Bet. 1994/95:KrU15

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU15

Övergripande kulturfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

KrU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser

övergripande kulturfrågor. Även några mer avgränsade frågor

behandlas.

Frågan om innehållet i den svenska kulturpolitiken har sedan

våren 1993 varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i

parlamentariska kommittéer. Kulturutredningen är en

parlamentarisk utredning med företrädare för samtliga i

riksdagen företrädda partier. Den skall utreda frågan om

kulturpolitikens inriktning. Tre andra utredningar har under

förra året slutfört sina uppdrag. Museiutredningen har gjort en

översyn av mål och strukturfrågor inom det statliga och

statsunderstödda museiväsendet. Teaterutredningen har gjort en

översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och

ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna.

Internationella kulturutredningen har utrett frågan om kulturens

internationalisering. Kulturutredningen fick i slutet av förra

året tilläggsdirektiv. I dessa utvecklades närmare utredningens

uppgifter i vad avser de frågor som utredningen skall lägga

särskild vikt vid. Genom direktiven överlämnades också de tre

ovan angivna utredningarnas betänkanden till Kulturutredningen.

Eftersom beslut om såväl innehållet i som formerna för det

utredningsarbete som pågår inom Kulturutredningen i allt

väsentligt fattats i enlighet med önskemål som kulturutskottet

framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i

frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra

uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet

föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i

utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av

de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Även i frågor

där det i sak råder olika uppfattningar om den lämpligaste

lösningen har utskottet således kunnat enas om en gemensam

motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det i

Kulturutredningen ingår företrädare för samtliga i riksdagen

representerade partier. Synpunkter som framförts motionsvägen

kan därför i många fall med lätthet lyftas fram inom

utredningen.

Utskottet vill här också nämna att utskottet i vissa fall

avstår från att mera ingående diskutera innehållet i ett

motionsyrkande, eftersom det är uppenbart att med hänsyn till

Kulturutredningens direktiv motionskravet måste bli föremål för

överväganden inom Kulturutredningen.

Med anledning av motioner rörande Stiftelsen Framtidens kultur

lämnar utskottet en relativt utförlig redovisning för de av

stiftelsen fastlagda riktlinjerna för bidragsgivningen. Med

hänvisning till stiftelsens självständighet avstyrker utskottet

krav på uttalanden om användningen av stiftelsens medel.

Utskottet behandlar vidare bl.a. frågan om innehållet i

lagstiftningen om utförsel av kulturföremål.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Vid betänkandet har fogats 5 reservationer och 7 särskilda

yttranden.

Motionerna

1994/95:Kr201 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en opera i Malmö.

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen avsätter medel till ett Nobelmuseum,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att använda kapitalet ur Stiftelsen

Framtidens kultur till varaktiga kulturprojekt som inte skall ha

karaktären av arbetsmarknadspolitiska projekt,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regionala kulturinstitutioner som

länsmuseer och länsteatrar bör prioriteras vid kommande

kulturinsatser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en bibliotekslag snarast bör införas.

1994/95:Kr206 av Jan Backman och Birgitta Wistrand (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att hålla kultursektorn fri från

korporativa beslutsorgan.

1994/95:Kr219 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Röhsska museet.

1994/95:Kr220 av Eskil Erlandsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utförsel av kulturföremål.

1994/95:Kr221 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utförsel av kulturföremål.

1994/95:Kr226 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning för inrättande av ett

nationellt centrum för blåsmusik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Östgötamusiken skall vara basen för

detta nationella centrum.

1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturens betydelse för barns och

ungdomars utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en växande andel av all

kulturverksamhet inriktas mot barn och ungdomar,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om användningen

av Stiftelsen Framtidens kulturs resurser i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Kr233 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturens egenvärde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att precisera det statliga

ansvaret på kulturområdet.

1994/95:Kr234 av Elisabeth Fleetwood och Birgitta Wistrand (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stärka banden mellan Stockholm, övriga

Sverige och europeiska länder såväl inom som utom den europeiska

unionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att presentera och vidareutveckla

Stockholm och Stockholmsregionen som en kulturell och attraktiv

mötesplats,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att erbjuda svenska och utländska besökare

evenemang av hög konstnärlig kvalitet med såväl svenska

produktioner som internationella gästspel.

1994/95:Kr235 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fördelningen av kulturanslagen.

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kulturpolitiken skall vara generell

och stödja utveckling och mångfald,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur bör ges

rätt att fördela medel utan avgörande inflytande av andra

bidragsförmedlare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör anges så

tydligt att de ger god vägledning för politiska beslut och när

prioriteringar skall göras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den informationstekniska utvecklingen

bör utnyttjas i kulturverksamhet.

1994/95:Kr245 av Conny Öhman och Berit Löfstedt (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett nationellt centrum för blåsmusik.

1994/95:Kr246 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av ett nationellt centrum för

blåsmusik i Linköping,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den pågående

Kulturutredningen får i uppdrag att utreda frågan om inrättande

av nationellt centrum för blåsmusik i Linköping.

1994/95:Kr248 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Backa teater i Göteborg erhåller ett

nationellt uppdrag att svara för utvecklingsinsatser inom barn-

och ungdomsteatern.

1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ekonomisk expertutredning om kulturens

betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att staten skall ta ansvar för ett

kulturellt "stamnät", en kulturell infrastruktur, som förutom

nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala

stödjepunkter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det statliga stödet till enskilda

konstnärer i större utsträckning bör knytas till särskilda

projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de kulturinstitutioner som får

statliga bidrag bör åläggas att presentera en långsiktig

handlingsplan vad gäller satsningar inom barn- och

ungdomsområdet.

1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information till invandrar- och

handikappgrupper,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en riksscen för folkmusik och dans,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skolbiblioteken skall omfattas av en

ny bibliotekslag.

1994/95:Kr271 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nya Marinmuseum i Karlskrona.

1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att systemet för bidragsgivning

till länsmuseerna bibehålls,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringen av Sjöhistoriska museet.

1994/95:Kr280 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett samordningsorgan inför

kulturhuvudstadsåret 1998.

1994/95:Kr281 av Inger Segelström och Björn von Sydow (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att flytta Sjöhistoriska museet till

Beckholmen.

1994/95:Kr283 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det grundbeloppsbaserade statsbidraget

till länsmuseerna.

1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av en kulturfond,

7. att riksdagen under ett nytt anslag benämnt Bidrag till

Svenskarnas kulturfond för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 500 000 kronor.

1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om allmänhetens tillgång till offentliga

terminaler på folkbibliotek.

1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (s) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om informationssökning på bibliotek.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kultursatsningar.

Utskottet

Utredningsarbete på kulturområdet

Utskottet lämnar inledningsvis en redovisning för det

omfattande utredningsarbete som pågår inom Kommittén om

kulturpolitikens inriktning. Vanligen används namnet

Kulturutredningen som beteckning på kommittén.

Kulturutredningen är en parlamentarisk kommitté med

företrädare för samtliga i riksdagen företrädda partier. De

ursprungliga direktiven (dir. 1993:24) utfärdades i februari

1993. I slutet av år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till

utredningen samtidigt som vissa ändringar gjordes i utredningens

sammansättning (dir. 1994:146).

Tre andra utredningar på kulturområdet har under förra året

slutfört sina uppdrag.

Museiutredningen har i enlighet med sitt uppdrag gjort en

översyn av mål och strukturfrågor inom det statliga och

statsunderstödda museiväsendet (dir. 1993:26 och 1993:51).

Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:51) Minne och

bildning.

Teaterutredningen har i enlighet med sitt uppdrag gjort en

översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och

ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna (dir.

1993:25 och 1993:50). Uppdraget har redovisats i betänkandet

(SOU 1994:52) Teaterns roller.

Internationella kulturutredningen har i enlighet med sitt

uppdrag utrett frågan om kulturens internationalisering (dir.

1993:52). Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:35)

Vår andes stämma -- och andras.

Kulturutredningen och Internationella utredningen tillsattes

efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. De

båda övriga utredningarna fick, sedan särskilda utredare

tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv parlamentarisk

sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter

förslag av utskottet.

Enligt de ursprungliga direktiven för Kulturutredningen (dir.

1993:24) har utredningen i uppgift att

göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande

inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,

värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de

resurser som har satsats,

göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som

kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre

sikt,

göra en analys av kulturverksamheternas och

kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,

lämna förslag om eventuellt förändrade mål för

kulturpolitiken,

precisera statens ansvar för kulturpolitiken,

lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en

positiv utveckling av kulturen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och

hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas.

Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska

ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och

landstinget. Utredningens överväganden bör göras utifrån

förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.

I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget

till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens

huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva

kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör

grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och

vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras.

Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på

kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För

egen del pekar dock dåvarande kulturministern på ett antal

viktiga ämnen som hon anser det vara angeläget att utredningen

uppmärksammar. Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1)

Kulturella centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige,

(3) Den internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och

kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för

barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering.

I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls

bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt

förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i

framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag.

Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende

av hur resurserna och instrumenten används. En del av

utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara

att söka identifiera de hinder som kan finnas för

kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling.

Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå

från ambitionen att

kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,

kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja

förnyelse och utveckling,

en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning

mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är

eftersträvansvärd,

kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.

Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå

förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars-

och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt

kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om

den nuvarande formen för statsbidrag till regionala

kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget

anför dåvarande kulturministern att hon bedömt att det inom två

områden finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande

förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden.

Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför

skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske

med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till

de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till

avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken

Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att

utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering

av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till

uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den

förda politiken har haft negativa effekter på

kulturverksamheternas och institutionernas utveckling.

Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en

värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet

varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som

motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och

behov.

Kulturutredningen har i början av år 1994 lagt fram

betänkandet (SOU 1994:9) Förnyelse och kontinuitet -- om konst

och kultur i framtiden. Betänkandet innehåller ett antal

uppsatser om kulturens framtida roll och vilka krav som kan

komma att ställas på kulturpoliken. Uppsatserna har efter

önskemål av utredningen skrivits av 20 personer. Uppsatserna

skall bl.a. utgöra underlag för utredningens fortsatta arbete.

Som inledningsvis angetts fick Kulturutredningen

tilläggsdirektiv i slutet av år 1994 (dir. 1994:146).

Enligt dessa skall utredningen i sitt fortsatta arbete lägga

särskild vikt vid

jämlikhet och delaktighet i kulturlivet,

folkbildningens och folkrörelsernas kulturspridande roll,

barnens och ungdomens delaktighet i kulturen,

förbättring av konstnärernas villkor,

massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen,

kulturarvets och det svenska språkets betydelse,

den fysiska miljöns utformning.

Utredningen skall lämna förslag till en bibliotekslag. Den

skall vidare behandla bl.a. frågor om det totala statliga

ansvarstagandet för kulturverksamhet samt om förhållandet mellan

statliga insatser på central, regional och lokal nivå.

I särskilda avsnitt i tilläggsdirektiven utvecklas närmare

utredningens uppgifter i vad avser de frågor som utredningen i

enlighet med det sagda skall lägga särskild vikt vid. Som

närmare redovisas i det följande skall utredningen också -- med

redovisning av förslag före utgången av mars 1995 -- pröva vissa

frågor som rör Sjöhistoriska museets byggnad och dess samlingar.

Genom tilläggsdirektiven till Kulturutredningen överlämnades

till denna Museiutredningens, Teaterutredningens och

Internationella kulturutredningens betänkanden, till vilka

fogats remissvar och sammanställningar av dessa. Det angavs att

betänkandena och remissvaren skulle bilda underlag för

utredningens fortsatta överväganden. De museipolitiska

övervägandena skall också omfatta Statens försvarshistoriska

museer. Här bör också nämnas att till utredningen har

överlämnats Kulturrådets rapport avseende Stockholmsmusiken och

Länsmusiken i Blekinge.

Kulturutredningens arbete skall enligt tilläggsdirektiven vara

avslutat senast den 31 maj 1995.

Allmänna synpunkter

Som en allmän bakgrund till utskottets överväganden rörande

merparten av de motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande

finns skäl anföra följande synpunkter, vilka nära överensstämmer

med vad utskottet anförde i motsvarande betänkande våren 1994

(bet. 1993/94:KrU18).

Eftersom beslut om såväl innehållet i som formerna för det

utredningsarbete som pågår inom Kulturutredningen i allt

väsentligt fattats i enlighet med önskemål som kulturutskottet

framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i

frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra

uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet

föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i

utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av

de motionsyrkanden som behandlas i de följande avsnitten. Även i

frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den

lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en

gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

det i Kulturutredningen ingår företrädare för samtliga i

riksdagen representerade partier. Synpunkter som framförts

motionsvägen kan därför i många fall med lätthet lyftas fram

inom utredningen.

Utskottet vill här också nämna att utskottet i vissa fall

avstår från att mera ingående diskutera innehållet i ett

motionsyrkande, eftersom det är uppenbart att med hänsyn till

Kulturutredningens direktiv motionskravet måste bli föremål för

överväganden inom Kulturutredningen.

Kulturpolitikens mål

I tre motionsyrkanden tas upp frågor om de kulturpolitiska

målen, nämligen dels i motion Kr285 (m) yrkande 1, som

syftar till att förvaltningen av kulturarvet skall framhävas,

dels i motion Kr240 (fp) yrkande 1, som innefattar krav på

att kulturpolitiken skall vara generell och stödja utveckling

och mångfald, dels ock yrkande 3 i samma motion, där det

framhålls att de kulturpolitiska målen bör anges så tydligt att

de ger god vägledning för politiska beslut och när

prioriteringar skall göras.

Utskottet konstaterar att det ingår i Kulturutredningens

uppgifter att -- mot bakgrund av sina överväganden om de

kulturpolitiska behoven framöver samt om vikten av koncentration

på angelägna uppgifter -- överväga behovet av nya, jämkade eller

ändrade kulturpolitiska mål. Dessa överväganden bör inte

föregripas. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Decentraliseringsfrågor, m.m.

Kulturella centrum, m.m.

I det betänkande där utskottet uttalade sig för en

övergripande kulturpolitisk utredning (bet. 1991/92:KrU18)

pekade utskottet på behovet av fortsatta överväganden om hur

strukturen av kulturinstitutioner kan byggas vidare i

geografiskt hänseende. Därvid diskuterades relativt ingående

önskvärdheten av att bygga upp kulturella centrum även utanför

Stockholm, på platser som har förutsättningar att erbjuda

kulturverksamheter och konstnärligt skapande av internationell

standard. I sammanhanget hänvisades bl.a. till de synpunkter om

sådana centrum som anförts i en Europarådsrapport från år 1990.

Kulturutskottet anknöt till det pågående utredningsarbetet

inom den parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den

offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional

nivå och anförde att dessa överväganden kan ge utgångspunkter

också för hur kulturens institutionsstruktur skall byggas i vårt

land. Som en annan utgångspunkt för behovet av fler

kulturcentrum anknöt utskottet till frågan om kulturens

betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.

I direktiven till Kulturutredningen anförs att överväganden

med de utgångspunkter som kulturutskottet angett bör vara ett

grundläggande moment i utredningens arbete.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte

behövs någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr264

(kds), såvitt däri anförs synpunkter om staten skall ta ansvar

för ett kulturellt "stamnät", en kulturell infrastruktur, som

förutom nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala

stödjepunkter (yrkande 2). Motionärerna framhåller bl.a. att

sådanan stödjepunkter inte nödvändigtvis behöver erbjuda ett

brett kulturutbud utan skall kunna representeras av en enskild

institution som visat på god kvalitet ur ett såväl nationellt

som nationellt perspektiv. Således avstyrks motionsyrkandet.

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling även

motion Kr234 (m), vari framställs yrkanden som avser en av

landets regioner, nämligen Stockholmsregionen. Motionen

syftar till att banden skall stärkas mellan Stockholm,

övriga Sverige och andra Europeiska länder, att Stockholm

och Stockholmsregionen skall presenteras och vidareutvecklas som

en kulturell och attraktiv mötesplats, samt att Stockholm

skall kunna erbjuda svenska och utländska besökare evenemang av

hög konstnärlig kvalitet med såväl svenska produktioner som

internationella gästspel.

Då det gäller avvägningen mellan statliga insatser på

kulturområdet till Stockholmsregionen och till andra regioner i

landet vill utskottet hänvisa till att kulturutskottet, då

utskottet våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning

skulle tillsättas, angav att utredningens huvuduppgift borde

vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål

uppfyllts och att därvid särskilt uppmärksamhet borde ägnas åt

decentraliseringsmålet (bet. 1991/92:KrU18 s. 10). I sina

överväganden anförde vidare utskottet bl.a. att de centrala

kulturinstitutionerna har varit -- och är -- av stor betydelse

för hela landets kulturliv. Detta har, anförde utskottet, både

direkt och indirekt i olika sammanhang understrukits av

statsmakterna och även kommit till uttryck bl.a. i

budgetbedömningar.

Med hänsyn till vad som anförs i motionen om att stärka banden

mellan Stockholm och övriga Sverige och andra europeiska länder

erinrar utskottet om innehållet i det betänkande som lagts fram

av Internationella kulturutredningen -- (SOU 1994:35) Vår andes

stämma -- och andras. Som angetts i det inledande avsnittet har

betänkandet jämte remissyttranden överlämnats till

Kulturutredningen.

Det får ankomma på Kulturutredningen att överväga huruvida

några särskilda insatser av det slag som föreslås i motionen bör

göras för Stockholmsregionen eller för någon annan region.

Särskilt det förslag som lagts fram av Internationella

kulturutredningen ger Kulturutredningen anledning att pröva

huruvida det bör göras en större och sammanhållen satsning på

kulturturism i viss region i landet och att föreslå vilken

region som bör komma i fråga för en sådan satsning.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion

Kr234.

Även motion Kr280 (s) avstyrks. I denna föreslås att det bör

inrättas ett organ som skulle samordna kulturaktiviteter i

landet inför år 1998, då Stockholm efter beslut av EU:s

kulturministrar utsetts till Europas kulturhuvudstad. Utskottet

anser att det inte bör ankomma på riksdagen att ta initiativ

till ett sådant organ.

Andra decentraliseringsfrågor

I motion Kr235 (m) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna följande.

Fortfarande fördelas de statliga kulturanslagen med sex gånger

så stora anslag per stockholmare som per göteborgare eller

Malmöbo. Detta kan inte få fortsätta i längden.

Kulturutskottet ser yrkandet -- innebärande krav på en

omfördelning av kulturstödet -- som ett uttryck för

bedömningar av samma karaktär som utskottet gjorde då utskottet

våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning skulle

tillsättas. Utskottet angav att huvuduppgiften för en sådan

utredning borde vara att utvärdera i vad mån 1974 års

kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskild

uppmärksamhet borde ägnas åt bedömningen av

decentraliseringsmålet. Utskottet framhöll att de statliga

insatserna till den regionala utvecklingen på kulturområdet

varit betydande men att det ännu kvarstår önskemål om insatser

av betydande omfattning. Utskottet framhöll också -- i samband

med diskussionen om regionala centrum i landet -- bl.a. att de

centrala kulturinstitutionerna har varit och är av stor

betydelse för hela landets kulturliv, något som kommit till

uttryck i budgetbedömningar. Utskottets överväganden har senare

kommit till uttryck i direktiven till Kulturutredningen.

Utredningen får inte lägga fram några förslag som innebär

budgetförsvagningar och detta har inte heller föreslagits av

motionären. I de ursprungliga utredningsdirektiven understryks

emellertid att det är angeläget att de resurser som ställs till

förfogande används effektivt så att kulturen också i framtiden

kan ges goda ekonomiska villkor. Utredningen bör bl.a. bedöma om

det inom nuvarande resursramar finns behov av förändringar i den

statliga kulturbudgeten mot bakgrund av utredningens

överväganden om statens ansvar och önskemålet att främja en

långsiktig och stabil finansiering av prioriterade

kulturverksamheter. I tilläggsdirektiven anges att om statens

insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de

anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför

understryka vikten av att kommittén prövar den statsunderstödda

kulturverksamheten från grunden, inbegripet motiven för statens

ansvarstagande.

Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att

det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med

anledning av motionskravet (motion Kr235). Utskottet vill

tillägga att utredningens ställningstagande då det gäller det

statliga kulturstödet självfallet måste ske med utgångspunkt i

en bedömning av hur de mål som enligt utredningen bör gälla för

kulturpolitiken i framtiden främjas på det mest effektiva

sättet.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om

nationella uppdrag skall kunna ges åt museer eller andra

kulturinstitutioner ute i landet som har andra huvudmän än

staten (se bet. 1992/93:KrU17 s. 10--11 och 15--17 samt bet.

1993/94:KrU18 s. 9--11). I linje med vad utskottet anfört

tidigare konstaterar utskottet att överväganden rörande denna

fråga får anses ligga inom ramen för Kulturutredningens uppdrag.

Till utredningen har genom de nyligen utfärdade

tilläggsdirektiven överlämnats bl.a. Museiutredningens

betänkande (SOU1994:51) Minne och bildning. I detta betänkande

föreslås att de statliga museerna skall samordnas i fyra större

museienheter och att de nationella uppgifter, som dessa

museienheter skall ansvara för, kan förvaltas i olika delar av

landet. Utskottet återkommer till denna fråga. Även

Teaterutredningens betänkande (SOU1994:52) Teaterns roller har

överlämnats till Kulturutredningen. Också i detta betänkande

behandlas frågor om nationella uppdrag, bl.a. såvitt avser

barnteaterområdet. Utskottet anser att de nu aktuella

motionsyrkandena bör bedömas med utgångspunkt i att

Kulturutredningens arbete inte bör föregripas och att riksdagen

därför bör undvika att nu göra några principiella uttalanden i

frågan om ansvaret för nationella uppdrag på museiområdet eller

institutioner på andra kulturområden. I det sagda ligger också

att riksdagen inte i detta sammanhang bör lägga fast några nya

nationella uppdrag inom kulturområdet. Mot bakgrund av den

gjorda bedömningen behandlar utskottet i det följande ett antal

motionsyrkanden som avser frågor om fördelning av nationella

uppdrag eller om fastställande av nya sådana.

Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för

konsthantverk och design. Museet har tillkommit genom

testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i

Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag

för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala

museer. I motion Kr219 (fp) lämnas en redovisning för museets

verksamhet. Motionärerna anser -- med hänsyn till pågående

diskussioner om ett formmuseum -- att riksdagen redan nu skall

besluta att Röhsska museet skall ha det nationella ansvaret för

konsthantverk och industridesign.

Kulturutskottet har vid en rad tillfällen behandlat frågor om

Röhsska museet (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18, bet.

1992/93:KrU17 och bet. 1993/94:KrU18). Sedan utskottet senast

behandlade sådana frågor har Museiutredningen lagt fram sitt

betänkande. Som delvis berörts i det föregående föreslås att det

till de föreslagna statliga museienheterna med nationella

uppgifter skall kunna knytas funktioner, som i dag finns på

andra platser än i Stockholm. Det behöver inte ske genom

förändrat huvudmannaskap utan kan också ta formen av avtal på

viss tid om vilka uppgifter och funktioner som skall fullgöras.

Detta förfarande kan t.ex. tillämpas på Röhsska museet, där

konst- och industridesign utvecklats i en form som har karaktär

av riksintresse, anförs det i betänkandet. Utskottet konstaterar

att denna bedömning omfattas av de överväganden som görs inom

Kulturutredningen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion

Kr219.

Även i motion Kr248 (fp) tas upp en Göteborgsinstitution,

nämligen Backa teater på Hisingen, som organisatoriskt ingår

i Göteborgs stadsteater. Motionärerna, som närmare redovisar

verksamheten vid Backa teater, vill att riksdagen skall besluta

att Backa teater skall erhålla ett nationellt uppdrag att svara

för utvecklingsinsatser inom barn- och ungdomsteatern.

Som också motionärerna redovisar har Teaterutredningen

uppmärksammat verksamheten vid Backa teater. Utredningen anser

att en barnteaterscen skall få ett särskilt nationellt uppdrag

för utvecklingsinsatser på barnteaterområdet. Grunden i ett

sådant uppdrag skall vara att värna om hög konstnärlig kvalitet

och att skapa förutsättningar för förnyelse av svensk

barnteater. Uppdraget bör vara tidsbegränsat och ge utrymme för

konstnärliga omprioriteringar. Det bör kopplas till en befintlig

teater vars huvudman är beredd att också ekonomiskt stödja

verksamheten. Staten bör dock stå för huvuddelen av

merkostnaderna. Inledningsvis bör det nationella uppdraget ges

till Backa teater. Detta val grundas främst på konstnärliga

bedömningar, men det innebär också en statlig regional satsning

i Västsverige, anser Teaterutredningen (SoU 1994:52 s. 237).

I enlighet med utskottets inledande bedömning bör

Kulturutredningens ställningstagande till Teaterutredningens

förslag inte föregripas. Motion Kr248 bör därför inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I tre motioner -- Kr226 (kds), Kr245 (s) och Kr246 (fp) --

framställs förslag som syftar till att det skall inrättas ett

nationellt centrum för blåsmusik och att Östgötamusiken i

Linköping skall vara detta centrum. I motionerna understryks

vikten av att de traditioner och kunskaper som skapats inom

blåsmusiken bevaras och utvecklas. Det behövs ett nationellt

kontaktnät som kan bevaka den internationella utvecklingen och

initiera samverkan inom landets blåsmusikverksamhet. Utskottet

hänvisar i övrigt till den utförliga motivering som finns i

motionerna.

På blåsmusikområdet har under det senaste året uppmärksamheten

särskilt inriktats mot frågan om nedläggningen av Stockholms

blåsarsymfoniker, för vilka Svenska rikskonserter är huvudman.

Som närmare framgår av årets budgetproposition (bil. 12 s. 89)

bör Blåsarsymfonikernas framtid prövas i ett brett

kulturpolitiskt perspektiv, nämligen inom Kulturutredningen. Det

är självklart att denna prövning ger Kulturutredningen särskild

anledning att göra en bedömning av blåsmusikens ställning i

landet. Därvid aktualiseras frågan om inrättande av ett centrum

för blåsmusiken, som förordas i motionerna, och om placeringen

av ett sådant. Med hänsyn till det anförda och då

Kulturutredningens arbete inte bör föregripas påkallar

motionerna inte någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr265 (v),

såvitt däri framställs ett yrkande som innebär att det skall

inrättas en riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans

(yrkande 6). Motionärerna framför synpunkter på behovet av en

sådan scen med utgångspunkt i det ökande intresset för folkmusik

och i det förhållandet att andra musik- och teaterformer har

tillgång till motsvarande institutioner. I motionen

exemplifieras detta förhållande med den statliga Dramatiska

teatern, det landstingsstödda Konserthuset i Stockholm och den

enskilt drivna Jazzscenen på Fasching i Stockholm. De framhåller

bl.a. det är självklart att Sverige som numera är ett

mångkulturellt samhälle också söker en mångkulturell identitet.

Utskottet anser att även den i detta motionsyrkande upptagna

frågan -- i den mån den avser statligt stöd till folkmusik och

-dans -- ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete. Detta

bör i enlighet med vad som anförts i det föregående inte

föregripas. Yrkandet avstyrks.

I flera motioner läggs fram förslag som avser Sjöhistoriska

museets verksamhet och lokalisering.

Sjöhistoriska museets huvudbyggnad utgörs av en av Ragnar

Östberg ritad byggnad på norra Djurgården i Stockholm. Byggnaden

ligger i nära anslutning till Tekniska museet och Folkens museum

-- etnografiska. Marinmuseum, som är en del av Statens

försvarshistoriska museer och tillhör Försvarsdepartementets

verksamhetsområde, är beläget i Karlskrona. Betydande

investeringar görs f.n. på Stumholmen i Karlskrona genom att där

uppförs en ny byggnad för museet, Nya marinmuseet. Stumholmen

ligger nära Trossö, där bl.a. örlogsvarvet finns. Här bör också

nämnas att Nobelstiftelsen i en framställning till regeringen

föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvudbyggnad

överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett

Nobelmuseum. Utskottet återkommer till frågan om statsbidrag

till ett sådant museum.

I motion Kr281 (s) förordas att Sjöhistoriska museet skall

flyttas till Beckholmen, sydväst om Djurgården.

I motion Kr279 (c) föreslås att Sjöhistoriska museet skall

lokaliseras till det nya marinmuseet i Karlskrona (yrkande 4).

Med en utförlig motivering -- innefattande en bred redovisning

för det marina kulturarvet i Karlskrona -- föreslår motionärerna

bakom motion Kr271 (s) att Sjöhistoriska museets uppgifter på

det örlogsmarina området förs över till Nya marinmuseet i

Karlskrona så att detta museum får ansvar för hela detta område.

Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om följande.

I de nyligen utfärdade tilläggsdirektiven till Kulturutredningen

fick utredningen i uppdrag att ta fram underlag inför

regeringens ställningstagande i frågan om överlåtande av

Sjöhistoriska museets huvudbyggnad till Nobelstiftelsen. I

samband därmed skall utredningen överväga en alternativ

lokalisering av Sjöhistoriska museet, t.ex. i anslutning till

Galärvarvet vid Vasamuseet. Även annan ort med anknytning till

svensk sjöfart kan övervägas. Frågan om överförande av

Sjöhistoriska museets samlingar till Marinmuseum i Karlskrona är

en möjlighet som skall vägas in i prövningen. Förslag i denna

del skall redovisas till regeringen senast den 31 mars 1995.

De i motionerna upptagna frågorna omfattas således av

Kulturutredningens uppdrag. Utredningens överväganden, som i

enlighet med det anförda skall redovisas inom kort, bör inte

föregripas. Yrkandena bör således inte föranleda någon åtgärd av

riksdagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr205 (mp),

såvitt däri föreslås att riksdagen avsätter medel till ett

Nobelmuseum (yrkande 7).

Utskottet har inhämtat att representanter för

Nobelstiftelsen, som förvaltar Nobels efterlämnade förmögenhet,

för närvarande utreder förutsättningarna för att inrätta ett

museum med tyngdpunkt på nobelpristagarna och deras insatser.

Avsikten med museet är att skapa ett unikt vetenskapligt och

kulturellt museum om nobelprisen med syfte att spegla den

vetenskapliga kulturella och politiska utvecklingen samt att

informera om exempelvis vetenskapens nuvarande inriktning.

Utredningsarbetet syftar till att lokalisera museet till

Stockholm. Som redovisats i det föregående skall

Kulturutredningen inom kort lämna förslag till beslut med

anledning av framställning från Nobelstiftelsen om förvärv av

Sjöhistoriska museets byggnad för inrättandet av museet. Här bör

också nämnas att även förutsättningarna för inrättandet i Oslo

av ett museum om Nobels fredspris undersöks.

Utskottet anförde under hösten med anledning av motionskrav

rörande Nobelprismuseum i Karlskoga att det enligt utskottets

uppfattning inte ankommer på riksdagen att ta initiativ i fråga

om inrättande eller lokalisering av ett Nobelmuseum (bet.

1994/95:KrU1). Utskottet bör inte heller ta initiativ till

statsbidrag till ett sådant museum. Motionsyrkandet avstyrks

(yrkande 7 i motion Kr205).

Malmö bör få en opera, anser motionären bakom motion Kr201

(m). Finansieringen bör ske genom överförande av bidrag som nu

utgår till Malmö musikteater och genom omfördelning av bidrag

som nu utgår till kultursektorn inom Stockholmsregionen.

Utskottet vill framhålla följande. Malmö Stadsteater

ombildades för några år sedan till aktiebolag. Nu finns i Malmö

ett moderbolag, Malmö Musik och Teater AB, som har tre

dotterbolag med inriktning på talteater, musikteater och dans

resp. symfonisk musik. Symfoniorkestern disponerar numera egna

lokaler. Malmö Musikteater AB, som svarar för musikteater och

dans, bedriver sin verksamhet huvudsakligen på tidigare Malmö

Stadsteaters stora scen. Denna teater har ytterligare en scen.

För omkring ett år sedan återinvigdes Hippodromteatern som är

avsedd för talteatern. Betydande statsbidrag utgår till

moderbolaget.

Motionsyrkandet synes syfta till att det skall byggas en ny

operabyggnad för musikteater med egna grundbidrag. Utskottet

vill framhålla att frågan om uppförandet av en särskild

operabyggnad i Malmö i första hand får prövas av de lokala och

regionala huvudmännen. Det ankommer också på huvudmännen att

avgöra i vilken organisatorisk form kulturverksamheten skall

drivas. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att

Teaterutredningen i ett teaterpolitiskt handlingsprogram tagit

upp punkter som avser att stärka bl.a. operakonstens ställning i

orter utanför Stockholm, däribland Malmö (se SOU 1994:52 s.

239). Som tidigare angetts har Teaterutredningens betänkande

överlämnats till Kulturutredningen. Bl.a. skall detta betänkande

och remissvaren över betänkandet bilda underlag för

Kulturutredningens fortsatta överväganden. Dessa bör inte

föregripas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Statsbidragsfrågor

I detta avsnitt behandlas yrkanden som avser den statliga

bidragsgivningen på kulturområdet. Flera av motionskraven kan

också ses som decentraliseringsfrågor.

Det är nödvändigt att det statliga ansvaret på

kulturområdet preciseras, anser motionärerna bakom motion

Kr233 (m). De utvecklar skälen för detta närmare (yrkande 2).

Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett genom de

direktiv som utfärdats för Kulturutredningen. Utskottet vill

särskilt hänvisa till att det i utredningens tilläggsdirektiv

anförs att kulturpolitikens förnyelse, som är kärnan i

utredningens uppdrag, förutsätter en översyn av vilka områden

som skall prioriteras inom den statliga kulturbudgeten. Om

statens insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de

anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför,

anförs det i motiven, understryka vikten av att utredningen

prövar den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden,

inbegripet motiven för statens ansvarstagande. Utredningen skall

belysa varje delområde från denna utgångspunkt. I enlighet med

det sagda påkallar motionsyrkandet inte någon åtgärd av

riksdagen.

I tre motioner tas upp frågor om det framtida statliga

stödet till länsmuseer och, i en av motionerna, länsteatrar

och andra regionala kulturinstitutioner.

Enligt motion Kr279 (c) yrkande 3 och motion Kr283 (c) yrkande

1 bör grundbidragssystemet till länsmuseerna bibehållas. Vidare

bör enligt motion Kr205 (mp) regionala kulturinstitutioner som

länsmuseer och länsteatrar prioriteras vid kommande

kulturinsatser (yrkande 10).

Utskottet anser att Kulturutredningens överväganden inte bör

föregripas. Samtidigt med detta ställningstagande vill utskottet

framhålla att det råder en allmän uppslutning kring värdet av

den väl utbyggda infrastruktur som finns då det gäller bl.a.

museer och teatrar att det finns befogad anledning utgå från att

Kulturutredningen kommer att sträva efter att denna struktur

skall kunna bevaras och vidareutvecklas. I enlighet med det

anförda avstyrks motionsyrkandena.

Enligt motion Kr264 (kds) bör det statliga stödet till

enskilda konstnärer i större utsträckning knytas till särskilda

projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag (yrkande 3).

Utskottet delar den uppfattning som motionsförslaget är ett

uttryck för. Utskottet vill framhålla att bidragsfördelningen av

Bildkonstnärsfonden numera har den inriktning som motionärerna

förordar. Med hänsyn härtill och med hänvisning till

Kulturutredningens uppdrag anser utskottet att det inte är

erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionen i aktuell del.

I motion Kr206 (m) framförs synpunkter som leder till

slutsatsen att det är av vikt att kultursektorn hålls fri från

korporativa beslutsorgan.

Utskottet erinrar om att det i de ursprungliga direktiven för

Kulturutredningen anges bl.a. att utredningen bör göra en

bedömning av om politiken har skapat eller befäst

administrativa, organisatoriska och kompetensmässiga gränser

inom kulturområdet som kan verka hindrande för

kulturverksamhetens utveckling. Den bör uppmärksamma om det

förekommer att olika roller och ansvar på ett olämpligt sätt

blandas samman i beslutsfattandet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Vissa biblioteksfrågor

Vid ett antal tillfällen under de senaste åren har utskottet

behandlat biblioteksfrågor. Sådana frågor har också varit

föremål för en omfattande debatt utanför riksdagen. I oktober

1992 höll kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning

till utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om

förutsättningarna för införande av en bibliotekslag borde

utredas. Kulturutskottet stannade för att inte ta något

initiativ i frågan. Bibliotekslagsfrågan har därefter varit

aktuell bl.a. då riksdagen behandlade frågan om en ändring av

upphovsrättslagen avseende krav på tillstånd av upphovsmännen

vid uthyrning och därmed jämförliga rättshandlingar av exemplar

av litterära verk till allmänheten (prop. 1992/93:214, yttr.

1992/93:KrU12y, bet. 1992/93:LU44, rskr. 1992/93:413, se även

bet. 1993/94:KrU18 s. 14 och res. 7).

I de i slutet av förra året utfärdade tilläggsdirektiven till

Kulturutredningen fick utredningen i uppdrag att lägga fram

förslag till en bibliotekslag. Det anges i dessa direktiv att

syftet med en bibliotekslag är att säkra att folk- och

skolbiblioteken kan bevara mångfald och kvalitet när det gäller

bokinköp samt att garantera avgiftsfria boklån. Därtill skall,

anges det, lagen säkerställa förekomsten av bibliotek i varje

kommun.

Ett i motion Kr205 (mp) framställt yrkande om att en

bibliotekslag snarast bör införas påkallar med hänsyn till

innehållet i tilläggsdirektiven inte någon riksdagens åtgärd.

Yrkandet avstyrks därför (yrkande 13).

Av samma skäl avstyrks motion Kr265 (v), såvitt däri krävs att

även skolbiblioteken skall omfattas av en bibliotekslag

(yrkande 8).

Två motionsyrkanden rörande biblioteksverksamheten

framställs med utgångspunkt i den snabba utvecklingen på

IT-området.

I motion T236 (s) förordas att det i en kommande bibliotekslag

skall stadgas skyldighet att i varje kommun erbjuda IT-tjänster

innebärande avgiftsbelagd tillgång till i vart fall Internet

(yrkande 3). I motion K810 (fp) förordas att det på

folkbiblioteken skall finnas tillgång till både lokala och

internationella datanät så att medborgarna kostnadsfritt kan

erbjudas grundläggande samhällsinformation. Det behövs en

utredning av frågan hur finansieringsfrågorna kan lösas (yrkande

8).

Utskottet konstaterar att frågor om hur vi skall kunna

utnyttja fördelarna med den nya informationstekniken och därmed

sammanhängande problem är föremål för överväganden i en rad

sammanhang. Det framstår som naturligt att Kulturutredningen

uppmärksammar de frågor som tas upp i de redovisade yrkandena.

Utskottet vill vidare i sammanhanget nämna att

konstitutionsutskottet i sitt nyligen avgivna betänkande

1994/95:KU41 Samhällsinformation behandlat förslag som avser

inrättande av medborgarkontor i kommunerna, där medborgarna

bl.a. skulle kunna inhämta information från databaser. I en av

de i betänkandet behandlade motionerna, Kr264 (kds), uttalas att

en samlokalisering med biblioteken bör övervägas. Med hänvisning

till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör ta något

initiativ med anledning av de här aktuella motionsyrkandena.

Dessa avstyrks således.

Barn- och ungdomsfrågor

De fyra motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt kan

sägas ha det gemensamt att de syftar till ökade satsningar på

kultur som riktar sig till barn och ungdom.

Som en bakgrund till redovisningen för och bedömningen av

yrkandena vill utskottet i korthet erinra om följande.

Behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig

mot barn och ungdom har ofta uppmärksammats under senare år av

både regering -- såväl den nuvarande som den tidigare -- och

riksdag. I direktiven till Kulturutredningen framhålls att det

likväl finns starka skäl som talar för att denna aspekt på

kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden

framöver. Utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för

att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Den bör

därvid utgå från förhållandet att barnens kulturintresse

grundläggs i hemmet och i skolan. Skolan är vår kanske

viktigaste kulturinstitution, anför det vidare i de ursprungliga

utredningsdirektiven.

I de i slutet av förra året utfärdade tilläggsdirektiven till

Kulturutredningen understryks ytterligare angelägenheten av

insatser med inriktning på barn och ungdom. När utredningen

överväger vilka förslag den skall lägga fram i syfte att främja

kulturell jämlikhet och jämställdhet samt vidgat deltagande i

kulturlivet skall den beakta att den unga generationen är den

viktigaste målgruppen för en långsiktig kulturpolitik, anförs

det i tilläggsdirektiven. Det är också hos barn och ungdom som

kulturen har störst möjligheter att lägga grunden för ökad

tolerans och förståelse människor emellan. Utredningen skall

föreslå nya insatser med inriktning på barn och ungdom. Därvid

skall utredningen särskilt uppmärksamma förskolans och skolans

betydelse som kulturmötesplatser, där unga människor får utrymme

för eget skapande samt nya kulturella erfarenheter och

upplevelser. Utredningen skall överväga i vilka former

barnomsorgens och skolans samverkan med det övriga kulturlivet

kan stimuleras och föreslå lämpliga åtgärder.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att som påpekas i

Kulturutredningens ursprungliga direktiv viktigt

underlagsmaterial för Kulturutredningens analyser tagits

fram av Statens kulturråd, bl.a. när det gäller

kulturinstitutionernas insatser för barn och ungdom.

I andra betänkanden under våren behandlar utskottet

regeringens budgetförslag på kultur- och medieområdet samt

motionsyrkanden om bl.a. ökade resurser för insatser för barn

och ungdom. Utskottet nöjer sig med att i detta sammanhang

redovisa att det i budgetpropositionen föreslås att en särskild

satsning görs för att stimulera utvecklingsarbete inom barn- och

ungdomskulturen.

I motion Kr230 (c) understryks betydelsen av kulturen för

barns och ungdoms utveckling. Utskottet kan instämma i vad som

anförs i motionen i denna del. Det synsätt på behovet av

insatser för barn och ungdom som utskottet gett uttryck åt i

många sammanhang har skett med utgångspunkt i insikten om att

kulturen har stor betydelse för barns och ungdoms utveckling.

Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Det bör

således inte föranleda någon åtgärd av riksdagen (yrkande 1).

Vad som inledningsvis i detta avsnitt anförts bl.a. om

Kulturutredningens uppdrag då det gäller kultur för barn och

ungdom talar för att det inte är erforderligt med något

riksdagens initiativ med anledning av motion Kr230 (c) yrkande 3

och motion A807 (c) yrkande 39; yrkandena syftar till att en

växande andel av all kulturverksamhet skall riktas mot barn

och ungdom. Till det sagda kommer att det även i landsting och

kommuner finns en insikt om vikten av insatser för barn och

ungdom på kulturområdet. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motionsyrkandena.

De kulturinstitutioner som får statliga bidrag bör åläggas

att presentera en långsiktig handlingsplan för satsningar inom

barn- och ungdomsområdet. Detta anser motionärerna

bakom motion Kr264 (kds) yrkande 5.

Utskottet uttalade förra året, då ett likartat yrkande

behandlades, att det framstår som naturligt att det i

anvisningarna till institutionerna inför de fördjupade

anslagsframställningar som skall avse nästa treåriga

budgetperiod ställs krav på en redovisning av insatserna för

barn och ungdom. Då det gäller statsunderstödda

kulturinstitutioner, i första hand de regionala institutionerna,

framstår det som naturligt -- anförde utskottet -- att Statens

kulturråd överväger behovet av att kräva in sådan redovisning

som här avses. Utskottet anser att det inte finns skäl ompröva

denna bedömning. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon

riksdagens åtgärd.

Stiftelsen Framtidens kultur. Ny kulturfond?

I fyra motioner framställs yrkanden som avser Stiftelsen

Framtidens kultur. Utskottet lämnar inledningsvis en översiktlig

redovisning för tillkomsten av stiftelsen, för

stiftelseförordnandet samt för bl.a. de riktlinjer för

bidragsgivningen som stiftelsen nyligen fastställt.

Stiftelsen Framtidens kultur bildades förra året. Detta skedde

sedan riksdagen gett regeringen ett begärt bemyndigande att

bilda en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt.

Stiftelsen tillfördes 6,85 % av tillgångar från de avvecklade

löntagarfonderna, vilka tillgångar förvaltades av Fond 92--94

(prop. 1993/94:177, yttr. 1993/94:KrU8y, bet. 1993/94:UbU12,

rskr. 1993/94:399). Enligt stiftelseförordnandet skall

stiftelsen ha till syfte att främja ett vitalt kulturliv såväl i

Sverige som helhet som på enskilda orter. Den skall tillgodose

sitt syfte genom att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till

långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall stimulera

det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till att stärka

tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör

engageras i och bidra till projekten. I årets budgetproposition

anges att stiftelsen tillförts ca 500 miljoner kronor av

löntagarfondsmedel och kan bedömas ha en årlig bidragskapacitet

på ca 75 miljoner kronor i fast penningvärde. Den nuvarande

regeringen har förändrat sammansättningen av styrelsen. Avsikten

med detta har varit, anges det i budgetpropositionen (bil. 12 s.

5), att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt

i enlighet med regeringens intresse av att stärka kulturen i

samhället.

Stiftelsen har den 1 februari i år antagit riktlinjer för

bidragsgivningen. Riktlinjerna innehåller bl.a. följande.

För att bidrag skall kunna utgå krävs att nedan uppräknade

krav uppfylls helt eller delvis.

l. Projekt för vilket bidrag söks skall uppfylla högt ställda

kvalitetskrav.

2. Projekt skall helst vara nyskapande. (Exempel på detta kan

vara att nya former och vägar prövas inom det man vanligen

förknippar med kulturverksamhet; gränser mellan t.ex.

traditionella konstformer eller kulturyttringar överskrids;

eller avse samarbete mellan tradionella kulturverksamheter och

t.ex. ny teknik.)

3. Projektet skall syfta till att fördjupa och bredda

kulturlivet på sin ort eller i sin region.

4. Ett krav för att erhålla bidrag till mer stadigvarande

projekt är att verksamhetens fortsatta finansiering kan bedömas

vara realistisk. (Stiftelsen vill erinra om att lokala och

regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten.)

5. Projekt skall bidra till tillväxt och utveckling i en

region. (Exempel på detta kan vara att projektet har till effekt

att en ort eller region blir mer attraktiv för t.ex.

kulturturism eller ger vitaliserande kontakter med nationellt

eller internationellt kulturliv.)

6. Bidrag kan sökas för långsiktiga och kvalitetsinriktade

kulturprojekt för och av yngre åldersgrupper.

Stiftelsen ger endast i undantagsfall stöd till redan påbörjad

verksamhet. Bidrag kan utgå till (a) förstudier av projekt

avseende t.ex. finansiering, teknik, inriktning och

lokalisering, (b) tidsbegränsade bidrag avseende

försöksverksamhet, (c) projektering av byggnader, inredning och

utrustning, (d) bidrag till konsultinsatser, (e)

teknikutveckling, (f) marknadsföring. Bidrag lämnas inte till

löpande verksamhet eller till uppförande av byggnader. Ansökan

om bidrag skall innehålla redovisning av hur projektets

långsiktiga finansiering skall garanteras.

Av riktlinjerna framgår vidare bl.a. att stiftelsen kommer att

följa upp och utvärdera resultatet av bidragsgivningen (jfr

yttr. 1993/94:KrU8y). Styrelsen kommer att besluta om

bidragsgivning vid två ordinarie tillfällen per år, normalt i

juni och december.

I den information som stiftelsen lämnar inför den första

bidragsomgången anges bl.a. att stiftelsen är särskilt

intresserad av verksamhet som utvecklar och stimulerar det

regionala kulturlivet och insatser riktade mot yngre

åldersgrupper. Stiftelsen kan även ge stöd till andra eftersatta

grupper som flyktingar och invandrare. I informationen anges

också att stiftelsen -- utöver en kontinuerlig uppföljning och

utvärdering -- kommer att ta initiativ till mer långsiktiga

vetenskapliga utvärderingar. Dessutom kommer stiftelsen att ta

initiativ till projekt i enlighet med stiftelsens riktlinjer.

För kvalitetsbedömning av projektansökningarna kommer stiftelsen

att anlita sakkunniga personer inom respektive område.

Stiftelsen samarbetar också, anförs det i informationen, med

vissa myndigheter på kulturområdet, bl.a. Statens kulturråd,

Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Ungdomsstyrelsen.

Utskottet tar härefter upp till behandling de fyra

motionsyrkandena.

Motionärerna bakom motion Kr240 (fp) vill att riksdagen skall

uttala att Stiftelsen Framtidens kultur bör ges rätt att

fördela medlen utan avgörande inflytande av andra

bidragsförmedlare (yrkande 2).

Utskottet anser att det inte behövs något sådant uttalande som

motionärerna efterlyser. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Stiftelsen Framtidens kultur är en självständig juridisk person

(se härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser s. 12). Den har att

i enlighet med sitt syfte främja ett vitalt kulturliv såväl i

Sverige som helhet som på enskilda orter. Den självständiga

förmögenhet som avskilts skall -- jämte ev. ytterligare medel

som kommer att tillföras stiftelsen -- förvaltas i enlighet med

de föreskrifter som finns i stiftelseförordnandet. Som ovan

angetts har stiftelsen antagit riktlinjer för bidragsgivningen.

Som en följd av vad utskottet sålunda anfört om stiftelsens

självständighet avstyrker utskottet motion Kr205 (mp) yrkande 8

och motion Kr230 (c) yrkande 8, i vilka yrkanden motionärerna

vill att riksdagen skall göra uttalanden om eller begära förslag

till användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens

kultur disponerar.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionerna

tillägga följande.

I motion Kr205 förordas att stiftelsens resurser skall

användas till varaktiga kulturprojekt som inte skall ha

karaktären av arbetsmarknadspolitiska insatser. Detta förslag

ger -- utöver det ovan angivna ställningstagandet -- anledning

för utskottet att anföra följande. Det anges i

stiftelseförordnandet att stödet skall ges till långsiktiga och

nyskapande projekt. Stiftelseförordnandet ger inte stöd för

stiftelsen att använda stiftelseförmögenheten eller avkastningen

av denna till arbetsmarknadsinsatser. Detta hindrar självfallet

inte att stöd ges till projekt som i praktiken får stor effekt

ur sysselsättningssynpunkt.

I motion Kr230 föreslås att stiftelsens resurser skall satsas

på barn och ungdom via Statens kulturråd, och riksdagen skall

föreläggas förslag härom. Av vad som anförts i det föregående

framgår att utskottet inte kan förorda att en sådan beställning

görs. Det finns emellertid skäl att med anledning av

motionsförslaget erinra om följande. Stiftelsen kommer att ge

stöd bl.a. till långsiktiga och kvalitetsinriktade kulturprojekt

för och av yngre åldersgrupper. Enligt vad som framgår av

information som stiftelsen lämnar i samband med bidragsansökan

är, som angetts ovan, stiftelsen särskilt intresserad av

verksamhet som utvecklar och stimulerar det regionala

kulturlivet och av insatser mot yngre åldersgrupper. Stiftelsen

kommer enligt denna information att för kvalitetsbedömning av

projektansökningarna samarbeta bl.a. med vissa myndigheter på

kulturområdet, däribland Statens kulturråd.

Motionärerna bakom motion Kr265 (v) vill att riksdagen skall

uttala att särskild vikt bör läggas vid att informera

invandrar- och handikappgrupper om den möjlighet som finns att

söka stöd från Stiftelsen Framtidens kultur (yrkande 4).

Eftersom det i första hand ankommer på stiftelsen att besluta

om på vad sätt och i vilken form information om stiftelsens

bidragsgivning skall lämnas, avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

En kulturfond benämnd Svenskarnas kulturfond bör inrättas

och riksdagen bör anvisa 2,5 miljoner kronor som ett

grundkapital för en sådan fond. Detta anser motionärerna bakom

motion Kr285 (m) yrkandena 4 och 7. Motionärerna anser att ett

beslut i enlighet härmed skulle vara ägnat att stimulera

enskilda att ge ett ekonomiskt stöd till svenskt kulturliv.

Frågan om statlig medverkan för att skapa en eller flera

kulturfonder har ingående övervägts av riksdagen tidigare. På

hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen till

känna vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna

att skapa sådana fonder (bet. KrU 1985/86:18 s. 17--19, rskr.

1985/86:192). Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen

i utskottsbetänkandet. Våren 1990 återkom fondfrågan till

riksdagen motionsvägen. Utskottet hänvisade bl.a. till att

regeringen efter viss utredning beslutat att riksdagens

skrivelse i här aktuell del skulle läggas till handlingarna

samt att en särskild utredare studerade möjligheterna att

bygga resurser för förvaltning av vissa kulturhistoriskt

värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. i form av en

stiftelseanknuten fond, genom donationer eller intressentbidrag.

Utskottet, som också hänvisade till de svårigheter som visat sig

föreligga att få sponsorstöd till en ny museibyggnad för Vasa,

ansåg sig inte kunna förorda ett fortsatt utredningsarbete eller

att eljest vidta någon åtgärd med anledning av det våren 1990

aktuella motionsyrkandet (bet. 1989/90:KrU17 s. 19).

Kulturutskottet anser att det får anses ligga inom ramen för

Kulturutredningens uppdrag att pröva huruvida det är

motiverat med något initiativ för att med statliga medel främja

tillkomsten av en sådan kulturfond som föreslås i motionen.

Motionsyrkandena avstyrks.

Frågan om kulturens betydelse ur olika aspekter

Frågan om kulturens betydelse tas -- från olika utgångspunkter

-- upp i två motioner. För att kulturen skall kunna leva,

vitaliseras och vidareutvecklas måste kulturverksamheten

erkännas ha ett värde i sig, anförs det i motiveringen till

yrkande 1 motion Kr233 (m). Motionärerna vänder sig mot

synsättet att man skall se kulturen som ett sätt att nå andra

mål, exempelvis för att nå en lokaliseringseffekt. I motion

Kr264 (kds) anförs det att även om kulturens betydelse inte i

första hand kan beskrivas i ekonomiska termer utan har ett

egenvärde och även om det är nödvändigt att kulturen behåller

sin integritet, vore det värdefullt med en ekonomisk

expertutredning som visar på kulturens betydelse som

lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige (yrkande 1).

Inom kulturutskottet råder en mycket långtgående enighet om

att kulturen har ett egenvärde. Detta har direkt och

indirekt kommit till uttryck genom utskottets ställningstagande

i olika sammanhang. Utskottet nöjer sig här med att hänvisa till

sitt betänkande 1991/92:KrU18, i viket utskottet framförde

synpunkter på frågan om kulturens lönsamhet (se även

sammanfattning av synpunkterna i bet. 1993/94:KrU18 s. 16).

Utskottet tog klart avstånd från uttalanden i en motion om att

det är hög tid att betrakta kulturen som en näring. Vidare

anförde utskottet bl.a. att utskottet anser att frågan om

offentliga kultursatsningar även i fortsättningen måste

betraktas främst utifrån andra värderingar än rent ekonomiska.

Kulturens egenvärde diskuterades senast under den

allmänpolitiska debatten i januari i år (prot. 1994/95:58). Även

i denna debatt underströks vikten av att kulturen tillmäts ett

egenvärde. Motion Kr233 i här aktuell del får anses besvarad med

det anförda.

I motion Kr264 hänvisas till en studie som torde vara

rapporten (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor.

Rapporten grundade sig på undersökningar i Tyskland. Alltsedan

rapporten publicerades har det förekommit en livlig diskussion i

vårt land om vilken betydelse kulturen har som

lokaliseringsfaktor och som produktivitetsfaktor. En rad

artiklar och rapporter som rör ämnet har publicerats. Utskottet

vill särskilt hänvisa till Svenska Kommunförbundets rapport

Kultur och ekonomi. En genomgång av aktuell nordisk litteratur

(av Alvar Svensson, 1994). Huvudsyftet med denna rapport är att

i lättillgänglig form ge en översikt över kunskap och erfarenhet

som är relevant för diskussionen om kultur som

utvecklingsfaktor. Rapporten är avsedd att medverka till en

breddning och fördjupning av diskussionen om kultur och ekonomi,

eller möjligheten att genom kulturpolitiska åtgärder stärka en

orts eller regions utvecklingsmöjligheter. Utskottet vill också

nämna NUTEK:s rapport (R 1994:27) Kultur som utvecklingsfaktor.

Kultursatsningarna och regionala effekter i Sverige -- en

översikt av kunskapsläget. Enligt utskottets mening finns det

skäl att utgå från att Kulturutredningen överväger behovet av

att ta initiativ av det slag som anges i motionen.

Motionsyrkandet påkallar därför inte någon åtgärd av riksdagen.

Utnyttjande av informationstekniken

I motion Kr240 (fp) yrkande 4 tas upp frågan om utnyttjande

av informationstekniken inom kulturverksamheten.

I avsnittet om biblioteksfrågor har berörts frågan om

utnyttjande av den nya informationstekniken inom kulturområdet.

Även inom andra sektorer, bl.a.på museiområdet, har initiativ

tagits i syfte att utnyttja de möjligheter som denna teknik

erbjuder. Den ger oss unika möjligheter att öka tillgången till

kunskap och att presentera den på ett effektivt sätt. Utskottet

har inhämtat att Kulturutredningen uppmärksammar den i motionen

upptagna frågan. Den utveckling som pågår inom en rad andra

områden med utgångspunkt i informationstekniken får i ett längre

perspektiv också betydelse för kulturområdet. Utskottet anser

att någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionsyrkandet

inte är erforderlig.

Utförsel av kulturföremål

Enligt Romfördraget (artikel 36) är det tillåtet med

nationella exportrestriktioner bl.a. för att skydda skatter av

konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. I enlighet

härmed har flertalet av de nuvarande medlemsländerna i EU en

lagstiftning mot olovlig utförsel av föremål som tillhör det

nationella kulturarvet. I Sverige finns bestämmelser på

området i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

(kulturminneslagen). Den som från Sverige vill föra ut

kulturföremål som anges där skall ha tillstånd till utförseln.

Gemenskapen har för att säkra efterlevnaden av de nationella

utförselreglerna antagit kompletterande regler dels om

licensplikt vid export av kulturföremål till icke-medlemsländer

(förordningen /EEG/ nr 3911/92), dels om återlämnande av

kulturföremål som olovligen förts från ett medlemsland till ett

annat (direktiv nr 93/7/EEG). Efter förslag i proposition

1994/95:74 Återlämnande av kulturföremål togs med giltighet från

årsskiftet 1994/95 in bestämmelser i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m., som innebar att direktivets regler

införlivades med svensk rätt, något som skulle ske redan som en

följd av EES-avtalet. Införlivandet av reglerna skedde genom att

ett nytt kapitel, 6 kap., infördes i lagen (bet. 1994/95:KrU6,

rskr. 1994/95:100).

Motionärerna bakom två motioner -- Kr220 (c, fp) och Kr221 (s)

-- utrycker stor oro för att EU:s regler på området inte är

tillräckliga för att skydda stora delar av vårt kulturarv och

för att de direktiv, som före Sveriges EU-inträde utfärdades för

Kulturarvsutredningen, inte är tillräckligt klara för att leda

till en förbättrad svensk lagstiftning. Motionärerna utvecklar

mycket utförligt skälen för sina yrkanden -- innebärande krav på

tydligare utredningsdirektiv -- och framhåller särskilt att

deras oro avser inte minst skyddet för föremål från den folkliga

kulturmiljön, däribland allmogemöblerna.

Utskottet delar motionärernas oro i här aktuellt avseende. Som

motionärerna framhåller uppnår stora delar av det kulturarv som

har skydd enligt kulturminneslagen inte de värdegränser som

gäller för det gemensamma skyddet enligt EU:s regler om

licensplikt vid export (förordningen) och om återförande av

olagligt utförda kulturföremål (direktivet). Sverige har likväl

godtagit såväl den aktuella förordningen som direktivet. Detta

har skett bl.a. mot bakgrund av att regeringen gjort bedömningen

att det med stöd av artikel 36 i Romfördraget skall vara möjligt

att vidta sådana åtgärder nationellt att de svenska

utförselreglerna ter sig meningsfulla även vad gäller sådana

föremål som inte fångas upp av EG:s kompletterande skydd. Då

utskottet yttrade sig över proposition 1994/95:19 Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen uttalade utskottet enhälligt att

utskottet delade denna uppfattning (yttr. 1994/95:KrU3y s. 6).

Beträffande den av motionärerna åberopade utredningen,

Kulturarvsutredningen (dir. 1994:57), vill utskottet anföra

följande. Förra året tillkallades en särskild utredare med

uppgift att se över vissa frågor om lagskyddet för olika

kulturminnen och kulturmiljöer. Utredningen skall bl.a. -- för

att underlätta en parallell tillämpning av EG-reglerna och de

svenska reglerna -- se över de svenska reglernas systematik,

t.ex. när det gäller kategoriindelningen av tillståndspliktiga

föremål och även i övrigt överväga i vad mån en teknisk

anpassning kan ske mellan de båda regelverken. I det

sammanhanget skall också övervägas ett förslag till ändringar av

de svenska reglerna som tillståndsmyndigheterna lämnat.

Översynen skall inte ha till syfte att anpassa det svenska

skyddet till den gemensamma EG-nivån. Dock bör de svenska

reglerna ytterligare fjärmas från EG-reglerna endast om starka

skäl talar för det, anförs det slutligen i utredningsdirektiven.

Utskottet har inhämtat att utredningen med förtur kommer att

behandla den här aktuella delen av utredningsuppdraget. I

överensstämmelse med utskottets bedömning i det ovan angivna

yttrandet, då motsvarande fråga behandlades, anser utskottet mot

bakgrund av det ovan anförda att motionsyrkandena inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr240 yrkandena 1 och

3 och 1994/95:Kr285 yrkande 1,

2. beträffande regionala stödjepunkter

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 2,

3. beträffande Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr234,

4. beträffande samordnande av kulturaktiviteter i landet

inför år 1998

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr280,

5. beträffande omfördelning av kulturstödet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr235,

6. beträffande Röhsska museet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr219,

7. beträffande Backa teater

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr248,

8. beträffande nationellt centrum för blåsmusik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr226, 1994/95:Kr245

och 1994/95:Kr246,

9. beträffande riksscen för mångkulturell folkmusik och

-dans

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 6,

10. beträffande Sjöhistoriska museets verksamhet och

lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr271, 1994/95:Kr279

yrkande 4 och 1994/95:Kr281,

11. beträffande statsbidrag till ett Nobelmuseum

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 7,

res. 1 (mp)

12. beträffande en opera i Malmö

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr201,

13. beträffande det statliga ansvaret på kulturområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr233 yrkande 2,

14. beträffande det framtida statliga stödet till regionala

kulturinstitutioner

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 10,

1994/95:Kr279 yrkande 3 och 1994/95:Kr283 yrkande 1,

15. beträffande statligt stöd till särskilda projekt eller

bestämda konstnärliga uppdrag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 3,

16. beträffande korporativa beslutsorgan inom

kultursektorn

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr206,

17. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 13,

res. 2 (v, mp)

18. beträffande frågan om huruvida skolbiblioteken skall

omfattas av en bibliotekslag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 8,

19. beträffande biblioteksverksamheten och IT

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K810 yrkande 8 och

1994/95:T236 yrkande 3,

20. beträffande betydelsen av kultur för barns och ungdoms

utveckling

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr230 yrkande 1,

21. beträffande andelen kulturverksamhet som skall riktas

mot barn och ungdom

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr230 yrkande 3 och

1994/95:A807 yrkande 39,

22. beträffande en långsiktig handlingsplan hos

statsunderstödda institutioner för satsningar inom barn- och

ungdomsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 5,

23. beträffande frågan om självständigheten för Stiftelsen

Framtidens kultur

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr240 yrkande 2,

24. beträffande användningen av de resurser som Stiftelsen

Framtidens kultur disponerar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 8 och

1994/95:Kr230 yrkande 8,

25. beträffande viss information till invandrar- och

handikappgrupper

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 4,

res. 3 (v)

26. beträffande inrättandet av Svenskarnas kulturfond

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr285 yrkandena 4 och 7,

res. 4 (m)

27. beträffande kulturens egenvärde

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr233 yrkande 1,

28. beträffande kulturen som lokaliserings- och

produktivitetsfaktor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 1,

res. 5 (kds)

29. beträffande utnyttjande av IT inom kulturen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr240 yrkande 4,

30. beträffande utförsel av kulturföremål

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr220 och

1994/95:Kr221.

Stockholm den 16 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart

Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman

(m), Fanny Rizell (kds), Annika Nilsson (s), Birgitta Wichne (m)

och Barbro Johansson (mp).

Reservationer

1. Statsbidrag till ett Nobelmuseum (mom. 11)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "motion Kr205)"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr205 (mp) bör

riksdagen avsätta medel till ett Nobelmuseum. Regeringen bör

förelägga riksdagen förslag om statsbidragets storlek. Utskottet

föreslår att riksdagen med anledning av motionen i denna del

(yrkande 7) som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande statsbidrag till ett Nobelmuseum

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Frågan om införande av en bibliotekslag (mom. 17)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Ett i" och slutar med "(yrkande 13)" bort ha

följande lydelse:

Företrädare för Vänsterpartiet har under en följd av år drivit

frågan om införandet av en bibliotekslag (se bl.a. bet. KrU

1984/85:21). Även företrädare för Miljöpartiet har tidigare

krävt en sådan lag. Det framgår av tilläggsdirektiven till

Kulturutredningen att utredningen skall lägga fram förslag till

en sådan lag. Utskottet anser det likväl angeläget att riksdagen

hos regeringen begär att förslag till en bibliotekslag snarast

läggs fram. Utskottet tillstyrker därför motion Kr205 (mp) i

denna del (yrkande 13).

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Viss information till invandrar- och handikappgrupper (mom.

25)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Eftersom det" och slutar med "utskottet

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Det ankommer i första hand på Stiftelsen Framtidens kultur att

besluta om på vad sätt och i vilken form information om

stiftelsens bidragsgivning skall lämnas. Med hänsyn till att

stiftelsen årligen kommer att utdela mycket stora belopp som kan

utgå bl.a. till invandrar- och handikappgrupper bör regeringen,

om det behövs, ansvara för kompletterande information till dessa

grupper i enlighet med vad som anges i motion Kr265 (v) yrkande

4.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande viss information till invandrar- och

handikappgrupper

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr265 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Inrättandet av Svenskarnas kulturfond (mom. 26)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wichne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den aktuella motionen, Kr285, är det inte bara

företag som -- genom sponsring -- vill bidra till svenskt

kulturliv genom ekonomiska insatser. Många enskilda medborgare

vill också stödja kulturlivet. Genom statliga åtgärder syftande

till uppbyggnaden av kulturfonder skulle medborgarna stimuleras

att lämna sådant stöd. I första hand bör en Svenskarnas

kulturfond inrättas. Denna bör få ett grundkapital om 2,5

miljoner kronor som tillskjuts av staten. Därigenom kan

intresset för fonder stimuleras. I enlighet med vad som föreslås

i motionen bör ett förslag till hur en Svenskarnas kulturfond

skall utformas snarast utarbetas. I enlighet med det anförda

tillstyrker utskottet motion Kr285 yrkandena 4 och 7.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande inrättandet av Svenskarnas kulturfond

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkandena 4

och 7 dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört, dels till Svenskarnas kulturfond för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

2 500 000 kr,

5. Kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor (mom.

28)

Fanny Rizell (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "I motion" och på s. 24 slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts i det föregående och i

överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i bl.a.

motion Kr264 har kulturen ett egenvärde. Detta faktum står inte

i motsättning till att det, som föreslås i nämnda motion,

genomförs en ekonomisk expertutredning som visar på kulturens

betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige.

Den mest uppmärksammade rapport som finns på området hänför sig

till förhållandena i Tyskland, och det mera övergripande

material som tagits fram i Sverige är av kartläggningsnatur.

Utskottet anser mot denna bakgrund att en sådan utredning som

föreslås i motion Kr264 bör komma till stånd. Motionen

tillstyrks således i denna del (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande kulturen som lokaliserings- och

produktivitetsfaktor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr264 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

l. Riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Som utskottet anfört ligger den i motionsyrkandet upptagna

frågan inom ramen för Kulturutredningens arbete. Jag förutsätter

att utredningen noggrant prövar frågan med utgångspunkt i de

synpunkter som tas upp i motionen.

2. Det framtida statliga stödet till regionala

kulturinstitutioner (mom. 14)

Marianne Andersson (c) anför:

Jag vill i enlighet med vad som anförs i de båda

centermotionerna -- Kr279 och Kr283 -- starkt understryka värdet

av det nuvarande grundbidragsstödet till de regionala museerna.

Jag utgår därför från att stödet kommer att behållas.

3. Det framtida statliga stödet till regionala

kulturinstitutioner (mom. 14)

Barbro Johansson (mp) anför:

Med hänsyn till den stora betydelse som länsmuseer,

länsteatrar och andra regionala kulturinstitutioner har för att

sprida kultur utanför Stockholmsområdet utgår jag från att dessa

institutioner -- i enlighet med vad som förordas i motion Kr205

(mp) -- kommer att prioriteras vid kommande kulturinsatser.

4. Frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en

bibliotekslag (mom. 18)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Utskottet utgår från att det i en kommande bibliotekslag

kommer till klart uttryck att också skolbiblioteken omfattas av

lagen.

5. Biblioteksverksamheten och IT (mom. 19)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Frågor om hur vi skall kunna utnyttja fördelarna med

informationstekniken och därmed sammanhängande problem är

föremål för överväganden i en rad sammanhang. Med hänsyn till

vikten av att alla medborgare på ett enkelt sätt skall kunna få

tillgång till grundläggande samhällsinformation är det angeläget

att de i motionerna upptagna frågorna, som har nära samband med

innehållet i en kommande bibliotekslag, blir föremål för

prövning av Kulturutredningen. Utskottet utgår från att så sker.

6. Andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och

ungdom (mom. 21)

Marianne Andersson (c) anför:

Jag vill erinra om att det i motion Kr230 ges en mycket

utförlig argumentation för att barn och ungdom skall prioriteras

i kulturverksamheten. Det framhålls bl.a. att

kulturinstitutioner och organisationer måste göra

omprioriteringar för att den andel av verksamheten som riktar

sig mot barn och ungdom skall ökas.

7. Användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens

kultur disponerar (mom. 24)

Marianne Andersson (c) anför:

I budgetpropositionen (bil. 12 s. 5) anförs att regeringen

förändrat sammansättningen av styrelsen för Stiftelsen

Framtidens kultur i avsikt att stiftelsens ändamål skall kunna

uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse av

att stärka kulturen i samhället. Jag delar utskottets uttalande

om stiftelsens självständighet. Mot bakgrund av regeringens

förfarande vill jag ändå påpeka behovet av satsningar på kultur

för barn och ungdom.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Utskottet 5

Utredningsarbete på kulturområdet 5

Allmänna synpunkter 8

Kulturpolitikens mål 9

Decentraliseringsfrågor, m.m. 9

Kulturella centrum, m.m. 9

Andra decentraliseringsfrågor 11

Statsbidragsfrågor 16

Vissa biblioteksfrågor 17

Barn- och ungdomsfrågor 18

Stiftelsen Framtidens kultur. Ny kulturfond? 20

Frågan om kulturens betydelse ur olika aspekter 23

Utnyttjande av informationstekniken 24

Utförsel av kulturföremål 24

Hemställan 26

Reservationer 28

1. Statsbidrag till ett Nobelmuseum (mp) 28

2. Frågan om införande av en bibliotekslag ((v, mp) 28

3. Viss information till invandrar- och handikappgrupper

(v) 29

4. Inrättandet av Svenskarnas kulturfond (m) 29

5. Kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor

(kds) 30

Särskilda yttranden 30

l. Riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (v)30

2. Det framtida statliga stödet till regionala

kulturinsitutioner (c) 30

3. Det framtida statliga stödet till regionala

kulturinsitutioner (mp) 31

4. Frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en

bibliotekslag (v) 31

5. Biblioteksverksamheten och IT (v) 31

6. Andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och

ungdom (c) 31

7. Användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens

kultur disponerar (c) 31