Bet. 1994/95:JoU3

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU03

Haparanda skärgårds nationalpark

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1994/95

JoU3

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i

proposition 1993/94:254 att riksdagen medger att angivna områden

i Haparanda kommun avsätts som Haparanda skärgårds nationalpark.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett område i Haparanda kommun

nära finska gränsen avsätts som Haparanda skärgårds

nationalpark. Området omfattar en areal om ca 6 000 ha, varav

ca 770 ha land.

Den föreslagna nationalparken utgör ett kärnområde i den i

många avseenden unika urbergsskärgården Haparanda skärgård.

Området har höga naturvärden i såväl land- som vattenmiljön och

är en stor sevärdhet.

Utskottet

Bakgrund

Som framgår av propositionen har riksdagen vid behandlingen av

regeringens proposition 1993/94:30 En strategi för biologisk

mångfald lagt fast en svensk strategi med grundläggande

principer för bevarande av biologisk mångfald och godtagbart

nyttjande av biologiska resurser. Strategin innebär att

miljömålen ges samma vikt och betydelse som skilda ekonomiska

överväganden i syfte att bygga mänsklig verksamhet på ekologisk

grund. En helhetssyn skall tillämpas vad gäller åtgärder för att

upprätthålla ekologiska processer och säkra arters långsiktiga

överlevnad. Riksdagen uttalade att bevarandet av den biologiska

mångfalden och fungerande livskraftiga system är en av de

viktigaste uppgifterna i det framtida miljöarbetet (bet.

1993/94:JoU9 s. 10, rskr. 1993/94:87).

Genom naturvårdslagen (1964:822) kan skyddet för särskilt

värdefulla naturområden säkerställas genom att de förklaras som

bl.a. nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde. I

syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss

landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligen

oförändrat skick kan mark som tillhör staten avsättas till

nationalpark.

Det finns 23 nationalparker i Sverige. De flesta av dem

inrättades i början av detta sekel. Sedan år 1962 har endast sju

nationalparker tillkommit. Under år 1993 tillkom Tyresta

nationalpark och riksdagen har tidigare i år medgett att vissa

områden i Vimmerby kommun avsätts för att utvidga Norra Kvills

nationalpark (prop. 1993/94:164, bet. 1993/94:JoU20, rskr.

1993/94:300).

Statens naturvårdsverk har utarbetat en nationalparksplan för

Sverige. Nationalparksplanen innebär ett förslag att utöka

antalet nationalparker i vårt land så att de representerar ett

urval av särskilt skyddsvärda områden.

Haparanda skärgårds nationalpark

I propositionen ges följande beskrivning av det berörda

naturområdet. Haparanda skärgård ligger i Haparanda kommun mot

gränsen till Finland i nordligaste delen av Bottenviken. Den

föreslagna nationalparken omfattar västra delen med de stora

öarna Sandskär och Seskar Furö samt ett antal mindre öar och

tillhörande vattenområden. Arealen är ca 6 000 ha, varav

ca 700 ha land. Staten äger de fastigheter som skall ingå i

nationalparken.

Haparanda skärgård är uppbyggd av kvartära avlagringar, dvs.

morän och isälvsmaterial, och har flack topografi. Den nuvarande

ögruppen är resultatet av landhöjnings- samt svallnings- och

omlagringsprocesser, vilka fortfarande pågår. Landhöjningen

uppgår till ca 85 cm per århundrade, vilket motsvarar de högsta

värdena i landet.

Sandskär omfattar drygt 400 ha och är den mest intressanta och

välkända ön i Norrbottens skärgård. Ön har en säregen form på

grund av en tre kilometer lång sandrevel som går i nordlig

riktning. Sand och sanddyner täcker i huvudsak även övriga delar

av ön. Dynfälten är mycket väl utformade och uppvisar olika

fenomen som är knutna till vindtransport av sand. Hit hör s.k.

stadionbildningar, dvs. stora avblåsta, plana ytor inne i

dynfälten samt olika typer av dyner. Vegetationen på dessa ytor

består av öppen hedmark, vilket är Sandskärs mest utbredda

vegetationstyp. Längs öns stränder och gamla strandlinjer finns

blockmarker, strandvallar och klapperfält. Sandskärs

skogsvegetation domineras av glesa, kortväxta men grova

tallskogar. I fuktiga partier finns lundartade björk- och

aspskogar. Särskilt aspbestånden har orörd, urskogsartad

karaktär. Stora ytor inne på ön är dock hedmark utan

trädvegetation och är endast bevuxna med spridda grupper av en.

Floran på Sandskär har speciella särdrag. Vanliga arter som

ljung, blåbär, lingon och mjölon dominerar, men dyn- och

strandvegetationen innehåller också en rad intressanta arter som

bottenhavsmalört, strandärt, havtorn, marviol, backglim och

finnskräppa. Ön är också av ornitologiskt intresse, framför allt

avseende rastande fåglar. Ringmärkning av flyttande fågel

bedrivs vid en fågelstation.

Seskar Furö är den andra större ön i den föreslagna

nationalparken. Den har i stort sett samma geomorfologiska

karaktär som Sandskär men har därutöver egna intressanta

särdrag. Vegetationen är tätare och mer högväxt. Torra tallhedar

dominerar men även lövbestånd förekommer. År 1982 drog en storm

fram över Bottenvikskusten varvid skog inom stora områden

fälldes, bl.a. på Seskar Furö. Den nedblåsta skogen på ön ligger

kvar orörd. Åtskilliga fällda träd har överlevt och skogen är nu

inne i en intressant utveckling.

Den marina miljön är representativ för Bottenviken. Området

kan betecknas som ett unikt havsområde av färskvattenkaraktär

med många brack- och färskvattenarter men med endast ett fåtal

rent marina växt- och djurarter. Salthalten är 1--2 promille,

men låga värden på omkring 0,25 promille har också mätts upp.

På öarna runt Sandskär förekommer vikare regelbundet och gråsäl

sällsynt.

Öarna i den föreslagna nationalparken har säregen och

intresseväckande natur. Särskilt Sandskär med dynfält,

sandstränder och öppna parkartade skogar har mycket attraktiv

karaktär från friluftslivssynpunkt. Öarna är också omtyckta mål

för det båtburna friluftslivet i Norrbottens skärgård. De

aktuella öarna är obetydligt påverkade av sentida exploatering

eller fritidsbebyggelse.

Förutom särpräglade naturförhållanden och goda badmöjligheter

lockar även den värdefulla kulturmiljön många besökare till

området. Området har en mycket stor mängd fornlämningar

förknippade med fiske och sälfångst från förhistorisk tid till

1900-talet. Här finns bl.a. lämningar efter tidiga

säsongbosättningar, s.k. tomtningar. Sandskärs kapell från

1760-talet och annan både äldre och yngre bebyggelse i

fiskelägen ger sammantaget ett kulturlandskap där man mycket

tydligt kan följa utvecklingen av skärgårdens utnyttjande över

en lång tid.

Bottenvikens rika fisktillgångar har gjort att framför allt

Sandskär har utnyttjats som bas för fiske sedan lång tid. Såväl

yrkesfiske som fritidsfiske har lång tradition i området. Fisket

berörs inte av nationalparksbildningen.

Syftet med nationalparken är att bevara ett unikt

skärgårdslandskap i väsentligen orört skick. I syftet bör ingå

att bevara områdets vegetation och djurliv i huvudsak i dess

naturliga tillstånd, att skydda områdets geologiska formationer

och pågående processer, att skydda den marina miljön från

föroreningar, att skydda områdets kulturhistoriska värden samt

att ge allmänheten möjlighet att uppleva områdets natur. För att

uppnå syftet bör ingen exploaterande verksamhet tillåtas. Inte

heller skadegörelse på mark och vegetation bör tillåtas. Vidare

bör störning av skyddsvärt djurliv samt utsläpp av

vattenföroreningar så långt möjligt förhindras. Sanering av

eventuella utsläpp bör vidtas på bästa möjliga sätt för miljön.

Befintlig bebyggelse och tomtmark bör vårdas. Information om

områdets natur- och kulturvärden samt bestämmelser bör utarbetas

och göras tillgänglig för allmänheten. Anordningar för

friluftslivet bör med anpassning till den känsliga naturmiljön

utvecklas i lämplig grad.

Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och

tillstyrker att angivna områden i Haparanda kommun avsätts som

Haparanda skärgårds nationalpark.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen medger att de i propositionen angivna områdena i

Haparanda kommun avsätts som Haparanda skärgårds nationalpark.

Stockholm den 20 oktober 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson

(s), Ivar Virgin (m), Kaj Larsson (s), Sinikka Bohlin (s),

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),

Ingemar Josefsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine

Johansson (s), Eva Björne (m), Lennart Brunander (c), Åsa

Stenberg (s), Berndt Ekholm (s) och Inger Segelström (s).