Bet. 1994/95:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU04

Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1994/95

JoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas skrivelse 1993/94:252 där regeringen

redovisar det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på

miljöområdet som har lämnats till länderna i Central- och

Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94. Utskottet behandlar även

två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1994. Utskottet

har inget att erinra mot regeringens redovisning. Med hänvisning

bl.a. till de åtgärder som anges i skrivelsen avstyrks

motionsyrkandena.

Utrikesutskottet har inkommit med yttrande över skrivelsen.

Till betänkandet har fogats en reservation (v, mp).

Skrivelsen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har genom

skrivelse 1993/94:252 berett riksdagen tillfälle att ta del av

regeringens redovisning av det statliga finansiella stöd och

övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till länderna i

Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen ger regeringen en redovisning av det statliga

finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats

till länderna i Central- och Östeuropa budgetåren

1990/91--1993/94 (prop. 1989/90:100 bil. 5, bet. UU15,

rskr. 223, prop. 1990/91:100 bil. 5, bet. UU15, rskr. 242,

prop. 1991/92:100 bil. 4, bet. UU16, rskr. 233, prop.

1992/93:99, bet. JoU11, rskr. 138, prop. 1992/93:179,

bet. JoU19, rskr. 361). Central- och Östeuropa omfattar i

skrivelsen närområdet, dvs. Estland, Lettland, Litauen, Polen

och delar av nordvästra Ryssland utom på kärnsäkerhets- och

strålskyddsområdet då även Ukraina, Vitryssland och Kazakstan

ingår. Skrivelsen tar mer fördjupat upp frågor om genomförandet

och redovisar det internationella samarbete som rör miljöområdet

och som har relevans för det svenska miljöbiståndet till

Central- och Östeuropa. Skrivelsen innehåller också en bilaga

som upptar hittills beslutade åtgärder. För budgetåret 1994/95

har ytterligare medel anvisats (prop. 1993/94:100 bil. 4,

bet. UU16, rskr. 215, prop. 1993/94:100 bil. 13, prop.

1993/94:100 bil. 15, bet. JoU15, rskr. 209).

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo643 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en långsiktig

plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande.

1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta ett Östersjöinstitut.

Yttrande

Utrikesutskottet har avgett yttrande över skrivelsen, se

bilaga.

Utskottet

Utskottet anger i det följande endast huvudpunkterna i

skrivelsen och hänvisar i övrigt till regeringens redovisning.

Skrivelsen

Åtgärdsprogrammet för Östersjön

De största insatserna vad gäller miljöbistånd går till

åtgärdsprogrammet för Östersjön.

De totala kostnaderna har beräknats till 18 miljarder ecu

(ca 150 miljarder kronor), där cirka hälften är kostnader för

att åtgärda utsläppskällorna och resten en uppskattning av

kostnaden för kunskapsuppbyggnad, stärkande av institutionella

åtgärder samt ökad miljökunskap. Kostnaderna är framför allt

hänförliga till insatser i de baltiska länderna, Polen och

Ryssland samt forna Östtyskland. Största delen av kostnaderna är

lokala kostnader, dvs. sådana som betalas med inhemska medel. Av

programmets totala kostnader för investeringar har hittills

2,78 miljarder ecu avsatts. Ca 1,5 miljarder ecu avser lokala

insatser i västländerna. Sverige har hittills bidragit med

250 miljoner kronor i finansiellt stöd till insatser inom

åtgärdsprogrammet till länderna i Central- och Östeuropa. För

budgetåret 1994/95 har riksdagen beslutat om ytterligare

126,3 miljoner kronor till programmet samt 10 miljoner kronor

i bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring, där

övervägande del går till programmet.

Programmets komponenter utgörs av

Förvaltningsstöd (miljöpolitik, lagar och regleringar)

Kunskapsöverföring

Investeringar i infrastruktur, dvs. såväl punktkällor i form

av utsläpp från reningsverk och djurfarmer som läckage från

jordbruket

Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker

Ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning.

Förvaltningsstöd

Budgetåren 1992/93 och 1993/94 (prop. 1992/93:99, JoU11,

rskr. 138 och prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) disponerar

Statens naturvårdsverk totalt 14 miljoner kronor för bilateralt

förvaltningsstöd och kunskapsöverföring. Naturvårdsverkets stöd

kompletterar det stöd som ges genom Beredningen för

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Kunskapsöverföring inom jordbruket

För miljöinsatser på jordbruksområdet har 25 miljoner kronor

anvisats till insatser i Estland, Lettland, Litauen, Polen och

Ryssland (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). Ansvaret för

programmet har tilldelats Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Målsättningen är att minska läckaget av växtnäring från

jordbruket såväl till Östersjön som till lokala yt- och

grundvattentäkter.

Investeringar i avloppsreningsanläggningar

Insatser i avloppsreningsverk bedöms vara en av de mera

kostnadseffektiva åtgärderna för att förbättra Östersjöns miljö.

Förutom som finansiellt stöd kan stödet utgå som lån och som

gåvomedel. De fyra deltagande utvecklingsbankerna (Världsbanken,

Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och

Nordiska investeringsbanken) bistår också med extern

finansiering i form av lån.

108 miljoner kronor har avsatts för finansiellt stöd till en

eller flera avloppsreningsanläggningar i de baltiska länderna

(prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). För akuta insatser och

för hjälp med upprättande av en finansiell plan vid

avloppsreningsverket i Riga har Stockholm Vatten AB erhållit

5 miljoner kronor av dessa medel.

Regeringen har avsatt ca 50 miljoner kronor av 1993/94 års

medel för miljöinsatser i Östersjöregionen (prop. 1992/93:179,

JoU19, rskr. 361) för stöd till i första hand

projektförberedelser.

Inför budgetåret 1994/95 har regeringen i

proposition 1993/94:100 bilaga 15 (JoU15, rskr. 209) föreslagit

stöd om ytterligare 126,3 miljoner kronor för finansiellt stöd

till framför allt avloppsreningsanläggningar. Regeringen avser

att ge BITS i uppdrag att ta fram förslag för ca 100 miljoner

kronor till investeringar som företrädesvis skall ske genom

samfinansiering med de multilaterala

finansieringsinstitutionerna där de svenska medlen i form av

gåva, mjuka lån etc. bidrar till att mobilisera annat kapital.

Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker

Sverige finansierar tillsammans med EU:s LIFE-program projekt

som skall leda till att skötselplaner för kustlaguner och vikar

i länderna i Central- och Östeuropa tas fram. Den totala

kostnaden är ca 4,5 miljoner kronor, varav Sverige finansierar

600 000 kr.

Energieffektivisering och satsning på förnybar energi m.m.

Trafik

Riksdagen har beslutat att inom ramen för samarbetet om trafik

och miljö i Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers

of Transport, skall 15 miljoner kronor avsättas för

finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka

kollektivtrafiken (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Inom

ramen för ovan nämnda konferens har tre arbetsgrupper arbetat.

En med trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik

och miljö, där Sverige har ansvaret.

Sammantaget konstaterar arbetsgruppen för trafik och miljö att

det krävs flera olika åtgärder för att uppnå ett miljöanpassat

transportsystem:

bättre utnyttjande av befintlig teknik och teknisk utveckling,

effektivare utnyttjande av existerande kapacitet i

infrastrukturen,

övergång till mer miljövänliga transportsätt och

reducering av antalet transporter.

I syfte att på längre sikt stärka kollektivtrafiken i de

baltiska länderna skall medel avsättas till en studie om

anpassade kollektivtrafiksystem.

Energi

I samband med behandlingen av proposition 1992/93:99 Vissa

åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (JoU11,

rskr. 138) anvisade riksdagen 45 miljoner kronor på

tilläggsbudget 1992/93 för att stödja ett miljöanpassat

energisystem i Baltikum.

Åtgärder som bidrar till energieffektivisering och ökat

utnyttjande av förnybara energislag i Central- och Östeuropa bör

ses som en viktig del av en svensk klimatstrategi för att minska

koldioxidutsläpp. Riksdagen har beslutat att för budgetåret

1993/94 anvisa 95 miljoner kronor för detta program i samband

med behandlingen av klimatpropositionen våren 1993. Regeringen

har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 13)

föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för budgetåret

1994/95 för det fortsatta arbetet med detta program.

Syftet från svensk sida är främst att reducera

koldioxidutsläppen från energisystem i Baltikum och Östeuropa.

Stödet disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK). Programmets övergripande syfte är att minska

klimatpåverkan genom energieffektiviseringsåtgärder och ett ökat

utnyttjande av förnybara energislag. Eftersom insatserna i

programmet har utformats med sikte på att åstadkomma en

demonstrationseffekt, som resulterar i följdprojekt finansierade

med nationella medel, har ett grundläggande krav varit att

projekten kan motiveras ekonomiskt med de förutsättningar som

gäller i det mottagande landet. Efter en inledande fas med

tyngdpunkten i de baltiska staterna kommer nu insatserna att

utvidgas till andra central- och östeuropeiska områden bl.a.

Polen och västra Ryssland. Programmet kommer enligt NUTEK att

inriktas mot projekt som normalt inte täcks av andra

internationella finansiärer som exempelvis Världsbanken och

Europeiska utvecklingsbanken.

Kärnsäkerhet och strålskydd

Kärnsäkerhet

Vid G 7:s toppmöte i München sommaren 1992 lades principerna

för kärnsäkerhetsstödet till Östeuropa och det forna

Sovjetunionen fast genom följande utgångspunkter:

alla aktiviteter skall avse fredliga syften och

mottagarstaterna förväntas vara anslutna till

icke-spridningsfördraget (NPT),

ansvaret för kärnsäkerheten åvilar den som driver kärntekniska

anläggningar,

mottagarländerna skall tillskapa en lagstiftning som

säkerställer en klar fördelning av ansvaret mellan den som

driver kärntekniska anläggningar och de organ som skall utöva

säkerhetstillsyn av verksamheten.

Sverige har anslutit sig till G 7:s principer för

kärnsäkerhetsstödet till Östeuropa. Sverige verkade tillsammans

med de övriga nordiska länderna aktivt för att upprätta den

multilaterala kärnsäkerhetsfonden, NSA (Nuclear Safety Account),

under Europeiska utvecklingsbankens administration. Genom NSA

har 1,2 miljarder kronor hittills mobiliserats för allmänt

säkerhetshöjande insatser. Sverige har hittills bidragit med

60 miljoner kronor till fonden. Det svenska stödet och

samarbetet riktas främst till Litauen. Stödet omfattar

10 miljoner kronor budgetåret 1991/92; 65 miljoner kronor

1992/93 och 47 miljoner kronor 1993/94. Statens

kärnkraftinspektion, SKI, är den myndighet som kanaliserar

insatserna till Litauen och Ignalina. SKI har också upprättat

program för arbete med förbättrad kontroll av hantering av

kärnämne i Kazakstan, Ukraina och Vitryssland.

Genom svenskt initiativ, bl.a. inom Internationella

atomenergiorganet IAEA, G 24 (OECD-länderna) och NSA har

atomansvarsfrågan lyfts fram, och det pågår för närvarande ett

intensivt internationellt arbete med att få en så stor

anslutning som möjligt till befintliga konventioner på området

och att få berörda länder att införa relevant nationell

lagstiftning.

I de västeuropeiska länderna bygger lagstiftningen och

skadeståndsansvaret gentemot tredje man vid en atomolycka på

1960 års Pariskonvention och 1963 års tilläggskonvention, den

s.k. Brysselkonventionen. En annan konvention, den s.k.

Wienkonventionen om civilrättsligt ansvar för atomskada, som

vilar på samma huvudprinciper som Pariskonventionen, är öppen

för anslutning för alla stater. Ett särskilt protokoll, det s.k.

Joint Protocol, rörande tillämpningen av Wien- och

Pariskonventionerna om atomansvar länkar samman de båda

konventionerna. Litauen och Estland har nyligen anslutit sig

till Wienkonventionen och ytterligare några östländer överväger

för närvarande anslutning.

För budgetåret 1994/95 har regeringen föreslagit sammanlagt

73,5 miljoner kronor för kärnsäkerhetssamarbete

(prop. 1993/94:100 bil. 4 och bil. 15).

Kunskapsöverföring och tekniskt bistånd

Statens naturvårdsverk

Inom ramen för de medel som Naturvårdsverket disponerar för

förvaltningsstöd m.m. (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138,

prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) bedrivs projekt i

Baltikum och Polen om bl.a. stöd till kartläggning och

inventeringar för avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Stöd ges

också till uppbyggnad av två stationer i Litauen och Ryssland

inom det europeiska nätet av luftövervakningsstationer,

EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme). Målet

är att man skall uppnå och bibehålla internationellt accepterad

mätstandard vid dessa stationer.

BITS

I BITS:s uppdrag ligger att genom kunskapsöverföring stödja

den politiska och ekonomiska reformprocessen och åtgärder för

att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. BITS stöd till

miljösektorn har utformats för att om möjligt komplettera

pågående arbete inom HELCOM och, vad gäller Baltikum, de

regeringsavtal som har tecknats med resp. land.

Regeringen har inlett en biståndsverksamhet på

lantmäteriområdet. Insatserna utförs främst av Lantmäteriverket

och Centralnämnden för fastighetsdata genom tjänsteexportbolaget

Swedesurvey AB samt Satellitbild AB. Finansieringen har från

svenskt håll skett genom BITS och Svenska Institutet. Sverige

lämnar stöd på lantmäteriområdet till Central- och Östeuropa

även via UN-CE, FN:s ekonomiska kommission för Europa.

Sammanfattningsvis uppgår den beslutade samlade svenska

insatsen på lantmäteri- och fastighetsdataområdet sedan år 1990

till ca 60 miljoner kronor. Mångdubbelt större insats har

gjorts från mottagarländernas sida.

SIDA

SIDA fördelar medel till enskilda organisationer, bl.a.

Naturskyddsföreningen, för samarbetsprojekt som syftar till att

bygga upp olika slags organisationer i mottagarländerna.

Totalt har enskilda organisationers insatser på miljöområdet,

antingen som miljöprojekt eller projekt med miljökomponenter,

erhållit stöd med drygt 26 miljoner kronor.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo643 yrkande 5 förslag om en

långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande.

Enligt motionären i motion A466 från samma parti yrkande 4 bör

ett Östersjöinstitut inrättas i Blekinge med uppgift att bl.a.

främja kunskaperna om och utbytet med Östeuropa.

Utskottets överväganden

Utrikesutskottet anför i sitt yttrande över skrivelsen bl.a.

att miljövårdsinsatser av olika slag, genom den inriktning av

Sveriges östsamarbete som riksdagen lagt fast, utvecklats till

en prioriterad samarbetsform. Utskottet har redan tidigare

kunnat konstatera att värdefulla erfarenheter redan vunnits av

miljövårdssamarbetet med bl.a. de baltiska länderna och Polen. I

yttrandet noteras vidare att den tillträdande regeringen i

regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhållit att Sverige

skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet, bl.a.

genom att med förnyad kraft driva vidare det år 1990 initierade

projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans. I

regeringsförklaringen har vidare behovet understrukits av att

intensifiera och ge en ny utformning åt samarbetet med Sveriges

grannländer kring Östersjön, liksom med övriga Central- och

Östeuropa. Utrikesutskottet anför vidare att den redovisning som

nu föreligger tillgodoser tidigare framförda önskemål om en

samlad redovisning av de totala statliga insatserna på

miljöområdet inom ramen för Östeuropasamarbetet. Utskottet utgår

från att regeringen med stöd av pågående analyser och på

grundval av de erfarenheter som redan vunnits av det

hittillsvarande samarbetet presenterat ett samlat program för

Sveriges fortsatta samarbete med Central- och Östeuropa.

Sammanfattningsvis tillstyrker utrikesutskottet att riksdagen

med godkännande av vad regeringen anfört lägger skrivelsen till

handlingarna.

Jordbruksutskottet ansluter sig till utrikesutskottets

bedömning. I anslutning till de motioner som behandlas här kan

jordbruksutskottet konstatera att de största insatserna vad

gäller svenskt miljöbistånd går till åtgärdsprogrammet för

Östersjön. Programmets beståndsdelar är bl.a. förvaltningsstöd,

kunskapsöverföring, investeringar i infrastruktur,

naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker, tillämpad

forskning samt ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning.

Hittills har Sverige anvisat sammanlagt närmare 450 miljoner

kronor för stöd i olika former till miljöförbättrande åtgärder i

Östersjöregionen.

I anslutning till motion Jo643 vill utskottet vidare erinra om

de principer för ett miljöaktionsprogram för Central- och

Östeuropa, EAP (Environment Action Programme), som antogs vid en

ministerkonferens i Luzern år 1993. I sammanhanget har Sverige

verkat aktivt för att åtgärdsprogrammet för Östersjön skall

utgöra ett viktigt underlag för EAP och uppmärksammas i det

europeiska sammanhanget. Aktionsprogrammet behandlar

integreringen av miljöfrågor i ländernas politik samt kriterier

för prioritering av miljöinvesteringar. EAP kommer att följas

upp vid en ministerkonferens i Sofia år 1995. Utskottet vill

även erinra om att Sverige och länderna runt Östersjön sedan

år 1974 är anslutna till Helsingforskonventionen som syftar

till att återställa Östersjön i ekologisk balans. Konventionen,

som reviderades år 1992, omfattar bl.a. reglering av

båttrafikens miljöpåverkan, förbud mot utsläpp av vissa ämnen,

förbud mot dumpning samt skyldighet att tillämpa bästa

tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis för landbaserade

källor. Arbetet inom Helsingforskonventionen pågår i en särskild

kommission, HELCOM, som arbetar med att utveckla och precisera

regleringar för utsläpp till Östersjön. För att påskynda arbetet

med Östersjöns rening har länderna gemensamt arbetat fram och

ställt sig bakom ett åtgärdsprogram för Östersjön. I

åtgärdsprogrammet identifieras 132 konkreta utsläppskällor i

länderna runt Östersjön och utgör de objekt som man gemensamt

enats om bör åtgärdas först. Härutöver tar programmet upp de

insatser i form av kunskapsöverföring, regleringar och

institutionsbyggande som behövs i framför allt länderna i

Central- och Östeuropa.

Vid en ministerkonferens i Karlskrona år 1992 inleddes arbetet

med Östersjövisionen 2010, som syftar till att lyfta fram

de industriella, kulturella och naturgeografiska resurser som

Östersjöarbetet sammantaget förfogar över samt hur ett

intensifierat arbete främst inom fysisk planering kan bidra till

en hållbar utveckling i regionen.

På kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet inleddes

budgetåret 1991/92 ett samarbete med de baltiska länderna och

Ryssland. Kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till

samarbete med säkerhetsmyndigheter och till kortsiktiga

säkerhetshöjande åtgärder vid reaktorer i Sveriges närhet med

tyngdpunkt lagd på myndigheterna i Litauen och kärnkraftverket i

Ignalina. Strålskyddssamarbetet har främst koncentrerats till

att stärka myndighetssamarbetet, bygga upp radiologisk

mätkompetens, bygga upp beredskap för radiologiska olyckor och

till hantering och förvaring av radioaktivt avfall. Samarbetet

har hittills främst koncentrerats till de baltiska länderna.

Transportministrarna i Östersjöregionen inledde år 1992 ett

samarbete om trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet,

Baltic Sea Conference of Ministers of Transport. Sverige har

ansvaret för en arbetsgrupp om trafik och miljöfrågor.

Parallellt med denna grupp arbetar två andra grupper med frågor

om infrastruktur resp. trafiksäkerhet.

Som framgår av regeringens skrivelse är hela samarbetet med

Central- och Östeuropa föremål för utvärdering av Sekretariatet

för analys av utvecklingssamarbete. Studiens syfte är att

analysera ändamålsenligheten av och effektiviteten i samarbetet.

Slutrapporten kommer att redovisas för regeringen senast den 1

december 1994 och delstudier, varav en behandlar

miljöbiståndet, successivt under hösten 1994.

Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis

kommer att spela en central och aktiv roll inom

Östersjösamarbetets olika fora. De synpunkter på Östersjöns

bevarande som framförs i motion Jo643 kan utskottet i stor

utsträckning instämma i. Emellertid anser utskottet att det

omfattande arbete som här redovisas när det gäller ett

åtgärdsprogram för Östersjön m.m. i väsentlig mån tillgodoser

kraven i motionen. Vad särskilt beträffar finansieringsfrågorna

ser utskottet det som ett naturligt led i det fortsatta arbetet

att dessa frågor diskuteras när nu underlag föreligger i form av

ett åtgärdsprogram och en kostnadsberäkning. I enlighet med det

anförda bör yrkande 5 i motion Jo643 lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt motion A466 bör ett Östersjöinstitut inrättas i

Blekinge för att bl.a. främja utbytet med och kunskaperna om

Östeuropa. Institutet skall utbilda både svenskar och personer

från våra grannländer i t.ex. handel, miljöteknik, freds- och

konfliktforskning, energisystem, kultur- och språkutbildning.

Utskottet har för sin del inget närmare underlag för att

bedöma för- och nackdelarna med en sannolikt tämligen

resurskrävande satsning i just det län som motionären utpekar. I

den statsfinansiella situation som råder måste fördelningen av

tillgängliga resurser för forskning, utbildning och

internationellt miljösamarbete göras utifrån ett mer

övergripande och rikstäckande perspektiv. Dessa bedömningar har

under senare tid kunnat göras i samband med t.ex. de

forskningspolitiska propositioner som regeringen med jämna

mellanrum presenterar för riksdagen. I den senast behandlade

forskningspropositionen (prop. 1992/93:170), som avser tiden

1993/94--1995/96, lämnades bl.a. en utförlig redogörelse för det

internationella forskningssamarbetet. Förstärkta resurser

anvisades till flera prioriterade forskningsområden, däribland

forskningen rörande Central- och Östeuropa (1992/93:UU31,

1992/93:UbU15). Vidare pågår, som utskottet nyss anfört, en

utvärdering av hela samarbetet med Central- och Östeuropa.

Utskottet avstyrker med det anförda motion A466 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insatser på miljöområdet till Central- och

Östeuropa

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran och avslår motion

1993/94:Jo643 yrkande 5,

res. (v, mp)

2. beträffande ett Östersjöinstitut i Blekinge

att riksdagen avslår motion 1993/94:A466 yrkande 4.

Stockholm den 3 november 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt

Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Kaj Larsson

(s), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson

(s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Åsa

Stenberg (s), Michael Hagberg (s), Lennart Fremling (fp) och

Inger Segelström (s).

Reservation

Insatser på miljöområdet till Central- och

Östeuropa (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet förutsätter" och på s. 9 slutar med

"vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter -- -- -- (= utskottet) -- -- -- instämma

i. Som anförs i motionen är restaureringen av våra hav av

avgörande betydelse. Vi måste kunna vända den negativa

utvecklingen av havens miljösituation. Som framgår av motionen

krävs åtgärder inom en mängd olika insatsområden. Det gäller

inte minst finansieringsfrågorna. Mot denna bakgrund instämmer

utskottet i yrkandet att regeringen nu skyndsamt bör lägga fram

en långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns

bevarande. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo643

yrkande 5 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande insatser på miljöområdet till Central- och

Östeuropa

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo643 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar skrivelsen i övrigt utan erinran,

Utrikesutskottets yttrande

1994/95:UU1y

Bilaga

Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har genom beslut den 13 oktober 1994 (JoU

protokoll 1994/95:2) berett utrikesutskottet tillfälle att yttra

sig över regeringens skrivelse 1993/94:252 om insatser på

miljöområdet till Central- och Östeuropa i de delar som berör

utrikesutskottets beredningsområde. Inga motioner har väckts med

anledning av skrivelsen.

Regeringens skrivelse

Regeringen redovisar i skrivelse 1993/94:252 det statliga

finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats

till länderna i Central- och Östeuropa under budgetåren

1990/91--1993/94. Frågor som aktualiserats vid genomförandet av

projekten diskuteras mer utförligt. Därtill redovisas det

internationella samarbete som rör miljöområdet och som har

relevans för det svenska miljöbiståndet till Central- och

Östeuropa. I en bilaga till skrivelsen ges en sammanställning av

hittills beslutade åtgärder.

Fr.o.m. budgetåret 1990/91 har Sverige ett särskilt

samarbetsprogram för att stödja den pågående

omvandlingsprocessen i de tidigare planekonomiskt styrda

länderna i Central- och Östeuropa. Det nuvarande

treårsprogrammet omfattar 1 miljard kronor per år och gäller för

perioden 1992/93--1994/95. En av målsättningarna för det svenska

östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra miljön.

Projekt med anknytning till miljö och energi utgör drygt 20 % av

alla bilaterala insatser som finansieras ur

Utrikesdepartementets budget för samarbete med Central- och

Östeuropa. Därtill kommer nära 15 % som avser samarbete på

kärnsäkerhets- och strålskyddsområdena. Svenska insatser för att

förbättra miljön i Central- och Östeuropa finansieras även från

anslag från Kommunikationsdepartementet, Näringsdepartementet

samt Miljö- och naturresursdepartementet.

Den största delen av det miljöbistånd som ges över

anslagsposten G 1 under Utrikesdepartementets huvudtitel,

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, förmedlas via

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

(BITS). I BITS uppdrag ligger att genom kunskapsöverföring

stödja den politiska och ekonomiska reformprocessen och åtgärder

för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. Under de första

åren av BITS verksamhet i Central- och Östeuropa hade närmare

hälften av alla projekt anknytning till miljön. Även SIDA:s

förmedling av medel till enskilda organisationers

samarbetsprojekt i Baltikum och Östeuropa har inneburit ett

betydande stöd till miljöinriktade insatser och projekt i dessa

länder.

Multilateralt deltar Sverige i åtgärdsprogrammet för att

återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige är delägare i

Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som främjar

investeringar av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa

genom att finansiera företag i dessa länder. Avsikten är att

genom insatser i Östersjöns östra strandstater bidra till bättre

miljöförhållanden även i Sverige. Svenska miljöinsatser inom

ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på

avloppsreningsanläggningar. Inom ramen för projekt som bl.a.

NUTEK är engagerat i görs också värdefulla insatser för att

minska utsläppen av svavel- och koldioxid i luften, exempelvis

genom konvertering av fossilbränsleeldade anläggningar i

Estland, Lettland och Litauen.

Även insatser på kärnsäkerhetsområdet ges hög prioritet.

Multilateralt lämnar Sverige stöd bl.a. till EBRD:s

multilaterala kärnsäkerhetsfond, medan de svenska bilaterala

kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till kärnkraftverket i

Ignalina i Litauen. Norge och Finland har inriktat huvuddelen av

sitt stöd till anläggningarna på Kolahalvön och i S:t

Petersburgsområdet. Arbetet samordnas med andra länders och

internationella organisationers Östeuropaprogram, dels genom en

särskild arbetsgrupp för kärnsäkerhet inom ramen för G

24-samarbetet, dels inom EBRD:s ovan nämnda kärnsäkerhetsfond.

Utskottet

Genom den inriktning av Sveriges östsamarbete som riksdagen

lagt fast har miljövårdsinsatser av olika slag utvecklats till

en prioriterad samarbetsform i Sveriges kontakter med länderna i

Central- och Östeuropa. Utskottet har tidigare i olika

sammanhang (bl.a. bet. 1992/93:UU16 och 1993/94:UU16) haft

anledning att uttala sig positivt om denna utveckling och

kommentera särskilda aspekter av den. Utskottet har därvid

kunnat konstatera att värdefulla erfarenheter redan vunnits av

miljövårdssamarbetet med bl.a. de baltiska länderna och Polen.

Utskottet noterar att den tillträdande regeringen i

regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhållit att Sverige

skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet, bl.a.

genom att med förnyad kraft driva vidare det år 1990 initierade

projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans. I

regeringsförklaringen har vidare behovet understrukits av att

intensifiera och ge en ny utformning åt samarbetet med Sveriges

grannländer kring Östersjön, liksom med övriga Central- och

Östeuropa.

Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit som angeläget

-- inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas (ca

1,1 miljard kronor 1992/93--1993/94) -- att en samlad

redovisning av de totala statliga insatserna på miljöområdet

inom ramen för Östeuropasamarbetet lämnas till riksdagen

(1992/93:UU6y). Den redovisning av hittills beslutade och

genomförda insatser som nu föreligger i regeringens skrivelse

1993/94:252 tillgodoser detta önskemål. Redovisningen utgör ett

värdefullt komplement till den information i dessa frågor som

utskottet tillägnar sig såväl löpande som i samband med

behandlingen av regeringens anslagsframställning under littera G

(tredje huvudtiteln).

Som framgår av regeringens skrivelse är hela samarbetet med

Central- och Östeuropa för närvarande föremål för utvärdering av

Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete (SAU). En

delstudie av miljöbiståndet kommer att redovisas under hösten

1994. Utskottet har tidigare framhållit behovet av att göra en

grundläggande översyn av Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa inför eventuella beslut om större förändringar i

östsamarbetets organisation och utformning (bet. 1992/93:UU16,

1993/94:UU16). Utskottet välkomnar därför att analyser av

ändamålsenligheten av och effektiviteten i samarbetet, inkl.

miljösamarbetet, snart kommer att presenteras. Utskottet utgår

från att regeringen, med stöd av dessa analyser och på grundval

av de erfarenheter som redan vunnits av det hittillsvarande

samarbetet, presenterar ett samlat program för Sveriges

fortsatta samarbete med Central- och Östeuropa.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet, vad

avser de delar som berör utrikesutskottets ansvarsområde, att

riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger

skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 25 oktober 1994

På utrikesutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Göran

Lennmarker (m), Viola Furubjelke (s), Helena Nilsson (c),

Kristina Svensson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm

(s), Eva Zetterberg (v), Per Gahrton (mp), Lena Klevenås (s),

Urban Ahlin (s), Tuve Skånberg (kds) och Percy Liedholm (m).