Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Frivillig miljöstyrning och miljörevision

1994-12-01 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:JoU9, Frivillig miljöstyrning och miljörevision

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1994/95:JOU09

Frivillig miljöstyrning och miljörevision

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1994/95

JoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1994/95:101 om frivillig

miljöstyrning och miljörevision samt två motioner som väckts med

anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i

proposition 1994/95:101

1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget

till lag om frivillig miljöstyrning och miljörevision,

2. att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda

förslaget om finansiering av initialkostnaderna för

registreringsorganet inklusive information.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom Europeiska unionen (EU) gäller sedan den 13 juli 1993 en

förordning om frivillig miljöstyrning och miljörevision (EEG nr

1836/93 av den 29 juni 1993). Förordningen har förts in i en

bilaga till EES-avtalet. Vid ett svenskt medlemskap i EU blir

denna förordning utan ytterligare åtgärder tillämplig även i

Sverige. I propositionen läggs fram förslag till bestämmelser

som behövs för att förordningen skall kunna tillämpas i Sverige.

Den nya lagen får namnet lag om frivillig miljöstyrning och

miljörevision.

Systemet med frivillig miljöstyrning och miljörevision har

till syfte att förbättra och utvärdera industrins miljöarbete

och att tillhandahålla offentlig information om detta arbete. I

den föreslagna lagen ges regeringen bemyndigande att utse

behörigt ackrediteringsorgan och registreringsorgan samt att

meddela föreskrifter om avgifter.

Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1994/95:Jo4 av Elving Andersson och Erling Bager (c, fp) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder

möjligheten att överföra resterande medel från

arbetslivsfonderna eller del därav för att stimulera i synnerhet

de små och medelstora företagens deltagande i den frivilliga

miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen.

1994/95:Jo5 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel för att stimulera företagens

deltagande i miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen.

Utskottet

Frivillig miljöstyrning och miljörevision

Inom Europeiska unionen (EU) gäller sedan den 13 juli 1993 en

gemensam ordning för frivillig miljöstyrning och miljörevision.

Ordningen har införts genom rådets förordning (EEG nr 1836/93 av

den 29 juni 1993) om frivilligt deltagande för industriföretag i

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning.

Förordningen riktar sig till EU:s medlemsstater. Förordningen

syftar till att främja en frivillig förbättring av industrins

miljöarbete. Företag som ansluter en anläggning till systemet

skall anta en miljöpolicy, genomföra en miljöutredning

(genomgång av anläggningen), införa ett miljöprogram och ett

miljöstyrningssystem, genomföra en miljörevision av sin

anläggning och skriva en miljöredovisning. Företaget skall även

låta en externt ackrediterad miljökontrollant granska hur

företaget uppfyller ovan redovisade krav. Den godkända

miljöredovisningen skall skickas till ett särskilt

registreringsorgan. Anläggningar som registrerats får använda en

symbol och en s.k. deltagarförsäkran.

Enligt regeringen kommer EG:s förordning om frivillig

miljöstyrning och miljörevision genom ett svenskt medlemskap i

Europeiska unionen automatiskt att gälla såsom svensk lag. För

att förordningen skall kunna tillämpas i Sverige föreslås ett

bemyndigande för regeringen att utse behörigt

ackrediteringsorgan och registreringsorgan samt att meddela

föreskrifter om sådana avgifter som avses i förordningen.

Ackreditering av och tillsyn över miljökontrollanter anses

innefatta myndighetsutövning varför regeringen skall utse

behörigt ackrediterings- och tillsynsorgan.

Registreringsorganet bör inte anses innefatta

myndighetsutövning, och regeringen föreslår därför att detta

skall vara ett privaträttsligt partssammansatt organ.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna

del. Utskottet tillstyrker således förslaget till lag om

frivillig miljöstyrning och miljörevision.

Kostnader

Propositionen

Efter ett inledningsskede bör bl.a. kostnaderna för

registrering täckas av avgifter. Även kostnaderna för

information bör täckas av avgifter. I inledningsskedet

finansieras dessa kostnader genom omprioriteringar av befintliga

medel inom Miljö- och naturresursdepartementets

verksamhetsområde. Från fjortonde huvudtitelns anslag A2. Bidrag

till miljöarbete för budgetåret 1994/95 omfördelas högst

1 miljon kronor till vissa initialkostnader. Åtgärder som har

till syfte att främja företagens (i synnerhet de små och

medelstora företagens) deltagande (artikel 13) bör kunna

handhas av främst de regionala utvecklingsbolagen och kan

finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Motionerna

Enligt motionerna Jo4 (c, fp) och Jo5 (s) bör regeringen

skyndsamt utreda möjligheterna att överföra resterande medel

från arbetslivsfonderna eller del därav för att stimulera i

synnerhet de små och medelstora företagens deltagande i den

frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen. Andra

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

länder satsar betydande resurser på att genom olika projekt

förbättra framför allt de små och medelstora företagens

miljöarbete. Detta är i linje med förordningen som säger att

medlemsstaterna skall främja alla företags och i synnerhet de

små och medelstora företagens deltagande i systemet. Om de

regionala utvecklingsbolagen skall handha dessa åtgärder inom

ramen för befintliga resurser innebär detta i realiteten att

ingen satsning kommer att ske. Det statsfinansiella läget gör

det svårt att reservera medel för nya satsningar, och man får då

söka andra möjligheter till finansiering. En sådan är

Arbetslivsfonderna som avvecklar sin verksamhet i juli 1995.

Kvarvarande medel skulle med fördel kunna användas för att

stimulera miljöarbetet inom små och medelstora företag.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

finansiering av initialkostnaderna för registreringsorganet

inklusive information.

När det gäller de i motionerna Jo4 (c, fp) och Jo5 (s)

framförda synpunkterna beträffande möjligheterna att använda

eventuellt kvarvarande medel från Arbetslivsfonden för att

stimulera miljöarbetet inom små och medelstora företag vill

utskottet anföra följande. Arbetslivsfondens (och 24 regionala

fonders) verksamhet finansieras med arbetsmiljöavgifter, som

arbetsgivarna erlade under perioden september 1989--december

1990. Fonderna började sin verksamhet under andra halvåret 1990.

Någon bortre tidsgräns för verksamheten fastställdes inte.

Verksamheten förutsattes pågå tills fondmedlen tog slut. Genom

gjorda bidragsutbetalningar och genom statsmakternas

ianspråktagande av fondmedel för andra ändamål påskyndades

medelsförbrukningen, och därmed aktualiserades frågan om vid

vilken tidpunkt Arbetslivsfonden borde vara avvecklad. Våren

1993 fastställde riksdagen, på förslag av regeringen,

sluttidpunkten till den 1 juli 1995. Beslutet utgick från

fondens egen bedömning av hur länge bidragsmedlen skulle räcka

och den tid som skulle behövas för att följa upp bidragsbesluten

(prop. 1992/93:100 bil. 11 delv., AU12, rskr. 203). Enligt vad

utskottet erfarit har fonden fram till halvårsskiftet 1994

beviljat bidrag till nya projekt. Bidragsgivningen har i

begränsad omfattning även fortsatt efter denna tidpunkt. Därmed

kommer många projekt att slutföras först under den senare delen

av avvecklingsperioden. Vidare skall ett antal projekt, som

under tidigare år beviljats bidrag, slutföras under våren 1995.

EU:s medlemsstater skall främja alla företags och i synnerhet

de små och medelstora företagens deltagande i miljöstyrnings-

och miljörevisionsordningen genom att organisera eller stimulera

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

tekniska stödåtgärder för att ge dessa företag den expertis och

den hjälp som krävs för att följa de regler, villkor och

förfaranden som anges i förordningen (artikel 13). Utskottet

delar regeringens bedömning när det gäller de regionala

utvecklingsbolagens möjligheter att handha dessa s.k.

främjandeåtgärder. Enligt utskottets mening är såväl information

som ett visst stöd till framför allt små och medelstora företag

av stor betydelse för att innehållet i förordningen skall kunna

omsättas till praktisk handling i större skala, och nödvändiga

satsningar på detta område får inte utebli på grund av bristande

resurser. Utskottet ställer sig dock tveksamt till förslaget i

motionerna Jo4 och Jo5 att finansiera denna verksamhet med

eventuellt kvarvarande medel från Arbetslivsfonden. Som

framhålls i berörda motioner finns det i och för sig starka

kopplingar mellan yttre miljö och arbetsmiljö, och enligt

uppgift har fonden också i flera fall beviljat projektmedel med

sådan inriktning. Som framgår av redovisningen ovan har

bidragsgivningen dock fortsatt under avvecklingsperioden vilket

gör det svårt att i dag bedöma hur stor del av tillgängliga

projektmedel som kommer att vara förbrukade vid

avvecklingsperiodens utgång. Utskottet utgår ifrån att

regeringen uppmärksamt följer utvecklingen beträffande de små

och medelstora företagens möjligheter att delta i den gemensamma

miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen men är på nu anförda

skäl inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionerna Jo4 (c, fp) och Jo5 (s). Utskottet

avstyrker därmed motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om frivillig miljöstyrning och

miljörevision

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om frivillig

miljöstyrning och miljörevision med den ändringen beträffande

ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder i kraft samtidigt

med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges anslutning till

Europeiska unionen,

2. beträffande initialkostnaderna för registreringsorganet

inklusive information

att riksdagen godkänner regeringens förslag om finansiering av

initialkostnaderna för registreringsorganet inklusive

information,

3. beträffande små och medelstora företags deltagande i

miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo4 och 1994/95:Jo5.

Stockholm den 1 december 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt

Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Kaj Larsson

(s), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s),

Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s),

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva Björne

(m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart

Fremling (fp).

Förslag till lag om frivillig miljöstyrning och

miljörevision

Bilaga