Bet. 1994/95:KrU17

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU17

Arkiv m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

KrU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i budgetpropositionen framlagda

förslag under avsnittet om arkiv m.m. Vidare behandlas motioner

som har anknytning till denna del av propositionen.

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden som avser utbyggnad av

landsarkivorganisationen. Utskottet förutsätter därvid att

Riksarkivet, som är ansvarigt för den långsiktiga planeringen av

utbyggnaden av statens arkivdepåer, vidtar de åtgärder som

framstår som nödvändiga.

Utskottet avstyrker vidare ett motionsyrkande om att arkiv

rörande militära förband och annan regional militär verksamhet

skall överföras till landsarkiven när Krigsarkivet läggs ned. I

betänkandet hänvisas bl.a. till att det bör ankomma på

Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att ta ställning till

de frågor som aktualiseras i motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet med 328 926 000

kronor och till Svenskt biografiskt lexikon med 6 981 000

kronor. Utskottet föreslår ett anslag till Språk- och

folkminnesinstitutet om 43 993 000 kronor. Av förbiseende hade

anslagsbeloppet i budgetpropositionen beräknats till ett belopp

som var 311 000 kronor för lågt. Totalt föreslås således en

medelsanvisning på 379 900 000 kronor.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Arkiv, museer och kulturmiljövård

avsnittet Arkiv m.m.

dels under punkt B 1 (s. 17--21) föreslagit riksdagen att

till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret

1995/96 anvisa ett ramanslag på 328 926 000 kr,

dels under punkt B 2 (s. 21--23) föreslagit riksdagen att

till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96

anvisa ett ramanslag på 43 682 000 kr,

dels under punkt B 3 (s. 23--24) föreslagit riksdagen att

till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 anvisa

ett ramanslag på 6 981 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr209 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av ett nytt landsarkiv till

Kalmar.

1994/95:Kr211 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att arkiv rörande militära förband och annan

regional militär verksamhet bör överföras till landsarkiven.

1994/95:Kr250 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör

lokaliseras till Växjö.

1994/95:Kr251 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i

Jönköping.

1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3, B

6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till regeringens

förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade anslag i

enlighet med vad som anges i motionen

(dvs. - 1,8 miljoner kronor på B 3),

Utskottet

Utbyggnad av landsarkivorganisationen m.m.

Inledning

Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen

(1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet.

1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Det anges i lagen att

myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och

att arkiven skall hanteras så att de tillgodoser dels rätten att

ta del av allmänna handlingar, dels behovet av information för

rättskipningen och förvaltningen, dels forskningens behov.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med

särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för

arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara

arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor

till enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i Uppsala,

Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund.

Stadsarkivet i Stockholm fullgör landsarkivuppgifter i

Stockholms län.

Arkivutredningen avgav år 1988 betänkandet (SOU 1988:11)

Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället. Utredningen

förslog att en organisationskommitté skulle klarlägga de närmare

förutsättningarna för en förändring av av landsarkivens

organisation (se bet. 1989/90:KrU9). Med anledning härav

tillkallades i enlighet med regeringens beslut hösten 1989 en

organisationskommitté, Arkivdepåkommittén, med uppgift att

upprätta en plan för försörjningen av statliga arkivdepåer.

Kommittén avgav betänkandet (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer.

En utvecklingsplan till år 2000 (se bet. 1991/92:KrU5 och

1992/93:KrU5). I budgetpropositionen för år 1992/93 redovisades

ställningstaganden till Arkivdepåkommitténs förslag.

Kulturministern uttalade därvid att Riksarkivet borde ha

ansvaret för den långsiktiga utbyggnaden av statens arkivdepåer

(prop. 1992/93:100 bil. 12). Utskottet hade i sitt av riksdagen

godkända betänkande 1992/93:KrU22 inte något att erinra mot

detta. Regeringen uppdrog vidare i februari 1993 åt Riksarkivet

att redovisa en bedömning av behoven av ytterligare utbyggnad av

arkivdepåer samt de organisatoriska konsekvenserna av en sådan

utbyggnad.

Riksarkivet redovisade i oktober 1993 uppdraget i en skrivelse

till regeringen (se prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 66--67). I

skrivelsen angavs fem kriterier som borde föreligga för en

etablering av nya landsarkiv samt redovisades förutsättningarna

för en etablering av ett nytt arkiv i Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar eller Värmlands län. Med hänsyn bl.a. till kostnadsbilden

och möjligheterna till samverkan med befintlig arkivorganisation

föreslog Riksarkivet att ett landsarkiv skulle etableras i

Värmlands län i samverkan med Värmlandsarkiv, som är ett

länsarkiv i Karlstad uppbyggt av kommunala och enskilda

intressenter. Regeringen uttalade i budgetpropositionen att

övertygande skäl hade redovisats för en sådan utbyggnad och

godtog förslaget.

Regeringen förklarar i årets budgetproposition att

etableringen av en landsarkivfunktion i Värmlands län bör kunna

ske under år 1995. Det sägs vidare i propositionen att det

ankommer på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat

överblicka och bedöma eventuella behov av en ytterligare

utbyggnad av landsarkivorganisationen samt att finansieringen av

sådana förändringar får ske inom de resursramar myndigheten

disponerar.

Motionsyrkanden rörande utbyggnaden av arkivdepåer

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden med krav

på uttalanden om etablering av ett landsarkiv i Kalmar, Växjö

respektive Jönköping.

Motionärerna bakom motion Kr209 (s) anser att ett nytt

landsarkiv vid den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer bör

lokaliseras till Kalmar. Motionärerna anför som skäl för

detta att Kalmar län har en arkivvolym som är nästan lika stor

som den som Kronobergs och Blekinge län har tillsammans och att

det i Kalmar finns en högskola under stark utveckling. De

framhåller vidare möjligheterna till samarbete med kommunala och

enskilda arkiv samt med länsmuseets och konstmuseets arkiv. I

motionen nämns även möjligheterna till kunskapsutbyte med

Samhall Kalmarsund som enligt motionärerna har utvecklat en

kvalificerad teknisk kunskap i datoriserad mikrofilmning.

I motion Kr250 (s) föreslås att ett nytt landsarkiv

lokaliseras till Växjö. Motionärerna anför som skäl härför

att det i Växjö finns en medelstor högskola med en omfattande

forskningsverksamhet och andra institutioner med

forskningsverksamhet inom det humanistiska och

samhällsvetenskapliga området. De framhåller vidare att det på

orten finns aktiva organisationer med starkt intresse för bl.a.

släkt- och hembygdsforskning samt att det föreligger goda

möjligheter till samarbete med andra arkivinstitutioner. Det

påpekas i motionen även att det i Växjö finns lämpliga lokaler

för verksamheten och att Växjö är centralt beläget i regionen

med goda kommunikationer.

Motionärerna bakom motion Kr251 (s) anser att ett nytt

landsarkiv bör etableras i Jönköping som enligt motionärerna

uppfyller alla de krav som är väsentliga vid val av nya

landsarkiv. I motionen anförs att det i Jönköping finns ett

stort antal rättsvårdande myndigheter, exempelvis Göta hovrätt,

och att en samordning av dessa myndigheters rättsarkiv skulle

möjliggöra en bred och fördjupad forskning inom det judiciella

området. De anför vidare att ett landsarkiv i Jönköping

samordnat med andra arkivinstitutioner skulle berika och

stimulera forskningen i Jönköpingsregionen genom att

tillhandahålla ett omfattande och brett grundmaterial.

Utskottet konstaterar, i enlighet med vad som anförs i

propositionen, att det ankommer på Riksarkivet som

sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma

eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av

landsarkivorganisationen. Utskottet förutsätter att Riksarkivet

analyserar effekter av samhällsutvecklingen m.m. som kan medföra

behov av ytterligare utbyggnad och att Riksarkivet därvid vidtar

de åtgärder som framstår som nödvändiga. Någon riksdagens åtgärd

med anledning av yrkandena om etablering av nya landsarkiv är

därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således motionerna

Kr209, Kr250 och Kr251.

Krigsarkivets arkivmaterial

Krigsarkivet förvarar och vårdar arkiv från försvarets

samtliga myndigheter från 1500-talet till vår tid samt från

föreningar och enskilda personer med anknytning till försvaret.

Krigsarkivet bistår myndigheter under Försvarsdepartementet i

arkivfrågor bl.a. genom inspektioner, rådgivning, utbildning och

förteckningsgranskning. En betydelsefull uppgift för

Krigsarkivet är att främja vetenskaplig forskning, vilket sker

genom en organiserad forskarservice samt kontakter med in- och

utländska universitet och andra anstalter för militärhistorisk

forskning. Krigsarkivet organiserades år 1805 såsom ett kontor

under Fältmätningskåren, från år 1831 benämnd Topografiska

kåren, samt överfördes år 1873 till den då nyorganiserade

generalstaben för att år 1943 bli självständig myndighet. År

1947 flyttade Krigsarkivet in i sina nuvarande lokaler i

Stockholm.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att

myndigheten Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och att

verksamheten överförs till Riksarkivet (prop. 1994/95:100 bil. 5

s. 33). Riksdagen har nyligen efter förslag av försvarsutskottet

beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1994/95:FöU6,

rskr. 1994/95:200). Regeringen har tillsatt en

organisationskommitté för sammanläggning av Krigsarkivet med

Riksarkivet. Av direktiven för kommittén (dir. 1995:25) framgår

att kommittén skall vidta de åtgärder som behövs för att

genomföra omstruktureringen.

I motion Kr211 (fp) anförs att arkiv rörande militära

förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till

landsarkiven när Krigsarkivet läggs ned. Motionärerna

konstaterar i fråga om den civila arkivverksamheten att

Riksarkivet förvarar material rörande centralförvaltningen medan

det regionala och lokala materialet innehas av landsarkiven. De

militära arkiven är däremot centraliserade så att Riksarkivet

innehar såväl det centrala som det regionala och lokala

materialet. Enligt motionärernas mening föreligger det starka

skäl för att, då Krigsarkivet läggs ned, låta det regionala och

lokala militära materialet behandlas enligt samma principer som

det civila, dvs. placeras vid landsarkiven. Landsarkiven bör i

framtiden således ta över arkiven rörande militära förband som

finns eller har funnits i respektive landsarkivs geografiska

område, anser motionärerna. Enligt motionärerna skulle en

organisation av arkivmaterialet enligt dessa principer medföra

både kulturpolitiska fördelar och vinster i fråga om ledning och

intern administration.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns skäl

som talar för att allt regionalt och lokalt arkivmaterial bör

förvaras hos landsarkiven, oavsett om materialet har civil eller

militär anknytning. Å andra sidan bör även beaktas att

Krigsarkivet har tillkommit på ett speciellt sätt och sedan

mycket lång tid tillbaka förvarar allt militärt arkivmaterial.

Med hänsyn till forskningens intressen är det angeläget att

arkivmaterial inte flyttas mellan olika arkiv om inte mycket

starka skäl talar för detta. Därtill kommer att

informationsteknikens utveckling medför att tillgången till

arkivmaterial underlättas oavsett var materialet förvaras.

Utskottet anser att det bör ankomma på Riksarkivet som

sektorsansvarig myndighet att ta ställning till de frågor som

aktualiseras i motionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att

motionen inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker således motion Kr211.

Budgetfrågor

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet (B 1)

Regeringen beräknar 2 700 000 kronor för den fortsatta

mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av

folkbokföringshandlingar. För mottagande av arkivleveranser från

bl.a. tingsrätter, löntagarfonderna, Byggnadsstyrelsen,

Postverket, Vägverket, Statens provningsanstalt och

länsstyrelser beräknas 1 337 000 kronor. Regeringen anför att

bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras

upp med oförändrat 8 092 000 kronor. Regeringen föreslår för

budgetåret 1995/96 ett anslag om 328 926 000 kronor, varav

218 575 000 kronor beräknas för perioden juli 1995--juni 1996.

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet omfattas av

regeringens sparkrav, varför anslaget har räknats ned med

5 763 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 328 926 000

kronor anvisas under anslaget.

Språk- och folkminnesinstitutet (B 2)

Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in,

bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter,

personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folkmusik och den

svenska jazzens historia.

Regeringen informerar om att anslaget har minskats med

300 000 kronor med anledning av att fastighetsdatareformens

arbete avslutas med utgången av innevarande budgetår. Regeringen

föreslår i propositionen ett anslag för budgetåret 1995/96 om

43 682 000 kronor, varav 29 196 000 kronor beräknas för juli

1995--juni 1996. I propositionen sägs att Språk- och

folkminnesinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på

utgifter för statlig konsumtion och att anslaget för budgetåret

har räknats ned med 1 487 000 kronor. Regeringen har

informerat utskottet om att anslaget på grund av ett misstag har

blivit för lågt beräknat och att anslaget rätteligen bör ökas

med 311 000 kronor till totalt 43 993 000 kronor.

Utskottet föreslår med anledning av regeringens förslag att

riksdagen anvisar 43 993 000 kronor under anslaget.

Svenskt biografiskt lexikon (B 3)

Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att

fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt

lexikon.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på

6 981 000 kronor, varav 4 635 000 kronor beräknas för juli

1995--juni 1996. Av anslaget avser 1 800 000 kronor en

engångsanvisning för att vidta de åtgärder som behövs för

utgivning av lexikonet på CD-ROM. Regeringen förklarar vidare

att Svenskt biografiskt lexikon omfattas av regeringens sparkrav

på utgifter för statlig konsumtion och att anslaget för

budgetåret därför har räknas ned med 170 000 kronor.

Motionärerna bakom motion Kr285 (m) anser med hänsyn bl.a.

till det rådande ekonomiska läget att uppläggningen av Svenskt

biografiskt lexikon på CD-ROM bör skjutas framåt i tiden tills

arbetet med lexikonet avslutats (yrkande 5 delvis). Motionärerna

hemställer därför att anslaget till Svenskt biografiskt lexikon

bestäms till 5 181 000 kronor eller således till ett belopp

som är 1 800 000 kronor lägre än vad regeringen har

föreslagit.

Som anförs i propositionen skulle tillgängligheten och

spridningen av lexikonet öka om detsamma fördes över till

CD-ROM. En överföring kan också antas medföra ökande intäkter i

verksamheten. Vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets

mening inte tillräckliga skäl för att avvakta med överföringen.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker således att 6 981 000 kronor anvisas

under anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr285

avstyrks i nu berörd del (yrkande 5 delvis).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalanden om etablering av nytt landsarkiv i

Kalmar, Växjö respektive Jönköping

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr209, 1994/95:Kr250

och 1994/95:Kr251,

2. beträffande uttalande om att arkiv rörande militära

förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till

landsarkiven

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr211,

3. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet,

landsarkiven och Krigsarkivet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret

1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

328 926 000 kr,

4. beträffande medelsanvisningen till Språk- och

folkminnesinstitutet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 43 993 000 kr,

5. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt

lexikon

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till

Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 981 000 kr.

res. (m)

Stockholm den 28 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Stig

Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),

Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta

Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservation

Medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon (mom. 5)

Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan

Backman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Som anförs" och slutar med "(yrkande 5 delvis)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill betona att det i det rådande ekonomiska läget

är både sakligt och psykologiskt viktigt att alla sektorer

bidrar till saneringen av statsfinanserna. Det är också viktigt

att omprioriteringar görs så att anslagen används på bästa sätt.

Mot denna bakgrund anser utskottet att uppläggningen av Svenskt

biografiskt lexikon på CD-ROM bör skjutas framåt i tiden tills

arbetet med lexikonet avslutats. Riksdagen bör därför med bifall

till motion Kr285 yrkande 5 i nu aktuell del för budgetåret

1995/96 anvisa 5 181 000 kronor under anslaget, eller således

ett belopp som är 1 800 000 kronor lägre än vad regeringen har

föreslagit.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt

lexikon

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i

denna del och med anledning av regeringens förslag till

Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5 181 000 kr.