättas för miljöinvesteringar,

saneringarbeten påbörjas i radonhus och av vatten- och

avloppssystemen och investeringar för uppbyggnad eller

förändring av energiproduktionen i miljövänlig riktning

stimuleras.

Regeringen bör enligt motionären i motion Jo633 (s) överväga

förutsättningarna för en nationellt likvärdig miljöprövning av

samtliga aktuella infrastruktursatsningar (yrkande 1). Direktiv

bör utgå till berörda myndigheter att, i de fall projekt inte

har kunnat komma i gång på grund av frånvaron av fullständig

miljöprövning, annat lämpligt projekt bör startas i avvaktan på

sådan prövning. Först när vederbörande myndighet följt gällande

spelregler med åtföljande miljökonsekvensbeskrivningar, bör

klartecken kunna ges för byggstart (yrkande 2).

I arbetet med strategin för biologisk mångfald bör, enligt

motionärerna i motion Jo8 (s) yrkande 2, sektorsansvaret bli

tydligare om ersättningen för intrång relateras till hela

brukningsenheten.

Motionären i motion Jo637 (fp) anser att den nationella

miljöövervakningen bör kompletteras så att kusterosionen och

erosion, vittring, laviner, skred och andra markrörelser i

utvalda fjällområden blir föremål för nationell

miljöövervakning.

I motion Jo630 (fp) begärs en utredning om möjligheten att

samordna livsmedels-, miljö- och arbetarskyddstillsynen.

Synpunkter på behovet av större resurser och bättre samordning i

miljötillsynsarbetet framförs även i motion Jo675 (s).

Tillsynsarbetet bör omfatta även den yttre miljön, kunskaps- och

erfarenhetsutbyte bör införas mellan regionala skyddsombud och

miljö- och hälsoskyddsinspektörer och Yrkesinspektionen bör ingå

i det lokala tillsynsarbetet.

Behovet av medel för forskning i de stora sjöarna framhålls i

motion Jo678 (s) yrkande 2.

Enligt motion Jo647 (fp) bör försök med överlåtbara

utsläppsrätter inledas i Stockholmsregionen. Motionärerna i

motion Jo679 (fp) yrkande 1 anser att Stockholms län bör

tillföras en ökad andel av Naturvårdsverkets resurser för

miljöövervakning. Kolahalvöns miljöproblem behandlas i motion

N283 (s) yrkande 22. Åtgärderna när det gäller att komma till

rätta med problemen bör fortsätta och förstärkas, och satsningar

bör göras på "gröna jobb". Behovet av särskilda insatser för att

förverkliga de förslag som presenterades av Miljöprojekt

Sundsvall--Timrå framhålls i motion Jo636 (s). Motionärerna i

motionerna Jo614 yrkande 1 och A469 yrkande 11 (båda s) vill

omedelbart inrätta ett skånskt miljövärn.

För att miljön skall kunna integreras i all utbildning bör,

enligt motion Jo694 (s) yrkande 7, inom gymnasieskolan och

komvux, liksom i miljöutbildningen av tekniker och ekonomer,

teori och praktik varvas med inriktning på yttre miljö och

arbetsmiljö. Kommunerna bör arrangera miljöutbildning för

fastighetsskötare och städare, och "gröna ungdomsbrigader" med

arbetslösa ungdomar bör bildas för uppbyggnad av

miljöaktiviteter i daghem och skolor. Vänsterpartiet begär i

motion Jo649 yrkande 7 förslag om hur miljöinformation skall nå

ut till konsumenterna. Enligt motion N281 från samma parti bör

en utredning göras av frågan om externa miljörevisorer med

inriktning på de små och medelstora företagens behov och problem

(yrkande 4).

Utskottets överväganden

Som utskottet vid flera tillfällen konstaterat föreligger i

vårt land sedan länge en betydande politisk enighet om

miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för den svenska

miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges agerande i det

internationella miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat

en pådrivande roll. I budgetpropositionerna våren 1992 och våren

1993 och i skrivelse hösten 1993 om FN:s konferens om miljö och

utveckling, UNCED, har regeringen redovisat inriktningen för det

svenska miljöarbetet (prop. 1991/92:100, bil. 15, JoU13,

rskr. 213, 1992/93:100, bil. 15, JoU12, rskr. 243 och

1993/94:13, JoU8, rskr. 70). Vidare har riksdagen våren 1993

antagit riktlinjer för en kretsloppsanpassad utveckling

(prop. 1992/93:180, JoU14, rskr. 344) och en klimatstrategi

(prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361), och hösten 1993 antogs

en strategi för biologisk mångfald (prop. 30, JoU9, rskr. 87).

Härtill kommer bl.a. skrivelsen om inriktningen av det svenska

miljöarbetet inom EES och EG (1993/94:255, JoU2, rskr. 15) och

propositionen 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling --

Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och

utveckling -- UNCED (JoU19, rskr. 256). De ställningstaganden

som riksdagen i dessa sammanhang har gjort är enligt utskottets

mening väl ägnade att tillgodose syftet med motionerna Jo649

yrkande 8 och Jo692 yrkandena 1, 2 och 3. Motionerna avstyrks.

Med anledning av motion Jo684 vill utskottet, utöver det ovan

anförda, erinra om att den strategi för en hållbar utveckling

som antogs våren 1994 bl.a. innehåller riktlinjer för det

fortsatta arbetet med att skapa ett kretsloppssamhälle, en

miljöanpassad samhällsplanering samt förslag om minskning av den

svenska miljöskulden. Utskottet vill i sammanhanget erinra om

Plan- och byggutredningen som enligt tilläggsdirektiv

(dir. 1992:104, 1993:122 och 1994:65) skall ha som övergripande

mål för sin översyn av plangenomförandet att i ett

samhällsekonomiskt perspektiv utforma författningsstöd som bl.a.

främjar god hushållning med landets naturresurser och en väl

fungerande infrastruktur. Förslaget skall redovisas senast den 1

oktober 1995. Med det anförda finner utskottet att syftet med

motion Jo684 i allt väsentligt torde komma att bli tillgodosett.

Motionen bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit behovet av hänsyn

till miljön och naturresurserna i den ekonomiska politiken (se

bl.a. 1992/93:JoU4, 1993/94:JoU2 och 1993/94:JoU8). Den

ekonomiska politiken skall leda till en långsiktigt hållbar

utveckling, och ekonomiska beslut måste därför stå i

överensstämmelse med grundläggande ekologiska lagar. Sambandet

mellan ekonomi och ekologi måste bli tydligt så att balansen

däremellan kan säkras, vilket bl.a. kan ske genom ökad

användning av effektiva ekonomiska styrmedel. Genom

"prissättning" på miljön blir kostnaderna synliga, och då kan

också miljöskulder för framtiden förebyggas. På samma sätt som

Sveriges skuld på det ekonomiska området måste minskas måste

således också Sveriges miljöskuld begränsas. Ekonomisk tillväxt

får aldrig hota livsvillkoren för människor, växter och djur.

Samtidigt ger ekonomisk tillväxt ökat utrymme för nödvändiga

miljösatsningar. En offensiv miljöpolitik är i sin tur en

förutsättning för att tillväxten skall bli uthållig. En av

miljöpolitikens viktigaste uppgifter är således att forma en

långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk

luft och rent vatten, levande hav, sjöar och skogar. Utskottet

anser det angeläget att frågorna om miljöskulden och dess

minskning ägnas fortsatt uppmärksamhet med sikte på ytterligare

konkretisering av problemen och att riksdagen på något längre

sikt erhåller underlag för mer preciserade ställningstaganden i

ämnet. Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet

med motion A815 yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör inte

påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.

Vid den svenska delegationen i Bryssel finns för närvarande

två miljöansvariga, ett miljöråd och en tjänsteman vars tjänst

finansieras av Miljö- och naturresursdepartementet och

Naturvårdsverket. Som anförs i motion Jo694 har

informationsverksamheten stor betydelse för ett framgångsrikt

svenskt agerande när det gäller internationell miljöpolitik.

Utskottet utgår från att behovet av resursförstärkningar i det

internationella miljöarbetet övervägs i samband med t.ex.

regeringens budgetarbete. För närvarande är utskottet inte

berett att tillmötesgå motionens yrkande 12 om ytterligare

tjänster som miljöattaché.

När det gäller behovet av utveckling och förändring av

trafikanläggningar m.m. ligger ansvaret för samordnade

bedömningar i den lokala och regionala samhällsplaneringen

främst på kommuner, regionala organ och länsstyrelser i

samverkan med de statliga trafikverken. Utskottet har inhämtat

att Boverket har regeringens uppdrag att i samråd med

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Svenska

kommunförbundet införa miljökonsekvensbeskrivningar i

planerings- och beslutssystemet. Utvecklingsarbete för

användningen av miljökonsekvensbeskrivningar i

planeringsprocessen pågår således. Utskottet finner därmed att

syftet med motion Jo633 yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt kan

anses tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan.

Motionen bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens

sida.

Våren 1994 uttalade sig utskottet positivt om vikten av att i

dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på

sysselsättningsintensiva miljöåtgärder (1993/94:100, bil. 15,

JoU15, rskr. 209). Utskottet hänvisade till riksdagens beslut

med anledning av den s.k. UNCED-propositionen, där utskottet

anförde att vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra

naturvårdsobjekt kan genomföras, liksom inventeringar inom

naturvårdsområdet. Det är fråga om arbeten för att vårda natur-

och kulturmiljöer, dvs. arbeten som i stort ligger utanför

ordinarie arbetsmarknad men som nu skulle kunna genomföras.

Utskottet erinrade även om proposition 1993/94:66 om

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och

långtidsarbetslösa, m.m. (AU5, rskr. 102), där

regeringen deklarerade att omfattningen av den

arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbetslivsutveckling (ALU)

skall öka och tydligare inriktas mot bl.a. dessa områden. Genom

att utnyttja ledig kapacitet till följd av arbetsmarknadsläget

beräknades något av miljöskulden kunna saneras till lägre

kostnader än tidigare. Det föreligger således enligt utskottets

mening i detta avseende inte någon skillnad i viljeinriktning

mellan utskottet och motionärerna i motion Jo688. Motionen får

därför anses tillgodosedd utan något särskilt uttalande från

riksdagens sida.

Enligt nuvarande lagstiftning skall markägaren alltid svara

för den kostnad som motsvarar ett intrång upp till den s.k.

kvalifikationsgränsen, och underlaget för beräkningen av denna

gräns bör begränsas. Bagatellartade intrång skall inte läggas

till grund för ersättning. En höjning i övrigt av

kvalifikationsgränsen för ersättning kan inte göras utan att man

frångår det grundläggande riksdagsbeslutet år 1987 om

ersättningsprinciperna. Våren 1994 behandlade riksdagen en

proposition om inkorporering av Europakonventionen och andra

fri- och rättighetsfrågor (1993/94:117, KU24, rskr. 246). I

sitt betänkande konstaterade konstitutionsutskottet att i

regeringens förslag om grundlagsskydd för

rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader är

kvalifikationsgränserna hämtade från gällande rätt på området

och har utformats i enlighet med de huvudprinciper som gäller i

fråga om ersättning vid rådighetsinskränkningar i svensk rätt.

Konstitutionsutskottet underströk att det förhållandet att

rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar ges ett

grundlagsskydd inte innebär att ersättningen utvidgas i

förhållande till vad som redan gäller. Utskottet konstaterar att

motion Jo8 yrkande 2 tar sikte på författningar av lägre

dignitet än regeringsformen och att frågan om ändringar i dessa

författningar inte längre är aktuell sedan

ersättningsprinciperna grundlagsreglerats. Mot den bakgrunden

avstyrks motionsyrkandet.

Utskottet har vid flera tillfällen understrukit behovet av

ökad forskning kring erosionsproblemen längs framför allt Skånes

kuster. Vid sin behandling av motioner i frågan hösten 1993

(1993/94:JoU9) betonade utskottet vikten av att staten ikläder

sig ett större ekonomiskt ansvar, dels för att påbörjade

skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för forsknings- och

teknikutvecklingsändamål men också för genomförande av ett

påbörjat fullskaleförsök med s.k. hövder. Utskottet redogjorde i

det sammanhanget för det forskningsarbete som pågår och

planerades inledas. Bl.a. pågår ett forskningssamarbete mellan

Stockholms och Lunds tekniska högskolor inom ramen för NUTEK:s

forskningsprogram, och nio kommuner i Skåne samt kommuner i

Halland och på Gotland och Öland har bildat en sammanslutning,

Erosionsskadecentrum. Enligt vad utskottet erfarit har centret

ansökt om forskningsmedel hos Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning (MISTRA). Utskottet vill i sammanhanget erinra om

landskapsövervakningen som ett nytt moment i miljöövervakningen

på land. Syftet är att följa landskapets förändring med avseende

på biotoper, landskapselement och strukturer för fauna och

flora. I sin rapport Miljö -93 konstaterar Naturvårdsverket att

detta moment inom miljöövervakningen är särskilt betydelsefullt

när det gäller att följa markanvändningens effekter på den

biologiska mångfalden. I likhet med motionären i motion Jo637

ser utskottet med oro på den tilltagande erosionen i våra

fjällområden, som från såväl naturvårds- som rekreationssynpunkt

erbjuder en unik miljö. Utskottet utgår emellertid från att

berörda myndigheter i sitt arbete nära följer utvecklingen och

vid behov vidtar de åtgärder som kan anses erforderliga. Med det

anförda finner utskottet att syftet med motionen kommer att bli

tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionen

bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Med anledning av motionerna Jo630 och Jo675 vill utskottet

erinra om den utredning som pågår om lämplig organisation för

tillsyn enligt miljöbalken (dir. 1993:43). I det sammanhanget

torde de frågor som tas upp i motionerna Jo630 och Jo675 komma

att bli belysta. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet

motionerna.

Våren 1993 godkände riksdagen de av regeringen föreslagna

riktlinjerna för forskningen bl.a. på miljöområdet

(prop. 1992/93:170 bil. 14, JoU18, rskr. 398). De synpunkter

på forskningen kring miljötillståndet i de stora sjöarna som tas

upp i motion Jo678 ger inte utskottet anledning att frångå sitt

tidigare ställningstagande. Motion Jo678 yrkande 2 avstyrks.

Som utskottet tidigare konstaterat (1992/93:JoU19) har frågan

om miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k.

bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter,

under senare år väckt ökat intresse. Utsläppsramar är i första

hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett ämne

behöver minskas, men när det från miljösynpunkt saknar betydelse

var utsläppsminskningen sker inom det aktuella området. I

princip har utsläppsramar formen av ett administrativt

styrmedel. I samband med riksdagens behandling av

kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150 bil. I:2,

JoU24, rskr. 355) hade utskottet ingen erinran mot

miljöministerns avsikt att uppdra åt Naturvårdsverket att

närmare utarbeta konkreta förslag om ökad användning av

utsläppsramar i några områden. I sitt betänkande (SOU 1993:27)

pekar Miljöskyddskommittén på de svårigheter som är förenade med

en handel med utsläppsrätter. Kommittén har emellertid utformat

sitt förslag till 14 kap. 3 och 6 §§ miljöbalken på ett sätt

som gör det möjligt att inom ett visst geografiskt område utbyta

skyddsåtgärder mellan olika miljöfarliga verksamheter för att

göra insatserna för miljön så effektiva som möjligt. Enligt vad

utskottet erfarit har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag

utvecklat ett förslag till utsläppsramar och överlåtbara kvoter.

Förslaget bereds i regeringskansliet.

I likhet med vad som anförs i motion Jo647 anser utskottet det

viktigt att arbetet med utsläppsrätter fortsätter och

konkretiseras. Utskottet ställer sig emellertid tveksamt till

just den utformning av verksamheten som förordas i motionen.

Till en början bör framhållas att även en försöksverksamhet med

utsläppsrätter kräver ändring i miljölagstiftningen, en ändring

som därvid skulle utarbetas jämsides med det arbete som pågår på

en ny miljöbalk. Ändringarna skulle sannolikt behöva omfatta

reglerna för såväl omprövning av äldre villkor som

tillåtlighetsprövning av nya företag. Vidare vill utskottet

erinra om att just kväveutsläppen karaktäriseras av att det rör

sig om en mycket stor mängd utsläppskällor, både fasta och

rörliga, och att ett system med kväveutsläppsrätter således kan

bli administrativt svårhanterligt. Om en försöksverksamhet

skulle bli aktuell är det dessutom sannolikt att andra och

kanske större regioner än Stockholmsregionen skulle vara

lämpligare, där bl.a. förekomsten av en någorlunda

differentierad emissions- och immissionsbild skulle påverka

valet av försöksområde. Med det anförda avstyrks motion Jo647.

Med det utbyggda program för miljöövervakning som är under

uppbyggnad och beräknas slutföras under år 1994 och med det

pågående och planerade miljöarbete som redovisas i

Naturvårdsverkets rapport Miljö -93 finner utskottet att syftet

med motionerna Jo636 och Jo679 yrkande 1 i väsentliga delar

torde komma att bli tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet har tidigare uttryckt sin oro över miljösituationen

i bl.a. Barentsregionen (1992/93:JoU19) och framhöll därvid det

angelägna i att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma

effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av

förnybara energislag. Utskottet pekade även på behovet av ett

nytt, mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem och

fann det naturligt att ta till vara de värdefulla erfarenheter

som gjorts och utnyttja dem i det fortsatta arbetet. För att

tillgängliga kunskaper och erfarenheter används på ett så

effektivt sätt som möjligt förutsatte utskottet ett nära

samarbete mellan berörda myndigheter. Utskottet förutsatte

vidare att regeringen fortsättningsvis prioriterar arbetet med

att tillsammans med övriga nordiska länder medverka till

bindande internationella avtal om den kärntekniska verksamheten.

Vid sin 43:e session rekommenderade Nordiska rådets miljöutskott

Nordiska ministerrådet att bl.a. etablera ett samarbete med

utvecklingsorganen i Nordkalottens län/fylken för att utveckla

konkreta projekt som kan ingå i ett utvidgat regionalpolitiskt

samarbete inom Barentsregionen. Miljöutskottet ansåg att

åtgärder för att kompensera Nordkalottens utsatta läge var

särskilt viktiga, och stöd borde ges till relevant

projektverksamhet. Budgetmedlen för det regionalpolitiska

samarbetet borde stärkas och behållas på minst 1993 års nivå.

Vidare rekommenderade miljöutskottet Nordiska ministerrådet att

överväga möjligheterna till stöd för en effektiv och miljöriktig

miljöenergiförsörjning m.m. inom Östersjö- och

Nordkalottområdena. Utskottet, som alltjämt anser det angeläget

med skyndsamma och effektiva åtgärder i Barentsregionen, utgår

från att regeringen vidtar de åtgärder som anses erforderliga

och fortsatt aktivt driver frågan i internationella fora. Mot

denna bakgrund finner utskottet att syftet med motion N283

yrkande 22 i allt väsentligt kommer att bli tillgodosett utan

något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandet bör inte

medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Regeringen tillkallade i januari 1994 en särskild delegation

för en miljöinriktad regionplanering i Skåne (dir. 1994:15).

Delegationen skall fastställa utgångspunkter och redovisa

underlag för planeringen samt lämna förslag om former för

fortsatt planering. Syftet med arbetet skall vara att belysa

möjligheterna att åstadkomma en från miljösynpunkt ändamålsenlig

samhällsstruktur. Delegationen skall senast den 1 november 1994

redovisa arbetsläget och inriktningen av det fortsatta arbetet.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Jo614

yrkande 1 och A469 yrkande 11 i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö (JoU30, rskr. 338)

framhöll miljöministern utbildning som en av förutsättningarna

för att miljöfrågorna skall kunna genomsyra alla verksamheter.

Miljöfrågorna skulle integreras i grundutbildningen på alla

nivåer och miljöutbildning införas i läroplanerna för

grundskolan och gymnasiet. En läroplanskommitté fick till

uppgift att se över utformningen av miljöutbildningen.

I arbetet med att uppfylla målen i Agenda 21 har miljöarbetet

på det kommunala planet fått ökad betydelse. Med anledning av

motion Jo694 har utskottet inhämtat att Svenska kommunförbundet

i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen anordnar utbildning i

miljöfrågor för kommunala tjänstemän. Syftet är att

tjänstemännen skall utbilda arbetslösa ungdomar på lokal nivå.

Efter utbildningen fungerar ungdomarna som "miljöinformatörer"

till skolor, daghem, butiker m.m. Utskottet har vidare inhämtat

att Skolverket och Naturvårdsverket inbjuder rektorer,

skolledare och politiker till 16 regionala konferenser om

miljökunskap med start den 28 september 1994. Denna verksamhet

stöds av Kommunförbundet. Det anförda är ägnat att i allt

väsentligt tillgodose syftet med motion Jo694 yrkande 7.

Motionsyrkandet bör inte påkalla någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Med anledning av motion Jo649 vill utskottet erinra om att

inom EU gäller sedan maj 1992 ett gemensamt

miljömärkningssystem. Nationella märkningssystem är tillåtna

åtminstone fram till år 1997, när en utvärdering av EG-systemet

skall göras. Utskottet vill även erinra om Nordiska rådets

arbete med det nordiska miljömärkningssystemet. Hittills har i

Norden ca 600 och i Sverige ca 350 produkter licens att använda

symbolen med en stiliserad svan. Härutöver vill utskottet erinra

om riksdagens beslut våren 1994 där utskottet uttalade att ökad

vikt bör läggas vid stöd och vägledning till kommuner och små

företag när det gäller kemikaliekontrollen (prop. 1993/94:163,

JoU23, rskr. 273). Utskottet påtalade också den betydelse de

lokala och regionala miljömyndigheternas åtgärder får i arbetet

med att uppfylla målen i Agenda 21 och för att nå en

kretsloppsanpassad utveckling. Utskottet framhöll även att

kommunerna i sin roll som stora inköpare i hög grad kan påverka

handelns produktsortiment och produktutveckling. Vad utskottet

anfört är ägnat att i väsentliga delar tillgodose syftet med

motion Jo649 yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.

I samband med ett tidigare ställningstagande (1992/93:180,

JoU14, rskr. 344) till motioner om miljörevisorer erinrade

utskottet om att det primära ansvaret för verksamheter som

bedrivs inom ramen för miljöskyddslagstiftningens regler vilar

på företag och andra huvudmän för verksamheten. Egenkontrollen

är basen för myndigheternas tillsyn och kontroll. Den som har

tillstånd enligt miljöskyddslagen är skyldig att avge en rapport

till tillsynsmyndigheten. I rapporten skall redovisas bl.a.

vilka miljöskyddsåtgärder som har vidtagits och resultaten av

dessa. Intern miljörevision ingår som ett viktigt led i

egenkontrollen. Utskottet konstaterade att miljörevision internt

numera sker på frivillig väg i många företag och i offentliga

verksamheter för att utvärdera den egna verksamheten från

miljösynpunkt. Utskottet ansåg att miljörevision kunde vara ett

kraftfullt medel för att underlätta en anpassning av företagen

från kretsloppssynpunkt t.ex. genom att minska processutsläppen

och genom att produkterna medvetet utformas för återanvändning

och återvinning. Med de krav som i en mer kretsloppsanpassad

samhällsutveckling kommer att ställas på sådan verksamhet som

resulterar i avfall förutsätts en avsevärt förbättrad

egenkontroll hos företagen. Utskottet ansåg emellertid att

kraven på miljörevision bör kunna tillgodoses på frivillig väg

inom ramen för den i betänkandet presenterade utvecklingen mot

ett kretsloppssamhälle. Det bör tilläggas att utskottet inom

kort kommer att behandla en aviserad proposition om

miljörevision utifrån en EU-förordning i ämnet. I avvaktan på

den fortsatta beredningen av frågan avstyrker utskottet motion

N281 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärdsprogram för haven m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 3,

1993/94:Jo643 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Jo648 yrkande 3,

2. beträffande Västerhavets miljö m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo614 yrkandena 2, 3

och 4 och 1993/94:Jo623 yrkandena 7 och 9,

3. beträffande miljösituationen i Vättern och Mälaren

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo646, 1993/94:Jo678

yrkande 1 och 1993/94:Jo679 yrkande 9,

4. beträffande oljeutvinning i Skagerrak

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo601, 1993/94:Jo623

yrkande 2, 1993/94:Jo625, 1993/94:Jo662 och 1993/94:Jo682,

5. beträffande en Nordsjökommission

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 1,

6. beträffande låneordningen i Nordiska investeringsbanken

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 4,

7. beträffande miljöåtgärder i jordbrukslandskapet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo615, 1993/94:Jo641,

1993/94:Jo664 och 1993/94:Jo686,

8. beträffande strandstädning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 6,

9. beträffande fartygs sjösäkerhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo643 yrkande 3,

10. beträffande miljöförstöring från vrak m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 5 och

1993/94:Jo648 yrkandena 4 och 5,

11. beträffande dricksvattenförsörjning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo611, 1993/94:Jo612,

1993/94:Jo648 yrkande 2 och 1993/94:Jo693 yrkande 12,

12. beträffande minskning av koldioxidutsläpp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 8,

1993/94:Jo643 yrkande 4, 1993/94:Jo679 yrkande 4,

1993/94:Jo693 yrkandena 5, 7 och 8, 1993/94:Jo694 yrkande 29,

1993/94:T223 yrkandena 1 och 5 och 1993/94:A470 yrkandena 7

och 8,

13. beträffande utsläpp från arbetsfordon och maskiner

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo665 och 1993/94:T216

yrkande 14,

14. beträffande miljöpolitikens inriktning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 8,

1993/94:Jo684 och 1993/94:Jo692 yrkandena 1, 2 och 3,

15. beträffande miljöskulden

att riksdagen avslår motion 1993/94:A815 yrkandena 2 och 3,

16. beträffande miljöattachéer m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 12,

17. beträffande investeringar för en bättre miljö m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo8 yrkande 2,

1993/94:Jo633 och 1993/94:Jo688,

18. beträffande erosionsproblem m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo637,

19. beträffande samordning i tillsynsarbetet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo630 och

1993/94:Jo675,

20. beträffande försöksprojekt med överlåtbara

utsläppsrätter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo636, 1993/94:Jo647,

1993/94:Jo678 yrkande 2 och 1993/94:Jo679 yrkande 1,

res. (fp)

21. beträffande Kolahalvöns miljöproblem

att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 22,

22. beträffande integrering av miljön i utbildningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo614 yrkande 1,

1993/94:Jo649 yrkande 7, 1993/94:Jo694 yrkande 7,

1993/94:N281 yrkande 4 och 1993/94:A469 yrkande 11.

Stockholm den 1 november 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt

Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Sinikka

Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s), Alf Eriksson

(s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar Josefsson

(s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Åsa

Stenberg (s).

Reservation

Försöksprojekt med överlåtbara utsläppsrätter m.m. (mom. 20)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "I likhet" och slutar med "motion Jo647" bort ha

följande lydelse:

Som anförts i motion Jo647 är det nu tid att inleda försök med

överlåtbara utsläppsrätter. Enligt utskottets mening är det

viktigt att en försöksverksamhet kommer i gång så att

erfarenheter kan vinnas för ett rikstäckande system med

utsläppsrätter. Det är angeläget att i den nu inledda

konjunkturuppgången och under den snabba tillväxt som är

nödvändig för att leda Sverige ur den ekonomiska krisen pröva

detta styrmedel som kan främja en ekologiskt hållbar utveckling.

Eftersom en sådan försöksverksamhet kräver ändring i såväl

miljölagstiftningen som i myndigheternas arbetssätt förutsätter

utskottet att regeringen snarast återkommer till riksdagen med

nödvändiga förslag.

Utskottets mening är att en s.k. kvävebubbla över

Stockholmsregionen kan vara ett lämpligt försöksobjekt, men vill

dock inte på detta tidiga stadium utesluta försöksverksamhet i

andra geografiska områden och för andra typer av utsläpp. Mycket

talar dock för att försöken bör genomföras i ett område med

omfattande ekonomisk aktivitet och en stor mängd utsläppskällor,

så att en tillräckligt stor marknad för utsläppsrätter kan

etableras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo647

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande försöksprojekt med överlåtbara

utsläppsrätter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo647 och med

avslag på motionerna 1993/94:Jo636, 1993/94:Jo678 yrkande 2

och 1993/94:Jo679 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Ersättningsprinciper

Eva Eriksson (fp) anför:

I anslutning till utskottets motivering för att avstyrka

motion Jo8 yrkande 2 vill jag framhålla följande. I proposition

1993/94:117 som riksdagen ställt sig bakom (1993/94:KU24,

rskr. 246) föreslås att 2 kap. 18 § regeringsformen ändras så

att rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar avseende

mark och byggnader ges ett grundlagsskydd. I andra stycket i

nämnda paragraf anges huvudprinciperna för ersättningsrätten som

de framgår av gällande rätt. Någon utvidgning av rätten till

ersättning vid rådighetsinskränkningar är däremot inte avsedd.

Liksom hittills skall de närmare grunderna för bestämmandet av

ersättningen ges i lag, vilket också framhålls i propositionens

författningskommentar.

Utskottet avstyrker motionen med motiveringen att "motion Jo8

yrkande 2 tar sikte på författningar av lägre dignitet än

regeringsformen och att frågan om ändringar i dessa

författningar inte längre är aktuell sedan

ersättningsprinciperna grundlagsreglerats".

I motion Jo8 yrkande 2 föreslås att intrångsersättning skall

beräknas i förhållande till värdet av hela brukningsenheten

i stället för värdet av berörd del. Jag konstaterar liksom

utskottet att förslagen i motionen rör ändringar i författningar

av lägre dignitet än regeringsformen. Däremot anser jag att det

är de föreslagna ändringarnas karaktär som medför att de inte

längre är aktuella sedan rätten till ersättning vid

rådighetsinskränkningar grundlagsreglerats i enlighet med

bestämmelsen om berörd del i nu gällande rätt. Det är mot den

bakgrunden motionsyrkandet bör avslås. Dessutom anser jag att

utskottets ordval här är olyckligt och inbjuder till

feltolkningar eftersom det är rätten till ersättning som skyddas

i grundlagen. Beräkningsnormerna preciseras inte i grundlagen,

utan de närmare grunderna för bestämmandet av ersättningen skall

anges i lag.

2. Luftföroreningar, miljöinformation m.m.

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Flera av de yrkanden från Vänsterpartiet som behandlas i detta

betänkande är fortfarande aktuella. Det gäller till exempel

Jo665 och T216 med krav på att luftföroreningar från tunga

fordon och arbetsmaskiner skall minska. Det är

otillfredsställande att utskottet inte kan redovisa

Naturvårdsverkets avgaskrav, som skall träda i kraft vid

årsskiftet. Det gäller också Jo649 yrkande 7 som ställer krav

på miljöinformation till konsumenterna. Miljöinformation till

konsumenterna bör för att vara tillfredsställande innehålla

information om varors och tjänsters miljöpåverkan. Det behövs en

lagstiftning med tillhörande sanktionsmöjligheter för att

PPP-principen ("förorenaren betalar") skall få genomslag. Det

räcker inte att hänvisa till nationella märkningssystem. Det bör

också påpekas att motion Jo664 om stöd till skyddszoner och

anläggning av våtmarker ligger i linje med den förra regeringens

förslag i propositionen om Sveriges medlemskap i den europeiska

unionen. Jag har dock valt att inte reservera mig utan avvaktar

den nya regeringens förslag och avser att återkomma under den

allmänna motionstiden.