Bet. 1994/95:KrU14

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU14

Idrott

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om det

statliga stödet och motioner med anknytning till denna del av

propositionen.

I tre motioner yrkas olika uttalanden om idrottens etik,

breddidrott och elitidrott, idrottens oberoende ställning samt

om inriktningen av samhällsstödet till idrotten. Yrkandena

avstyrks med hänvisning till att det i dessa frågor inte råder

något motsatsförhållande mellan vad som anförs i motionerna och i

propositionen.

Yrkanden i motioner om tillsättande av en parlamentarisk

utredning angående statens stöd till idrotten m.m., om

försöksverksamhet med stöd till idrottsrörelsen och andra ideella

organisationer på en krisdrabbad ort, om handikappidrott m.m.,

samt om tillåtande av professionell boxning avstyrks av

utskottet.

I två motioner yrkas uttalanden om idrottsrörelsens egna

insatser mot dopning inom idrotten. Med hänvisning till de

åtgärder som vidtagits inom idrottsrörelsen anser utskottet att

yrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

-- som erinrar om att socialutskottet kommer att behandla

övergripande dopningsfrågor -- avstyrker yrkandena.

Utskottet föreslår ett anslag till stöd till idrotten på

792 260 000 kronor. Därvid har utskottet avräknat

102 434 000 kronor från regeringens förslag, eftersom detta

belopp avser bidrag till verksamhet utanför budgetåret 1995/96. I

anslutning härtill avstyrker utskottet ett motionsyrkande om

kompensation till de ideella organisationerna för de

kostnadsökningar höjda arbetsgivaravgifter medför.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att ett belopp om

8 400 000 kronor av anslaget Stöd till idrotten skall

disponeras av universitet och högskolor som stöd för

motionsverksamhet för studerande vid kårorterna och att det

direkta stödet till Riksidrottsförbundet skall minskas i

motsvarande mån.

Med anledning av ett regeringsförslag föreslår utskottet att

riksdagen skall godkänna att AB Tipstjänst under ettvart av åren

1995 och 1996 skall få lämna 55 000 000 kronor av sitt överskott

i bidrag till idrottsrörelsen.

Fyra reservationer har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14

(Civildepartementet) under huvudavsnittet E. Folkrörelse- och

idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m., punkt E 6. Stöd till

idrotten (s. 69--78)

dels föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 894 694 000

kronor,

dels föreslagit riksdagen att godkänna det som regeringen

förordar angående AB Tipstjänsts stöd till idrotten,

dels föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om

överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges

Riksidrottsförbund.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr403 av Gullan Lindblad och Knut Billing (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar tillåta professionell boxning i

Sverige.

1994/95:Kr406 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kompensation till de ideella organisationerna

för de kostnadsökningar höjda arbetsgivaravgifter medför.

1994/95:Kr407 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas

att riksdagen beslutar anslå 8 400 000 kronor för budgetåret

1995/96 till universitet och högskolor som stöd för

motionsverksamhet för studerande vid kårorterna och att anslaget

skall finansieras genom motsvarande minskning av statens anslag

till Riksidrottsförbundet.

1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk

utredning om den långsiktiga finansieringen av statens stöd till

idrotten respektive idrottens möjligheter till ökad

självfinansiering.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om idrottens etik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om dopningspreparat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att stärka breddidrotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skapa rimliga villkor för elitidrotten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor

med funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till

förmån för handikappidrotten,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidragsgivning och vikten av att bibehålla

det lokala aktivitetsstödet på nuvarande nivå,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksverksamhet med en massiv stödinsats

till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer i en kris-

drabbad ort.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts beträffande idrottsrörelsens oberoende

ställning.

1994/95:Kr417 av tredje vice talman Christer Eirefeldt m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av det statliga stödet till

idrottsrörelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om insatser mot dopning.

Utskottet

Inledning

Den svenska idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i

samhället. Idrotten erbjuder ett stort antal människor glädje,

gemenskap och en hälsosam och meningsfull fritidssysselsättning.

Idrottsrörelsen aktiverar vidare fler ungdomar än någon annan

föreningsverksamhet.

Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande

statistikuppgifter, hämtade från Sveriges riksidrottsförbunds

(RF) anslagsframställning för budgetåret 1995/96. Omkring tre

miljoner svenskar, drygt en tredjedel av befolkningen, ägnar sig

regelbundet åt idrott, som aktiva utövare eller som ledare. Mer

än 500 000 personer lägger årligen ner sammanlagt 140 miljoner

timmar på att leda andra, främst barn och ungdomar, i någon av

landets över 20 000 idrottsföreningar.

Statens stöd till idrotten administreras genom RF, som utöver

de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens

verksamhet har att ta befattning med anslag som avser vissa

organisationer utanför förbundet.

Inriktningen i stort av RF:s verksamhet läggs fast vid de

återkommande riksidrottsmötena (RIM). Av beslut som fattats vid

dessa vill utskottet inledningsvis redovisa följande.

Vid RIM år 1989 antogs handlingsprogrammet "Idrottspolitisk

offensiv" som avsågs ligga till grund för idrottsrörelsens

utveckling under 1990-talet. I programmet regleras bl.a. frågor

om rörelsens mål och inriktning, förenings- och ledarutveckling,

förhållandet mellan motions- och elitidrott, rörelsens insatser

för handikappade och invandrare, finansiering samt forskning och

utveckling.

RIM år 1993 fastställde verksamhetsinriktning för perioden år

1994--1996. De fyra huvudpunkterna i denna inriktning är

individen i idrotten, anläggningstillgänglighet, idrottens

finansiering och internationellt agerande. Vid RIM år 1993

beslutades också att tillsätta utredningar som inför nästa RIM,

som äger rum i november 1995, skall genomföra en översyn och

lägga fram förslag till förändringar inom områdena program,

organisation och finansiering. I detta sammanhang behandlas

bl.a. idrottens mål och inriktning, förslag till idrottens

organisationsmodell samt dessutom en översyn av kriterierna av

fördelningen av det statliga bidraget till lokal

ungdomsverksamhet.

Vissa allmänna idrottsfrågor m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden som tar upp

idrottsrörelsens förhållanden i allmänhet samt motionsyrkanden om

en ny statlig idrottsutredning och om försöksverksamhet med stöd

till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en

krisdrabbad ort.

I motion Kr413 (kds) betonas betydelsen av etik inom

idrotten (yrkande 1). Motionärerna konstaterar att idrotten

spelar en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar och

att den lär deltagarna vad ansvarstagande innebär.

Ungdomsidrotten bidrar även till att förebygga och motverka

missbruk av alkohol och andra droger. Motionärerna understryker

att en viktig aspekt av god etik är hur barn- och ungdomsidrotten

utformas samt att det bör vara självklart att inte medverka till

utslagning och elittänkande när det gäller barn- och

ungdomsidrott.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i

motionen om barn- och ungdomsidrotten. Detta stämmer väl överens

med innehållet i propositionen. I denna påpekas att idrottens

etiska hållning är viktig inte minst med hänsyn till att

elitidrottare utgör förebilder för många barn och ungdomar.

Utskottet anser att motionen inte påkallar någon riksdagens

åtgärd. Motion Kr413 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande

1).

I samma motion (yrkandena 4 och 6) behandlas sambandet mellan

breddidrott och elitidrott. Motionärerna framhåller att

alla människor som vill ska ha möjlighet att delta i idrottandet

samt att breddidrotten, som mer betonar kamratskap och vikten av

att vårda sin hälsa än de faktiska idrottsprestationerna, lever i

ett ömsesidigt beroendeförhållande med elitidrotten. Elitidrotten

bygger på de många människornas idrottsaktiviteter och fungerar

för många frisksportare som en inspirationskälla. Motionärerna

betonar att det för att stimulera breddidrotten är nödvändigt att

elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor.

Sambandet mellan breddidrott och elitidrott tas upp i

propositionen. Det konstateras därvid att elitidrotten är av stor

betydelse för såväl ungdomsrekryteringen som människors positiva

upplevelser och känsla av samhörighet på olika nivåer. Utskottet

delar dessa åsikter. Uttalandena i propositionen och i motionen

står enligt utskottets mening inte i strid med varandra. Motionen

erfordrar enligt utskottets mening inte någon åtgärd från

riksdagens sida. Utskottet avstyrker således motion Kr413 i här

aktuella delar (yrkandena 4 och 6).

I motion Kr414 (m) behandlas idrottsrörelsens oberoende

ställning (yrkande 1). Motionärerna anför att det mot bakgrund

av idrottens betydelse i samhället är viktigt för politiska

partier att engagera sig för de framtida villkoren för

idrottsrörelsen. Motionärerna betonar dock att den svenska

idrotten även i framtiden måste ges möjlighet att agera

självständigt och ha friheten att själv bestämma verksamhetens

innehåll, inriktning och mål.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av

idrottsrörelsens oberoende ställning. Även propositionen

innehåller uttalanden med detta innehåll. Det sägs sålunda i

propositionen att idrottsrörelsen är en fri folkrörelse som själv

ska forma sin framtid. Utskottet anser att det inte föreligger

någon motsättning mellan innehållet i propositionen och vad som

anförts i motionen i denna del. Innehållet i motionen erfordrar

därför inte något uttalande av riksdagen i denna del. Utskottet

avstyrker således motion Kr 414 i här aktuell del (yrkande 1).

Motionärerna bakom Kr412 (c) föreslår att det tillsätts en

parlamentarisk utredning med uppgift att utreda den långsiktiga

finansieringen av statens stöd till idrotten och idrottens

möjligheter till ökad självfinansiering (yrkande 1). Mot

bakgrund av det statsfinansiella läget och behov av långsiktiga

spelregler och stödsystem för idrotten föreligger det skäl till

en grundlig genomlysning av hur samhällets stöd till idrotten

skall se ut framgent och förutsättningarna för att idrotten skall

öka sin självförsörjning, anför motionärerna.

Utskottet har flera gånger behandlat motioner med yrkanden om

tillsättande av statliga utredningar på idrottens område.

Utskottet har därvid uttalat att det måste ankomma på

idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättande av sådana

utredningar.

Utskottets tidigare bedömning är alltjämt hållbar. Utskottet

vill vidare framhålla att RIM år 1993 tillsatte en utredning som

behandlar frågor rörande idrottens framtida finansiering.

Utskottet vill också hänvisa till att utskottet i sitt betänkande

1994/95:KrU13 Lotterifrågor ingående behandlar frågor om

möjligheterna för bl.a. idrottsrörelsen att få ökade intäkter

från kasino- och spelverksamheten. Med hänsyn till det anförda

avstyrks motion Kr412 i här aktuell del (yrkande 1).

I motion Kr413 (kds) behandlas inriktningen av samhällets

bidragsgivning till idrotten (yrkande 15 delvis). Motionärerna

anför att målsättningen för samhällets stöd till idrottsrörelsen

bör vara att ge resurser och möjligheter till idrottens utövande.

Stödet bör inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på

bidrag till ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Reglerna för

det ekonomiska stödet skall vara enkla, rättvisa och inriktade på

en obyråkratisk hantering.

Motionärerna bakom motion Kr417 (fp) tar upp samma fråga

(yrkande 1). I motionen framhålls angelägenheten av att

resurserna fördelas på ett sätt som gör det möjligt att ta till

vara de ideellt arbetande ledarnas engagemang. Det måste finnas

väl fungerande anläggningar och resurser för utbildning. Goda

arbetsförhållanden är nödvändiga för att rekryteringen också i

fortsättningen skall bli tillräcklig.

Utskottet delar de åsikter som framförs i motionerna. Dessa

åsikter överensstämmer även i huvudsak med vad som i motsvarande

delar sägs i propositionen. Samtidigt är det dock, som utskottet

ovan anfört, viktigt att idrottsrörelsens självständiga ställning

bibehålls. Idrottsrörelsen bör därför ha en långtgående frihet

att avgöra på vilket sätt samhällets stöd till idrotten skall

fördelas. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna inte

bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker således motionerna Kr413 yrkande 15 i här aktuell del

och Kr417 yrkande 1.

Motionärerna bakom motion Kr413 (kds) anser att det bör inledas

en försöksverksamhet med en massiv stödinsats till

idrottsrörelsen och andra ideella organisationer i en krisdrabbad

ort (yrkande 16). Motionärerna anför att en vetenskaplig

försöksverksamhet bör inledas i någon ort som drabbats av kraftig

arbetslöshet och ekonomiska bekymmer i syfte att dokumentära

idrottens stora fostrande och förebyggande möjligheter.

En motion med samma innehåll behandlades av utskottet år 1993

(bet. 1992/93:KrU14). Utskottet anförde därvid att sådana projekt

med väsentlig medverkan av idrottsrörelsens organisationer som

motionären hade efterfrågat -- med hänsyn till idrottsrörelsens

ställning som självständig folkrörelse -- i allmänhet inte borde

initieras av andra än rörelsens egna organ. Med hänsyn härtill

ansåg utskottet att motionen inte borde föranleda något initiativ

från riksdagen. Utskottet framhöll i sammanhanget att det kunde

finnas möjligheter att erhålla stöd för sådana projekt som

motionären avsåg bl.a. från Allmänna arvsfonden.

Utskottets tidigare bedömning är alltjämt gällande. Motion

Kr413 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 16).

Handikappidrott

I motion Kr413 (kds) behandlas frågor om idrottsarenors

tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar och om

behovet av forskning till förmån för handikappidrotten (yrkande

7). Motionärerna konstaterar att idrotten har stor betydelse vid

rehabiliteringen av handikappade liksom vid dessas integrering i

samhället i övrigt samt framhåller att idrottsarenorna måste

handikappanpassas så att de möjliggör för handikappade att utöva

idrott och även delta som åskådare. Motionärerna anför vidare att

Sverige via forskning kan bidra till utveckling och

vidareutveckling av teknik som gör det möjligt för handikappade

att utöva nya idrottsgrenar.

Utskottet konstaterar att propositionen innehåller uttalanden

om idrottens betydelse för rehabiliteringen och integreringen av

handikappade i samhället som i huvudsak överensstämmer med vad

som anförts i motionen. Utskottet vill vidare hänvisa till en

utredning av Handikappinstitutet, benämnd Utredning om hjälpmedel

för motion, sport och hobby, som genomförts på uppdrag av

regeringen. Utredningen överlämnades till regeringen i december

1994 och bereds för närvarande i Socialdepartementet. Utredningen

innehåller förslag till åtgärder för att underlätta för människor

med funktionsnedsättningar att utöva idrottsaktiviteter, bl.a.

genom tillhandahållande av fritidshjälpmedel i anslutning till

fritidsanläggningar och genom ekonomiskt stöd för

produktutveckling av fritidshjälpmedel. Utskottet vill också

nämna att Socialhögskolan i Lund, med stöd av Centrum för

idrottsforskning, bedriver forskning rörande bl.a. integration av

handikappidrotten i friskidrotten och i samhället i övrigt.

Såvitt gäller handikappidrottens villkor kan härutöver särskilt

nämnas att det av RF:s årsredovisning framgår att

Handikappidrottsförbundet, av 63 specialförbund, mottog det

sjunde största bidraget budgetåret 1993/94.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda att det inte

erfordras något uttalande av riksdagen med anledning av vad

motionärerna anfört. Motion Kr413 avstyrks därför i denna del

(yrkande 7).

Professionell boxning

I motion Kr403 (m) yrkas att riksdagen tillåter professionell

boxning i Sverige. Enligt motionärerna har lagen (1969:612) om

förbud mot professionell boxning spelat ut sin roll.

Förbudet mot professionell boxning infördes efter

riksdagsbehandling hösten 1969 genom ovan nämnda lag, som trädde

i kraft den 1 januari 1970 (prop. 1969:118, bet. 1969 1LU 51,

rskr. 1969:344). Förbudet infördes bl.a. mot bakgrund av att den

professionella boxningen ansågs farligare än amatörboxning. I

lagstiftningsärendet anförde departementschefen att det

utredningsarbete som hade föregått propositionen sammantaget med

remissyttrandena visade att de medicinska skadeverkningarna av

boxningen var allvarligare än man tidigare haft anledning att

räkna med. De var av sådan art att boxningen från medicinsk

synpunkt inte längre kunde godtas i sin dåvarande form, anförde

departementschefen. Första lagutskottet godtog

regeringsförslaget.

Utskottet behandlade år 1993 (bet. 1992/93:KrU14) ett

motionsyrkande om att riksdagen skulle upphäva lagen (1969:612)

om förbud mot professionell boxning. Utskottets ställningstagande

innebar att den bedömning av riskerna med professionell boxning

som hade gjorts i lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var

gällande. Motionen avstyrktes därför.

Utskottet anser att det inte heller senare har inträffat någon

omständighet som ger anledning att ompröva förbudet mot

professionell boxning. Motion Kr403 avstyrks därför.

Dopning

Frågor om dopning berörs i ett flertal motioner vid årets

riksmöte. Huvuddelen av motionerna innehåller yrkanden som tar

upp dopningen som samhällsproblem och är inte begränsade till

förhållandena inom idrotten. Ett yrkande, nämligen yrkande 6 i

motion Kr414 (m), avser bl.a. idrottsrörelsens möjligheter att

bidra med dopningskontroller även utanför den organiserade

idrotten. Yrkandet har samband med uppdraget för

Dopningsutredningen, som tillkommit efter förslag av

socialutskottet och vars uppdrag berörs i det följande. I en

annan motion, Kr412 (c), framställs med utgångspunkt i en

diskussion om dopning inom idrottsrörelsen bl.a. yrkanden om

kriminalisering av innehav och användning av dopningspreparat

(yrkande 3). Dessa båda yrkanden och ett antal andra yrkanden om

dopning behandlas i socialutskottets kommande betänkande

1994/95:SoU13. I förevarande betänkande behandlas två

motionsyrkanden som rör idrottsrörelsens egna insatser mot

dopning inom idrotten.

Regeringen tillsatte under år 1994 en parlamentarisk utredning

om dopning. Av kommittédirektiven (dir. 1994:78) framgår att

utredningen skall göra en allsidig översyn av dopningsproblemets

omfattning och karaktär, följder av missbruk av dopningspreparat

på kort och lång sikt samt bedöma behovet av ökade

informationsinsatser. Utredningen skall också föreslå de

ändringar i den rättsliga regleringen som utredningen kan finna

motiverade. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara

avslutat före utgången av år 1995.

Utskottet vill hänvisa till förra årets betänkande om idrott

(bet. 1993/94:KrU11) vari utskottet behandlade frågan om dopning

inom idrotten relativt ingående. Det framgår av detta betänkande

att ett flertal åtgärder har vidtagits för att motverka

användningen av dopningspreparat. Sålunda genomfördes 2 300

dopningstester under verksamhetsåret 1992/93 samt etablerades

samarbete mellan bl.a. Polisen, Tullen och RF. RF:s

dopningskommission medverkade vid en internationell

antidopningsutbildning och deltog i internationella möten om

dopning. Folkhälsoinstitutet medverkade även i arbetet, bl.a.

genom att ta fram och sprida information om dopning.

RF påpekar i sin årsredovisning år 1994 att kampen mot dopning

måste fortsätta och redogör för de åtgärder som i det syftet

vidtagits under verksamhetsåret enligt följande. Det samråd som

tidigare funnits mellan Polisen, Tullen och RF på central nivå

har under verksamhetsåret ersatts av en samrådsgrupp ledd av

Folkhälsoinstitutet. Gruppen består av 17 olika myndigheter, verk

och organisationer. Regionalt fortsätter det speciella samarbetet

mellan idrotten, Tullen och Polisen. Under år 1993 genomfördes

2 300 kontroller av 182 utbildade kontrollanter runt om i landet.

60 % av kontrollerna utfördes i samband med träning medan 40 %

gjordes vid tävlingar.

Utskottet vill även nämna att socialutskottet i februari 1995

höll en offentlig utfrågning om dopning. Vid detta tillfälle

deltog företrädare för bl.a. Folkhälsoinstitutet,

Rikspolisstyrelsen, sjukvården och RF. Ordföranden för RF,

professorn Arne Ljungqvist, lämnade en utförlig redovisning för

RF:s insatser -- i form av information, kontroll och utbildning

-- för att motverka dopning inom idrotten. Han framhöll bl.a. att

den svenska modellen har tjänat som förebild för ett stort antal

länder i världen. Beträffande det närmare innehållet i Arne

Ljungqvists anförande och vad som i övrigt förekom vid

utfrågningen hänvisar utskottet till socialutskottets kommande

betänkande 1994/95:SoU13.

Som angetts i det föregående behandlas i detta sammanhang två

yrkanden som rör idrottsrörelsens egna insatser mot dopning inom

idrotten.

I motion Kr413 (kds) konstateras att idrottsrörelsen gör stora

ansträngningar för att motverka användningen av dopningsmedel och

andra droger (yrkande 2). Motionärerna understryker att dopning

är oacceptabelt mot bakgrund av de extremt stora medicinska

riskerna samt anför att svensk idrottsrörelse både nationellt och

internationellt bör verka för kraftfulla idrottsliga påföljder

mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat.

Motionärerna bakom motion Kr417 tar upp behovet av fortsatta

insatser mot dopning (yrkande 4). I motionen anförs att dopning

och annat idrottsligt fusk påverkar idrottens anseende negativt.

Även om dopning i dag är ett samhällsproblem och den stora

förbrukningen av dopningspreparat sker utanför idrotten är en

fortsatt intensiv antidopningsverksamhet från idrottsrörelsens

sida viktig.

Utskottet ser med tillfredsställelse att RF bedriver ett

kraftfullt arbete för att motverka dopning inom idrotten. Med

hänsyn till vad som anförs i motionerna vill utskottet särskilt

framhålla att, enligt vad utskottet inhämtat, Riksidrottsnämnden

i sin egenskap av idrottens högsta bestraffningsorgan bedömer

förekommande överträdelser mot idrottens dopningsregler mycket

strängt. Med hänsyn till bl.a. de åtgärder som redovisats i det

föregående om idrottsrörelsens arbete för att motverka att

idrottsmän använder dopningspreparat och för att upptäcka och

beivra överträdelser av förbud anser utskottet att det inte är

påkallat med något riksdagens initiativ för att ytterligare

insatser av de slag som åsyftas i de i detta betänkande

behandlade yrkandena skall komma till stånd. Utskottet finner

sålunda att motionerna Kr413 (yrkande 2) och Kr417 (yrkande 4)

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Anslags- och andra resursfrågor

Stöd till idrotten (E 6)

I propositionen föreslås ett anslag till RF om 894 694 000

kronor, varav 502 173 000 kronor beräknats för juli 1995--juni

1996. Anslaget fram till utgången av juni 1996 innebär en

minskning i förhållande till innevarande budgetår med

10 000 000 kronor. Från anslaget skall avräknas visst belopp,

som avser bidrag till verksamhet utanför budgetåret 1995/96.

Utskottet återkommer till denna fråga.

Anslagsfrågor tas upp i fyra motioner.

Motionären bakom motion Kr406 (c) tar upp frågan om

kompensation till de ideella organisationerna inom idrotten för

de kostnadsökningar som höjda arbetsavgifter medför. Motionären

framhåller de ideella organisationernas stora samhällsbetydelse

och anför att dessa har en hårt ansträngd ekonomi. De bör därför

kompenseras för de kostnadsökningar som den under hösten 1994

beslutade höjningen av arbetsgivaravgiften medför, anser

motionären.

Med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget är det

nödvändigt att ekonomiska besparingar görs inom alla

samhällssektorer. Utskottets överväganden leder mot den

bakgrunden till slutsatsen att vad som anförts i motionen inte

ger anledning att avvika från regeringens förslag om

medelstilldelning. Utskottet godtar således regeringens förslag

såvitt avser den totala medelsanvisningen till Stöd till

idrotten. Från det föreslagna beloppet, 894 694 000 kronor, bör

dock avräknas 102 434 000 kronor, som -- till följd av ändrad

periodisering av utbetalningar -- avser bidrag till verksamhet

utanför budgetåret 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av propositionen och med avslag på motion Kr406 till

Stöd till Idrotten anvisar ett reservationsanslag på

792 260 000 kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

socialförsäkringsutskottet senare kommer att behandla ett i

motion Kr414 (m) framställt yrkande som avser

socialförsäkringsavgifter för idrottsmän.

Staten ger för närvarande bidrag till motionsverksamhet för

studerande vid kårorterna, vilka utgår till studentkårer eller

studentkårssammanslutningar. Under innevarande budgetår utgår ett

stöd om 5 611 000 kronor till sammanlagt 23 kårer eller

sammanslutningar. Stödet tillkom som ett särskilt stöd för att

främja studenternas motionsverksamhet. Stödet söks av respektive

studentkår eller sammanslutning av studentkårer på en och samma

ort genom RF. Dessa samråder även med Sveriges förenade

studentkårer innan regeringen föreläggs ett förslag på stödets

fördelning.

Regeringen har i propositionen beräknat att det särskilda

bidraget till stöd för motionsverksamhet för studerande vid

kårorterna skall upphöra från och med den 1 juli 1996.

I motion Kr407 (fp) hemställs att riksdagen beslutar att anslå

8 400 000 kronor för budgetåret 1995/96 till universitet och

högskolor som stöd för motionsverksamhet för studerande vid

kårorterna och att anslaget skall finansieras genom motsvarande

minskning av statens anslag till RF. Motionären anför att stödet

är mycket viktigt ur hälsosynpunkt och att något motsvarande stöd

från kommunernas sida inte kan påräknas.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har under behandlingen av

ärendet gjort en uppvaktning hos utskottet i syfte att stödet

skall bibehållas. SFS har anfört att motionsverksamheten är en

mycket viktig del av den förebyggande hälsovården för studenterna

och att 80 000 studenter motionerar regelbundet varje vecka. SFS

har även hävdat att statsbidraget endast i ringa utsträckning kan

ersättas av kommunalt aktivitetsstöd och att de driftsansvariga

studentidrottsföreningarnas existens därför är hotad.

Utskottet konstaterar att kommunerna som följd av ändringar i

folkbokföringslagen numera har ett tydligare ansvar för stöd till

studerandena vid kårorterna än vad som tidigare var fallet. Det

bör, som anförs i propositionen, även uppmärksammas att de

studerande vid kårorterna redan i dag har rätt till samma

statliga stöd för lokala ungdomsaktiviteter på idrottens område

som andra, förutsatt att de organiserar sig i en sådan ideell

idrottsförening som uppfyller kraven på medlemskap i något av de

specialförbund som ingår i RF. Utskottet vill också erinra om att

högskolorna har ansvar för studerandenas hälso- och sjukvård och

att det därför kan vara motiverat att högskolorna överväger

möjligheterna att inom ramen för sina resurser ge visst stöd till

motionsverksamheten. Utskottet vill slutligen framhålla

nödvändigheten av besparingar inom all statlig verksamhet.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda att det i fråga om

stödet till motionsverksamheten för de studerande vid kårorterna

inte föreligger skäl till annan bedömning än den som gjorts i

propositionen. Motion Kr407 avstyrks därför.

Motionärerna bakom motion Kr413 (kds) berör det lokala

aktivitetsstödet (yrkande 15 delvis). Motionärerna framhåller

att detta stöd är det viktigaste systemet för stöd till

idrottsföreningarna och anför att stödet måste bibehållas på

minst nuvarande nivå.

Det lokala aktivitetsstödets betydelse uppmärksammas även i

propositionen. Regeringen har beräknat bidraget till minst

300 000 000 kronor, vilket innebär ett oförändrat bidrag i

förhållande till innevarande budgetår. Eftersom utskottet i det

föregående har godtagit regeringens förslag till medelsanvisning

kommer, om utskottsförslaget bifalls, yrkandet i motionen att bli

tillgodosett. Motion Kr413 i nu aktuell del (yrkande 15 delvis)

erfordrar således inte någon åtgärd från riksdagens sida.

Regeringen föreslår i propositionen att en särskild anslagspost

inrättas under anslaget Stöd till idrotten för att förbättra

kvaliteten samt reglera omfattningen och finansieringen av

elitidrottares specialidrottsverksamhet vid riksrekryterande

idrottsgymnasier. En närmare bakgrund till förslaget redovisas i

utbildningshuvudtiteln (bil. 9 s. 35). Utbildningsutskottet

behandlar frågan om reglering av idrotsgymnasier i sitt

betänkande 1994/95:UbU9. Regeringen anser att en särskild ram om

36 000 000 kronor bör avsättas för det angivna ändamålet från

och med läsåret 1996/97 och har sålunda beräknat ett belopp om

18 000 000 kronor för en särskild anslagspost. Det anförs i

propositionen att RF bör ansvara för fördelningen av medel ur

denna ram. RF:s fördelning av medel till riksidrottsgymnasier

utgör myndighetsutövning och förutsätter lagstöd. Regeringen

föreslår därför att riksdagen antar ett i propositionen framlagt

förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till

Sveriges Riksidrottsförbund.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsberäkning samt

föreslår att riksdagen antar det av regeringen upprättade

förslaget till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till

Sveriges Riksidrottsförbund.

AB Tipstjänst

En del av AB Tipstjänsts vinst lämnas i bidrag till RF:s

verksamhet. Riksdagen har vid flera tillfällen bifallit förslag

från regeringen att AB Tipstjänsts bolagsstämma skall ges

möjlighet att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat

bidrag till RF.

I propositionen anförs att bolagsstämman bör ges fortsatt

möjlighet att besluta om ett bidrag till RF. Ramen bör enligt

regeringens uppfattning även framdeles uppgå till oförändrade

55 000 000 kronor per år.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av regeringens

förslag bör godkänna att AB Tipstjänsts bolagsstämma under

ettvart av åren 1995 och 1996 ges möjlighet att besluta om ett

bidrag till RF inom den angivna ramen 55 000 000 kronor per år.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalanden om idrottens etik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 1,

2. beträffande breddidrott och elitidrott

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkandena 4 och 6,

3. beträffande idrottsrörelsens oberoende ställning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 1,

res. 1 (m, c, fp, kds)

4. beträffande tillsättande av en parlamentarisk

utredning med uppgift att utreda den långsiktiga

finansieringen av statens stöd till idrotten och idrottens

möjligheter till ökad självfinansiering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr412 yrkande 1,

res. 2 (mp, c)

5. beträffande bidragsgivningen och inriktningen av

samhällets stöd till idrotten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr413 yrkande 15 i

denna del och 1994/95:Kr417 yrkande 1,

6. beträffande försöksverksamhet med en massiv

stödinsats till idrottsrörelsen och andra ideella

organisationer på en krisdrabbad ort

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 16,

res. 3 (kds)

7. beträffande uttalanden om idrottsarenors

tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar

och om behovet av forskning till förmån för

handikappidrotten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 7,

8. beträffande tillåtande av professionell boxning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr403,

9. beträffande insatser mot dopning inom idrotten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr413 yrkande 2

och 1994/95:Kr417 yrkande 4,

10. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

idrotten

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

med avslag på motion 1994/95:Kr406 till Stöd till

idrotten för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 792 260 000 kronor,

11. beträffande stöd för motionsverksamhet för studerande

vid kårorterna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr407,

res. 4 (fp, v, mp)

12. beträffande det lokala aktivitetsstödet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 15 i

denna del,

13. beträffande lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter

till Sveriges Riksidrottsförbund

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges

Riksidrottsförbund,

14. beträffande stöd till idrotten från AB

Tipstjänsts överskott

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner

vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn

Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica

Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s),

Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Erik Arthur Egervärn (c) och

Ulla-Britt Hagström (kds).

Reservationer

1. Idrottsrörelsens oberoende ställning (mom. 3)

Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Lennart Fridén

(m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan Backman (m), Erik Arthur

Egervärn (c) och Ulla-Britt Hagström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "(yrkande 1)" bort

ha följande lydelse:

Mot bakgrund av idrottens betydelse i samhället är det viktigt

för de politiska partierna att engagera sig för de framtida

villkoren för idrottsrörelsen. I detta sammanhang är det dock

enligt utskottets mening mycket viktigt att komma ihåg att det

ideella engagemanget i idrottsrörelsen sker av egen fri vilja och

inte genom styrning från krafter utifrån. Utskottet anser att den

svenska idrotten även i framtiden måste ges möjlighet att agera

självständigt och ha friheten att själv bestämma verksamhetens

innehåll, inriktning och mål. Utskottet konstaterar att vissa

uttalanden i propositionen ger anledning till tvivel i frågan om

huruvida regeringen delar denna uppfattning. Det anförs t.ex. i

propositionen att RF i sin anslagsframställning ej i tillräcklig

omfattning redovisat nödvändiga prioriteringar och att det därför

ankommer på regeringen att särskilt beräkna vissa delar av

anslaget. Utskottet finner mot den redovisade bakgrunden att

riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som i

motionen har anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning.

Utskottet tillstyrker således motion Kr414 i här aktuell del

(yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande idrottsrörelsens oberoende ställning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr414

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att

utreda den långsiktiga finansieringen av statens stöd till

idrotten och idrottens möjligheter till ökad självfinansiering

(mom. 4)

Ewa Larsson (mp) och Erik Arthur Egervärn (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottets tidigare" och slutar med "(yrkande 1)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att -- som regeringsförslaget innebär -- en

nivåsänkning av stödet till idrotten av statsfinansiella skäl

bara kan accepteras om detta följs av en genomgripande analys av

hur stödet skall utvecklas på lång sikt. Det bör t.ex. inte

finnas någon självklar automatik i att samhällets stöd minskar i

takt med ökad möjlighet till självfinansiering utan detta måste

avvägas totalt sett. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget

och behovet av långsiktiga spelregler och stödsystem för idrotten

är det enligt utskottets mening skäl att göra en grundlig

genomlysning av hur samhällets stöd till idrotten skall se ut

framgent och av förutsättningarna för att idrotten skall kunna

öka sin självfinansiering. Utskottet anser att regeringen bör

tillsätta en parlamentarisk utredning med medverkan även från

idrottsrörelsen för att lämna förslag i dessa avseenden.

Utskottet tillstyrker således motion Kr412 i nu aktuell del

(yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande tillsättande av en ny parlamentarisk utredning

med uppgift att utreda den långsiktiga finansieringen av statens

stöd till idrotten och idrottens möjligheter till ökad

självfinansiering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr412 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Försöksverksamhet med en massiv stödinsats till

idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en

krisdrabbad ort (mom. 6)

Ulla-Britt Hagström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottets tidigare" och slutar med "(yrkande 16)" bort ha

följande lydelse:

Under perioder av långvarig arbetslöshet kan framför allt

ungdomar lätt förlora tron på sig själva och samhället. Utskottet

anser att det skulle vara utomordentligt intressant att i en ort

som drabbats särskilt av arbetslöshet och ekonomiska bekymmer

tillförsäkra idrottsrörelsen rikliga resurser för att göra en

massiv insats för ungdomen. Därmed skulle troligen de sociala

effekterna den tid en person är arbetslös kunna lindras. Försöket

borde på ett vetenskapligt sätt utvärderas och följas upp för att

dra slutsatser som kan tillämpas även på andra orter och i andra

sammanhang. Utskottet anser således att en försöksverksamhet av

det slag som motionärerna föreslår bör komma till stånd. Motion

Kr413 tillstyrks därför i denna del (yrkande 16).

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande försöksverksamhet med en massiv stödinsats

till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en

krisdrabbad ort

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr413 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårorterna

(mom. 11)

Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa

Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att motionsverksamheten vid kårorterna ur

hälsoförebyggande och studiesocial synvinkel är av mycket stor

betydelse. Med hänsyn till kommunernas och högskolornas

ansträngda ekonomiska förhållanden kan det inte påräknas att

dessa tillskjuter medel till den aktuella motionsverksamheten om

det statliga stödet upphör. Bidraget bör utan svårighet kunna

finansieras genom att stödet till RF minskas i motsvarande mån.

Mot denna bakgrund delar utskottet motionärens bedömning att det

under anslaget Stöd till idrotten för budgetåret 1995/96 bör

inrättas en anslagspost om 8 400 000 kronor som disponeras av

universitet och högskolor som stöd för motionsverksamhet för de

studerande. Utskottet tillstyrker således motion Kr407.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande stöd för motionsverksamhet för studerande

vid kårorterna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr407 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 3

Inledning 3

Vissa allmänna idrottsfrågor m.m. 4

Handikappidrott 6

Professionell boxning 7

Dopning 8

Anslags- och andra resursfrågor 9

Stöd till idrotten (E 6) 9

AB Tipstjänst 12

Hemställan 12

Reservationer

1. Idrottsrörelsens oberoende ställning (m, fp, c,

kds) 13

2. Tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift

att utreda den långsiktiga finansieringen av statens stöd till

idrotten och idrottens möjligheter till ökad självfinansiering

(mp, c) 14

3. Försöksverksamhet med en massiv stödinsats till

idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en

krisdrabbad ort (kds) 15

4. Stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårorterna

(fp, v, mp) 15

Bilaga

I propositionen framlagt lagförslag 17