Bet. 1994/95:JuU17

Justitieutskottets betänkande

1994/95:JUU17

Anslag till Brottsförebyggande rådet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

JuU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

anslag till Brottsförebyggande rådet, m.m. för budgetåret

1995/96 jämte ett antal motioner som väckts under den allmänna

motionstiden i år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats tio reservationer, varav fyra från

(m), en från (c), två från (v) och tre från (kds) samt

ett särskilt yttrande från (m).

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen

till Information och upplysning om ekonomisk brottslighet för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr

(A 5, s. 18--19),

till Bidrag till brottsförebyggande arbete för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr (A 6,

s. 19),

till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 37 708 000 kr (G 5, s. 84--85).

Motionerna

1994/95:Ju601 av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel

Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödinsatser till brottsoffren i lokala

trygghetsplaner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av kommunala brottsförebyggande

trygghetsplaner.

1994/95:Ju801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kriminalpolitikens allmänna riktlinjer vad

gäller normbildning samt att förhindra och beivra brott och

stödja brottsoffer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om familjens och skolans ansvar samt social

kontroll i syfte att förebygga brott,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om brottsförebyggande arbete och om ett

nationellt brottsförebyggande program.

1994/95:Ju802 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om familjens ansvar för att förebygga brott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skolans ansvar för att förebygga brott,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nationellt brottsförebyggande program.

1994/95:Ju803 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om BRÅ:s arbete med framtids- och

omvärldsanalys.

1994/95:Ju804 av Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett skyndsamt informationsprogram

till föräldrar och andra, som arbetar med barn och ungdom, om

betydelsen av att bygga upp en inre självkontroll hos barn och

ungdom i brottspreventivt syfte.

1994/95:Ju805 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret

1995/96 anslår 15 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

enligt vad i motionen anförts om överföring av kriminologisk

forskning till universiteten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrad inriktning av Brottsförebyggande

rådets verksamhet.

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samhällets insatser mot våld,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokala trygghetsplaner.

1994/95:K410 av Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en bred haverikommission mot våld.

1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att större vikt skall läggas på

brottsförebyggande åtgärder.

1994/95:Kr4 av Inger Davidson och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att brottsförebyggande projekt som fått

stöd genom Civildepartementet utvärderas och följs upp för att

sedan spridas.

Utskottet

Inledning

Inledningsvis vill utskottet anmärka att enligt riksdagens

beslut om ändring i riksdagsordningen (förs. 1993/94:TK2,

1993/94:KU18, rskr. 425, 1994/95:KU2, rskr. 4, SFS 1994:1471)

löper budgetåret 1995/96 fr.o.m. den 1 juli 1995 t.o.m. den 31

december 1996.

Information och upplysning om ekonomisk brottslighet

Regeringen har föreslagit att riksdagen till anslaget A 5.

Information och upplysning om ekonomisk brottslighet anslår ett

reservationsanslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till brottsförebyggande arbete

Regeringen har föreslagit att riksdagen till anslaget A 6.

Bidrag till brottsförebyggande arbete anslår ett

reservationsanslag på 10 800 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

Utskottet vill i sammanhanget understryka att ett brett

brottsförebyggande arbete har väsentliga beröringspunkter med

brottsofferinriktad verksamhet. Många myndigheter och

organisationer som arbetar brottsförebyggande har också en

viktig brottsofferstödjande funktion. Det kan också i vissa fall

vara lämpligt att inrikta det brottsförebyggande arbetet på

stödåtgärder för brottsoffer eller presumtiva brottsoffer.

Brottsförebyggande rådet

Inledning

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inrättades år 1974. Avsikten

var att rådet skulle fungera som ett samordnande aktions- och

informationsorgan (prop. 1974:1, JuU10, rskr. 183). Redan från

början har dock vid rådet bedrivits en omfattande forskning. I

1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170) angav

regeringen att BRÅ borde utvecklas till ett kvalificerat

expertorgan i kriminalpolitiska frågor under regeringen.

Samtidigt skulle uppbyggnaden av den kriminalvetenskapliga

forskningen vid universiteten intensifieras. Utskottet och

riksdagen instämde i regeringens uppfattning (1992/93:JuU30,

rskr. 395).

Den nya inriktningen av verksamheten framgår av BRÅ:s

instruktion (SFS 1993:669). Den innebär att BRÅ fått en delvis

ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad

forskning. BRÅ skall förutom att fokusera på utveckling och

utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet även i

fortsättningen sammanställa och förmedla för rådets

verksamhetsområde relevant information om kriminalvetenskaplig

forskning till myndigheter, andra organisationer och enskilda.

En annan än mer betydelsefull uppgift är att under regeringen

ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets

samlade resurser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom

ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.

Enligt årsredovisningen för budgetåret 1993/94 har BRÅ:s

verksamhet förskjutits från mer grundläggande, långsiktig

forskning till mer tillämpad forskning, utvärdering, statistiska

översikter och analyser samt kunskapssammanställningar.

Tyngdpunkten ligger på sakområdena brottsprevention och

samhällets reaktioner mot brott. Verksamheten har det senaste

budgetåret dominerats av arbetet med den kriminalpolitiska

framtids- och omvärldsanalysen samt av de s.k. pilotprojekten

som syftar till att utveckla modeller för lokalt

brottsförebyggande arbete. En undersökning om rättsmedvetandet i

Sverige pågår. Regeringen har också gett BRÅ i uppdrag att ta

fram underlag för ett nationellt brottsförebyggande program;

till den frågan återkommer utskottet i det följande. Under det

senaste året har BRÅ vidare redovisat en utvärdering av

försöksverksamheten med samhällstjänst och har även i uppdrag

att utvärdera 1990 och 1994 års trafikbrottsreformer och 1991

års ändringar om onykterhet till sjöss. Från den 1 juli 1994 har

BRÅ fått beställaransvaret för den officiella statistiken inom

rättsväsendet.

I motion Ju805 (v) begärs en ändrad inriktning av BRÅ:s

verksamhet. Denna bör, enligt motionärerna, inriktas på ett mera

fältnära arbete där BRÅ i samverkan med myndigheter på riks-,

läns- och lokalnivå kan arbeta för att minska brottsligheten.

BRÅ:s huvudinriktning bör vara att sedan sprida kunskap och

idéer till skolor och organisationer.

Utskottet är för sin del inte berett att nu föreslå en ändring

av den inriktning som BRÅ:s verksamhet nyligen fått. Utskottet

delar också regeringens bedömning att det övergripande målet för

det kommande budgetåret bör ligga fast. BRÅ skall således

utvecklas till ett kvalificerat expertorgan med uppgift att

arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och

information inom det kriminalpolitiska området. Utskottet

avstyrker bifall till motion Ju805 i nu berörd del.

Medelsanvisningen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att BRÅ för

budgetåret 1995/96 anvisas ett ramanslag på 37 708 000 kr. Mot

bakgrund av vad som angavs i 1993 års forskningsproposition

(prop. 1992/93:170) har beräknats att för nästa budgetår skall

2 500 000 kr föras över från BRÅ:s anslag till anslaget E 3.

Forskning under Utbildningsdepartementets huvudtitel för att

användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.

I motion Ju805 (v) begärs att anslaget till BRÅ minskas med 15

miljoner kronor. I motionen anförs att den kriminologiska

forskningen bör koncentreras till universitet och högskolor.

I den ovan nämnda forskningspropositionen anfördes bl.a. att

tyngdpunkten och därmed resurserna vad avser grundforskningen

borde koncentreras till universitet och högskolor, och för att

ge den samlade forskningen på det kriminalvetenskapliga området

bättre förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt borde

en del av resurserna för BRÅ under en treårsperiod föras över

till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Utskottet och riksdagen delade regeringens ståndpunkt

(1992/93:JuU30, rskr. 395).

Utskottet, som i konsekvens härmed godtar regeringens nu

föreliggande förslag till överföring av medel till anslaget för

forskning under Utbildningsdepartementets huvudtitel för nästa

budgetår, godtar även i övrigt regeringens förslag till

medelsberäkning för BRÅ. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet bifall till motion Ju805 i nu behandlad del.

Inriktningen av kriminalpolitiken

I budgetpropositionen (s. 6--8) anger regeringen grunderna för

inriktningen av kriminalpolitiken. Målet för verksamheten är att

minska brottsligheten. Regeringen redovisar bl.a. sin syn på

inriktningen av verksamheten vid polisen och kriminalvården,

frågor som utskottet behandlar i annat sammanhang (se

1994/95:JuU14 och 1994/95:JuU16).

När det gäller inriktningen av kriminalpolitiken är det enligt

vad som anförs fyra frågor som kommer att ägnas särskild

uppmärksamhet under den närmaste tiden, nämligen

det brottsförebyggande arbetet,

kampen mot narkotikabrottsligheten,

en kraftsamling mot våldet,

kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Utskottet vill när det gäller det kriminalpolitiska arbetet

som helhet anföra följande. Utskottet kan i likhet med

regeringen konstatera att straffsystemet är av stor betydelse

för samhällets förmåga att upprätthålla respekten för givna

normer och regler. Men för att uppnå målet för det

kriminalpolitiska arbetet -- att minska brottsligheten -- måste

också den allmänna politiken ha en inriktning som leder till

social trygghet, en rättvis fördelning och ett människovänligt

samhälle, dvs. till ett samhälle som vilar på solidaritet

människor emellan. En ekonomisk politik och en familjepolitik

som syftar till att minska klyftorna i samhället och andra

åtgärder som motverkar segregation och utslagning är därför av

största betydelse. Eftersom brottsligt beteende ofta grundläggs

tidigt är det särskilt viktigt att det på alla områden skapas

förutsättningar för barn och unga att växa upp och utvecklas

till mogna, trygga och ansvarskännande individer. Att på detta

sätt skapa bättre levnadsvillkor, inte minst för barn och

ungdomar, är naturligtvis i första hand en allmän välfärds- och

rättvisefråga, och därmed något som främst ankommer på andra än

Justitiedepartementet och dess myndigheter. Exempelvis är

samhällets förmåga att motverka alkohol- och narkotikamissbruk

central i det kriminalpolitiska arbetet. Likaså är den allmänna

normbildningen -- bl.a. genom en diskussion kring etik och moral

-- betydelsefull. Men givetvis har också rättsväsendet här

viktiga uppgifter. För att i praktiken uppnå det

kriminalpolitiska målet är det direkt brottsförebyggande arbete

som polisen svarar för av avgörande betydelse, men naturligtvis

är också de insatser som görs inom kriminalvården och på andra

håll inom rättsväsendet viktiga.

Utskottet vill avslutningsvis särskilt understryka att frågan

om att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att

utsättas för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett

aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete är en avgörande

förutsättning för möjligheterna att minska brottsligheten.

Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk brottslighet måste

prioriteras och intensifieras, och brottsoffrens ställning bör

stärkas.

Utskottet kan alltså ställa sig bakom den av regeringen i

budgetpropositionen aviserade inriktningen av den framtida

kriminalpolitiken, och utskottet avstyrker bifall till motion

Ju801 där en kriminalpolitik med en delvis annan inriktning

förespråkas.

Insatser mot våldet

I två motioner tas upp frågan om särskilda insatser mot

våldet. Här yrkas i motion Ju809 (c) att de brottsförebyggande

insatserna måste prioriteras. I motion K410 (fp) begärs att det

tillsätts en bred haverikommission mot våld.

Alltsedan år 1950, från vilket år uppgifter om antalet

polisanmälda brott finns att tillgå, och fram till början av

1990-talet har antalet anmälda brott ökat. Trots att det under

de senaste tre åren skett en minskning ligger den anmälda

brottsligheten på en nivå som är alltför hög. Den totala

våldsbrottsligheten har dessutom ökat stadigt även under den

senaste treårsperioden. Särskilt allvarlig är utvecklingen av

den grova våldsbrottsligheten. En annan allvarlig typ av brott

som fått alltmer uppmärksamhet under den senaste tiden är hot

mot vittnen, målsägande, åklagare och polispersonal som delvis

systematiskt framförts av mer eller mindre löst organiserade

grupper i de fall någon tillhörande gruppen misstänks för brott.

Regeringen anför i budgetpropositionen att uppgiften att komma

till rätta med våldsbrottsligheten kommer att vara central under

de kommande åren. Enligt regeringen krävs det nu en kraftsamling

för att engagera allmänheten i kampen mot den fara för

rättsstaten som våldsbrottsligheten utgör. Enligt regeringen

måste kampen mot våldet föras på flera plan, och insatser krävs

här av statsmakterna, t.ex. i form av skärpningar av

vapenlagstiftningen och ökade insatser mot rånbrottsligheten.

Här måste, anförs det, vidtas åtgärder för att påtagligt minska

såväl tillgången på illegala vapen som möjligheten att uppträda

beväpnad bland andra människor. Det yttersta målet bör, enligt

regeringen, vara att skapa ett så vapenfritt samhälle att endast

legitim hantering av vapen förekommer. Emellertid är, anför

regeringen, den enskilda människans engagemang den viktigaste

beståndsdelen i kampen mot våldet, och statsmakternas kanske

främsta uppgift i detta sammanhang är därför att på olika sätt

underlätta för folkrörelserna, skolan, fritidsförvaltningar och

liknande att samordna sina insatser mot våldskulturen och våldet

i samhället över huvud taget. Enligt regeringen krävs särskilda

insatser mot barn- och ungdomsvåld och våldsbrott riktade mot

kvinnor, och den förändrade inriktningen av polisens arbete mot

närpolisverksamhet borde ge goda förutsättningar för detta. Här

pekas på att centrala frågor i arbetet inom

Kvinnovåldskommissionen och Prostitutionsutredningen utgör

samlade åtgärder mot kvinnovåldet och bekämpande av

prostitutionen. Här pekas vidare på att skärpningar av

lagstiftningen angående sexualbrott mot barn antagits under

hösten 1994 (se prop. 1994/95:2, JuU5, rskr. 58), och att en

översyn av bestämmelserna om sexualbrott i brottsbalken kommer

äga att rum. Vidare anmärks att direktiv till en utredning om

samlade åtgärder mot barnpornografi nyligen beslutats (dir.

1994:117).

I sammanhanget bör också anmärkas att det inom

regeringskansliet tillsatts en statsrådsgrupp som ansvarar för

samordningen av dessa insatser. Som ett led i det arbetet skall

nu en kartläggning ske av samhällets samlade insatser mot

våldet.

När det gäller regeringens aviserade åtgärder mot förekomsten

av illegala vapen i samhället kan följande noteras.

Vapenlagsutredningen redovisade i januari 1994 sitt betänkande

(SOU 1994:4) Vapenlagen och EG. Utredningen har haft i uppdrag

bl.a. att göra en språklig och systematisk modernisering av

regelverket samt att föreslå de ändringar som föranleds av ett

medlemskap i EU. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för

närvarande inom Justitiedepartementet. Vapenlagsutredningen har

inte haft som huvuduppgift att se över vapenlagstiftningen från

en brottsförebyggande synpunkt. En sådan översyn företogs senast

av 1987 års vapenutredning, vilken bl.a. ledde fram till de

skärpta krav på förvaring av skjutvapen som trädde i kraft den 1

juli 1992. Regeringen har nu för avsikt att inom ramen för

arbetet med att motverka våldet i samhället se över frågan om

huruvida vapenlagstiftningen i tillräcklig utsträckning är ägnad

att motverka att vapen kommer till användning vid brott. Här

skall samtidigt utvärderas de åtgärder som genomfördes på

förslag av 1987 års vapenlagsutredningen. I det sammanhanget

skall också den slutliga utvärderingen av lagen (1988:254) om

förbud beträffande knivar och andra farliga föremål ske (jfr

bet. 1989/90:JuU35).

Försvarsministern har vidare nyligen tillsatt en arbetsgrupp

rörande säkerheten kring militära skjutvapen m.m. Arbetsgruppen

har till uppgift att arbeta fram ett underlag för regeringens

ställningstaganden till behovet av ytterligare åtgärder för att

förbättra säkerheten vid förvaring, transport och handhavande av

militära skjutvapen m.m. Arbetsgruppen skall redovisa sitt

arbete i en rapport senast den 30 juni 1995.

Även chefen för Försvarsmakten har nyligen tagit initiativ

till ett särskilt arbete med avseende på säkerheten kring

militära skjutvapen.

Den redan nämnda Prostitutionsutredningen har nyligen avlämnat

sitt huvudbetänkande (SOU 1995:15) Könshandeln där en

kriminalisering av prostitution föreslås. Betänkandet skall nu

remissbehandlas. Kvinnovåldskommissionen avser att avlämna sitt

slutbetänkande vid halvårsskiftet.

När det gäller den under detta avsnitt inledningsvis upptagna

frågan om hot mot vittnen och målsägande m.fl. kan upplysas att

Riksåklagaren givit en särskild utredare i uppdrag att se över

vissa aktuella frågor kring säkerhet och skydd för vittnen m.m.

Uppdraget skall redovisas vid utgången av maj månad 1995.

Här bör också nämnas att regeringen tillkallat en kommitté

(dir. 1994:157) med uppgift att genomföra en ungdomskampanj mot

främlingsfientlighet och rasism under åren 1994--1996: Kommittén

skall därvid utgöra nationell kommitté för de svenska insatserna

i samband med Europarådets ungdomskampanj mot rasism,

främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Kommitténs

huvuduppgift skall vara att initiera, leda och samordna den

svenska ungdomskampanjen. Den nu tillkallade kommittén inledde

sitt arbete redan i april 1994, då i arbetsgruppens form.

Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som skall

se över användningen av TV-kameror i brottsförebyggande syfte

(dir. 1995:18). I direktiven sägs att utgångspunkten för

uppdraget är att rätten att använda övervakningskameror bör

utvidgas i sådana fall där intresset av att bekämpa brott och

att förhindra olyckor eller tillgodose därmed jämförliga ändamål

väger särskilt tungt. Utredningsarbetet skall vara avslutat före

utgången av maj månad 1996. Vidare pågår inom

Justitiedepartementet en översyn av rättegångsbalkens regler om

hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning i belysning av

den ytterst snabba tekniska utveckling som äger rum på

teleområdet och av att telemarknaden har öppnats för fler

operatörer genom den nya telelagen (1993:597).

När det gäller polisens arbete föreslås också i årets

budgetproposition att bl.a. bekämpningen av våldsbrotten även i

fortsättningen skall prioriteras. Både utredningar av våldsbrott

och brottsförebyggande åtgärder måste vidtas, anges det. Som

exempel på ett brottsförebyggande arbete som inte bara

förhindrar brott utan också skapar trygghet anges synlig

övervakning på tider och platser där riskerna för våldsbrott är

stora. Ett problemorienterat arbetssätt bör också, anförs det

vidare, kunna ge förbättrade möjligheter härvidlag.

Inledningsvis vill utskottet i likhet med motionärerna

uttrycka sin oro över våldet i samhället. Frågan har också under

den senaste tiden varit föremål för stor uppmärksamhet i den

allmänna debatten och har även debatterats i riksdagen (se

Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:58). Även enligt utskottets

uppfattning måste en central uppgift under de kommande åren vara

att komma till rätta med våldsbrottsligheten. Detta arbete

måste, som regeringen anför, föras på flera plan, och resultatet

är beroende av framgång när det gäller att bekämpa arbetslöshet,

bostadssegregation och annat som bidrar till att föra in barn

och ungdomar i riskzonen för att utveckla ett kriminellt

beteende. Utskottet vill särskilt uppmärksamma sambandet mellan

våld och alkohol och andra droger.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att en

kraftsamling mot våldet bör ske, vill också framhålla att den

kriminologiska forskningen har visat att många unga människor

som fastnar i missbruk och kriminalitet har vuxit upp i familjer

där viktiga fostrande inslag har saknats. Det är en gemensam

uppgift att stödja barn och föräldrar i familjer där föräldrarna

inte rår med sin svåra uppgift. Familjen har avgörande betydelse

då det gäller att förhindra unga människor att begå brott.

Föräldrarna måste alltid ha huvudansvaret för att barn och

ungdomar lär sig att känna respekt för andra människor. Bästa

sättet att förebygga brottslighet är att barn och ungdomar redan

i unga år får lära sig att ta ansvar för sig själva och sina

medmänniskor. Som föräldrar eller i annan vuxenroll har alla en

skyldighet att dels fungera som goda förebilder för de unga,

dels "lägga sig i" så fort det upptäcks att unga i vår närhet

signalerar att de är på väg att spåra ur. Utskottet har särskilt

noterat regeringens avsikt att polisen genom bl.a. särskilda

brottsförebyggande insatser skall försöka förhindra

våldsbrottslighet och skapa trygghet i samhället. Utskottet vill

i sammanhanget uttala att försök med frivillig föräldrasamverkan

för att hindra ungdomar från att ägna sig åt fylleri,

förstörelse och våld också är av mycket stort värde. Aktioner av

slaget "farsor och morsor på stan" är värda uppmuntran och stöd.

Mot bakgrund av de aviserade åtgärderna från regeringens sida

saknas det enligt utskottets uppfattning anledning för riksdagen

att göra några sådana uttalanden som eftersträvas i motion Ju809

om olika brottsförebyggande insatser mot våldet. Inte heller

anser utskottet det nödvändigt att det tillsätts en kommission

mot våldet, vilket eftersträvas i motion K410. Motionerna

avstyrks.

Kriminalpolitisk framtids- och omvärldsanalys

I motion Ju803 begärs att arbetet inom BRÅ med en

kriminalpolitisk framtids- och omvärldsanalys skall få

fortsätta.

Enligt ett regeringsuppdrag har BRÅ i samverkan med

Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbetat en

framtids- och omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska

verksamhetsområdet under tiden fram till sekelskiftet. Målet för

analysen var att ta fram ett underlag för fortsatta överväganden

inom regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom

kriminalpolitikens område. Analysen tog särskilt sikte på den

förväntade brottsutvecklingen och den utveckling som till följd

bl.a. härav kan förutses när det gäller arbetsbelastningen inom

rättsväsendet. Mot denna bakgrund har gjorts en bedömning av

vilka krav som kommer att ställas på kriminalpolitiken för att

kunna uppnå det övergripande målet att minska brottsligheten och

öka tryggheten i samhället.

BRÅ redovisade uppdraget i november 1993. Därefter erhöll BRÅ

ett uppföljningsuppdrag bl.a. med avseende på brottslighetens

framtida utveckling och struktur. Uppdraget, som ingick i det

övergripande arbetet med ett nationellt brottsförebyggande

program, har redovisats till regeringen. I sin

anslagsframställning anför BRÅ att framtids- och

omvärldsanalysen även i övrigt kontinuerligt bör följas upp och

arbetet med denna planeras fortsätta inom BRÅ med fördjupade

studier i olika delar.

Enligt vad utskottet erfarit från regeringskansliet finns det

inget som hindrar att BRÅ på eget initiativ utför ett sådant

uppföljningsarbete. Motion Ju803 får därmed anses tillgodosedd.

Nationellt brottsförebyggande program

I motionerna Ju801 (m) och Ju802 (m) begärs att ett förslag

till nationellt brottsförebyggande program läggs fram för

riksdagen snarast möjligt.

BRÅ:s slutsats av arbetet med den ovan nämnda

kriminalpolitiska framtids- och omvärldsanalysen blev att det

krävs en nationell brottspreventiv strategi som samordnar

rättsväsendets brottsförebyggande arbete med det

brottsförebyggande arbete som sker inom andra samhällssektorer

som skolan, socialtjänsten, frivilligorganisationer m.fl. Enligt

BRÅ borde en nationell strategi läggas fast av regering och

riksdag och innefatta bl.a. frågor om huvudmannaskap för den

brottsförebyggande verksamheten, lokala brottsförebyggande

program, en årlig förbättrad brottsofferundersökning samt

förbättringar av brottsstatistiken. De regionala skillnaderna i

fråga om brottslighet var också enligt BRÅ en viktig

utgångspunkt för en nationell brottspreventiv strategi.

Den förutvarande regeringen gav i mars 1994 mot den ovan

nämnda bakgrunden BRÅ i uppdrag att utarbeta underlag för ett

nationellt brottsförebyggande program. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 maj 1995, och i uppdraget angavs att målsättningen

var att ett förslag till nationellt brottsförebyggande program

skulle föreläggas riksdagen under hösten 1995.

Enligt vad utskottet erfarit planerar regeringen att till

hösten för riksdagen lägga fram förslag till ett nationellt

brottsförebyggande program. Motionerna Ju801 och Ju802 får

därmed anses tillgodosedda i denna del.

Lokala trygghetsplaner

I två motioner tas upp frågan om lokala trygghetsplaner. I

motion Ju601 (c) förespråkas att varje kommun i samarbete med

polisen utarbetar en lokal brottsförebyggande trygghetsplan och

att BRÅ och Rikspolisstyrelsen bör medverka vid upprättandet av

sådana planer. I motionen begärs vidare ett uttalande om att

trygghetsplanerna bör inbegripa stödinsatser till brottsoffer. I

motion Ju809 (c) begärs ett uttalande om att det bör vara varje

kommuns skyldighet att upprätta en kommunal trygghetsplan.

Trygghetsutredningen (dir. 1993:37) har enligt sina direktiv

bl.a. haft att se över rollfördelningen mellan polisen,

kommunerna och enskilda när det gäller att skapa trygghet mot

brott, särskilt vardagsbrottslighet, och ordningsstörningar.

I sitt delbetänkande (SOU 1994:122) Trygghet mot brott i

lokalsamhället konstaterar utredningen (s. 184 f) att det är

angeläget att kommunerna bedriver ett planmässigt och effektivt

trygghetsskapande arbete i samverkan mellan olika kommunala

förvaltningar och mellan dessa och andra aktörer, i första hand

allmänheten och polisen. En sådan utveckling pågår enligt

utredningen redan på flera håll. Utredningen anser att denna

utveckling bör fortsätta med målet att polis och kommun skall

samverka med varandra och med enskilda utifrån en gemensam

strategi i fråga om hur tryggheten skall ökas. Utredningen anser

att sådan lokal trygghetsplanering bör ske i kommunal regi, i

nära samråd mellan kommunen och polisen. Här betonas att

förutsättningar för en lokal trygghetsplanering varierar från

kommun till kommun. Det anses som självklart att både form och

innehåll beträffande brottsförebyggande och trygghetsskapande

verksamhet blir annorlunda exempelvis i en storstad jämfört med

i glesbygden. Allt efter varierande förhållanden bör en lokal

trygghetsplanering kunna ta sig uttryck i exempelvis

övergripande strategier, mer detaljerade "trygghetsplaner",

handlingsprogram för olika brottsförebyggande projekt etc.

Utredningen har övervägt om kommunerna genom lagstiftning bör

åläggas att svara för upprättande av lokala trygghetsplaner i

överensstämmelse med den skisserade ordningen. Här har

emellertid utredningen avstått från att nu lägga fram något

sådant förslag. I stället bör, anför utredningen, väljas en väg

där kommuner, de lokala polisorganisationerna och andra

stimuleras till en målinriktad samverkan genom att det sprids

kunskaper och erfarenheter om "goda exempel". Utvecklingen mot

en ökad lokal trygghetsplanering bör också, anförs det, kunna

drivas vidare bl.a. inom ramen för BRÅ:s arbete med att ta fram

underlag för en nationell brottsförebyggande strategi.

Utvecklingen bör också, sägs det, kunna stimuleras genom

insatser av Rikspolisstyrelsen, Svenska Kommunförbundet och BRÅ

m.fl., i form av t.ex. utbildning och seminarier m.m.

Trygghetsutredningens nyssnämnda betänkande har

remissbehandlats och bereds nu i departementet. Tanken är att

förslagen från Trygghetsutredningen och förslagen från BRÅ om

ett nationellt brottsförebyggande program skall ge underlag för

regeringen att ytterligare utveckla ett planmässigt och

sammanhållet handlande från samhällets sida när det gäller

brottsförebyggande arbete.

I rådande beredningsläge saknas det enligt utskottets mening

anledning för något riksdagens ställningstagande när det gäller

inrättande av kommunala trygghetsplaner. Som framgått pågår

redan sådan verksamhet ute i landet på sina håll, och frågan är

föremål för beredning inom regeringskansliet. När det gäller

trygghetsplaner med särskild inriktning på stöd till brottsoffer

kan utskottet i likhet med regeringen, vilket utskottet anmärkt

tidigare i detta betänkande, konstatera att ett brett

brottsförebyggande arbete har väsentliga beröringspunkter med

brottsofferinriktad verksamhet. Många myndigheter och

organisationer som arbetar brottsförebyggande har också en

viktig brottsofferstödjande funktion. Det kan vidare i vissa

fall vara lämpligt att inrikta det brottsförebyggande arbetet på

stödåtgärder för brottsoffer eller presumtiva brottsoffer.

Möjligheterna att samordna vissa insatser i de

brottsförebyggande och brottsofferinriktade verksamheterna bör

också kunna övervägas. Sådana samordningsfrågor kan givetvis tas

upp i en lokal trygghetsplan. Detta torde emellertid böra

avgöras på kommunal nivå.

Mot bakgrund av vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till

motionerna Ju601 och Ju809 i berört hänseende.

Brottsförebyggande åtgärder för barn och ungdomar

I flera motioner tas upp frågan om brottsförebyggande åtgärder

för barn och ungdomar. Bl.a. begärs i motionerna Ju801 (m) och

Ju802 (m) tillkännagivanden om familjens och skolans

brottsförebyggande betydelse.

Utskottet har när det gäller familjens betydelse tidigare

vid flera tillfällen behandlat liknande motioner. Senast

behandlade utskottet frågan år 1991 (1990/91:JuU19 s. 10).

Utskottet delade då motionärernas uppfattning att familjens

betydelse knappast kan överskattas när det gäller att ge barn

och ungdom en trygg uppväxt och konstaterade att det inte torde

råda någon oenighet om att goda uppväxtförhållanden är en

brottsförebyggande faktor av mycket stor betydelse. Utskottet

ansåg dock inte att det fanns behov av något särskilt uttalande

i saken från riksdagens sida.

Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning.

Utskottet vill dock i likhet med regeringen anföra att en

ekonomisk politik och en familjepolitik som syftar till att

minska klyftorna i samhället och andra åtgärder som motverkar

segregation och utslagning är av största betydelse när det

gäller det brottsförebyggande arbetet. Motionerna Ju801 och

Ju802 i nu berörda delar avstyrks.

Även när det gäller skolans betydelse i det

brottsförebyggande arbetet har utskottet tidigare behandlat en

liknande motion (se 1989/90:JuU29 s. 17). Utskottet uttalade då

att det inte heller här torde råda någon oenighet om att ett

sådant arbete är av stor betydelse. Här erinrades om den

undervisning i lag och rätt som polisen sedan lång tid bedriver

i skolorna. Det lokala samarbetet regleras i cirkulär (1970:513)

om intensifierat samarbete mellan polis, socialtjänst och skola.

BRÅ har för brottsförebyggande åtgärder bland barn och ungdom

en särskild arbetsgrupp -- Barn- och ungdomsgruppen -- som har

som uppgift att med skolan som utgångspunkt fortlöpande studera

och främja det brottspreventiva arbetet. I gruppen ingår

företrädare för Elevorganisationen i Sverige, Riksförbundet Hem

och Skola, Kommunförbundet, Rikspolisstyrelsen,

Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Skolverket och

Ungdomsstyrelsen. Två forskningscirklar bedrivs nu under gruppens

ledning. Cirklarna bedrivs i två kommundelar i Linköping för att

utveckla modeller för lokalt förebyggande samarbete. I cirklarna

ingår representanter för skolan, socialtjänsten, polisen,

fritidsgårdar m.fl. Syftet med cirklarna är att från

praktikernivå belysa och få fördjupade kunskaper om

förutsättningar, behov och hinder när det gäller det lokala

brottsförebyggande samarbetet. Cirklarnas arbete kommer att

utgöra underlag för ett servicematerial till den nya

läroplanen för grundskolan och utarbetas i samarbete med

Skolverket.

En förstudie av hur lag- och rättundervisningen bedrivs i

skolan har genomförts. Studien skall ligga till grund för barn-

och ungdomsgruppens ställningstagande till utformningen av ett

undervisningsmaterial. Syftet är att förnya och stödja skolans

undervisning i lag och rätt med hjälp av ett interaktivt

undervisningsmaterial.

Enligt vad utskottet inhämtat håller Rikspolisstyrelsen för

närvarande på att utarbeta en ny handbok för polisens lag- och

rättundervisning i skolan. Materialet skall därefter spridas

till landets polismyndigheter.

BRÅ har också nyligen tillsammans med Polishögskolans

forskningsenhet genomfört ett idéseminarium på temat Våld i

skolan -- omfattning, orsaker och åtgärder. Vid seminariet

presenterades bl.a. inhemsk och internationell forskning på

området. I seminariet deltog företrädare för berörda fackliga

organisationer och ansvariga myndigheter, praktiker och

forskare. Seminariet kommer att dokumenteras under kommande

budgetår.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en tyngdpunkt i

det brottsförebyggande arbetet måste vara att förhindra att

ungdomar dras in i kriminalitet. Forskningen har visat att

kriminellt beteende inte sällan grundläggs mycket tidigt i

livet, redan under de första skolåren eller dessförinnan. Tidiga

insatser från bl.a. skolan för att uppmärksamma och stödja barn

med särskilda behov kan därför vara av avgörande betydelse för

att förhindra att ungdomar hamnar i ett kriminellt livsmönster.

Skolan har således, enligt utskottets uppfattning, en mycket

viktig roll i detta sammanhang. Som anförs ovan är frågan om

brottsförebyggande arbete i skolan på olika sätt uppmärksammad,

och utskottet utgår från att ansträngningar görs på detta område

utan något särskilt uttalande i saken från riksdagens sida.

Motionerna Ju801 och Ju802 i nu berört hänseende avstyrks.

I motion Kr3 (mp) begärs mer brottsförebyggande åtgärder för

ungdomar, och i motion Ju804 (kds) förespråkas ett i motionen

närmare redovisat handlingsprogram i brottspreventivt syfte för

föräldrar och de som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och

ungdom.

Som utskottet ovan anfört måste en tyngdpunkt i det

brottsförebyggande arbetet vara att förhindra att ungdomar dras

in i kriminalitet. Härom torde heller inte råda någon oenighet,

och det görs också betydande insatser från flera håll. Inom BRÅ

pågår flera projekt som rör barn och ungdom och kopplingen till

droger, våld m.m. Även inom det ovan nämnda arbetet med

framtagandet av underlag för ett nationellt brottsförebyggande

program är barn- och ungdomsfrågorna av stor betydelse enligt

vad som framgår av regeringsuppdraget. Här sägs bl.a. att en

central fråga är vilka åtgärder som krävs för att förhindra att

barn och unga människor dras in i kriminalitet och missbruk.

Vidare anförs i uppdraget att det i olika sammanhang gjorts

gällande att vissa i och för sig mindre allvarliga brott, som

ofta begås av ungdomar, många gånger är det första steget mot en

allvarligare brottslighet. Enligt uppdraget finns det anledning

att bl.a. undersöka om det går att identifiera sådana s.k.

strategiska brott och vad som i så fall kan göras för att öka

möjligheterna att ingripa i större utsträckning mot dessa.

Uppdraget skall, som tidigare nämnts, vara redovisat före den 1

maj 1995.

BRÅ har också ett pågående forskningsprojekt om

ungdomsbrottslighetens socialpsykologi. Projektet omfattar

sammanställning och diskussion av teori och forskning om

orsakerna till antisocialt beteende och brottslighet bland barn

och ungdomar. BRÅ skall vidare inom kort i sin tidskrift APROPÅ

avrapportera en studie om våld av barn och mot barn. BRÅ skall

också anordna en rikstäckande konferens i Kalmar i april 1995 i

samarbete med Kalmar kommun. Deltagande myndigheter är

Ungdomsstyrelsen, Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen,

Folkhälsoinstitutet samt Kommunförbundet. Utgångspunkten för

konferensen är att brottsförebyggande åtgärder till stor del

måste vidtas inom områden utanför rättsväsendet i de ungas

vardagliga miljöer. Det anses därför som viktigt att beakta de

ungas allmänna uppväxtvillkor i ett brottsförebyggande

perspektiv. BRÅ anser att med en ökad samordning av olika

insatser över yrkes- och sektorsgränser skulle flera unga kunna

få den hjälp som behövs för att förhindra att en kriminell

karriär inleds.

Utskottet vill som tidigare peka på att det självklara målet

för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten. En central

uppgift för samhället är att försöka förebygga brott, och det

bästa sättet är givetvis att försöka förhindra att unga

människor kommer in i ett kriminellt livsmönster. Tidigare i

detta betänkande har redovisats olika insatser och projekt med

den inriktningen. Utskottet återkommer också nedan till

ytterligare ett sådant projekt. Utskottet ser positivt på den

inslagna vägen men anser att det också behövs en nationell

strategi för det brottsförebyggande arbetet. BRÅ skall inom kort

redovisa ett underlag härför.

Utskottet anser att det i detta beredningsläge saknas

anledning för riksdagen att göra några särskilda uttalanden i

anledning av motionerna Kr3 och Ju804 där olika

brottsförebyggande åtgärder för ungdomar förespråkas.

I motion Kr4 begärs att vissa brottsförebyggande projekt som

finansierats via medel ur Allmänna arvsfonden skall utvärderas.

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års

riksdag. Den 1 juli 1994 trädde en ny lag om Allmänna arvsfonden

i kraft (prop. 1993/94:124, SoU23, rskr. 250, SFS 1994:243).

Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av

ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder. Den övergripande beslutanderätten beträffande

stöd ur fonden ligger hos regeringen, men en särskild ny

myndighet, Arvsfondsdelegationen, har inrättats. Delegationen,

eller i vissa fall annan myndighet, skall besluta om stöd ur

fonden inom de ramar och efter de riktlinjer som regeringen

bestämmer. Allmänna arvsfonden förvaltas som hittills av

Kammarkollegiet.

Regeringen skall varje år före januari månads utgång lämna

redovisning till riksdagen för hur medel från Allmänna

arvsfonden har fördelats under föregående budgetår samt ange den

kommande inriktningen av stödet (se senast skr. 1994/95:138). Av

nyssnämnda skrivelse framgår att varje mottagare av stöd ur

Allmänna arvsfonden inom en bestämd tid skall komma in med en

redogörelse för eller utvärdering av den verksamhet som angetts

i ansökan samt en ekonomisk redovisning av hur det beviljade

beloppet har använts. I fråga om flerårsprojekt skall i samband

med ansökan för det följande året ges in en lägesrapport och en

ekonomisk redovisning. Mottagare av större projektstöd skall

göra mera ingående utvärderingar av effekterna av beviljat stöd.

Särskilda satsningar blir, anförs det, vanligen föremål för mer

omfattande utvärderingar. Arvsfondsdelegationen har som uppgift

att utveckla metoder för utvärdering och effektmätning utifrån

övergripande mål och syften (jfr prop. 1993/94:124 s. 35).

Enligt vad utskottet inhämtat görs inte sådana utvärderingar

som efterlyses i motionen i alla projekt som finansieras via

medel från Allmänna arvsfonden. För vissa stora projekt anvisas

dock medel för utvärdering. Här skall redovisas för ett sådant

projekt, nämligen Projektet för Lokal Utveckling och Samverkan,

det s.k. Plus-projektet.

Plus-projektet är en treårig satsning på allmänna förebyggande

och individinriktade insatser för ungdomar i tolv bostadsområden

i Storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och

Sundsvall. Flera av de medverkande bostadsområdena är eftersatta

och har svåra sociala problem -- inte minst bland ungdomar.

Totalt har under treårsperioden 30 miljoner kronor ur Allmänna

arvsfonden ställts till projektets förfogande. Syftet med

insatserna har dels varit att stimulera till nya idéer för att

förebygga problem, dels att stödja enskilda ungdomar som är på

väg att hamna snett i samhället. Projekten har förutsatt ett

omfattande lokalt samarbete över förvaltningsgränserna samt

mellan förvaltningar och fristående föreningar. Särskilt har

framhållits åtgärder för att förstärka och utveckla det lokala

samarbetet mellan polisen, socialtjänsten, skolan och

fritidssektorn. Som grund för varje lokalt Plus-projekt har

legat en gemensam handlingsplan som dessa intressenter samlats

kring. Ansvarig för projektet är en särskild arbetsgrupp inom

Civildepartementet, den s.k. Plus-gruppen. I arbetsgruppen ingår

bl.a. företrädare för Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen,

Skolverket och Svenska kommunförbundet. Arbetsgruppen har fått

förlängt uppdrag t.o.m. den 31 december 1995. Arbetsgruppen

skall särskilt inrikta sitt arbete på att sprida erfarenheterna

från de lokala projekten till föreningsliv och offentlig

förvaltning.

Plus-projekten har dokumenterats och utvärderats genom

utvärderare som engagerats från projektstarten. I juni 1994

överlämnades en lägesrapport till regeringen. Under våren 1995

kommer en central utvärdering att presenteras.

Som framgår ovan förekommer utvärdering och spridning av

erfarenheterna från vissa projekt som finansieras via medel från

Allmänna arvsfonden, och frågan om utvecklandet av metoder för

utvärdering diskuteras nu inom Arvsfondsdelegationen. De i

motionen direkt efterlysta utvärderingarna om läktarvåld och

videovåld har skett till viss del. Utskottet ser positivt på att

utvärderingar kommer till stånd, men frågan om huruvida det

finns anledning att införa en generell sådan ordning undandrar

sig utskottets bedömning -- utskottet har inte

beredningsansvaret för frågor om stöd ur Allmänna arvsfonden.

Motion Kr4 avstyrks i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Information och upplysning om

ekonomisk brottslighet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:bilaga 3

till Information och upplysning om ekonomisk brottslighet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000

kr,

2. beträffande anslag till Bidrag till brottsförebyggande

arbete

att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag till

brottsförebyggande arbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 10 800 000 kr,

res. 1 (m) - motiv.

3. beträffande BRÅ:s inriktning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju805 yrkande 3,

res. 2 (v)

4. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1994/95:Ju805 yrkande 2 till Brottsförebyggande rådet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 37 708 000 kr,

res. 3 (v)

5. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju801 yrkande 1,

res. 4 (c) - motiv.

res. 5 (kds) - motiv.

res. 6 (m)

6. beträffande brottsförebyggande insatser mot våldet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju809 yrkande 1,

7. beträffande haverikommission mot våld

att riksdagen avslår motion 1994/95:K410 yrkande 2,

8. beträffande kriminalpolitisk framtids- och

omvärldsanalys

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju803,

9. beträffande Nationellt brottsförebyggande program

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 17 och

1994/95:Ju802 yrkande 5,

10. beträffande lokala trygghetsplaner

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju601 yrkandena 1 och

2 och 1994/95:Ju809 yrkande 13,

11. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 3 i

denna del och 1994/95:Ju802 yrkande 1,

res. 7 (m)

12. beträffande skolans brottsförebyggande betydelse

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 3 i

denna del och 1994/95:Ju802 yrkande 2,

res. 8 (m)

13. beträffande brottsförebyggande åtgärder för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr3 yrkande 2,

14. beträffande handlingsprogram i brottspreventivt syfte

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju804,

res. 9 (kds)

15. beträffande utvärdering av brottsförebyggande projekt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 8.

res. 10 (kds)

Stockholm den 28 mars 1995

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit:

Gun Hellsvik (m),

Lars-Erik Lövdén (s),

Birthe Sörestedt (s),

Göran Magnusson (s),

Sigrid Bolkéus (s),

Göthe Knutson (m),

Görel Thurdin (c),

Margareta Sandgren (s),

Anders G Högmark (m),

Ann-Marie Fagerström (s),

Alice Åström (v),

Pär Nuder (s),

Kia Andreasson (mp),

Rolf Åbjörnsson (kds),

Helena Frisk (s) och

Jeppe Johnsson (m).

Reservationer

1. Anslag till Bidrag till brottsförebyggande arbete (mom. 2,

motiveringen)

Gun Hellsvik, Göthe Knutson, Anders G Högmark och Jeppe

Johnsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s.

3 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "presumtiva

brottsoffer" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i sammanhanget understryka att även om det

brottsförebyggande arbetet har beröringspunkter med

brottsinriktad verksamhet, och många myndigheter och

organisationer som arbetar brottsförebyggande också har en

viktig brottsofferstödjande funktion, är utgångspunkterna olika

för det brottsförebyggande och det brottsofferstödjande arbetet.

Det förstnämnda syftar till att hindra brott, och metoderna för

detta arbete måste anpassas därefter. Det sistnämnda arbetet

kommer in när brott är begånget och förutsätter därför ett annat

angreppssätt. Utskottet anser att det är väsentligt att

framhålla denna skillnad för att nå framgång både i det

brottsförebyggande och det brottsofferstödjande arbetet.

2. BRÅ:s inriktning (mom. 3)

Alice Åström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet är" och på s. 5 slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som framförs i motion Ju805

understryka att de utvärderingar av gjorda lagändringar m.m. som

BRÅ gör är viktiga och bör fortsätta. Utskottet anser dock som

motionärerna att verksamheten bör inriktas på ett mer fältnära

arbete där BRÅ i samverkan med myndigheter på riks-, läns- och

lokalnivå kan arbeta för att minska brottsligheten. BRÅ:s

huvudinriktning bör därefter vara att sprida kunskap och idéer

till skolor, organisationer m.m. Med ett sådant verksamhetssätt

kan BRÅ fylla en angelägen funktion i det brottsförebyggande

arbetet. Det får ankomma på regeringen att föranstalta om att

BRÅ får den verksamhetsinriktning som utskottet nu skisserat.

Vad utskottet här med anledning av motion Ju805 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande BRÅ:s inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju805 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Anslag till Brottsförebyggande rådet (mom. 4)

Alice Åström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som framförs i motion Ju805

understryka att den verksamhet med utvärdering av gjorda

lagändringar m.m. som BRÅ bedriver är viktig. Forskningen bör

dock breddas genom samarbete med annan forskningsverksamhet.

Utskottet anser som motionärerna att basen för den grundläggande

kriminologiska forskningen skall ligga på universitet och

högskolor. Forskningsverksamheten vid BRÅ bör därför minskas,

och i konsekvens härmed bör till BRÅ för nästa budgetår anslås

15 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1994/95:Ju805 yrkande 2 till Brottsförebyggande

rådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

22 708 000 kr,

4. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 5, motiveringen)

Görel Thurdin (c) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med

"Utskottet vill avslutningsvis" och slutar med "inriktning

förespråkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill också framhålla att till rättsstatens

viktigaste uppgifter hör att upprätthålla lag och ordning så att

människor kan känna sig trygga i samhället. Detta skall utgöra

grunden för en konsekvent och tydlig kriminalpolitik. För att

öka människors trygghet mot brott krävs både lagändringar och en

effektiv organisation på brottsbekämpningens områden. En av de

absolut största framtidsutmaningarna för samhället är att

förhindra att normlösheten breder ut sig och att i stället

återupprätta ett samhälle grundat på fasta moraliska och

rättsliga värderingar. Bristen på klara och tydliga normer leder

i sin förlängning till ökad brottslighet. Familjens och skolans

roll är här central. Utskottet vill i detta sammanhang

understryka betydelsen av att unga människor möts av en

omedelbar reaktion när de begår brott.

Utskottet anser att kriminalpolitiken måste ha sin

utgångspunkt i att det är den enskilde medborgaren som själv har

det yttersta ansvaret för sina handlingar. Denna inriktning

kombinerad med en politik som syftar till social trygghet och

ett människovänligt samhälle krävs för att nå målet -- minskad

brottslighet. Här spelar naturligtvis också

arbetsmarknadspolitiken sin roll.

Utskottet vill avslutningsvis särskilt understryka att frågan

om att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att

utsättas för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett

aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete är en avgörande

förutsättning för möjligheterna att minska brottsligheten.

Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk brottslighet måste

prioriteras och intensifieras, och brottsoffrens ställning bör

stärkas.

Utskottet utgår från att regeringen utan något särskilt

uttalande från riksdagens sida beaktar vad utskottet nu anfört

om inriktningen av den framtida kriminalpolitiken. Utskottet

avstyrker därför bifall till motion Ju801.

5. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 5, motiveringen)

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med

"Utskottet vill när" och på s. 6 slutar med "inriktning

förespråkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill när det gäller det kriminalpolitiska arbetet

som helhet anföra följande. Utskottet kan i likhet med

regeringen konstatera att straffsystemet är av stor betydelse

för samhällets förmåga att upprätthålla respekten för givna

normer och regler. Men för att uppnå målet för det

kriminalpolitiska arbetet -- att minska brottsligheten -- måste

också den allmänna politiken ha en inriktning som leder till

social trygghet, en rättvis fördelning och ett människovänligt

samhälle, dvs. till ett samhälle som vilar på solidaritet

människor emellan.

Till rättsstatens viktigaste uppgifter hör att upprätthålla

lag och ordning så att människor kan känna sig trygga i

samhället. Detta skall utgöra grunden för en konsekvent och

tydlig kriminalpolitik. För att öka människors trygghet mot

brott krävs både lagändringar och en effektiv organisation på

brottsbekämpningens områden. En av de absolut största

framtidsutmaningarna för samhället är att förhindra att

normlösheten breder ut sig och att i stället återupprätta ett

samhälle grundat på fasta moraliska och rättsliga värderingar.

Bristen på klara och tydliga normer leder i sin förlängning till

ökad brottslighet. Familjens och skolans roll är här central och

även arbetsplatserna spelar en stor roll. Utskottet vill i detta

sammanhang understryka betydelsen av att unga människor möts av

en omedelbar reaktion när de begår brott.

Utskottet anser att kriminalpolitiken måste ha sin

utgångspunkt i att det är den enskilde medborgaren som själv har

det yttersta ansvaret för sina handlingar. Denna inriktning

kombinerad med en politik som syftar till social trygghet och

ett människovärdigt samhälle krävs för att nå målet -- minskad

brottslighet. Här spelar naturligtvis också

arbetsmarknadspolitiken sin roll.

Utskottet vill avslutningsvis särskilt understryka att frågan

om att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att

utsättas för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett

aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete är en avgörande

förutsättning för möjligheterna att minska brottsligheten.

Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk brottslighet måste

prioriteras och intensifieras, och brottsoffrens ställning bör

stärkas.

Utskottet utgår från att regeringen utan något särskilt

uttalande från riksdagens sida beaktar vad utskottet nu anfört

om inriktningen av den framtida kriminalpolitiken. Utskottet

avstyrker därför bifall till motion Ju801.

6. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 5)

Gun Hellsvik, Göthe Knutson, Anders G Högmark och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet vill när" och på s. 6 slutar med "inriktning

förespråkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill när det gäller det kriminalpolitiska arbetet

som helhet anföra följande. Till rättsstatens viktigaste

uppgifter hör att upprätthålla lag och ordning så att människor

kan känna sig trygga i samhället. Detta skall utgöra grunden för

en konsekvent och tydlig kriminalpolitik. För att öka människors

trygghet mot brott krävs både lagändringar och en effektiv

organisation på brottsbekämpningens områden. En av de absolut

största framtidsutmaningarna för samhället är att förhindra att

normlösheten breder ut sig och att i stället återupprätta ett

samhälle grundat på fasta moraliska och rättsliga värderingar.

Bristen på klara och tydliga normer leder i sin förlängning till

ökad brottslighet. Familjens och skolans roll är här central.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att

unga människor möts av en omedelbar reaktion när de begår brott.

Utskottet anser att det är inhumant att låta unga människor

slippa ifrån ansvaret för brottsliga handlingar -- inhumant mot

såväl de unga som mot brottsoffren.

Utskottet anser att kriminalpolitiken måste ha sin

utgångspunkt i att det är den enskilde medborgaren som själv har

det yttersta ansvaret för sina handlingar. Denna inriktning

kombinerad med en politik som syftar till social trygghet och

ett människovänligt samhälle krävs för att nå målet -- minskad

brottslighet.

Utskottet vill avslutningsvis särskilt understryka att frågan

om att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att

utsättas för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett

aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete är en avgörande

förutsättning för möjligheterna att minska brottsligheten.

Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk brottslighet måste

prioriteras och intensifieras, och brottsoffrens ställning bör

stärkas.

När det gäller inriktningen av den framtida kriminalpolitiken

kan utskottet sålunda ställa sig bakom vad härom anförts i

motion Ju801. Det får ankomma på regeringen att bedriva en

kriminalpolitik i denna riktning och återkomma till riksdagen

med förslag i de delar detta krävs. Vad utskottet nu med

anledning av motion Ju801 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju801 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Familjens brottsförebyggande betydelse (mom. 11)

Gun Hellsvik, Göthe Knutson, Anders G Högmark och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet saknar" och på s. 13 slutar med "delar

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna anför har familjen en avgörande betydelse då

det gäller att förhindra att unga människor begår brott.

Föräldrarna måste alltid ha huvudansvaret för att barn och

ungdomar lär sig att känna respekt för andra människor. Att

barnen får handlingsmönster och uppfostras till att ta ansvar

för sig själva och sina medmänniskor är bästa vägen att

förebygga brottslighet. Familjens ställning måste således

stärkas och föräldrarna ges vidgade möjligheter att själva

bestämma över sina villkor. Möjligheterna att välja om en eller

om båda föräldrarna skall yrkesarbeta är därvid av mycket stor

betydelse. I detta hänseende bör observeras bl.a. de möjligheter

som vårdnadsbidraget innebar. Minst lika viktig är möjligheten

att välja skola och boendeform, och skattesystemets utformning

är också av stor betydelse. Även härvidlag måste sålunda

förändringar företas i det rådande systemet i syfte att öka

familjens valfrihet. Föräldrarna är en av de mest betydelsefulla

resurserna i det brottsförebyggande arbetet. Det är enligt

utskottets mening absolut nödvändigt att skapa så goda

förutsättningar som möjligt för föräldrarna att fylla sin

fostrarroll. Kraftfulla insatser måste göras i nu berörda

hänseenden, och regeringen bör snarast lägga fram förslag för

riksdagen i enlighet med vad utskottet anfört. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801

yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju802 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Skolans brottsförebyggande betydelse (mom. 12)

Gun Hellsvik, Göthe Knutson, Anders G Högmark och Jeppe

Johnsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "hänseende

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna anför är det skolan som efter familjen har

den viktigaste uppgiften då det gäller att förebygga brott.

Barnen måste tidigt lära sig att respektera de grundläggande

rättsregler som råder. I skolan bör också eleverna mötas av en

reaktion om de inte följer givna regler, i annat fall undergrävs

den normförmedling som familj och lagstiftare bedriver. Det är

emellertid här inte endast fråga om att skolan skall förmedla

grundläggande kunskaper om vad som är tillåtet och otillåtet i

samhället. Det gäller i lika hög grad att se till att

skolarbetet fungerar. Från bl.a. brottsförebyggande synpunkt är

det förödande när unga människor lämnar skolan med bristfälliga

kunskaper och dåliga betyg och därmed en i princip stängd

arbetsmarknad framför sig. Skolans betydelse och ansvar för unga

människors utveckling kan därför inte nog betonas. Det får

ankomma på regeringen att vidta åtgärder så att skolan kan spela

sin betydelsefulla roll i det brottsförebyggande arbetet. Vad

utskottet nu med anledning av motionerna Ju801 och Ju802 anfört

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande skolans brottsförebyggande betydelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801

yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju802 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Handlingsprogram i brottspreventivt syfte

(mom. 14)

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ungdomar

förespråkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan här helt ställa sig bakom det i motion Ju804

närmare redovisade handlingsprogrammet i brottspreventivt syfte

för föräldrar och de som i sitt arbete kommer i kontakt med barn

och ungdom, och som går ut på att bygga upp en inre

självkontroll hos barn och ungdom i brottspreventivt syfte.

Utskottet anser att detta handlingsprogram bör utgöra en

grundläggande del i det nationella brottsförebyggande program

som regeringen skall presentera för riksdagen i höst. Redan nu

bör emellertid arbetet igångsättas. Det får ankomma på

regeringen att inledningsvis omedelbart starta ett

informationsprogram om handlingsprogrammet i den riktning som

föreslås i motionen. Vad utskottet nu med anledning av motion

Ju804 anfört bör ges regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad tidigare anförts i detta betänkande

avstyrker utskottet bifall till motion Kr3.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande handlingsprogram i brottspreventivt syfte

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju804 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utvärdering av brottsförebyggande projekt

(mom. 15)

Rolf Åbjörnsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som

börjar med "Som framgår" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Som framgått ovan förekommer utvärdering och spridning av

erfarenheterna från vissa projekt som finansieras via medel från

Allmänna arvsfonden, och frågan om utvecklandet av metoder för

utvärdering diskuteras nu inom Arvsfondsdelegationen. Utskottet

anser emellertid i likhet med vad som framförs i motion Kr4 att

en sådan ordning bör gälla regelmässigt för brottsförebyggande

projekt som finansierats genom medel från fonden. Det får

ankomma på regeringen att se till att så sker. Vad utskottet nu

med anledning av motion Kr4 anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande utvärdering av brottsförebyggande projekt

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr4 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Nationellt brottsförebyggande program (mom. 9)

Gun Hellsvik, Göthe Knutson, Anders G Högmark och Jeppe

Johnsson (alla m) anför:

För att uppnå de kriminalpolitiska målen räcker det inte med

traditionella kriminalpolitiska åtgärder inom rättsväsendet. Det

krävs också andra åtgärder. Mot denna bakgrund beslutade den

förutvarande regeringen i mars 1994 att ge BRÅ i uppdrag att

utarbeta underlag för ett nationellt brottsförebyggande program.

Uppdraget är ännu inte redovisat. Tanken var att programmet

skulle läggas fram för riksdagen hösten 1995. Enligt vad som

framgår av detta betänkande har även den nuvarande regeringen

för avsikt att till hösten för riksdagen lägga fram ett förslag

till ett nationellt brottsförebyggande program. Vi har valt att

nu avvakta regeringens åtgärder. Läggs inte programmet fram för

riksdagen i höst har vi emellertid för avsikt att återkomma i

frågan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 3

Inledning 3

Information och upplysning om ekonomisk brottslighet 3

Bidrag till brottsförebyggande arbete 3

Brottsförebyggande rådet 4

Inledning 4

Medelsanvisningen 5

Inriktningen av kriminalpolitiken 5

Insatser mot våldet 6

Kriminalpolitisk framtids- och omvärldsanalys 10

Nationellt brottsförebyggande program 10

Lokala trygghetsplaner 11

Brottsförebyggande åtgärder för barn och ungdomar 12

Hemställan 16

Reservationer 18

1. Anslag till Bidrag till brottsförebyggande arbete (mom.

2, motiveringen) 18

2. BRÅ:s inriktning (mom. 3) 18

3. Anslag till Brottsförebyggande rådet (mom. 4) 19

4. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 5,

motiveringen) 19

5. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 5,

motiveringen) 20

6. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 5) 21

7. Familjens brottsförebyggande betydelse (mom. 11) 22

8. Skolans brottsförebyggande betydelse (mom. 12) 22

9. Handlingsprogram i brottspreventivt syfte (mom.

14) 23

10. Utvärdering av brottsförebyggande projekt (mom.

15) 24

Särskilt yttrande 24

1. Nationellt brottsförebyggande program (mom. 9)24