Bet. 1994/95:KrU13

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU13

Lotterifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

KrU13

Sammanfattning

Vid årsskiftet 1994/95 trädde en ny lotterilag i kraft.

Samtidigt bytte Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen och

fick betydligt fler och omfattande arbetsuppgifter. Myndigheten

övertog kontrollen och tillsynen över de båda statliga

spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet samt över AB Trav

och Galopp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det till

Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 skall anvisas ett

ramanslag på 26 124 000 kronor.

En arbetsgrupp inom Finansdepartementet skall göra en översyn

av den svenska spelmarknadens struktur m.m. Uppdraget skall

redovisas senast den 10 mars i år.

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden som har till

syfte att öka folkrörelsernas intäkter av lotterier och spel. I

sina motiveringar hänvisar utskottet till att arbetsgruppens

förslag inte bör föregripas. Utskottet utgår från att

regeringen, när arbetsgruppens förslag remissbehandlats, utan

dröjsmål tar ställning till förslagen.

Frågan om tillstånd till lotterier där lotterna säljs i

lottförsäljningsautomater som är försedda med slumpvalsgenerator

och/eller elektroniskt minne behandlas ingående med anledning av

en motion. I den nya lotterilagen är sådana automater förbjudna.

Tillstånd som getts enligt den gamla lagen får dock förlängas

t.o.m. med utgången av år 1999. Mot bakgrund av att -- som

närmare redovisas i betänkandet -- problem uppstått vid

tillämpningen av den aktuella övergångsbestämmelsen framhåller

utskottet angelägenheten av att denna får den effekt som var

avsedd. Lotteriinspektionen har i uppdrag att utreda

omfattningen av spel på lottförsäljningsautomater i Sverige.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars år. Utskottet

föreslår att riksdagen skall uttala att regeringen -- när

utredningsuppdraget redovisats -- utan dröjsmål skall pröva om

det är nödvändigt med några åtgärder från regeringens sida.

Utskottet uttalar också att, om det bedöms vara nödvändigt med

lagändringar, förslag till sådana bör föreläggas riksdagen i

sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft senast

vid det kommande halvårsskiftet.

Tre motioner som avser kasinospel av internationellt slag i

Sverige avstyrks. Utskottet anser att de förslag som skall

lämnas av den ovan angivna arbetsgruppen inom

Finansdepartementet inte bör föregripas.

Vid betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14

(Civildepartementet) under punkt E 1 (s. 58--61) föreslagit

riksdagen att till Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96

anvisa ett ramanslag på 26 124 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr402 av Stig Bertilsson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avvecklingstiden för

lottförsäljningsautomater utrustade med elektroniskt minne och

slumpvalsgenerator.

1994/95:Kr404 av Sven-Åke Nygårds och Sylvia Lindgren (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillåta förströelsespel på kasinon av

internationell modell även i Sverige.

1994/95:Kr405 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett kasino i Malmö.

1994/95:Kr409 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om införande av kasinospel av internationellt slag i Sverige.

1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om koncession för det nya automatspelet,

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge koncession för de nya

värdeautomatspelen till folkrörelserna,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör se över de statliga

spelbolagens koncessioner,

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelning av medel till

handikappidrotten,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökat och

förenklat automatspel i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Kr417 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att öka folkrörelsernas andel av

spelmarknaden,

Ärendets beredning

Utskottet har hållit en utfrågning med företrädare för en

arbetsgrupp inom Finansdepartementet som har till uppgift att

göra en översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m.,

nämligen ordföranden i arbetsgruppen statssekreteraren Anitra

Steen, Finansdepartementet och statssekreteraren Ann-Christin

Nykvist, Civildepartementet.

Utskottet

Vissa bakgrundsuppgifter

Lotteri- och spelmarknaden har under 1990-talet varit föremål

för en omfattande utredningsverksamhet.

Sedan riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig

för att en översyn av lotterilagen (1982:1011) skulle göras av

en parlamentarisk utredning (bet. 1990/91:KrU8), tillsattes

Lotteriutredningen. Utredningens slutbetänkande (SOU 1992:130)

Vinna eller försvinna lades till grund för en proposition med

förslag till ny lotterilag, som i allt väsentligt godtogs av

riksdagen förra våren (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32,

rskr. 1993/94:415). Lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft vid

årsskiftet 1994/1995. Bland nyheterna märks möjligheten till

högre penningvinster i folkrörelsernas lotterier samt

möjligheten till spel på s.k. värdeautomater. Regeringen har

dock ännu inte beslutat om koncession för sådana automater. I

enlighet med riksdagens beslut bytte samtidigt med den nya

lotterilagens ikraftträdande Lotterinämnden namn till

Lotteriinspektionen. Samtidigt fick myndigheten betydligt fler

och mer omfattande arbetsuppgifter. Bl.a. övertog den kontrollen

och tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst

och Penninglotteriet samt över AB Trav och Galopp.

I fråga om utredningsverksamhet som rör den statliga

spelmarknaden kan nämnas Spelmarknadsutredningens rapport (Ds

1991:51) Den statliga spelmarknaden och Riksrevisionsverkets

förvaltningsrevisionsrapport (Fg 1991:1) Penninglotteriet och

Tipstjänst -- spelbolag i samverkan?

Riksdagen bemyndigade våren 1994 regeringen att i enlighet med

vissa riktlinjer träffa avtal om en försäljning av statens

aktier i AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv (prop.

1993/94:243, bet. 1993/94:FiU24, rskr. 1993/94:416). Regeringen

skulle återkomma till riksdagen med information om avtalets

innehåll och med förslag till lag om koncessionsavgifter för AB

Tipstjänst. I december 1994 beslöt regeringen att återkalla ett

av den förra regeringen lämnat förhandlingsuppdrag rörande en

sådan försäljning, eftersom en försäljning av AB Tipstjänst inte

längre ansågs aktuell. Utskottet vill här tillägga att

finansutskottet i sitt betänkande 1994/95:FiU10 behandlar ett

motionsyrkande om överlåtelse av AB Tipstjänst till ideella

organisationer enligt de förutsättningar som angavs i

riksdagsbeslutet förra året (yrkande 10 i motion Kr414).

Utskottet vill här också nämna att frågan om kasinospel av

internationellt slag i Sverige har utretts i flera sammanhang.

I senare delen av december förra året beslöt regeringen att

det inom Finansdepartementet skulle tillsättas en arbetsgrupp

med uppgift att göra en översyn av den svenska spelmarknadens

struktur m.m.

Som skäl för beslutet anfördes inledningsvis följande.

Antalet aktörer och antalet spelformer som marknadsförs i

Sverige är mycket högt vid en internationell jämförelse. Det

finns tecken på en hårdare konkurrens på spelmarknaden än

önskvärt samt på oklara gränser och marknadsförutsättningar

mellan aktörerna. Detta är bl.a. en följd av regelverkets

utformning och den tekniska utvecklingen på området. Den

lotterilagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1995

förväntas inte hindra den negativa utvecklingen. Lönsamheten på

spelmarknaden riskerar att minska totalt sett och därmed nivån

på det överskott som tillfaller folkrörelserna och staten.

Vidare hänvisades till det s.k. Schindlerfallet som avgjorts

av EG-domstolen under 1994 och som avsåg frågan om nationella

restriktioner på spelmarknaden i relation till kravet på fri

rörlighet av tjänster inom EG.

Av de redovisade skälen, anförde regeringen, finns det

anledning att göra en total översyn av spelmarknadens struktur

och funktionssätt.

Uppdraget till arbetsgruppen innebär att den skall ta fram ett

samlat förslag till dels en policy för hur den framtida

spelmarknaden bör utvecklas samt målsättningar med det statliga

engagemanget på spelmarknaden, dels strukturella åtgärder,

ändringar i regelverket och andra åtgärder som bedöms nödvändiga

i syfte att nå en högre grad av måluppfyllelse samt en tydlig

och långsiktigt hållbar struktur på marknaden. Arbetsgruppen bör

särskilt studera förutsättningarna för såväl finansiell som

annan samverkan mellan statliga spelföretag och

folkrörelser. Vidare bör arbetsgruppen överväga om det är

lämpligt att de två statliga spelbolagen sammanförs till ett

företag alternativt organiseras som koncern. Förslagen bör leda

till en tydligare gränsdragning mellan aktörerna på marknaden.

Förslagen får sammantaget inte innebära negativa

statsfinansiella konsekvenser.

Arbetsgruppen skall redovisa sitt uppdrag senast den 10 mars i

år.

Medelsanvisning till Lotteriinspektionen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett

ramanslag på 26 124 000 kr.

Folkrörelsernas intäkter från lotteri- och spelmarknaden.

Medel till handikappidrotten. Frågor rörande automatspel.

Koncessioner för statliga spelbolag

Under den allmänna motionstiden har väckts motioner i vilka

tas upp lotteri- och spelmarknadsfrågor som direkt eller

indirekt berörs av den översyn som görs av den arbetsgrupp inom

Finansdepartementet, vars uppdrag närmare redovisats i

föregående avsnitt. Flera av motionsyrkandena har samtidigt ett

nära samband med innehållet i den nya lotterilagen.

Ett av syftena med den nya lotterilagen är att folkrörelsernas

roll på spelmarknaden skall stärkas. Kulturutskottet

konstaterade då propositionen med förslag till lagen behandlades

att bestämmelserna i lagen i vissa avseenden var avsevärt mindre

långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit men att

förslagen likväl borde vara ägnade att i icke obetydlig

utsträckning förbättra möjligheterna för de folkrörelser som så

önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel

(bet. 1993/94:KrU32 s. 5).

Denna bedömning kvarstår. Samtidigt kan utskottet ansluta sig

till den lägesredovisning som lämnas i beslutet om tillsättandet

av arbetsgruppen inom Finansdepartementet; som där angetts är

antalet aktörer och antalet spelformer som marknadsförs i

Sverige mycket högt vid en internationell jämförelse. Det finns

tecken på en hårdare konkurrens på spelmarknaden än önskvärt

samt på oklara gränser och marknadsförutsättningar mellan

aktörerna. Utskottet måste också medge att den nya

lotterilagstiftningen knappast kommer att kunna hindra den

negativa utvecklingen, nämligen att lönsamheten på spelmarknaden

riskerar att minska totalt sett och därmed nivån på det

överskott som tillfaller folkrörelserna och staten.

Kulturutskottet anser sig -- bl.a. med hänsyn till vad som

framkommit vid utfrågningen av företrädarna för

Finansdepartementets arbetsgrupp -- ha befogad anledning utgå

från att regeringen, när arbetsgruppens förslag

remissbehandlats, utan dröjsmål tar ställning till dessa. Därvid

blir det aktuellt att förelägga riksdagen förslag i frågor som

kräver riksdagens medverkan eller som regeringen eljest finner

böra underställas riksdagen. I enlighet med utredningsuppdraget

måste det läggas fast en policy för hur den framtida

spelmarknaden bör utvecklas samt målsättningar för det statliga

engagemanget på denna marknad. Vidare kan åtgärder av olika slag

-- bl.a. strukturella åtgärder och lagändringar -- behöva vidtas

i syfte att nå en högre grad av måluppfyllelse samt en tydlig

och långsiktigt hållbar struktur på marknaden.

Med hänvisning till det anförda anser riksdagen att det inte

är erforderligt med någon åtgärd med anledning av motion Kr417

(fp) i här aktuell del (yrkande 2). Motionärerna uttrycker i

motionen oro för bl.a. att den nya lotterilagen inte kommer att

tillföra folkrörelserna de ökade intäkter dessa räknat med.

Inte heller motion Kr414 (m) i denna del behöver enligt

utskottets mening föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 5).

Syftet med yrkandet bör likväl bli tillgodosett. Motionärerna

vill att en del av den intäktsökning som uppstår på lotteri- och

spelmarknaden skall tillföras handikappidrotten. Utskottet

vill framhålla att idrottsrörelsen själv kommer att ha en

långtgående bestämmanderätt över intäktsökningar av angivet

slag. Överskottet av spelet på värdeautomater --

tillståndsfrågan berörs i det följande -- skall enligt vad som

uttalades i förarbetena till den nya lotterilagen gå till det

lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.

Idrottsrörelsen har möjligheter att själv prioritera

handikappidrotten. Utskottet förutsätter att så sker.

Som framgår av redovisningen i föregående avsnitt har

regeringen ännu inte beslutat om tillstånd till sådana

värdeautomater som blivit tillåtna enligt den nya lagen.

Enligt lotterilagen får endast ett tillstånd att anordna spel på

värdeautomater ges. Tillstånd får beviljas ett folkrörelseägt

spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl

föreligger får tillstånd i stället lämnas till ett annat

folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av

staten.

Eftersom spel på värdeautomater till förmån för

idrottsrörelsen och andra folkrörelser bedömts vara av värde för

att stärka de ekonomiska förutsättningarna för folkrörelsernas

verksamhet, är det enligt kulturutskottets mening viktigt att

beslut i koncessionsfrågan fattas snarast möjligt. Utskottet

inser att ett sådant beslut har nära samband med arbetet inom

Finansdepartementets arbetsgrupp. Gruppens förslag och

remissbehandlingen av detta bör inte föregripas. Med hänsyn

härtill bör följande yrkanden, som avser tillståndsgivningen

till värdeautomater enligt lotterilagen, inte föranleda någon

riksdagens åtgärd, nämligen yrkande 2 i motion Kr412 (c) och

yrkande 12 i motion Kr413 (kds).

Det får anses ligga inom ramen för arbetsgruppens uppdrag att

föreslå jämkningar i lotterilagens regler om automatspel.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr414 (m) yrkande

11, vari det föreslås dels att vinster upp till 100 kronor skall

få betalas ut kontant, dels att skicklighetsautomater skall

tillåtas.

I motion Kr413 (kds) yrkande 13 förordas att regeringen skall

se över de statliga spelbolagens koncessioner.

Innehållet i direktiven till Finansdepartementets arbetsgrupp

har redovisats i det föregående. Av direktiven framgår enligt

utskottets mening klart att arbetsgruppen måste göra en ingående

prövning av bl.a. vilka tillstånd till lotterier och spel som

ett eller flera statliga spelbolag skall ha i framtiden. Med

hänsyn härtill behöver motionsyrkandet inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Lottförsäljningsautomater

I vissa fall säljs lottsedlar i egentliga lotterier i automat.

Vissa lottförsäljningsautomater är försedda med

slumpvalsgenerator och/eller elektroniskt minne. Dåvarande

Lotterinämnden typgodkände vissa lotter som användes i sådana

lottförsäljningsautomater. Tillstånd till de enskilda

lotterierna gavs därefter i enlighet med reglerna i den

lotterilag som upphörde att gälla vid årsskiftet 1994/1995, då

den nya lotterilagen trädde i kraft.

I 4 § andra stycket i den nya lagen definieras en

lottförsäljningsautomat som en automat som inte är utrustad med

en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter

betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en

vinstlott eller en nitlott. Enligt övergångsbestämmelserna till

lagen får tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater vilka

inte är tillåtna enligt den nya lagen förlängas till och med

utgången av år 1999, vilket således innebär att en femårig

övergångstid skapats. I regeringens proposition hade föreslagits

en övergångstid som var två år kortare.

I detta sammanhang vill utskottet påpeka att den aktuella

övergångsregeln reglerar endast möjligheterna att få förlängt

tillstånd utan hinder av att tillståndet avser

lottförsäljningsautomat som inte är tillåten efter utgången av

år 1994. Regeln innebär således inte att gällande tillstånd

automatiskt skall förlängas, eftersom i varje ärende även andra

tillståndskriterier måste prövas.

Motionärerna bakom motion Kr402 (m) vill att riksdagen åter

skall uttala att den femåriga avvecklingstiden för

lottförsäljningsautomater skall gälla. Som motivering för detta

krav anför motionärerna att ett regeringsbeslut i slutet av

november förra året i ett ärende om typgodkännande av en lott

till viss lottförsäljningsautomat (beslut 1994-11-17 i ärende

C94/772/FOK) och ett beslut av Lotteriinspektionen i januari i

år om förnyat typgodkännande av lottförsäljningsautomaten

(beslut 1995-01-09 i ärende Dnr 552/1994) lett till att en

kaotisk situation uppstått då det gäller användandet av

lottförsäljningautomater; i motiveringen för regeringsbeslutet

uttalades att tillstånd för den i ärendet aktuella automaten

enligt regeringens mening inte kunde meddelas för den avsedda

användningen, och Lotteriinspektionen avslog en ansökan om

förnyat typgodkännande av lotteriautomaten. Motionärerna menar

att ideella föreningar och entreprenörer som bistår

föreningslivet med lottförsäljningsautomater lider betydande

skada av den situation som uppstått.

Utskottet vill här också nämna att utskottet med anledning av

en skrivelse från huvudmotionären i december förra året skaffade

sig ingående information om beslutsläget hos dåvarande

Lotterinämnden i fråga om tillstånd som gällde

lottförsäljningsautomater. I det sammanhanget och under tiden

därefter har till utskottet inkommit ett antal skrivelser från

bl.a. idrottsföreningar vari framhålls betydelsen för

föreningarna av inkomster från lotterier, där lotterier försäljs

genom lottförsäljningautomater.

Inledningsvis finns det skäl att erinra om att riksdagen inte

har att uttala sig om hur bestämmelserna i en tidigare stiftad

lag skall tillämpas i enskilda fall eller att eljest i efterhand

göra uttalanden som innebär en ändring eller komplettering av

lagens förarbeten. Däremot är riksdagen oförhindrad att genom

ändring av lagen och genom i samband därmed gjorda uttalanden

söka åstadkomma den effekt som var avsedd då lagen stiftades.

Likaledes kan riksdagen finna anledning att ändra en lag

exempelvis om det visar sig att bestämmelserna i denna inte är

lämpligt utformade med hänsyn till att utvecklingen i avseenden

som inte regleras i lagen går i en riktning som inte varit

förutsedd då lagen tillkom. Självfallet måste det finnas

särskilt starka skäl för att riksdagen skall ändra en lag som

varit i kraft endast en kort tid.

Skälet till att kulturutskottet föreslog en avvecklingsperiod

på fem år i stället för av dåvarande regeringen föreslagna tre

år i fråga om tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater med

slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne var att en rimlig

avvecklings- och avskrivningstid för automaterna skulle

möjliggöras (se bet. 1993/94:KrU32 s. 8--10). Denna bedömning

står fast. Utskottet anser således att det är angeläget att

avvecklingsperioden i praktiken inte blir kortare än den

tidigare beslutade. Utan hinder av att en

lottförsäljningsautomat är förbjuden enligt den nya lagen måste

således tillstånd till vissa lotterier få meddelas i enlighet

med vad utskottet anförde då regeringens förslag till den nya

lagen behandlades av kulturutskottet. Huruvida det krävs en

lagändring för att åstadkomma denna effekt får bedömas sedan

Lotteriinspektionen redovisat sitt kartläggningsuppdrag i fråga

om lottförsäljningsautomater.

Utskottet förutsatte vid sin bedömning av hur reglerna i fråga

om lottförsäljningsautomater skulle utformas att regeringen med

uppmärksamhet följer utvecklingen på området och att regeringen

återkommer till riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverar

det eller om lagstiftningen i denna del i förening med

lagstiftningen om värdeautomater på land skulle ge en annan

effekt än vad utskottet räknat med (se. bet. 1993/94:Kr32 s.

10). Utskottet vill här tillägga att den övergripande synen på

reglerna om lottförsäljningsautomater kan komma att påverkas --

förutom av resultatet av den kartläggning av Lotteriinspektionen

som redovisas i det följande -- av det förslag som kommer att

framläggas av arbetsgruppen för översyn av den svenska

spelmarknadens struktur m.m.

Som angetts i det föregående beslöt regeringen i slutet av

december år 1994 (1994-12-22 i ärende C94/2875/FOK) att uppdra

åt dåvarande Lotterinämnden att utreda omfattningen av spel på

s.k. lottförsäljningsautomater i Sverige. Utredningen skall avse

hur många automater det finns som betecknas som

lottförsäljningsautomater, vilka olika typer som finns, netto-

och bruttokostnaderna för föreningslivet, omsättningen på

spelet, vinstplanernas konstruktion samt vilken betydelse

automaterna har för det lokala föreningslivet. I motiveringen

för beslutet anförde regeringen att lottförsäljningsautomater

används av många små lokala föreningar och enligt uppgift är en

betydande inkomstkälla för dem. Vidare anförde regeringen bl.a.

att det för den fortsatta hanteringen av frågan om

lottförsäljningsautomater behövs ett bättre underlag än vad som

är tillgängligt i dag.

Enligt vad utskottet inhämtat gör Lotteriinspektionen

bedömningen att det skall bli möjligt att redovisa uppdraget

inom föreskriven tid, dvs. senast den 1 mars i år.

När Lotteriinspektionen redovisat utredningsuppdraget bör

regeringen utan dröjsmål pröva huruvida några åtgärder från

regeringens sida är påkallade med anledning av innehållet i

redovisningen och av vad utskottet anfört i det föregående. För

den händelse regeringen därvid skulle finna att lagändringar då

det gäller lottförsäljningsautomater är påkallade, bör förslag

föreläggas riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i

kraft senast vid det kommande halvårsskiftet. Vad utskottet

anfört om lottförsäljningsautomater bör riksdagen med anledning

av motion Kr402 som sin mening ge regeringen till känna.

Kasinospel av internationellt slag i Sverige

I flera motioner tas upp frågor om tillåtande av kasinospel av

internationellt slag i Sverige.

En definition av begreppet sammanhållet kasinospel har gjorts

i rapporten (Ds 1992:118) Regelverk för kasinospel av

internationellt slag i Sverige. Med sådant spel avses fransk och

amerikansk roulett, kortspelen blackjack, chemin de fer (baccat)

och trente et quarante samt tärningsspelet craps och spel på

utbetalningsautomater.

Enligt motion Kr404 (s) bör förströelsespel på kasinon av

internationell modell tillåtas. I motion Kr409 (m) förordas att

kasinospel av internationellt slag skall införas i landet.

Slutligen, i motion Kr405 (m), föreslås att ett internationellt

kasino skall inrättas i Malmö.

Frågan om tillåtande av sammanhållet kasinospel av

internationellt slag har under senare år behandlats i riksdagen

vid flera tillfällen (se bet. 1993/94:KrU5 samt prop.

1993/94:243, yttr. 1993/94:KrU9y, bet. 1993/94:FiU24). Utskottet

hänvisar till ställningstagandena i de angivna dokumenten.

I fråga om de nu aktuella motionerna gör utskottet följande

bedömning.

Vid utfrågningen av företrädare för Finansdepartementets

tidigare angivna arbetsgrupp för översyn av den svenska

spelmarknadens struktur m.m. har dessa upplyst om att

arbetsgruppen diskuterar den i motionerna upptagna frågan om

tillåtande av kasinospel av internationellt slag i vårt land.

Rapporten om regelverk för sådant kasinospel redovisas som en av

de utredningar som skall utgöra bakgrundsmaterial till

arbetsgruppen. Utskottet anser att arbetsgruppens förslag inte

bör föregripas. Motionerna bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

l. beträffande medelsanvisningen till Lotteriinspektionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 26 124 000 kr,

2. beträffande ökade intäkter till folkrörelserna från

lotteri- och spelmarknaden

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr417 yrkande 2,

res. 1 (m, c, fp, kds)

3. beträffande stöd till handikappidrotten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 5,

4. beträffande koncession rörande värdeautomater

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr 412 yrkande 2 och

1994/95:Kr413 yrkande 12,

5. beträffande jämkningar i lotterilagens regler om

automatspel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 11,

6. beträffande de statliga spelbolagens koncessioner

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 13,

7. beträffande lottförsäljningsautomater

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr402 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande lottförsäljningsautomater,

8. beträffande kasinospel av internationellt slag

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr404, 1994/95:Kr405

och 1994/95:Kr409.

res. 2 (m, c, fp)

Stockholm den 23 februari 1995

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig

Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),

Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta

Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservationer

1. Ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och

spelmarknaden (mom. 2)

Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Marianne

Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan

Backman (m) och Fanny Rizell (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Denna bedömning" och slutar med "räknat med" bort ha

följande lydelse:

En av orsakerna till att den nya lotterilagen inte fått den

effekt som det fanns anledning räkna med då lagen antogs av

riksdagen förra våren är utan tvekan att regeringen ännu inte

gett tillstånd till värdeautomater. Som en följd härav har redan

betydande intäkter undandragits folkrörelserna och deras barn-

och ungdomsverksamhet. I sammanhanget finns skäl att också

erinra om att, som angetts i det föregående, regeringen inte

utnyttjat det bemyndigande om överlåtelse av AB Tipstjänst till

ideella organisationer som riksdagen lämnat.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att regeringen så

snart som möjligt fattar beslut som leder till att

idrottsrörelsen och andra folkrörelser kan tillföras ett större

överskott från lotteri- och spelmarknaden än vad som nu är

fallet. Detta är nödvändigt med hänsyn till de nedskärningar som

skett i kommunerna och den anslagsminskning som årets

budgetproposition innebär för folkrörelserna. Det är också

nödvändigt med hänsyn till att man kan befara att -- om inte

åtgärder vidtas däremot -- utvecklingen på spelmarknaden leder

till att folkrörelsernas intäkter från spelmarknaden blir

mindre. Om så erfordras bör regeringen återkomma till riksdagen

med förslag till lagändringar eller andra åtgärder som kräver

riksdagens medverkan. Vad utskottet sålunda anfört om ökade

intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarknaden

bör riksdagen med anledning av motion Kr417 (fp) i här aktuell

del (yrkande 2) som sin mening ge regeringen till känna.

Genom utskottets ställningstagande till den angivna motionen

tillgodoses i viss utsträckning yrkanden som framställs i

motionerna Kr412 (c) och Kr413 (kds) och som i formellt

hänseende behandlas i andra sammanhang.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ökade intäkter till folkrörelserna från

lotteri- och spelmarknaden

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr417 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Kasinospel av internationellt slag (mom. 8)

Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Marianne

Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp) och

Jan Backman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Vid utfrågningen" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort

ha följande lydelse:

Som redovisats i det föregående tas i flera motioner upp

frågor om tillåtande av kasinospel av internationellt slag i

Sverige, nämligen i motionerna Kr404 (s), Kr405 (m) och Kr409

(m). Även i motion Kr412 (c) berörs frågan, nämligen i

motiveringen till ett yrkande som avser idrottens finansiering

(se bet. 1994/95:KrU14).

Som en bakgrund till bedömningen av motionsyrkandena finns det

skäl att lämna följande redovisning.

I delrapporten (SOU 1992:33) Kasinospelsverksamhet i

folkrörelsernas tjänst? kommer Lotteriutredningen fram till att

det vid en samlad bedömning är försvarligt att överväga

införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag i

Sverige och att det även bör övervägas att upphäva förbudet mot

utbetalningsautomater inom ramen för den internationella

kasinospelsverksamheten samt att hela överskottet skall fördelas

mellan folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen

framhåller att även om motiven för etablering av internationell

kasinoverksamhet och tillåtande av utbetalningsautomater är

bärkraftiga finns det anledning att överväga eventuella negativa

konsekvenser. Utredningen för en ingående diskussion om sådana

konsekvenser. En utförlig redogörelse ges för hur en svensk

kasinospelsverksamhet kan utformas. Utredningen bedömer att det

finns utrymme för tre lönsamma klassiska kasinon i landet.

Utredningen uppskattar det årliga överskottet från tre

internationella kasinon i t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö

till mellan 200 och 300 miljoner kronor.

Här bör också nämnas att en av regeringen tillkallad

arbetsgrupp i mars 1992 avgav betänkandet (SOU 1992:28)

Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Som

en fortsättning på innehållet i detta betänkande avgav samma

utredningsmän som ingick i arbetsgruppen i slutet av år 1992

rapporten (Ds 1992:118) Regelverk för kasinospel av

internationellt slag i Sverige.

Utskottet gör följande bedömning. I motion Kr409 redovisas en

rad av de argument som Lotteriutredningen anförde som skäl för

en svensk kasinoverksamhet. Utskottet anser att argumenten

fortfarande har stor bärkraft och i vissa avseenden har vuxit i

styrka. Utskottet, som hänvisar till motionen, begränsar sig här

till att hänvisa till att överskottet av en svensk

kasinospelsverksamhet kan bli en ny betydande inkomstkälla för

folkrörelserna och minska deras bidragsberoende, att

kasinospelsverksamheten kan vara ett steg i integrationen med

det övriga Europa och att den illegala spelmarknaden

saneras. Utskottet anser att särskild vikt måste tillmätas

sistnämnda argument. Självfallet måste kontroll- och

tillsynsfunktionerna vara sådana att risken för spelberoende och

andra negativa sociala konsekvenser av kasinospel minimeras.

Det sagda leder utskottet till slutsatsen att vi även i

Sverige kan tillåta kasinospel av internationellt slag.

Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Utskottet anser att riksdagen -- med bifall till motion Kr409

och med anledning av dels motion Kr404, vari det föreslås att

förströelsespel på kasinon av internationellt slag skall

tillåtas, dels motion Kr405, vari det föreslås att ett kasino i

Malmö skall tillåtas -- som sin mening bör ge regeringen till

känna vad utskottet anfört om kasinospel av internationellt slag

i Sverige.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande kasinospel av internationellt slag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr409 samt med

anledning av motionerna 1994/95:Kr404 och 1994/95:Kr405 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.