Bet. 1994/95:JoU23

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU23

Det svenska miljöarbetet i EU -- inriktning och genomförande

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

JoU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse (1994/95:167) om

det svenska miljöarbetet i EU. Vidare behandlas 166

motionsyrkanden väckta dels med anledning av skrivelsen, dels

under den allmänna motionstiden 1995. Utskottet har undvikit att

behandla det stora antalet motionsyrkanden om olika enskildheter

i förhandlingsarbetet på ett mer ingående sätt. I stället har

utskottet eftersträvat en mer övergripande bedömning där

tyngdpunkten läggs på bl.a. de av Sverige prioriterade

miljöfrågorna.

Utskottet delar i huvudsak regeringens syn på inriktningen av

det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall

bedrivas. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i åtskilliga fall

med konstaterandet att de överensstämmer med utskottets och

regeringens syn på det miljöpolitiska arbetet eller att de inte

står i någon motsättning till de svenska ambitionerna.

Till betänkandet har fogats 33 reservationer (m, fp, c, v, mp)

och 2 särskilda yttranden (v, mp).

Skrivelsen

Regeringen (Miljödepartementet) har i skrivelse 1994/95:167

berett riksdagen tillfälle att ta del av regeringens

presentation av sin syn på inriktningen av det svenska

miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall bedrivas.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenterar regeringen sin syn på inriktningen av

det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall

bedrivas.

Huvuduppgiften är att medverka till en långsiktigt hållbar

utveckling i Europa i linje med slutsatserna från

Riokonferensen. Sverige skall vara pådrivande i omställningen av

sådan produktion och konsumtion som utgör ett hot mot miljön. I

första hand gäller det omställningen inom tre för det ekonomiska

livet centrala områden, nämligen transporter, energiförsörjning

och livsmedelsområdet i vid mening. Sverige skall verka för att

gamla metoder, tekniska lösningar och anläggningar som inte

fyller miljökraven så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik

och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med ekologiska

grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet skall förena

insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya

arbetstillfällen.

Sverige skall således prioritera:

kampen mot försurning och klimatförändringar

arbetet för kretsloppsanpassning

bevarande av biologisk mångfald, samt

en höjd ambitionsnivå när det gäller kemikaliekontroll och

minskad användning av bekämpningsmedel.

Med hänsyn till miljöfrågornas stora betydelse i EU är det

enligt regeringens uppfattning naturligt att den fortsatta

utvecklingen av EU:s miljöpolitik diskuteras vid den

regeringskonferens som äger rum mellan medlemsländerna år 1996.

Regeringen har för avsikt att lyfta fram miljöfrågorna i samband

med översynen av de grundläggande fördragstexterna för

EU-verksamheten.

Sverige bör som medlem i EU aktivt verka för effektiva och

ökade miljöinsatser i Central- och Östeuropa och i synnerhet i

vårt närområde. Östersjöområdet är av särskild vikt.

I skrivelsen ägnas genomförandefrågor särskild uppmärksamhet.

Där behandlas hur olika grupper i samhället skall engageras och

ges tillfälle att delta. Vidare tas frågan om vissa

resursförstärkningar upp liksom hur de svenska förberedelserna

inför EU-förhandlingar skall samordnas samt hur EU-reglerna

skall få genomslag i Sverige.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen

1994/95:Jo21 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Sverige i samarbetet inom EU skall beakta de möjligheter

och fördelar som fjärrvärme medför för miljön.

1994/95:Jo22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grunden för Sveriges miljöstrategi i EU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det sektorsövergripande arbete som nu

behövs för att minska försurningsproblematiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att minska utsläppen av

försurande ämnen från transportsektorn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla i

arbetet med att minska risken för klimatförändringar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU:s koldioxidutsläpp skall minska med

minst 20 % till år 2005,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införandet av en koldioxidskatt i EU

är högprioriterat,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevarandet av biologisk mångfald genom

gemensamma planer för att bevara alla de olika slags

naturmiljöer som finns i EU,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att effektiva sanktionsmöjligheter skall

införas i EU mot länder, företag och enskilda som bryter mot

skyddet av den biologiska mångfalden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för

producentansvar inom hela EU för varor och kemikalier,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att

tillämpningen av substitutionsprincipen och

försiktighetsprincipen skall gälla inom EU,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kretsloppsprincipen och

avfallsminimering skall vara ett övergripande mål vid utformning

av EU:s direktiv och förordningar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att export av miljöfarligt avfall från EU

till länder som saknar möjlighet att ta emot avfallet på ett

miljömässigt adekvat sätt skall förbjudas och stoppas,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att få fram

förpacknings- och retursystem som kan användas inom hela EU,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU

utvecklar sina program, direktiv och förordningar för att

påskynda framtagandet av teknik och processer som skyddar

vattentillgångar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av EU:s jordbrukspolitik för att

minska miljöproblemen och ge konsumenterna större tillgång till

ekologiskt odlade produkter,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU skall agera på effektivast möjliga

sätt för att gynna en uthållig utveckling i jordens fattiga

länder,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU skall agera på effektivast möjliga

sätt för att gynna en uthållig utveckling i Öst- och

Centraleuropa,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige aktivt skall medverka i

arbetet med miljöhandlingsprogrammet för att minska

miljöproblemen i Medelhavsregionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall driva kravet på en

analys av om fortsatt urbanisering är förenligt med målet om det

uthålliga samhället.

1994/95:Jo23 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de allmänna målen med EU:s miljösamarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en långsiktig investeringsstrategi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att skapa nya

arbetstillfällen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marknadsekonomiska lösningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om koldioxidskatt och en ökad miljörelatering

av energiskatterna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om trafik och miljö,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skärpt klimatstrategi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om våtmarker och biologisk mångfald,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en koppling av EU:s bistånd till krav på

marknadsekonomiska reformer,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lyfta fram subsidiaritetsprincipen i

den fysiska planeringen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en prioritering av grundforskningen på

miljöområdet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om handel med utsläppsrätter.

1994/95:Jo24 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbete i EU för att förebygga

oljekatastrofer.

1994/95:Jo25 av Eva Goës (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om energieffektivisering och förnyelsebara

energislag och om ändring därom i Euratoms stadgar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av absolut förbud av import och

mellanlagring av utländskt kärnavfall,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nya kärnanläggningar inte får uppföras

utom för det i landet producerade använda kärnbränslet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utländska företag inte får köpa in sig

i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige måste blockera ett beslut om

att utöka EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor och

att Sverige i stället skall agera så att förnyelsebara och

energieffektiva energisystem utvecklas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall agera kraftfullt mot nya

kärnkraftsreaktorbyggen i Östeuropa,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud av export av kärntekniskt materiel,

kärnbränsle och radioaktivt avfall till länder utanför EU,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sänka gränsvärdet för strålskydd med

en tiopotens,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökad insyn i all verksamhet som rör

kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU.

1994/95:Jo26 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa krav på en hållbar utveckling i

EU:s grundläggande fördragstexter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att miljöavgifter beslutas som

miljöfrågor och inte skattefrågor i EU,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om offentlighet avseende miljöfakta och

miljöbeslut i EU:s organ,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot transportsektorns

miljöpåverkan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avregleringar och avskaffande av

subventioner inom energisektorn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utvidgning av EU till att omfatta

länder i Öst- och Centraleuropa.

1994/95:Jo27 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige vid EU:s regeringskonferens

1996 driver frågan om en förstärkt miljögaranti innebärande

bl.a. en omvänd bevisordning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige vid regeringskonferensen skall

verka för en ändring från enhällighet till kvalificerad

majoritet i fråga om gemensamma miljöskatter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige som EU-medlem skall verka för

en effektivare implementering av det femte

miljöhandlingsprogrammet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kontrollstation om ett år för att

utvärdera hur offentlighetsprincipen tillgodosetts på nationell

nivå när det gäller Sveriges miljöarbete i EU,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall driva på arbetet för

ökad offentlighet beträffande EU:s miljöarbete och själv gå före

genom att deklarera hur Sverige röstat i ministerrådet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översättning av dokument till flera språk

samt användning av informationsteknologin för spridning av

relevant miljöinformation till allmänhet och EU:s instanser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige som medlemsland i EU

kraftfullt skall verka för att 1992 års Helsingforskonvention

ratificeras av samtliga signatärer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett

särskilt Barentsinitiativ inom ramen för s.k.

Gemenskapsinitiativ samt för ett Barentsregionskontor i

Stockholm,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att EU

i sin handel med u-länder ger information så att dessa smidigt

kan anpassa sig till marknadsutvecklingen inom EU,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en övervakningsfunktion inom EU för att

förhindra export till u-länder av produkter förbjudna inom EU,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att EU

som part driver på det internationella arbetet att finna

lösningar på svåra miljöproblem orsakade av miljöföroreningar

eller överutnyttjande av gemensamma globala naturresurser,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU verkar för ett offensivt

klimatarbete innebärande nödvändiga reduktionsmål samt

tillräckliga åtgärder för att nå dessa,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige tillsammans med övriga

progressiva länder i EU aktivt skall arbeta för en gemensam

skatteväxling för miljöns och sysselsättningens skull,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige tillsammans med andra länder i

EU använder sig av möjligheten att genomföra

informationskampanjer om åtgärdsförslag på miljöområdet i de

länder där dessa idéer inte slagit rot,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige offensivt skall stödja arbetet

inom EU vad gäller framtagande av en gemensam

koldioxid-/energiskatt,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU kraftfullt skall stödja

arbetet för framtagande av teknikutvecklande

energiprestandanormer i hushållsapparater m.m.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inför regeringskonferensen

1996 skall driva frågan om en omskrivning av unionsfördraget vad

avser målen för EU:s energipolitik i enlighet med vad som

anförts i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för en

utfasning av subventioner till icke förnybara energislag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU

upprättar en avvecklingsplan för alla svårnedbrytbara,

bioackumulerbara ämnen samt för in detta som ett mål vid

revideringen av EU:s femte miljöhandlingsprogram,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall ta initiativ till

ett direktiv som förbjuder alla typer av klorkemikalier vid

pappersmassatillverkning,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för

principen om att alla transportslag bär sina totala kostnader,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dels att Sverige skall verka för att EU

inom TEN-samarbetet prioriterar utbyggnad av snabbtågsnätet,

dels i övrigt främjar järnvägstrafiken,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att en

fond för fartygstrafiken upprättas dit fartyg utan

katalysatorteknik betalar och där stöd utgår till fartyg som

investerar i denna teknik,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall samverka med övriga

EU-länder när det gäller forskning, utveckling och etablering av

effektiva kollektivtrafiksystem,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige som EU-medlem aktivt skall

driva på arbetet med ett direktiv med kraftigt skärpta krav vad

gäller energiförbrukning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en

gemensam strategi för introducering av motoralkoholer,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige av EU skall begära ett förbud

mot generell användning av antibiotika i djurfoder från det år

Sveriges undantag på detta område upphör,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall arbeta för att

ekologiskt jordbruk expanderar,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för

miljöskatt på bekämpningsmedel, handelsgödsel och kadmium samt

verka för ett kraftigt sänkt gränsvärde för kadmiuminnehåll i

handelsgödsel,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en ny

vision och strategi för jordbruket i ett framtida

kretsloppssamhälle där stad och landsbygd gemensamt bidrar till

energiförsörjning, alternativ produktion och biologisk mångfald,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för ett

slopande av det generella kravet på att frösorter skall vara

upptagna på EU:s officiella sortlista vad gäller

portionsförpackat frö avsett för husbehovsodlare,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall ta initiativ till

en naturvårdskonferens om nationalparker,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en grundlig översyn av svensk lagstiftning

i förhållande till EU:s habitat- och fågelskyddsdirektiv,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpt arbete för att leva upp till

åtagandena enligt CITES-konventionen.

1994/95:Jo28 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU aktivt skall arbeta för

en ökad öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU bör driva på arbetet med

bioenergi,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk

utredning tillsätts för att utarbeta en svensk strategi för

bioteknik inom EU,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges agerande i EU vad gäller PVC,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om enhetlig miljömärkning i EU.

1994/95:Jo29 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att

EU:s grundläggande miljöpolitik ändras enligt vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att

en hållbar utveckling av samhället skall vara ett av EU:s

grundläggande mål och skrivas in i unionsfördraget,

3. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

resurshushållning och miljöskydd skall vara ett av unionens mål

i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att

försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen skrivs in i

unionsfördraget och blir grundläggande i EU:s lagstiftning,

5. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att

det i fördraget anges att den gemensamma politiken i EU skall

leda till en hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart

samhälle måste vara det mål mot vilket alla politiska beslut

skall prövas,

6. att riksdagen begär att regeringen verkar för att det i EU

blir tillåtet för enskilt medlemsland att gå före, dvs. ha högre

miljökrav,

7. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att

varureglerna 100 a § skall ses som minimiregler,

8. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

totalharmoniseringen vad avser varuregler 100 a § upphör såvida

de med dagens situation inte kan tolkas som minimiregler,

9. att riksdagen begär att regeringen i EU driver att Sverige

inte skall behöva sänka miljökraven vad avser de i motionen

framförda undantag som Sverige fick vid inträdet i EU,

10. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för en

kraftfullare miljöpolitik vad avser EU:s roll i Världsbanken och

vid uppföljandet av Riokonferensen,

11. att riksdagen begär att regeringen i EU driver frågan om

skatteväxling som en metod att ekonomiskt knyta ihop ekologi och

ekonomi, i enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige måste gå före på detta område

och skatteväxla,

13. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

miljöskatter används i större utsträckning än i dag,

14. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

dessa miljöskatter enbart är minimiskatter,

15. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

skyddet av hotade biotoper prioriteras,

16. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

transportarbetet minskar och att järnvägssatsningar prioriteras,

17. att riksdagen begär att regeringen i EU driver målet att

utsläpp av NOx skall minskas med 70 % till år 2005,

18. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

svavelhalt i fartygsbränslen skall ner till 0,1 % och att en

handlingsplan för detta tas fram,

19. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

alternativa bränslen prioriteras,

20. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

mineraloljedirektivet förändras vad avser beskattning av

förnybara bränslen i förhållande till fossila,

21. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att en

avvecklingsplan tas fram för ozonnedbrytande ämnen,

22. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

målet med avvecklingsplanen skall vara att användning av freoner

och metylbromid skall ha upphört år 2000 och att

användningsförbudet även skall innefatta handel med varor m.m.

som anförts i motionen,

23. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för

att användning av alla svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen

upphör och att detta skrivs in i miljömålen,

24. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

konkreta avvecklingsplaner med tydliga mål för avveckling tas

fram för tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC,

25. att riksdagen begär att regeringen i EU tar initiativ till

att s.k. hormongifter, miljögifter med hormonliknande utseende,

uppmärksammas,

26. att riksdagen begär att regeringen i EU driver att

avvecklingsplaner för i första hand nonylfenol och DEHP tas fram

som anförts i motionen,

27. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

miljögifter som påverkar endokrina system skall ersättas enligt

substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen,

28. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s

avfallsdirektiv och förordningar,

29. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

naturvårdspolitiken Natura 2000 integreras i all fysisk

planering,

30. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

skyddet av hotade biotoper integreras i all fysisk planering, i

enlighet med vad i motionen anförts,

31. att riksdagen begär att regeringen i EU och i andra

internationella sammanhang verkar för att skyddsvärda områden

med höga biologiska värden i Östeuropa ges skydd,

32. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

fågeldirektivet och habitatdirektivet skärps,

33. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

krav på sortdokumentation och certifiering av fröer av

köksväxter upphör eftersom det är ett hot mot den biologiska

mångfalden och Riodeklarationen,

34. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att i

alla fall traditionella frösorter undantas från kraven,

35. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

medel anslås för att täcka kostnaden för sortdokumentation och

certifiering för köksväxtsorter för att inte riskera att den

biologiska mångfalden och de odlingskulturella värdena går

förlorade,

36. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

sista förbrukningsdag ersätts med uppgifter om grobarhet för

fröpartier för aktuell odlingssäsong och att normer utarbetas

för detta i enlighet med vad som anförts i motionen,

37. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

ekologiska odlare prioriteras i avsikt att få ett ekologiskt

långsiktigt hållbart lantbruk i unionen,

38. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att

minimimål för hur stor del av arealen som skall vara ekologiskt

odlad tas fram i enlighet med vad i motionen anförts.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU:s gemensamma miljöpolitik skall ha

som mål att utveckla Europas länder mot kretsloppssamhället där

kretsloppen kan slutas och avfallet reduceras,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU bör verka för utsläppsnivåer

baserade på vad naturen tål, de s.k. kritiska

belastningsgränserna,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att EU skall precisera och utveckla den

s.k. miljöskyddsgarantin,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inte tänker acceptera några

principiella försämringar när Sveriges förhandlingsresultat

beträffande miljö omförhandlas 1996.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att

införa maximikrav på utsläpp på de fyra största växthusgaserna,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att

införa en gemensam minimiskatt på koldioxid fr.o.m. 1997,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU verkar för att granska

EU:s internationella agerande i klimatfrågan.

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

utvecklad strategi för hur Sveriges miljöarbete i EU bör

bedrivas.

1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till strikta

direktiv på vattenområdet samt arbeta för att få till stånd en

skärpning av EU:s förbränningsdirektiv.

1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges strategi och prioriteringar i

miljöarbetet inom EU,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges klimatvårdande uppgifter vad

gäller klimatpolitiken inom EU,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om krav på införande av ekonomiska styrmedel

för kväveoxider inom EU,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljökrav på fartyg som löper mellan

hamnar inom EU.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisning av arbetet med att behålla

högsta tillämpade skyddsnivå och höja miljöskyddsnivån i hela

Europa,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en strategi för att övriga EU-länder skall

börja tillämpa utbytesprincipen enligt lagen om kemiska

produkter och en analys av utbytesprincipens legala status i

relation till de delar av EU:s regelverk som rör handeln mellan

medlemsländer,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vara pådrivande för att få till stånd

ytterligare miljövillkor i EU:s General System of Preferences,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges roll och inriktningen av

miljöarbetet i EU.

1994/95:Jo685 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för en regelutveckling så att svenska

strängare miljö- och hälsoskyddsregler får behållas, i enlighet

med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att EU tillåter enskilda medlemsländer

att införa hårdare regler på miljöområdet, i enlighet med vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att medlemslandet med högsta miljöskydd

inom EU skall vara norm för EU-åtgärder, i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att miljöskydd blir ett övergripande

mål i all EU-policy, i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att miljöskydd införs som ett av

Unionens grundläggande mål i unionsfördragets artikel B, i

enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att försiktighetsprincipen och

utbytesprincipen skrivs in i unionsfördraget, i enlighet med vad

i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att konkreta avvecklingsplaner för

särskilt farliga ämnen upprättas, i enlighet med vad i motionen

anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att EU som mål för sin kemikaliepolitik

anger att alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall

avvecklas, i enlighet med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att principen om avfallsminimering styr

utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar, i

enlighet med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att nuvarande avfallsdirektiv skrivs om

eller helt avskrivs, i enlighet med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att EU följer Baselkonventionen, i

enlighet med vad i motionen anförts,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att EU:s transportprogram

miljöanpassas, i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU skall verka för att Sverige också fortsatt får driva

egna frågor i alla internationella fora, i enlighet med vad i

motionen anförts.

1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den hos regeringen begär att regeringen i EU:s ministerråd bör

verka för att Sverige permanent får behålla övergångsreglerna på

kemikalieområdet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU:s ministerråd bör verka för att EU som mål för sin

kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och

naturfrämmande ämnen skall avvecklas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU:s ministerråd bör verka för att försiktighetsprincipen

och utbytesprincipen blir grundläggande i EU:s lagstiftning, och

att de skrivs in i unionsfördraget,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU:s ministerråd bör verka för att principen om

avfallsminimering styr utformningen av EU:s avfallsdirektiv och

förordningar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU:s ministerråd bör verka för att EU:s nuvarande

avfallsdirektiv snarast skrivs om eller helt avskrivs, i

enlighet med vad i motionen anförts,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den i EU:s ministerråd bör verka för att EU:s nuvarande

skrivning angående miljöskatter ändras i enlighet med vad i

motionen anförts.

1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samverkan med EU-länderna i miljöarbetet.

Utskottet

Inledning

Utskottet vill inledningsvis erinra om att tidigare

riksdagsbeslut gett uttryck för en hög ambitionsnivå och

betydande politisk enighet om de övergripande målsättningarna

för det svenska miljöarbetet inom EU. I samband med att

riksdagen hösten 1992 godkände EES-avtalet framhölls bl.a. att

samarbetet inom EES innebar att Sverige fick en viktig plattform

för offensiva insatser på miljöområdet. De förutsättningar som

EES-avtalet gav beträffande möjligheterna att aktivt verka för

att miljöfrågorna skall få en ökad tyngd inom EG och i

institutionerna på EES-området skulle utnyttjas av regeringen.

Utgångspunkten för regeringens agerande skulle vara att den

gemensamma miljöpolitiken skulle präglas av den höga

ambitionsnivå och offensiva inriktning som miljöproblemen kräver

och som kännetecknar den svenska miljöpolitiken. Inom avtalets

ram skulle Sverige aktivt bidra till att den tillväxt som kommer

att bli följden av EFTA-ländernas anknytning till den inre

marknaden också leder till en miljömässigt hållbar utveckling.

En offensiv svensk miljöpolitik ansågs vara av stor betydelse

för att ge miljöfrågorna ökad tyngd i EG och i EES-avtalet

(1992/93:EU1, rskr. 18).

I december 1994 godkände riksdagen förslaget om medlemskap i

Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, UU5, rskr. 63).

Strategin för det svenska miljöarbetet i EU skulle som mål bl.a.

ha att högsta tillämpade ambitionsnivå på miljöområdet bör gälla

och att Sverige inte skall behöva sänka några miljöstandarder

till följd av medlemskapet i EU. Sverige skall vara drivande i

EU:s miljöpolitik så att nya miljöregler, såväl harmoniserade

som minimiregler, sätts på så hög skyddsnivå som möjligt.

Reglerna bör utformas som minimiregler, så att de tillåter en

medlemsstat att vidta strängare åtgärder och vara ett föredöme i

miljöhänseende. De enskilda länderna måste också få behålla sin

frihet att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. En hög

miljöprofil bör således hållas över hela fältet. Av resursskäl

och allmänpolitiska skäl är dock en noggrann prioritering

nödvändig. Särskilt bör följande områden prioriteras, nämligen

försurningen och klimatet, avfallet och kretsloppet,

kemikaliefrågorna samt de övergripande internationella frågorna.

Utskottet har också funnit anledning att i detta ärende

redovisa några allmänna synpunkter angående riksdagens roll i

beredningsprocessen och hanteringen av det nu aktuella ärendet.

Som framgått ovan föreligger i ärendet drygt 160

motionsyrkanden, varav många innehåller specificerade yrkanden

om detaljfrågor av vitt skilda slag. Utskottet har av både

praktiska och principiella skäl försökt undvika att behandla

dessa motioner yrkande för yrkande. Med de arbetsförutsättningar

som normalt gäller för utskottsarbetet -- som äger rum i

slutfasen av den statliga beredningsprocessen -- är

möjligheterna begränsade att göra en mer ingående beredning av

yrkanden som inte omfattas av det beredningsunderlag som

tillhandahålls i propositioner och skrivelser från regeringen.

Ett ytterligare skäl är att utskottet inte ansett det som en

självklar fördel för den svenska förhandlingspositionen inom EU

om riksdagen på ett hundratal specificerade punkter skulle

ställa ytterligare krav på regeringens agerande i miljöfrågorna.

Risken är uppenbar att detta skulle ge en splittrad bild av de

svenska miljöambitionerna och kanske t.o.m. försvåra möjligheten

till framgång i de högst prioriterade miljöfrågorna. Även om

det finns ett stort antal miljöfrågor som är angelägna att föra

fram måste riksdagen således enligt utskottets mening godta att

det görs en viss prioritering mellan dessa. För miljöfrågornas

fortsatta hantering inom EU kan det också ha ett värde i sig om

riksdagen kan redovisa en viss politisk samstämmighet,

åtminstone i huvudfrågorna.

Mot angivna bakgrund har utskottet eftersträvat en mer

övergripande bedömning som koncentreras till den allmänna

inriktningen av Sveriges miljöarbete i EU och de huvudfrågor på

miljöpolitikens område som enligt utskottets bedömning bör ägnas

särskild uppmärksamhet. Som närmare framgår av det följande

utgår utskottet därvid i många fall från att de mer detaljerade

motionsyrkandena kan inrymmas i det förhandlingsupplägg som

skrivelsen innefattar.

Utgångspunkter för det svenska arbetet

Skrivelsen

Enligt regeringen bör EU:s politik på samtliga områden bidra

till en hållbar utveckling i linje med slutsatserna från 1992

års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Den

förstärkning av EU:s miljöprofil som skedde genom

Maastrichtfördraget bör fortsatt utvecklas. Arbetet skall utgå

från besluten vid Riokonferensen och grundas på en medvetenhet

om de ekologiska gränserna för mänskliga aktiviteter.

Utnyttjandet av energi- och naturresurser skall ske på ett

hållbart sätt. Sverige skall därför verka för en långsiktig

investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla metoder och

tekniska lösningar som inte uppfyller miljökraven så snabbt som

möjligt med ny teknik och nya investeringar som förenar

ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor. Det innebär att

Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för en bättre miljö

med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Den i

medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån skall gälla som

utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska arbetet i EU liksom

att någon sänkning av normerna i Sverige ej bör ske.

Sverige stöder den analys om förhållandet mellan tillväxt och

miljö som förs fram i EG-kommissionens skrift om ekonomisk

tillväxt och miljö. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och

en hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga

styrmedel finns. Sverige stöder också de tankegångar om en ny

utvecklingsmodell som presenteras i EU:s s.k. vitbok om

tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Sverige skall vara pådrivande i omställningen av de

produktions- och konsumtionsförhållanden som i dag utgör ett hot

mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för

det ekonomiska livet centrala områden, nämligen

transportsystemet, energisystemet och livsmedelsförsörjningen i

vid mening (från jordbruk över livsmedelsindustri och konsumtion

till avfallshantering). Sverige skall verka för att gamla

metoder och tekniska lösningar som inte fyller miljökraven genom

nya investeringar så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik

som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor.

För att åstadkomma detta behövs såväl en långsiktig och väl

utformad investeringsstrategi som effektiva miljöregler och

ekonomiska styrmedel. Ett viktigt sådant styrmedel är en

koldioxidskatt, vilket föreslås i vitboken. Sverige bör verka

för en gemensam miniminivå för beskattning av koldioxidutsläpp.

I vitboken diskuteras också genomförande av en s.k.

skatteväxling -- dvs. att resursförbrukning beskattas högre och

arbetskraft lägre än nu. I det arbete som pågår inom EU på detta

område bör Sverige vara aktivt. De analyser som utredningen om

förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet

(dir. 1994:11) skall utföra bör kunna komma till nytta i detta

sammanhang.

Sverige bör vidare stödja förslagen i EG-kommissionens femte

miljöhandlingsprogram om bl.a. utveckling av gröna

nationalräkenskaper.

Den fortsatta utvecklingen av miljöpolitiken bör diskuteras

vid den kommande regeringskonferensen i EU. En bred

samrådsprocess kommer att äga rum inför konferensen. En fortsatt

förstärkning av principer om hållbar utveckling, integrering av

miljöhänsyn i alla samhällssektorer, en hög ambitionsnivå i EU:s

miljölagstiftning och möjligheter att gå före nationellt tillhör

de viktiga frågorna.

Motionerna

Utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU är föremål

för en rad motionsyrkanden. I motion Jo22 (v) redovisas den

grund som bör gälla för Sveriges miljöstrategi i EU (yrkande 1).

I motion Jo23 (m) framförs krav på att investeringsbesluten inte

skall styras via offentliga investeringsstrategier (yrkande 2)

och att miljöpolitiken i första hand skall syfta till att uppnå

de miljöpolitiska målen och inte ges andra syften (yrkande 3).

Vidare betonas betydelsen av marknadsekonomiska lösningar

(yrkande 4). Enligt motion Jo26 (fp) yrkande 2 bör ett krav på

hållbar utveckling införas i EU:s grundläggande fördragstexter.

Vidare framhålls betydelsen av att miljöavgifter beslutas som

miljöfrågor och inte skattefrågor i EU (yrkande 3) samt att

offentlighet bör gälla avseende miljöfakta och miljöbeslut i

EU:s organ (yrkande 4). Enligt motion Jo27 (kds) yrkande 1 bör

Sverige vid EU:s regeringskonferens 1996 driva frågan om en

förstärkt miljögaranti innebärande bl.a. en omvänd bevisordning

samt verka för en ändring från enhällighet till kvalificerad

majoritet i fråga om gemensamma miljöskatter (yrkande 2). Vidare

bör Sverige som EU-medlem verka för en effektivare

implementering av det femte miljöhandlingsprogrammet (yrkande

3). Enligt yrkande 4 bör man ha en kontrollstation om ett år

för att utvärdera hur offentlighetsprincipen tillgodosetts på

nationell nivå när det gäller Sveriges miljöarbete i EU. Vidare

framhålls att Sverige skall driva på arbetet för ökad

offentlighet beträffande EU:s miljöarbete och själv gå före

genom att deklarera hur Sverige röstat i ministerrådet (yrkande

5). Betydelsen av att dokument översätts till flera språk samt

användningen av informationsteknologin för spridning av relevant

miljöinformation till allmänhet och EU:s instanser betonas i

yrkande 6. Vidare bör Sverige inom EU verka för att EU i sin

handel med u-länder ger information så att dessa smidigt kan

anpassa sig till marknadsutvecklingen inom EU (yrkande 9).

Sverige bör tillsammans med andra länder i EU använda sig av

möjligheten att genomföra informationskampanjer om

åtgärdsförslag på miljöområdet i de länder där dessa idéer inte

slagit rot (yrkande 14) samt kraftfullt stödja arbetet för

framtagande av teknikutvecklande energiprestandanormer i

hushållsapparater m.m. (yrkande 16). Inför regeringskonferensen

1996 skall Sverige driva frågan om en omskrivning av

unionsfördraget vad avser målen för EU:s energipolitik i

enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 17). I motion

Jo28 (c) yrkas att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en ökad

öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor (yrkande 1). Enligt

motion Jo29 (mp) yrkande 1 skall regeringen i EU verka för att

EU:s grundläggande miljöpolitik ändras. En hållbar utveckling av

samhället skall vara ett av EU:s grundläggande mål och skrivas

in i unionsfördraget (yrkande 2). Vidare skall resurshushållning

och miljöskydd vara ett av unionens mål (yrkande 3). I fördraget

bör anges att den gemensamma politiken i EU skall leda till en

hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle

måste vara det mål mot vilket alla politiska beslut skall prövas

(yrkande 5). Vidare bör regeringen verka för att det i EU blir

tillåtet för enskilt medlemsland att gå före, dvs. ha högre

miljökrav (yrkande 6) samt att Sverige inte skall behöva sänka

miljökraven vad avser de undantag som Sverige fick vid inträdet

i EU (yrkande 9).

I ett antal motioner från den allmänna motionstiden i januari

1995 framförs i stort sett samma krav som redovisats ovan när

det gäller utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU.

Det gäller motionerna Jo609 (m) yrkande 7 (strategi och

prioriteringar i miljöarbetet inom EU), Jo641 (c) yrkandena 28,

30 och 31 delvis (behålla högsta tillämpade skyddsnivå och höja

miljöskyddsnivån i hela Europa, vara pådrivande för att få till

stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of

Preferences, Sveriges roll och inriktningen av miljöarbetet i

EU), Jo685 (mp) yrkandena 1--5 och 17 (svenska strängare miljö-

och hälsoskyddsregler får behållas, enskilda medlemsländer

tillåts införa hårdare regler på miljöområdet, medlemslandet med

högsta miljöskydd inom EU som norm för EU-åtgärder, miljöskydd

som övergripande mål i all EU-policy, miljöskydd som ett av

unionens grundläggande mål i unionsfördraget, Sveriges

möjligheter att fortsatt få driva egna frågor i alla

internationella fora), Jo689 (s) yrkande 2 (samverkan med

EU-länderna i miljöarbetet), Jo604 (kds) yrkande 9 (en utvecklad

strategi för Sveriges miljöarbete i EU) och K224 (kds) yrkandena

11, 12, 15 och 16 (EU:s gemensamma miljöpolitiska mål,

utsläppsnivåer baserade på vad naturen tål, precisera och

utveckla den s.k. miljöskyddsgarantin, inga försämringar när

Sveriges förhandlingsresultat beträffande miljö omförhandlas).

Enligt motion Jo22 (v) yrkande 6 bör införandet av en

koldioxidskatt i EU prioriteras. I motion Jo23 (m) yrkande 5

framhålls att Sverige bör verka för en gemensam nationell

miniminivå för koldioxidskatt och en ökad miljörelatering av

energiskatter. I motionerna Jo26 (fp) yrkande 1 och Jo27 (kds)

yrkande 13 framhålls att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en

gemensam skatteväxling för miljöns och sysselsättningens skull.

Enligt sistnämnda motion skall Sverige offensivt stödja arbetet

inom EU vad gäller framtagandet av en gemensam

koldioxid-/energiskatt (yrkande 15). I motion Jo29 (mp) yrkas

att regeringen i EU driver frågan om skatteväxling som en metod

att ekonomiskt knyta ihop ekologi och ekonomi (yrkande 11), att

Sverige skall gå före på detta område och skatteväxla (yrkande

12), att regeringen i EU verkar för att miljöskatter används i

större utsträckning än i dag (yrkande 13) samt att regeringen i

EU verkar för att dessa miljöskatter enbart är minimiskatter

(yrkande 14). I motion Jo641 (c) yrkas att Sverige bl.a. skall

verka för en lägsta nivå för koldioxidskatt liksom en bred

skatteväxling (yrkande 31 delvis). Enligt motion Jo687 (mp)

yrkande 15 bör Sverige i ministerrådet verka för att EU:s

nuvarande skrivning angående miljöskatter ändras så att

miljömässigt motiverade miljöskatter inte blockeras. I motion

T225 (mp) yrkande 13 framhålls att Sverige i EU skall verka för

att införa en gemensam minimiskatt på koldioxid.

Utskottets överväganden

Som regeringen framhåller bör EU:s politik på samtliga områden

bidra till en hållbar utveckling i linje med slutsatserna från

1992 års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro.

Vid 1992 års FN-konferens betonades starkt betydelsen av en

hållbar hushållning med naturresurserna och ett bevarande av den

biologiska mångfalden. De miljöpolitiska åtgärderna skulle

integreras i all politisk ekonomisk verksamhet, och arbetet på

att nå en hållbar utveckling skulle vidare grundas på

försiktighetsprincipen. Dessa värderingar bör prägla EU:s

miljöarbete. I Sverige liksom i de andra EU-länderna har

påbörjats ett uppföljningsarbete för att genomföra besluten från

konferensen. Det svenska arbetet härmed har nyligen behandlats

av riksdagen (1994/95:JoU16, rskr. 306). EU:s uppföljning har

bl.a. redovisats i det femte miljöhandlingsprogrammet. I

programmet slås bl.a. fast att EU skall sträva mot en fortsatt

ekonomisk och social utveckling utan att skada miljön och

naturresurserna.

Grunden för det svenska miljöpolitiska arbetet är ett

ekologiskt baserat synsätt som tar hänsyn till att vi inte får

överskrida gränserna för vad naturen kan bära och en medvetenhet

om de komplexa och för störningar känsliga sambanden i natur och

miljö. Det fortsatta arbetet i EU skall således utgå från

besluten vid Riokonferensen och grundas på en medvetenhet om de

ekologiska gränserna för mänskliga aktiviteter. Utnyttjandet av

energi- och naturresurser skall ske på ett hållbart sätt. I

likhet med regeringen anser utskottet att Sverige kan och bör

vara pådrivande i omställningen av sådana produktions- och

konsumtionsförhållanden som utgör hot mot miljön och en hållbar

utveckling. Sverige bör därför verka för en långsiktig

investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla metoder och

tekniska lösningar, som inte uppfyller miljökraven, med ny

teknik och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med

ekologiska grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet

skall förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att

skapa nya arbetstillfällen. Som framhålls i skrivelsen måste den

i medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån gälla som

utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska arbetet i EU. Någon

sänkning av normerna i Sverige bör således ej ske. Utskottet

delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av

framförhållning i de frågor som kommer upp till beredning och

beslut inom EU för att ha framgång i genomförandet av den

svenska strategin för det miljöpolitiska arbetet. Det svenska

miljöarbetet i EU kommer att i stor utsträckning inriktas på att

påverka EU:s lagstiftningsarbete för att nå gemensamma lösningar

som är till fördel för miljön. Samtidigt skall Sverige

naturligtvis fortsätta att driva en aktiv nationell

miljöpolitik. Detta är också viktigt för trovärdigheten i vårt

pådrivande arbete inom EU.

Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och ekologiskt

tillstånd är komplext. Vissa utsläpp och andra miljöeffekter

ökar med en ökad ekonomisk aktivitet. Andra former av

miljöproblem minskar när välståndet stiger. Allmänt kan dock

sägas att den ekonomiska utvecklingsmodell som nu råder i

industriländerna inte är förenlig med de ekologiska

grundvillkoren. Europa måste bli en internationell föregångare

när det gäller att åstadkomma en tillväxt som förenar sunda

ekonomiska villkor med de ekologiska villkoren. Som regeringen

framhåller är det positivt att EG-kommissionen tar upp och

diskuterar dessa viktiga frågor (kommissionens skrift om

ekonomisk tillväxt och miljö). En fortsatt diskussion är viktig

för att arbetet inom EU skall kunna styras mot en hållbar

utveckling. Sverige bör således stödja den analys om

förhållandet mellan tillväxt och miljö som förs fram av

kommissionen. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och en

hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga styrmedel

finns.

I EU:s vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning

ägnas ett avsnitt åt diskussioner om en ny utvecklingsmodell.

Där beskrivs hur naturresurser, inkl. luft och vatten,

överutnyttjas vilket leder till omfattande miljöförstöring.

Samtidigt är arbetskraften underutnyttjad med stor arbetslöshet

som följd. Sammantaget leder detta till stora välfärdsförluster.

Flera områden nämns där nytänkande måste ske för att

utvecklingen skall vändas i en hållbar inriktning. Det gäller

bl.a. beskattningen, subventioner, konkurrens, infrastruktur,

markanvändning, stadsplanering m.m. I likhet med regeringen

anser utskottet att de nya tankegångar om en ny

utvecklingsmodell som presenteras i vitboken bör stödjas av

Sverige. Sverige bör vara pådrivande i omställningen av de

produktions- och konsumtionsförhållanden som i dag utgör ett hot

mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för

det ekonomiska livet centrala områden, nämligen

transportsystemet, energisystemet och

livsmedelsförsörjningen i vid mening (från jordbruk över

livsmedelsindustri och konsumtion till avfallshantering).

Sverige skall verka för att gamla metoder och tekniska lösningar

som inte fyller miljökraven genom nya investeringar så snabbt

som möjligt ersätts med ny teknik som förenar ekonomiska krav

med ekologiska grundvillkor. Av stor betydelse i detta

sammanhang är stödet till forskning, utveckling och spridning av

ny miljövänlig teknik.

Som framhålls i skrivelsen är fördragen grunden för EU:s

politik. Nästa översyn av fördragstexten sker genom

regeringskonferensen år 1996. Många frågor kommer att behandlas

i samband därmed, och Sverige bör -- som en del i en samlad

politik inför konferensen -- lyfta fram miljöfrågorna. En

fortsatt förstärkning av principer om hållbar utveckling,

integrering av miljöhänsyn i alla samhällssektorer, en hög

ambitionsnivå i EU:s miljölagstiftning och möjligheter att gå

före nationellt tillhör de viktiga frågorna. Enligt utskottets

mening bör Sverige verka för att principen om en hållbar

utveckling införs i EU:s grundläggande fördragstexter. Även

frågan om den offentliga insynen i EU bör uppmärksammas i detta

sammanhang. Danmark har tidigare tagit ett viktigt initiativ som

syftar till ökad öppenhet i rådsarbetet. Det danska förslaget

innebär bl.a. fler öppna rådsdebatter, avskaffande av

möjligheten att hemlighålla omröstningsresultat och

obligatoriskt offentliggörande av rådsprotokoll när rådet agerar

som lagstiftare. Regeringen har nyligen i ett

interpellationssvar (prot. 1994/95:97) deklarerat att man har

för avsikt att stödja det danska förslaget och Sverige har

dessutom presenterat vissa tilläggsförslag. Förslagen går ut på

att offentliggöra det sista utkastet till rådsbeslut i

lagstiftningsärenden innan rådet fattar beslut. Avsikten med det

svenska förslaget är att underlätta en offentlig granskning av

rådets arbete och att ge medierna och den intresserade

allmänheten tillgång till ett mer omfattande underlag inför

avgöranden i rådet. Förslagen är nu föremål för rådsbehandling,

och ett beslut kan väntas i slutet på maj 1995. Enligt

regeringen förbereds inom Justitiedepartementet en konferens om

öppenhet inom EU som skall hållas under hösten 1995. Bland de

inbjudna kommer det att finnas företrädare från alla EU:s

medlemsländer och från gemenskapens institutioner. Frågan om

ökad öppenhet i EU är enligt regeringen en prioriterad fråga som

kommer att lyftas fram från svensk sida inför

regeringskonferensen år 1996.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det föreligger en

stor politisk samstämmighet när det gäller utgångspunkterna för

den svenska miljöpolitiken och inriktningen av det fortsatta

miljöarbetet. Detta gäller såväl nationellt som internationellt.

Genom medlemskapet i EU förbättras Sveriges möjligheter att

bekämpa såväl inhemska som gemensamma miljöproblem och med kraft

driva det miljöpolitiska arbetet framåt inom gemenskapen. Enligt

utskottets mening är det i sig värdefullt att vår EU-politik på

miljöområdet kan utformas i så stor politisk enighet som

möjligt. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

syftet med motionerna Jo22 (v) yrkande 1, Jo23 (m) yrkandena

1--4, Jo26 (fp) yrkandena 2--4, Jo27 (kds) yrkandena 1--6, 9,

14, 16 och 17, Jo28 (c) yrkande 1, Jo29 (mp) yrkandena 1--3, 5,

6 och 9, Jo609 (m) yrkande 7, Jo641 (c) yrkandena 28, 30 och 31

delvis, Jo685 (mp) yrkandena 1--5 och 17, Jo689 (s) yrkande 2,

Jo604 (kds) yrkande 9 och K224 (kds) yrkandena 11, 12, 15 och 16

i allt väsentligt är tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida kan därmed inte anses erforderlig.

För att åstadkomma den önskade omställningen behövs utöver en

långsiktig och väl utformad investeringsstrategi och effektiva

miljöregler även ekonomiska styrmedel. Sverige bör därför

även i fortsättningen på ett samlat sätt driva frågorna om

energirelaterade skatter. Ett viktigt sådant styrmedel är en

koldioxidskatt (föreslås i vitboken). I likhet med regeringen

anser utskottet att Sverige bör verka för en gemensam miniminivå

för beskattning av koldioxidutsläpp. I vitboken diskuteras också

genomförande av en s.k. skatteväxling -- dvs. att

resursförbrukning beskattas högre och arbetskraft lägre än nu. I

det arbete som pågår inom EU på detta område bör Sverige vara

aktivt. Som redovisas i skrivelsen ankommer det på

medlemsländerna själva att ta initiativ på

skatteväxlingsområdet. Från svensk synpunkt är det viktigt att

medlemsländerna själva kan introducera skatter på miljöområdet.

Som framhålls i skrivelsen bör de analyser som Utredningen om

förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet

(dir. 1994:11) skall utföra kunna komma till nytta i detta

sammanhang. Utvecklingen av s.k. gröna nationalräkenskaper, som

ger bättre information om viktiga samband mellan miljö och

ekonomi, kan bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen

och till att vidtagna åtgärder kan utvärderas på ett effektivt

sätt. Sådant utvecklingsarbete pågår i flera länder, och det

vore en stor fördel om EU tar aktiv del i detta arbete för att

få till stånd en ökad samordning. Sverige bör därför stödja

förslagen i EG-kommissionens femte miljöhandlingsprogram om

bl.a. utveckling av gröna nationalräkenskaper. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Jo22 (v) yrkande 6, Jo23 (m)

yrkande 5, Jo26 (fp) yrkande 1, Jo27 (kds) yrkandena 13 och 15,

Jo29 (mp) yrkandena 11, 12, 13 och 14, Jo641 (c) yrkande 31

delvis, Jo687 (mp) yrkande 15 och T225 (mp) yrkande 13 i den mån

de inte kan anses tillgodosedda.

Försurning och klimatpåverkan

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige i alla sammanhang verka för att

öka kunskapen inom EU om försurningsskadorna och inrikta

åtgärdsarbetet på sådant sätt att nedfallet av försurande ämnen

i hela Europa långsiktigt underskrider de kritiska

belastningsgränserna för vad naturen kan bära. I detta syfte bör

Sverige inom unionen arbeta för att få till stånd

kostnadseffektiva lösningar och utveckla bl.a. gemensamma

ekonomiska styrmedel och tekniska krav samt verka för en

samhällsplanering som bidrar till att minska utsläppen av

försurande ämnen och klimatgaser. Att ett system med

hållbarhetskrav i kombination med tillverkaransvar för bilarnas

utrustning för avgasrening införs skall vara ett prioriterat

krav. Inom transportsektorn är det särskilt viktigt att minska

kväveoxid- och koldioxidutsläppen samt utsläppen av flyktiga

kolväten (VOC). Sverige bör även i fortsättningen på ett samlat

sätt driva frågorna om energirelaterade skatter -- särskilt

koldioxidskatt -- och verka för att EU driver på klimatarbetet i

andra mellanstatliga organ, särskilt inom FN:s ramkonvention om

klimatförändringar.

Sverige bör verka för att EU utnyttjar sin position inom andra

mellanstatliga organ i syfte att främja en långsiktigt hållbar

utveckling inom energi-, industri- och transportsektorerna.

Detta är särskilt viktigt inom konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar, klimatkonventionen och FN:s

expertorgan för luftfart (ICAO) och sjöfart (IMO).

Motionerna

Enligt motion Jo21 (m) bör Sverige i samarbetet inom EU beakta

de möjligheter och fördelar som fjärrvärme medför för miljön. I

motion Jo22 (v) yrkande 2 framhålls betydelsen av det

sektorsövergripande arbete som behövs för att minska

försurningsproblematiken och åtgärder för att minska utsläppen

av försurande ämnen från transportsektorn (yrkande 3). Enligt

motionärerna skall försiktighetsprincipen gälla i arbetet med

att minska risken för klimatförändringar (yrkande 4). EU:s

koldioxidutsläpp skall minska med minst 20 % till år 2005

(yrkande 5). Enligt motion Jo23 (m) yrkande 6 bör arbetet med

trafik och miljö inriktas på renare och effektivare fordon.

Enligt yrkande 7 bör EU:s klimatstrategi skärpas när det gäller

minskade utsläpp av koldioxid. I motion Jo26 (fp) yrkas att

regeringen skall verka för att ytterligare åtgärder vidtas mot

transportsektorns miljöpåverkan (yrkande 5). Energisektorn bör

avregleras och subventionerna avskaffas (yrkande 6). Enligt

motion Jo27 (kds) yrkande 12 bör Sverige i EU verka för ett

offensivt klimatarbete innebärande nödvändiga reduktionsmål samt

tillräckliga åtgärder för att nå dessa. Vidare bör subventioner

till icke förnybara energislag fasas ut (yrkande 18), och alla

transportslag skall bära sina totala kostnader (yrkande 21).

Inom det s.k. TEN-samarbetet bör utbyggnaden av snabbtågsnätet

och främjandet av järnvägstrafik med standardlok prioriteras

(yrkande 22). En fond för fartygstrafiken bör upprättas dit

fartyg utan katalysatorteknik betalar och där stöd utgår till

fartyg som investerar i denna teknik (yrkande 23). Vidare bör

Sverige samverka med övriga EU-länder när det gäller forskning,

utveckling och etablering av effektiva kollektivtrafiksystem

(yrkande 24) samt aktivt driva på arbetet med ett direktiv med

kraftigt skärpta krav vad gäller energiförbrukning (yrkande 25).

Vidare skall Sverige i EU verka för en gemensam strategi för

introducering av motoralkoholer (yrkande 26). I motion Jo28

(kds) yrkande 2 framhålls att Sverige i EU bör driva på arbetet

med bioenergi. Enligt motion Jo29 (mp) bör transportarbetet

minska och järnvägssatsningar prioriteras (yrkande 16).

Regeringen bör i EU driva målet att utsläpp av NOx skall minskas

med 70 % till år 2005 (yrkande 17). Vidare bör regeringen verka

för att svavelhalten i fartygsbränslen sänks till 0,1 % och att

en handlingsplan tas fram för detta (yrkande 18) samt att

alternativa bränslen prioriteras (yrkande 19).

Mineraloljedirektivet bör förändras vad avser beskattning av

förnybara bränslen i förhållande till fossila (yrkande 20).

Under den allmänna motionstiden i januari 1995 har en rad

motioner väckts om försurning och klimatpåverkan vars innehåll

till stora delar överensstämmer med de ovan redovisade

yrkandena. Det gäller motionerna T225 (mp) yrkandena 12 och 15

(maximikrav på utsläpp på de fyra största växthusgaserna,

granskning av EU:s internationella agerande i klimatfrågan),

Jo605 (kds) yrkande 6 delvis (skärpning av EU:s

förbränningsdirektiv), Jo609 (m) yrkandena 11--13 (Sveriges

klimatvårdande uppgifter vad gäller klimatpolitiken inom EU,

ekonomiska styrmedel för kväveoxider, miljökrav på fartyg som

löper mellan hamnar inom EU) och Jo685 (mp) yrkande 16

(miljöanpassning av EU:s transportprogram).

Utskottets överväganden

Som framhålls i skrivelsen är försurningen av mark och vatten

ett av de mest allvarliga miljöproblemen i Sverige och hotar den

biologiska mångfalden. Försurningen utgör också ett allvarligt

hot mot den långsiktiga produktionsförmågan hos skogsmarken och

påverkar därigenom försörjningen från en av Sveriges viktigare

basnäringar. Utsläppen av kväveoxider bidrar dessutom till en

storskalig övergödning -- eutrofiering -- av mark- och

havsområden. Genom inhemska åtgärder har utsläppen av försurande

ämnen kraftigt reducerats. Det fortsatta arbetet måste i hög

grad riktas mot Europas utsläpp. Ungefär hälften av svavel- och

kvävedepositionen i Sverige kommer från andra EU-länder, och ett

aktivt arbete inom EU är därför nödvändigt. Försurning av mark

och vatten i Sverige är, till skillnad från i stora delar av

Europa, en framträdande miljöfråga beroende på Sveriges

kalkfattiga berggrund. Däremot orsakar samma luftföroreningar

andra allvarliga miljöproblem som försämrad luftkvalitet och

förhöjda nitrathalter i dricksvatten samt förstöring av

byggnader m.m. Som regeringen anför måste en svensk EU-strategi

beakta denna omständighet. Det är viktigt att gränsöverskridande

effekter får större tyngd i EU:s arbete med luftföroreningar.

Den kompetens som byggts upp inom konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar samt i arbetet med EG:s

regler om individuell miljöprövning av fasta anläggningar bör

utnyttjas av EU i det fortsatta arbetet med att begränsa

luftföroreningar. Sverige bör ta upp dessa frågor i såväl

forskningssammanhang som inför den fortsatta uppbyggnaden av den

europeiska miljöbyråns verksamhet.

Enligt skrivelsen har Sverige vid det första ministerrådsmötet

sedan EU-inträdet i mars 1995 fått gehör för sitt förslag att en

strategi för försurningsfrågorna skall utarbetas inom EU. Inom

kommissionen pågår arbete med bl.a. ett nytt direktiv om

svavelhalt i oljeprodukter och en översyn av direktivet om

utsläpp från stora förbränningsanläggningar. I likhet med

regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för att det

fastställs högsta tillåtna svavelhalter i alla slags

oljeprodukter och bränslen samt normer för utsläpp från

raffinaderiernas processutsläpp. Utgångspunkt för detta arbete

bör vara nu gällande svenska krav. Sverige bör också delta

aktivt i arbetet med att sätta nya gränsvärden för utsläpp av

svaveldioxid och kväveoxid från nya stora

förbränningsanläggningar. Utskottet delar regeringens

uppfattning beträffande utsläppen från större och mindre

anläggningar. Gränsvärdet för svavel bör halveras för större

anläggningar, och dessutom bör gränsvärden även gälla för de

små. När det gäller kväveoxider bör gränsvärdet för stora

anläggningar minskas med minst 70 % och avsevärt skärpas för de

mindre. På sikt bör utsläppsvärdena närma sig nollnivån. Vidare

bör tids- och reduktionsplanerna för befintliga anläggningar

skärpas minst enligt vad som följer av det nya svavelprotokollet

inom ECE.

Sverige står för en knapp femtiondel av EU-ländernas

koldioxidutsläpp. Eftersom miljöeffekterna är desamma oavsett

var utsläppen sker betyder det mycket om EU kan påverkas att

vidta effektiva åtgärder. Som regeringen konstaterar kan

åtgärder mot koldioxidutsläpp få långtgående ekonomiska och

sociala konsekvenser för industriländerna. Sverige kommer

jämfört med andra länder att möta högre kostnader för att uppnå

en minskning av utsläppen av koldioxid. Detta innebär att det är

viktigt att Sverige bidrar till att en kostnadseffektiv politik

förs inom EU. Det fortsatta klimatarbetet bör inriktas på alla

utsläpp av växthusgaser och inbegripa alla sektorer. När det

gäller åtgärder bör man sträva efter koordinerade insatser inom

de områden som påverkar den internationella konkurrenskraften.

Som framgår av skrivelsen skall det av EU uppsatta målet, att år

2000 stabilisera utsläppen av koldioxid inom EU på 1990 års

nivå, uppnås genom en kombination av åtgärder. Målet bör enligt

EU uppnås genom energieffektivisering (SAVE), förnybara

energislag (ALTENER) och koordinerad energi- och

koldioxidbeskattning samt genom nationella program. Som

framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för att EU-länderna

genomför en gemensam klimatpolitik och att klimatfrågorna ges en

större tyngd i EG:s ekonomiska politik och inom andra

politikområden. Som utskottet anfört ovan (se s. 21) bör Sverige

fortsätta att driva frågan om en gemensam koldioxid- och

energibeskattning på miniminivå inom EU. Den pågående översynen

av mineraloljedirektivet har också stor betydelse för att minska

förbrukningen av fossila bränslen. Sverige bör i de

internationella förhandlingarna systematiskt bidra till att EU

intar en pådrivande roll i miljöarbetet.

Enligt utskottets mening ligger det anförda väl i linje med

syftet i motionerna Jo21 (m), Jo22 (v) yrkandena 2, 4 och 5,

Jo23 (m) yrkande 7, Jo26 (fp) yrkande 6, Jo27 (kds) yrkandena

12, 18, 25 och 26, Jo28 (c) yrkande 2, Jo29 (mp) yrkandena 17,

19 och 20, T225 (mp) yrkandena 12 och 15, Jo605 (kds) yrkande 6,

Jo609 (m) yrkandena 11 och 12. Något särskilt riksdagsuttalande

synes därmed inte påkallat varför motionerna avstyrks i berörda

delar.

Transporterna är i Sverige den i särklass största källan till

utsläpp av kväveoxider som medverkar till både försurning och

övergödning. Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige

därför bör agera för åtgärder inom transportsektorn på olika

nivåer och inom flera ämnesområden som bidrar till att utveckla

ett miljöanpassat transportsystem. Det gäller bl.a. arbetet med

att skärpa de tekniska kraven på fordon och bränslen,

genomförande av principen om kostnadsansvar och arbetet med

gemensamma riktlinjer för en markanvändning som medverkar till

att begränsa trafikarbetet. Som framhålls i skrivelsen skall

Sverige aktivt arbeta för en utveckling mot minskade

koldioxidutsläpp från trafiken. Detta kan åstadkommas bl.a.

genom att avsevärt minska bränsleförbrukningen hos personbilar,

och i detta arbete kan såväl ekonomiska styrmedel som teknikkrav

bli aktuella. Frågan om en beskattning av koldioxid eller andra

ekonomiska styrmedel med samma effekt och utformade som

gemensamma minimibestämmelser bör drivas även fortsättningsvis.

Sverige bör vid agerande i de olika fora som behandlar

transportfrågor verka utifrån en helhetssyn. Transporternas

sektorsansvar bör vidareutvecklas inom EU, och sektorn bör, inom

ramen för en på unionsplanet offensiv miljöstrategi, ges

ansvaret för att förverkliga ett miljöanpassat europeiskt

transportsystem. Utgångspunkt för det fortsatta arbetet är EU:s

vitbok om transporter liksom miljöministrarnas dokument om

trafik och miljö från december 1994.

Inom unionen pågår för närvarande ett arbete med att revidera

de direktiv som rör avgasutsläpp från olika fordonstyper. Vid

halvårsskiftet 1995 förväntas ett förslag om skärpta gränsvärden

att gälla från år 2000 för lätta fordon. Ett förslag till

skärpta krav för lätta lastbilar och små bussar beräknas kunna

behandlas i ministerrådet under våren 1995. Sverige tillämpar i

dag ett system med hållbarhetskrav i kombination med

tillverkaransvar för utrustning för avgasrening. Som redovisas i

skrivelsen driver Sverige med mycket hög prioritet frågan om att

unionen skall införa ett liknande system. Enligt det ovan nämnda

rådsdokumentet om trafik och miljö bör målet vara att ett system

skall vara infört i EU senast år 2000. Hittills har EU:s arbete

med bilavgaser präglats av vad som vid den aktuella tidpunkten

anses tekniskt möjligt. Som regeringen framhåller bör Sverige

driva frågan att preciseringen av kommande kravnivåer i högre

grad bör utgå från vad som är motiverat med tanke på

miljösituationen. Som ett led i denna strategi driver Sverige

frågorna om utsläppskrav vid kallstarter och miljöklasssystem

kopplat till ekonomiska styrmedel. Sverige bör även verka för

att ett miljöklassystem för dieselbränslen och bensin,

motsvarande det svenska, införs inom EU. När det gäller

kväveoxidutsläppen från tunga fordon bör kravnivåerna skärpas

kraftigt vilket stimulerar utvecklingen av reningsteknik. Det

ligger i svenskt intresse att ett förslag med hög ambitionsnivå

läggs fram när det gäller arbetsmaskiner och traktorer.

Inriktningen bör vara att kraven på sikt skall motsvara de krav

som ställs på tunga vägfordon.

EU-medlemskapet ger även ökade möjligheter för bättre

trafikmiljö avseende sjöfart och luftfart. Av särskild vikt är

att fastställa krav på sjöfartens drivmedel, där normer i dag

helt saknas. Som anförs i skrivelsen bör Sverige verka för att

fartyg i reguljär trafik på Nordsjön och Östersjön inte tillåts

använda olja med högre svavelhalt än 0,5 viktprocent. Så

långtgående avgaskrav bör ställas på fartyg som motsvarar vad

som kan uppnås med katalytisk avgasrening. Sverige skall

dessutom arbeta för skärpta bestämmelser för flygets utsläpp av

bl.a. kväveoxider. EU bör utnyttja alla möjligheter att spela en

aktiv roll inom ICAO och IMO för att minska utsläppen av

luftföroreningar.

Både i regeringens skrivelse och i de motioner som rör

trafikens miljöanpassning framhålls att Sverige aktivt bör delta

i miljöanpassningen av EU:s trafikpolitik. Även om vissa av de

krav som förs fram i motionerna rör enskildheter som, helt eller

delvis, avviker från eller inte särskilt berörs i den av

regeringen förordade handlingslinjen finner utskottet att det

råder en stor samstämmighet när det gäller den huvudsakliga

inriktningen av det miljöpolitiska arbetet inom

transportsektorn. Den förordade handlingslinjen på detta område

avviker inte heller från den som riksdagen nyligen uttalat sitt

stöd för (se 1994/95:TU13 och 14, rskr. 230 och 231). Enligt

utskottets mening får syftet med motionerna Jo22 (v) yrkande 3,

Jo23 (m) yrkande 6, Jo26 (fp) yrkande 5, Jo27 (kds) yrkandena

21--24, Jo29 (mp) yrkandena 16 och 18, Jo609 (m) yrkande 13 och

Jo685 (mp) yrkande 16 därmed anses tillgodosett.

Motionerna avstyrks således i berörda delar.

Kemikalier

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige verka för att EU utvecklar

kemikaliekontrollen ytterligare. Sverige bör verka för att

riskreduktionsarbetet inom EU utvecklas. Det gäller också att få

en avsevärt ökad tillämpning i EU av försiktighetsprincipen och

substitutionsprincipen i fråga om såväl allmänkemikalier som

bekämpningsmedel. En speciell satsning görs på de områden där

Sverige fått särskilda lösningar i anslutningsfördraget.

Motionerna

Enligt motion Jo22 (v) yrkande 9 skall Sverige verka för

producentansvar inom hela EU för varor och kemikalier samt att

tillämpningen av substitutionsprincipen och

försiktighetsprincipen skall gälla inom EU (yrkande 10). I

motion Jo27 (kds) yrkande 19 framhålls att Sverige skall verka

för att EU upprättar en avvecklingsplan för alla

svårnedbrytbara, bioackumulerbara ämnen samt för in detta som

ett mål vid revideringen av EU:s femte miljöhandlingsprogram.

Sverige skall i EU ta initiativ till ett direktiv som förbjuder

alla typer av klorkemikalier vid pappermassatillverkning

(yrkande 20). I motion Jo28 (c) yrkande 4 framförs krav när det

gäller PVC och Sveriges agerande i EU. Enligt motion Jo29 (mp)

yrkande 4 skall regeringen i EU verka för att

försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen skrivs in i

unionsfördraget och blir grundläggande i EU:s lagstiftning.

Regeringen skall vidare verka för att användning av alla

svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen upphör och att detta

skrivs in i miljömålen (yrkande 23) samt att konkreta

avvecklingsplaner med tydliga mål för avveckling tas fram för

tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC (yrkande 24).

Regeringen bör i EU ta initiativ till att s.k. hormongifter,

miljögifter med hormonliknande utseende, uppmärksammas (yrkande

25). Avvecklingsplaner för i första hand nonylfenol och DEHP bör

tas fram (yrkande 26), och miljögifter som påverkar endokrina

system skall ersättas enligt substitutionsprincipen och

försiktighetsprincipen (yrkande 27).

Under den allmänna motionstiden i januari 1995 har en rad

yrkanden väckts som till stora delar överensstämmer med de ovan

redovisade yrkandena beträffande kemikaliekontrollen. Det gäller

motionerna Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis (en strategi för

tillämpning av utbytesprincipen inom EU och en analys av

principens legala status i förhållande till EU:s regelverk

rörande handeln), Jo685 (mp) yrkandena 6--8

(försiktighetsprincipen och utbytesprincipen skrivs in i

unionsfördraget, avvecklingsplaner för särskilt farliga ämnen,

alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall avvecklas)

och Jo687 (mp) yrkandena 10--12 (att Sverige permanent får

behålla övergångsreglerna på kemikalieområdet, att EU som mål

för sin kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och

naturfrämmande ämnen skall avvecklas, att försiktighetsprincipen

och utbytesprincipen blir grundläggande i EU:s lagstiftning och

att de skrivs in i unionsfördraget).

Utskottets överväganden

Den svenska kemikaliekontrollen utgår från en

ansvarsfördelning som bygger på att det är företag och andra som

hanterar kemikalier som bär ansvaret för att

kemikaliekontrollens mål uppnås. Inom EU har en utveckling i

denna riktning inletts. Fortfarande utgår dock regelsystemen

inom EU, de som nu utvecklas, ofta från ett synsätt som lägger

större ansvar för problemlösningar på regeringar och myndigheter

än det svenska. Som regeringen anför bör Sverige därför verka

för att utvecklingen mot ett större ansvar för företag och andra

påskyndas och får genomslag i regler och direktiv.

Sverige bör verka för att kommissionen ägnar större

uppmärksamhet åt kemikaliekontrollen inom EU samt utarbetar en

gemensam kemikaliepolicy för alla direktoraten. EU har påtagit

sig att inom vissa områden söka utveckla sina regler så att de

når samma skyddsnivå som de svenska. Utskottet anser i likhet

med regeringen att en särskild satsning bör göras för att driva

på detta arbete.

EU:s program för kunskapsuppbyggnad om existerande ämnen är

mycket viktigt i detta sammanhang. Kunskapen måste dock föras

vidare till dem som hanterar och väljer mellan olika kemikalier.

Som framhålls i skrivelsen är information om kemikaliers risker

m.m. en basfunktion i kemikaliekontrollen. Det finns vidare inom

EU ett behov av att utveckla metoder att begränsa förekomsten av

kemikalier som ett medel för riskreduktion. Sverige bör, som

framhålls i skrivelsen, självfallet medverka till en utveckling

mot mindre skadliga produkter. Utöver de kemikalier som kunde

urskiljas i samband med medlemskapsförhandlingarna finns

åtskilliga andra som har sådana egenskaper att användningen av

dem bör begränsas eller upphöra. Kommissionen har påbörjat ett

arbete med att inhämta uppgifter för att bedöma riskerna med

kemiska ämnen och produkter. Som regeringen konstaterar bör de

svenska erfarenheterna av riskbegränsningsarbetet kunna leda

till ett offensivt EU-arbete för begränsningar av skadliga

kemiska ämnen och produkter.

Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen, dvs. att

byta ut farliga ämnen mot mindre farliga om sådana finns att

tillgå, skall vara vägledande i arbetet med kemikaliekontrollen.

Det gäller således att få en avsevärt ökad tillämpning av

substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen i fråga om

såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel. Som framhålls i

skrivelsen är det av stor betydelse att få

substitutionsprincipen inskriven i det nya direktivet om

bekämpningsmedel som används utanför jordbrukssektorn,

biociddirektivet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de riktlinjer som

regeringen angivit för det svenska arbetet med kemikaliekontroll

inom EU i viktiga avseenden överensstämmer med motionärernas

yrkanden. Den stora utmaningen framöver ligger i att kunna

fortsätta att ytterligare utveckla kemikaliekontrollen inom EU

efter de riktlinjer som tillämpas i Sverige. Det är mycket

angeläget att EU har en hög ambitionsnivå för kontrollen av

kemikalier och bekämpningsmedel. Sverige måste därför vara

pådrivande i EU:s arbete inom kemikaliekontrollen, framför allt

i EU:s ministerråd och i kommissionens arbets- och

expertgrupper. Regeringens avsikt att etablera bilaterala

kontakter med miljöministerierna för att förmedla den svenska

synen på hur kemikaliearbetet bör bedrivas kan säkerligen

påskynda utvecklingen i önskad riktning. Utskottet vill tillägga

att det nationella agerandet (i fråga om t.ex.

producentansvaret) självfallet är en naturlig grund för arbetet

inom EU. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo22 (v)

yrkandena 9 och 10, Jo27 (kds) yrkandena 19 och 20, Jo28 (c)

yrkande 4, Jo29 (mp) yrkandena 4, 23--27, Jo641 (c) yrkandena

29 och 31 delvis, Jo685 (mp) yrkandena 6--8 samt Jo687 (mp)

yrkandena 10--12 i stora delar kan anses tillgodosett.

Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Kretsloppsanpassning av varusektorn och åtgärder på

avfallsområdet

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige verka för en samsyn inom EU med

högt ställda mål vad gäller kretsloppsanpassad varuhantering.

Däremot bör de enskilda länderna ges stor frihet att utforma

medel och metoder att nå dessa mål. Sverige bör arbeta för en

gemensam policy på avfallsområdet. Det är också viktigt att

producenterna inom gemenskapen tar ansvar för varans

miljöbelastning under hela dess livscykel.

Motionerna

Enligt motion Jo22 (v) yrkande 11 bör kretsloppsprincipen och

avfallsminimering vara ett övergripande mål vid utformning av

EU:s direktiv och förordningar. Export av miljöfarligt avfall

från EU till länder som saknar möjlighet att ta emot avfallet på

ett miljömässigt adekvat sätt skall förbjudas och stoppas

(yrkande 12). Sverige skall verka för att få fram förpacknings-

och retursystem som kan användas inom hela EU (yrkande 13). I

motion Jo27 (kds) yrkande 10 framhålls behovet av en

övervakningsfunktion inom EU för att förhindra export till

u-länder av produkter förbjudna inom EU. Enligt Miljöpartiets

motion Jo29 yrkande 28 bör regeringen i EU verka för att

avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s

avfallsdirektiv och förordningar. Detta krav återfinns även i de

under den allmänna motionstiden år 1995 väckta motionerna Jo685

(mp) yrkande 9 och Jo687 (mp) yrkande 13. I dessa motioner yrkas

vidare att nuvarande avfallsdirektiv skrivs om eller helt

avskrivs (yrkandena 10 resp. 14). Enligt motion Jo685 bör

regeringen i EU verka för att EU följer Baselkonventionen

(yrkande 11).

Utskottets överväganden

Producenterna har en betydelsefull roll när det gäller att

kretsloppsanpassa produkter som tillverkas. De har ett

inflytande över avfallets sammansättning och nyttiggörande.

Diffusa utsläpp knutna till människors rörlighet och varors

livscykel överskuggar alltmer de tydliga punktutsläppen från

industrier och energianläggningar. Effekterna uppträder ofta med

lång fördröjning, och sambanden mellan direkta och indirekta

skador av olika verksamheter är komplexa. Som regeringen anför

är det, inför det fortsatta arbetet med att förmå producenterna

att ta ett aktivt miljöansvar, angeläget att en samsyn om

miljökrav på produkter nås inom EU. Sverige bör därför verka

för att ett regelverk med en hög ambitionsnivå utarbetas på

gemenskapsnivå för kretsloppsanpassad varuhantering. Detta är

viktigt mot bakgrund av att vi är en del av den inre marknaden

och att en så stor del av vår varuhandel sker med EU-länder. Med

utgångspunkt i producentansvaret bör Sverige verka för att

medlemsstater i EU skall sträva mot specificerade högt ställda

mål i fråga om resurshushållning och minskad miljöpåverkan från

varusektorn. Som anförs i skrivelsen är det av största betydelse

att Sverige och övriga medlemsstater, inom ramen för de

övergripande mål och regler som medlemsstaterna enats om och med

beaktande av producenternas ansvar, ges stor frihet att utforma

sina egna medel och metoder för att nå målen i

kretsloppsarbetet. Regeringens avsikt, att inledningsvis

fördjupa kontakter med EU-länder som har erfarenheter från

arbete med producentansvars- och kretsloppsfrågor, bör skapa

goda förutsättningar för att åstadkomma ett ändamålsenligt

regelverk på gemenskapsnivå för kretsloppsanpassad

varuhantering.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige aktivt bör

verka för att EU:s arbete med prioriterade avfallsströmmar leder

till en samsyn som minskar resursförbrukning och underlättar

återvinning. Projektet syftar till en ökad återvinning och

återanvändning. Sverige bör vidare arbeta aktivt för en gemensam

policy för avfallshantering inom EU och en standardisering av

avfallskaraktärisering. Som regeringen framhåller är det viktigt

att direktiv inte i detalj reglerar tekniska och andra lösningar

utan är baserade på belastningsnivåer, dvs. utifrån en bedömning

av vad naturen kan bära. De totala mängderna avfall i Europa bör

minskas genom material- och energiåtervinning och det farliga

avfallet minimeras. Detta kan ske genom att producenternas

ansvar betonas och genom att ekonomiska styrmedel används i

större utsträckning. EU:s princip att varje land har ansvar för

sitt eget avfall och restprodukter bör omsättas i konkreta

planer för att förebygga avfall och för en miljöriktig

avfallshantering. En gemensam europeisk strategi för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling är önskvärd i det

fortsatta arbetet. Som framgår av skrivelsen pågår en revidering

av EU:s avfallspolicy med sikte på ett kommissionsbeslut under

första halvåret 1995. Sverige bör aktivt påverka utformningen av

gemensamma minimibestämmelser för till exempel avfallsdeponering

och energiutvinning från avfall.

Enligt regeringen skall Sverige verka för en förändring av

Baselkonventionen så att ett totalförbud mot export av farligt

avfall från OECD-länder till icke OECD-länder införlivas i

konventionen. Utskottet delar regeringens uppfattning. Enligt

uppgift har kommissionen också presenterat ett förslag om

ändring i Baselkonventionen som innebär ett förbud mot export

av miljöfarligt avfall från rika till fattiga länder för

återvinning. Detta kompletterar det redan tidigare gällande

förbudet mot sådan export för deponering. Sverige bör nu också

verka för att motsvarande förändring görs av EU:s förordning om

transport av avfall. Ett förbud skall enligt kommissionens

förslag vara genomfört senast den 1 januari 1998.

Den syn på avfallshantering och kretsloppsanpassad

samhällsutveckling som redovisats ovan avviker inte på något

avgörande sätt från vad riksdagen tidigare i stor enighet

uttalat eller från vad som nu anförts i berörda motioner. Enligt

utskottets bedömning kan syftet med motionerna Jo22 (v)

yrkandena 11--13, Jo27 (kds) yrkande 10, Jo29 yrkande 28, Jo685

(mp) yrkandena 9--11 samt Jo687 (mp) yrkandena 13 och 14 därmed

i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandena påkallar således

ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Biologisk mångfald

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige aktivt verka för att

integreringen av biologisk mångfald inom alla samhällsområden

genomförs konsekvent inom EU i syfte att likställa målet att

bevara den biologiska mångfalden med produktionsmålen. Sverige

bör aktivt verka för att miljöanpassa jordbruks- och

fiskeripolitiken inom EU och en svensk strategi för detta bör

utvecklas. Arbetet inom unionens gemensamma naturvårdspolitik,

inkl. inrättandet av skyddade områden, bör aktivt stödjas.

Motionerna

I motion Jo22 (v) yrkande 7 framhålls bevarandet av biologisk

mångfald genom gemensamma planer för att bevara alla de olika

slags naturmiljöer som finns i EU. Effektiva

sanktionsmöjligheter skall införas i EU mot länder, företag och

enskilda som bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden

(yrkande 8). Våtmarker och biologisk mångfald uppmärksammas i

motion Jo23 (m) yrkande 8. I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige

i EU skall ta initiativ till en naturvårdskonferens om

nationalparker (yrkande 32) och att en grundlig översyn av

svensk lagstiftning i förhållande till EU:s habitat- och

fågelskyddsdirektiv genomförs (yrkande 33). Vidare bör arbetet

arbete för att leva upp till åtagandena enligt

CITES-konventionen skärpas (yrkande 34). Enligt motion Jo29 (mp)

yrkande 15 bör skyddet av hotade biotoper prioriteras, och

regeringen bör i EU och i andra sammanhang verka för att

skyddsvärda områden med höga biologiska värden i Östeuropa ges

skydd (yrkande 31). Enligt yrkande 32 bör fågeldirektivet och

habitatdirektivet skärpas.

I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige i EU skall verka för ett

slopande av det generella kravet på att frösorter skall vara

upptagna på EU:s officiella sortlista vad gäller

portionsförpackat frö avsett för husbehovsodlare (yrkande 31).

Enligt motion Jo29 (mp) bör regeringen i EU verka för att krav

på sortdokumentation och certifiering av fröer av köksväxter

upphör eftersom det är ett hot mot den biologiska mångfalden och

Rio-deklarationen (yrkande 33), att i alla fall traditionella

frösorter undantas från kraven (yrkande 34), att medel anslås

för att täcka kostnaden för sortdokumentation och certifiering

för köksväxtsorter så att den biologiska mångfalden och de

odlingskulturella värdena inte går förlorade (yrkande 35) samt

att sista förbrukningsdag ersätts med uppgifter om grobarhet för

fröpartier för aktuell odlingssäsong och att normer utarbetas

för detta (yrkande 36).

Utskottets överväganden

Den biologiska mångfaldens betydelse för att upprätthålla

ekosystemens funktioner och processer och därmed för människans

existens har ändrat synen på dess värde för samhället. Hoten mot

den biologiska mångfalden utgör därför ett av de stora

miljöproblemen inför framtiden. Som regeringen anför är

bevarandet av den biologiska mångfalden en sektorsövergripande

fråga. I stort sett alla samhällsområden utnyttjar eller

påverkar den biologiska mångfalden. Detta innebär att

principerna om sektorsansvar och sektorsintegrering måste

tillämpas konsekvent. En viktig grund för en effektiv

tillämpning av sektorsansvaret och sektorsintegrering är att en

aktiv dialog mellan företrädare för olika

näringar/samhällssektorer, miljömyndigheter och

miljöorganisationer etableras. De svenska erfarenheterna av

arbetet med sektorsansvaret utgör en bra grund för att driva

denna fråga inom EU. Utskottet anser i likhet med regeringen att

bevarandet av den biologiska mångfalden bör jämställas med

produktionsinriktade mål inom alla samhällsområden på de områden

där EU har en gemensam politik. Detta bör Sverige aktivt driva

också i arbetet med att revidera det femte

miljöhandlingsprogrammet.

Inom EU pågår ett arbete med att förnya gemenskapens

naturvårdspolitik (Natura 2000). Även i detta arbete bör Sverige

ta aktiv del. Som regeringen anför bör betydelsen av en

sammanhållen politik som bygger på en kombination av

miljöanpassning av olika samhällsverksamheter och inrättande av

ett nätverk av skyddade områden i Europa uppmärksammas särskilt

i detta arbete. Nationalparker och naturreservat måste ses i

sitt ekologiska sammanhang och får inte bli en isolerad

företeelse. Samtidigt måste antalet skyddade områden ökas

väsentligt i ett europeiskt nätverk. Finansieringen av nätverket

bör göras till ett gemensamt ansvar inom EU. Sverige bör också

vara pådrivande för att direktiven om skydd av fåglar och om

skydd av deras livsmiljöer följs fullt ut bland medlemsländerna.

Som framhålls i skrivelsen är det därför viktigt med full

tillämpning av direktiven också i Sverige. Utskottet delar

regeringens uppfattning när det gäller betydelsen av att beakta

den biologiska mångfalden i biståndsverksamheten i Östeuropa.

Sverige bör verka för att detta också beaktas inom ramen för

EU:s bistånd till utvecklingen i Österuropa. Denna ståndpunkt

stämmer väl överens med det beslut riksdagen nyligen fattat med

anledning av regeringens proposition om Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa (prop. 1994/95:160, UU16, rskr. 308) Med

det anförda ansluter sig utskottet till vad regeringen anfört om

Sveriges arbete inom EU med bevarandet av den biologiska

mångfalden. Enligt utskottets mening får syftet med motionerna

Jo22 (v) yrkandena 7 och 8, Jo23 (m) yrkande 8, Jo27 (kds)

yrkandena 32--34 samt Jo29 (mp) yrkandena 15, 31 och 32 därmed

anses vara tillgodosett. Motionsyrkandena bör därför lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Frågan om bevarandet av kulturväxter m.m. har nyligen

behandlats av utskottet och riksdagen (1994/95:JoU15, rskr.

260). Utskottet finner mot bakgrund härav inte anledning föreslå

någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo27 (kds)

yrkande 31 och Jo29 (mp) yrkandena 33, 34, 35 och 36. Motionerna

avstyrks således i berörda delar.

Internationellt samarbete

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige verka för att EU har en

pådrivande roll i det internationella miljösamarbetet. Detta

gäller både i samarbetet med Öst- och Centraleuropa och det

globala miljösamarbetet. Sverige bör verka för att en så stor

del som möjligt av EU:s Östeuropastöd går till vårt närområde

och att miljöprojekt prioriteras. Det nordiska samarbetet ändrar

karaktär och blir viktigt dels som ett politiskt forum för

avstämning inför vissa viktiga möten, dels som forum för att ta

fram underlag och förslag att föra in i EU-processen på ett så

tidigt stadium som möjligt. Östeuropas mycket omfattande

miljöproblem kräver stora insatser och omfattande samordning.

Sverige bör som medlem i EU aktivt verka för effektiva och ökade

miljöinsatser i Central- och Östeuropa och i synnerhet i vårt

närområde. Östersjöområdet är av särskild vikt. Det globala

miljösamarbetet förblir högprioriterat. EU har en viktig uppgift

i uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio

de Janeiro 1992 och bör spela en ledande och pådrivande roll i

det globala miljö- och utvecklingsarbetet. Sverige bör verka för

att EU:s politik bidrar till en hållbar utveckling.

Motionerna

I motion Jo26 (fp) yrkande 7 diskuteras problemen kring en

eventuell utvidgning av EU till att omfatta länder i Öst- och

Centraleuropa. Enligt motion Jo22 (v) yrkande 16 skall EU agera

på effektivast möjliga sätt för att gynna en uthållig utveckling

i jordens fattiga länder och för att gynna en uthållig

utveckling i Öst- och Centraleuropa (yrkande 17). Enligt

motionärerna är miljöerna på land runt Medelhavet i mycket stor

utsträckning negativt påverkade. Sverige bör aktivt medverka i

arbetet med ett särskilt miljöhandlingsprogram för att minska

miljöproblemen i Medelhavsregionen (yrkande 18). Sverige bör

vidare driva kravet på en analys av om fortsatt urbanisering är

förenligt med målet om det uthålliga samhället (yrkande 19).

Enligt motion Jo23 (m) yrkande 9 bör EU:s bistånd kopplas till

krav på marknadsekonomiska reformer. I motion Jo27 (kds) yrkas

att Sverige i EU kraftfullt skall verka för att 1992 års

Helsingforskonvention ratificeras av alla (yrkande 7) och för

ett särskilt Barentsinitiativ inom ramen för s.k.

Gemenskapsinitiativ, med ett Barentsregionskontor i Stockholm

(yrkande 8). Enligt yrkande 11 bör EU som part driva på det

internationella arbetet att finna lösningar på svåra

miljöproblem orsakade av miljöföroreningar eller överutnyttjande

av gemensamma globala naturresurser. I motion Jo29 (mp)

framhålls att regeringen i EU skall verka för en kraftfullare

miljöpolitik vad avser EU:s roll i Världsbanken och vid

uppföljning av Riokonferensen (yrkande 10).

Utskottets överväganden

Som regeringen anför innebär Öst- och Centraleuropas närmande

till EU att de kommer att behöva ta till sig EU:s miljöregler.

Detta kommer bl.a. att gagna utvecklingen i Östersjöområdet.

Sverige bör i sitt bilaterala miljösamarbete stödja dessa

länders successiva anpassning till EU:s miljöregler. De

principer och prioriteringar på miljöområdet som är vägledande

för Sveriges bilaterala östsamarbete skall också ligga till

grund för vårt agerande inom EU. Utskottet delar även

regeringens uppfattning att en ökad andel av PHARE-programmet

(EU:s finansiella stödprogram för Öst- och Centraleuropa, exkl.

OSS) bör gå till miljösektorn. Vidare bör miljöbistånd bli ett

prioriterat område inom TACIS-programmet (EU:s stödprogram till

OSS). Sveriges stöd till Nordens närområde bör öka och de

baltiska länderna bör knytas närmare till EU:s miljöarbete.

Stödprogrammen bör utvecklas när det gäller Östersjöområdet. Ett

hinder för den fortsatta utvecklingen på miljöområdet är bl.a.

bristerna när det gäller övergången till marknadsekonomi. En

nödvändig förutsättning härför är ett väl fungerande system för

lantmäteri och markförvaltning. Detta utgör grunden för ägandet

av fast egendom och belåning av fastigheter. Som regeringen

konstaterar har Sverige goda förutsättningar att bidra med

kunskap på detta område. Här bör ökad samverkan eftersträvas

mellan EU:s stödprogram och svenskt bilateralt stöd.

Som regeringen framhåller är det angeläget att miljöfrågor med

koppling till Östersjön får en framträdande roll vid

utformningen och genomförandet av EU:s samarbete med öst- och

centraleuropeiska stater. EU bör mer aktivt engageras i

Östersjöprogrammet bl.a. genom en medverkan av den europeiska

investeringsbanken (EIB). I detta sammanhang bör även behovet av

av en ökad samordning mellan de olika programmen uppmärksammas

så att de delar av Ryssland som ingår i Östersjöregionen ges

möjlighet att delta i samarbetet. Sverige bör också verka för

att ökat miljöstöd ges till områden i vårt närområde, som

hittills inte varit föremål för bilateralt stöd i större

omfattning. Det gäller bl.a. Ukraina, Vitryssland och

Barentsområdet. I sistnämnda område är miljösituationen mycket

allvarlig och det finns många exempel på miljöhot som snabbt

måste få sin lösning. För detta krävs en bred internationell

samverkan.

FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) etablerades av

generalförsamlingen som den centrala uppföljningsinstitutionen

för Riokonferensen. Som regeringen framhåller bör man från

svensk sida verka för att EU bidrar till att CSD fungerar

effektivt som det centrala politiska organet för att föra

Riokonferensens resultat vidare. Sverige bör tidigt arbeta för

att få EU-stöd för svenska positioner inom de olika sakområdena

som behandlas i CSD. Sverige bör inom EU även verka för att

miljöhänsyn integreras i biståndet. Som medlem i EU bör Sverige

verka för att den kommande utvärderingen år 1997 av

handlingsprogrammet Agenda 21 lägger fast formerna och kursen

för det fortsatta globala miljöarbetet.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att Sverige har ett

gott rykte när det gäller det internationella miljöarbetet. Vi

har vid en jämförelse internationellt långt gående nationella

miljöregler och vi har varit aktiva i det globala miljöarbetet

alltsedan 1972 års Stockholmskonferens. Sverige var också en av

initiativtagarna till Riokonferensen. Utifrån de nya

förutsättningarna som EU-medlemskapet innebär bör Sverige även i

fortsättningen spela en aktiv roll i de globala sammanhangen.

Det gäller också Sveriges samarbete med Östeuropa och med

länderna kring Östersjön. Även Medelshavsregionen har i viss

utsträckning drabbats av en negativ miljöpåverkan och bör därför

uppmärksammas i detta sammanhang. För ett medlemsland i EU

öppnas också nya möjligheter för påverkan. I det

internationella arbetet, t.ex. i FN eller i olika

miljökonventioner kan vi nu agera kraftfullt för att påverka

EU:s ställningstaganden inför och under viktiga internationella

möten. När det gäller städernas miljöproblem bör Sverige

medverka aktivt i EU:s samarbete som rör livsmiljön i städer och

tätorter. Arbetet bör inriktas dels mot utredningssamarbete på

nationell och regional nivå, dels mot erfarenhetsutbyte i syfte

att utveckla instrumenten för det regionala och lokala arbetet

med stadsmiljöfrågor. Grundläggande utgångspunkter för vår

medverkan bör vara en strävan att åstadkomma en långsiktigt

hållbar tätortsutveckling med särskild hänsyn till de svenska

städernas och tätortssystemens särart. Enligt utskottets mening

ligger de i motionerna framförda yrkandena väl i linje med vad

som nu anförts beträffande Sveriges arbete inom EU med det

internationella miljösamarbetet m.m. Enligt utskottets bedömning

är syftet med motionerna Jo26 (fp) yrkande 7, Jo22 (v) yrkandena

16--19, Jo23 (m) yrkande 9, Jo27 (kds) yrkandena 7, 8 och 11

samt Jo29 (mp) yrkande 10 därmed i allt väsentligt tillgodosett.

Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Vissa styrmedel m.m.

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige aktivt stödja och delta i

arbetet inom EU med att utveckla en övergripande strategi för

användning av mark och vatten som syftar till en hållbar

utveckling i enlighet med Agenda 21. Denna strategi bör tjäna

som ett stöd för medlemsländernas eget planeringsarbete. Sverige

bör verka för att våra speciella förhållanden i fråga om

markanvändning får genomslag i det gemensamma arbetet i dessa

frågor samt förmedla kunskaper om det svenska

planeringssystemet.

Inom EU:s miljöforskningsprogram bör Sverige verka för

forskning kring renare och effektivare industriella processer

och tillämpningar, forskning om kretsloppsanpassning och

avfallshantering samt forskning om förnybara naturresurser. EU:s

arbete bör dessutom i högre grad inriktas på styrmedel för en

bättre miljö. Miljöaspekter bör lyftas fram även på andra

forskningsområden.

Enligt regeringen bör Sverige i miljö- och handelsfrågor söka

påverka EU:s agerande i en miljö- och frihandelsvänlig linje så

att handeln bidrar till en hållbar utveckling. Detta kan bl.a.

ske genom ett aktivt deltagande i kommissionens s.k.

113-kommitté, som har ett avgörande inflytande över

handelspolitiken, men också på andra sätt. Sverige bör

prioritera att villkoren för arbetet inom miljö- och

handelsområden blir ömsesidigt kända, att internationella

miljöavtal som slutits multilateralt och under FN får samma

status som de internationella handelsavtalen, att miljökrav bör

utformas så att de inte blir diskriminerande mot andra länder,

att miljökonsekvensbeskrivningar görs av nya handelsavtal.

Motionerna

Enligt motion Jo23 (m) yrkande 10 måste man lyfta fram

subsidiaritetsprincipen i den fysiska planeringen. Vidare

framhålls att en prioritering av grundforskningen på

miljöområdet måste göras (yrkande 11) och att handeln med

utsläppsrätter bör utvecklas (yrkande 12). Enligt motion Jo28

(c) yrkande 5 bör en enhetlig miljömärkning utvecklas inom EU. I

motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen i EU verkar för att

naturvårdspolitiken och skyddet av hotade biotoper integreras i

all fysisk planering (yrkandena 29 och 30). Enligt sistnämnda

motion bör regeringen verka för att varureglerna i 100 a § skall

ses som minimiregler (yrkande 7) samt att totalharmoniseringen

vad avser varuregler i 100 a § upphör såvida de med dagens

situation inte kan tolkas som minimiregler (yrkande 8).

Utskottets överväganden

När det gäller den fysiska planeringen är det viktigt att

Sverige i EU framhåller det som är kännetecknande för de svenska

förhållandena, bl.a. det glesa bebyggelsemönstret och de stora

geografiska avstånden. Som regeringen anför är det också

angeläget att den flexibilitet, det starka lokala inflytande och

den medborgerliga förankring som präglar det svenska

planeringssystemet får genomslag i det gemensamma arbetet inom

EU i dessa frågor. Som redovisas i skrivelsen håller en ny form

av planering av övergripande strategisk karaktär på att

utvecklas på EU-nivå som stöd för bl.a. planeringen i

medlemsländerna. Medlemsländerna skall arbeta fram

rekommendationer och riktlinjer för utveckling och

markanvändning på Europanivå. En gemensam policy skall utarbetas

som innehåller de övergripande mål som planering och beslut om

markanvändning skall främja. Vidare skall strategier för

utvecklingen inom tre huvudområden ingå nämligen det urbana

systemet, infrastrukturen samt landsbygden och hushållningen med

naturresurser. Vidare skall ett handlingsprogram utarbetas för

att främja samverkan mellan länder och regioner. I likhet med

regeringen anser utskottet att Sverige aktivt bör verka för att

strävandena att uppnå gemensamma mål och riktlinjer för

strategiarbetet inriktas mot en hållbar utveckling.

Sammanfattningsvis kan konstateras att

markanvändningsplaneringen inom EU är ett område där besluten

ligger inom medlemsländerna. En medveten nationell och lokal

politik för användningen av mark och vatten och för utvecklingen

av den byggda miljön är nödvändig för att åstadkomma en

långsiktigt hållbar utveckling i enlighet med Agenda 21.

Planering för mark- och vattenanvändningen bör samordnas med

planering för andra samhällssektorer och verksamheter bl.a. som

stöd för investeringar i infrastruktur och regional utveckling.

Ett integrerat synsätt med samordning av miljövård, hushållning

med mark och vatten och ekonomisk utveckling måste prägla

utvecklingen av samhällets planering i vid mening.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller

inriktningen av Sveriges arbete med EU:s miljöforskningsprogram.

Som framhålls i skrivelsen bör forskningen inriktas på bl.a.

renare och effektivare industriella processer och tillämpningar,

kretsloppsanpassning och avfallshantering samt förnybara

naturresurser. Effektiva styrmedel är en viktig del i arbetet

för att uppnå en bättre miljö på ett kostnadseffektivt sätt.

Utsläppsrätter kan vara ett sådant styrmedel. Sverige bör även

verka för att den forskning inom EU som kan bidra till att

förbättra och bredda den kunskapsbas, t.ex. om ländernas olika

miljöförutsättningar, på vilken beslut skall fattas stimuleras.

Sådan kunskap kan bl.a. underlätta bedömningen av huruvida

centrala eller decentraliserade åtgärder leder till den mest

kostnadseffektiva hanteringen av miljöfrågorna.

När det gäller miljömärkning är det viktigt att kravnivåerna

sätts högt också inom EU:s system. Som framhålls i skrivelsen

bör Sverige verka för att erfarenheterna av den nordiska

miljömärkningen tillförs EG:s miljömärkningssystem i fråga om

utvecklingen av kriterier för olika produktgrupper.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det fortsatta

arbetet med utvecklandet av vissa styrmedel som är av betydelse

i miljöarbetet inom EU är ägnat att i stor utsträckning

tillgodose syftet med motionerna Jo23 (m) yrkandena 10--12, Jo28

(c) yrkande 5 och Jo29 (mp) yrkandena 29 och 30. Yrkandena

påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige i miljö-

och handelsfrågor bör söka påverka EU:s agerande i en miljö- och

frihandelsvänlig linje så att handeln bidrar till en hållbar

utveckling. Förutom ett aktivt deltagande i kommissionens s.k.

113-kommitté, som har ett avgörande inflytande över

handelspolitiken, bör Sverige prioritera att villkoren för

arbetet inom miljö- och handelsområden blir ömsesidigt kända,

att internationella miljöavtal som slutits multilateralt och

under FN får samma status som de internationella handelsavtalen,

att miljökrav bör utformas så att de inte blir diskriminerande

mot andra länder, att miljökonsekvensbeskrivningar görs av nya

handelsavtal. Utskottet vill även erinra om den legala grund för

miljöarbete i EG/EU som lades genom enhetsakten år 1987.

Särskilda bestämmelser infördes om åtgärder på miljöområdet som

ger den legala grunden för beslut i miljöfrågor (artikel 130

r--130 t). Maastrichtfördraget år 1992 innebar ytterligare

ändringar och tillägg i Romfördraget (bl.a. i artikel 2 och

artikel 130r) som har betydelse för miljön i gemenskapen. Bl.a.

skapades formella förutsättningar att stärka EU:s miljöpolitik

genom att hänsyn till miljön skall vara en del av EU:s

grundläggande mål och genom att fler miljöbeslut än tidigare

skall fattas med kvalificerad majoritet. Som regeringen anför

har grunden för Sveriges agerande när det gäller miljö- och

handelsfrågor varit ömsesidig förståelse och hänsynstagande till

de grundläggande kraven inom såväl handel som miljö. I Sverige

finns en förhållandevis god insikt om både betydelsen av handel

och den allmänna betydelsen av en god miljö. Som regeringen

framhåller är det därför naturligt och till gagn både för

handeln och miljön om Sverige fortsätter att vara ett av de mer

aktiva länderna inom detta område även som medlem i EU. Med det

anförda föreslår utskottet att motion Jo29 (mp) yrkandena 7 och

8 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Jordbruk

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige aktivt driva en revidering av

den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att miljöanpassa

jordbruket. Insatserna för odlingslandskapets natur- och

kulturmiljövärden skall ha hög prioritet. Sverige skall i olika

sammanhang när skogsfrågor behandlas lyfta fram erfarenheter av

att miljöanpassa skogsbruket.

Motionerna

Enligt motion Jo22 (v) yrkande 15 bör EU:s jordbrukspolitik

ändras för att minska miljöproblemen och ge konsumenterna större

tillgång till ekologiskt odlade produkter. I motion Jo27 (kds)

yrkande 27 krävs att Sverige i EU skall begära ett förbud mot

generell användning av antibiotika i djurfoder från det år

Sveriges undantag på detta område upphör. Sverige bör i EU

arbeta för att ekologiskt jordbruk expanderar (yrkande 28).

Vidare bör Sverige verka för miljöskatt på bekämpningsmedel,

handelsgödsel och kadmium samt för ett kraftigt sänkt gränsvärde

för kadmiuminnehåll i handelsgödsel (yrkande 29). I yrkande 30

framhålls betydelsen av en ny vision och strategi för jordbruket

i ett framtida kretsloppssamhälle där stad och landsbygd

gemensamt bidrar till energiförsörjning, alternativ produktion

och biologisk mångfald. I motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen

i EU verkar för att ekologiska odlare prioriteras i avsikt att

få ett ekologiskt långsiktigt hållbart lantbruk i unionen.

Vidare bör ett minimimål för hur stor del av arealen som skall

vara ekologiskt odlad tas fram (yrkandena 37 och 38).

Utskottets överväganden

De övergripande målen för den generella miljöpolitiken som

riksdagen tidigare beslutat om är att skydda människors hälsa,

bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av

naturresurser så att de långsiktigt kan utnyttjas samt att

skydda natur- och kulturlandskapet. Skyddet av hälsa, kultur-

och naturvärden samt naturresurser ställer krav på hur

samhällets materialflöden och markanvändning utformas

(1990/91:JoU30, rskr. 343)

Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är

en god hushållning med samhällets totala resurser.

Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast av riksdagen.

Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och

varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden

samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av

växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. All

användning av kadmium som kan medföra att metallen sprids i

naturen bör, enligt riksdagen, på sikt upphöra (1989/90:JoU25,

rskr. 327).

Som en följd av EU-medlemskapet skall Sverige införa ett

miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92.

Riksdagen har nyligen (1994/95:JoU13, rskr. 291) fullföljt ett

tidigare beslut om införandet av ett miljöprogram bestående av

tre delprogram. Ett delprogram skall vara att stödja bevarandet

av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla

odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för

att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett

tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling.

Den huvudsakliga målsättningen för det ekologiska jordbruket

är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade

produktionssystem som ger liten miljöpåverkan och producerar

livsmedel med hög kvalitet. En helhetssyn på miljö- och

resursfrågorna förutsätter enligt utskottets mening ett

kretsloppstänkande, där råvaruuttagen görs i balans med den

naturliga återbildningen och där nya resurser skapas utan att

göra skada. Ett annat mål bör vara att bevara och utveckla ett

kulturlandskap som präglas av biologisk mångfald. Riksdagen har

som mål antagit att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt

odlad år 2000. (1993/94:JoU22, rskr. 272).

Som framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för en sådan

revidering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som syftar

till en omställning mot ett hållbart jordbruk inom unionen. En

utgångspunkt för revideringen av CAP bör vara att subventionerna

till det konventionella jordbruket minskas kraftigt. Styrmedel

bör i stället utformas så att de främjar övergången till ett

miljöanpassat jordbruk. Utvecklingen av ett mer miljöanpassat

jordbruk som har börjat i Sverige kan och bör utnyttjas som

förebild i det fortsatta arbetet med att miljöanpassa

jordbruket inom EU. I samband med den nyligen avslutade

riksdagsbehandlingen (se ovan) beslutades att arbetet med en

reformering av CAP skall beredas på nationell nivå. En

parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta en svensk

strategi för reformering av CAP skall därför inrättas. Vidare

bör uppmärksammas att regeringen tillkallat en särskild utredare

för att analysera frågor i anslutning till en revidering av CAP.

Bl.a. skall en handlingsplan tas fram med sikte på att ett

beslut skall fattas vid regeringskonferensen år 1996 om att

revidera CAP och att detaljerade riktlinjer för revision läggs

fast. En framtida inriktning av CAP enligt nu redovisade

utgångspunkter sammanfaller till övervägande del med de i

motionerna Jo22 (v) yrkande 15, Jo27 (kds) yrkandena 27--30 samt

Jo29 (mp) yrkandena 37 och 38 redovisade synpunkterna.

Beträffande användningen av antibiotika i djurfoder bör

uppmärksammas att regeringen har för avsikt att tillkalla en

särskild utredningsman med uppgift att samordna och

effektivisera det arbete som redan pågår med en utvärdering.

Enligt utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i

allt väsentligt anses tillgodosedda.

Bioteknik, ozonnedbrytande ämnen m.m.

Skrivelsen

I den revidering av EG-direktiven om genetiskt modifierade

organismer (GMO) som inletts inom EU kommer från svensk sida att

noga bevakas att säkerheten i systemet inte försämras genom

förenklade prövningsrutiner. Regeringen avser att ta fram en

samlad svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna.

Enligt regeringen bör Sverige arbeta för att EU:s regler för

avveckling av ozonnedbrytande ämnen skärps så att de motsvarar

de svenska bestämmelserna. Ytterligare åtgärder bör vidtas för

att minska användningen av HCFC och metylbromid inom EU. Även

handel med använda och återvunna ozonnedbrytande ämnen bör

regleras inom EU. Vid fördelning av kvoter för import av

ozonnedbrytande ämnen bör Sverige verka för att dessa kvoter

blir så låga som möjligt, och Sverige bör i möjligaste mån avstå

från att ansöka om egna kvoter. Sverige bör aktivt delta i EU:s

gemensamma förberedelser inför omförhandlingar av

Montrealprotokollet.

Motionerna

Enligt motion Jo28 (c) yrkande 3 bör en parlamentarisk

utredning tillsättas för att utarbeta en svensk strategi för

bioteknik inom EU.

Enligt motion Jo29 (mp) yrkande 21 bör regeringen i EU verka

för att en avvecklingsplan tas fram för ozonnedbrytande ämnen.

Vidare bör regeringen verka för att målet med avvecklingsplanen

skall vara att användning av freoner och metylbromid skall ha

upphört år 2000 och att användningsförbudet även skall innefatta

handel med varor m.m. (yrkande 22).

Utskottets överväganden

Den moderna biotekniken innebär bl.a. möjligheter att

gentekniskt modifiera organismer (GMO). Biotekniken ger också

nya möjligheter att framställa läkemedel och kemiska substanser

och att växtförädla. Genteknikens hälso- och miljörisker

kontrolleras genom lagstiftning. Den svenska lagen följer den

gemensamma lagstiftning som finns inom EU. Den svenska

prövningen av innesluten användning och avsiktlig utsättning i

naturen av GMO sker inom varje sektor genom ansvarig myndighet.

Som redovisas i skrivelsen pågår en revidering av

EU-direktiven om innesluten användning och avsiktlig utsättning

av GMO vars syfte är att förenkla myndighetsprövningen med

bibehållen säkerhet. Regeringen och ansvariga svenska

myndigheter verkar för att säkerheten i systemet inte eftersätts

i samband med denna revidering. Flera andra frågor som gäller

bioteknik behandlas för närvarande inom EU. Som framgår av

skrivelsen har regeringen för avsikt att ta fram en samlad

svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna. Enligt

utskottets mening är det av stor vikt att det finns en

genomtänkt och sammanhållen svensk strategi för frågor om

bioteknik m.m. Utskottet anser det emellertid lämpligt att

avvakta resultatet av det nyss angivna arbetet och föreslår att

motion Jo28 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Sverige är ett av de länder som kommit längst när det gäller

att avveckla användningen av ozonnedbrytande ämnen. Ett förslag

till slutlig avveckling av ozonnedbrytande ämnen har notifierats

till GATT och EU under hösten 1994. Förslaget innebär en

utfasning av HCFC till år 2002. Flera delar av EU:s fr.o.m. den

1 januari 1995 gällande reglering av produktionen av

ozonnedbrytande ämnen är i paritet med den nuvarande svenska

regleringen. Tillämpningen av användningsförbud saknas dock för

de flesta ämnena, och handel med återvunna ämnen och produkter

som innehåller förbjudna ämnen är tillåten. Även regleringen av

HCFC är mindre långtgående. Som regeringen anför bör Sverige

verka för att handeln med varor som tillverkats med och

innehåller olika ozonnedbrytande ämnen begränsas även inom EU så

att produktionen av sådana varor inte flyttar till länder med

lägre krav på avvecklingen av sådana ämnen. För HCFC och

metylbromid bör Sverige arbeta för att ytterligare åtgärder tas

för att minska användningen även inom EU. Inom EU finns i dag en

relativt stor samsyn om åtgärder för att skydda ozonskiktet, och

utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges

internationella agerande kan förväntas få stöd och även stärkas

av vårt medlemskap. Genom att aktivt agera och delta i EU:s

ställningstagande inför omförhandlingarna av Montrealprotokollet

kan stödet för nya åtaganden bli större och kraftfullare än

tidigare. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo29

(mp) yrkandena 21 och 22 med det anförda i allt väsentligt

tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Hav och vatten

Skrivelsen

Enligt regeringen skall Sverige inom EU aktivt verka för att

begränsa utsläpp som berör våra sjöar och omgivande hav.

Särskilt angeläget är att bevaka att EG:s regler om

avloppsrening från tätorter rörande kväverening fullföljs samt

att åtgärder genomförs för att minska jordbrukets kväveläckage.

Förhållandena i Östersjön bör särskilt uppmärksammas.

Sverige bör medverka i det pågående arbetet inom EU med att

åstadkomma en hållbar utveckling av kustområdena. Resultatet av

arbetet bör medge en anpassning till regionala förhållanden.

Motionerna

I motion Jo22 (v) yrkande 14 framhålls att Sverige skall verka

för att EU utvecklar sina program, direktiv och förordningar för

att påskynda framtagandet av teknik och processer som skyddar

vattentillgångar. I motion Jo24 (s) uppmärksammas arbetet i EU

för att förebygga oljekatastrofer. Enligt motion Jo605 (kds)

yrkande 6 (delvis) bör Sverige i EU medverka till strikta

direktiv på vattenområdet.

Utskottets överväganden

Ett omfattande internationellt samarbete pågår i syfte att

förbättra havsmiljön i våra omgivande hav. Vid den fjärde

Nordsjökonferensen, som hålls i Danmark i juni 1995, kommer

miljöministrarna att diskutera åtgärder för att förbättra

Nordsjöns miljö. Aktuella frågor är den biologiska mångfalden,

fiske- och sjöfartsfrågor samt arbetet med att begränsa

utsläppen av närsalter och farliga ämnen.

Det direktiv om förbättrad vattenkvalitet som diskuteras inom

EU innebär att varje medlemsland skall anta bindande

miljökvalitetsnormer och sätta ekologiska vattenkvalitetsmål

samt utarbeta integrerade program för att följa hur målen

uppfylls. Detta förslag ansluter väl till det motsvarande arbete

som bedrivs i Sverige. Förslaget är av övergripande natur och

kommer att omfatta såväl havsvatten som sötvatten. Frågor som

kommer att aktualiseras är bl.a. gränsöverskridande vatten och

försurning av sjöar och vattendrag.

Enligt utskottets mening skall Sverige aktivt verka för att

upprätthålla en ekologisk balans i sjöar och vattendrag samt i

omgivande hav. Som regeringen framhåller bör Sverige såväl i

samband med Nordsjökonferensen som inom EU verka för en

skärpning av utsläppsbegränsningar till vatten och luft. Av

särskilt intresse är att bevaka att kravet på kväverening

fullföljs i direktivet om kommunalt avloppsvatten samt att de

stränga EG-reglerna om bekämpningsmedelsrester i grund- och

dricksvatten inte försvagas. Ytterligare åtgärder behövs för att

uppnå målet att reducera utsläppen av kväve med 50 % till år

1995. Begränsningen av de diffusa utsläppen av kväve bör

uppmärksammas särskilt. Som regeringen anför bör Sverige aktivt

verka för att ytterligare åtgärder vidtas beträffande jordbruket

i detta avseende. Sverige bör också driva kravet att alla

strandstater inom EU verkligen genomför EU:s krav på kväverening

i känsliga områden. Vidare bör EG-reglerna beträffande

ammoniakavgången från jordbruket motsvara åtminstone de för

Sydsverige gällande reglerna. Den syn som regeringen redovisat

beträffande arbetet med att begränsa de utsläpp som berör våra

sjöar och hav omfattas i allt väsentligt av de synpunkter som

förs fram i motionerna Jo22 (v) yrkande 14 och Jo605 (kds)

yrkande 6 delvis. Med anledning av den i motion Jo24 (s)

aktualiserade frågan om oljekatastrofer vill utskottet framhålla

att EG-kommissionen nyligen utarbetat ett förslag om EU:s

anslutning till den nya konventionen till skydd av den marina

miljön i Nordostatlanten (tidigare Oslo- och

Pariskonventionerna). Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo22 yrkande 14, Jo24 och Jo605 yrkande 6 delvis

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Euratom-fördraget

Skrivelsen

Enligt regeringen bör Sverige under år 1995 aktivt medverka i

de frågor inom Euratom-fördragets område som rör

säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material,

strålskydd samt hantering och slutförvaring av använt

kärnbränsle och kärnavfall. Beträffande delområdet

säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material bör

Sverige sträva efter att medverka till att modernisera EU:s

kontrollinsatser. Utgångspunkten i dessa strävanden bör vara det

utvecklingsarbete på detta område som Sverige bedriver

tillsammans med det internationella atomenergiorganet IAEA.

Sverige bör vidare aktivt medverka i den pågående översynen av

de gemensamma strålskyddsföreskrifterna, som gemenskapen enligt

Euratom-fördraget skall anta. Sverige bör i detta sammanhang

särskilt driva frågan att det skall vara möjligt för ett enskilt

medlemsland att anta striktare dosgränser än vad den gemensamma

basnivån anger. I arbetet som rör hantering av använt

kärnbränsle och kärnavfall skall Sverige agera för principen att

varje medlemsland är ansvarigt i alla led för det avfall som

produceras inom landet.

Motionen

I motion Jo25 (mp) yrkande 2 framhålls betydelsen av

energieffektivisering och förnyelsebara energislag och behovet

av ändring därom i Euratoms stadgar. Enligt yrkande 3 bör ett

absolut förbud av import och mellanlagring av utländskt

kärnavfall införas. Nya kärnanläggningar får inte uppföras utom

för det i landet producerade använda kärnbränslet (yrkande 4).

Vidare föreslås att utländska företag inte skall få köpa in sig

i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar (yrkande

5). Vidare måste Sverige blockera ett beslut om att utöka

EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor och i stället

agera så att förnyelsebara och energieffektiva energisystem

utvecklas (yrkande 7). Sverige skall agera kraftfullt mot nya

kärnkraftsreaktorbyggen i Östeuropa (yrkande 8) och förbjuda

export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt

avfall till länder utanför EU (yrkande 9). Enligt yrkande 10 bör

gränsvärdet för strålskydd sänkas med en tiopotens och vidare

framhålls betydelsen av utökad insyn i all verksamhet som rör

kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU (yrkande

11).

Utskottets överväganden

Som regeringen anför bör Sverige sträva efter att modernisera

EU:s kontrollinsatser när det gäller säkerhetskontroll och

fysiskt skydd av klyvbart material. Det utvecklingsarbete som

Sverige bedriver tillsammans med det internationella

atomenergiorganet IAEA bör påverka även Euratoms arbete på detta

område. En viktig fråga i arbetet med att revidera direktivet om

en gemensam basnivå för strålskydd, som EU enligt

Euratom-fördraget skall anta, är att det skall vara möjligt för

ett enskilt medlemsland att anta striktare dosgränser än vad den

gemensamma basnivån anger. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det bör vara möjligt för ett medlemsland att

successivt se över de nationella strålskyddsföreskrifterna och

vid behov kunna skärpa den tillåtna nivån. Det är i det

sammanhanget angeläget att Sverige även efter inträdet i EU är

fortsatt aktivt i internationella organ som internationella

strålskyddsorganet ICRP, det internationella kärnenergiorganet

IAEA samt OECD:s särskilda kärnenergiorgan NEA.

Som framhålls i skrivelsen skall Sverige i arbetet som rör

hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall agera för

principen att varje medlemsland är ansvarigt i alla led för det

avfall som produceras inom landet. EU bör koncentrera sina

insatser till att samordna FoU-arbetet på området. Det svenska

förbudet, enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, att

utan tillstånd slutförvara utländskt använt kärnbränsle och

kärnavfall i Sverige gäller utan inskränkningar även efter det

att Sverige blivit medlem i EU. I detta sammanhang bör erinras

om att frågan om att vidga det svenska förbudet mot

slutförvaring av utländskt använt kärnbränsle och kärnavfall

till att även omfatta mellanlagring av material med utländskt

ursprung för närvarande är föremål för riksdagens prövning

(prop. 1994/95:118, NU21).

Det är vidare i sammanhanget viktigt att understryka att de

svenska och internationella satsningar som görs i de

östeuropeiska kärnkraftverken syftar till att åstadkomma en så

säker driftsituation som möjligt under den överblickbara tid som

dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda

länder. Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är

det därför angeläget med såväl nationella som internationella

insatser för att stödja länder i Central- och Östeuropa i

planeringen och utvecklingen av en förnybar, säker och

miljöanpassad energiproduktion och att åstadkomma en effektivare

och resurssnålare energianvändning.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de krav som förs

fram i motion Jo25 (mp) till stora delar kan anses tillgodosedda

eller kan förväntas komma att bli tillgodosedda med den

inriktning av det svenska arbetet som redovisats i regeringens

skrivelse. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att flera

av de i motionen aktualiserade frågorna helt eller delvis varit

föremål för riksdagens prövning i samband med årets

budgetbehandling (1994/95: NU20, rskr. 303). Utskottet erinrar

även om att en kommission med parlamentarisk sammansättning --

Energikommissionen -- på riksdagens förslag tillkallats med

uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för

omställning och utveckling av energisystemet. Vidare skall

behovet av förändringar och ytterligare åtgärder analyseras.

Slutrapport skall avlämnas i september 1995. Kommissionens

arbete kan enligt utskottets mening även få betydelse för

Sveriges fortsatta arbete inom EU på detta område. Frågor om

nationella regler för strålskydd har nyligen behandlats av

riksdagen (1994/95:FöU3). Med det anförda föreslår utskottet att

motion Jo25 yrkandena 2--5 och 7--11 lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i

EU

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1,

1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4,

1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28

yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9,

1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31

delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689

yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena

11, 12, 15 och 16,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (c)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

2. beträffande koldioxidskatt m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6,

1994/95:Jo23 yrkande 5, 1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27

yrkandena 13 och 15, 1994/95:Jo29 yrkandena 11--14,

1994/95:Jo641 yrkande 31 delvis, 1994/95:Jo687 yrkande 15 och

1994/95:T225 yrkande 13,

res. 6 (m)

res. 7 (c)

3. beträffande försurning och klimatpåverkan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22

yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26

yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26,

1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20,

1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6

delvis, 1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12,

res. 8 (m)

res. 9 (fp)

res. 10 (c)

res. 11 (v)

res. 12 (mp)

4. beträffande transportsektorns miljöanpassning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3,

1994/95:Jo23 yrkande 6, 1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27

yrkandena 21--24, 1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18,

1994/95:Jo609 yrkande 13 och 1994/95:Jo685 yrkande 16,

res. 13 (m)

res. 14 (v)

res. 15 (mp)

5. beträffande kemikaliekontrollen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och

10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo28 yrkande 4,

1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och

31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 6--8 samt 1994/95:Jo687

yrkandena 10--12,

res. 16 (c)

res. 17 (mp)

6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på

avfallsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11--13,

1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685

yrkandena 9--11 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 13 och 14,

res. 18 (v)

res. 19 (mp)

7. beträffande biologisk mångfald m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och

8, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt

1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32,

res. 20 (m)

res. 21 (v)

res. 22 (mp)

8. beträffande bevarandet av kulturväxter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo27 yrkande 31 och

1994/95:Jo29 yrkandena 33--36,

res. 23 (mp)

9. beträffande internationellt miljösamarbete

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19,

1994/95:Jo23 yrkande 9, 1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27

yrkandena 7, 8 och 11 samt 1994/95:Jo29 yrkande 10,

res. 24 (m)

res. 25 (v)

10. beträffande vissa styrmedel

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12,

1994/95:Jo28 yrkande 5 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30,

res. 26 (m)

res. 27 (c)

res. 28 (mp)

11. beträffande miljö och handel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo29 yrkandena 7 och 8,

res. 29 (mp)

12. beträffande EU:s jordbrukspolitik m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 15,

1994/95:Jo27 yrkandena 27--30 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 37 och

38,

res. 30 (mp)

13. beträffande bioteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo28 yrkande 3,

res. 31 (c)

14. beträffande ozonnedbrytande ämnen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo29 yrkandena 21 och 22,

15. beträffande hav och vatten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 14,

1994/95:Jo24 och 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis,

res. 32 (v)

16. beträffande Euratom-fördraget

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo25 yrkandena 2--5 och

7--11,

res. 33 (mp)

17. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:167 till

handlingarna.

Stockholm den 18 maj 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva

Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v),

Åsa Stenberg (s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),

Mikael Hagberg (s), Ola Sundell (m) och Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 1 bort ha följande lydelse:

Utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU bör enligt

utskottets mening vara följande. Miljöpolitikens huvuduppgift är

att skydda människors hälsa och skapa förutsättningar för en

hållbar utveckling. Naturen skall skyddas samtidigt som

förutsättningarna för välfärd, arbete och frihet inte äventyras.

Strategin för det svenska miljöarbetet bör enligt utskottets

mening bygga på följande viktiga grundstenar. Sverige skall inte

sänka miljönormerna. Sverige skall verka för att utsläppsgränser

och miljöregler i EU skärps. Vidare skall Sverige verka för

avregleringar och avmonopoliseringar som underlättar ökad

konsumentstyrning på miljöområdet samt för att det europeiska

miljösamarbetet ägnar miljöproblemen i Östersjön, Baltikum och

övriga Östeuropa stor uppmärksamhet.

Ett effektivt resursutnyttjande är en förutsättning för att

detta skall lyckas. Arbetet för en god miljö skall präglas av

samma grundläggande värden som allt annat politiskt arbete:

respekt för medborgarnas frihet, rättsstaten, marknadsekonomin,

den enskilda äganderätten och den lilla världens integritet.

Behovet av ökat samarbete mellan Europas stater är stort, inte

minst på miljöområdet. Detta samarbete bör inriktas på att lösa

gemensamma, gränsöverskridande miljöproblem.

Subsidiaritetsprincipen bör liksom på andra områden även prägla

miljöpolitiken där gemensamma lösningar inte är nödvändiga.

Länderna inom EU bör också i framtiden ha stor möjlighet att

välja egna lösningar och utforma politiken efter egna principer.

I ett historiskt perspektiv har det moderna samhället medfört

att många nya miljöproblem skapats.

Enligt utskottets mening måste EU få bättre och skarpare

verktyg för att kunna agera på ett effektivare sätt i

miljösammanhang. Miljöavgifterna bör exempelvis betraktas som

just miljöfrågor och inte skattefrågor som i dag. Sverige bör

aktivt arbeta för den ändringen vilken innebär att miljöavgifter

kan införas genom majoritetsbeslut.

Inom industrin har man visat att man tack vare ny och bättre

teknik kan komma till rätta med många miljöproblem. För allt

fler företag har miljöhänsyn blivit en överlevnadsfråga på

marknaden och samtidigt en öppning till nya affärsmöjligheter.

Miljömedvetna kunder och företag har på flera områden övertagit

myndigheternas roll som den pådrivande kraften i miljöarbetet.

För att driva på denna utveckling måste miljöpolitiken främja

konkurrensen och tillgången på information. Det framtida svenska

miljöarbetet inom EU måste bygga på de positiva erfarenheterna

av den fria marknadsekonomin, rättsstatens miljölagstiftning,

den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten.

EU-samarbetet måste ses som en ny möjlighet att åtgärda sådana

miljöproblem som man inte kunnat lösa på nationell nivå och inte

som en ny möjlighet att via politiker och tjänstemän centralt

styra och detaljplanera samhället. Som framhålls i skrivelsen är

Östersjöområdet av särskild vikt för EU:s internationella

arbete. Enligt utskottets mening har Sverige en särskild

skyldighet att visa engagemang för de baltiska staternas strävan

att inlemmas i EU:s samarbete på olika områden. Vi har ett

starkt intresse av att det inte inrättas en miljögräns rakt över

Östersjön.

För att utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt bedömer

regeringen att Sverige skall verka för en långsiktig

investeringsstrategi inom EU. Sverige skall därför i EU-arbetet

förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa

nya arbetstillfällen. Enligt utskottets mening är det något

oklart vad regeringen åsyftar med en långsiktig

investeringsstrategi. Tanken på att en politiskt fastlagd plan

för investeringar i allmänhet skulle vara till gagn för miljön

förefaller dock främmande. Sverige bör i stället hindra onödig

politisk inblandning i investeringsbesluten. Erfarenheterna från

statlig inblandning i investeringar i näringsverksamhet

avskräcker, både när det gäller Sverige och när det gäller

övriga Europa. Den offentliga styrningen och kontrollen av

investeringsbeslut bör enligt utskottets mening i stället ske

genom att politikerna formulerar allmänna miljömål. Dessa mål

skall sedan uppnås genom att man via lagstiftning, nationellt

eller på EU-nivå, ställer rimliga krav på utsläppsnivåer,

miljökonsekvensbeskrivningar, säkerhet m.m. Detta bör även vara

vägledande för beslut om offentliga investeringar i t.ex.

infrastruktur. Utskottet ställer sig vidare tveksamt till

bedömningen att Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för

en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen.

Även här är det oklart vilken typ av åtgärder som regeringen

syftar på. Utskottet bedömer dock att miljöpolitiken och

miljölagstiftningen blir mest effektiv och ändamålsenlig om den

helt ägnas målet att förbättra miljön. Sverige bör i

miljöarbetet inom EU verka för ett ökat inslag av

marknadsekonomiska lösningar, avmonopoliseringar och ökade

valmöjligheter för konsumenterna i syfte att förbättra

miljöhänsynen. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det

föreligger en stor politisk samstämmighet på viktiga områden när

det gäller utgångspunkterna för den svenska miljöpolitiken och

inriktningen av det fortsatta miljöarbetet. Detta gäller såväl

nationellt som internationellt. Genom medlemskapet i EU

förbättras Sveriges möjligheter att bekämpa såväl inhemska som

gemensamma miljöproblem och med kraft driva det miljöpolitiska

arbetet framåt inom gemenskapen. Enligt utskottets mening är det

i sig värdefullt att vår EU-politik på miljöområdet kan utformas

i så stor politisk enighet som möjligt. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo23 (m) yrkandena 1--4, Jo26 (fp)

yrkande 3 och Jo609 (m) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment

avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i

EU

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo23

yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkande 3 och 1994/95:Jo609 yrkande

7 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1,

1994/95:Jo26 yrkandena 2 och 4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9,

14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena

1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis,

1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2,

1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15

och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)

Eva Eriksson (fp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste EU få bättre och skarpare

verktyg för att kunna agera på ett effektivare sätt i

miljösammanhang. Miljöavgifterna bör exempelvis betraktas som

just miljöfrågor och inte skattefrågor som i dag. Sverige bör

aktivt arbeta för den ändringen vilken innebär att miljöavgifter

kan införas genom majoritetsbeslut. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo26 (fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment

avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i

EU

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo26 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1,

1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2 och 4,

1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28

yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9,

1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31

delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689

yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena

11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att

utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste miljöfrågorna vara integrerade

i alla verksamhetsområden inom EU. En helhetssyn som tar hänsyn

till en hållbar utveckling måste prägla allt beslutsfattande

inom gemenskapen. Medlemskapet i EU ger Sverige en formell

möjlighet att förändra EU:s miljöregler. Hur framgångsrikt det

blir beror till stor del på hur Sverige använder sitt

inflytande. Framgång i EU beror också till stor del på vad vi

lyckats med i vårt eget land. Det är angeläget att höja

ambitionsnivån på miljöområdet såväl nationellt som

internationellt. Miljöproblem skall förebyggas och en hållbar

utveckling säkerställas. Sverige måste i EU bidra till att

utveckla långtgående och bindande överenskommelser. Enligt

utskottets mening bör gemensamma EU-regler utformas som

minimiregler på en så hög nivå som möjligt. Den s.k.

miljögarantin, artikel 100a.4, ger länderna möjlighet att under

vissa förutsättningar ha striktare miljökrav än de gemensamma på

inre marknadens område. Denna artikel måste innehålla en reell

möjlighet att bibehålla och införa striktare regler nationellt.

Sverige skall använda denna möjlighet fullt ut. Om garantin

visar sig otillräcklig bör Sverige ta initiativ till att

artikeln revideras. Sverige bör vidare vara pådrivande för att

få till stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of

Preferences.

Beträffande försurning måste de gemensamma kraven skärpas.

Utsläppen av försurande ämnen måste minska drastiskt till en

nivå anpassad till vad naturen tål. EU bör vidare spela en

pådrivande roll inom ECE-konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar. Kretsloppstänkandet måste

få ett genomslag i hela Europa. EU:s arbete måste präglas av

detta synsätt och producentansvaret skall gälla allt fler

produkter.

Användningen av ekonomiska styrmedel på miljöområdet måste få

ett bredare genomslag såväl nationellt som internationellt. EU

måste bli pådrivande för ett brett införande av ekonomiska

styrmedel. På grund av den inre marknadens genomförande kan man

anta att transportvolymerna kommer att öka. Åtgärder måste

vidtas som motverkar negativa miljökonsekvenser. Utsläppen från

transportsektorn måste nedbringas och miljövänliga transportsätt

främjas.

Sverige måste verka för att EU-stödet till miljöinsatser i

Baltikum och Central- och Östeuropa förstärks. För svensk del är

det särskilt viktigt att stärka EU:s engagemang rörande åtgärder

för att återställa Östersjöns ekologiska balans.

I arbetet med att genomdriva den gemensamma miljöpolitiken har

kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor (DG XI) en

viktig funktion att fylla. En annan viktig uppgift för

direktoratet är att se till att allmänheten och miljörörelsen

ges möjlighet att vara delaktiga i EU:s arbete i större

utsträckning än vad som är fallet i dag. På detta område har

Sverige mycket att tillföra med vår långa erfarenhet av

offentlighet och breda remissförfaranden som kan ge en större

folklig förankring i beslutsfattandet och initierandet av nya

förslag och idéer. EU:s regler om rätt att ta del av

miljöinformation är ett steg i rätt riktning som bör utvecklas

ytterligare.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo28 (c)

yrkande 1 och Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta

moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i

EU

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo28 yrkande

1 och 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis samt med

avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23

yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27

yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3,

5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo685 yrkandena

1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9

och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden under

rubriken Inledning samt utskottets överväganden och hemställan

under mom. 1 bort ha följande lydelse:

När det gäller utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i

EU kan konstateras att miljöproblemen blir alltmer

internationella. För att lösa dem förutsätts allt intensivare

och effektivare internationellt samarbete. Dagens svåra,

komplexa och integrerade miljöproblem kan inte lösas enbart inom

ramen för nationella beslut. Skall människan klara uppbyggnaden

av ett miljöanpassat samhälle med kretsloppsbaserade strukturer,

där miljöpåverkan är försumbar, måste vi arbeta med gemensamma

lösningar både på det lokala, regionala och globala planet. För

att detta skall kunna genomföras krävs enskilda människors

kunskap och engagemang. Vidare krävs demokratiska, öppna och

jämlika beslutsprocesser samt nationella regeringar som driver

frågorna i internationella fora. De rekommendationer och

konventioner som antogs vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992

är de internationella riktlinjer som för närvarande är de

övergripande i arbetet med att skapa det uthålliga samhället.

Konferensen ger också juridisk legitimitet för både lokalt och

regionalt miljöarbete.

Enligt utskottets mening bör den svenska miljöpolitiska

strategin i EU baseras på följande utgångspunkter. Målet att

skapa det uthålliga samhället måste beaktas i alla politiska

processer i EU. Enskilda regioner och medlemsländer måste ha

möjlighet att tillämpa högre miljökrav än de som gäller i EU.

Beslut i EU får inte tillåtas resultera i negativ miljöpåverkan

i vare sig medlemsländer eller andra länder. EU:s politik måste

gynna världens fattiga länder och inte enbart de länder EU har

speciella avtal med. En större del av de gemensamma resurserna

skall användas till att bygga upp ett miljöanpassat samhälle. En

större del av de s.k. PHARE- och TACIS-programmen -- EU:s

stödprogram till Central- och Östeuropa (utom OSS) respektive

till OSS -- skall användas i det miljöpolitiska arbetet. Större

vikt skall läggas vid miljöproblemen kring Barentsregionen,

Östersjön och Medelhavsregionen. Principen att beslut skall

fattas på så lokal nivå som möjligt -- närhetsprincipen -- skall

tillämpas. Vidare måste gemensamma miljöpolitiska beslut i EU

åtföljas av effektiva sanktionsmöjligheter. Genomförande,

utvärdering, uppföljning och utveckling av gemensamma beslut

måste tillämpas strikt och strategiskt. EU:s organisation måste

förändras och bli mer demokratisk, offentlig, effektiv och

begriplig. Informationsinsatser till allmänhet och företag om

EU:s funktion, organisation och möjligheter i miljöpolitiken

måste förstärkas. Möjligheterna för ideella organisationer --

bl.a. miljöorganisationer -- att verka inom EU måste stärkas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 1

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i

EU

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4,

1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14,

16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3,

5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28,

30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17,

1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och

1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden under

rubriken Inledning samt utskottets överväganden och hemställan

under mom. 1 bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis anföra följande. Stora delar av

miljörörelsen var motståndare till ett svenskt medlemskap i EU.

En majoritet av de röstande har dock avgivit sin röst till

förmån för ett medlemskap och detta måste accepteras. Istället

får man inom EU:s ramar verka för att en långsiktigt hållbar

miljöpolitik kan genomföras. Enligt utskottets mening är det en

fördel om riksdagen kan enas om Sveriges miljöpolitiska agerande

i EU. Utskottet anser dock att detta är omöjligt med hänsyn till

den ambitionsnivå som regeringen har. Det är angeläget att såväl

inom som utom Sverige agera för en bättre miljöpolitik som leder

till ett ekologiskt hållbart samhälle där framtida generationer

ges möjlighet att uppleva välfärd. Det är viktigt att Sverige

agerar från två håll. Dels måste vi föra en offensiv nationell

miljöpolitik och dels agera i EU. Det svenska arbetet i EU måste

syfta till att förändra EU:s grundläggande miljöpolitik.

Miljöskydd och resurshushållning måste bli ett övergripande mål

i all EU-politik. Vackra ord om långsiktig ekologiskt hållbar

utveckling räcker inte. I verkligheten ökar miljöbelastningen

inom unionen. Allt fler kemikalier används och som svar på

kemikaliesamhället ökar antalet allergier och överkänsligheten

hos framför allt barn. Orden måste få en reell innebörd och

omvandlas till politisk handling. Försiktighetsprincipen och

substitutionsprincipen måste bli vägledande för alla beslut.

Likaså är det angeläget att det i fördraget slås fast att den

gemensamma politiken i EU skall leda fram till en hållbar

utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle måste vara

ett övergripande mål mot vilket alla politiska beslut skall

prövas.

Enligt utskottets mening måste Sverige verka för att

medlemslandet med högsta miljöskydd inom EU skall vara norm för

EU:s åtgärder på miljöområdet. På regeringskonferensen 1996

måste också slås fast att varje land har rätt att gå före. Det

innebär att varje land har rätt att ha strängare miljöregler än

övriga länder i unionen. Därmed kan Sverige behålla de strängare

reglerna på olika områden och slipper den försämring som hotar

om fyra år. Får vi gå före kan vi också få fart på det svenska

miljöarbetet, som nu riskerar att totalt avstanna, eftersom

besluten inte ligger i Sverige längre. EU har beslutat att

medlemsländerna skall tala med en röst i internationella fora,

såsom FN, GATT/WTO och OECD. Möjligheterna att agera

självständigt minskar därmed kraftigt, vilket kan hålla tillbaka

de länder som hittills lett den internationella

miljöutvecklingen. Sverige måste därför verka för att också

fortsatt få driva egna frågor i alla internationella fora där vi

är representerade. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo29 (mp) yrkande 9 samt Jo685 (mp) yrkandena 3 och

17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i

EU

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkande

9 samt 1994/95:Jo685 yrkandena 3 och 17 och med avslag på

motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4,

1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14,

16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3,

5 och 6, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30

och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--2, 4 och 5,

1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och

1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Koldioxidskatt m.m. (mom. 2)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 2 bort ha följande lydelse:

I miljöarbetet bör Sverige verka för att både morot och piska

används. De ekonomiska styrmedlen som nämns i skrivelsen är

miljöskatter. Men det är också viktigt att markera att även

skatterabatter bör användas. Enligt utskottets mening finns

ingen anledning att driva frågan om energirelaterade skatter.

Det är knappast energikonsumtionen i sig utan utsläppen från

energi- och transportsektorn som utgör hotet mot miljön. En ökad

miljörelatering av skatterna inom EU:s medlemsländer bör därför

utgå från en omfördelning från allmänna energiskatter till

utsläppsrelaterade skatter. Sverige bör alltså inte som bedöms i

skrivelsen verka för en gemensam energibeskattning, utan för en

gemensam miniminivå för nationella koldioxidskatter och en i

övrigt stärkt miljöprofil på de befintliga energiskatterna. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 5 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

2. beträffande koldioxidskatt m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6,

1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27 yrkandena 13 och 15,

1994/95:Jo29 yrkandena 11--14, 1994/95:Jo641 yrkande 31 delvis,

1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Koldioxidskatt m.m. (mom. 2)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att

utskottets överväganden och hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste användningen av ekonomiska

styrmedel på miljöområdet få ett bredare genomslag såväl

nationellt som internationellt. En gemensam lägsta nivå för

koldioxidskatt måste snarast fastställas. En bred skatteväxling

liknande den som centern förordar i Sverige bör genomföras inom

EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 (c)

yrkande 31 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de

ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

2. beträffande koldioxidskatt m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 31

delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6,

1994/95:Jo23 yrkande 5, 1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27

yrkandena 13 och 15, 1994/95:Jo29 yrkandena 11--14,

1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 3 bort ha följande lydelse:

Sverige behöver en offensiv klimatpolitik. När det gäller

skatterna ser utskottet ingen anledning att driva frågan om

energirelaterade skatter. Det är knappast energikonsumtionen i

sig utan utsläppen från energi- och transportsektorn som utgör

hotet mot miljön. Sverige bör alltså verka för en gemensam

miniminivå för nationella koldioxidskatter och en i övrigt

stärkt miljöprofil på de befintliga energiskatterna. I den

centrala bedömningen bör också starkare betonas möjligheten att

införa energieffektivitetsnormer för fordon som ett komplement

till högre drivmedelsskatter för transportsektorn. Enligt

utskottets mening bör också Sverige verka för att ambitionerna

höjs när det gäller minskade utsläpp av koldioxid.

Rekommendationer om sänkta utsläpp fastställdes vid

Torontokonferensen år 1987. Dessa innebär att utsläppen bör

minska med 20 % till år 2005 jämfört med år 1988. Enligt

utskottets mening bör Sverige inom EU verka för en skärpning av

klimatstrategin i enlighet med detta. Det är viktigt att Sverige

markerar betydelsen av försurningsfrågorna eftersom vårt land är

hårt drabbat. De nationella utsläppen av svaveldioxid har

minskat kraftigt men vi bör fortsätta att verka för en

ytterligare reducering. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo23 (m) yrkande 7 och Jo609 (m) yrkande 11 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

3. beträffande försurning och klimatpåverkan

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo23 yrkande

7 och 1994/95:Jo609 yrkande 11 och med avslag på motionerna

1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo26

yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26,

1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20,

1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis

och 1994/95:Jo609 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)

Eva Eriksson (fp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

Utsläppen från energisektorn av klimatpåverkande och

försurande ämnen måste enligt utskottets mening bekämpas med

större kraft. Det räcker inte med skärpta utsläppsnormer.

Därtill måste ekonomiska styrmedel införas. Miljöavgifter bör

fånga upp de verkliga kostnaderna för miljöförstöring inom

energisektorn. Därutöver bör inga subventioner ges för

elproduktion. Det är alltså viktigt att EU också ser över

reglerna på energi- och elmarknaderna. Sverige bör verka för

avregleringar och för att dolda subventioner inom energisektorn

avskaffas inom EU. Därtill bör EU i internationella sammanhang

agera för att energi prissätts utan subventioner. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo26 (fp) yrkande 6 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

3. beträffande försurning och klimatpåverkan

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo26 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22

yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo27

yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2,

1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12

och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609

yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att

utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

I EU:s femte miljöhandlingsprogram anges energisektorn som en

av de fem samhällssektorer som spelar en avgörande roll för

möjligheterna att lösa miljöproblemen. EU har ett särskilt

direktorat för energifrågor. Trots detta spelar energifrågorna

inte någon framträdande roll i gemenskapen. En avgörande orsak

till detta är att energifrågorna ses som nationella

angelägenheter, inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Det är

givetvis viktigt att det avgörande ansvaret för energipolitiken

ligger på medlemsländerna men i vissa frågor som t.ex.

utvecklingen av miljövänliga energikällor bör EU få en större

betydelse. Sverige bör enligt utskottets mening verka för att

större vikt läggs vid forskning och utveckling av bioenergi i

det gemensamma energiarbetet. Detta är viktigt inte minst i

samband med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det finns i Europa en stor potential i jordbruksnäringen för

ökad övergång till produktion av biobränslen. För att detta

skall bli möjligt måste givetvis avsättningsmöjligheterna för

denna typ av produkter öka inom EU. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo28 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment

avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

3. beträffande försurning och klimatpåverkan

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22

yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26

yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26,

1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12

och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609

yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

I Sverige är enigheten stor om att försurningen är ett

avgörande problem. Försurningen av våra marker och vattendrag

hotar den kemiska och biologiska balansen. Därmed hotas både den

naturliga faunan och floran, även kallad den biologiska

mångfalden. Trots relativt kraftiga utsläppsminskningar i

Sverige och andra länder förvärras försurningssituationen.

Markerna är uttömda på ämnen som kan neutralisera det fortsatta

nedfallet av försurande ämnen. Utöver vad regeringen anfört vill

utskottet framhålla betydelsen av det sektorsövergripande arbete

som nu behövs för att minska försurningsproblematiken.

Hotet om klimatförändringar växer. Det är framför allt

koldioxidutsläppen från förbränning av fossila energislag som

orsakar eventuella klimatförändringar. Halten av koldioxid i

atmosfären stiger sakta men säkert sedan industrialismens start.

Det är ett oerhört komplext system men risken finns för så

omfattande förändringar av vädret, havsnivåer och havsströmmar

att hela länder hotas av utplåning. Denna globala risk gör det

ytterligt angeläget att försiktighetsprincipen skall tillämpas.

Det mål som finns i EU och Sverige om att utsläppen skall

stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå räcker inte långt.

I-länderna behöver minska utsläppen med minst 70--80 % om vi

skall ge de fattiga länderna en chans till utveckling utan att

riskera vår fortsatta existens. Arbetet som är kopplat till

klimatkonventionen måste få betydligt mer skärpta krav som mål.

Sverige skall verka för att EU:s koldioxidutsläpp minskar med

minst 20 % till år 2005. På sikt skall målet vara högre. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkandena 2,

4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

3. beträffande försurning och klimatpåverkan

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkandena

2, 4 och 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21,

1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27

yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2,

1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12

och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis, 1994/95:Jo609 yrkandena

11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

När det gäller klimatförändringar och försurning är ett av de

största hoten det stora transportarbetet på vilket hela unionen

vilar. För Sveriges del kommer inte målet att minska utsläppen

av kväveoxider med 30 % mellan 1980 och 1995 att nås. Sverige

bör verka för att EU antar målet att utsläpp av NOx skall minska

med 70 % till år 2005. Vidare måste användning av alternativa

bränslen som alkoholer, rapsmetylester m.fl. uppmuntras. Enligt

mineraloljedirektivet får dessa drivmedel inte skattemässigt

gynnas annat än under ett försöksstadium. Detta medför att

introduktionen av ekologiskt bättre produkter framtagna av

förnybara råvaror försinkas. Det är viktigt att Sverige driver

frågan om förändring av detta. Ett viktigt led i den hållbara

utvecklingen är att växla över till förnybara bränslen, som inte

ger en nettotillförsel av koldioxid till atmosfären. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 17,

19 och 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

3. beträffande försurning och klimatpåverkan

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena

17, 19 och 20 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo21,

1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7,

1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och

26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis,

1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12 samt 1994/95:T225 yrkandena 12

och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 4 bort ha följande lydelse:

Trafiken i dag orsakar stora miljöproblem i Europa. I första

hand är det utsläppen från trafiksektorn som måste bringas ner.

Trafikarbetet i sig utgör inget miljöproblem utan tillför

samhället flera positiva effekter. Arbetet skall inriktas på

renare och effektivare fordon och inte präglas av en negativ

inställning till bilen som transportmedel. I miljöarbetet bör

Sverige verka för att både morot och piska används. De

ekonomiska styrmedlen som nämns i skrivelsen är miljöskatter.

Men det är också viktigt att markera att även skatterabatter bör

användas. Tidigare har en skatterabatt prövats för dem som köpte

katalysatorrenad bil innan sådan rening blev obligatorisk.

Åtgärden föll mycket väl ut och resulterade i att flera

hundratusen bilar som annars inte skulle blivit utrustade med

katalysator blev det. För att värna om effektiviteten och

miljöhänsynen inom transportsektorn bör Sverige verka för att

möjligheten att använda 24 meter långa lastbilar skall finnas

kvar eftersom detta sparar resurser och bidrar till minskad

trafik. Det bör tydligt markeras att frågan om behållandet av de

långa lastbilarna inte bara gäller ekonomisk effektivitet och

konkurrensmöjligheter, utan även hänsynen till miljön.

Sjötransporterna står för en orimligt stor andel av de

försurande utsläppen till luften jämfört med det utförda

transportarbetet. En orsak till detta är att sjöfarten i

huvudsak är internationell och att det därför varit svårt att

ställa miljökrav på bränslekvalitéer och utsläpp på samma sätt

som skett vad gäller personbilar och stationära anläggningar.

Med sina miljökrav på kanalsjöfarten har EU varit unikt i

världen genom att vara ensam om generella, överstatliga

miljökrav på sjöfarten. EU:s kommande och redan genomförda

utvidgningar innebär att andelen kust- och havssjöfart som löper

mellan EU-hamnar växer. Detta skapar förutsättningar för unionen

att gå vidare och ställa miljökrav även på denna trafik. Sverige

bör, som en del i miljöpolitiken mot försurning och

klimatpåverkan, aktivt verka för införandet av EU-krav på

bränslen och utsläpp från sjöfarten inom unionen. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 6 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta

moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

4. beträffande transportsektorns miljöanpassning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3,

1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24,

1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 samt

1994/95:Jo685 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

14. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

Det sektorsövergripande arbete som behövs för att minska

transportbehovet och trafikens miljöpåverkan bör enligt

utskottets mening lyftas fram. Redan nu bör arbetet med att

precisera nya, hårdare avgasutsläpp påbörjas. En av de

viktigaste miljöpolitiska uppgifterna för EU är att bygga upp en

ny transportstruktur, där mängden transporter minskar totalt och

där nya energisnåla trafikslag ersätter dagens

fossilbränsleberoende transporter. Uppbyggnaden av kollektiva

transporter som högfarts- och snabbtågssatsningar skall

påskyndas. EU bör främja utvecklingen av miljövänliga fordon,

t.ex. genom att stimulera offentlig upphandling av miljövänliga

fordon. Beslut bör fattas om minskade halter av svavel i

drivmedel för både vägfordon, arbetsmaskiner och sjöfart.

Skatteregler skall konstrueras så att varje transportslag står

för sina externa kostnader som t.ex. miljökostnader. Programmet

för energieffektivisering (SAVE) och alternativa energislag

(ALTENER) skall årligen revideras. NUTEK:s goda erfarenheter kan

vara grunden för Sveriges del i detta arbete. Arbetet med

biltillverkarnas ansvar för en fungerande avgasreningsutrustning

är angeläget. Ett sådant ansvar skall vara infört i EU senast år

2000. Samtliga dessa krav bör också beaktas i samarbetet och

utvecklingsarbetet med CEE (Central- och Östeuropa). Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 3 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

4. beträffande transportsektorns miljöanpassning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 6,

1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24,

1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 och

1994/95:Jo685 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

Ett av de största hoten mot miljön är det stora

transportarbetet på vilket hela unionen vilar. Helt avgörande

för att vi skall nå ett långsiktigt hållbart samhälle är därför

att vi får till stånd en avsevärt renare transportsektor. Den

största enskilda posten i detta arbete är att överföra

transporter från landsväg till järnväg. Sverige måste aktivt

verka för att transporterna läggs över på järnväg. Även

användning av privatbilar måste minska i unionen. Att gynna

kollektivtrafiken med minskad privatbilism som följd är därför

mycket viktigt. EU:s TEN-projekt (TransEuropean Networks)

innehåller huvudsakligen satsningar på motorvägar och nya

storflygplatser, medan järnvägen har en undanskymd plats.

Sverige måste i EU verka för ett miljöanpassat transportprogram,

där transporter flyttas från väg till järnväg och sjöfart och

där persontransporter i tätorterna flyttas över till

kollektivtrafik. Enligt utskottets mening är det vidare riktigt

att ställa krav på svavelhalt i fartygsbränsle. En nivå på

0,5 % för trafik i Nordsjön och Östersjön skall vara ett

delmål. På sikt måste svavelhalten i fartygsbränslen sänkas till

0,1 %. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo29

(mp) yrkandena 16 och 18 och Jo685 (mp) yrkande 16 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

4. beträffande transportsektorns miljöanpassning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29

yrkandena 16 och 18 och 1994/95:Jo685 yrkande 16 samt med avslag

på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3, 1994/95:Jo23 yrkande 6,

1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24 och

1994/95:Jo609 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

16. Kemikaliekontrollen (mom. 5)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att

utskottets överväganden och hemställan under mom. 5 bort ha

följande lydelse:

Kretsloppstänkandet måste ligga till grund för allt

beslutsfattande inom EU om vi skall kunna skapa en hållbar

utveckling. Naturresurser skall användas, återanvändas,

återvinnas eller slutligen tas om hand med minsta möjliga

förbrukning och utan att naturen skadas. Sverige måste agera

pådrivande på detta område inom EU, inte bara med principiella

resonemang utan med konkreta mål. Sverige måste aktivt i EU

driva t.ex. frågan om en avveckling av dagens PVC. Arbetet på

att förhindra användning och spridning av farliga kemikalier

måste ha en internationell inriktning. En mer systematisk

genomgång av farliga ämnen är nödvändig. Sverige måste verka för

att EU ansluter sig till målet att avveckla användningen av alla

svårnedbrytbara naturfrämmande ämnen. Avvecklingsplaner för en

rad miljöfarliga ämnen måste utarbetas. Substitutionsprincipen

(utbytesprincipen) och försiktighetsprincipen skall vara

vägledande för det europeiska samarbetet. Sverige skall

fullfölja arbetet inom det internationella nätverket. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo28 (c) yrkande 4

och Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment

avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

5. beträffande kemikaliekontrollen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo28 yrkande

4 och 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31 delvis samt med avslag

på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27

yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27,

1994/95:Jo685 yrkandena 6--8 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 10--12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Kemikaliekontrollen (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

Miljöbelastningen inom unionen ökar. Allt fler kemikalier

används och som ett resultat av kemikaliesamhället ökar antalet

allergier och överkänsligheter hos framför allt barn.

Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen måste därför

bli reellt vägledande för beslut, både i Sverige och unionen.

Principerna bör skrivas in i unionsfördraget vid revisionen

1996. Det är av yttersta vikt att Sverige inte behöver backa

beträffande de miljökrav som idag finns för de kemikalier vi

erhållit undantag för under fyra år. Dessa är kemikalier som

klorerade lösningsmedel, växtskyddsmedel, kadmium, arsenik,

tennorganiska föreningar, PCP, kvicksilverbatterier liksom

märkning och klassificering av kemikalier. Sverige måste med

kraft driva att ett land inom EU skall kunna gå före. Vidare bör

de bioackumulerande ämnena försvinna. Sverige måste också kräva

att en rad konkreta avvecklingsmål skrivs in i EU:s

miljöprogram, bland annat gällande tungmetaller, klorerade

lösningsmedel och PVC. En ny grupp av miljögifter börjar

uppmärksammas, de så kallade hormongifterna. Det är ämnen som

går in i djurs endokrina system och på grund av likhet med

artegna substanser orsakar skador. Nonylfenol, som finns i

tvättmedel och plaster är ett exempel på ett vitt spritt sådant

ämne. Ett annat är DEHP, en ftalat som används i stora mängder

som additiv i PVC. Ämnet är globalt spritt och bioackumuleras.

Sverige bör ta en ledande roll för att snarast få uppmärksamhet

kring dessa miljögifter, som kan orsaka skador bland annat

kopplade till fortplantningen. Försiktighetsprincipen och

substitutionsprincipen måste tillämpas strikt beträffande dessa

ämnen. Sverige bör gå före och ta fram en nationell

avvecklingsplan för i första hand nonylfenol och DEHP. Sverige

bör driva att avvecklingsplaner för hormongifter utarbetas och

antas av hela EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo29 (mp) yrkandena 4, 23--27, Jo685 (mp) yrkande 6 och Jo687

yrkandena 10 och 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de

ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

5. beträffande kemikaliekontrollen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29

yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo685 yrkande 6 samt 1994/95:Jo687

yrkandena 10 och 12 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22

yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20,

1994/95:Jo28 yrkande 4, 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31

delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 7 och 8 samt 1994/95:Jo687

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet

(mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening behövs det satsningar för att få fram

förpacknings- och retursystem som kan få spridning i hela EU. I

dag hotas nationella retursystem av att andra länders produkter

inte kan ingå i det nationella systemet. Sverige skall vara

aktivt pådrivande när det gäller att utveckla producentansvaret.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 13

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på

avfallsområdet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 13

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11 och 12,

1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685

yrkandena 9--11 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 13 och 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet

(mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

Producentansvaret är ett viktigt redskap i strävandena mot ett

kretsloppssamhälle. Avfallsmängderna måste dock totalt minskas

för att ett resurssnålt långsiktigt samhälle skall uppnås.

Sverige bör därför verka för att avfallsminimering skall styra

utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkande 28,

Jo685 (mp) yrkande 9 och Jo687 (mp) yrkande 13 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta

moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på

avfallsområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkande

28, 1994/95:Jo685 yrkande 9 samt 1994/95:Jo687 yrkande 13 och

med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11--13,

1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo685 yrkandena 10 och 11 samt

1994/95:Jo687 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

20. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 7 bort ha följande lydelse:

Ekosystemens betydelse för råvaruproduktionen,

vattencirkulationen och naturens egna reningsprocesser får

enligt utskottets mening inte underskattas. Jordbruket upptar i

dag en mycket stor del av Europas yta och EU:s jordbrukspolitik

kan användas till att stimulera återställande av våtmarker i

syfte att minska kväveläckaget till haven och öka

förutsättningarna för en bevarad biologisk mångfald. Betydelsen

av våtmarkerna och de möjligheter som finns att återställa

sådana områden bör uppmärksammas. När det gäller den biologiska

mångfalden är det viktigt med en dialog mellan myndigheter och

olika näringar, samt ett fungerande sektorsansvar, vilket

betonas i skrivelsen. Men en väl fungerande offentlig

administration är långt ifrån en tillräcklig förutsättning för

att naturvårdsarbetet skall fungera. I detta sammanhang bör

därför också tydligt uttryckas att Sverige verkar för att

framhålla vikten av definierade äganderätter till mark och

vatten samt fungerande civilrättsliga möjligheter att driva

skadeståndsprocesser i miljömål. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo23 (m) yrkande 8 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment

avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

7. beträffande biologisk mångfald m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och 8,

1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31

och 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

21. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:

Som regeringen anför måste bevarandet av den biologiska

mångfalden vara ett prioriterat område. Biologisk mångfald har

ett stort värde ur både ekonomisk och ekologisk synvinkel.

Förlust av biologisk mångfald (t.ex. utrotande av en art) går

aldrig att reparera. Enligt utskottets mening måste därför

sanktionsmöjligheterna mot länder, företag och enskilda som

bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden stärkas. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 8 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

7. beträffande biologisk mångfald m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 7,

1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt

1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:

Biologisk mångfald brukar mätas som antalet arter, men även

antalet individer inom arten ger en bild av eventuell biologisk

rikedom. Ett besök till ett nära grannland som Lettland visar

tydligt vad vi förlorat i västra Europa. Som i flera stater i

östra Europa finns här jungfruliga biotoper. Orörda ekskogar,

sumpskogar och blandskogar som aldrig avverkats är exempel på

det. Många fågelarter, som tidigare har häckat i Sverige, finns

i rik mängd i Östeuropa. Det är bra att Sverige avser att ta en

aktiv del i utformandet av EU:s naturvårdspolitik Natura 2000.

Enligt utskottets mening bör Sverige i EU verka för att skyddet

av hotade biotoper prioriteras. EU:s fågeldirektiv har liksom

habitatdirektivet vissa glidande formuleringar. Sverige bör

verka för att dessa direktiv skärps och görs tydliga. Eftersom

vi nationellt kan skärpa kraven bör Sverige även på dessa

områden ligga i täten. Det måste vara självklart att Sverige

fullt ut tillämpar fågeldirektivet vad avser jakt på arter och

också implementerar habitatdirektivet fullt ut i svensk

lagstiftning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29

(mp) yrkandena 15 och 32 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i

den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

7. beträffande biologisk mångfald m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena

15 och 32 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7

och 8, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 och

1994/95:Jo29 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

23. Bevarandet av kulturväxter m.m. (mom. 8)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:

Biologisk mångfald handlar också om det odlade. EU:s regler

för försäljning av fröer har dock redan gjort att många sorter

försvunnit inom unionen. Dessa regler är relativt nya och

innehåller framför allt tre delar som gör det omöjligt för små

fröfirmor att hålla ett varierat utbud. Det första är kravet på

sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs måste

vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och det

tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista

förbrukningsdag (i praktiken sista förbrukningsmånad). Det

kostar alldeles för mycket för minde fröodlare att få en sort

registrerad i EU eftersom kostnaden för en sortdokumentation är

20 000 kr per sort. Certifieringskravet och kontrollen av

standardutsäde finns till för att garantera sortrenhet och

grobarhet. Det kostar 620 kr plus en grundavgift på 50 kr

administrationsavgift på 100 kr samt en timdebitering per

fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kr För

mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment av köksväxter

kan detta innebära ett hot mot verksamheten. Kostnaden för att

undersöka flera hundra partier varje år blir helt orimlig.

Märkning med sista förbrukningsdag (månad) skall finnas från och

med 1995 i stället för grobarhetsuppgift. Denna märkning skall

gälla för två säsonger. Detta krav är orimligt eftersom odlare

vet att många frösorter snabbt förlorar sin grobarhet och därför

är mycket osäkra att spara till kommande år. De nya reglerna,

som gäller från årsskiftet 1994/95, kommer att förändra utbudet

av köksväxtfrö för alla odlare och det till det sämre. Det är

inte rimligt att förbjuda odlare att använda alla de icke

dokumenterade sorter som finns och som har använts och även

fortsättningsvis kan användas med framgång i Sverige bara därför

att de inte är dokumenterade i EU. Många av dem har egenskaper

som passar våra odlingsförhållanden. Detta är speciellt märkligt

eftersom Sverige som ett av 153 länder tillsammans med EU har

ställt sig bakom Riodeklarationen om biologisk mångfald.

Köksväxterna är kulturväxter som ett resultat av många

människors djupa kunnande och strävan under generationer för att

få fram bra livsmedel för odling, som är anpassad till olika

förhållanden. Utskottet anser att Sverige skall verka för att

dessa bestämmelser omarbetas alternativt att EU anslår pengar

för traditionella fröer. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo29 (mp) yrkandena 33--36 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motion Jo27 (kds) yrkande 31 avstyrks

i den mån den ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

8. beträffande bevarandet av kulturväxter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena

33--36 och med avslag på motion 1994/95:Jo27 yrkande 31 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Internationellt miljösamarbete (mom. 9)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 9 bort ha följande lydelse:

Som framhålls i skrivelsen bör det övervägas om en ram med

konditionalitet till delar skall gälla för EU:s miljöstöd till

Central- och Östeuropa, dvs. att stödet är kopplat med vissa

miljöåtaganden. Vidare bör Sverige verka för att miljöhänsyn

integreras i biståndet. Dessutom anser utskottet att Sverige,

med stöd från bl.a. rekommendationerna i Agenda 21, även bör

verka för att koppla EU:s olika internationella stöd och

biståndsinsatser med krav på marknadsekonomiska reformer.

Ekonomiska förutsättningar som både på det nationella och det

internationella planet främjar en fri handel och ett fritt

tillträde till marknader kommer att skapa en positiv samverkan

mellan ekonomisk tillväxt och miljövård i alla länder, särskilt

u-länderna och de länder som genomför en övergång till

marknadsekonomi. (Agenda 21). Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo23 (m) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i

den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

9. beträffande internationellt miljösamarbete

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19,

1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt

1994/95:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

25. Internationellt miljösamarbete (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:

EU:s agerande på olika områden, inte minst inom

miljöpolitiken, måste utformas utifrån kravet på att utjämna

skillnader i standard mellan olika regioner och olika människor.

Detta gäller även standard i miljöavseende. Utskottet

konstaterar att EU:s förhållande till de fattiga länderna måste

omprövas. Handel med dem måste baseras på långsiktig, uthållig

utveckling i både export- och importländerna. EU får inte grunda

sin handel på ensidig import av billiga råvaror som ofta utvinns

med förödande miljöpåverkan -- en handel som ofta utförs utan

att miljökostnaderna för verksamheterna betalas eller

synliggörs. En sådan omställning innebär att marknaderna i EU

öppnas för produkter från tredje världen. En analys bör även

göras inför regeringskonferensen 1996 om hur EU skall agera på

effektivaste sätt för att bidra till en uthållig utveckling i de

fattiga länderna. Ungefär samma resonemang gäller EU:s

förhållande till Östeuropa. I förhållandet till jordens fattiga

länder måste vi få till stånd en ekonomisk och ekologisk

utveckling om dessa länder skall kunna utvecklas. Det stöd som

EU och enskilda EU-länder ger är bra men långt ifrån

tillräckligt. Avgörande är att handelshinder avskaffas och att

det kommer till stånd en handel på lika villkor vars ram sätts

av vad miljön tål. Viktigast är detta kanske på

jordbruksområdet.

Den sociala situationen och miljötillståndet runt Medelhavet

gör att EU bör analysera vad som mer kan göras för att minska

detta områdes problem. Miljösituationen är mycket bekymmersam.

Medelhavet drabbas varje år av bl.a. drygt 600 000 ton

oljeföroreningar, 6 000 ton fosfor och drygt 110 000 ton kväve.

Detta har bl.a. bidragit till att Adriatiska havet nu är helt

förändrat och drabbas av återkommande algblomningar. Även

miljöerna på land runt Medelhavet är i mycket stor utsträckning

mer eller mindre påverkade. I de värst drabbade regionerna har

tidigare rika skogar och kulturbygder övergått i öken eller

grässtäpp. Många skador är gamla men mycket skulle kunna göras

för att återställa miljöer. Sverige bör i EU verka för att ett

miljöhandlingsprogram för hela Medelhavsregionen fastställs

tillsammans med berörda länder. Speciellt viktigt är att

sanktionsmöjligheterna ökar mot länder som inte vidtar rimliga

åtgärder. När det gäller städernas miljöproblem konstaterar

utskottet i likhet med regeringen att ca 80 % av Västeuropas

invånare bor i städer som i många fall har betydande miljö- och

hälsoproblem. Denna urbanisering fortsätter. Även i tredje

världen accelererar urbaniseringen. Frågan om en fortsatt

inflyttning till städer är förenlig med byggandet av det

uthålliga samhället bör analyseras av EU och Sverige bör vara

aktivt i detta utredningsarbete. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo22 (v) yrkandena 16--19 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta

moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

9. beträffande internationellt miljösamarbete

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkandena

16--19 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 9,

1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt

1994/95:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

26. Vissa styrmedel (mom. 10)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell

(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under

mom. 10 bort ha följande lydelse:

Hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser sker

bäst inom ramen för en fri marknad med definierade äganderätter,

där lagstiftarna ställer tydliga miljökrav och där varje

verksamhet ansvarar för sina egna kostnader. EU-samarbetets

fördelar ligger främst i att kunna besluta om miljölagar som

förhindrar gränsöverskridande föroreningar. Det är av stor

vikt att miljöhänsyn tas i planeringsarbetet och detta gagnas

inte av att planeringsarbetet centraliseras. Sverige bör i

stället verka för att subsidiaritetsprincipen lyfts fram i

frågor inom EU som rör den fysiska planeringen och

markanvändningen.

När det gäller grundforskning för miljön bör Sverige i första

hand verka för att de offentliga forskningsresurserna inom EU:s

miljöforskningsprogram satsas på grundforskning. Argumentet för

detta är att statens ansvar i första hand ligger i att ansvara

för att grundforskningen upprätthålls då få andra aktörer gör

det. Däremot finns större möjligheter att locka andra aktörer

och privat kapital för utveckling och tillämpning av nya

processer inom industrin. Enligt utskottets mening är det i

första hand företagen som skall ta utvecklingsansvar för att

deras processer, maskiner och produkter uppfyller de miljökrav

som lagstiftarna beslutar om. Sverige bör tydligt markera för

att tillämpad miljöforskning för bl.a. industrin skall ges en

lägre prioritet i EU:s program än grundforskningen på

miljöområdet. EU kan i kraft av sin samlade storlek spela en

betydande roll för att kostsamma satsningar görs inom

grundforskningen, något som enskilda stater har svårt att klara.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkandena

10 och 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

10. beträffande vissa styrmedel

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkandena

10 och 11 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 12,

1994/95:Jo28 yrkande 5 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Vissa styrmedel (mom. 10)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att

utskottets överväganden och hemställan under mom. 10 bort ha

följande lydelse:

I juli 1993 antog kommissionen ett andra konsumentpolitiskt

treårsprogram. I programmet konstaterades bl.a. att

konsumentinformationen inom gemenskapen är otillräcklig. Det är

av största vikt att miljöinformationen till konsumenterna

förbättras så att dessa skall kunna ta till vara fördelarna med

den inre marknaden. Kommissionen har angett att man tänker vidta

ett antal åtgärder för att förbättra märkningen av produkter.

Miljömärkning anges som ett prioriterat område. Det är av

största vikt att Sverige aktivt deltar i detta utvecklingsarbete

och eftersträvar en enhetlig miljömärkning av produkter i hela

gemenskapen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28

(c) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

10. beträffande vissa styrmedel

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12 och

1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

28. Vissa styrmedel (mom. 10)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det bra att Sverige avser att ta

en aktiv del i utformandet av EU:s naturvårdspolitik Natura

2000. Det är viktigt att Sverige verkar för att

naturvårdspolitiken på ett tydligt sätt integreras i den övriga

samhällsplaneringen och att skyddandet av hotade biotoper

genomsyrar all planering. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo29 (mp) yrkandena 29 och 30 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment

avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

Utskottet hemställer

10. beträffande vissa styrmedel

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena

29 och 30 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena

10--12 och 1994/95:Jo28 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

29. Miljö och handel (mom. 11)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:

Många av dagens miljöproblem härrör från varor och deras

innehåll. Det faktum att varureglerna i 100 a § är

totalharmoniserade innebär att import kemikalier, som ett

medlemsland vill förbjuda, inte får stoppas om dessa ingår som

en del i en vara. Många av de kemikalier som Sverige fått ett

fyraårigt undantag för är sådana ämnen, exempelvis kadmium,

arsenik och tennorganiska föreningar. Reglerna i 100 a § bör

därför enligt utskottets mening tolkas som minimiregler. Om

detta inte är möjligt måste varureglerna ändras från att vara

totalharmoniserade till att bli minimiregler. Det kan inte få

vara en rättighet inom unionen att tvinga på andra länder

kemikalier och ämnen man inte vill ha inom landet. Rätten att få

värna miljö och hälsa måste gå före. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 7 och 8 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

11. beträffande miljö och handel

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 7

och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

30. EU:s jordbrukspolitik m.m. (mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är EU:s jordbrukspolitik ett hot mot

såväl det svenska jordbruket som miljön. Det är därför viktigt

att Sverige initierar en revidering under regeringskonferensen

1996. Sverige måste verka för att det ekologiska lantbruket ges

goda förutsättningar att utvecklas och för att få alla länder

att som Sverige fastställa nationella mål för hur stor areal som

skall vara ekologiskt odlad år 2000. Kanske kunde ett gemensamt

minimimål vara en väg. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo29 (mp) yrkande 38 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i

den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

12. beträffande EU:s jordbrukspolitik m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkande 38

samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 15,

1994/95:Jo27 yrkandena 27--30 samt 1994/95:Jo29 yrkande 37 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Bioteknik (mom. 13)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att

utskottets överväganden och hemställan under mom. 13 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att Sverige

noggrant bevakar den revidering av EG-direktivet om genetiskt

modifierade organismer som inletts inom EU. Regeringen säger sig

ha för avsikt att ta fram en samlad svensk syn på EU:s arbete

med bioteknikfrågorna. Det är viktigt att en klar strategi från

svensk sida utarbetas när det gäller dessa frågor. För att få

största möjliga bredd och uppslutning bakom denna anser vi att

en parlamentarisk kommitté skall tillsättas för att utarbeta en

sådan strategi. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo28 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet hemställer

13. beträffande bioteknik

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Hav och vatten (mom. 15)

Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse:

Bristen på rent vatten orsakar allt fler konflikter runt om i

världen. Tillgången på användbart vatten speglar också ett lands

välfärd. I Västeuropa har vi i huvudsak ännu inte problem med

vattentillgången. Det förekommer dock allt fler problem med

kontaminering av både grund- och ytvatten. Situationen är

annorlunda i Östeuropa och i många andra regioner. Ofta är det

vattentillgången som sätter gränsen för samhällets utveckling.

Sverige bör verka för att EU utvecklar sina program för att

påskynda framtagandet av teknik, processer och system som dels

är vattensnåla, dels inte förgiftar/övergöder vattnet. Inte

minst inom jordbrukssektorn är behovet av effektivare teknik

stort. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v)

yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

Utskottet hemställer

15. beträffande hav och vatten

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 14

och med avslag på motionerna 1994/95:Jo24 och 1994/95:Jo605

yrkande 6 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

33. Euratom-fördraget (mom. 16)

Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och

hemställan under mom. 16 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall Sverige verka för att sprida

kunskap om energieffektivisering och förnyelsebara energislag.

Euratoms stadgar skall ändras i den riktningen. Utskottet anser

vidare att en lag bör införas som absolut förbjuder import av

utländskt kärnavfall och som inte tillåter att nya

kärnanläggningar uppförs utom för det i landet producerade

använda kärnbränslet. Mellanlagring av utländskt kärnavfall

skall också förbjudas. Utländska företag skall inte få köpa in

sig i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar.

Enligt utskottets mening skall stödet från EU:s fonder till Öst-

och Centraleuropa inte gå till kärnkraftsindustrin. Sverige

måste blockera ett beslut om att utöka EU-fonderna för utlåning

under nuvarande villkor. Sverige skall i stället agera så att

förnyelsebara och energieffektiva energisystem utvecklas.

Utskottet kräver att Sverige agerar kraftfullt mot nya

reaktorbyggen i öst. Den illegala handeln med kärntekniskt

materiel har drastiskt ökat. Med anledning av detta måste all

export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt

avfall till länder utanför EU förbjudas. Strålskyddet måste

skärpas ytterligare i Sverige. Det är en självklarhet att varje

land skall kunna ha hårdare regler än basnivån i

Euratomfördraget och därmed kunna anta striktare dosgränser.

Gränsvärden skall sänkas med en tiopotens. Utskottet kräver

vidare utökad insyn i all verksamhet som rör kärnenergi och

kärnteknisk hantering i Sverige och EU. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo25 (mp) yrkandena 2--5 och 7--11 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

16. beträffande Euratom-fördraget

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo25 yrkandena

2--5 och 7--11 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU m.m.

Maggi Mikaelsson (v) anför:

I detta betänkande beslutar Riksdagen för första gången sedan

medlemskapet i EU trädde i kraft hur Sverige skall agera på

miljöområdet i EU. I den inledande delen har utskottet redovisat

några allmänna synpunkter på hanteringen av det aktuella

ärendet. Jag delar inte utskottets mening att ytterligare krav

på regeringens agerande i miljöfrågorna skulle ge en

splittrad bild av de svenska miljöambitionerna och kanske

försvåra möjligheten till framgång i de högst prioriterade

miljöfrågorna. EU:s konstruktion med ett starkt ministerråd och

en kommission innebär inte att det parlamentariska inflytandet

på den svenska regeringens agerande har minskat. Det är

fortfarande den svenska riksdagen som beslutar om vilka frågor

regeringen skall driva.

Jag ifrågasätter också det pekpinneaktiga i att påpeka att det

har "ett värde i sig om riksdagen kan redovisa en viss

samstämmighet, åtminstone i huvudfrågorna." Det finns en

politisk samstämmighet i huvudfrågorna även om det från

vänsterpartiets sida finns krav på mer långtgående åtgärder

eller mer preciserade krav på de miljöfrågor som Sverige skall

driva i EU.

Däremot delar jag inte utskottets påstående om att det finns

stor samstämmighet när det gäller den huvudsakliga inriktningen

av det miljöpolitiska arbetet inom transportsektorn.

Vänsterpartiets kritik gäller framför allt att EU i sig skapar

kraftigt ökade transporter vilket leder till ökade utsläpp och

skador på miljön. Mängden transporter berörs över huvud taget

inte av utskottet. Om miljövinsterna av att den tekniska

utvecklingen leder till minskade utsläpp hela tiden äts upp av

ökade transporter så är inte mycket vunnet. Det är de totala

utsläppen som måste minska.

Slutligen när det gäller avsnittet om Euroatom vill jag

understryka att Sverige skall agera för att en avveckling av

kärnkraften måste ske också i EU samt att Sverige skall agera

kraftfullt mot nya kärnkraftverk i Östeuropa och i stället

stimulera utvecklingen av förnyelsebar energi. Dessa frågor har

behandlats i andra utskott under våren varför vänsterpartiet ej

har aktualiserat dem inom ramen för det svenska miljöarbetet i

EU.

2. Vissa styrmedel

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet har i motion Jo685 behandlat miljömärkningen. Det

yrkandet har dock hänvisats till lagutskottet. Vi vill ändå

framföra följande. EU anser i dag att nationella

miljömärkningssystem utgör ett handelshinder. Den miljömärkning

som finns inom EU är ännu i sin linda och omfattar endast ett

fåtal produkter. Vi anser det nödvändigt att Sverige får behålla

de nationella miljömärkningssystemen eftersom de fungerar bra

och uppskattas av de svenska konsumenterna.