Bet. 1994/95:JoU7

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU07

Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i

Europeiska unionen

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:75

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

JoU7

Ärendet

I proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges och övriga

kandidatländers anslutningsfördrag med unionen och dess

medlemsländer. Med anledning av propositionen och delar av

motionerna har utrikesutskottet framlagt betänkandet

1994/95:UU5. Det betänkandet innefattar även de överväganden om

jordbrukspolitiska frågor som gjorts av jordbruksutskottet i

yttrandet 1994/95:JoU2y.

Vissa delar av EU-propositionens jordbrukspolitiska avsnitt

jämte motioner har brutits ut vid behandlingen med hänvisning

till att den socialdemokratiska regering som tillträtt efter

riksdagsvalet i september 1994 i flera hänseenden föreslår andra

lösningar än dem som förordas i propositionen.

De utbrutna avsnitten behandlas i förevarande betänkande

tillsammans med proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska

åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen jämte motioner.

Det innebär att jordbruksutskottet i detta sammanhang tagit

principiell ställning till vilka stödåtgärder som skall vidtas

inom ramen för EU:s jordbrukspolitik när det gäller

regionalpolitiskt stöd i norra Sverige och i södra Sveriges

skogs- och mellanbygder.

Sammanfattning

I betänkandet slutförs jordbruksutskottets behandling av de

två propositioner som anger hur den svenska livsmedelspolitiken

skall utformas inför ett medlemskap i EU den 1 januari 1995.

Utskottet har tidigare i ett yttrande till utrikesutskottet

över proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen tagit ställning till vissa jordbrukspolitiska frågor,

såsom t.ex. arealbidragen, mjölkkvoterna och sockerproduktionen.

Förevarande betänkande gäller vissa återstående frågor i

proposition 19 och de nya förslag som framlagts av den

socialdemokratiska regeringen i proposition 75 om vissa

livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska

unionen.

Utskottets ställningstagande innebär i korthet följande:

1) Förslagen i proposition 75 om ett svenskt miljöprogram för

jordbruket godtas i huvudsak, med det tillägget att ett

generellt arealstöd för vall och betesmark skall kunna utgå i

stödområdena 1--4 och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder,

inom miljöprogrammet. Utskottet anger ej belopp eller nivåer

utan avvaktar regeringens bedömningar. Utskottet tillstyrker i

övrigt regeringens förslag i fråga om stöd till värdefulla

odlingslandskap, återställande av miljön och ekologisk odling

m.m.

2) I anslutning till den förra regeringens förslag i

proposition 19 om delprogrammet resurshushållande jordbruk (en

del av miljöprogrammet) föreslår utskottet att regeringen

återkommer med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt

avser resurshushållande konventionellt jordbruk.

3) Den förra regeringens förslag i proposition 19 om

strukturstöd och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och

mellanbygder föranleder inga direkta invändningar i utskottet.

4) Vidare förordar utskottet att frågor om tillhandahållande

och prissättning av s.k. kollektiva nyttigheter i jordbruket

(naturvård, odlingslandskap, biologisk mångfald m.m.) utreds

särskilt.

5) I fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige innebär

utskottets ställningstagande att arealbidrag för vall och

betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1--4. Utskottet tar

inte ställning till regeringens förslag om totalbelopp och

delbelopp utan avvaktar budgetpropositionen. Utskottet delar i

övrigt regeringens bedömningar om LFA-stödet, miljöprogrammet

och strukturstöden m.m. inom stödområdet för jordbruket i norra

Sverige.

6) Utskottet anser att en parlamentarisk arbetsgrupp bör

tillsättas som skall följa myndigheternas utvärdering och

uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.

7) Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 75 om höjda

miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och om

omställningsprogrammet. Avgiftshöjningen träder i kraft den 3

november 1994 enligt utskottets förslag. De företag som vill

ansluta sig till EG:s trädesprogram skall återbetala del av

erhållet omställningsbidrag. Utskottet föreslår ett

tillkännagivande att jordbruket och trädgårdsnäringen på de

områden som diskuteras i betänkandet bör tillföras resurser som

står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Reservationer har anmälts av m, c, fp och mp som i huvudsak

ansluter till förslagen i proposition 19 om miljöprogrammet och

stödet till jordbruket i norra Sverige. M, fp och mp har även

var för sig anmält reservationer angående miljöavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Till betänkandet har sammanlagt fogats nio reservationer och

sex särskilda yttranden.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Proposition 1994/95:75

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:75 att riksdagen

antar regeringens förslag till

00>1.05> lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,

00>2.05> lag om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd,

00>3.05> lag om EG:s förordningar om den gemensamma

fiskeripolitiken,

00>4.05> lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på

gödselmedel,

00>5.05> lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på

bekämpningsmedel,

00>6.05> lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av

husdjur m.m.

godkänner det som regeringen förordar om

00>7.05> ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning

2078/92,

00>8.05> stödet till jordbruket i norra Sverige,

00>9.05> dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket

och livsmedelsindustrin i norra Sverige,

00>10.05> omställningsprogrammet,

00>11.05> administrationen vid ett EU-medlemskap,

00>12.05> att till Intervention m.m. för budgetåret

1994/95 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på

525 000 000 kr,

00>13.05> att till Räntekostnader för förskotterade

bidrag, m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

Lagförslagen har inte remitterats till Lagrådet. Skälen för

detta redovisas på s. 16 i propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll (prop. 1994/95:75)

I propositionen lämnas förslag i vissa lagstiftningsfrågor för

att vid ett EU-medlemskap möjliggöra tillämpningen av de

regelverk som gäller bl.a. för den gemensamma jordbrukspolitiken

och den gemensamma fiskeripolitiken.

EG:s kompletterande miljöåtgärder till reformen av den

gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) skall i Sverige tillämpas

som ett miljöprogram. Inom ramen för programmet skall ersättning

kunna utgå för bevarandet av vissa från miljö- och

kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Stöd

skall kunna utgå för att bevara och återställa miljön i

miljökänsliga områden samt för ekologisk odling.

Förslag lämnas om höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel

och bekämpningsmedel.

Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

skall vid ett EU-medlemskap utformas så att

kostnadstäckningsgraden i stort sett behålls oförändrad i

förhållande till 1990 års situation. Villkoren för det svenska

omställningsprogrammet ändras för att EG:s program för att ta

jordbruksmark ur produktion skall kunna tillämpas vid ett

EU-medlemskap. De företag som vill ansluta sig till EG:s program

skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag.

Motioner

Motioner med anledning av proposition 1994/95:75

1994/95:Jo6 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75 i de delar som

omfattar punkterna 7--10 i förslaget till riksdagsbeslut,

2. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall träda

i kraft den 2 november 1995,

3. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel skall

träda i kraft den 2 november 1995.

1994/95:Jo7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de långsiktiga målen inom

lantbrukspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning kring kollektiva nyttigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödformer inom lantbruket,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionindelning av spannmålsstödet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgifter,

6. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

förslag om villkoren för en brukningsenhets övergång till

ekologisk odling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om specifika krav -- såsom ersättningsnivåer,

trädeskrav, kvottilldelning, utbildningsanslag etc. -- för att

främja utvecklingen av det ekologiska jordbruket,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lantbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige,

9. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

förslag om hur rennäringen skall utvecklas som en del av

livsmedelspolitiken.

1994/95:Jo8 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett bevarandeprogram i enlighet

med Miljöstödsutredningens förslag och inom de ramar

EU-propositionen anger,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen

föreslagna programmet för resurshushållande jordbruk riktat till

det konventionella jordbruket efter viss detaljreglering

genomförs, inom de ramar EU-propositionen anvisar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om viss ombalansering av det

resurshushållande programmet så att incitamenten att övergå till

ekologisk odling och ekologisk mjölkproduktion förstärks,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stöd till ekologisk odling bör kunna

ges även när en gård endast delvis ställts om, om gården

förbinder sig att inom en 5-årsperiod ställa om större delen av

gården,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återbetalningskrav ej bör riktas till

gårdar som ställer om omställd mark till ekologisk odling såvida

lantbrukaren förbinder sig att inom en 5-årsperiod ställa om

större delen av gården,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen skissade

förslaget till kontroll av ekologiskt jordbruk bör användas,

8. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ett

system för rättvis hantering av köttkvoterna så att ekologiska

gårdar som vill satsa på köttproduktion samt nystartare i övrigt

inte drabbas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen

föreslagna programmet för ekonomisk bärkraft riktat till

jordbruket i skogsbygder, mellanbygder och Norrland genomförs

inom de ramar EU-propositionen anvisar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att miljöavgifterna på kväve, kadmium och

bekämpningsmedel läggs på en sådan nivå att jordbruket efter en

stegvis infasning fullt ut betalar den nationella delen av

miljöprogrammen för ekonomisk bärkraft och resurshushållning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillräckliga resurser avsätts till

utbildning, information och demonstrationsprojekt för att

miljöprogrammen skall få bästa resultat,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en övergång till en hektardosbaserad

miljö- och hälsobelastningsavgift på bekämpningsmedel i stället

för dagens kvantitetsbaserade avgift bör genomföras,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stöd till mindre gynnade områden

(LFA-stöd) betalas ut i enlighet med de riktlinjer som föreslås

i EU-propositionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stödet till Norrland bör genomföras i

enlighet med de principer som föreslås i Miljöstödsutredningen

och EU-propositionen, dvs. ett mer miljöanpassat stöd än det som

föreslås i proposition 1994/95:75,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återkomma med övergångslösningar för

de gårdar i Norrland som drabbas hårt vid en övergång till mer

djurvänlig, extensiv djurproduktion,

16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till

miljöprogram grundat på EU:s miljöförordning 2078/92 för

rennäringen.

1994/95:Jo9 av Ivar Virgin m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöprogrammet för jordbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till norra Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfattningen av skattehöjningarna på

handelsgödsel, kadmiuminnehållet i handelsgödsel och

bekämpningsmedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ikraftträdandet av skattehöjningarna på

handelsgödsel, kadmiuminnehållet i handelsgödsel och

bekämpningsmedel,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användande av skatteinkomster till

miljöinvesteringar i våtmarker.

1994/95:Jo10 av Gudrun Lindvall och Marianne Samuelsson (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75 vad avser Ett

svenskt miljöprogram inom ramen för EU:s förordning 2078/92,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd inom programmet för ekonomisk

bärkraft enligt proposition 1994/95:19, miljöstöd nord och

miljöstöd syd inom LFA-områden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till ekologiskt lantbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till resurshushållande konventionellt

jordbruk inom ramen för det i proposition 1994/95:19 föreslagna

resurshushållningsprogrammet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevarandeprogrammet i proposition

1994/95:19,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt NOLA-stöd,

7. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve i

gödselmedel till 5,60 kronor per kilogram, om andelen kväve i

medlet är minst 2 %,

8. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på kadmium

i gödselmedel till 50 kronor per gram, till den del

Cd-innehållet överstiger 5 gram per ton fosfor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om miljöavgift på kadmium,

10. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på

bekämpningsmedel till 100 kronor per kilogram,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt anförts om miljöavgifter på bekämpningsmedel,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslag till utbildning och forskning för

att underlätta övergång till ekologiskt lantbruk,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomisk hjälp för registrering av

biologiska bekämpningsmedel inom trädgårdsnäringen.

1994/95:Jo11 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett miljöprogram inom ramen för EG:s

förordning 2078/92,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en strategi för marknadsföring av

livsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekologiskt lantbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgifter i jordbruket och

trädgårdsodlingen.

Motioner med anledning av proposition 1994/95:19

1994/95:U7 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av den föreslagna klassindelningen inom jordbruket.

1994/95:U8 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det ekologiska jordbrukets förutsättningar

vid ett EU-medlemskap beträffande trädeskrav för arealstöd och

möjlighet att erhålla mjölkkvoter och bidragsrätter för djur vid

omläggning från konventionell till ekologisk drift,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel.

1994/95:U9 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om frågor som rör jordbruket i norra Sverige.

1994/95:U10 av Sigrid Bolkéus och Per Erik Granström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekologisk odling.

1994/95:U11 av Patrik Norinder och Ulla Löfgren (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om generell sänkning av arealkvoterna för

Miljöstöd Nord med åtföljande justering av restposten nationellt

stöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det regionala stödet till

svinproduktionen.

1994/95:U14 av Dan Ericsson och Holger Gustafsson (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att anvisade ramar för

miljöersättning, strukturstöd och stöd till nordligt jordbruk

bibehålls,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att återkomma med ett detaljerat

förslag till miljöprogram för jordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att höjda miljöavgifter kan tas ut för att

delfinansiera utvecklingen av ett hälsomässigt och miljömässigt

ekologiskt bättre anpassat jordbruk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i EU verka för att trädeskravet för

ekologiskt lantbruk blir frivilligt.

1994/95:U15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen -- om det blir ett klart ja i

folkomröstningen -- som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges jordbrukspolitik i EU-samarbetet.

1994/95:U16 av Sven Hulterström m.fl. (s) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om strukturåtgärder inom jordbruket inklusive

stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbruket i norra Sverige,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompletterande miljöersättning till

jordbruket.

1994/95:U17 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen utarbetar dispensregler

för producenter med otillräckligt arealunderlag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att hjortköttsproduktion bör ges

förutsättningar likvärdiga med annan köttproduktion.

1994/95:U18 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

avgränsning av delområden av LFA i norra Västmanland.

1994/95:U19 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen bör återkomma med en

rättvisare indelning av LFA-områden för Östergötlands län.

1994/95:U20 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skördeområde 1912 i norra Västmanland

skall ingå i området för stöd till jordbruket i norra Sverige.

1994/95:U21 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdrag för nationell reserv i region 1

samt om fast pris på mjölkkvot,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om generell sänkning av arealkvoterna för

Miljöstöd Nord med 10 %,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uppgifter lämnade till SCB skall gälla

som arealunderlag för utbetalning av Miljöstöd Nord,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att nationellt stöd för

smågris- och svinproduktionen beräknas utifrån 30 %

egenproducerad spannmål,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppflyttning till högre stödområde av

vissa kommuner i Värmland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att ytterligare utreda

effekterna av ett slopande av industristödet med målsättning att

finna vägar för att kompensera de borttagna stöden.

1994/95:U22 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att undersöka möjligheterna till ett

regionalt stöd för smågris-, slaktsvins- och äggproducenter även

i område 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att finna vägar att kompensera

mjölkproducenter som drabbas stort vid en EU-anpassning av

stöden.

1994/95:U23 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stödet till hjortköttsproduktion.

Uppvaktningar, inkomna skrivelser

Utskottet har berett Skogs- och lantarbetsgivareföreningen

samt Örebro salixodlarförening tillfälle att lämna synpunkter

inför utskottet.

Landshövdingarna i flera län har inkommit med skriftliga

synpunkter i ärendet. Vidare har skrivelser inkommit från ett

stort antal intressenter i övrigt.

Utskottet

Inledning

Propositionen (1994/95:75) inlämnades till riksdagen innan

folkomröstningen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

hållits i november 1994. Regeringen erinrar i propositionen om

att Sverige förutsätts delta i den gemensamma jordbrukspolitiken

från medlemskapets första dag.

Regeringen hänvisar i propositionen till den

socialdemokratiska motion (1994/95:U16) som framlagts med

anledning av proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen. Enligt motionen bör inriktningen av

tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken på flera

punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i

propositionen.

Utskottet har i samråd med utrikesutskottet föreslagit att

delar av proposition 19 tillsammans med motioner behandlas i

samband med beredningen av proposition 75 (JoU2y, UU5). I det

följande kommer således berörda avsnitt av förstnämnda

proposition att behandlas parallellt med den senare.

Inledningsvis lämnas en redogörelse för innehållet i det avsnitt

av proposition 19 som behandlar strukturåtgärder inom jordbruket

inkl. stöd till jordbruk i mindre gynnade områden i södra

Sverige. Avsnittet kommenteras ingående i motion U16 (s) yrkande

15. Däremot finns inga motsvarande förslag i proposition 75.

Strukturåtgärder inom jordbruket inkl. stöd till jordbruk i

mindre gynnade områden i södra Sverige (prop. 1994/95:19 del 2

avsnitt 1.3.5)

Proposition 1994/95:19

Inom ramen för EG:s regelverk för generella strukturstöd bör

Sverige enligt den tidigare regeringens proposition underlätta

en strukturell anpassning av svenskt jordbruk och svensk

trädgårds- och rennäring till de nya förutsättningar som kan

komma att gälla vid ett EU-medlemskap. Det bör ske genom att

stöd till investeringar och till bearbetning och avsättning av

jordbruksprodukter utnyttjas. Det nuvarande svenska startstödet

till yngre jordbrukare bör ersättas med motsvarande stöd inom

EU.

I södra Sveriges skogs- och mellanbygder bör EG:s stöd till

jordbruk i mindre gynnade områden tillämpas. Området bör indelas

i tre delområden (klass A, B och C) beroende på

produktionsförhållandena. Inom delområde A bör stödet uppgå till

900 kr, i delområde B till 540 kr och i delområde C till 360 kr

per djurenhet. Inom ramen för EG:s miljöprogram bör det lämnas

stöd motsvarande miljöstöd nord. Stödet bör uppgå till 1 400 kr,

900 kr samt 400 kr per ha vall och betesmark i delområdena A, B

resp. C till företag med djur. Samma krav på minsta areal per

djurenhet bör gälla som i norra Sveriges stödområde 4.

Djurbidraget begränsas till högst 1,4 djurenheter per ha

foderareal.

De totala kostnaderna för stödet till mindre gynnade områden i

södra Sverige beräknas till 270 miljoner kronor, varav EG

bekostar 70 miljoner kronor. Kostnaderna för miljöprogrammet för

ekonomisk bärkraft beräknas till 370 miljoner kronor, varav EG

bekostar 50 %. De totala kostnaderna för generella

strukturåtgärder beräknas till 165 miljoner kronor, varav EG

finansierar 90 miljoner kronor.

För att kunna införa EG:s strukturstöd i Sverige fr.o.m.

ingången av år 1995 krävs beslut rörande dels ett införande av

dessa stöd, dels förslag till svensk tillämpning av stöden.

Efter utformningen av dessa förslag måste de dessutom undergå en

anmälan (s.k. notificering) hos EG-kommissionen innan de kan

träda i kraft. Anmälan kan vara en tidskrävande process och kan

i vissa fall ta sex månader eller mer i anspråk. Beslut som

måste föregå den närmare utformningen av de svenska reglerna

avser främst vilka strukturstöd som skall införas i Sverige och

vilken ambitionsnivå som är aktuell för de valda stöden. Behovet

av stöd bör regelbundet omprövas.

Motion U16 (s) yrkande 15

I motionen konstateras att propositionen utgår från att

strukturstöden skall användas så att konkurrensen sker på så

likartade villkor som möjligt. Detta ter sig vid första

anblicken som en rimlig utgångspunkt. Men det råder skilda

naturliga förutsättningar mellan de områden som klassificerats

som missgynnade (Less Favoured Areas, LFA) inom EU, anför

motionärerna. Skilda naturgivna förutsättningar, vid samma

stödnivå, ger ett utfall som inte är konkurrensneutralt. Inom EU

har man heller inte strävat efter att etablera en

konkurrensneutralitet genom ett likvärdigt utfall av stöden. Man

har fastställt maximibelopp eller maximigränser för olika stöd,

samtidigt som stöden frikopplats från produktionen bl.a. genom

att knytas till djur- eller arealenheter. Att utöver detta verka

för något slags konkurrensneutralitet ställer sig i praktiken

mycket svårt då det saknas jämförelsegrund.

Socialdemokraterna anser det därför rimligt att i första hand

använda andra utgångspunkter vid bedömningen av hur vi i Sverige

skall hantera struktur- och LFA-stöden. En viktig utgångspunkt

blir vår förmåga att över statsbudgeten finansiera den svenska

andelen av strukturstöden, vilken i de flesta fall uppgår till

mer än 70 % av det totala stödbeloppet. Här måste det ske en

politisk bedömning av hur mycket subventioner som skall läggas

på jordbruket i förhållande till andra utgiftsbehov för skola,

vård, försvar osv. En annan viktig utgångspunkt blir hur vi ser

på den svenska livsmedelsproduktionens framtid.

Inför ett EU-medlemskap behövs det enligt motionen ett samlat

och effektiviserat program för tillämpad forskning och

utveckling inom livsmedelsindustrin. Samhället har stått för en

stor del av forskningen inom livsmedelsområdet; nu måste

industrin stå för en ökad andel.

Motionärerna betonar produktutvecklingens avgörande betydelse

särskilt inom områden där livsmedel har egenskaper som har en

positiv påverkan på vår hälsa. Andra områden för forskning och

utveckling kan vara produktionsprocesser, transporter, mät- och

kontrollmetoder. En uppgift är att finna nya former för att på

ett bättre sätt knyta samman företagen och forskarvärlden. Vi

måste se till att också de små företagen engageras och får del

av resultaten inom FOU-området.

Permanenta stöd bör, som också antyds i propositionen,

nedprioriteras. Stöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft

genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har

fördelar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat bör

prioriteras. När det gäller EU:s investeringsstöd för små och

medelstora företag är det enligt gällande regler inte rimligt

att den storskaliga livsmedelsindustrin, med sin i dagsläget

goda likviditet, skall kunna erhålla investeringsstöd som

finansieras av EU och den svenska statsbudgeten. I de fall där

det är möjligt bör den svenska andelen av stödet finansieras

inom den privata sektorn genom exempelvis banklån eller

avgifter.

De inom EU obligatoriska sektors- och programplanerna utgör

det instrument som används för att styra inriktningen av

strukturåtgärderna. Samråd mellan berörda myndigheter och

näringslivet är en viktig del av planeringsarbetet.

Lantbrukskooperationens roll blir att tillsammans med övrig

livsmedelsindustri ge synpunkter på prioriteringar och lämna

underlag för myndigheternas arbete. Propositionens förslag att

sektorsplanerna skall kunna upprättas av "näringen" är däremot

enligt motionen oacceptabelt. Detta ansvar skall ligga på en

statlig myndighet, i första hand länsstyrelsernas

lantbruksenheter.

EU:s regelverk innebär att stöd kan utgå till södra Sveriges

skogs- och mellanbygder genom att dessa är att betrakta som

missgynnade områden. Stödområdets framtida omfattning och

inriktning kommer att diskuteras i kontakt med EU-kommissionen.

En stor del av animalieproduktionen finns i dag inom det

tänkta stödområdet (ca 85 % om vi också räknar in norra

Sverige). Det är troligt att en höjning av stödnivån inom dessa

områden skulle innebära att ytterligare produktion förlades dit,

anser motionärerna. Förslagen i propositionen innebär att

direktstöden till jordbruket i dessa områden ökar med minst 640

miljoner kronor. En sådan ökning av subventionsnivån kommer att

leda till att ytterligare produktion flyttar in i stödområdet.

Därmed skulle programmets kostnader komma att öka betydligt.

En stor del av direktbidragen är tänkta att utgå som

ersättning för produktion av s.k. kollektiva varor som t.ex. ett

öppet och varierat landskap samt en bevarad biologisk mångfald

genom hävd av hagmarker. Motionärerna har inget att erinra mot

en sådan uppläggning. Socialdemokraterna ser dock inte något

skäl att öka nivån på stödet till det svenska jordbruket (mätt

enligt den accepterade PSE-metoden). Detta tillåter inte

Sveriges statsfinanser. Motionärerna avstyrker samtidigt

inrättandet av miljöprogrammet för ekonomisk bärkraft med den

inriktning det givits i propositionen. De återkommer till detta

i samband med behandlingen av frågan om hur Sverige bör hantera

EU:s miljöstöd. Det slutliga fastställandet av nivåerna på olika

direktbidrag och hur de skall fördelas mellan åtgärder kan först

ske efter att EU-kommissionen godkänt stödens inriktning och

nivåer.

Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning

2078/92

Proposition 1994/95:75

Den förra regeringen tillsatte en särskild utredning med

uppgift att utreda frågan om ett svenskt program för stöd enligt

förordning (EEG) nr 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder och

bevarande av landskapet.

Utredningen överlämnade sitt betänkande i juni 1994.

Betänkandet låg till grund för förra regeringens proposition

1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de

förslag som redovisas där. Utredningens förslag kritiserades på

flera punkter av remissinstanserna. Den socialdemokratiska

regeringen anser till skillnad från den förra regeringen att de

föreslagna programmen är tekniskt ogenomförbara och inte heller

ger de miljöeffekter som krävs vid ersättningar enligt reglerna

i förordning (EEG) nr 2078/92. EG-kommissionen har under hand

uttryckt en negativ ståndpunkt angående det s.k.

bärkraftsprogrammet. Det skulle således vara omöjligt att

utnyttja miljöprogrammen i den omfattning som den förra

regeringen föreslagit.

I den socialdemokratiska motionen med anledning av

propositionen om EU-medlemskap ifrågasätts den föreslagna

tillämpningen av EG:s miljöprogram. Förslagen innebär ett avsteg

från den princip som fastslogs i 1990 års livsmedelspolitiska

beslut att den som förorenar skall betala (Polluter Pays

Principle). Dessutom används miljöhänsyn i propositionen som

täckmantel för att maximalt utnyttja EU-bidrag i syfte att öka

intäkterna till jordbruket. Programmen för ekonomisk bärkraft

och resurshushållande konventionellt jordbruk bör därmed utgå.

Genom den tillämpning av det generella arealbidraget som

föreslagits i nämnda motion kommer arealbidraget i stor

utsträckning att kunna ersätta bärkraftsprogrammet för att

stödja de svagare bygderna.

Med den utformning som föreslagits i proposition 1994/95:19

för stödet till ekologisk odling kan en jordbrukare få stöd även

om bara en del av brukningsenheten ställs om. Det finns därmed

en risk att marginella marker ställs om medan intensiteten på

övrig mark bibehålls eller t.o.m. ökas. Detta skulle stå i strid

med de miljömål som fått uttryck i regeringsförklaringen.

Regeringen anser att man i stället bör satsa på bevarande av

hotade natur- och kulturvärden i särskilt utsatta bygder och

områden och föreslår därför åtgärder för bevarande av natur- och

kulturmiljöer och biologisk mångfald samt ett utökat stöd för

ekologisk odling. För dessa åtgärder bör inrättas ett

miljöprogram inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 för

kompletterande miljöersättning där brukaren kan betalas för

produktion av kollektiva nyttigheter.

Miljöprogrammet bör bestå av tre delprogram för de nämnda

åtgärderna. Det första delprogrammet skall bygga på det

landskapsvårdsprogram som infördes i samband med 1990 års

livsmedelspolitiska beslut vars syfte är att stödja bevarandet

av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla

odlingslandskap och naturområden. Ett andra delprogram för

miljökänsliga områden skall bygga vidare på nuvarande

NOLA-program och skall bestå i att återskapa och vårda biotoper

och vissa kulturmiljöer i miljökänsliga områden. Programmet

skall stå i överensstämmelse med inriktningen på det särskilda

program för känsliga områden som tidigare fanns inom EU och som

nu infogats i rådsförordning 2078/92.

Ett tredje delprogram skall avse stöd till ekologisk odling.

Riksdagen fastslog vid sin behandling av proposition 1993/94:157

Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m. att

regeringen skall utarbeta ett program med målet att 10 % av

åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 (bet.

1993/94:JoU22, rskr. 272). Med de förslag till stöd för denna

odling som lämnas finns förutsättningar att nå nämnda mål.

Delprogram för landskapsvårdande åtgärder

I riksdagens beslut om 1990 års nya livsmedelspolitik tillkom

som en permanent åtgärd en möjlighet att lämna ersättning för

landskapsvårdande åtgärder i odlingslandskapet. Ersättningen

lämnas till jordbrukare och skall användas för att bevara

odlingslandskap med fastlagda natur- och kulturvärden av

nationellt intresse. Helhetsbilden av landskapet som

kulturbärare är viktig vid val av områden.

Inom ramen för ett miljöprogram enligt förordning (EEG) nr

2078/92 bör det nuvarande programmet för att stödja bevarandet

av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla

odlingslandskap och naturområden inordnas och vidareutvecklas

som ett delprogram. Det omfattande analys- och

inventeringsarbete som tagits fram för detta program, och som

har utvecklats vidare i utredningen om förstärkta miljöinsatser

i jordbruket, bör utgöra grunden för utformningen av ett

regelverk i överensstämmelse med nämnda förordning under år

1995.

Regeringen avser att närmare utreda utformningen av programmet

för tiden efter år 1995. Utvärderingen av de program som

infördes inom ramen för 1990 års livsmedelspolitiska beslut bör

beaktas under arbetet med detta program.

Delprogram för miljökänsliga områden

Medlen för Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA)

infördes budgetåret 1986/87 för att betala ersättning till

brukare för fortsatt bete och slåtter på marker med dokumenterat

höga naturvårdsvärden. Medlen fördelas i dag av Statens

naturvårdsverk till länsstyrelserna som träffar civilrättsligt

bindande avtal med lantbrukare.

För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i känsliga

områden bör ett särskilt delprogram nu utformas. Det skall

innehålla det nuvarande NOLA-programmet och kan dessutom t.ex.

gälla återställandet av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar.

Som förebild för de åtgärder som bör komma i fråga bör användas

det särskilda program för miljökänsliga områden (Environmentally

Sensitive Areas, ESA) som tidigare fanns inom EU och som numera

regleras i rådsförordningen (EEG) nr 2078/92.

Inom ramen för detta delprogram bör också stöd för bevarande

av utrotningshotade husdjursraser införas.

Delprogram för stöd till ekologisk odling

En särskild ersättning bör lämnas för ekologisk odling.

Ersättning lämnas till dem som helt ställer om till sådan

odling. Detta innebär en förändring i förhållande till den

nuvarande ersättningen till ekologisk odling som lämnas även

till delvis omlagda företag. Förslaget förutsätter således att

dessa företag också ställer om resten av odlingen. Förslaget i

proposition 1994/95:19 som innebär att stöd skall kunna lämnas

till endast delvis omställda företag är enligt regeringens

mening inte acceptabelt. Det föreligger en stor risk att ett

sådant stöd kommer att användas till att ställa om mer

marginella marker till ekologisk odling. Samtidigt kan

jordbrukaren bibehålla eller t.o.m. öka intensiteten i odlingen

på de bättre markerna där miljöproblemen i dag är störst.

Enligt regeringens uppfattning bör vi i Sverige utnyttja våra

naturgivna förutsättningar och fördelar i jordbruksproduktionen.

Till dessa hör en satsning på ekologisk odling av

kvalitetsprodukter i kontrast till den nuvarande

bulkproduktionen. Härigenom förbättras möjligheterna att nyttja

den marknad som vi skulle få tillgång till vid ett

EU-medlemskap. Regeringen har för avsikt att ta initiativ till

att tillsammans med näringen utarbeta en strategi för en

marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter. Detta kommer bl.a.

att kräva en förstärkt professionell marknadsföring.

Villkoren för ersättningen för ekologisk odling bör ansluta

till de regler för godkännande som gäller för ekologisk

produktion inom EU.

EG:s förordning medger att det förutom kompensation för

inkomstbortfall lämnas ett incitament. Incitamentsdelen är en

extra stimulans som bedömts nödvändig för att få jordbrukaren

att vidta den önskvärda miljöåtgärden. Ju större risk som är

förknippad med en åtgärd, desto större bör incitamentet vara.

Omläggning till ekologiskt jordbruk innebär en rad

osäkerhetsfaktorer. Dels måste jordbrukaren använda sig av nya

brukningsmetoder, dels måste jordbrukaren lära sig en ny

marknad. En annan faktor som innebär ett ökat risktagande är att

jordbrukaren förbinder sig att under en femårsperiod odla

ekologiskt.

En ny permanent ersättning för ekologiskt jordbruk förväntas

leda till att omläggningen till ekologiskt jordbruk ökar

väsentligt. Anslutningen torde enligt regeringens bedömning bli

störst i Norrland och i Götalands skogs- och mellanbygder,

eftersom djurproduktion är vanlig i dessa bygder. Tidigare

erfarenhet visar att omläggning till ekologiskt jordbruk är

lättare för jordbrukare med djurhållning än för renodlade

växtodlingsföretag, eftersom en sådan produktionsinriktning

möjliggör en bättre totalekonomi.

Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt

odlad år 2000 förutsätter att den ekologiskt ordnade arealen

ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha/år fram till år 2000. En

uppföljning och utvärdering i vilken utsträckning stödet är

tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda målen bör ske

två år efter det att programmet införs.

Förslagen i proposition 1994/95:19 om kompletterande

miljöersättning till jordbruket

Regeringens bedömning: Det nationella programmet för

miljöersättning bör delas upp i tre områden med samordning

mellan de olika programområdena. Dessa är programmet för

ekonomisk bärkraft, resurshushållningsprogrammet samt

bevarandeprogrammet. Programområdena bör i princip svara mot

målet för ett öppet och varierat landskap, målet att minska

växtnäringsläckaget och riskerna vid användning av

bekämpningsmedel samt målet att bevara biologisk mångfald och

kulturvärden i odlingslandskapet.

För att främja sådan användning av jordbruksmark som är

förenlig med skydd och förbättring av miljön, landsbygden och

landskapet bör miljöersättning lämnas i norra Sverige och i det

mindre gynnade området i södra Sveriges skogs- och mellanbygder

inom ramen för programmet för ekonomisk bärkraft. Detta för att

bevara ett levande och öppet landskap.

Inom ramen för resurshushållningsprogrammet bör ersättning

lämnas bl.a. till ekologiskt jordbruk och resurshushållande

konventionellt jordbruk. Villkoren för dessa ersättningsformer

bör regeringen utarbeta under hösten 1994. Riktmärket för

ekologiskt jordbruk bör i enlighet med riksdagens målsättning

vara att ca 300 000 ha åkermark odlas ekologiskt år 2000. För

detta ändamål bör en permanent arealersättning lämnas till

jordbrukare med ekologiskt jordbruk.

För att reducera växtnäringsläckaget ytterligare bedömer

regeringen att det även bör lämnas miljöersättning för extensiv

vall, för skyddszoner utmed vattendrag samt för insådd av

fånggröda.

Inom ramen för bevarandeprogrammet bör ersättning lämnas för

bevarande av slåttermark, betesmark och för övriga värdefulla

natur- och kulturmiljöer. Dessutom bör det lämnas ersättning för

övriga åtgärder för att bevara biologisk mångfald såsom

ersättning för bevarande av utrotningshotade husdjursraser och

för hydrologisk restaurering av våtmarker, småvatten,

mindre åar och bäckar. Därutöver bör ersättning lämnas för

miljöåtgärder på vissa begränsade arealer skogsmark.

Totalt bedömer regeringen att ca 2,8 miljarder kronor bör

lämnas inom ramen för EG:s miljöersättningsprogram. Programmet

för ekonomisk bärkraft bör tillföras drygt 800 miljoner kronor,

till resurshushållningsprogrammet bör anslås ca 1 150 miljoner

kronor och till bevarandeprogrammet bör anslås ca 700 miljoner

kronor. Därutöver bör det anslås ca 120 miljoner kronor för

utbildning, information och demonstrationsprojekt. Dessa belopp

är av samma storleksordning som ambitionsnivån i Jordbrukets

miljöprogramutrednings förslag. Regeringen återkommer med

förslag till villkor och exakta ersättningsnivåer.

Motionerna

Övergripande frågor

Enligt motion Jo6 (fp) var den förra regeringens förslag i

EU-propositionen 1994/95:19 om frågor som berör livsmedels- och

miljöpolitiken väl genomarbetade. Förslagen tog hänsyn till de

rådande förhållandena i landet. Den nu framlagda propositionen

visar att den socialdemokratiska regeringen har en avsevärt

lägre ambitionsnivå på miljö- och jordbruksområden än vad den

tidigare regeringen hade, hävdar motionärerna och yrkar avslag

på propositionen i de delar som omfattar punkterna 7--10 i

förslaget till riksdagsbeslut, nämligen vad avser ett

miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92, stödet till

jordbruket i norra Sverige, dispositionen av anslaget Stöd till

jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige samt

omställningsprogrammet (yrkande 1).

I motion Jo7 (v) yrkande 1 föreslås ett riksdagsuttalande om

de långsiktiga målen inom lantbrukspolitiken. Enligt motionen är

det Sveriges uppgift att påverka EU:s jordbruk mot en mindre

bidragsberoende och en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion,

bra villkor för djuren samt en livsmedelsproduktion som inte

bidrar till en fortsatt orättvis världshandel. För att sanera

Sveriges statsfinanser måste statens utgifter minska. En sektor

av producerande karaktär som t.ex. lantbruket måste på sikt

kunna producera konkurrenskraftigt utan subventioner, anser

motionärerna. I yrkande 2 begärs en utredning kring kollektiva

nyttigheter, vilket kan innefatta allt från öppna landskap till

synen av dansande tranor. Dessa nyttigheter bör enligt motionen

prissättas i den utsträckning det är möjligt. I yrkande 3

föreslår motionärerna ett uttalande om stödformerna inom

lantbruket. Det är viktigt att det för första gången finns

program som baseras på mer miljöhänsyn i det konventionella

jordbruket, anför de och förutsätter att en noggrann och

kontinuerlig utvärdering skall ske av både ekonomiska och

ekologiska effekter. I yrkande 4 föreslås att en region för hela

landet kan tjäna som utgångspunkt för vidare diskussioner om

spannmålsstödets regionindelning.

I motion Jo8 (kds) yrkas avslag på hela propositionen, alltså

även på de lagförslag som avser Sveriges anslutning till EG:s

förordningar om jordbruksprodukter, miljö- och strukturstöd samt

den gemensamma fiskeripolitiken (yrkande 1). I motionen föreslås

vidare tillkännagivanden om vikten av ett bevarandeprogram inom

de ramar EU-propositionen anger (yrkande 2) samt om genomförande

av programmet för resurshushållande jordbruk inom

EU-propositionens ramar efter viss ombalansering så att

incitamenten för övergång till ekologisk odling ökas (yrkandena

3 och 4). Miljöstödsutredningens förslag till program för

ekonomisk bärkraft inom LFA-områdena bör genomföras (yrkande 9).

LFA-stöd bör utbetalas i enlighet med de riktlinjer som föreslås

i EU-propositionen (yrkande 13).

Enligt motion Jo9 (m) innebär propositionen att positionerna

flyttas bakåt vad gäller det svenska miljöprogrammet på

jordbrukets område. Det är allvarligt att miljöarbetet försenas

genom att regeringen föreslår nya riktlinjer i ett sent skede.

Förslaget innebär att södra Sverige går miste om stora delar av

miljöstödet, vilket är olyckligt, hävdar motionärerna och

föreslår att Sverige bör medfinansiera miljöprogrammen i den

utsträckning som angavs i proposition 1994/95:19 (yrkande 1).

Enligt motion Jo10 (mp) bör riksdagen avslå propositionens

förslag om ett svenskt miljöprogram inom ramen för EU:s

förordning 2078/92. Miljöpartiet delar inte regeringens

uppfattning rörande miljöstöden till jordbruket. De

delfinansierade programmen för ekonomisk bärkraft och

resurshushållande konventionellt jordbruk, vilka skall utgå

enligt regeringens förslag, är just de program som enligt

motionärernas mening skyndar på och stöttar utvecklingen mot ett

hållbart lantbruk. Stödet bör i stort utformas i enlighet med

bedömningen i EU-propositionen (yrkande 1). Vissa ändringar

förordas dock (yrkandena 2 och 4). I motionen uttalas stöd för

bevarandeprogrammet i proposition 1994/95:19 (yrkande 5).

NOLA-stöd bör bibehållas i framtiden för marker där inget annat

stöd ges (yrkande 6).

Även i motion Jo11 (c) yrkas avslag på regeringens

miljöprogram med bifallsyrkande till motsvarande förslag i

proposition 19. Regeringens förslag är direkt negativt för de

skogs- och mellanbygder som skulle ha fått del av

bärkraftsprogrammet inom miljöstödet, hävdar motionärerna

(yrkande 1).

Stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige

I motion U17 (c) yrkande 2 föreslås att dispensregler

utarbetas som en tillfällig övergångslösning för producenter med

otillräckligt arealunderlag. Därigenom skulle dessa kunna

anpassa sin produktion till de nya arealreglerna för utfående av

djurbidrag. Enligt yrkande 4 i samma motion samt enligt motion

U23 (m) bör hjortköttsproduktion ges förutsättningar likvärdiga

med annan köttproduktion för att bevara det variationsrika

odlingslandskapet.

I några motioner begärs justeringar av stödområdesindelningen.

Enligt motionerna U7 (c) och U19 (s) bör översyn ske av den

föreslagna klassindelningen (i Östergötland). Enligt motion

U18 (c) borde kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg

i norra Västmanland placeras i LFA-område B. Enligt motion U20

(s) borde samma kommuner (skördeområde 1912) ingå i området för

stöd till jordbruket i norra Sverige. Enligt motion U21 (c)

yrkande 5 bör vissa kommuner i Värmland flyttas till högre

stödområde.

Delprogram för stöd till ekologisk odling

Enligt motion Jo7 (v) bör det vara möjligt att göra en stegvis

övergång till ekologisk odling. Regeringen bör återkomma med

förslag härom (yrkande 6). Ett likartat yrkande framställs i

motion Jo8 (kds) yrkande 5 medan ersättning enligt motionerna

Jo10 (mp) yrkande 3 och Jo11 (c) yrkande 3 bör ges även till

lantbruk som ställt om delar av arealen. I motion Jo7 yrkas

vidare att det vid fördelning av kvoter och vid krav på träda

bör tas hänsyn till att ekologisk odling leder till antingen

större arealbehov eller minskat djurantal samt att avkastningen

minskar. Skillnaden mellan stöd till ekologiskt jordbruk och

miljövänligt konventionellt jordbruk måste vara tillräckligt

stor för att stimulera intresset av att gå över till ekologisk

odling, hävdar motionärerna vidare. Regeringen bör återkomma med

förslag om en väsentligt höjd nivå, varvid även behovet av

resurser för utbildning och information bör beaktas (yrkande 7).

I motion Jo8 framställs en rad yrkanden om ekologisk odling.

Återbetalningskrav bör inte riktas mot gårdar som ställt om

omställd mark till ekologisk odling (yrkande 6);

Miljöstödsutredningens förslag till kontroll av ekologiskt

jordbruk bör användas (yrkande 7); regeringen bör avge förslag

om ett system för rättvis hantering av köttkvoterna så att

ekologiska gårdar m.fl. inte drabbas (yrkande 8).

Enligt motion Jo11 (c) bör riksdagen göra ett tillkännagivande

om en strategi för marknadsföring av livsmedel. Motionärerna

erinrar om att den dåvarande regeringen redan år 1992 avsatte 60

miljoner kronor som skulle användas till strategisk

marknadsföring inför ett EU-medlemskap. Sverige bör bygga upp en

organisation för marknadsföring i samarbete mellan staten och

livsmedelsnäringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

redovisning av hur arbetet bedrivits hittills, hur det kommer

att bedrivas i fortsättningen och vilka statliga medel som

ställs till förfogande under kommande år (yrkande 2).

Motioner med anledning av proposition 19

I den socialdemokratiska motionen U16 anges riktlinjerna för

det förslag till miljöprogram som sedermera framlagts av

regeringen i proposition 75.

Enligt motion U14 (kds) är det viktigt att anvisade ramar för

miljöersättning, strukturstöd och stöd till nordligt jordbruk

bibehålls (yrkande 1). Regeringen bör återkomma med ett

detaljerat förslag till miljöprogram för jordbruket (yrkande 2).

I motion U8 (mp) framhålls det ekologiska jordbrukets

förutsättningar vid ett EU-medlemskap beträffande trädeskrav för

arealstöd och möjlighet att erhålla mjölkkvoter och

bidragsrätter för djur vid omläggning från konventionell till

ekologisk drift (yrkande 3). I motion U10 (s) föreslås en

djupare analys innan stödformerna för ekologisk odling

fastställs. Enligt U14 (kds) bör höjda miljöavgifter tas ut för

att delfinansiera utvecklingen av ett hälso- och miljömässigt

samt ekologiskt bättre anpassat jordbruk (yrkande 3). Sverige

bör i EU verka för att trädeskravet för ekologiskt lantbruk blir

frivilligt (yrkande 5). Enligt motion U15 (v) bör det ekologiska

jordbruket inte drabbas av de generellt verkande

produktionsbegränsningarna (yrkande 14 delvis).

Utskottets överväganden

I motion Jo8 (kds) yrkande 1 yrkas avslag på proposition 75 i

dess helhet, således även de lagförslag som sammanhänger med

Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Utskottet avstyrker

motionen i denna del.

Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning

2078/92

Strukturstödet till mindre gynnade områden inkl. miljöstöd

till vall och bete

Som framhålls i proposition 75 bör inriktningen av

tillämpningen i Sverige av den gemensamma jordbrukspolitiken på

flera punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i

proposition 19. Utskottet delar den mening som framförts i den

socialdemokratiska motionen U16 att det är rimligt att i första

hand använda andra utgångspunkter än rena konkurrensaspekter vid

bedömningen av hur vi i Sverige skall hantera EG:s struktur- och

LFA-stöd. En viktig utgångspunkt blir vår förmåga att över

statsbudgeten finansiera den svenska andelen av strukturstöden

vilken i de flesta fall uppgår till mer än 70 % av det totala

stödbeloppet. Här måste det ske en politisk bedömning av hur

mycket subventioner som skall läggas på jordbruket i förhållande

till andra utgiftsbehov för skola, vård, försvar osv. En annan

viktig utgångspunkt blir hur vi ser på den svenska

livsmedelsproduktionens framtid.

Utskottet godtar regeringens förslag att Sverige som medlem av

EU inför ett miljöprogram bestående av tre delprogram inom ramen

för förordning (EEG) nr 2078/92. Det svenska programmet skall

vara i linje med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Ett

delprogram skall vara att stödja bevarandet av vissa från natur-

och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. I

ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och

bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram

skall stöd lämnas för ekologisk odling. Som anmäls i

propositionen bör regeringen återkomma i 1995 års

budgetproposition med förslag till anslagsram för

miljöprogrammet.

Utskottet vill särskilt framhålla det angelägna i att utforma

stödformerna inom lantbruket så, att det finns program som

baseras på större miljöhänsyn i det konventionella jordbruket.

Utskottet förordar mot den bakgrunden att ett tillägg görs till

miljöprogrammet. Ett generellt arealstöd till vall och betesmark

skall kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1--4 samt i

områden som avsatts för s.k. LFA-stöd i mindre gynnade områden i

södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Utskottet tar inte

ställning till vilka belopp eller nivåer som bör gälla. Även i

denna fråga bör regeringen återkomma med preciseringar.

I anslutning till den förra regeringens förslag i proposition

19 om delprogrammet resurshushållande jordbruk (en del av

miljöprogrammet) föreslår utskottet att regeringen återkommer

med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt avser

resurshushållande konventionellt jordbruk.

Den förra regeringens förslag i proposition 19 om strukturstöd

och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och mellanbygder

föranleder i övrigt inga invändningar i utskottet.

Utskottet anser det angeläget att regeringen tillsätter en

parlamentarisk arbetsgrupp som kan följa myndigheternas

utvärdering och uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.

Vad utskottet anfört om arealstöd till vall och betesmark, om

resurshushållningsprogram och om en parlamentarisk arbetsgrupp

bör riksdagen med anledning av motion Jo7 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs

i motion Jo7 om s.k. kollektiva nyttigheter (yrkande 2).

Förslagen i de båda propositionerna och i Jordbrukets

miljöprogramutredning handlar i stor utsträckning om kollektiva

nyttigheter i jordbruket (naturvård, odlingslandskap, biologisk

mångfald m.m.) och i vilken utsträckning näringen kan

tillhandahålla respektive ersättas för dessa nyttigheter.

Utskottet delar motionärernas mening att det finns anledning att

närmare belysa prissättningen och tillhandahållandet av dessa

nyttigheter i en särskild utredning.

Riksdagen bör med anledning av yrkande 2 i motionen i ett

särskilt uttalande ge regeringen till känna vad utskottet anfört

om utredning av kollektiva nyttigheter.

Delprogrammen för landskapsvårdande åtgärder och miljökänsliga

områden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nuvarande

program för att stödja bevarandet av vissa från miljö- och

kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och

naturområden skall inordnas och vidareutvecklas som ett

delprogram. Ett omfattande analys- och inventeringsarbete har

tagits fram för programmet, och det har utvecklats vidare i

utredningen om förstärkta miljöinsatser i jordbruket. Detta

arbete bör utgöra grunden för utformningen av ett regelverk i

överensstämmelse med förordningen (EEG) nr 2078/92 under år

1995.

Utskottet har heller ingen erinran mot att det nuvarande

NOLA-programmet för ersättning till brukare för fortsatt bete

och slåtter på marker med dokumenterat höga naturvårdsvärden

samordnas med åtgärder för återställande av våtmarker,

gärdesgårdar och dikesrenar.

Delprogram för ekologisk odling

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom regeringens

förslag till delprogram för ekologisk odling. Ersättning skall

lämnas till dem som helt ställer om till ekologisk odling. Ett

permanent stöd som innefattar både kompensation för

inkomstbortfall och incitament bör lämnas till jordbrukare som

förbinder sig att under en femårsperiod odla ekologiskt. Enligt

utskottets mening kommer därvid stödet att successivt trappas

upp för odlare efter hand som deras odling ställs om efter de

regler som gäller för ekologisk odling, i enlighet med kontrakt

som tecknas med varje odlare. Det bör ankomma på regeringen att

besluta om de närmare reglerna för ersättningen. Som anges i

propositionen skall dessa utformas efter det mål som riksdagen

antagit, nämligen att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt

odlad år 2000. Detta förutsätter att den ekologiskt odlade

arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha per år fram till år

2000. En uppföljning och utvärdering av i vilken utsträckning

stödet är tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda

målen bör ske två år efter det att programmet införts.

Det anförda innebär att motionerna Jo7 (v) yrkandena 6 och 7,

Jo8 (kds) yrkandena 4--8, Jo10 (mp) yrkande 3, Jo11 (c) yrkande

3, U10 (s) samt U15 (v) yrkande 14 i denna del i viss omfattning

tillgodoses. I den del motionerna tar upp olika detaljfrågor om

villkoren för och utformningen av stödet till ekologisk odling

anser utskottet att det bör ankomma på regeringen att närmare

överväga dessa frågor. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med

anledning av motionerna såvitt nu är i fråga synes ej påkallad.

Riksdagen bör således med de ändringar som föreslagits i det

föregående godkänna det som regeringen förordat om ett

miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92. Därmed

avstyrks följande motioner i den mån de ej tillgodosetts,

nämligen motionerna Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del, Jo8 (kds)

yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, Jo9 (m) yrkande 1, Jo10 (mp)

yrkandena 1, 2 delvis, 4 och 5, Jo11 (c) yrkande 1 samt U14

(kds) yrkandena 1 och 2.

Motion U16 (s) yrkandena 15 och 17 är med utskottets

ställningstaganden i huvudsak tillgodosedd och påkallar ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet betonar att någon ändring av reglerna för

NOLA-bidrag inte är aktuell och delar således inte den oro som

uttryckts i motion Jo10 (mp). Någon särskild riksdagens åtgärd

med anledning av yrkande 6 i motionen är alltså inte påkallad.

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna U8 (mp)

yrkande 3 och U14 (kds) yrkande 5 att jordbrukare som driver

ekologisk odling bör kunna undantas från krav på träda för

utfående av arealbidrag enligt EG:s regler. Som motionärerna

framhåller är spannmålsavkastningen lägre per arealenhet i det

alternativa jordbruket, varför målet om minskad produktion redan

nås. Enligt utskottets mening bör regeringen driva frågan om att

få till stånd en särregel för det ekologiska jordbruket som

innebär att en anslutning till trädesprogrammet skall vara

frivillig. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande till

regeringen i denna fråga.

Som anförs i propositionen avser regeringen att tillsammans

med näringen utarbeta en strategi för marknadsföring av svenska

kvalitetsprodukter. Därvid kommer man att dra fördel av de

erfarenheter som vunnits i tidigare marknadsföringskampanjer.

Utskottet finner inte skäl att förorda något riksdagsuttalande

med anledning av motion Jo11 (c) yrkande 2.

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i

vänsterpartiets motion Jo7 yrkande 1, att en sektor som

lantbruket på sikt måste kunna producera konkurrenskraftigt utan

subventioner. Motionsyrkandet ligger väl i linje med allmänt

vedertagna bedömningar om jordbrukspolitikens inriktning och bör

inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker även yrkande 4 i motionen. Regionindelningen

av spannmålsstödet har behandlats i utskottets yttrande JoU2y

till utrikesutskottet.

Utskottet har ovan uttalat sig angående de mer övergripande

riktlinjerna för strukturstöd och LFA-stöd. Det finns för

närvarande inget underlag för att gå närmare in på sådana

detaljfrågor som t.ex. dispensregler från arealkravet, stöd till

hjortköttsproduktion och stödområdesindelningen i vissa

kommuner eller län. Utskottet utgår givetvis från att regeringen

i det fortsatta arbetet uppmärksammar kraven på mer eller mindre

tillfälliga övergångslösningar, som t.ex. behovet av modifierade

arealkrav enligt motion U17 yrkande 2. När det gäller

hjortköttsproduktionen utgår utskottet likaledes från att

regeringen undersöker möjligheterna att stödja denna produktion

inom ramen för de befintliga stödprogrammen. Utskottet är dock

inte berett att nu förorda ett särskilt stöd till denna

produktion. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U17

yrkandena 2 och 4 och U23.

Utskottet är inte berett att i detalj pröva frågan om

avgränsningen av de tre delområden -- A, B och C -- som förordas

i proposition nr 19 för tillämpningen av EG:s stöd till mindre

gynnade områden i södra Sverige. Frågan om tillämpningen av

dessa stöd, liksom deras inriktning, måste avgöras med hänsyn

tagen till EG-reglernas mycket klara kriterier i fråga om bl.a.

inkomstnivåer. Motsvarande gäller avgränsningen av stödområde 4

i norra Sverige. Enligt vad utskottet erfarit pågår f.n.

överläggningar med kommissionen i frågan. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionerna U7 (c), U18 (c), U19

(s), U20 (s) och U21 (c) yrkande 5.

Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

Proposition 1994/95:75

Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har

möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå. Denna form

av långsiktiga stöd skall vara avsedd att säkerställa att

jordbruksverksamhet kan behållas i särskilda regioner. Stöden

får även differentieras mellan regioner. De regioner som

omfattas av bestämmelserna är stödområdena 1--3. Stödet får vara

knutet till fysiska produktionsförhållanden eller till

historiska produktionsmönster för varje gård men inte till

framtida produktion eller leda till ökad produktion. För att

behålla traditionell primärproduktion och bearbetning i regionen

föreslår regeringen att nationellt stöd till ett belopp av högst

600 miljoner kronor används för att komplettera de av EU

medfinansierade stödformerna. Det nationella stödet bör i

huvudsak utformas som ett produktionsanknutet stöd. Detta

innebär effektivare styrning till stödberättigade företag och en

kraftig begränsning av negativa omfördelningseffekter, jämfört

med de förslag som lades fram i proposition 1994/95:19 Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen.

Inom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade

områden. Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag.

För att utnyttja dessa stöd krävs medfinansiering från

medlemslandet. De i propositionen föreslagna åtgärderna inom

ramen för miljöprogrammet kommer att i betydande utsträckning gå

till jordbruket i norra Sverige. För att betona

produktutvecklingens avgörande betydelse föreslår regeringen att

de möjligheter som öppnas inom ramen för EU:s bestämmelser om

stöd till förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter

utnyttjas. Startstöd skall också kunna utgå för att gynna

strukturutvecklingen i regionen. Regeringens syn på stödets

uppläggning och tekniska konstruktion skiljer sig från förslagen

i proposition 1994/95:19 i första hand genom uppräkningen av det

nationella stödet. Utöver de här redovisade stödformerna

tillkommer dessutom stöd till landsbygdsutveckling i regionen.

Vid ett EU-medlemskap kommer även EU:s bestämmelser avseende

arealbidrag att tillämpas. Regeringens förslag till indelning i

produktionsområden för nivåer på arealbidraget innebär en mindre

spännvidd mellan olika produktionsområden och minskar därmed

eventuella svårigheter i stödområde 4. Jordbruket i norra

Sverige kommer genom denna åtgärd att tillföras ca 315 miljoner

kronor. Den sammantagna nettoeffekten av den gemensamma

jordbrukspolitiken (CAP), i förhållande till nuvarande stöd, för

jordbruket i norra Sverige beräknas bli ca 230 miljoner kronor.

Den gemensamma jordbrukspolitiken finansieras av EU:s

jordbruksbudget.

Regeringen föreslår att stödet till jordbruket i norra Sverige

utformas så att kostnadstäckningsgraden i stort sett kan

behållas oförändrad över tiden.

För att uppnå oförändrad kostnadstäckningsgrad för budgetåret

1995/96, i jämförelse med situationen år 1990, krävs ett totalt

bidrag om ca 1,4 miljarder kronor. Genom att utnyttja de olika

stöd som nämnts ovan kan denna nivå upprätthållas och en

väsentlig del finansieras av EU:s jordbruksfond.

Disposition av anslaget Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige

Det nuvarande systemet för bidrag till jordbruket i norra

Sverige kommer att upphöra vid medlemskap i EU. Detta innebär

att några pristillägg enligt nuvarande system för produktion

efter tidpunkten för medlemskap inte kan utgå. Vid utbetalningen

av de särskilda direktbidrag som utgår inom ramen för stödet

måste också hänsyn tas till tidpunkten från vilken ett nytt

stödsystem skall gälla.

Det anvisade anslaget Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige bör dock vid ett medlemskap

få disponeras under budgetåret 1994/95 för utbetalningar av det

särskilda nationella stöd som därvid förutsätts utgå.

Förslag i proposition 1994/95:19 om stöd till jordbruket i

norra Sverige

Målsättningen för stödet till jordbruket i norra Sverige skall

enligt propositionen ligga fast vid ett EU-medlemskap.

De stödsystem som bör utnyttjas skall bygga på det

förhandlingsresultat som uppnåtts vid förhandlingarna med EU.

Stödet skall utgöras av dels EG:s stöd till mindre gynnade

områden/bergsjordbruk, dels stöd inom ramen för EG:s

miljöprogram för jordbruket (miljöstöd-nord). Därutöver skall

utnyttjas det i avtalet överenskomna stödet till nordligt

jordbruk för stödområdena 1, 2a, 2b och 3. Den sammanlagda

kostnaden för stöden beräknas till 1 044 miljoner kronor.

Stödet bör utformas så att omfördelningseffekterna i förhållande

till nuvarande stöd blir så små som möjligt. Så långt möjligt

bör stöden knytas till krav på djurinnehav, i första hand till

mjölkkor. Stora förändringar i stödnivå bör kunna överbryggas

genom tillämpning av tillfälliga nationella stöd.

Stödet i område 4 är begränsat till högst 20 mjölkkor.

Även miljöstöd-nord bör utnyttjas maximalt och lämnas som stöd

för vall- och betesareal. I område 4 bör dock en viss reducering

av stödet ske.

Slaktsvins-, smågris- och äggproduktionen bör erhålla

nationellt stöd i form av djurbidrag utöver det stöd som lämnas

inom ramen för stödet till mindre gynnade områden och som i

huvudsak kommer svinuppfödarna till del. Produktionsstödet till

smågris- och äggproduktionen samt det nyligen införda stödet

till slaktsvin upphör helt i område 4.

För stödet till mindre gynnade områden som utbetalas till

pensionärer erhåller medlemslandet ingen medfinansiering

från EG. Det föreligger enligt propositionen inga skäl för att

de produktionsstöd som stödet till mindre gynnade områden och

det nationella stödet utgör skall lämnas till pensionärer.

Motionerna

Proposition 1994/95:75

I motion Jo6 (fp) yrkas att regeringens förslag beträffande

stöd till jordbruket i norra Sverige samt dispositionen av

anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige avslås (yrkande 1 delvis). Enligt motion Jo7 (v) yrkande

8 är den procentuella andelen åkermark så låg i de nordligaste

länen att all jordbruksmark är bevarandevärd och bör omfattas av

berörda ersättningar. Enligt motionärerna finns det en stor

andel arrenden utan skriftliga avtal i norra Sverige. För att

garantera att även dessa ingår i den bidragsberättigade arealen

bör den areal som redovisas till SCB kunna vara underlag för

stöd. Enligt motion Jo8 (kds) bör stödet till Norrland

genomföras i enlighet med de principer som föreslås i

miljöstödsutredningen och EU-propositionen (yrkande 14), och

regeringen bör återkomma med övergångslösningar för de gårdar i

Norrland som drabbas hårt vid en övergång till mer djurvänlig,

extensiv djurhållning (yrkande 15). Enligt motionerna Jo9 (m)

yrkande 2 och Jo11 (c) yrkande 4 bör stödet till jordbruket i

norra Sverige utgå från de riktlinjer som lagts fast i

proposition 1994/95:19. I motion Jo10 (mp) yrkande 2 delvis

tillstyrks de i proposition 1994/95:19 redovisade förslagen om

miljöstöd nord och stöd till mindre gynnade områden i norra

Sverige.

I motion Jo7 (v) framhålls att rennäringen är helt avgörande

för den samiska befolkningen. Regeringen bör därför återkomma

med förslag på hur rennäringen skall utvecklas som en del av

livsmedelspolitiken (yrkande 9). Enligt motion Jo8 (kds) yrkande

16 bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag till

miljöprogram för rennäringen grundat på EU:s miljöförordning

2078/92.

Proposition 1994/95:19

Enligt motion U9 (s) delvis bör förslaget beträffande

Norrlandsstödet föregås av en konsekvensbeskrivning innan det

genomförs. Härvid bör bl.a. fördelningseffekterna av

miljöstöd nord analyseras så att man får en bättre bild av

fördelningseffekterna. I motion U16 (s) hävdas att

Norrlandsjordbruket missgynnas med propositionens förslag.

Stödnivån till det södra stödområdet bör enligt motionärerna

sänkas för att finansiera en uppräkning av Norrlandsstödet.

Genom att addera olika stöd kan nivån upprätthållas med en stor

andel finansiering från EU:s jordbruksfond och därmed också

avlasta den svenska statsbudgeten. Den adderade nivån på stöd

till norra Sverige bör fastställas till 1,4 mdkr för budgetåret

1995/96 (yrkande 16).

I motion U11 (m) föreslås en generell sänkning av

arealkvoterna med 20 % för miljöstöd nord med åtföljande

justering av restposten nationellt stöd. Motionärerna anser att

de arealkvoter som föreslås överstiger den nivå som krävs för

att klara foderbehovet. Det nationella stödet till

mjölkproduktionen kan då räknas upp, och de rationella

framtidsföretagen drabbas mindre hårt (yrkande 1). Förslag om

avdrag till förmån för den nationella reserven i region 1

framställs även i motion U21 (c) yrkande 1. Den neddragning på 3

% för skapande av reservkvot som föreslås i propositionen har

redan skett i region 1, varför detta område initialt inte bör

utsättas för denna neddragning. Samma argument återfinns även i

motion U15 (v) yrkande 14 (delvis). I motion U21 föreslås vidare

generell sänkning av arealkvoterna för miljöstöd nord med 10 %

(yrkande 2). För arrenden bör gälla att uppgifter lämnade till

SCB skall gälla som arealunderlag för bidrag till miljöstöd nord

(yrkande 3). Slutligen begärs ett tillkännagivande om behov av

att ytterligare utreda effekterna av ett slopande av

industristödet med målsättning att finna vägar för att

kompensera de borttagna stöden (yrkande 6).

Villkoren för stöd till svinproduktion i Norrland diskuteras i

tre motioner. Enligt motion U11 (m) yrkande 2 bör det räcka med

att en tredjedel av spannmålen odlas på gården (100 % enligt

propositionen). Ett likartat förslag framförs i motion U21 (c)

yrkande 4. Enligt motion U22 (m) yrkande 1 bör möjligheterna

till regionalt stöd för smågris-, slaktsvins- och äggproducenter

även i stödområde 4 undersökas. I sistnämnda motion framhålls

vidare att även mjölkproducenter finns bland gruppen stora

förlorare. LFA-stödet utgår bara för 20 kor i område 4. Enligt

motionären borde det vara möjligt att med en annorlunda

utformning av stödet kompensera flertalet producenter för detta

(yrkande 2).

Enligt motion U9 (s) delvis bör förslaget beträffande

Norrlandsstödet föregås av en konsekvensbeskrivning innan det

genomförs. En stor grupp jordbrukare som i dag är registrerade

som pensionärer kommer inte att få vare sig LFA-stöd eller

nationellt stöd. För att ge dessa företag en rimlig chans att

klara generationsskiften bör någon form av övergångslösning

övervägas. Även i motion U15 (v) yrkande 14 delvis efterlyses

någon form av övergångslösning för denna kategori jordbrukare.

Utskottets överväganden

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom regeringens

förslag när det gäller stödet till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige. Ett nationellt stöd bör

således införas som komplettering till de av EU medfinansierade

stödformerna. Härigenom förbättras möjligheterna att behålla

traditionell primärproduktion och bearbetning i regionen. Det

nationella stödet bör utformas som ett produktionsanknutet stöd.

Detta bör möjliggöra en effektivare styrning till

stödberättigade företag och begränsa eventuella negativa

omfördelningseffekter. Utskottet delar även regeringens

bedömningar när det gäller stödet till s.k. mindre gynnade

områden (LFA-stöd), strukturstöden och miljöprogrammet.

Utskottets ställningstaganden ovan beträffande ett svenskt

miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 innebär att

arealbidrag för vall och betesmark skall kunna utgå i

stödområdena 1--4. Det anförda innebär att motionerna Jo7 (v)

yrkande 8, Jo10 (mp) yrkande 2 delvis, U9 (s) delvis, U16 (s)

yrkande 16 och U15 (v) yrkande 14 delvis i allt väsentligt kan

anses tillgodosedda och bör därför inte föranleda någon

riksdagens vidare åtgärd. Utskottet avstyrker därmed motionerna

Jo6 (fp) yrkande 1 i motsvarande del, Jo8 (kds) yrkandena 14 och

15, Jo9 (m) yrkande 2, Jo11 (c) yrkande 4, U11 (m) yrkande 1 och

U21 (c) yrkandena 1, 2, 3 och 6.

När det gäller smågris- och svinproduktionen i norra Sverige

vill utskottet anföra följande. Under de senaste decennierna har

rationella enheter för svinproduktion byggts upp i Norrland.

Produktionen av svin är mycket betydelsefull för

sysselsättningen i områdets slakterier och möjligheten att

bibehålla rimliga avstånd till slakterianläggningarna för övriga

djur. Utskottet hyser därför en viss förståelse för den

osäkerhet som redovisas i motionerna U11 (m) yrkande 2, U21 (c)

yrkande 4 och U22 (m) yrkande 1 delvis när det gäller de

framtida förutsättningarna för smågris- och svinproduktion i

norra Sverige. Enligt utskottets mening bör regeringen, i

samband med de fortsatta förhandlingarna med EU, särskilt beakta

förutsättningarna för den fortsatta smågris- och

svinproduktionen i norra Sverige. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna U11 yrkande 2, U21 yrkande 4 och U22

yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Motion U22 (m) yrkandena 1 delvis och 2 avstyrks.

När det gäller de i motionerna Jo7 (v) yrkande 9 och Jo8 (kds)

yrkande 16 framförda synpunkterna beträffande rennäringens

utveckling som en del av livsmedelspolitiken vill utskottet

anföra följande. Enligt proposition 1994/95:19 innebär

resultatet av EU-förhandlingarna att rennäringen kan inkluderas

i jordbrukssektorn. Detta medför att berörda företag normalt kan

få tillgång till EG:s strukturstöd. Mot bakgrund härav bör

rennäring innefattas i definitionen av jordbruksföretag.

Härigenom kan också EG-medfinansiering av stöd komma i fråga för

vissa investeringsåtgärder, vilka för närvarande är föremål för

statligt glesbygdsstöd i Sverige. Utskottet erinrar om att

rennäringen omfattas av ett särskilt avsnitt i proposition 19.

Bl.a. framhålls att Sverige enligt ett särskilt sameprotokoll i

anslutningsavtalet har rätt att inom traditionellt samiska

områden ge samerna exklusiva rättigheter som har samband med

deras traditionella levnadssätt. Fortsatt nationellt stöd kan

ges till rennäringen under förutsättning att stödet inte leder

till en ökning av den traditionella produktionsnivån. I

ifrågavarande proposition uppmärksammas särskilt behovet av

gränsskydd mot tredje land.

Utskottet vill för egen del framhålla vikten av att

rennäringen även fortsättningsvis erhåller nationellt stöd.

Vidare förutsätter utskottet att möjligheterna att lämna

strukturstöd för investeringar m.m. inom ramen för EU:s

bestämmelser och i samarbete med livsmedelsindustrin i övrigt

utnyttjas. I detta sammanhang bör även samarbetet inom ramen för

Nordkalottprogrammet uppmärksammas. Enligt utskottets bedömning

kan syftet med motionerna Jo7 (v) yrkande 9 och Jo8 (kds)

yrkande 16 med det anförda i allt väsentligt anses tillgodosett.

Berörda yrkanden påkallar därmed ingen ytterligare riksdagens

åtgärd.

Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från

riksdagens sida med anledning av de i motionerna U9 (s) delvis

och U15 yrkande 14 delvis framförda synpunkterna beträffande

övergångslösningar för jordbrukare som är registrerade som

pensionärer. Motionerna avstyrks i berörda delar.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen förordar om

dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige. Utskottet avstyrker därmed

motion Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del.

Omställningsprogrammets utformning vid ett EU-medlemskap

Proposition 1994/95:75

Överenskommelsen mellan Sverige och EU angående villkoren för

jordbrukssektorn innebär bl.a. att Sverige skall delta i den

gemensamma jordbrukspolitiken från första dagen av medlemskapet.

EG:s program för för att ta jordbruksmark ur produktion skall

alltså tillämpas anslutningsdagen. Enligt propositionen kan ett

jordbruksföretag inte samtidigt delta i det svenska

omställningsprogrammet och EG:s program. Regeringen föreslår att

företag med omställningsmark som önskar få arealbidrag m.m.

enligt EG:s program innan det svenska omställningsprogrammet

avslutats skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag.

Varaktigheten i det svenska omställningsprogrammet bör slopas

vid ett EU-medlemskap.

Motion

Enligt motion Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del bör riksdagen

avslå förslaget.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen

bör således godkänna det och avslå motionsyrkandet.

Under beredningen av detta avsnitt har fråga väckts om

villkoren för odlare som till efterföljd av 1990 års

jordbrukspolitiska beslut ställt om sin produktion till

salixodling.

Utskottet erinrar om att salixodling innebär en långsiktig

omställning av jordbruket. De jordbrukare som övergått till

salixodling har i allmänhet -- förutom omställningsbidrag --

även erhållit anläggningsstöd. För erhållande av arealbidrag och

trädesbidrag enligt EG:s regelsystem gäller i princip att

uttagningen från livsmedelsproduktionen får vara högst lika stor

som den areal som det odlas stödberättigade grödor på, dvs.

högst 50 % av den areal man söker arealbidrag för. Under en

övergångsperiod om fem år medges dock att företag som haft areal

i det svenska omställningsprogrammet kan ta en större areal ur

produktion än den areal som man odlar stödberättigade grödor på,

dvs. mer än 50 % av den areal man söker stöd för. Den uttagna

arealen får i dessa fall vara högst lika stor som arealen i det

svenska omställningsprogrammet. Ersättningen för den del av den

uttagna arealen som överstiger arealen med stödberättigade

grödor utgår med 70 % av normal trädesersättning. Motsvarande

gäller att jordbrukare som endast ansöker om EG:s arealbidrag

för den areal som ingått i det svenska omställningsprogrammet

och som inte önskar odla arealen med stödberättigade grödor utan

ha den som uttagen areal erhåller ersättning med 70 % av den

normala trädesersättningen.

Administrativa effekter av ett EU-medlemskap

Proposition 1994/95:75

Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att

handläggningen av olika bidrag läggs så nära de berörda som

möjligt. Den fysiska kontrollen bör också skötas på regional

nivå. Detta innebär en förskjutning av ansvaret till länsnivå.

Samtidigt bör de tekniska systemlösningarna vara enhetliga och

antalet utbetalningstillfällen nedbringas. Möjligheterna för

ansvariga myndigheter att rapportera till riksredovisningen

skall tillgodoses. Dessa krav har tillgodosetts i den modell för

ansvarsfördelning som beskrivs nedan.

Statens jordbruksverk och Fiskeriverket får ett primäransvar

som utbetalningsmyndigheter. I Jordbruksverkets fall innebär

detta att samtliga utbetalningar till jordbrukare sker genom ett

centralt ADB-system som verket ansvarar för. Vidare ansvarar

verket för handläggning av ärenden som berör intervention och

exportbidrag. Övriga ärenden handläggs av länsstyrelserna.

Kommissionen överför medlen som skall ställas till den svenska

statens förfogande till ett centralt konto i Riksbanken. Medlen

skall därefter överföras till de utbetalningsansvariga

myndigheterna. Regeringen kommer senare att bestämma de närmare

formerna för detta förfarande.

Jordbruksverket ges i uppdrag att stärka myndighetens

internrevision vilken skall bedriva intern revision av EU-stöd

inom alla berörda myndigheter. Länsstyrelserna ansvarar primärt

för den fysiska kontrollen i samband med samtliga EU-stöd.

Riksrevisionsverket ansvarar för den externa revisionen i vilken

ingår att granska kvaliteten på berörda myndigheters interna

kontroll, bl.a. vad gäller intern revision.

De utbetalande myndigheterna skall svara för att den

återrapportering till kommissionen som ankommer på dessa

enligt EG:s regelverk utförs.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

administrationen av EU-stöden inom jordbruksdepartementets

område. Utskottet delar regeringens mening att besluten skall

fattas så nära medborgarna som möjligt. Det är emellertid

angeläget att praxis blir enhetlig i riket, med hänsyn givetvis

tagen till de förhållanden som kan råda i olika delar av landet.

Det får förutsättas att regeringen följer utvecklingen och

vidtar de åtgärder som kan behövas för att åstadkomma en så

enhetlig tillämpning som möjligt.

Lagstiftningsfrågor

Proposition 1994/95:75

Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den

gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma

fiskeripolitiken

Ett medlemskap i EU innebär att EG:s förordningar inom den

gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma

fiskeripolitiken blir direkt tillämpliga i Sverige. För att EG:s

politik på området skall kunna verkställas införs särskilda

bemyndigandelagar som kompletterar förordningarna.

Lagarnas tillämpningsområden avgränsas till att gälla

komplettering av EG:s förordningar om

1. pris- och marknadsreglering,

2. miljö- och strukturstöd,

3. den gemensamma fiskeripolitiken.

Överträdelser av EG:s förordningar eller av föreskrifter som

meddelas med stöd av den föreslagna lagen om EG:s förordningar

om den gemensamma fiskeripolitiken skall vara

straffsanktionerade.

Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, skall

kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att djur

skall få flyttas till ett hägn där kron- och dovhjortar hålls.

Ändringar i lagarna om bekämpningsmedel och miljöavgift på

handelsgödsel

Jordbruket ger upphov till både positiva och negativa effekter

på miljön. Till de negativa hör bl.a. växtnäringsläckage orsakat

av handelsgödsel och stallgödsel. Detta läckage bidrar till en

övergödning av våra hav, kustvatten och inlandsvatten. Även

ammoniakemissionerna från jordbruket bidrar till denna

övergödning.

Kadmium är ett grundämne och bryts inte ned i naturen.

Tillförseln av kadmium till åkermark har minskat kraftigt de

senaste årtiondena men ligger fortfarande väsentligt över vad

som anses vara långsiktigt hållbart. Kadmium sprids till

åkermarken främst med fosforgödselmedel som innehåller kadmium

och genom nedfall från luften. Jordbruket står för hälften av

tillförseln av kadmium till åkermark. Detta grundämne kan orsaka

allvarliga hälsoproblem.

Användningen av bekämpningsmedel kan medföra hälso- och

miljörisker. En rad åtgärder och program har framgångsrikt

medverkat till att den negativa miljöpåverkan från jordbruket

har dämpats. Användningen av handelsgödselkväve är i dag ca

200 000 ton per år, fosforanvändningen ca 20 000 ton per år

och bekämpningsmedelsanvändningen motsvarar ca 2,2 miljoner

doser eller ca 1 500 ton aktiv substans per år.

Jordbruksverket redovisade i slutet av år 1992 ett uppdrag att

utvärdera miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

(Miljöavgifter 1992:41). I utredningen anges att de åtgärder som

genomförs för att minska växtnäringsförlusterna, liksom

omställningen inom jordbruket, leder till att miljömålen vad

avser växtnäringsläckage kommer att nås. Den direkta

styreffekten av miljöavgiften har dock enligt Jordbruksverket

varit svag. Av dessa skäl förordas att miljöavgifterna på kväve

och fosfor avvecklas.

Vad gäller bekämpningsmedel anför Jordbruksverket att ett

införande av ett riskdifferentierat avgiftssystem bör avvakta.

Däremot bör en miljöavgift i form av en enhetlig dosavgift

införas. Jordbruksverket föreslår en avgift på 20 kr per dos.

Vad avser själva uppbördssystemet för miljöavgifterna anger

Jordbruksverket att en EG-anslutning synes medföra att

avgiftsuttaget måste grundas på deklaration från användaren och

att Riksskatteverket bör vara uppbördsmyndighet.

Utredningen har remissbehandlats. Flera remissinstanser anger

att de inte har något att erinra mot att miljöavgiften på kväve

tas bort eftersom miljömålen ändå anses kunna uppnås. Denna

uppfattning delas emellertid inte av Naturvårdsverket som anser

att avgiften bör vara 1 kr per kilo kväve. Naturskyddsföreningen

anser att kväveavgiften måste höjas kraftigt. Remissinstanserna

är i princip överens om ett uppskjutande av införandet av

riskdifferentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel. I

avvaktan därpå anser flertalet remissinstanser att en dosavgift

bör införas. Naturvårdsverket har inte något att erinra mot

föreslagen dosavgift på 20 kr. Sveriges lantbruksuniversitet

anser att avgiften bör vara 50 kr per dos.

Flertalet remissinstanser ställer sig tveksamma till

möjligheten att behålla miljöavgifterna vid ett EU-medlemskap,

bl.a. på grund av risken för konkurrenssnedvridning och

svårigheterna att kontrollera s.k. privatimport.

Riksskatteverket anför i sitt yttrande över utredningen att

Jordbruksverket bör vara avgiftsmyndighet vid ett eventuellt

EU-medlemskap.

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att i samband

med avskaffandet av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel

och bekämpningsmedel skulle dessa omvandlas till miljöavgifter.

Avskaffandet av prisregleringsavgifterna var ett led i den

livsmedelspolitiska reformen. Prisregleringsavgifterna

avskaffades i december 1992 men miljöavgifterna förblev

oförändrade.

Kväve

Flera åtgärder har vidtagits för att minska kväveläckaget från

jordbruket. Målet att halvera läckaget mellan åren 1985 och 1995

kommer inte att uppnås utan ytterligare åtgärder. Effekterna av

vidtagna åtgärder kommer dessutom att visa sig först om några

år. Vidare kommer målet om att minska användningen av

handelsgödselkväve med 20 % till år 2000 inte att uppnås om

inte ytterligare åtgärder vidtas.

Miljöavgiften på fosfor i handelsgödsel avskaffades i samband

med införandet av en avgift på kadmium i handelsgödsel. Att

avskaffa miljöavgiften på kväve såsom Jordbruksverket har

föreslagit anser regeringen dock vara en felaktig signal till

jordbruket. Styreffekten av denna avgift har ifrågasatts men den

har ändå ansetts fungera som ett medel för att uppmärksamma och

därmed begränsa de problem som kan uppstå vid

handelsgödselanvändning. Det finns enligt regeringens mening

inte något skäl att i detta fall frångå principen att

förorenaren betalar. Följaktligen bör det även i fortsättningen

tas ut en miljöavgift på kväve i handelsgödsel.

Handelsgödselanvändningen har ökat sedan prisregleringsavgiften

på kväve avskaffades. Detta bör ses som ett tecken på den

styrande effekt som prisregleringsavgiften tillsammans med

miljöavgiften har haft.

Regeringen anser därför att det finns skäl att höja

miljöavgiften på kväve. Regeringen föreslår att miljöavgiften på

kväve höjs från 60 öre till 1 krona 80 öre per kilo kväve.

Kadmium

Kadmium är ett grundämne som kan förorsaka negativa

hälsoeffekter. Ämnet kan ansamlas i njurarna och kan även ge

genetiska skador. Det finns studier som visar att negativa

hälsoeffekter förmodligen kan uppstå på lägre nivåer än vad man

tidigare har befarat. På grund av de negativa hälsoeffekter

kadmium kan ha åtminstone på lång sikt är det viktigt att

minimera tillförseln av kadmium till våra åkermarker.

Handelsgödsel står för ungefär hälften av tillförseln av kadmium

till åkermarker. I Naturvårdsverkets rapport Miljö-93 anges att

den genomsnittliga kadmiumhalten i fosforgödselmedel som såldes

via jordbrukskooperationen under år 1992 uppgick till ca 40 gram

per ton fosfor.

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att en

särskild utredare skulle tillkallas för att utreda ett

avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel. Avgiften skulle

sättas så att den styrde mot en kadmiumhalt som var mindre än 5

gram kadmium per ton fosfor. Det har därefter beslutats om ett

gränsvärde för hur mycket kadmium som får finnas i

handelsgödsel. Gränsvärdet har bestämts till 100 gram kadmium

per ton fosfor och gäller sedan den 1 januari 1993. Detta

gränsvärde fungerar framför allt som ett medel för att eliminera

riskerna för att Sverige blir ett dumpningsland för gödselmedel

med höga kadmiumhalter. Den 1 januari 1994 infördes en

miljöavgift på kadmium i handelsgödsel. Denna avgift uppgår till

30 kr per gram kadmium till den del kadmiuminnehållet överstiger

50 gram per ton fosfor. Syftet med avgiften var att ge

incitament till rening av fosforgödselmedel från kadmium.

Jordbruksverket lämnade i oktober 1994 en första redovisning

för erfarenheterna av miljöavgiften på kadmium. Verket anger att

inga miljöavgifter på kadmium har influtit under det första

halvår som avgiften funnits. Eventuellt kan det ha influtit

miljöavgifter hos Tullverket. Det finns emellertid inte

möjlighet att utläsa av Tullverkets uppgifter vilka

miljöavgifter som hänför sig till kadmium eftersom kadmium- och

kväveavgifter har bokförts tillsammans. Naturvårdsverket har

yttrat sig över redovisningen och därvid angett att det

nuvarande avgiftssystemet tills vidare bör behållas. Om

avgiftssystemet skall ändras för att ge starkare incitament till

att rena fosforgödselmedel anser Naturvårdsverket att detta bör

ske genom att gränsen för när avgift tas ut flyttas neråt eller

ännu hellre tas bort. En avgiftshöjning med bibehållen gräns

anser Naturvårdsverket vara meningslös.

Regeringen anser att det är mycket viktigt att tillämpa

principen om att förorenaren skall betala. I fråga om kadmium i

handelsgödsel finns ett direkt samband mellan mängden kadmium i

handelsgödsel och den ackumulering som sker i åkermarken.

Regeringen föreslår därför att gränsen för uttag av miljöavgift

på kadmium i handelsgödsel sätts så att avgiften betalas från 5

gram kadmium per ton fosfor. Avgiftens storlek föreslås

oförändrad med 30 kr per gram kadmium i gödselmedlet.

Anledningen till att avgiften inte bör tas ut från en ännu lägre

kadmiumhalt är mättekniska problem. Med denna avgiftsändring

blir incitamenten till rening och till en utveckling av tekniker

för att rena fosforgödselmedel starkare.

Bekämpningsmedel

De senaste 10 åren har ett stort arbete genomförts för att

minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel i

Sverige. Substitutionsprincipen har fungerat väl inom

bekämpningsmedelsområdet. Det är nu angeläget att användningen

av och riskerna med bekämpningsmedel ytterligare minskas och att

principen om att förorenaren betalar befästs ytterligare.

Det har i ett flertal sammanhang framförts att miljöavgiften

på bekämpningsmedel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv

substans till att tas ut per dos. Dosens storlek fastställs med

hänsyn till hur mycket av preparatet som normalt används per

hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter (1992:41)

har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna

ändring. Regeringen delar Jordbruksverkets och

remissinstansernas synpunkter. En ändring är emellertid från

lagteknisk synpunkt inte helt okomplicerad. Ett förslag till hur

övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift kan

utformas lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Avgiften

skall när dessa lagtekniska frågor är lösta motsvara 50 kr per

dos. I avvaktan på detta förslag bör nuvarande avgift höjas till

20 kr per kilo aktiv substans. Samtidigt bör en ändring göras så

att avgiften erläggs på alla kvantiteter. Den nuvarande

bestämmelsen, som begränsar redovisningsskyldigheten för

avgiftsskyldiga vars tillverkning eller import är av mindre

omfattning, bör därför tas bort.

Möjligheterna att införa riskdifferentierade dosavgifter måste

ytterligare prövas.

De föreslagna avgiftshöjningarna kommer att påverka

trädgårdsnäringen i större utsträckning än jordbruksnäringen,

detta på grund av att jordbruket tidigare har betalat

prisregleringsavgifter på kväve, fosfor och kalium i

handelsgödsel samt på bekämpningsmedel. Dessa avgifter har även

betalats av trädgårdsnäringen men har kollektivt återförts till

denna näring. Därför bör det närmare utredas hur en höjning av

miljöavgiften på bekämpningsmedel som används inom

trädgårdsnäringen påverkar denna näring. Regeringen har för

avsikt att återkomma i denna fråga.

Uppbördssystem

Vid ett medlemskap i EU måste nuvarande uppbördssystem för

miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel förändras.

Systemet får inte baseras på gränskontroller, och detta innebär

att avgiftsuttaget förmodligen måste baseras på deklarationer

från tillverkare och importörer. Det förhållandet att enskilda

eller grupper av lantbrukare importerar handelsgödsel eller

bekämpningsmedel utan att deklarera importen är ett tilltagande

problem. Problemet kan befaras öka ytterligare vid ett

eventuellt EU-medlemskap som innebär att nuvarande

gränskontroller inte kan behållas. Det är viktigt att skapa ett

avgiftssystem med registreringsplikt som omfattar alla

tillverkare och importörer och som har tillräckliga

sanktionsmöjligheter. Ett system med stickprovskontroller bör

utformas. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en särskild

utredare för att skyndsamt utarbeta ett förslag till nytt

uppbördssystem.

Regeringen föreslår vidare att de föreslagna

avgiftshöjningarna skall gälla redan från den 2 november 1994.

Anledningen till det omedelbara ikraftträdandet är att förhindra

s.k. spekulationsuppköp i försäljningsledet av handelsgödsel och

bekämpningsmedel. De ytterligare inkomster som avgifterna

innebär skall till fullo tillfalla statsbudgeten.

Motionerna

Enligt motion Jo6 (fp) bör den föreslagna ändringen i lagen om

gödselmedel träda i kraft först om ett år, nämligen den 2

november 1995 (yrkande 2). Samma datum bör enligt motionen gälla

för ikraftträdandet av ändringen av lagen om avgift på

bekämpningsmedel (yrkande 3). Enligt motion Jo7 (v) bör det

klart anges att miljöavgifterna skall gå tillbaka till näringen

i form av stöd till miljöförbättrande åtgärder och att

miljöavgifter på sikt endast kan förändras i miljövänlig

riktning, dvs. höjas (yrkande 5). Enligt motion Jo8 (kds) bör

miljöavgifterna läggas på en sådan nivå att jordbruket efter en

stegvis infasning fullt ut betalar den nationella delen av

miljöprogrammen för ekonomisk bärkraft och resurshushållning

(yrkande 10). Tillräckliga resurser bör avsättas till

utbildning, information och demonstrationsprojekt (yrkande 11),

och en övergång bör genomföras till en hektardosbaserad miljö-

och hälsobelastningsavgift på bekämpningsmedel i stället för

dagens kvantitetsbaserade avgift (yrkande 12).

Enligt motion Jo9 (m) innebär propositionen att svenska

jordbruksföretag och svensk livsmedelsindustri belastas med

väsentligt högre skatter än vad som kommer att gälla för

konkurrerande verksamheter i våra nära grannländer. Genom den

föreslagna tidpunkten för skattehöjningarna störs planeringen i

jordbruksföretagen och bryts gödselåret på ett olämpligt sätt.

Även när det gäller regeringens miljöargumentering finns det

brister. Skattehöjningarna på handelsgödsel får inte någon

positiv effekt på kväveläckaget, anser motionärerna. De yrkar

att skatteskärpningen vad gäller insatsvarorna begränsas till

den höjning om 150 miljoner kronor som föreslogs i proposition

1994/95:19 (yrkande 3). Vidare bör inte skatteskärpningen

genomföras vid en sådan tidpunkt att det stör

jordbruksföretagens planeringsprocess (yrkande 4). Slutligen bör

regeringen återkomma snarast till riksdagen med ett förslag till

hur inkomsterna från den överskjutande delen av

skattehöjningarna på insatsvaror utöver den i proposition

1994/95:19 föreslagna höjningen kan användas till

miljöinvesteringar i exempelvis våtmarker i områden med

betydande jordbruksverksamhet (yrkande 5).

Enligt motion Jo10 (mp) bör de miljöavgifter som tas ut

delfinansiera den nationella medfinansieringen av LFA-stöden och

miljöstöden. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att

fastställa miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60

kr per kilogram om andelen kväve i medlet är minst 2 % (yrkande

7), att miljöavgiften på kadmium i gödselmedel fastställs till

50 kr per gram till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram

per ton fosfor (yrkande 8) och att riksdagen, om den av

regeringen föreslagna nivån på 30 kr vinner bifall, uttalar att

effekten av miljöavgiften på kadmium utvärderas om ett år för

eventuell justering (yrkande 9). I motionen yrkas vidare att

riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel

till 100 kr per kilogram (yrkande 10) samt att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts om

miljöavgifter på bekämpningsmedel (yrkande 11). Motionärerna

anser att en del av inkomsterna från miljöavgifterna,

förslagsvis 250 miljoner kronor, skall anslås till utbildning

och forskning för att underlätta övergång till ekologiskt

lantbruk (yrkande 12). Slutligen yrkas på ett tillkännagivande

om ekonomisk hjälp för registrering av biologiska

bekämpningsmedel inom trädgårdsnäringen. Regeringen bör enligt

motionen se över möjligheten att delfinansiera registreringen

med intäkter från avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel

(yrkande 13). Även i motion Jo11 (c) yrkas att influtna medel

från miljöavgifterna enligt proposition 1994/95:19 används för

delfinansiering av de förslag som finns i proposition

1994/95:19. Den del av miljöavgifterna som berör

trädgårdsodlingen bör användas inom detta område för FoU-ändamål

och för att finansiera Kemikalieinspektionens kostnader för

registrering av biologiska bekämpningsmedel (yrkande 5).

I motion U8 (mp) med anledning av proposition 1994/95:19 yrkas

att miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel införs

(yrkande 4).

Utskottets överväganden

Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den

gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma

fiskeripolitiken. Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den

gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma

fiskeripolitiken. Utskottet tillstyrker även förslaget till

ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m. Riksdagen bör alltså

anta lagförslagen. Beträffande de EU-anslutna lagarna föreslår

utskottet en redaktionell ändring av ikraftträdandebestämmelsen

som innebär att denna bestämmelse kopplas till ikraftträdandet

av lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska

unionen (1994/95:UU5).

Ändringar i lagarna om avgift på handelsgödsel och

bekämpningsmedel

Som inledningsvis noterats har lagförslagen inte granskats av

Lagrådet. Under ärendets beredning har yrkande framställts i

utskottet om att förslagen i proposition 75 till ändringar i

lagarna om miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel

skall underställas Lagrådet för granskning i enlighet med

huvudregeln i regeringsformen. Förslaget har biträtts av sju

ledamöter. En majoritet av utskottet har med stöd av 4 kap. 10 §

riksdagsordningen beslutat att inte remittera lagförslagen till

Lagrådet för yttrande, enär därmed förenat dröjsmål med ärendets

behandling skulle leda till avsevärt men.

Utskottet finner regeringens förslag om höjning av

miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel väl

motiverade. I enlighet härmed avstyrks de motioner som

innehåller förslag till lägre avgiftsnivå och senare

ikraftträdande m.m. jämfört med regeringens förslag.

Regeringen föreslår i propositionen att de nya avgifterna

skall träda i kraft redan den 2 november 1994, dvs. med

retroaktiv verkan i förhållande till kommande riksdagsbeslut i

ärendet.

Regeringsformen tillåter i och för sig att skatt eller statlig

avgift, om riksdagen finner särskilda skäl påkalla det, kan tas

ut från och med dagen efter den dag då regeringen lämnat förslag

härom till riksdagen. Utskottet delar regeringens bedömning att

det finns särskilda skäl som talar för att avgiftshöjningarna

träder i kraft med omedelbar verkan. Eftersom proposition

1994/95:75 inkom till kammarkansliet den 2 november 1994 bör de

båda lagarna dock träda i kraft den 3 november 1994.

Riksdagen bör således med avslag på motionerna Jo6 yrkandena 2

och 3, Jo8 yrkande 10, Jo9 yrkandena 3 och 4, Jo10 yrkandena 7,

8 och 10 och U8 yrkande 4 anta förslagen till ändring i lagarna

om avgift på gödselmedel och om avgift på bekämpningsmedel med

den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet fastställs till

den 3 november 1994.

När det gäller yrkandena om specialdestinering till vissa

ändamål ("öronmärkning") av medel som inflyter från de berörda

miljöavgifterna får utskottet anföra följande: Miljöavgifterna

är i statsrättsligt hänseende att betrakta som skatter.

Utmärkande för skatter är att de redovisas som intäkter i

statsbudgeten och inte specialdestineras för särskilda ändamål.

Både praktiska och principiella skäl talar för att statens

intäkter redovisas utan någon koppling till olika utgiftsposter

i statsbudgeten. Det bör dessutom framhållas att det i vissa

situationer kan ifrågasättas om det är förenligt med EG:s regler

att avdela kollektivt uppburna skattemedel för speciella

jordbrukspolitiska ändamål. I anslutning till de motioner som

syftar till en specialdestinering vill utskottet dock framhålla

att ökade statliga intäkter givetvis också ger staten ökade

möjligheter att tillgodose olika ändamål på det

jordbrukspolitiska området. Så till vida delar utskottet

motionärernas uppfattning att det bör finnas ett samband mellan

jordbrukets pålagor och de stödformer som återgår till

jordbruket. Utskottet delar därför i huvudsak motionärernas

uppfattning att jordbruket och trädgårdsnäringen på de områden

som diskuteras i detta betänkande bör tillföras resurser som

står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna. Det gäller

framför allt de ändamål som anges i motionerna Jo9 yrkande 5,

Jo10 yrkandena 12 och 13 och Jo11 yrkande 5. Vad utskottet

anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

I motionerna Jo8 (kds) yrkande 12 och Jo10 (mp) yrkande 11

förordas en övergång till dosbaserad miljöavgift på

bekämpningsmedel. Som framgår av propositionen har det i ett

flertal sammanhang framförts att miljöavgiften på

bekämpningsmedel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv

substans till att tas ut per dos. Dosens storlek fastställs med

hänsyn till hur mycket av preparatet som normalt används per

hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter (1992:41)

har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna

ändring. Utskottet delar Jordbruksverkets och remissinstansernas

synpunkter. En ändring är emellertid enligt propositionen inte

helt okomplicerad från lagteknisk synpunkt. Ett förslag till hur

övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift bör

utformas lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Utskottet

förutsätter att denna fråga därigenom får sin lösning. Något

särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandena i fråga

påkallas inte. Utskottet avstyrker motionerna Jo8 yrkande 12 och

Jo10 yrkande 11.

Motionerna Jo7 yrkande 5 och Jo10 yrkande 9 avstyrks.

Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95

NIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

Intervention m.m. (B 11) och Räntekostnader för förskotterade

bidrag, m.m. (B 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 75

under nya anslag B 11 och B 12. Anslagen bör föras upp på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

Inkomsttitlar

Jordbruksdepartementet har under hand lämnat kompletterande

information om inkomsttitlar avseende återflöde av medel från

EU. De nya anslag som föreslås i propositionen innefattar stöd

från EU i form av intervention och exportbidrag, där svenska

staten utbetalar ett förskott och sedan erhåller betalning från

EU i efterhand. De inkomsttitlar som kommer att krediteras

innevarande budgetår är 6113 Intervention och 6114 Exportbidrag.

Vad gäller återbetalning av del av omställningsbidrag kommer

inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet att

tillämpas.

Utskottet har inget att erinra mot denna redovisning.

Övrigt

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i

budgetpropositionen med en konsekvensanalys av de beslut

utskottet fattat i detta betänkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1994/95:75 i dess

helhet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo8 yrkande 1,

2. beträffande stöd till vall och bete m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo7 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis

3. beträffande kollektiva nyttigheter

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo7 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande delprogram för stöd till ekologisk odling

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar samt

avslår motionerna 1994/95:Jo7 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Jo8

yrkandena 4--8, 1994/95:Jo10 yrkande 3, 1994/95:Jo11 yrkande 3,

1994/95:U10 samt 1994/95:U15 yrkande 14 i denna del,

res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis

5. beträffande ett miljöprogram inom ramen för EG:s

förordning 2078/92 i övrigt

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ett

miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 samt avslår

motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Jo8

yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, 1994/95:Jo9 yrkande 1,

1994/95:Jo10 yrkandena 1, 2 delvis, 4 och 5, 1994/95:Jo11

yrkande 1 samt 1994/95:U14 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis

6. beträffande vissa förslag med anledning av proposition

1994/95:19

att riksdagen avslår motion 1994/95:U16 yrkandena 15 och 17,

7. beträffande fortsatt NOLA-stöd m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo10 yrkande 6,

res. 2 (mp)

8. beträffande strategi för marknadsföring av svenska

kvalitetsprodukter

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo11 yrkande 2,

9. beträffande befrielse från trädeskrav

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U8 yrkande 3

och 1994/95:U14 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

res. 3 (s)

10. beträffande de långsiktiga målen för lantbrukspolitiken

m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 1,

11. beträffande regionindelning av spannmålsstödet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 4,

12. beträffande hjortköttsproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U17 yrkandena 2 och 4

samt 1994/95:U23,

13. beträffande stödområdesindelning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U7,

1994/95:U18, 1994/95:U19, 1994/95:U20 och 1994/95:U21

yrkande 5,

14. beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om stödet

till jordbruket i norra Sverige samt avslår motionerna

1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo7 yrkande 8, 1994/95:Jo8

yrkandena 14 och 15, 1994/95:Jo9 yrkande 2, 1994/95:Jo10 yrkande

2 delvis, 1994/95:Jo11 yrkande 4, 1994/95:U9 delvis, 1994/95:U11

yrkande 1, 1994/95:U15 yrkande 14 delvis, 1994/95:U16 yrkande 16

och 1994/95:U21 yrkandena 1, 2, 3 och 6,

res. 4 (m, fp, mp, c)

15. beträffande regionalt stöd till svinproduktion m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U11 yrkande

2, 1994/95:U21 yrkande 4 och 1994/95:U22 yrkande 1 delvis

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande regionalt stöd i övrigt m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U22 yrkandena 1 delvis

och 2,

17. beträffande rennäringen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo7 yrkande 9 och

1994/95:Jo8 yrkande 16,

18. beträffande pensionerade jordbrukare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U9 delvis och

1994/95:U15 yrkande 14 delvis,

res. 5 (v)

19. beträffande dispositionen av anslaget Stöd till

jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige samt avslår motion

1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis,

20. beträffande omställningsprogrammet

att riksdagen med avslag på motion Jo6 yrkande 1 i denna del

godkänner det som regeringen förordar om omställningsprogrammet,

21. beträffande administrationen vid ett EU-medlemskap

att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

administrationen vid ett EU-medlemskap,

22. beträffande avgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo8

yrkande 10, 1994/95:Jo9 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo10

yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4

antar i proposition 1994/95:75 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att

ikraftträdandet bestäms till den 3 november 1994,

b) lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på

bekämpningsmedel med den ändringen i fråga om

ikraftträdandebestämmelsen att ikraftträdandet bestäms till den

3 november 1994,

res. 6 (m)

res. 7 (fp)

res. 8 (mp)

23. beträffande resurser motsvarande influtna avgiftsmedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo9 yrkande

5, 1994/95:Jo10 yrkandena 12 och 13 och 1994/95:Jo11 yrkande 5

och 1994/95:U14 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

24. beträffande dosbaserad bekämpningsmedelsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 12 och

1994/95:Jo10 yrkande 11,

25. beträffande begäran om förslag om höjda avgifter

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 5,

26. beträffande utvärdering av kadmiumavgiften

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo10 yrkande 9,

res. 9 (mp) - villk. 8

27. beträffande lag om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter

att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag

till lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter med den

ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder

i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska unionen,

28. beträffande lag om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd

att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag

till lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd med den

ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder

i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska unionen,

29. beträffande lag om EG:s förordningar om den gemensamma

fiskeripolitiken

att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag

till lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken

med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att

lagen träder i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med

anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,

30. beträffande lagen om kontroll av husdjur m.m.

att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag

till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur

m.m.,

31. beträffande intervention

att riksdagen till Intervention m.m. på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under nionde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 525 000 000 kr,

32. beträffande Räntekostnader

att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade bidrag,

m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

20 000 000 kr.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 8 december 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson

(s), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s),

Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar

Josefsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s),

Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Åsa

Stenberg (s), Michael Hagberg (s) och Peter Weibull Bernström

(m).

Reservationer

1. Ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92

i övrigt (mom. 2, 4 och 5)

Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Som framhålls" och på s. 22 slutar med "1 och 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som uttrycks i motionerna från

Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och

Miljöpartiet att de förslag om miljöstöd till jordbruket som

lagts fram av den tidigare regeringen i proposition 1994/95:19

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen var väl genomarbetade

och tog hänsyn till de rådande förhållandena i landet.

Proposition 1994/95:75 innebär att positionerna flyttas bakåt

vad gäller det svenska miljöprogrammet på jordbrukets område. De

delfinansierade programmen för ekonomisk bärkraft och

resurshushållande konventionellt jordbruk är ägnade att skynda

på och stötta utvecklingen mot ett hållbart lantbruk.

Sveriges åkerareal upptar bara ca 9 % av landets yta. Den

brukade arealen utgör en omistlig del av den svenska

landskapsbilden och är en förutsättning för att bevara biologisk

mångfald. På många platser i Sverige är betes- och vallarealer

hotade av att växa igen. Det är viktigt att vi även

fortsättningsvis tar till vara de möjligheter som finns att

hävda dessa marker.

Utskottet betonar att även övriga strukturåtgärder inkl. stöd

till jordbruk i mindre gynnade områden i södra Sverige bör

genomföras enligt förslagen i proposition 19.

Utskottet föreslår att en parlamentarisk kommitté tillsätts

för att följa utvecklingen och det fortsatta förhandlingsarbetet

mellan Sverige och EU angående jordbruks- och

livsmedelspolitiska åtgärder.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Jo7

yrkande 3 om stöd till vall och betesmark m.m.

Utskottet delar -- -- -- (= utskottet) -- -- -- kollektiva

nyttigheter.

Enligt utskottets mening är de delprogram för

landskapsvårdande åtgärder och miljökänsliga områden som

föreslås i proposition 75 föga genomarbetade. De har också

väsentligt lägre ambitionsnivå än motsvarande förslag i den

förra regeringens proposition 19.

Även när det gäller stödet till ekologisk odling bör riksdagen

följa förslaget enligt proposition 19. Enligt utskottets

uppfattning krävs en kraftig stimulans för att uppnå det av

riksdagen uppställda målet att 10 % av arealen skall vara

ekologiskt odlad år 2000. Med de förslag som presenteras i

regeringens proposition 75 kommer denna målsättning inte att

kunna uppfyllas. Det anförda innebär att utskottet förordar

bifall till motionerna Jo8 yrkande 5, Jo10 yrkande 3 och Jo11

yrkande 3 där det föreslås att detta stöd bör utgå även till

jordbruk som delvis ställer om sin drift till ekologiskt

lantbruk. Riksdagen bör rikta ett särskilt tillkännagivande till

regeringen i den frågan. I övrigt bör motionerna Jo7 yrkandena 6

och 7, Jo8 yrkandena 4, 6, 7 och 8, U10 och U15 yrkande 14 i

denna del inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Riksdagen bör vidare med hänvisning till det anförda, med

anledning av motionerna Jo6 yrkande 1 i denna del, Jo8 yrkandena

2, 3, 9, 11 och 13, Jo9 yrkande 1, Jo10 yrkandena 1, 2 i denna

del, 4 och 5, Jo11 yrkande 1 och U14 yrkandena 1 och 2 samt med

avslag på det som regeringen i övrigt förordat om ett

miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

proposition 19.

dels att utskottets hemställan under mom. 2, 4 och 5 bort

ha följande lydelse:

2. beträffande stöd till vall och bete m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 3,

4. beträffande delprogram för stöd till ekologisk odling

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo8 yrkande

5, 1994/95:Jo10 yrkande 3 och 1994/95:Jo11 yrkande 3 samt med

avslag på motionerna 1994/95:Jo7 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Jo8

yrkandena 4 och 6--8, 1994/95:U10 samt 1994/95:U15 yrkande 14

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt avslår regeringens förslag i denna del,

5. beträffande ett miljöprogram inom ramen för EG:s

förordning 2078/92 i övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo6 yrkande

1 i denna del, 1994/95:Jo8 yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13,

1994/95:Jo9 yrkande 1, 1994/95:Jo10 yrkandena 1, 2 (delvis), 4

och 5, 1994/95:Jo11 yrkande 1 och 1994/95:U14 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt avslår regeringens förslag i denna del,

2. Fortsatt NOLA-stöd m.m. (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet betonar" och slutar med "inte påkallad"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i Miljöpartiets motion Jo10 riskerar en del

marker som i dag har NOLA-stöd att förlora stödet i framtiden.

Utskottet delar motionärernas mening att NOLA-stödet bör

bibehållas även i framtiden för marker där inget annat stöd ges.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört med

anledning av yrkande 6 i motionen.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande fortsatt NOLA-stöd m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo10 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Befrielse från trädeskrav (mom. 9)

Inge Carlsson, Sinikka Bohlin, Leif Marklund, Alf Eriksson,

Ingemar Josefsson, Ann-Kristine Johansson, Åsa Stenberg och

Michael Hagberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna fråga" bort

ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att arealbidrag enligt EG:s regler

förutsätter att viss del av åkermarken läggs i träda. Någon

särbestämmelse för ekologiskt lantbruk finns inte. Riksdagen bör

mot den bakgrunden avslå motionerna U8 yrkande 3 och U14 yrkande

5.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande befrielse från trädeskrav

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U8 yrkande 3 och

1994/95:U14 yrkande 5,

4. Stödet till jordbruket i norra Sverige (mom. 14)

Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och 6" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en utgångspunkt för stödnivån för

jordbruket i norra Sverige vid ett EU-medlemskap vara nuvarande

stödnivå, dvs. stödnivån budgetåret 1994/95. Enligt proposition

1994/95:19 bör stöden till norra Sverige utgöras av miljöstöd,

LFA-stöd samt det särskilt överenskomna stödet för nordligt

jordbruk i områdena 1, 2 a, 2 b och 3. Den sammanlagda kostnaden

för stöden hamnar med denna inriktning på 1 044 miljoner kronor.

Siffrorna i proposition 1994/95:19 och proposition 1994/95:75 är

inte jämförbara eftersom de inte redovisas på samma sätt.

Stödnivån är dock likvärdig. I proposition 1994/95:75 räknas

exempelvis det generella arealstödet till spannmål in i den

totala bidragsramen. Stödet till jordbruket i norra Sverige bör

utgå från de riktlinjer som lagts fast i proposition 1994/95:19.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo6 (fp)

yrkande 1 delvis, Jo9 (m) yrkande 2, Jo10 (mp) yrkande 2 delvis

och Jo11 (c) yrkande 4 bör ges regeringen till känna. Utskottet

avstyrker därmed motionerna Jo7 (v) yrkande 8, Jo8 (kds)

yrkandena 14 och 15, U9 (s) delvis, U11 (m) yrkande 1, U15 (v)

yrkande 14 delvis, U16 (s) yrkande 16 och U21 (c) yrkandena 1,

2, 3 och 6.

dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition

1994/95:75 och med anledning av motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1

delvis, 1994/95:Jo9 yrkande 2, 1994/95:Jo10 yrkande 2 delvis och

1994/95:Jo11 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo7

yrkande 8, 1994/95:Jo8 yrkandena 14 och 15, 1994/95:U9 delvis,

1994/95:U11 yrkande 1, 1994/95:U15 yrkande 14 delvis,

1994/95:U16 yrkande 16 och 1994/95:U21 yrkandena 1, 2, 3 och 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Pensionerade jordbrukare (mom. 18)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det oroande att de drygt 700

jordbruksföretagare som är registrerade som pensionärer, inte

kan få del av vare sig LFA-stöd eller nationellt stöd vid

Sveriges inträde i EU. Någon form av övergångslösning måste

därför tillskapas för denna kategori jordbrukare. Vad utskottet

anfört med anledning av motion U15 (v) yrkande 14 delvis bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion U9 (s)

delvis avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande pensionerade jordbrukare

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo15 yrkande 14

delvis samt med avslag på motion 1994/95:U9 delvis som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)

Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Peter Weibull

Bernström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3

november 1994" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo9 innebär förslagen i proposition 75 att

svenska jordbruksföretag och svensk livsmedelsindustri belastas

med väsentligt högre skatter än vad som kommer att gälla för

konkurrerande verksamheter i våra nära grannländer. Resultatet

av detta kan i förlängningen bli att svenska konsumenter får

sämre möjligheter att välja svenskproducerad mat till rimliga

priser. Förslaget innebär att skatten på handelsgödsel höjs med

ca 250 miljoner kronor räknat på dagens jämförelsevis låga

svenska förbrukning av handelsgödsel. Vidare innebär förslaget

att skatten på kadmium i handelsgödsel höjs drastiskt och att

skatten på bekämpningsmedel höjs med 150 %. Förutom en orättvis

kostnadshöjning för svensk livsmedelsproduktion jämfört med

andra EU-länder innebär de föreslagna skattehöjningarna andra

problem för företagen. Det faktum att höjningarna föreslås gälla

den 2 november bryter gödselåret på ett olämpligt sätt.

Orättvisor uppstår för de lantbrukare som inte har möjligheter

att själva lagra stora mängder insatsvaror. Även när det gäller

miljöargumenteringen i propositionen finns det brister. Enligt

utskottets mening kommer de stora skattehöjningarna inte att få

någon positiv effekt på själva kväveläckaget. Oroväckande är

också att regeringen inte inser riskerna för ökad gränshandel

till följd av höga svenska skatter. Genom att åtgärderna

koncentreras till handelsgödseln bortser regeringen från t.ex.

stallgödselns påverkan. Genom att i stället inrikta åtgärderna

på våtmarksinventeringar kan man täcka in problem som både beror

på handelsgödsel och stallgödsel, samtidigt som man löser

läckageproblem från skogsmark och kommunala reningsverk längre

in i landet. Undersökningar har visat att våtmarksinventeringar

kan vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska

kväveläckaget.

Utskottet delar därför motionärernas mening att

skatteskärpningen för insatsvaror bör begränsas till den höjning

om 150 miljoner kronor som aviserades i proposition 19. Vidare

bör skatteskärpningen träda i kraft vid en sådan tidpunkt att

den inte stör jordbrukets planeringsprocess. Utskottet bör

således, med anledning av motion Jo9 yrkandena 3 och 4, föreslå

att riksdagen avslår lagförslaget i denna del och hos regeringen

hemställer om nytt förslag i enlighet med det anförda. Övriga

motioner i denna fråga avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande avgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel

att riksdagen, med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena

2 och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10, 1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och

10 och 1994/95:U8 yrkande 4, avslår regeringens förslag i

proposition 1994/95:75 om ändring i lagen (1984:409) om avgift

på gödselmedel och lagen (1984:410) om avgift på

bekämpningsmedel samt med anledning av motion 1994/95:Jo9

yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3

november 1994" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i fp-motionen Jo6 att de

föreslagna höjningarna av avgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel i sig är acceptabla. Utskottet anser dock, i

likhet med motionärerna, att höjningarna bör träda i kraft först

den 2 november 1995 för att jordbrukarna skall få en bättre

framförhållning i sin planering. Utskottet tillstyrker således

den ändring som föreslås i motion Jo6 yrkandena 2 och 3 och

avstyrker övriga motioner i denna fråga.

dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande avgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel

att riksdagen, med bifall till motion 1994/95:Jo6 yrkandena 2

och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 10,

1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4,

antar regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i

lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410)

om avgift på bekämpningsmedel med den ändringen i fråga om

ikraftträdandebestämmelsen att lagarna träder i kraft den 2

november 1995,

8. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3

november 1994" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det krävs

avsevärda höjningar av avgiftsnivåerna för att miljöavgifterna

skall leda till betydande minskning av handelsgödsel- och

kemikalieanvändningen i jordbruket. I och med Sveriges

EU-anslutning ändras emellertid förutsättningarna för det

svenska jordbruket radikalt. Det innebär att det i dagsläget

inte är möjligt att genomföra så kraftiga höjningar som vore

motiverade från miljö- och resurshushållningssynpunkt. Utskottet

ansluter sig till bedömningen i motion Jo10 att miljöavgiften på

kväve bör höjas till 5,60 kr per kilo och miljöavgiften på

kadmium till 50 kr per gram över 5 gram per ton fosfor. För

bekämpningsmedel bör avgiften vara 100 kr per kilo verksam

substans. Utskottet tillstyrker således motion Jo10 yrkandena 7,

8 och 10 och avstyrker övriga motioner i denna fråga. Av

formella skäl bör avgiftshöjningen träda i kraft den 3 november

1994.

dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande avgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel

att riksdagen, med bifall till motion 1994/95:Jo10 yrkandena

7, 8 och 10 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2

och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10 och 1994/95:U8 yrkande 4, antar

regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i lagen

(1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410) om

avgift på bekämpningsmedel med dels den ändringen att avgiften

för kväve bestäms till 5 kr 60 öre per kilo, avgiften för

kadmium till 50 kr per gram och avgiften på bekämpningsmedel

till 100 kr per kilo, dels den ändringen i fråga om

ikraftträdandebestämmelsen att lagarna träder i kraft den 3

november 1994,

9. Utvärdering av kadmiumavgiften (mom. 26)

(Vid bifall till utskottets hemställan i mom. 22)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som

börjar med "Motionerna Jo7" och slutar med "9 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det behövs en

utvärdering om ett år av miljöavgiften på kadmium om den av

regeringen föreslagna nivån skulle bli gällande. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo10 yrkande 9 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo7 yrkande 5

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande utvärdering av kadmiumavgiften

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo10 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92

i övrigt (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Tillsammans med ledamöterna (m, c, fp) har jag avgett en

reservation under detta moment. Därutöver vill jag anföra

följande ur Miljöpartiets motion beträffande stödet till

resurshushållande konventionellt jordbruk.

Miljöpartiet föreslår att kraven på reduktion av användning av

konstgödsel skärps och vill att regeringen utreder en trappa med

reduktion på 30--40--50 %, övriga parametrar enligt förslag i

utredningen SOU 1994:82, och stegvis ökande ersättning med den

lägsta ersättningen lägre än i förslaget och den högsta högre.

Dispens för svampbekämpningsmedel skall inte lämnas.

2. Strategi för marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter

(mom. 8)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Svenskt jordbruk och svensk trädgårdsnäring har under de

senaste åren gjort en kraftfull satsning på att producera rena

och bra livsmedel. En kombination av näringens egna åtgärder och

beslut som riksdagen tagit har gett ett lyckat resultat. Svenska

livsmedel som framställs med stränga miljö- och djurskyddskrav

har en god efterfrågan på den svenska marknaden och bör ha goda

möjligheter att säljas även på EU-marknaden. Livsmedel med de

kvaliteter som svenska livsmedel har efterfrågas i allt större

utsträckning i EU-länderna. Det är mot denna bakgrund viktigt

att svenska livsmedelsföretag redan från början av ett

EU-medlemskap skaffar sig försäljningskanaler till övriga

EU-länder. Den förra regeringens jordbrukspolitik innehöll en

satsning på export av kvalitetslivsmedel till EU. Detta arbete

måste fortsätta och utvecklas. Centerpartiet ser det som mycket

angeläget att de avsikter som framskymtar i den nuvarande

regeringens proposition om åtgärder för att främja export av

kvalitetsmat ges ett reellt innehåll. Vi utgår från att så blir

fallet.

3. Resurser motsvarande influtna avgiftsmedel (mom. 23)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som en viktig del i den förra regeringens jordbrukspolitik

ingick att sänka kostnaderna för livsmedelsproduktionen. Detta

gav två viktiga resultat. Konsumentpriserna på mat blev lägre

och svenskt jordbruk blev mer konkurrenskraftigt gentemot övriga

EU-länder. När den nuvarande regeringen föreslår höjda

miljöavgifter innebär det höjda kostnader om inte de pengar som

flyter in till statskassan återförs till näringen. Det är

viktigt att samhället och näringen därigenom gemensamt vidtar

åtgärder för att nå högt ställda mål på miljöhänsyn och

livsmedelskvalitet. Pengarna bör användas till miljöåtgärder i

jordbruket och trädgårdsnäringen. Detta möjliggörs genom att

Centerpartiet i detta betänkande har fått igenom sitt krav att

miljöavgifterna skall återföras till näringen. Med de förslag

som riksdagen beslutar om i detta betänkande är inte

målsättningen att influtna medel för miljöavgifter skall

återföras till näringen uppnådd. Vi utgår från att regeringen i

sina förslag i budgetpropositionen 1995 och i kompletterande

förslag under våren uppfyller det beslut som riksdagen nu

fattar. Mot den bakgrunden motsätter sig inte Centerpartiet

höjningen av miljöavgifterna.

4. Resurser motsvarande influtna avgiftsmedel (mom. 23)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Biologiska bekämpningsmedel som används framför allt i

trädgårdsnäringen skall numera registreras hos

Kemikalieinspektionen. Kostnaden för registreringen sägs vara

betungande. Eftersom framtagande av dessa medel gör det möjligt

att ersätta gifter är det ytterst angeläget att avgiften inte

får till följd att utveckling och användning av dessa medel

minskar. Vi vill därför att registreringen skall delfinansieras.

Skrivningen i betänkandet är positiv till detta och vi hoppas

att frågan får en snabb lösning. Det är ju viktigt att det

långsiktigt ekologiskt bästa gynnas.

5. Yttrande av Lagrådet

Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anför:

Som framgår av betänkandet har utskottets majoritet med stöd

av en undantagsbestämmelse i riksdagsordningen avslagit vårt

yrkande om remiss till Lagrådet av förslagen om höjda avgifter

på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vi anser det ytterst

betänkligt att utskottets majoritet inte anser det nödvändigt

att höra Lagrådet i en skattefråga, som till yttermera visso

kompliceras av att lagen föreslås träda i kraft med retroaktiv

verkan. Påståendet att ett dröjsmål med avgörandet skulle leda

till avsevärt men är inte heller försett med nöjaktig

motivering. I själva verket kvarstår ju den formella möjligheten

för en regering att åter aktualisera en retroaktiv höjning även

i det fall propositionen skulle ha sänts till Lagrådet för

yttrande.

6. Inlösensystemet för spannmål

Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anför:

Vi vill fästa uppmärksamheten på att proposition 19 under

rubriken Spannmål m.m. innehåller en redogörelse för det

planerade inlösensystemet i samband med Sveriges anslutning

till EU. Där framgår bl.a. att den förra regeringen beräknade

att det vid medlemskap inrättas minst 30 interventionsorter

fördelade över landet. Orterna väljs så att fraktkostnaderna och

garantipriset för spannmål blir så lika som möjligt. Lägsta

kvantitet för köp till intervention bör vara 200 ton för

samtliga spannmålsslag (prop. s. 26). Det har framkommit oroande

uppgifter om att den nuvarande regeringen planerar ändringar i

detta system som kan medföra stora extrakostnader för odlarna.

Vi förutsätter att den inriktning som beskrivs i proposition 19

blir vägledande för det fortsatta arbetet med inlösensystemet

för spannmål. De eventuella kostnader som är förenade med detta

system täcks av EU och belastar ej svenska staten.

Bilaga