Bet. 1994/95:JuU14

Justitieutskottets betänkande

1994/95:JUU14

Anslag till polisväsendet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

JuU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

anslag till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och om

inriktningen av besparingar inom Justitiedepartementets

ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet behandlar

i samband därmed ett antal motioner avseende medelstilldelningen

och i övrigt med anknytning till polisväsendet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Med anledning av en motion (fp, s, c, v, mp, kds) tar

utskottet ställning för ett tillkännagivande till regeringen om

behovet av initiativ inom EU mot barnpornografi. Utskottet

avstyrker bifall till övriga motioner.

Till betänkandet har fogats 27 reservationer varav sex från

(m), två från (m, fp), sex från (fp), två från (c), en från (v),

fem från (mp) och fem från (kds). Från (c) har även avgetts ett

särskilt yttrande.

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen

dels godkänner den i propositionen föreslagna inriktningen

av de besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för

budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 2),

dels

till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 760 179 000 kr (B 1, s. 36),

till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 714 432 000 kr (B 2, s. 36--37),

till Polishögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag

på 1 000 kr (B 3, s. 37),

till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 72 840 000 kr (B 4, s. 37--38).

till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 14 400 792 000 kr (B 5, s. 38--39),

till Utlänningsärenden för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 133 500 000 kr (B 6, s. 39).

Motionerna

1994/95:Ju201 av Jerry Martinger (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tulltjänstemans åligganden och

befogenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om märkning av stöldbegärligt gods.

1994/95:Ju203 av Christel Anderberg och Rolf Gunnarsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsvåldet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dalapolisens resurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av den så kallade

storstadsfaktorn vid beräkningen av anslagen till den lokala

polisorganisationen.

1994/95:Ju204 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om granskning av den genomförda rationaliseringen av

polisverksamheten på det regionala och lokala planet, med

särskild vikt vid polisnämndernas sammansättning, roll och

uppgift i den nya organisationen.

1994/95:Ju211 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, c, fp, v, mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad befolkningshänsyn m.m. vid

fördelningen av polisanslaget till de olika länsstyrelserna.

1994/95:Ju213 av Tone Tingsgård m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av insatser för

kvarterspolisverksamhet.

1994/95:Ju215 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag till besparingar inom det

lokala polisväsendet.

1994/95:Ju218 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utvidgade befogenheter för Rikspolisstyrelsen vad avser

trafikövervakning.

1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillräckligt många välutbildade poliser

och åklagare,

1994/95:Ju224 av Siw Persson och Bengt Harding Olson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den framtida polisutbildningen.

1994/95:Ju229 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tilldelningen av polistjänster till

Kristianstads län.

1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

förslag till utbildningsinsatser med avseende på relevant

miljökunskap och juridisk kunskap hos polis och åklagare.

1994/95:Ju801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i syfte att hindra

narkotikamissbruk,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nya insatser mot internationell

brottslighet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om polisarbetets inriktning samt om kvarters-

och närpolisverksamheten,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om polisens resurser samt om fortsatt

reformering av polisens arbete,

1994/95:Ju806 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att polisen och andra verksamma inom

rättsväsendet ges fördjupad kunskap kring denna problematik.

1994/95:Ju807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kampen mot miljöbrott skall ingå i de

prioriterade områdena för budgetåret 1995/96,

2. att riksdagen beslutar om ytterligare anslag om 100

miljoner kronor till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och

att detta belopp förs till B 3. Polishögskolan,

3. att riksdagen beslutar att 35 miljoner kronor skall skall

överföras från B 1. Rikspolisstyrelsen till B 5. Lokala

polisorganisationen för budgetåret 1995/96,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utökad utbildning om miljöbrott,

ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn skall

ingå i utbildningen av jurister och poliser,

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om närpolisverksamhet,

17. att riksdagen till den lokala polisorganisationen för

budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 14 475 792 000 kr,

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tull och polis aktivt skall delta i

och utveckla EU:s gemensamma polisiära samarbete,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU:s

gemensamma polisiära samarbete fördjupas och effektiviseras.

1994/95:K432 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, c, v, mp,

kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av forskningsanknytning för polisens

dataanalysgrupp,

5. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka

initiativ man avser ta för att få till stånd gemensamma åtgärder

i EU mot barnpornografi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att behovet av stöd till människor som

arbetar med barnpornografibrott erkänns och uppmärksammas.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

21. att riksdagen till polis, domstolar och kriminalvård för

budgetåret 1995/96 anvisar 400 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bekämpningen av fusk och bedrägeri förutom

genom bättre sanktionsmöjligheter genom bl.a. avreglering och

frihandel,

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om poliser med invandrarbakgrund.

1994/95:So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbetet i den europeiska unionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationellt samarbete på alla nivåer i

kampen mot narkotikan.

1994/95:So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om narkotikakontrollen,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationellt samarbete på

narkotikaområdet.

1994/95:So601 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sprida kunskap om barnkonventionen

inom domstolsväsendet och polisen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om barnpornografi.

1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lagförslag för inrättande av kommunal

gatupolis.

Utskottet

Inledning

Utskottet har inför behandlingen av budgetpropositionens

förslag till anslag för polisväsendet m.m. sammanträffat med

företrädare för Justitiedepartementet, Rikspolisstyrelsen och

Riksrevisionsverket. Vid sammanträffandet diskuterades framför

allt Rikspolisstyrelsens ekonomiadministrativa kompetens mot

bakgrund av att Riksrevisionsverket framfört invändningar mot

Rikspolisstyrelsens årsredovisning för budgetåret 1993/94. Även

frågor om bl.a. kvalitetsuppföljning samt redovisning av

resultat och effekter av polisverksamheten togs upp till

diskussion.

Utskottet har även som ett led i beredningen av detta ärende

besökt Säkerhetspolisen för att informera sig om dess verksamhet

och om hotbilden mot Sverige.

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisen

I den av riksdagen antagna propositionen om polisens

arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och

rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU18, rskr. 164) förutsattes att

statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning

till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall

användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att

utgöra riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning

som sedan beslutas av de regionala och lokala

polismyndigheterna.

Polisen har i och med budgetåret 1992/93 gått över till ett

nytt budgetsystem som bygger på en mer resultatorienterad

styrning av verksamheten och på att medel för polisväsendet

anvisas över ramanslag. Det nya budgetsystemet innebär

ytterligare ett steg mot målstyrning av polisverksamheten från

riksdagens och regeringens sida.

Regeringen, som gjort en fördjupad prövning av polisens

verksamhetsinriktning, uttalar i budgetpropositionen (s. 24 f)

att följande riktlinjer bör gälla för polisverksamheten under

det kommande budgetåret.

Det övergripande kriminalpolitiska målet för polisen skall

även i fortsättningen vara att minska brottsligheten och att öka

tryggheten i samhället.

Polisens strategi för att uppnå detta mål skall enligt

regeringen vara att arbeta problemorienterat. Kunskapen om

kriminella handlingar och bakomliggande orsaker skall användas

aktivt för att förhindra att brott och ordningsstörningar

uppstår. En bärande tanke i det problemorienterade polisarbetet

är att polisen skall samarbeta med föreningar, företag,

institutioner och myndigheter i samhället. Ett stort ansvar för

att samarbete och samverkan sker i gemensamma frågor åvilar

enligt regeringen polisen.

För att kunna uppfylla målen och arbeta efter strategin menar

regeringen att utvecklingsarbetet för polisverksamheten för de

närmaste åren skall följa två huvudlinjer: en för

närpolisverksamhet och en för den kvalificerade

brottsutredningsverksamheten.

I den genomgripande organisationsförändring som pågår inom den

lokala polisorganisationen har enligt regeringen

närpolisverksamheten en framskjuten plats. Regeringen framhåller

att det i närpolisverksamheten är av stor vikt att bättre

utnyttja den generalistkompetens som polismännen har fått i sin

utbildning och utifrån ett problemorienterat synsätt arbeta för

att minska brottsligheten och skapa trygghet i närsamhället.

Arbetet med att genomföra närpolisorganisationen måste enligt

regeringen fortsätta med kraft. Regeringen anför att detta

dessutom ger en möjlighet att med krympande resurser behålla en

effektiv polisverksamhet. När det gäller

brottsutredningsverksamheten ser regeringen en utveckling där

brottsutredningar av mindre omfattande karaktär sker inom

närpolisverksamheten. Detta leder enligt regeringen till att

kriminalpolisen ges möjlighet att koncentrera sig på den mer

kvalificerade spanings- och utredningsverksamheten.

För att klara den kvalificerade brottsutredningsverksamheten

måste, anför regeringen, en utveckling ske av organisationen och

metoderna. Ett nytt område där kompetensen måste höjas och

kunskap spridas är kriminalunderrättelseverksamheten. Regeringen

anför att det på regional och lokal nivå måste finnas

organisatoriska enheter och kompetens för att samarbeta med

Rikskriminalpolisen och för att kunna sammanställa och förmedla

information till de operativa enheterna. Detta underlättas

enligt regeringen av den pågående utvecklingen mot

länskriminalavdelningar. Även samarbetet mellan åklagare och

polis måste enligt regeringen utvecklas med särskild hänsyn till

polisens nya arbetssätt.

Särskilt prioriterade områden i polisverksamheten bör enligt

regeringen vara, förutom det brottsförebyggande arbetet i

allmänhet, bekämpning av våldsbrotten och de ekonomiska brotten.

Härutöver anser regeringen att polisens arbete med bekämpning av

narkotikabrottsligheten bör ha fortsatt hög prioritet.

Utskottet anser för sin del att, förutom det

brottsförebyggande arbetet, insatserna mot

narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet och ekonomisk

brottslighet bör ges högsta prioritet i polisarbetet.

Narkotikamissbrukets roll som inkörsport till en stor del av

brottsligheten understryker vikten av denna prioritering.

Utskottet återkommer i det följande närmare till hithörande

frågor.

Prioritering av olika slag av brottslighet

I motionerna Ju801 (m) och So223 (fp) betonas vikten av

kraftfulla åtgärder mot narkotikabrottsligheten. I motion Ju807

(mp) begärs att även bekämpning av miljöbrottslighet skall vara

ett prioriterat område i polisverksamheten. I motion A467 (fp)

föreslås att lagändringar företas som möjliggör kommunal

gatupolis. Motionärernas syfte är att förbättra

trafikövervakningen i Stockholm.

Som framgått av det föregående är utskottet ense med

regeringen om att bekämpning av narkotikabrottslighet bör ha

fortsatt hög prioritet i polisverksamheten. Motionerna Ju801 och

So223 får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks.

När det gäller miljöbrottslighet vill utskottet påpeka att

denna brottslighet, särskilt i sina grövre former, ofta utgör

ett led i ekonomisk brottslighet som polisen i enlighet med det

ovan anförda har att särskilt prioritera. Utskottet är inte

berett att härutöver ta ställning för att bekämpningen av

all miljöbrottslighet skall prioriteras framför bekämpningen

av annan, allvarlig, brottslighet. Utskottet avstyrker med det

anförda bifall till motion Ju807.

Vad beträffar begäran om fler poliser för trafikövervakning i

Stockholm förutsätter utskottet att polisen avsätter lämpliga

resurser för detta ändamål. I övrigt är utskottet inte berett

att frångå principen att polisverksamheten är en statlig

angelägenhet. Motion A467 avstyrks.

I sammanhanget vill utskottet liksom föregående år också

framhålla betydelsen av att kriminalitet som har sin grund i

rasistiska motiv möts med effektiva insatser från polisens sida.

I motion Ju221 (m) anförs att det är viktigt att det finns

tillräckligt många poliser, åklagare och andra tjänstemän med

kompetens att utreda ekonomisk brottslighet.

Regeringen har aviserat att den under våren kommer att

förelägga riksdagen en skrivelse med en redogörelse för

regeringens åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.

Utskottet kommer i samband med riksdagsbehandlingen av denna

skrivelse att närmare återkomma till olika frågor på detta

område.

En utförlig redogörelse för pågående arbete m.m. när det

gäller ekonomisk brottslighet finns i utskottets betänkande

1994/95:JuU8 med anledning av ett förslag från Riksdagens

revisorer om insatser mot den ekonomiska brottsligheten.

I samband med budgetbehandlingen föregående vår tog riksdagen

på utskottets initiativ ställning för ett tillkännagivande om

behovet av åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (prop.

1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229). Riksdagen uttalade att

kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste prioriteras i

polisarbetet och att polisen behöver en ny, mer koncentrerad och

slagkraftig organisation för bekämpning av denna brottslighet.

För att underlätta förbättringar på området beslutade riksdagen

att förstärka Rikspolisstyrelsens budgetram med 52 miljoner

kronor.

Rikspolisstyrelsen har presenterat en plan för användningen av

de anvisade medlen. Planen innefattar bl.a. 6 miljoner kronor

för uppbyggandet av en ny, central enhet mot ekonomisk

brottslighet, en storstadssatsning på 19 miljoner kronor och

en satsning på ekorotlarna utanför storstäderna på 6 miljoner

kronor. Övriga medel skall enligt planen användas för bl.a.

utbildning och inköp av teknisk utrustning. Planen innebär, vad

beträffar personal, att 12 personer i ett första skede anställs

vid den nya centrala enheten och att ekorotlarna i de tre

storstäderna förstärks med sammanlagt 73 personer. Satsningen på

ekorotlarna utanför storstäderna syftar till att dessa skall

kunna anställa eller anlita ekonomer.

Beträffande åklagarväsendet kan här erinras om att riksdagen

föregående vår på förslag av regeringen beslutade att förstärka

budgetramen för åklagarmyndigheterna med 16,3 miljoner kronor

för anställning av 30 nya ekoåklagare.

Utskottet ser med tillfredsställelse att dess initiativ att

förstärka polisens resurser för bekämpning av ekonomisk

brottslighet nu leder till att fler poliser och ekonomer kan

sättas in mot denna brottslighet. Utskottet måste samtidigt

uttrycka sin förvåning över att utbyggnaden av

ekobrottsorganisationen gått så långsamt. Även när det gäller

ekoåklagarna sker en betydande förbättring.

Utskottet förutsätter att de medel som riksdagen avsatt för

åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten även fortsättningsvis

används för detta ändamål och att rättsväsendets kapacitet på

området därmed successivt förstärks. I sammanhanget bör också

framhållas, som nämnts ovan, att regeringen under våren avser

att förelägga riksdagen en skrivelse med redogörelse för

ytterligare åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Något

initiativ av riksdagen med anledning av motion Ju221 behövs inte

och utskottet avstyrker motionen.

Närpolisverksamhet

I motionerna Ju203 (m), Ju213 (s), Ju801 (m) och Ju809 (c)

förespråkas en utbyggd närpolisverksamhet. I den förstnämnda

motionen framhålls särskilt närpolisverksamhetens betydelse för

att motverka ungdomsbrottslighet.

Närpolisverksamhet bygger på att polisen arbetar

problemorienterat i mindre lokala enheter för att minska framför

allt den s.k. vardagsbrottsligheten och skapa trygghet i

närsamhället. I samtliga tre storstadslän har beslut fattats

om indelning i närpolisområden, och även på andra håll i landet

pågår nu en omstrukturering som innebär en ökad inriktning mot

problemorienterat polisarbete.

För innevarande budgetår har regeringen gjort en särskild

satsning om 20 miljoner kronor på närpolisverksamhet, främst för

att stödja kompetensuppbyggnaden, men även för att främja metod-

och teknikutvecklingen.

I en skrivelse till regeringen den 11 oktober 1994 har

Rikspolisstyrelsen gjort en första redovisning av hur de

anvisade medlen används. Den största posten om närmare 7

miljoner kronor har avsatts för teknik- och projektstöd till

närpoliser. Dessa medel skall bl.a. finansiera arbete med

ungdomar som befinner sig i riskzonen för att dras in i

kriminalitet.

I sammanhanget kan också nämnas att Rikspolisstyrelsen i

januari i år genomförde en tre dagar lång rikskonferens för

närpoliser med omkring 500 deltagare från både Sverige och

utlandet.

Som framgått tidigare är regeringens uppfattning som den

kommer till uttryck i budgetpropositionen (s. 25) att arbetet

med att genomföra närpolisorganisationen måste fortsätta med

kraft.

Utskottet har under en följd av år (se bl.a. 1992/93:JuU21 s.

22) uttalat sitt stöd för en utbyggnad av närpolisverksamheten.

Utskottet kan nu konstatera att det i samtliga tre storstadslän

och på många andra håll i landet pågår ett omfattande arbete som

syftar till att kraftigt öka denna form av polisarbete.

Utskottet förutsätter att satsningen på närpolisverksamhet ges

hög prioritet lokalt och regionalt i polisorganisationen och att

Rikspolisstyrelsen utnyttjar sina möjligheter att påverka och

övervaka utvecklingen på området. Något initiativ av riksdagen i

frågan erfordras inte. Utskottet avstyrker motionerna Ju203,

Ju213, Ju801 och Ju809.

Trafikövervakning

I motion Ju218 (s) begärs, i syfte att förbättra polisens

trafikövervakning, utvidgade befogenheter för Rikspolisstyrelsen

på detta område.

Trafikpolisutredningen lämnade i sitt betänkande (SOU 1992:81)

Trafikpolisen mer än dubbelt bättre ett stort antal förslag i

syfte att reformera polisens trafikövervakning. Förslagen byggde

på förutsättningen att trafikpolisen även framdeles skall vara

knuten till den regionala och lokala polisen. När det gäller

Rikspolisstyrelsens roll i reformarbetet anförde den särskilde

utredaren i betänkandet (s. 195) att de krav på en

effektivisering av polisens trafikövervakning som ställs upp i

betänkandet förutsätter att Rikspolisstyrelsen ges en pådrivande

roll innefattande det nationella ansvaret för åtgärdsprogrammets

genomförande.

Med anledning av Trafikpolisutredningens betänkande uppdrog

regeringen i januari 1993 åt Rikspolisstyrelsen att verka för

genomförandet av reformeringen av polisens trafikövervakning

samt att vara sammanhållande när det gäller uppföljning och

utvärdering av reformen. I uppdraget angavs särskilt att flera

av trafikpolisutredningens förslag kan genomföras utan

statsmaktsbeslut och att genomförandet av dessa i första hand är

en uppgift för länsstyrelserna i egenskap av högsta polisorgan i

länet.

Rikspolisstyrelsen inkom i maj 1994 med en slutredovisning av

regeringens uppdrag. I sin slutredovisning konstaterar

Rikspolisstyrelsen bl.a. att de flesta länsstyrelser har inlett

reformeringen av trafikövervakningen i enlighet med

Trafikpolisutredningens grundläggande idéer och förslag.

Rikspolisstyrelsens tillsyn har dock givit vid handen att det

fortfarande finns alltför stora kvalitetsmässiga skillnader i

övervakningen. Uppgiften att lösa dessa problem ligger nu i

första hand på regional nivå. Rikspolisstyrelsen avser att följa

det fortsatta arbetet genom tillsyn samt fortsatta metod- och

teknikutvecklingsinsatser. Rikspolisstyrelsen bedömer

förutsättningarna för en fortsatt reformering som goda. De

besparingar som riktats mot polisväsendet samt de nedskärningar

beträffande trafikpolisen som aviserats i några län kan dock

enligt Rikspolisstyrelsen verka försvårande för en sådan

utveckling.

Enligt beslut av riksdagen har Vägverket sedan den 1 januari

1993 det totala ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet (prop.

1992/93:161, TU29, rskr. 426). Rikspolisstyrelsen träffade mot

bakgrund härav i maj 1994 en överenskommelse med Vägverket

angående trafikövervakning på väg som skall följas upp på

regional nivå genom överenskommelser mellan vägdirektören och

länsstyrelsen. Vägverket ställer också medel till

Rikspolisstyrelsens förfogande för inköp och utveckling av

teknisk utrustning för trafikövervakning.

Vidare har Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska

kommunförbundet i september 1994 på regeringens uppdrag

redovisat ett gemensamt utarbetat nationellt

trafiksäkerhetsprogram. I trafiksäkerhetsprogrammet konstateras

att trafiksäkerhetsutvecklingen under de allra senaste åren har

varit mycket positiv och att trafiksäkerhetsmålen därför kan

skärpas till högst 400 döda och 3 700 svårt skadade i trafiken

år 2000. I programmet rangordnas också 18 problem i trafiken som

i första hand behöver åtgärdas. Som de främsta problemen anges

att hastighetsanpassningen är dålig, att trafiknykterheten är

otillfredsställande och att trafiksäkerheten i tätorterna är

alltför låg.

Här kan också nämnas att regeringen i december 1994 beslutade

att ett antal bilinspektörer, som utför s.k. flygande

inspektioner av motorfordon, fr.o.m. den 1 juli 1995 skall

överföras från Vägverket till polisväsendet.

I budgetpropositionen (s. 29) konstaterar regeringen att

antalet döda och skadade i trafiken har minskat under senare år

och att detta till en del kan förklaras med att polisens

trafikövervakning har intensifierats. Polisen har bl.a. kraftigt

ökat sina kontroller av nykterheten i trafiken, och resultatet

av dessa kontroller pekar enligt regeringen på att nykterheten i

trafiken ökat. Regeringen anför vidare att en fortsatt

effektivisering skall ske av polisens trafikövervakning genom

ökad aktivitet och synlighet från polisens sida. Utvecklingen

mot att trafikövervakning utförs även av poliser med andra

huvuduppgifter skall fortsätta och samverkan med Vägverket och

kommunerna skall utvecklas vidare.

Utskottet avstyrkte föregående vår (1993/94:JuU19 s. 31) ett

liknande motionsyrkande med hänvisning till det uppdrag som

regeringen lämnat till Rikspolisstyrelsen att verka för

genomförandet av reformeringen av polisens trafikövervakning och

att vara sammanhållande när det gäller uppföljning och

utvärdering av reformen.

Utskottet konstaterar att reformeringen av polisens

trafikövervakning fortsätter och att Rikspolisstyrelsen följer

reformarbetet genom tillsyn samt metod- och

teknikutvecklingsinsatser. Utskottet finner för närvarande inte

skäl att föreslå utökade befogenheter för Rikspolisstyrelsen på

detta område. Motion Ju218 avstyrks.

Internationellt polissamarbete

I motion Ju801 (m) påtalas behovet av svensk aktivitet på

internationell nivå för att bekämpa brott, inte minst på

narkotikaområdet. Även i motionerna So208 (m) och So223 (fp)

anförs att narkotikabrottsligheten måste bekämpas med

internationella insatser. I motion K224 (kds) framhålls att

polisen och tullen aktivt måste delta i och utveckla EU:s

polisiära samarbete och att Sverige måste verka för att detta

samarbete fördjupas och effektiviseras. I motion U503 (fp),

slutligen, anförs att fusk och bedrägerier inom EU måste

bekämpas med internationella åtgärder.

Den internationella brottsligheten växer i omfattning och tar

sig nya och alltmer avancerade former. Sedan länge välkända

exempel på denna kriminalitet är gränsöverskridande

narkotikahandel och avancerad ekonomisk brottslighet såsom

penningtvätt. Till bilden hör numera också bl.a. en storskalig

internationell handel med stulna fordon och mer specialiserad

brottslighet såsom smuggling av vapen eller radioaktiva ämnen.

Inom EU bedrivs ett nära samarbete i rättsliga och inrikes

frågor i syfte bl.a. att bekämpa den internationella

brottsligheten. Justitiedepartementet medverkar i ett antal

arbetsgrupper inom ramen för samarbetet inom EU:s s.k. tredje

pelare. I dessa arbetsgrupper behandlas mellanstatliga

samarbetsfrågor rörande bl.a. bekämpning av terrorism,

narkotikabrottslighet och organiserad brottslighet. Inom EU

ägnas också ökad uppmärksamhet åt det fusk som förekommer inom

unionen med bidragsmedel m.m. Detta är för övrigt en fråga som

faller under den svenska EU-kommissionären Anita Gradins

ansvarsområde.

Efter EU-inträdet arbetar Sverige aktivt inom Europol Drugs

Unit (EDU) som är ett organ för polissamarbete mellan EU-länder

i fråga om narkotikabekämpning. EDU utgör ett första steg på

vägen mot att organisera en internationell kriminalpolisbyrå,

Europol. Sverige är också sedan länge engagerat i

polissamarbetet inom Interpol. I detta sammanhang bör också

nämnas det arbete som bedrivs inom ramen för den s.k.

Östersjökonferensen och som syftar till att utveckla ett

samarbete mellan polis, tull och andra organ inom länderna runt

Östersjön.

Regeringen anför i budgetpropositionen att det för Sverige och

andra länder är ett starkt och gemensamt intresse att

effektivisera kampen mot den internationella brottsligheten. För

att nå framgång är det nödvändigt att öka det internationella

samarbetet bl.a. inom polisens område och när det gäller

rättsliga frågor. Som EU-medlem får Sverige väsentligt ökade

möjligheter att bedriva kampen mot den internationella

brottsligheten på ett effektivt sätt. Regeringen anför att det

är dess avsikt att Sverige skall aktivt medverka i detta

samarbete. Från svensk sida kommer enligt regeringen särskilt

hög prioritet att ges åt frågan om att inrätta Europol samt åt

frågor om bekämpning av internationell narkotikahandel och

internationell ekonomisk brottslighet. Regeringen har också för

avsikt att vara aktiv i det arbete på området som i olika former

bedrivs utanför EU. Som exempel framhålls här arbetet inom FN:s

narkotikaprogram, UNDCP.

När det särskilt gäller det internationella polissamarbetet är

enligt regeringen ett av de viktigaste inslagen att utveckla

kriminalunderrättelseverksamheten. Rikskriminalpolisen kommer

enligt regeringen att ha en central roll inom detta område.

Regeringen pekar i sammanhanget på de möjligheter för polisens

del som följer med medlemskapet i EU. Även utbyggnaden av den

nordiska sambandsmannaverksamheten skall enligt regeringen

fortsätta.

I sammanhanget framhålls också att Sverige kommer att

fortsätta att bekämpa de legaliseringssträvanden som finns på

sina håll i Europa när det gäller narkotika. Sverige kommer

enligt regeringen också att som medlem i EU behålla en kontroll

i anslutning till gränserna mot andra medlemsländer i syfte att

hindra att bl.a. narkotika och vapen förs illegalt in i landet.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att Sverige som

medlem i EU får väsentligt förbättrade möjligheter att bedriva

kampen mot den internationella brottsligheten. Utskottet noterar

också att det är regeringens avsikt att aktivt medverka i det

internationella samarbetet, inte minst på narkotikaområdet.

Utskottet vill här särskilt understryka vikten av samarbete med

övriga stater runt Östersjön. Motionerna Ju801, So208 och So223

får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot önskemålet i motion K224 om

förbättrat polisiärt samarbete inom EU. Som framgått ovan pågår

ett betydande arbete på detta område. Något initiativ av

riksdagen med anledning av motionen erfordras inte och motionen

avstyrks.

Vad beträffar kravet i motion U503 om åtgärder mot fusk och

bedrägerier inom EU konstaterar utskottet att detta är ett

spörsmål som EU ägnar ökad uppmärksamhet. Det finns inte skäl

för riksdagen att i detta sammanhang ta något initiativ i

frågan. Motionen avstyrks.

Barnpornografi

I motion So601 (fp) framhålls behovet av förbättrade polisiära

insatser för att bekämpa barnpornografibrott. I motion K432 (fp,

s, c, v, mp, kds) föreslås att Rikspolisstyrelsen bör ges

möjlighet att samarbeta med forskare inom dataområdet för att

bättre kunna bekämpa spridningen av barnpornografi via datanät,

disketter etc. I samma motion anförs att den personal som

arbetar med barnpornografibrott måste beredas stöd i form av

psykologhjälp m.m. Vidare begärs att regeringen skall redovisa

vilka åtgärder den avser att vidta för att få till stånd

gemensamma åtgärder inom EU mot barnpornografi.

Riksdagen tog föregående vår på eget initiativ upp frågan om

behovet av åtgärder mot barnpornografi m.m (1993/94:KU28, rskr.

450).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet i det ärendet

(1993/94:JuU7y) konstaterade justitieutskottet att det finns

behov av en förbättrad underrättelseinhämtning på central nivå

inom polisen när det gäller barnpornografibrott. Utskottet

efterlyste bl.a. bättre kunskap om de datanätverk i vilka

barnpornografiskt material sprids och ökad spaningsverksamhet

mot dessa och andra spridningskällor för barnpornografiskt

material. Utskottet anförde vidare att också de internationella

aspekterna av den aktuella brottsligheten behöver beaktas i

större utsträckning, inte minst mot bakgrund av att Interpol

byggt upp en särskild analysgrupp för sådan brottslighet. Även

metodutvecklingen på området framstod för utskottet som

angelägen.

Riksdagen beslutade i ärendet bl.a. om grundlagsändringar som

innebär att det skall bli straffbart att inneha barnpornografi

fr.o.m. den 1 januari 1999. Mot bakgrund av bl.a.

justitieutskottets yttrande beslöt riksdagen vidare att ge

regeringen i uppdrag att ta ställning till hur förbättringar

inom polisorganisationen för att bekämpa barnpornografibrott

skall kunna komma till stånd.

Regeringen tillsatte i november 1994 en utredning (dir.

1994:117) med uppdrag att utreda på vilket sätt och med vilka

medel barnpornografi bäst kan bekämpas. Kommittén skall bl.a.

studera hur polis-, tull- och åklagarorganisationerna agerar i

samverkan med Justitiekanslern och med varandra när misstanke

uppstår om barnpornografibrott. Utredningens arbete skall vara

avslutat senast den 30 juni 1996.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 15

februari i år (RKP-429-2935/94) begärt att få ta medel i anspråk

för förbättringar inom den centrala polisorganisationen i syfte

att bekämpa barnpornografibrott.

Rikspolisstyrelsen avser att inrätta särskilda enheter med

uppgift att bekämpa barnpornografibrott och olaga

våldsskildring. Verksamheten skall ha nationell och

internationell inriktning och utföras av Rikskriminalpolisen.

Vid Rikskriminalpolisens huvudenhet för

kriminalunderrättelseverksamhet skall en enhet bedriva

kriminalunderrättelseverksamhet i syfte att stödja bekämpningen

av sådan brottslighet som är förknippad med sexuella övergrepp

mot barn. Rikskriminalpolisen skall dessutom stödja och

förstärka den lokala och regionala polisens utredningsverksamhet

beträffande barnpornografibrott samt i vissa fall självständigt

bedriva utredningsverksamhet. Detta skall ske på

utredningsroteln vid Rikskriminalpolisens huvudenhet för

utredning och spaning. Rikskriminalpolisen skall vidare etablera

ett kontaktnät inom svensk polis i nu aktuella frågor. Till den

nya organisationen skall inledningsvis rekryteras fem

kriminalpoliser och en kontorist.

I den interna utredning som ligger till grund för

Rikspolisstyrelsens beslut berörs också frågor om t.ex.

bekämpning av datorrelaterad brottslighet och omhändertagande av

den personal som arbetar med barnpornografibrottslighet.

Här kan också nämnas att det vid Polishögskolans

forskningsenhet pågår ett forskningsprojekt angående

barnpornografibrottslighet. Syftet med projektet är att få en

överblick över bl.a. tillverkning, spridning och konsumtion av

barnpornografi, de inblandade personkretsarna, olika juridiska

aspekter m.m.

På det internationella planet började Interpol år 1992 att

engagera sig i problemet med sexualbrott mot barn. Nyligen har

inom Interpol bildats en särskild arbetsgrupp benämnd Standing

Working Party on Offence against Minors. Interpols

generalförsamling har också antagit en resolution i fråga om

barns rättigheter i vilken bl.a. framhålls att bekämpning av

brott mot barn bör prioriteras och vikten av internationellt

samarbete i frågan.

För att stärka samarbetet med utländsk polis på området finns

i Stockholm sedan år 1993 en särskild nordisk sambandsman för

sexualbrott mot barn. En uppgift för denne den närmaste tiden är

att kartlägga situationen när det gäller sexualbrott mot barn i

Baltikum och övriga Östeuropa tillsammans med de sambandsmän som

finns utstationerade där.

Även utomstatligt bedrivs ett arbete mot barnpornografi.

Organisationen End Child Prostitution in Asian Tourism (ECPAT)

har flera permanenta arbetsgrupper i olika länder i Asien för

att stoppa barnsexturismen där. Organisationen verkar också för

att åtgärder av olika slag mot barnsexturism skall vidtas i de

länder varifrån barnsexturisterna kommer. Från Sverige deltar i

organisationens arbete Rädda Barnen, Lutherhjälpen och Svenska

kyrkans mission.

Utskottet konstaterar att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut

om förstärkningar inom den centrala polisorganisationen för att

bekämpa barnpornografibrott och att regeringen har tillsatt en

utredning för i ett större perspektiv ta ställning till på

vilket sätt och med vilka medel barnpornografi bäst kan

bekämpas. Genom det arbete som inletts får begäran i motion

So601 om förbättrade polisiära insatser för att bekämpa

barnpornografibrott anses vara tillgodosedd. Utskottet avstyrker

motionen.

Även önskemålen i motion K432 om insatser mot spridningen av

barnpornografi via datanät m.m. och om förbättrat personalstöd

får anses vara tillgodosedda genom de åtgärder som nu vidtas

centralt inom polisen. Motionen avstyrks i dessa delar.

När det slutligen gäller frågan i samma motion om behovet av

internationella åtgärder mot barnpornografi vill utskottet till

att börja med framhålla de betydande möjligheter till samarbete

som finns på polisiär nivå direkt mellan olika länder och genom

t.ex. Interpol. Härutöver anser utskottet att det är angeläget

att regeringen inom EU med kraft driver frågan om bekämpning av

barnpornografi och därvid utnyttjar de möjligheter till

initiativ på området som EU-samarbetet kan erbjuda. Vad

utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion

K432 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Anslagsfrågor m.m.

Polisens besparings- och rationaliseringsarbete

Riksdagen beslutade under hösten 1992 att sammanlagt 500

miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets

arbetsområde. Besparingarna genomförs huvudsakligen genom

rationaliseringar inom polisens område under en treårsperiod

(prop. 1992/93:50, FiU1, JuU2y, rskr. 134). Av sparbetinget

återstår för det kommande budgetåret 175 miljoner kronor.

I samband med riksdagsbehandlingen av besparingsförslaget

uttalade utskottet i sitt yttrande (1992/93:JuU2y) att

besparingarna på polisens område i huvudsak bör avse

administrativa funktioner samt att det bör undvikas att

nedskärningar görs i den redan ansträngda operativa

verksamheten.

Rikspolisstyrelsen har successivt redovisat det pågående

rationaliseringsarbetet för regeringen, senast i en rapport den

1 september 1994. Av rapporten framgår att länsstyrelserna

klarat besparingskravet för budgetåret 1993/94, att antalet

resurstimmar inom polisväsendet ökat med över tre procent samt

att flertalet länsstyrelser anser att man hittills inte sänkt

den operativa nivån.

Rikspolisstyrelsen drar slutsatsen att det hittills är

förhållandevis få av de planerade rationaliseringsåtgärderna som

hunnit genomföras. Däremot har det pågått och pågår ett

omfattande förberedelsearbete som i stor utsträckning varit

inriktat på strukturförändringar. Antalet polismyndigheter i

riket, som i december 1993 uppgick till 117, har minskat till

70. Rikspolisstyrelsen gör bedömningen att antalet

polismyndigheter den 1 juli 1995 kommer att uppgå till 49. I

mer än hälften av länen kommer det då att finnas endast en

polismyndighet.

Regeringen gör i budgetpropositionen (s. 32) bedömningen att

länsstyrelserna genom sina hittillsvarande beslut lagt en god

grund för polismyndigheternas fortsatta rationaliseringsarbete.

Regeringen konstaterar att ett mycket omfattande

förändringsarbete genomförts på kort tid; låt vara att planerade

strukturförändringar till en del ännu inte genomförts fullt ut

och därigenom ännu inte givit full effekt. Det omfattande

rationaliseringsarbetet har härtill genomförts parallellt med

att länspolismästarmodellen och det nya budgetsystemet med en

mera resultatinriktad styrning av myndigheterna inom

polisväsendet genomförts, något som enligt regeringen ställt

betydande krav såväl på länsstyrelserna och polismyndigheterna

som på Rikspolisstyrelsen.

När nu planeringen av strukturförändringarna i länen i stort

är genomförd vill regeringen återigen betona att

rationaliseringsarbetet måste bedrivas utifrån

verksamhetsmässiga utgångspunkter. För att säkra att

verksamheten bedrivs i enlighet med rättssäkerhetens krav och

att resurserna används effektivt måste enligt regeringen

styrningen och uppföljningen av verksamheten utvecklas

ytterligare. Detta gäller såväl för den lokala

polisorganisationen som för den centrala nivån. För

Rikspolisstyrelsens del innebär det, anför regeringen bl.a., att

arbetet med att utveckla system för uppföljning och tillsyn av

polisverksamheten måste fortsätta.

Utskottet kunde hösten 1993 (1993/94:JuU8) i samband med

behandlingen av ett förslag från Riksdagens revisorer angående

polisen konstatera att ett betydande reformarbete ägt rum på

polisens område under senare år. Utskottet pekade särskilt på

att det i utredningsbetänkandet (SOU 1993:92) Den centrala

polisorganisationen lagts fram förslag om förändringar

beträffande Rikspolisstyrelsen samt att det lokalt och regionalt

inom polisorganisationen pågick omfattande rationaliseringar och

organisatoriska förändringar. Utskottet tog ställning för att

den centrala polisorganisationen och det pågående

förändringsarbetet borde bli föremål för översyn av en bred

parlamentarisk utredning. Detta gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna (rskr. 69).

I mars 1994 tillsatte regeringen 1994 års polisutredning (dir.

1994:19) med uppdrag att lämna förslag till uppgifter och

organisation för den centrala polisorganisationen samt att göra

en utvärdering av det pågående förändringsarbetet på regional

och lokal nivå inom polisen. Utredningen skulle även föreslå en

ny ordning för grundutbildning av poliser. Utredningen

redovisade hösten 1994 delbetänkandet (SOU 1994:103)

Studiemedelsfinansierad polisutbildning.

Regeringen beslutade i december 1994 att lägga ned

utredningen. Beslutet motiveras i budgetpropositionen (s. 21 f)

av att Rikspolisstyrelsens roll i ett decentraliserat

polisväsende redan lagts fast genom riksdagsbeslut år 1991 (se

prop. 1989/90:155, JuU1, rskr. 1). Arbetet med att renodla

Rikspolisstyrelsens organisation i linje med dess nya roll som

central förvaltningsmyndighet bör enligt regeringen nu kunna

drivas vidare av styrelsen själv med den av riksdagen fastlagda

inriktningen som grund. Regeringen anför vidare att utredningens

uppgift att utvärdera förändringsarbetet på lokal och regional

nivå bör kunna bedrivas inom ramen för Rikspolisstyrelsens

uppgift att vara motor i och stödja rationaliseringsarbetet. Det

ytterligare krav på besparingar inom polisväsendet som ställs i

budgetpropositionen gör det enligt regeringen mindre lämpligt

att nu genomföra en särskild utvärdering. När arbetet kommit

längre avser regeringen att återigen överväga en extern

utvärdering.

Utskottet avgav den 21 februari 1995 ett yttrande

(1994/95:JuU4y) till konstitutionsutskottet med anledning av

regeringens skrivelse (1994/95:15) med redogörelse för

regeringens behandling av riksdagens skrivelser till regeringen.

I yttrandet konstaterar utskottet att det saknas anledning att

rikta kritik mot regeringen för beslutet att lägga ned

polisutredningen. Utskottet understryker samtidigt vikten av att

det mycket omfattande förändringsarbetet inom polisen blir

föremål för en kontinuerlig utvärdering. Utskottet anför att det

avser att återkomma till den frågan under våren i samband med

behandlingen av regeringens förslag till anslag för

polisväsendet.

Besparingsförslagen i budgetpropositionen

Inledning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen, som antytts ovan,

ytterligare besparingar inom rättsväsendet för det kommande

budgetåret och vill dessutom att riksdagen godkänner vad

regeringen anför om inriktningen av fortsatta besparingar inom

Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och

1998.

Budgetåret 1995/96

För budgetåret 1995/96 (tolv månader) föreslår regeringen

besparingar inom olika delar av rättsväsendet om totalt ca 400

miljoner kronor. Utskottet behandlar i detta ärende regeringens

förslag endast såvitt det avser polisväsendet.

För polisväsendets del föreslår regeringen för nästa budgetår

en besparing om 235 miljoner kronor att fördelas med 17 miljoner

kronor på Rikspolisstyrelsen, 20 miljoner kronor på

Säkerhetspolisen och 198 miljoner kronor på den lokala

polisorganisationen.

Denna besparing måste enligt vad regeringen anför i

budgetpropositionen (s. 33) i första hand tas ut genom ett

intensifierat rationaliseringsarbete. Betydande krav kommer

enligt regeringen att ställas på polismyndigheterna,

länsstyrelserna och Rikspolisstyrelsen i detta arbete.

Rationaliseringsarbetet måste, anförs det, till största delen ha

som mål att med minskad personal åstadkomma ett bättre resultat

i verksamheten. För att förverkliga vinsterna i

rationaliseringsarbetet krävs enligt regeringen att åtgärder

vidtas när det gäller polisväsendets personal. Under den

kommande budgetperioden bör därför inte ske någon nyrekrytering

av poliser och frivilliga avgångar bör underlättas.

När det särskilt gäller rekryteringen av poliser konstateras i

budgetpropositionen att regeringen tidigare redovisat att

antalet utbildade polismän i riket bör vara ca 16 700 och att

riksdagen inte haft någon erinran däremot (prop. 1992/93:100

bil. 3, JuU21, rskr. 232). Av prognoser i den fördjupade

anslagsframställning som Rikspolisstyrelsen lämnade till

regeringen i februari 1994 framgår att antalet färdigutbildade

poliser i juli 1995 kommer att vara ca 17 500. Enligt regeringen

är det antalsmål på 16 700 poliser som satts upp således

uppfyllt, och något behov av rekrytering för att säkerställa

denna nivå föreligger inte under den kommande budgetperioden.

Regeringen anser att Polishögskolans kapacitet i stället bör

utnyttjas för kompetensutveckling inom polisväsendet, särskilt

beträffande problemorienterad närpolisverksamhet och

kvalificerad kriminalpolisverksamhet. Regeringen ser också ett

tillfälligt uppehåll i nyrekryteringen som en lämplig tidpunkt

för regeringen att överväga hur polisutbildningen i större

utsträckning skall kunna samordnas med högskoleväsendet i

övrigt. Den frågan kommer enligt regeringen att beredas vidare i

Justitiedepartementet.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det genom

fortsatt förändringsarbete trots de nu föreslagna besparingarna

går att behålla den operativa nivån i landet som helhet.

Här kan anmärkas att rekryteringen till Polishögskolan i och

med budgetåret 1992/93 sker på grundval av länsstyrelsernas

anmälningar om behovet av nyutbildade poliser. Systemet är en

konsekvens av att i princip samtliga kostnader för

polisverksamheten, också lönen till poliser, numera finansieras

över länsramar (se prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 82).

I motion Fi216 (kds) yrkas avslag på alla föreslagna

besparingar inom polisverksamheten under det kommande

budgetåret. Motionärerna i motionerna Ju215 (m) och Ju801 (m)

motsätter sig besparingar i den lokala polisorganisationen under

det kommande budgetåret. De tar avstånd från regeringens planer

att stoppa nyrekryteringen till polishögskolan och att i övrigt

genomföra personalminskningar inom polisen. I motionerna Ju224

(fp), Ju807 (mp) och Ju809 (c) anförs att medel bör avsättas så

att utbildningen av polisaspiranter vid Polishögskolan kan

fortsätta under det kommande budgetåret.

Budgetåren 1997 och 1998

Regeringen begär i budgetpropositionen (s. 15) riksdagens

godkännande av inriktningen av de besparingar inom

Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och

1998 som regeringen förordar. Enligt regeringen bör inriktningen

vara att ytterligare 600 miljoner kronor skall sparas inom

Justitiedepartementets ansvarsområde under de nämnda budgetåren.

Den sammanlagda besparingen under hela mandatperioden skulle

därmed uppgå till en miljard kronor.

För att det skall vara möjligt att nå det föreslagna sparmålet

ställs det enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen (s.

2 f) krav på att reformarbetet inom rättsväsendet fortsätter när

det gäller såväl rättsreglerna som strukturen och

organisationen. Som exempel nämns ett ökat användande av

prövningstillstånd i främst hovrätterna och ett ökat användande

av alternativ till fängelse vilket minskar belastningen på

kriminalvården. Inom området för samhällets rättshjälp i olika

former kommer enligt regeringen sådana förändringar att

genomföras som minskar statens utgifter. Under förutsättning att

arvsskattereformen genomförs kan vidare verksamheten med

bouppteckningsregistrering vid tingsrätterna avskaffas eller

åtminstone förenklas avsevärt vilket kan ge stora besparingar.

Regeringen anser också att det finns utrymme för mer allmänna

rationaliseringar på andra delar av rättsväsendets olika

verksamhetsområden. Regeringen avser att senare återkomma med de

förslag till lagstiftning och de direktiv som är nödvändiga för

att genomföra den skisserade nedskärningen av utgifterna inom

rättsväsendet.

Motionärerna i motion Ju801 (m) motsätter sig att besparingar

görs inom den lokala polisorganisationen under budgetåren 1997

och 1998.

Utskottet

Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är

sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta

besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet godtar

regeringens förslag om att spara 235 miljoner kronor inom

polisväsendet under det kommande budgetåret, och utskottet delar

regeringens uppfattning om principerna för hur besparingen skall

tas ut. Härav följer att utskottet instämmer i regeringens

uppfattning att det den närmaste framtiden kommer att finnas ett

tillräckligt antal poliser även utan nyanställningar och att det

inte bör ske någon nyrekrytering till Polishögskolan under det

kommande budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet bifall

till motionerna Fi216, Ju215, Ju801, Ju224, Ju807 och Ju809 i

här aktuell del.

Utskottet återkommer nedan till frågan om den närmare

fördelningen av sparbetinget på aktuella anslag.

Utskottet godtar också vad regeringen anför om inriktningen av

besparingsarbetet inom Justitiedepartementets arbetsområde för

budgetåren 1997 och 1998. Utskottet har således inget att

erinra mot vare sig det uppsatta sparmålet på 600 miljoner

kronor eller vad regeringen översiktligt anför om hur besparing

skall kunna komma till stånd. Riksdagen får ta närmare ställning

till hithörande frågor när regeringen återkommer med färdiga

förslag. Det finns t.ex. inte skäl för riksdagen att nu göra

något uttalande om hur den framtida besparingen skall fördelas

på olika anslag. Motion Ju801 avstyrks i denna del.

Utskottet vill i detta sammanhang avslutningsvis slå fast att

det är angeläget att det fortsatta rationaliseringsarbetet inom

polisen bedrivs med kraft och på ett sådant sätt att

nedskärningar av den operativa verksamheten undviks. Samtidigt

måste, som utskottet framhållit ovan, utvecklingen av de

polisiära arbetsmetoderna fortsätta, bl.a. genom en utbyggnad av

närpolisverksamheten. För att detta skall vara möjligt ställs

stora krav på de regionala och lokala polisorganisationernas

förmåga att finna lämpliga organisationsstrukturer och att

förändra polisarbetets innehåll. På central nivå har

Rikspolisstyrelsen en viktig uppgift i att verka för att

förändringsarbetet bedrivs i enlighet med statsmakternas

intentioner och på ett så långt det är möjligt enhetligt sätt.

Detta innebär bl.a. att Rikspolisstyrelsen måste fortsätta

arbetet med att förbättra sina system för uppföljning och

tillsyn av polisverksamheten. Även redovisningen av resultat och

effekter av polisverksamheten bör successivt kunna förbättras.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen utan något särskilt

tillkännagivande från riksdagens sida noga och fortlöpande

följer förändringsarbetet inom polisen och, när detta kommit

längre, låter utvärdera det i lämplig form och därefter

redovisar det för riksdagen.

Anslag till Rikspolisstyrelsen

Regeringen föreslår ett ramanslag till Rikspolisstyrelsen på

760 179 000 kr.

I motion Fi216 (kds) begärs, som det får förstås, en ökning av

anslaget med 25,5 miljoner kronor vilket motsvarar den av

regeringen föreslagna besparingen för budgetåret. I motion Ju807

(mp) föreslås att 35 miljoner kronor från anslaget överförs till

anslaget för lokala polisorganisationen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss

gjorda ställningstaganden regeringens förslag till

medelstilldelning och avstyrker motionerna Ju224, Ju807 och

Fi216 i denna del.

Anslag till Säkerhetspolisen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 714 432 000 kr.

I motion Fi216 (kds) begärs, som det får förstås, en ökning av

anslaget med 30 miljoner kronor vilket motsvarar den av

regeringen föreslagna besparingen för budgetperioden.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss

gjorda ställningstaganden regeringens förslag till

medelstilldelning och avstyrker motion Fi216 i nu aktuell del.

Anslag till Polishögskolan

Regeringen föreslår ett anslag på 1 000 kr.

I motion Ju807 (mp) yrkas en ökning av anslaget med 100

miljoner kronor som enligt motionärerna skall användas för

fortsatt utbildning av nya poliser.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss

gjorda ställningstaganden regeringens förslag till

medelstilldelning och avstyrker motion Ju807 i denna del.

Anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium

Regeringen föreslår ett ramanslag på 72 840 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

Anslag till Lokala polisorganisationen

Regeringen föreslår ett ramanslag på 14 400 792 000 kr.

I motionerna Ju215 (m), Ju801 (m) och Fi216 (kds) begärs, som

motionerna får förstås, en ökning av anslaget med 297 miljoner

kronor vilket motsvarar den av regeringen föreslagna besparingen

för budgetåret.

I motion Ju809 (c) föreslås att anslaget ökas med 75 miljoner

kronor för att möjliggöra fortsatt utbildning och rekrytering av

poliser. I motion Ju807 (mp) föreslås en ökning av anslaget med

35 miljoner kronor. Medlen skall enligt motionen överföras från

anslaget till Rikspolisstyrelsen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss

gjorda ställningstaganden regeringens förslag till

medelstilldelning och avstyrker motionerna Ju215, Ju801, Fi216,

Ju809 och Ju807 i här aktuella delar.

I ett antal motioner framförs synpunkter på hur medlen på

anslaget bör fördelas mellan olika län. I motion Ju203 (m)

påtalas behovet av resurser till polisen i Dalarna. Motionärerna

efterlyser också en översyn av hur de länsvisa anslagen för

polisverksamheten beräknas. I motion Ju211 (m, s, c, fp, v, mp)

anförs att medelsberäkningen måste ändras till förmån för

Uppsala län. I motion Ju229 (m) slutligen framhålls behovet av

resurser till polisen i Kristianstads län.

Huvuddelen av medlen för den lokala polisorganisationen

fördelas av Rikspolisstyrelsen över 24 länsramar, en för varje

län. Till grund för fördelningen ligger den s.k.

fördelningsmodellen, som Rikspolisstyrelsen presenterade för

regeringen i en skrivelse den 16 december 1992 (RPS Rapport

1993:1). Fördelningsmodellen innebär i korthet att länsramarna i

huvudsak beräknas efter innevånarantalet i länen men att hänsyn

också tas till storstadsfaktorn -- storstädernas

överbrottslighet i förhållande till folkmängden och deras

annorlunda struktur -- samt särskilda arbetsuppgifter i länen

såsom exempelvis tunnelbanebevakning, fjällräddning och

sjöpolisverksamhet.

I regeringens planeringsdirektiv för polisväsendet avseende

innevarande budgetår anförs att Rikspolisstyrelsen skall fördela

medlen mellan länen med hänsyn till länens arbetsbelastning och

medborgarnas behov av polisiära insatser och att den nämnda

fördelningsmodellen därvid bör kunna utgöra en utgångspunkt.

Storstadsfaktorn bör dock enligt planeringsdirektiven tillmätas

en större vikt än vad som redovisas i modellen, bl.a. med hänsyn

till den brottsutveckling som kan förväntas i storstäderna. Det

framhålls också att särskild hänsyn måste tas till behovet av

stabilitet och förutsägbarhet i medelstilldelningen.

Utskottet utgår från att Rikspolisstyrelsen vid fördelningen

av medel på anslaget mellan olika län gör en avvägning av länens

behov av polisiära insatser i enlighet med de anvisningar som

regeringen lämnar i sina planeringsdirektiv. Det finns inte skäl

för riksdagen att göra något uttalande i denna fråga. Utskottet

kan heller inte se att det för närvarande finns anledning för

riksdagen att initiera en översyn av principerna för

fördelningen av medlen mellan länen. Motionerna Ju203, Ju211 och

Ju229 avstyrks.

Anslag till Utlänningsärenden

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 133 500 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

Övriga frågor

Utbildning

I motion Ju608 (v) krävs att regeringen skall presentera ett

förslag för riksdagen om utbildning av poliser och åklagare i

miljökunskap och juridik. I motion Ju806 (fp) anförs att poliser

och andra som är verksamma inom rättsväsendet bör ges fördjupad

kunskap om våld mot kvinnor. I motion Ju807 (mp) efterfrågas

ökad utbildning av poliser och jurister i fråga om miljöbrott,

ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn. I

motion So601 (fp) anförs att kunskap om FN:s barnkonvention

måste spridas inom polis- och domstolsväsendet.

De frågor som tas upp i motionerna ingår alla i olika

omfattning och under olika moment i den grundläggande

polisutbildningen. Härutöver erbjuder Polishögskolan

vidareutbildningar av olika slag. Bland annat genomförs varje år

en utbildning i två steg om sexuella övergrepp och misshandel

mot barn med ett tjugotal deltagare i varje steg. Polishögskolan

planerar vidare att under våren genomföra en samverkanskonferens

i dessa frågor med peronal från olika berörda områden. När det

gäller våld mot kvinnor har under senare år gjorts en samordnad

utbildningsinsats inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso-

och sjukvården som nått ca 25 000 personer inom olika

yrkesgrupper. Här kan också nämnas att Polishögskolan med hjälp

av särskilda medel från Rikspolisstyrelsen i år erbjuder en åtta

veckor lång utbildning i miljörelaterad brottslighet för ett

tjugotal deltagare. En liknande kurs planeras under hösten. När

det gäller ekonomisk brottslighet har Rikspolisstyrelsen i år

avsatt 10,5 miljoner kronor för utbildningsinsatser.

Polishögskolan erbjuder ett stort antal kurser för poliser och

ekonomer som utreder denna brottslighet. Det bör också

framhållas att polisen på regional och lokal nivå anordnar

diverse utbildningsaktiviteter inom olika områden för

personalen.

Beträffande domstolarnas personal anordnar Domstolsverket

utbildningar i olika frågor. Sedan några år tillbaka finns en

särskild utbildning i fyra steg i företagsekonomi för

handläggare av mål om ekonomisk brottslighet. Domstolsverket

planerar dessutom att genomföra utbildning i processuella frågor

när det gäller dessa mål. Även andra utbildningsinsatser på

detta område övervägs. I september 1994 genomförde

Domstolsverket en utbildningsdag för ett trettiotal domare i

Stockholmsområdet under rubriken Att möta våld mot kvinnor.

Domstolsverket avser att genomföra ytterligare utbildning i

frågor om övergrepp mot kvinnor och barn. Under förra hösten

anordnade Domstolsverket en kurs för domare om EU och

miljörätten. Detta ämne har även uppmärksammats av överrätterna

i deras interna utbildningsverksamhet.

När det gäller frågan om utbildning av olika slag för

personalen inom rättsväsendet vill utskottet inledningsvis rent

allmänt anföra att det i första hand måste ankomma på de

myndigheter m.m. som är verksamma på området att ta ställning

till vilka utbildningsinsatser för personalen som bör

prioriteras. Beträffande de specifika motionsspörsmål som nu är

aktuella kan härutöver anföras följande.

Frågor om våld mot kvinnor är på olika sätt uppmärksammade i

den utbildningsverksamhet som bedrivs inom rättsväsendet. Något

riksdagens initiativ med anledning av motion Ju806 erfordras

inte och motionen avstyrks.

Utskottet konstaterar beträffande motion So601 att

barnkonventionen självklart skall sätta sin prägel på allt

arbete som rör barn, inte minst inom rättsväsendet. Detta är

dock, när det gäller rättsväsendet, i första hand en fråga om

att regelsystemet uppfyller konventionens krav. Enligt

utskottets mening finns det ingen anledning för riksdagen att nu

ta något initiativ i denna fråga. Motionen avstyrks.

Utskottet noterar vidare att utbildning i olika omfattning

också bedrivs i fråga om miljöbrott, ekonomiska brott och

sexuellt våld mot kvinnor och barn. Motion Ju807 avstyrks

därmed.

Utskottet finner slutligen att det saknas skäl för riksdagen

att uppdra åt regeringen att presentera ett förslag om olika

utbildningar om miljöbrott m.m. inom rättsväsendet. Även motion

Ju608 avstyrks således.

Poliser med invandrarbakgrund

I motion Sf635 (fp) efterfrågas fler poliser med

invandrarbakgrund.

Av de polisaspiranter som påbörjade sin utbildning

höstterminen 1994 hade enligt Rikspolisstyrelsens statistik 17

stycken eller ca 9 % invandrarbakgrund. Bland dem som påbörjade

sin grundutbildning den 16 januari i år hade 26 stycken eller

närmare 15 % invandrarbakgrund. Under perioden budgetåret

1991/92 -- 1993/94 utgjorde personer med invandrarbakgrund ca 5,

9 respektive 10 % av de antagna till polisutbildningen.

Som jämförelse kan nämnas att gruppen första- och

andragenerationsinvandrare i Sverige av Statistiska centralbyrån

beräknas uppgå till ungefär 1 590 000 personer vilket motsvarar

ca 18 % av befolkningen.

Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett policydokument för

rekrytering av personer med invandrarbakgrund till polisyrket.

Av dokumentet framgår att Rikspolisstyrelsen aktivt strävar

efter att andelen personer med invandrarbakgrund inom poliskåren

på sikt skall motsvara invandrarnas relativa antal inom

befolkningen. I annonser och rekryteringsinformation från

Rikspolisstyrelsen poängteras att polisväsendet gärna ser fler

personer med invandrarbakgrund som sökande till polisyrket. Inom

Rikspolisstyrelsen pågår för närvarande en översyn av formerna

för rekrytering och urval av blivande poliser.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att man inom polisen

verkar för att få till stånd en så allsidig sammansättning som

möjligt av poliskåren. I sammanhanget noterar utskottet särskilt

att Rikspolisstyrelsens målsättning är att öka antalet poliser

med invandrarbakgrund. Någon åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motion Sf635 erfordras inte. Motionen avstyrks.

Lekmannainflytandet över polisverksamheten

I motion Ju204 (fp) begärs en översyn av lekmannainflytandet

inom polisväsendet mot bakgrund av det rationaliseringsarbete

som pågår.

Vid förstatligandet av polisväsendet den 1 januari 1965 var en

bärande tanke att besluten om polisverksamheten i landet i

huvudsak skulle fattas på regional och lokal nivå och att det

skulle finnas ett medborgarinflytande över de beslut som

fattades. Bestämmelserna om den regionala och lokala

organisationen och beslutsstrukturen inom polisväsendet

återfinns i polislagen (1984:387) och polisförordningen

(1984:730) och innebär i huvudsak följande.

Regional polismyndighet är länsstyrelsen. Länsstyrelsen

ansvarar för polisverksamheten i länet och bestämmer bl.a. om

länets indelning i polisdistrikt. På länsplanet finns en

länspolismästare som samtidigt är chef för länets största

polismyndighet.

I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för

polisverksamheten inom distriktet. För ledningen av

polismyndigheten finns en polisstyrelse. Denna består av

polischefen och dennes ställföreträdare samt det antal valda

ledamöter, lägst sex och högst tio, som länsstyrelsen bestämmer.

Polisstyrelsens valda ledamöter väljs av kommunfullmäktige, om

polisdistriktet omfattar endast en kommun, och annars av

landstingsfullmäktige. Särbestämmelser finns för det fallet att

en kommun inte ingår i landstinget.

De ledamöter som utses genom val skall vara svenska

medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val

av kommunfullmäktige. De bör väljas så att erfarenhet av

kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vid valet bör

vidare beaktas att de olika delarna av polisdistriktet och om

möjligt alla kommuner i distriktet blir representerade.

Polisstyrelsen avgör viktigare frågor om planeringen och

inriktningen av verksamheten, viktigare frågor om

polismyndigheternas organisation och arbetsformer, frågor av

större ekonomisk betydelse, frågor i samband med tillsättning av

vissa högre polistjänster samt andra frågor som polischefen

hänskjuter till styrelsen. Styrelsen får däremot inte avgöra

frågor som avser polisledning i särskilt fall.

Polisstyrelsen får välja en eller flera polisnämnder för att

under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av

polisdistriktet som styrelsen bestämmer. I en polisnämnd skall

ingå polischefen och det antal övriga ledamöter, lägst fem och

högst tio, som polisstyrelsen bestämmer. Ledamöterna utses av

polisstyrelsen.

Polisnämnden avgör ärenden i den utsträckning som

polisstyrelsen bestämmer. Polisstyrelsen får också bestämma att

polisnämnden skall bereda ärenden som skall avgöras av

styrelsen. Av en nyligen införd bestämmelse i polisförordningen

(F 1994:72) framgår att i län med endast en polismyndighet skall

polisstyrelsen särskilt se till att ärenden delegeras till

polisnämnder i den utsträckning som behövs med hänsyn till att

polisverksamheten skall vara lokalt förankrad.

Rikspolisstyrelsen har i en rapport till regeringen den 1

september 1994 om det pågående besparings- och

rationaliseringsarbetet inom polisväsendet tagit upp frågan om

medborgarinflytandet över polisverksamheten.

I rapporten konstaterar Rikspolisstyrelsen, som också framgått

ovan, att antalet polisdistrikt på kort tid har minskat från 117

till 70 och att fortsatta distriktssammanslagningar kommer att

innebära att det den 1 juli 1995 endast finns en polismyndighet

i mer än hälften av länen.

Rikspolisstyrelsen anför att i de s.k. enmyndighetslänen kan

en långtgående delegation av länsstyrelsens ansvar till

polisstyrelsen innebära en urholkning av länsstyrelsens

regionala ansvar. Å andra sidan kan ett brett och kraftfullt

utnyttjande av alla de regionala befogenheter som står till buds

medföra att länsstyrelsen i praktiken kommer att fungera som

polisstyrelse i länet, och att polisstyrelsens roll därmed

reduceras på ett sätt som inte varit förutsett. Enligt

Rikspolisstyrelsen är en tänkbar lösning att inrätta någon form

av "länspolisstyrelse" som under landshövdingens ledning tar

över de uppgifter som i dag ligger på länsstyrelsen och

polisstyrelsen.

Rikspolisstyrelsen pekar vidare på att ansvarsfördelningen

mellan länsstyrelsen och polisstyrelsen i grunden blir avgörande

även för polisnämndernas roll och ställning. Eftersom

polisstyrelsens roll i en länsmyndighet kan komma att bli av mer

övergripande karaktär än hittills kan polisnämndens roll i

polisområdet i allt väsentligt komma att motsvara

polisstyrelsens tidigare roll i polismyndigheten. Samtidigt är

det polisstyrelsen som delegerar arbetsuppgifter till

polisnämnden och utser dess ledamöter. Rikspolisstyrelsen

befarar att ett bibehållande av nuvarande oklarheter på de tre

beslutsnivåerna medför risk för att ansvarsfördelningen inte på

ett tydligt sätt klargörs.

Rikspolisstyrelsen anför vidare att det bör övervägas att låta

kommunerna utse ledamöterna i polisnämnderna. Det bör även

övervägas hur många förtroendevalda ledamöter som skall kunna

ingå i en polisstyrelse. För att uppnå en bra geografisk

representation från de olika delarna av ett polisdistrikt kan

det enligt Rikspolisstyrelsen ibland behövas ett större antal

ledamöter än de sex till tio som polislagen medger.

Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet avser

att under detta år aktualisera de nu berörda frågorna.

Enligt utskottets uppfattning är frågor om ledningen av

polisverksamheten lokalt och regionalt och om

medborgarinflytandet över verksamheten av fundamental betydelse

för polisväsendets funktion och dess demokratiska förankring.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning -- som bekräftas

av vad Rikspolisstyrelsen har framfört till regeringen -- att

de nu nämnda frågorna, inte minst mot bakgrund av det

rationaliseringsarbete som pågår inom polisen, behöver bli

föremål för överväganden. Utskottet konstaterar att man inom

regeringskansliet har för avsikt att ta initiativ till sådana

överväganden. Något uttalande av riksdagen i frågan erfordras

således inte och motion Ju204 avstyrks.

Gränskontroll m.m.

I motion Ju201 (m) begärs ökade befogenheter för

tulltjänstemän att ingripa mot misstänkt stöldgods. Vidare tas

upp frågan om frivillig märkning av stöldbegärlig egendom.

Frågan om den svenska gränskontrollen har hamnat i ett helt

nytt läge i och med det svenska medlemskapet i EU.

Gränskontrollen måste utformas med beaktande av bl.a.

förordningar inom EU samt mellanstatliga överenskommelser mellan

EU:s medlemsländer inom ramen för samarbetet inom den s.k.

tredje pelaren. Av stor betydelse i sammanhanget är vilken

inställning Sverige kommer att inta till det s.k.

Schengenavtalet, som är en överenskommelse mellan flertalet av

EU:s medlemsländer om att inbördes avskaffa gränskontrollerna.

Gränskontrollfrågorna har under senare år varit föremål för

ett omfattande utredningsarbete. För närvarande bereds två

utredningsbetänkanden i regeringskansliet. Det är Yttre

gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:124) Varu- och

personkontroll vid EU:s yttre gränser och

EU-gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:131) Skyddet

vid den inre gränsen. Utredningarna lägger bl.a. fram förslag om

olika s.k. kompensatoriska åtgärder som innefattar utökad

samverkan mellan tull och polis vid misstanke om brott i samband

med gränspasseringar.

Utskottet avstyrkte föregående vår (1993/94:JuU19) liknande

motionsyrkanden som de nu aktuella. Utskottet anförde då att det

pågående utredningsarbetet borde avvaktas innan ställning tas

till frågan om tulltjänstemännens befogenheter. I frågan om

frivillig märkning av stöldgods var utskottets inställning rent

principiellt positiv. Utskottet såg dock inget behov av något

initiativ av riksdagen i denna angelägenhet.

Utskottet konstaterar att gränskontrollfrågorna har kommit i

ett nytt läge i och med Sveriges medlemskap i EU. Utskottet vill

i och för sig understryka vikten av ett utökat samarbete mellan

tull och polis, men utskottet anser inte att riksdagen i detta

sammanhang bör ta ställning till frågan om tulltjänstemännens

befogenheter. När det gäller frågan om frivillig märkning av

stöldgods vidhåller utskottet sin tidigare redovisade

uppfattning. Motion Ju201 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande narkotikabrottslighet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 6 och

1994/95:So223 yrkande 27,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande miljöbrottslighet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju807 yrkande 1,

res. 2 (mp)

3. beträffande kommunal gatupolis

att riksdagen avslår motion 1994/95:A467 yrkande 5,

4. beträffande ekonomisk brottslighet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju221 yrkande 2,

res. 3 (m)

5. beträffande närpolisverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju203 yrkande 1,

1994/95:Ju213, 1994/95:Ju801 yrkande 14 samt 1994/95:Ju809

yrkande 16,

res. 4 (m)

6. beträffande trafikövervakning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju218,

7. beträffande internationell narkotikabekämpning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 9,

1994/95:So208 yrkandena 8 och 12 samt 1994/95:So223 yrkande 28,

res. 5 (m, fp)

8. beträffande EU:s polisiära samarbete

att riksdagen avslår motion 1994/95:K224 yrkandena 42 och 43,

res. 6 (kds)

9. beträffande bedrägerier inom EU

att riksdagen avslår motion 1994/95:U503 yrkande 13,

res. 7 (fp)

10. beträffande polisens insatser mot barnpornografi

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K432 yrkandena 4 och 6

samt 1994/95:So601 yrkande 10,

res. 8 (fp)

11. beträffande internationella åtgärder mot

barnpornografi

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K432 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju224,

1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena

2 och 3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt

1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del,

res. 9 (m)

res. 10 (c)

res. 11 (fp)

res. 12 (mp)

res. 13 (kds)

13. beträffande besparingar under budgetåren 1997 och 1998

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ju801 yrkande 15 i

denna del godkänner vad regeringen anfört (avsnitt 2),

res. 14 (m)

14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ju807 yrkande 3

i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till

Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 760 179 000 kr,

res. 15 (mp) - villk. res. 12

res. 16 (kds) - villk. res. 13

15. beträffande anslag till Säkerhetspolisen

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i

denna del till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 714 432 000 kr,

res. 17 (kds) - villk. res. 13

16. beträffande anslag till Polishögskolan

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ju807 yrkande 2 i

denna del till Polishögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar

ett anslag på 1 000 kr,

res. 18 (mp) villk. res. 12

17. beträffande anslag till Statens kriminaltekniska

laboratorium

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 72 840 000 kr,

18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ju215 i denna

del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkande

3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och

1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Lokala

polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 14 400 792 000 kr,

res. 19 (m) - villk. res. 9

res. 20 (c) - villk. res. 10

res. 21 (mp) - villk. res. 12

res. 22 (kds) - villk. res. 13

19. beträffande medelstilldelningen till länen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju203 yrkandena 2 och

3, 1994/95:Ju211 och 1994/95:Ju229,

20. beträffande anslag till Utlänningsärenden

att riksdagen till Utlänningsärenden för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 133 500 000 kr,

21. beträffande utbildning om våld mot kvinnor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju806 yrkande 7,

res. 23 (fp)

22. beträffande utbildning om barnkonventionen

att riksdagen avslår motion 1994/95:So601 yrkande 2,

res. 24 (fp)

23. beträffande utbildning om miljöbrott m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju807 yrkande 11,

24. beträffande regeringsförslag om utbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju608 yrkande 5,

res. 25 (v)

25. beträffande poliser med invandrarbakgrund

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 12,

res. 26 (fp)

26. beträffande lekmannainflytandet över polisverksamheten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju204,

27. beträffande gränskontroll

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju201.

res. 27 (m)

Stockholm den 21 mars 1995

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit:

Gun Hellsvik (m),

Lars-Erik Lövdén (s),

Birthe Sörestedt (s),

Göran Magnusson (s),

Sigrid Bolkéus (s),

Märta Johansson (s),

Margareta Sandgren (s),

Anders G Högmark (m),

Siw Persson (fp),

Alice Åström (v),

Pär Nuder (s),

Lars Björkman (m),

Kia Andreasson (mp),

Rolf Åbjörnsson (kds),

Jeppe Johnsson (m),

Eva Johansson (s) och

Ingbritt Irhammar (c).

Reservationer

1. Narkotikabrottslighet (mom. 1)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Lars

Björkman (m) och Jeppe Johnsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Som framgått" och slutar med "och avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av att

vi i Sverige med bestämdhet fortsätter arbetet med att förhindra

narkotikans spridning. Kraftfulla åtgärder måste enligt

utskottets mening vidtas mot dem som försöker föra in narkotika

i landet och som distribuerar narkotika till missbrukare.

Narkotikabekämpningen måste samtidigt inriktas mot användarledet

för att vara effektiv. Som framgått ovan anser utskottet att

bekämpningen av narkotikabrottslighet är en mycket viktig del av

polisens arbete. Utskottet förutsätter att åtgärder

kontinuerligt vidtas inom polisen för att förbättra

narkotikabekämpningen. Regeringen bör i det fortsatta arbetet

med att övervaka och ta initiativ i fråga om

narkotikabekämpningen beakta vad utskottet nu har anfört. Detta

bör riksdagen med anledning av motionerna Ju801 och So223 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande narkotikabrottslighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801

yrkande 6 och 1994/95:So223 yrkande 27 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Miljöbrottslighet (mom. 2)

Kia Andreasson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "När det" och slutar med "motion Ju807" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser härutöver att det behövs kraftfulla åtgärder

från polisens sida för att komma till rätta med

miljöbrottsligheten. Mer resurser måste avsättas på detta område

och samarbetet mellan polisen och andra berörda myndigheter

måste förbättras. Även utbildningen av personalen behöver

förbättras. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att även

bekämpning av miljöbrottslighet bör utgöra ett särskilt

prioriterat område inom polisverksamheten. Detta bör riksdagen

med anledning av motion Ju807 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande miljöbrottslighet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju807 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ekonomisk brottslighet (mom. 4)

Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrker motionen"

bort ha följande lydelse:

Den grundläggande förutsättningen för att samhället skall

lyckas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, liksom all

annan brottslighet, är att det finns tillräckligt många

välutbildade poliser och åklagare -- förstärkta med den

ytterligare expertis som erfordras -- som kan ägna sig åt

brottsutredningar. Som framgår nedan är regeringens avsikt att

stoppa all nyrekrytering till Polishögskolan under kommande

budgetår, något som kommer att resultera i en minskning av

antalet poliser. Utskottet anser att detta inte kan accepteras.

Det som skedde under den föregående socialdemokratiska

regeringen, att poliser, åklagare och andra som inom

rättsväsendet arbetar med frågor om ekonomisk brottslighet

minskar i antal, får inte upprepas. Tvärtom måste den uppbyggnad

av resurserna som nu sker på detta område fortsätta. Det

ankommer på regeringen att se till att så blir fallet. Detta bör

riksdagen med anledning av motion Ju221 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ekonomisk brottslighet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju221 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Närpolisverksamhet (mom. 5)

Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "och Ju809" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har under en följd av år (se bl.a. 1992/93:JuU21 s.

22) uttalat sitt stöd för en fortsatt utbyggnad av

närpolisverksamheten. Åtgärder på detta område vidtas nu också

över hela landet. Enligt utskottets uppfattning är det

emellertid angeläget att övergången inom polisen till

närpolisarbete med inriktning på brottsförebyggande och

problemorienterade insatser sker i en snabbare takt än hittills.

Närpoliserna måste också erbjudas kvalificerat teknikstöd och

utbildningsinsatser som anpassats till närpolisverksamhetens

krav och synsätt. Det krävs bl.a. särskilda utbildningsinsatser

för att förbättra den enskilde polismannens möjligheter att på

ett effektivt sätt bemöta ungdomsvåldet. Det får ankomma på

regeringen att se till att vidta nödvändiga åtgärder för att vad

utskottet nu har anfört kommer till utförande. Detta bör

riksdagen med anledning av motionerna Ju203, Ju213, Ju801 och

Ju809 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande närpolisverksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:203 yrkande

1, 1994/95:Ju213 och 1994/95:Ju801 yrkande 14 och

1994/95:Ju809 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Internationell narkotikabekämpning (mom. 7)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp) Lars

Björkman (m) och Jeppe Johnsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "och avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla betydelsen av att Sverige aktivt

deltar i det internationella arbetet mot brottslighet, inte

minst på narkotikaområdet. Som medlem av EU och andra

internationella organisationer har Sverige möjlighet att

kraftfullt driva frågan om skärpta åtgärder mot

narkotikamissbruk och den brottslighet som är kopplad härtill.

Sverige bör särskilt verka för att samarbetet på

narkotikaområdet inom EU utvecklas vidare, t.ex. inom ramen för

Europol. Av stor betydelse i sammanhanget är också att Sverige

motarbetar de legaliseringssträvanden när det gäller narkotika

som kunnat noteras på olika håll i Europa under senare tid. Det

ankommer på regeringen att ta nödvändiga initiativ i nu angivna

hänseenden. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning

av motionerna Ju801, So208 och So223 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande internationell narkotikabekämpning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801

yrkande 9, 1994/95:So208 yrkandena 8 och 12 samt 1994/95:So223

yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. EU:s polisiära samarbete (mom. 8)

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som framförs i motion K224 om

behovet av att polisen och tullen i ökad utsträckning engagerar

sig i och deltar i utvecklandet av EU:s gemensamma polisiära

samarbete. Även regeringen måste i ökad utsträckning aktivera

sig i frågor om den gränsöverskridande brottsligheten främst i

form av ekonomisk brottslighet, narkotikahantering och

terrorism. Det får ankomma på regeringen att ta nödvändiga

initiativ i detta hänseende. Vad utskottet nu har anfört bör

riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande EU:s polisiära samarbete

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K224 yrkandena

42 och 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Bedrägerier inom EU (mom. 9)

Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Vad beträffar" och slutar med "Motionen avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla betydelsen av att det inom EU vidtas

kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med olika former av

bedrägerier inom EU med bidragsmedel o.d. För att förbättringar

skall kunna komma till stånd på detta område erfordras, förutom

ökad frihandel och enklare regler, vidgade kontroller och

sanktionsmöjligheter. Sverige måste enligt utskottets mening med

kraft engagera sig i denna fråga. Det får ankomma på regeringen

att se till att nödvändiga initiativ kommer till stånd från

svensk sida. Detta bör riksdagen med anledning av motion U503

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande bedrägerier inom EU

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:U503 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Polisens insatser mot barnpornografi (mom. 10)

Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "dessa delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut

om förstärkningar av den centrala polisorganisationen för att

bekämpa barnpornografibrott. Utskottet vill framhålla betydelsen

av att det nu fattade beslutet snabbt omsätts i praktiken och

att polisens slagkraft på området också i realiteten kraftigt

förstärks. I sammanhanget vill utskottet också betona vikten av

att polisen i sitt arbete med att bekämpa datarelaterad

brottslighet, t.ex. i form av spridning av barnpornografi, har

ett nära samarbete med forskare och andra experter på området.

Sådana kontakter är enligt utskottets mening nödvändiga om

polisen skall kunna följa med i den snabba utveckling som sker

inom datavärlden och effektivt kunna bekämpa den brottslighet

som är knuten till datorer och överföring via sådana. Utskottet

vill här också påtala det angelägna i att den personal som

arbetar med utredningar av barnpornografiska brott får

erforderligt stöd, t.ex. i form av regelbundna träffar med

psykolog eller psykiatriker. Det får ankomma på regeringen att

se till att lämpliga åtgärder vidtas inom polisen i nu angivna

hänseenden. Detta bör riksdagen med anledning av motion K432 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande Polisens insatser mot barnpornografi

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K432

yrkandena 4 och 6 samt 1994/95:So601 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)

Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

statsfinansiella läget kräver besparingar även inom

polisverksamheten. Utskottet motsätter sig emellertid att nya

besparingar görs inom den lokala polisorganisationen och att --

som en följd härav -- rekryteringen till Polishögskolan stoppas.

Som utskottet i enighet tidigare uttalat måste det undvikas att

nedskärningar görs av polisens operativa verksamhet. Avsaknaden

av utbildade poliser kan enligt utskottets mening inte

kompenseras med vare sig allmänna resonemang om

produktivitetshöjningar eller med ökade insatser på det sociala

området. Ett stopp för rekrytering av nya poliser innebär enligt

utskottets uppfattning tvärtom en påtaglig risk för att

brottsligheten och otryggheten i samhället ökar. Det omöjliggör

också den önskade förändringen av poliskårens sammansättning med

fler kvinnliga poliser och fler poliser med invandrarbakgrund.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna Ju215 och Ju801 i denna del och med anledning av

motionerna Fi216, Ju224, Ju807 och Ju809 i denna del godkänna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och

med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna del och

1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och med anledning av

motionerna 1994/94:Ju224, 1994/95:JU807 yrkandena 2 och 3 i

denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt

1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet

anfört,

10. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)

Ingbritt Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är

sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta

besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet är emellertid

inte berett att fullt ut tillstyrka den stora besparing inom

polisväsendet som regeringen föreslår för det kommande

budgetåret. Som framgått ovan anser utskottet att satsningen på

närpolisverksamhet bör ges hög prioritet lokalt och regionalt i

polisorganisationen. För att denna satsning skall kunna komma

till stånd och ge konkret resultat inte minst i glesbygdsområden

är det bl.a. angeläget att en fortsatt rekrytering av poliser

kan ske även under det kommande budgetåret. Vad utskottet nu

uttalat bör riksdagen med bifall till motion Ju809 i denna del

och med anledning av motionerna Ju215, Ju224, Ju807, Ju809 och

Fi216 såvitt nu är i fråga godkänna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt

med bifall till motion 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och

med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del,

1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del,

1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del samt 1994/95:Fi216

yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,

11. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)

Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är

sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta

besparingar inom bl.a. rättsväsendet. Utskottet godtar

regeringens förslag om att spara 235 miljoner kronor inom

polisväsendet under det kommande budgetåret. När det gäller

regeringens förslag om hur besparingen skall tas ut är

utskottets uppfattning emellertid att medel bör överföras från

Rikspolisstyrelsen till den lokala polisorganisationen så att en

viss grundutbildning av polisaspiranter kan ske under var och en

av de terminer som infaller under budgetåret. Härigenom undviks

att alltför drastiska neddragningar sker av polisverksamheten

samtidigt som kompetensen när det gäller att grundutbilda

poliser vid Polishögskolan bättre kan upprätthållas. Det

ankommer på regeringen att se till att antagningen av

polisaspiranter fortsätter också nästa budgetår. Vad utskottet

nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion Ju224 och med

anledning av motionerna Ju801, Fi216, Ju807 och Ju809 i aktuell

del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt

med bifall till motion 1994/95:Ju224 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i

denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del,

1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande

21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)

Kia Andreasson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är

sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta

besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet är emellertid

inte berett att fullt ut tillstyrka den stora besparing inom

polisväsendet som regeringen föreslår för det kommande

budgetåret. För att inte den lokala polisorganisationen skall

förlora för mycket i kapacitet när det gäller att bekämpa

brottslighet, t.ex. på det betydelsefulla miljöområdet, bör

besparingen på denna del av polisverksamheten enligt utskottets

uppfattning vara mindre än den regeringen har föreslagit. Medel

bör därför överföras från anslaget till Rikspolisstyrelsen till

anslaget för den lokala polisorganisationen. När det gäller

antagningen till Polishögskolan kan denna enligt utskottets

mening minskas under det kommande budgetåret. Det är emellertid

viktigt att polisutbildning sker kontinuerligt, inte minst som

prognoser om det framtida antalet poliser lätt kan slå fel.

Polishögskolan bör även utnyttjas för kompetensutveckling på

polisområdet. Mot den angivna bakgrunden bör Polishögskolan

tilldelas medel för fortsatt aspirantutbildning m.m. under det

kommande budgetåret. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med

bifall till motion Ju807 i denna del och med anledning av

motionerna Ju801, Fi216, Ju224 och Ju809 godkänna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt

med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna

del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del,

1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del,

1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216

yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,

13. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan inte dela regeringens uppfattning om att

besparingar bör göras inom polisverksamheten. I en situation med

en omfattande brottslighet som tar sig allt grövre och

avancerade former och med en växande allmän otrygghet i

samhället måste polisens resurser för brottsbekämpning bevaras.

Dessutom måste de rationaliseringsvinster som kan göras inom

polisverksamheten användas för att ytterligare utveckla

polisarbetet. Av det anförda följer att utskottet också tar

avstånd från regeringens planer på att stoppa rekryteringen till

Polishögskolan under det kommande budgetåret. Vad utskottet nu

har uttalat bör riksdagen med bifall till motion Fi216 i denna

del och med anledning av motionerna Ju215, Ju224, Ju801, Ju807

och Ju809 i här aktuell del godkänna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del samt med

bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del och med

anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del,

1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del,

1994/95:JU807 yrkandena 2 och 3 i denna del samt

1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del godkänner vad utskottet

anfört,

14. Besparingar under budgetåren 1997 och 1998 (mom. 13)

Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Även när det gäller inriktningen av besparingarna inom

Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och

1998 är utskottets uppfattning att dessa inte får drabba den

lokala polisverksamheten och rekryteringen av polisaspiranter.

Detta bör beaktas i det kommande budgetarbetet. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av propositionen i denna del

och motion Ju801 såvitt här är i fråga som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande besparingar under budgetåren 1997 och 1998

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och

motion 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Kia Andreasson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört ovan bör enligt utskottets mening medel

överföras från Rikspolisstyrelsen till den lokala

polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till

motion Ju807 i denna del och med avslag på motion Fi216 såvitt

nu är i fråga, att Rikspolisstyrelsen anvisas 35 miljoner kronor

mindre än vad regeringen föreslagit eller 725 179 000 kr,

dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 3

delvis och med avslag på motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna

del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 725 179 000 kr,

16. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte

berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till

Rikspolisstyrelsen. Utskottet förordar därför, med bifall till

motion Fi216 i denna del och med avslag på motion Ju807 i här

aktuell del, att Rikspolisstyrelsen anvisas 25,5 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit eller 785 679 000 kr.

dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21

delvis och med avslag på motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna

del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag 785 679 000 kr,

17. Anslag till Säkerhetspolisen (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte

berett att tillstyrka att besparingar görs på anslaget till

Säkerhetspolisen. Utskottet förordar därför, med bifall till

motion Fi216 i denna del, att Säkerhetspolisen anvisas 30

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller

744 432 000 kr,

dels att utskottets hemställan under mom. 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande anslag till Säkerhetspolisen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21

i denna del till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag 744 432 000 kr,

18. Anslag till Polishögskolan (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Kia Andreasson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört bör medel avsättas under

anslaget till Polishögskolan för att möjliggöra fortsatt

grundutbildning av poliser under budgetåret 1995/96. Utskottet

förordar därför med bifall till motion Ju807 i denna del att

Polishögskolan erhåller ett anslag på 100 miljoner kronor för

detta ändamål.

dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande anslag till Polishögskolan

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 2 i

denna del till Polishögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar

ett anslag på 100 000 000 kr,

19. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att

tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till den lokala

polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till

motionerna Ju215, Ju801 och Fi216 i denna del och med anledning

av motionerna Ju807 och Ju809 såvitt här är i fråga, att den

lokala polisorganisationen anvisas 297 miljoner kronor utöver

vad regeringen föreslagit eller 14 697 792 000 kr,

dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna

del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och 1995/96:Fi216

yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna

1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju809 yrkande 17

i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 697 792 000 kr,

20. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Ingbritt Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att

fullt ut tillstyrka de besparingar som regeringen föreslår på

anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar

därför, med bifall till motion Ju809 i denna del och med

anledning av motionerna Ju215, Ju801, Ju807 och Fi216 i aktuell

del, att den lokala polisorganisationen anvisas 75 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 475 792 000 kr,

dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju809 yrkande 17

i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i

denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807

yrkande 3 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del

till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 14 475 792 000 kr,

21. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Kia Andreasson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att

fullt ut tillstyrka de besparingar som regeringen föreslår på

anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar

därför, med bifall till motion Ju807 i denna del och med

anledning av motionerna Ju215, Ju801, Ju809 och Fi216 i aktuell

del, att lokala polisorganisationen anvisas 35 miljoner kronor

mer än vad regeringen föreslagit eller 14 435 827 000 kr.

dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 i

denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna

del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande

17 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till

Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 14 435 79 000 kr,

22. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte

berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till

den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med

bifall till motionerna Ju215, Ju801 och Fi216 i denna del och

med anledning av motionerna Ju807 och Ju809 såvitt här är i

fråga, att den lokala polisorganisationen anvisas 297 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 697 792 000 kr,

dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna

del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och 1995/96:Fi216

yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna

1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju809 yrkande 17

i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 697 792 000 kr,

23. Utbildning om våld mot kvinnor (mom. 21)

Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som

börjar med "Frågor om" och slutar med "motionen avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs ökade kunskaper i samhället om

olika former av övergrepp mot kvinnor. Inte minst viktigt är att

de som arbetar inom rättsväsendet har erforderliga kunskaper om

våldet mot kvinnor och om hur utsatta kvinnor bör bemötas hos

polisen, i domstolarna etc. Det får ankomma på regeringen att se

till att åtgärder vidtas för att rättsväsendets personal skall

få förbättrad insikt i dessa frågor. Detta bör riksdagen med

anledning av motion Ju806 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande utbildning om våld mot kvinnor m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju806 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Utbildning om barnkonventionen (mom. 22)

Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara av stort värde att de idéer om barns

rättigheter som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention

förankras och sprids i samhället. Inte minst behöver kunskap om

konventionens innehåll spridas inom polisen och

domstolsväsendet. Regeringen bör se till att åtgärder vidtas i

detta hänseende. Detta bör riksdagen med anledning av motion

So601 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande utbildning om barnkonventionen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So601 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Regeringsförslag om utbildning (mom. 24)

Alice Åström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att alltför få miljöbrott beivras av

rättsväsendet. En viktig orsak härtill är enligt utskottets

uppfattning att poliser och åklagare saknar tillräckliga

kunskaper på det miljörättsliga området. Kompetensen när det

gäller att utreda miljöbrottslighet måste därför snarast höjas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till

utbildningsinsatser för poliser och åklagare när det gäller

denna brottslighet. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med

anledning av motion Ju608 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande regeringsförslag om utbildning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju608 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Poliser med invandrarbakgrund (mom. 25)

Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet vill" och på s. 24 slutar med "Motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla betydelsen av att man inom polisen

verkar för att få till stånd en så allsidig sammansättning som

möjligt av poliskåren. För att begränsa brottsligheten bland

invandrare och öka deras förtroende för polisen behövs fler

poliser med invandrarbakgrund. Åtgärder bör därför vidtas för

att åstadkomma en ökning av antalet polisaspiranter med denna

bakgrund. Det får ankomma på regeringen att se till att

nödvändiga åtgärder vidtas i detta hänseende. Detta bör

riksdagen med anledning av motion Sf635 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande poliser med invandrarbakgrund

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Gränskontroll (mom. 27)

Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Ju201

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den ökade brottslighet som äger rum

över våra gränser i form av smuggling av narkotika och stöldgods

såsom bilar m.m. gör det angeläget att få till stånd sådana

åtgärder som föreslås i motion Ju201. Det handlar om ett bättre

samarbete mellan tull och polis liksom andra åtgärder, t.ex. i

form av bättre teknisk utrustning och ökade befogenheter eller

ändrade arbetsuppgifter för personalen, som kan förhindra

gränsöverskridande brottslighet. Även samarbetet inom EU på

gränskontrollområdet leder enligt utskottets mening till ett

ökat behov av åtgärder i aktuellt hänseende. Regeringen bör se

till att åtgärder vidtas i enlighet med vad utskottet nu har

anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju201 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 27 bort ha

följande lydelse:

27. beträffande gränskontroll

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju201 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Närpolisverksamhet (mom. 5)

Ingbritt Irhammar (c) anför:

Enligt min uppfattning är närpolisverksamhet av mycket stor

betydelse i kampen mot våldsbrottsligheten och då speciellt

ungdoms- och gängvåld. Närpoliser arbetar problemorienterat och

med all slags brottslighet. Eftersom de är stationerade i sitt

område har de goda möjligheter att bygga upp ett stort

kontaktnät med allmänheten, organisationslivet, skolan m.fl. och

att göra egna observationer. De kan på så sätt skaffa sig god

kunskap om situationen i olika avseenden i området och därmed på

ett bättre sätt förebygga och utreda brott. Jag anser mot den

angivna bakgrunden att det är viktigt att utbyggnaden av

närpolisverksamheten fortsätter med kraft. Det är därvid

särskilt viktigt att glesbygdens behov av polisiära insatser

tillgodoses. Jag förutsätter att vad som nu har anförts beaktas

i det pågående arbetet med att utveckla närpolisverksamhet på

olika håll i landet. Något initiativ av riksdagen i frågan

erfordras inte. Jag yrkar således bifall till utskottets

hemställan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 5

Inledning 5

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisen 5

Prioritering av olika slag av brottslighet 7

Närpolisverksamhet 8

Trafikövervakning 9

Internationellt polissamarbete 11

Barnpornografi 12

Anslagsfrågor m.m. 15

Polisens besparings- och rationaliseringsarbete 15

Besparingsförslagen i budgetpropositionen 17

Inledning 17

Budgetåret 1995/96 17

Budgetåren 1997 och 1998 18

Utskottet 18

Anslag till Rikspolisstyrelsen 19

Anslag till Säkerhetspolisen 20

Anslag till Polishögskolan 20

Anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium 20

Anslag till Lokala polisorganisationen 20

Anslag till Utlänningsärenden 21

Övriga frågor 21

Utbildning 21

Poliser med invandrarbakgrund 23

Lekmannainflytandet över polisverksamheten 23

Gränskontroll m.m. 25

Hemställan 26

Reservationer 29

1. Narkotikabrottslighet (mom. 1) 29

2. Miljöbrottslighet (mom. 2) 30

3. Ekonomisk brottslighet (mom. 4) 30

4. Närpolisverksamhet (mom. 5) 31

5. Internationell narkotikabekämpning (mom. 7) 31

6. EU:s polisiära samarbete (mom. 8) 32

7. Bedrägerier inom EU (mom. 9) 32

8. Polisens insatser mot barnpornografi (mom. 10) 33

9. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 33

10. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 34

11. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 35

12. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 35

13. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 36

14. Besparingar under budgetåren 1997 och 1998

(mom. 13)37

15. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14) 37

16. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14) 38

17. Anslag till Säkerhetspolisen (mom. 15) 38

18. Anslag till Polishögskolan (mom. 16) 39

19. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 39

20. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 40

21. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 40

22. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 41

23. Utbildning om våld mot kvinnor (mom. 21) 41

24. Utbildning om barnkonventionen (mom. 22) 42

25. Regeringsförslag om utbildning (mom. 24) 42

26. Poliser med invandrarbakgrund (mom. 25) 42

27. Gränskontroll (mom. 27) 43

Särskilt yttrande 43

Närpolisverksamhet (mom. 5) 43