Bet. 1994/95:KrU18

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU18

Museer m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

KrU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen lagt fram

i budgetpropositionen beträffande museer och utställningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

till Centrala museer: Myndigheter (655 818 000 kronor),

Centrala museer: Stiftelser (180 068 000 kronor), Bidrag till

regionala museer (121 970 000 kronor), Riksutställningar

(51 500 000 kronor), Främjande av hemslöjden (21 149 000

kronor) och Inköp av vissa kulturföremål (120 000 kronor).

Utskottet föreslår att anslaget Bidrag till vissa museer skall

uppgå till 152 528 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1

miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen

avser bidraget till Arbetets museum som föreslås få drygt 16

miljoner kronor. Vidare föreslår utskottet att anslaget till

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ökas med 750 000 kronor i

förhållande till regeringens förslag; ökningen innebär att en

pågående försöksverksamhet med en hemslöjdskonsulent för barn

och ungdom skall kunna fortsätta under det kommande budgetåret.

Sammanlagt föreslås att anslaget skall uppgå till 4 550 000

kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 235 miljoner

kronor skall anvisas under anslaget Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet. Med anledning av en rad motionsyrkanden anser

utskottet att medlen skall användas för en räddningsaktion som

avser föremålssamlingar vid museer och andra

kulturinstitutioner, såväl statliga som icke-statliga. Vidare

föreslår utskottet att en del av de anvisade medlen skall

användas för restaurering av svenska filmer, främst från

perioden 1953--1979. Projektet skall, säger utskottet,

genomsyras av kvalitet i samtliga led. Regeringen skall beakta

Museiutredningens förslag när det gäller de utbildningsinsatser

som behövs för projektets genomförande.

Totalt innebär utskottets förslag i betänkandet en

medelsanvisning för museer m.m. på 1 422 703 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 1 750 000 kronor i förhållande

till regeringens förslag.

I betänkandet avstyrks yrkanden som avser besparingar på

anslagen till Arbetets museum, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

och Riksutställningar. Även ett förslag att minska anslaget

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet avstyrks.

Vidare avstyrks yrkanden om ökat statligt stöd till Rooseum i

Malmö, Skissernas museum och Kulturen i Lund samt ett yrkande

att det senare museet skall skiljas från Lunds universitet.

Vid betänkandet har fogats sju reservationer och tre särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B Museer m.m.

dels under punkt B 4 föreslagit riksdagen att till

Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 anvisa ett

ramanslag på 655 818 000 kr,

dels under punkt B 5 föreslagit riksdagen att till

Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 anvisa ett

anslag på 180 068 000 kr,

dels under punkt B 6 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag

på 151 528 000 kr,

dels under punkt B 7 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till regionala museer för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 121 970 000 kr,

dels under punkt B 9 föreslagit riksdagen att till

Riksutställningar för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på

51 500 000 kr,

dels under punkt B 10 föreslagit riksdagen att till

Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96 anvisa ett

ramanslag på 3 800 000 kr,

dels under punkt B 11 föreslagit riksdagen att till

Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 21 149 000 kr,

dels under punkt B 12 föreslagit riksdagen att till Inköp

av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 120 000 kr,

dels under punkt B 13 föreslagit riksdagen att till

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret

1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 235 000 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr208 av Sigrid Bolkéus och Agneta Brendt (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelningen av medel för

räddningsaktioner på kulturområdet.

1994/95:Kr212 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inrätta ett centrum för vård, underhåll

och magasinering i Karlsborg.

1994/95:Kr215 av Marianne Andersson och Marie Wilén (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att under anslaget B 11 Främjande

av hemslöjden anslå ett i förhållande till budgetpropositionen

med 1,5 miljoner kronor förhöjt belopp, 22 649 000 kr.

1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medlen för sysselsättningsinsatser

inom kulturområdet skall komma hela landet till del och även

via länsmuseerna kanaliseras till hembygdsmuseer med stora

föremålssamlingar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet, förutom föremålsvården, även skall innefatta

kulturinsatser riktade till barn och ungdomar.

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen till Sysselsättningsinsatser för

kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit eller således 175 000 000

kr för "räddningsaktion för kulturarvet" och att av dessa medel

3 000 000 kr anslås för restaureringsinsatser i Sveriges

filmskatt.

1994/95:Kr252 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i Lund.

1994/95:Kr253 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Smålands museum.

1994/95:Kr254 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Rooseum och Skissernas museum.

1994/95:Kr269 av Kurt Ove Johansson och Nils T Svensson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Rooseum.

1994/95:Kr274 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en rikskonsulent i hemslöjd för barn och

ungdomar.

1994/95:Kr277 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om restaurering av svenska filmer.

1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av Riksutställningars arbete.

1994/95:Kr283 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om engångsanslaget för en räddningsaktion för

de statligt stödda museisamlingarna.

1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning och kvalitet vid användandet av

engångsanslaget för att rädda föremålssamlingar,

5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3, B

6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till regeringens

förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade anslag i

enlighet med vad som anges i motionen (förslaget innebär en

minskning med 3 000 000 kr på B 6 och 15 000 000 kr på B 9).

1994/95:Sk637 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett

statligt anslag till Kolmårdens djurpark.

1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Skissernas museum i Lund.

Utskottet

Centrala museer: Myndigheter (B 4)

I ett inledande avsnitt tar regeringen upp övergripande

frågor, som bl.a. rör verksamhetens utveckling och de statliga

museernas årsredovisningar. Med hänsyn bl.a. till att de

museipolitiska frågorna prövas av en övergripande parlamentarisk

utredning -- Kulturutredningen -- anser regeringen att de

riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition för

samtliga centrala museer skall gälla även för nästa budgetår

(s. 32).

Regeringen föreslår att sammanlagt 655 818 000 kronor skall

anvisas under anslaget Centrala museer: Myndigheter för den

kommande 18-månadersperioden. De åtta museer som inryms under

anslaget är Statens historiska museer, Statens konstmuseer,

Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -- etnografiska,

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,

Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet och Statens

musiksamlingar.

I ovan nämnda belopp ingår engångsanvisningar till Statens

historiska museer för den planerade flyttningen av Kungl.

myntkabinettet, till Statens konstmuseer för att täcka vissa

extrakostnader vid förhyrning av ett nytt centralförråd och till

Naturhistoriska riksmuseet för att täcka vissa hyreskostnader

för de nyuppförda lokalerna för spritlagda samlingar. Anslaget

till Statens sjöhistoriska museer har räknats upp för att

förstärka myndighetens kapacitet att klara de kostnader som kan

uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade låneramar. Anslaget

till Arkitekturmuseet har räknats upp med hänvisning till det

planeringsarbete som pågår inför museets flyttning till nya

lokaler. Slutligen har under förevarande anslag medel beräknats

för Waldemarsudde, som från den 1 januari 1995 inordnats som en

självständig enhet i Statens konstmuseer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Centrala myndigheter: Stiftelser (B 5)

Regeringen föreslår att sammanlagt 180 068 000 kronor skall

anvisas under anslaget Centrala museer: Stiftelser för den

kommande 18-månadersperioden. De två museer som inryms under

anslaget är Nordiska museet och Tekniska museet. De principer

som gäller för de centrala museimyndigheterna i fråga om

anslagsomräkning tillämpas för de centrala museistiftelserna

fr.o.m. nästa budgetår. En resultatbedömning av de båda

museernas årsredovisningar blir aktuell först i samband med

nästa budgetproposition.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till vissa museer m.m. (B 6)

Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museistiftelser,

nämligen Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms

teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska

galleriet, Skansen, Rooseum och Judiska museet. Därutöver lämnas

bidrag till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Över anslaget

anvisas också medel för vissa kostnader för centrala museer m.m.

Slutligen anvisas medel för lönebidragsanställda vid regionala

museer. Totalt föreslås anslaget uppgå till 151 528 000 kronor

under nästa budgetår.

Frågan om minskat stöd till några av de nämnda institutionerna

behandlas i motion Kr285 (m).

Motionärerna bakom nämnda motion föreslår när det gäller

beräknande av medel till Arbetets museum att ifrågavarande

anslagspost skall minskas med 2 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande. Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med

Landsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF),

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas

bildningsförbund (ABF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet

(TBV) som huvudmän och med uppgift att dokumentera arbetet och

att levandegöra arbetets historia. Museet, som invigdes i

december 1991, ligger i en f.d. fabrikslokal i centrala

Norrköping. På kort tid har en omfattande verksamhet med

utställningar, arkiv och bibliotek byggts upp.

Utskottet uttalade våren 1994 som sin uppfattning att den

verksamhet som bedrivs vid Arbetets museum i Norrköping är av

stort intresse inte bara nationellt utan även internationellt

(bet. 1993/94:KrU26 s. 8). Utskottet intar alltjämt samma

ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet vill även erinra om att utskottet våren 1994 tog

initiativ till en uppräkning av det statliga stödet till

Arbetets museum för budgetåret 1994/95. Detta beslut skedde med

hänvisning till att de medel som staten bidrar med till Arbetets

museum i likhet med vad som gäller för övriga museer under

förevarande anslag skulle räknas upp. Med hänsyn till att medlen

för museet inte räknats upp för budgetåret 1993/94 ansåg

utskottet att behovet av resurstillskott var desto större.

Vid Arbetets museum pågår och planeras en rad intressanta

projekt. Bland de nu aktuella kan nämnas ett projekt om det

industriella kulturarvet. Ett annat rör de mänskliga

rättigheterna och ett tredje tar sikte på uppbyggnaden av ett

pedagogiskt centrum som genom upplevelsebaserad pedagogik skall

göra arbetet med bl.a. de mänskliga rättigheterna begripligt och

konkret för barn och ungdom.

Utskottet anser att det är angeläget att Arbetets museum får

möjlighet att fullfölja de här redovisade projekten. Det är

därför motiverat att beräkna en ökning av bidraget till Arbetets

museum med 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet återkommer till finansieringen härav i betänkande

1994/95:KrU16 under anslaget C 2. Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Utskottets ställningstagande innebär att 16 088 000 kronor

skall beräknas under anslagsposten Arbetets museum under

förevarande anslag för nästa budgetår. Det anförda innebär att

utskottet avstyrker motion Kr285 yrkande 5 i motsvarande del.

I ovan nämnda motion, motion Kr285 (m), föreslås att

anslagsposten för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skall

minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 5 delvis).

Utskottet vill erinra om att stiftelsen har i uppgift att

bedriva vård- och konserveringsverksamhet, främst inom områdena

papper och metall. Stiftelsen utför uppdrag för statliga

institutioner såsom t.ex. Riksantikvarieämbetet och Statens

historiska museer, Riksarkivet och Kungliga biblioteket samt för

kommunala institutioner, kyrkliga församlingar och enskilda

personer.

Utskottet behandlar i det följande under anslaget

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet regeringens förslag

till engångssatsning för en räddningsaktion för bl.a.

konservering av föremålssamlingarna. Med anledning av det här

aktuella motionsyrkandet vill utskottet redan nu framhålla att

behovet av insatser när det gäller vård och konservering av

olika föremålssamlingar är mycket stort. Utskottet anser därför

att den medelsanvisning som föreslås i propositionen för

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är väl motiverad.

Motionsyrkandet avstyrks således i motsvarande del.

I tre motioner behandlas frågor som rör Rooseum och

Skissernas museum.

Yrkandet i motion Kr269 (s) syftar till ett ökat statligt stöd

till Rooseum i Malmö i avvaktan på resultatet av

Kulturutredningen. I motion Kr254 (m) föreslås ett fastare

statligt engagemang -- och därmed ökade medel -- såväl för

Rooseum som för Skissernas museum i Lund. I motion Ub711 (fp)

föreslås att Skissernas museum skall skiljas från universitetet

och bli ett ansvarsmuseum med övergripande ansvar för att

dokumentera skapandeprocessen i offentlig konst (yrkande 5).

Utskottet erinrar inledningsvis om de principiella

ställningstaganden som utskottet gjorde våren 1987 i museifrågor

och som utförligt refererades senast i utskottets betänkande

1994/95:KrU1 (s. 2). Ställningstagandena innebär bl.a. att fem

av de centrala museerna, de s.k. ansvarsmuseerna, har ett

sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar samt att

det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala

museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. I

den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte

i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs

detta i första hand få ske inom den nuvarande

museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.

Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda

till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande

form. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet vill vidare framhålla att regeringen har överlämnat

Museiutredningens betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning

till Kulturutredningen. Betänkandet skall tillsammans med

remissyttranden bilda underlag för utredningens fortsatta

överväganden. Utskottet är inte berett att föregripa resultatet

av Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandena bör inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Sk637 (kds) föreslås att förutsättningarna för ett

statligt anslag till Kolmårdens djurpark skall utredas

(yrkande 2). I motionen görs jämförelser med det statligt stödda

Skansen i Stockholm, vilket enligt motionären medför

snedvridande konkurrenseffekter för Kolmårdens djurpark.

Motionären framhåller även att Nordens ark i Bohuslän erhållit

statsbidrag för att rädda och bevara utrotningshotade djurarter.

Samma synsätt som gäller Nordens ark borde -- menar motionären

-- gälla Kolmårdens djurpark.

Bakgrunden till att Skansen erhåller statsbidrag är följande.

Skansen, som är världens äldsta friluftsmuseum, grundades år

1891 av Artur Hazelius. Omkring 150 kulturhistoriska byggnader

från olika delar av Sverige, representerande skilda tidsepoker

och sociala villkor, finns på Skansen. Skansen är också en

festplats för dans, underhållning och firande av årets högtider

samt är Stockholms enda djurpark. Fram till år 1963 utgjorde

Skansen en del av Stiftelsen Nordiska museet. Till Nordiska

museet utgår sedan år 1875 statsbidrag för verksamheten.

Stiftelsens ekonomiska ställning utvecklades ogynnsamt i början

av 1960-talet, varför Skansen -- efter förslag från

Statskontoret -- genom riksdagens beslut år 1963 avskildes från

Nordiska museet. En särskild stiftelse bildades, Stiftelsen

Skansen, den 1 juli 1963. Staten och Stockholms stad tillsköt

stiftelsekapital. Ett skäl som angavs för statsbidraget var att

det var synnerligen betydelsefullt att Skansen, som bidragit

till att svensk folkkultur och folktradition kunnat bevaras och

hållas levande för nya generationer, fick goda förutsättningar

för att vidmakthålla och utveckla sin verksamhet (prop. 1963:113

s. 17). Under några decennier erhöll Skansen bidrag från staten

och kommunen (fram t.o.m. år 1982) och Stockholms läns landsting

(fr.o.m. år 1983). Den 1 januari 1993 övertog staten hela det

ekonomiska ansvaret för Skansen.

Stiftelsen Skansen har enligt sina stadgar till ändamål att

bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det

nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra

svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av

kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen.

Skansen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt

samarbete med Stiftelsen Nordiska museet. Skansen skall vårda

det kulturhistoriska byggnadsbeståndet. Samarbetet med Nordiska

museet skall främst avse

- komplettering samt vetenskaplig bearbetning och belysning av

det kulturhistoriska byggnadsbeståndet på Skansen,

- insamling samt vetenskaplig bearbetning och belysning av

kulturhistoriska föremål med anknytning till byggnadsbeståndet,

- anordnande av utställningar med kulturhistorisk karaktär och

- undervisnings- och upplysningsverksamhet.

Nordens ark är en stiftelse som vid sin anläggning vid Åby

Säteri i Sotenäs kommun bedriver avelsarbete för att söka rädda

och bevara utrotningshotade svenska och utländska djurarter.

Nordens ark erhöll för budgetåret 1994/95 ett engångsbelopp i

statsbidrag över Jordbruksdepartementets huvudtitel (prop.

1993/94:100 bil. 15 s. 14, bet. 1993/94:JoU15, rskr.

1993/94:209).

Norrköpings kommun är ägare till Kolmårdens Djurparks Holding

AB som i sin tur äger AB Kolmårdens djurpark. Kommunfullmäktige

i Norrköpings kommun beslutade hösten 1993 att förvärva aktierna

i holdingbolaget för 17 miljoner kronor. Vidare beslutade

fullmäktige bevilja holdingbolaget ett aktieägartillskott om 5

miljoner kronor för 1993, 4 miljoner kronor för 1994, 3 miljoner

kronor för 1995 och 1,5 miljoner kronor för 1996. Slutligen

beslutade fullmäktige att teckna samtliga aktier i en till

kommunen riktad nyemission om 15 miljoner kronor i

holdingbolaget per den 1 juni 1994.

Hösten 1994 beslutade kommunfullmäktige att bevilja

holdingbolaget ett nytt villkorat aktieägartillskott om 20

miljoner kronor för täckning av 1994 års förlust samt att

bevilja bolaget ett amorteringsfritt lån om 90 miljoner kronor.

Vidare beslutades att de år 1993 beslutade aktieägartillskotten

för år 1995 skulle utökas med ytterligare 4 miljoner kronor och

för år 1996 med ytterligare 1,5 miljoner kronor.

Utskottet avstyrkte våren 1994 ett motionsyrkande av innehåll

liknande det nu aktuella. Utskottet hänvisade till att den

pågående Museiutredningens arbete inte borde föregripas (bet.

1993/94:KrU26 s. 12). Som framgår av ett föregående avsnitt i

detta betänkande skall Kulturutredningen i sitt arbete ta

ställning till Museiutredningens förslag. I Kulturutredningens

uppdrag ingår också att precisera statens ansvar för

kulturpolitiken.

Av det anförda framgår att det statliga stödet till Skansen

främst motiveras av museets roll som förmedlare av svensk

folkkultur och folktradition. Stöd som avser räddande och

bevarande av utrotningshotade djurarter utgår över

Jordbruksdepartementets huvudtitel.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandet inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.

Bidrag till regionala museer (B 7)

Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum

som regeringen förklarat berättigat till sådant bidrag.

Statsbidrag utgår endast till sådant museum som också får bidrag

från landstingskommun eller kommun. Statsbidrag utgår i form av

grundbidrag. Underlaget för beräkning av statsbidraget är det

antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Antalet

grundbelopp för innevarande budgetår är 729. Grundbeloppet har

preliminärt beräknats till 202 800 kronor. Statsbidraget utgår

med 55 % av grundbeloppet.

Regeringen föreslår ingen ändring av antalet grundbelopp.

Medelsanvisningen föreslås uppgå till 121 970 000 kronor under

den kommande 18-månadersperioden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I en motion, nämligen motion Kr252 (s), behandlas frågan om

behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i

Lund. Enligt motionären måste en samverkan ske mellan stat,

landsting och kommun för att klara den uppkomna krissituation

som råder vid Kulturen.

Utskottet behandlade utförligt en snarlik motion hösten 1994 i

sitt betänkande 1994/95:KrU1. Utskottet redovisade då att de

akuta ekonomiska problemen för Kulturen kunnat lösas genom att

Malmöhus läns landsting, Lunds kommun och Statens kulturråd

tillskjutit extra resurser. Vidare anförde utskottet att

Kulturrådet i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96

föreslagit att tio nya grundbelopp, motsvarande 1,1 miljoner

kronor, skulle tillföras Kulturen. Motionsyrkandet avstyrktes

med hänvisning till att regeringens budgetförslag inte borde

föregripas.

Den samlade översyn av kulturpolitikens inriktning som pågår

inom Kulturutredningen innebär -- som nämnts -- att utredningen

skall överväga Museiutredningens förslag. Vidare skall

utredningen granska om den nuvarande formen för statsbidrag till

regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad.

Utskottet anser att Kulturutredningens förslag inte skall

föregripas. Utskottet avstyrker därför motionen.

Riksutställningar (B 9)

Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja

utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla

och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan

service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som

medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och

kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och

enskilda som är verksamma inom kulturlivet.

I propositionen föreslås att anslaget till Riksutställningar

för nästa budgetår skall uppgå till 51 500 000 kronor.

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör

Riksutställningars medelsanvisning och

verksamhetsinriktning.

I motion Kr285 (m) föreslås att anslaget till

Riksutställningar skall minskas med 15 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

Motionärerna bakom motion Kr279 (c) understryker vikten av att

Riksutställningar minskar antalet egenproduktioner och går in

för samproduktioner och mindre produktioner. Likaså framhåller

motionärerna att Riksutställningar bör öka sin inriktning mot

barn och ungdomar (yrkande 2).

Museiutredningen uttalar i sitt betänkande att

Riksutställningar behövs i museisystemet, framför allt som en

kompetent och väl fungerande funktion för att förmedla

utställningar och kunskap om utställningsmediet (s. 110).

Riksutställningar bör emellertid -- menar utredningen --

koncentrera sina resurser på att bistå landets museer med stöd

när det gäller att förmedla vandringsutställningar i landet och

utomlands (s. 207). Vidare föreslår utredningen att

Riksutställningar skall omvandlas budgetmässigt och

organisatoriskt så att det blir en efterfrågestyrd organisation

(s. 111). Förslagen bereds nu av Kulturutredningen.

Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning

bör godtas. Motion Kr285 avstyrks således (yrkande 5 delvis).

Då det gäller frågan om verksamhetsinriktningen vid

Riksutställningar vill utskottet tillägga följande.

Riksutställningar skall -- i enlighet med de villkor som anges i

regleringsbrevet för innevarande budgetår -- producera ca 15

utställningar samt ha ca 40 utställningar i distribution. Vidare

skall Riksutställningar inrikta minst 30 % av

utställningsinsatserna mot utställningar för barn och ungdom.

Med hänsyn härtill och till Kulturutredningens uppdrag anser

utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd

med anledning av yrkande 2 i motion Kr279. Motionsyrkandet

avstyrks således.

Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 10) och Främjande av hemslöjden

(B 11)

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt sin instruktion ta

initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att

främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på

annan statlig myndighet. Nämnden fördelar statligt stöd till

hemslöjdsfrämjande verksamhet.

I propositionen föreslås att den nuvarande anslagsposten 1.

Nämnden för hemslöjdsfrågor under anslaget Främjande av

hemslöjden i fortsättningen skall föras upp under ett särskilt

ramanslag benämnt Nämnden för hemslöjdsfrågor. För nämndens

förvaltningskostnader m.m. har regeringen under anslaget

beräknat 3 800 000 kronor.

Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknas även i

fortsättningen medel dels för hemslöjdskonsulenternas

verksamhet, dels för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.

Regeringen föreslår att 21 149 000 kronor skall anvisas under

anslaget för nästa budgetår.

I två motioner behandlas frågan om slöjdverksamhet bland barn

och ungdomar.

I motion Kr274 (s) föreslås att den verksamhet som pågår med

en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom skall fortsätta.

Motionärerna bakom motion Kr215 (c) anser att den inspiration

som skapats genom Slöjdtåget skall tas till vara. Därför behövs

en eller flera projektledare med stora slöjdkunskaper och

erfarenhet av arbete bland barn och ungdomar. I motionen

föreslås att 1,5 miljoner kronor skall tillföras anslaget

Främjande av hemslöjden för att bygga upp slöjdverksamheten

bland ungdomar.

Ett av de verksamhetsmål som angetts för Nämnden för

hemslöjdsfrågor i 1993 års budgetproposition och i

regleringsbrevet för innevarande budgetår är att nämnden

särskilt skall prioritera insatser för barn och ungdom, en

satsning som syftar till slöjdens överlevnad, tillväxt och

föryngring av slöjdarkåren (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 99--100

och regleringsbrev för 1994/95). Bland de projekt för barn och

ungdom som nämnden stött märks bl.a. en försöksverksamhet med en

rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom och

vandringsutställningen Slöjdtåget.

Sedan maj månad år 1992 pågår således ett projekt i form av en

treårig försöksverksamhet med en rikskonsulent i hemslöjd för

barn och ungdom. Projektansvarig är August Abrahamsons stiftelse

på Nääs i Lerums kommun. Konsulenten är stationerad på Nääs men

har hela landet som sitt arbetsfält. I konsulentens

arbetsuppgifter ingår bl.a. att anordna handledarutbildning för

barnomsorgspersonal samt kurser och fortbildning för landets

hemslöjdskonsulenter, framför allt i metodiska och pedagogiska

frågor. Målet för projektet är att sprida kunskap speciellt till

barn och ungdom om slöjdens och hantverkets betydelse för vårt

kulturarv och om naturmaterialen som resurs i dagens samhälle

samt att bidra till barns och ungdomars utveckling genom att ge

dem förmåga att skapa med händerna. Försöksverksamheten syftar

till att pröva om det är möjligt att finna de speciella metoder

och kontakter som fordras för att göra hemslöjd attraktivt för

barn och ungdom.

Försöksverksamheten finansieras med projektmedel från Nämnden

för hemslöjdsfrågor, landstingen i Göteborgs och Bohus län,

Älvsborgs län och Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län

och Statens kulturråd. Den sammanlagda årliga kostnaden uppgår

till knappt 500 000 kronor.

Slöjdtåget är ett samarbetsprojekt mellan Svenska

Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR), Riksutställningar och

SJ. Genom SHR ingår länshemslöjdskonsulenterna,

länshemslöjdsföreningarna, riksföreningarna Same Ätnam, Svenska

Spetsar och Svensk Hemslöjd samt Handarbetets Vänners skola. I

varje län är länshemslöjdskonsulenterna och

hemslöjdsföreningarna ansvariga för Slöjdtågets program.

Slöjdtåget turnerar i landet från hösten 1994 till hösten 1995

och besöker samtliga län. I första hand vänder sig Slöjdtåget

till skolklasser på högstadiet. Ett syfte med Slöjdtåget är att

hålla slöjddebatten levande. Slöjdtåget skall skapa intresse hos

nya målgrupper och stimulera redan övertygade om att slöjden är

nödvändig för människans kreativa förmåga. Ett mål är också att

visa slöjdens betydelse i skolan i dag samt att förstärka

slöjdens roll i skolan.

Nämnden för hemslöjdsfrågor har bidragit med projektmedel,

100 000 kronor, till Slöjdtåget. Bakom finansieringen av

Slöjdtåget står i övrigt främst SHR, Riksutställningar och SJ.

Utskottet anser att det är glädjande att nya målgrupper kunnat

nås genom bl.a. de verksamheter som här har redovisats. Enligt

utskottets uppfattning har de gjorda satsningarna visat att det

går att engagera barn och ungdomar för hemslöjden. Projektet med

en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom bör därför

förlängas så att det får pågå även under nästa budgetår.

Konsulenten bör få möjlighet att bl.a. ägna sig åt uppföljning

av Slöjdtåget och åt att aktivera hemslöjdsföreningarna i dessas

arbete med barn och ungdom. Utskottet har för nämnda ändamål

beräknat 750 000 kronor under anslaget Nämnden för

hemslöjdsfrågor. Totalt bör under anslaget anvisas 4 550 000

kronor. Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i

motion Kr274 och motion Kr215 i motsvarande del blir

tillgodosedda.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

för anslaget Främjande av hemslöjden och avstyrker förslaget i

motion Kr215 i motsvarande del.

Inköp av vissa kulturföremål (B 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (B 13)

I propositionen föreslås att 235 miljoner kronor skall ställas

till regeringens disposition under nästa budgetår för

sysselsättningsinsatser inom kulturområdet. Medlen avser

huvudsakligen en engångsinsats för en räddningsaktion för

registrering, dokumentation, gallring, konservering och

magasinering av föremålssamlingar vid främst de statligt stödda

museerna i huvudsak i enlighet med det förslag som

Museiutredningen framlagt i sitt betänkande Minne och bildning

(SOU 1994:51). I propositionen framhålls att aktionen även bör

kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de

statligt stödda arkiven eller föremål, uppteckningar och

ritningar inom hemslöjdens område. Vidare anförs att medlen även

skall kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser

inom kultur- och kulturmiljöområdet. Regeringen uppger att den

årligen kommer att redovisa för riksdagen hur medlen använts. En

projektplan för räddningsaktionen skall enligt propositionen

upprättas under våren 1995.

Enligt vad utskottet har inhämtat tillsätts i dagarna en

särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet som fram till

budgetårets slut skall förbereda projektet. Projektgruppen skall

i sin tur knyta olika referensgrupper till sig med

representanter för olika intressenter i syfte att bl.a. få en så

bred förankring som möjligt i planeringsarbetet.

Utskottet erinrar i detta sammanhang i korthet om innebörden i

Museiutredningens förslag (s. 98--99).

Utredningen visar i betänkandet att en stor del av samlingarna

vid de statligt stödda museerna är i dåligt skick och behöver

vårdas, konserveras och registreras. Utredningen har därför

föreslagit en nationell räddningsaktion. Fyra omständigheter

anges som skäl till utredningens förslag.

1. Det finns i Sverige ett landsomfattande nät av regionala

och andra museer som tillsammans med de statliga skulle kunna

finna former för ett omfattande samarbete i frågor om vård och

konservering.

2. Den närmast revolutionära utvecklingen av

informationsteknologin innebär att det är tekniskt möjligt att

med helt nya och enklare metoder lösa komplicerade problem att

lagra och sprida stora informationsmängder. Avancerad kunskap

och information kan snabbt överföras mellan platser långt ifrån

varandra, vilket skapar nya förutsättningar för organisation av

museernas föremålshantering, bl.a. i form av decentralisering

och tillgänglighet.

3. 1990-talet kommer att präglas av brist på goda

sysselsättningsmöjligheter. Att rädda det kulturarv som i dag är

hotat är enligt utredningen en angelägen och arbetsintensiv

uppgift.

4. Förslaget om en nationell räddningsaktion av kulturarvet

innebär att museerna ges bättre förutsättningar att ägna sig åt

att fullgöra sin bildningsuppgift.

Utskottet vill inledningsvis understryka behovet av en

räddningsaktion rörande föremålssamlingarna vid olika

kulturinstitutioner. Utskottet anser därför att den i

propositionen föreslagna satsningen på ett bevarandeprogram är

glädjande. En sådan satsning bör även kunna få betydande

konsekvenser för sysselsättningen, då den föreslagna

verksamheten torde vara mycket sysselsättningsintensiv.

En rad motioner har väckts som gäller anslagets användning,

medelsanvisningens storlek, inrättande av ett särskilt

centrum för vård och underhåll av föremål m.m.

Utskottet behandlar först de motioner som rör

medelsanvändningen och anslagets storlek.

Två motionsyrkanden behandlar frågan om bevarande av svenska

långfilmer. I motion Kr277 (s) föreslås att en viss del av

förevarande anslag skall användas för restaurering av svenska

långfilmer som producerades under perioden 1953--1979. Därvid

bör möjligheten att fördela arbetstillfällen på flera orter i

landet beaktas, anser motionärerna. I ett likartat yrkande i

motion Kr240 (fp) föreslås att 3 miljoner kronor av anslaget

skall användas för restaurering av Sveriges filmskatt (yrkande

14 i motsvarande del).

Det ankommer på Svenska Filminstitutet att bevara filmer och

material av kulturhistoriskt intresse. Omkopiering av

brandfarlig nitratfilm, producerad före år 1953, görs

successivt. Därutöver behöver ca 300 svenska långfilmer i färg,

gjorda under den i motionen angivna tidsperioden, restaureras.

Ca 100 filmer har bedömts vara i mycket dåligt skick, vilket

beror på att råfilmen under denna period var av dålig kvalitet.

Utskottet anser att det är av stort kulturhistoriskt intresse

att film som producerats i Sverige kan bevaras. Det bör därför

inom anslaget skapas utrymme för åtgärder som avser restaurering

av äldre svensk film, i första hand från den angivna

tidsperioden. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på

regeringen att göra en samlad bedömning av de behov som finns

och att därefter avgöra hur stort belopp som skall avsättas för

nämnda ändamål.

Motionärerna bakom motion Kr230 (c) föreslår att -- när det

finns en bild av resursåtgången under förevarande anslag --

medlen även skall kunna avse kulturinsatser riktade till barn

och ungdomar (yrkande 7).

I likhet med motionärerna anser utskottet att insatser för

barn- och ungdomskultur kan ge betydande

sysselsättningseffekter. Som redovisats i det föregående anförs

i propositionen att medel under förevarande anslag skall kunna

användas även för andra angelägna sysselsättningsinsatser inom

kultur- och kulturmiljöområdet. Utskottet anser emellertid att

det ankommer på regeringen att fatta beslut om fördelningen på

olika ändamål av de resurser som anvisas under förevarande

anslag.

Yrkanden som främst syftar till att föremålssamlingarna vid

länsmuseer och hembygdsmuseer skall beaktas vid fördelningen av

resurser under förevarande anslag framställs i tre motioner,

nämligen motionerna Kr208 (s), Kr230 (c) yrkande 6 och Kr283

yrkande 2.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart att

föremålssamlingar inom såväl centrala som regionala och lokala

museer bör komma i fråga för den aktuella räddningsinsatsen,

liksom föremål från andra typer av kulturinstitutioner såsom

t.ex. arkiv. Utskottet förutsätter således att

bevarandeinsatserna inte begränsas till de statligt stödda

institutionerna.

I motion Kr285 (m) behandlas frågan om utbildning och kvalitet

i anslutning till de åtgärder som skall vidtas inom

bevarandeprojektets ram (yrkande 2). Motionärerna anser att

utbildningen av dem som skall utföra arbetet och arbetets

kvalitet bör komma i första hand, medan sysselsättningsaspekten

i detta fall bör komma i andra hand. Vidare anser motionärerna

att åtgärderna bör spridas över flera år för att bästa resultat

av insatserna skall kunna uppnås, en fråga som också tas upp i

motionerna Kr230 (yrkande 6) och Kr283 (yrkande 2).

Museiutredningen anför i sitt betänkande att kompetensläget i

landet beträffande vård och konservering är avsevärt bättre nu

än för tio år sedan, tack vare bl.a. tillkomsten av

konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet.

Museiutredningen föreslår att Institutionen för konservering vid

Riksantikvarieämbetet (RIK) som regelbundet håller kurser i

föremålshantering i såväl regionala som kommunala museer skall

medverka vid programmets genomförande. Utredningen förutsätter

även att de vård- och konserveringsanläggningar som finns i

landet, t.ex. i Kiruna (Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna), Falun

(Kulturarvet) och Julita, kommer att användas i det nationella

bevarandeprogrammet (s. 100--102).

Utskottet accepterar utgångspunkten för regeringens förslag,

nämligen att bevarandeinsatserna skall göras av

sysselsättningsskäl. För att långsiktigt åstadkomma bästa

möjliga kvalitet i programmet torde utbildningsinsatser krävas

på olika nivåer. Konservatorer och andra yrkesutbildade personer

som involveras i projektet kan -- som Museiutredningen angett --

komma att behöva ägna sig åt att leda och instruera den personal

som kommer att behövas. Utskottet utgår från att

Museiutredningens i det föregående redovisade överväganden

kommer att beaktas av regeringen vid utformningen av programmet.

Vidare bör framhållas att utskottet självklart förutsätter att

kvalitet skall genomsyra samtliga led av projektet.

Utskottet konstaterar i sammanhanget att en förutsättning för

att resultatet av bevarandeprogrammet skall bli bästa möjliga är

att riktlinjer och principer för gallring av föremålsbeståndet

övervägs. Utskottet hänvisar till Museiutredningens synpunkter

och förslag på detta område (s. 99).

Det bör tilläggas att utskottet våren 1983 behandlade ett

propositionsförslag rörande begränsning av de statliga museernas

samlingar, m.m. (bet. KrU 1982/83:24 s. 68). Utskottet

konstaterade att det är viktigt att en bättre balans uppnås

mellan bevarandeambitionerna å ena sidan och konserverings- och

lokalresurserna å andra sidan. Utskottet utgick bl.a. från att

föremålen vid gallring i en statlig museisamling bör kunna

överlåtas även på en hembygdsförening eller liknande

institution.

När det gäller frågan om bevarandeprojektet kan spridas över

flera år vill utskottet framhålla följande. Enligt utskottets

åsikt torde det, bl.a. med hänsyn till angelägenheten av att

insatserna väl förbereds, bli nödvändigt att använda mer än ett

år för att fullfölja projektet. Utskottet anser emellertid att

det bör ankomma på regeringen att avgöra hur lång tid som kan

behövas för projektet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att

anslaget föreslås bli reservationsvis betecknat, vilket innebär

att -- om reservation uppstår efter budgetåret 1995/96 -- denna

får förbrukas under de två därpå följande budgetåren, dvs.

budgetåren 1997 och 1998.

Frågan om medelsanvisningens storlek tas upp i motion Kr240

(fp), vari yrkas att 175 miljoner kronor, dvs. ett belopp som är

60 miljoner kronor mindre än det som regeringen föreslagit,

skall anvisas under anslaget (yrkande 14 i motsvarande del).

Som Museiutredningen påvisat finns det ett stort behov av

insatser när det gäller vård, konservering, registrering m.m. av

föremål vid museer och andra kulturinstitutioner. Utskottet

anser att det medelsbehov som regeringen beräknat är väl

motiverat med tanke på projektets omfattning.

Det anförda innebär att utskottet med anledning av regeringens

förslag och motionerna Kr208, Kr230 yrkandena 6 och 7, Kr240

yrkande 14, Kr277, Kr283 yrkande 2 och Kr285 yrkande 2 beslutar

föreslå riksdagen att 235 000 000 kronor skall anvisas under

förevarande anslag.

I motion Kr253 (s) krävs att de behov av åtgärder som gäller

föremålssamlingarna vid Smålands museum särskilt skall

beaktas.

Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen

att väga olika behov mot varandra och ta ställning till hur

anvisade medel skall fördelas. Motionen avstyrks därför.

Ett centrum för vård, underhåll och magasinering bör

inrättas i Karlsborg, anser motionärerna bakom motion Kr212

(s). I Karlsborg finns nämligen, framhåller motionärerna,

friställd arbetskraft och outhyrda lokaler, bl.a. byggnaderna på

f.d. Västgöta flygflottiljs område.

I Museiutredningens betänkande uttalas bl.a. att vård- och

konserveringsprogrammet utgör en omfattande satsning inom

arbetsmarknadspolitiken och kommer att ge utbildning och

meningsfullt arbete åt många människor över hela landet. Mycket

talar för, menar utredningen, att arbetet bör organiseras i ett

antal regionala centra, där resurserna samlas till effektiva och

rationella enheter (s. 102).

Utskottet delar Museiutredningens uppfattning att olika

regioner i landet bör involveras i programmet. Utskottet har

inhämtat att det planeringsarbete som nu görs i den i det

föregående nämnda projektgruppen även inbegriper

lokaliseringsfrågor. Utskottet anser att det bör ankomma på

regeringen att avgöra var de olika verksamheterna i projektet

skall lokaliseras och i det sammanhanget väga in möjligheten att

förlägga någon del av verksamheten till Karlsborg. Utskottet

anser inte att motionen påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion

Kr212 avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Myndigheter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 655 818 000 kr,

2. beträffande medelsanvisningen till Centrala myndigheter:

Stiftelser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 180 068 000 kr,

3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar

att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 5 skall

beräknas 16 088 000 kr,

res. 1 (m)

res. 2 (c, fp, kds)

4. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen

Föremålsvård i Kiruna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar

att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 5 skall

beräknas 9 042 000 kr,

res. 3 (m)

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till

Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 152 528 000 kr,

res. 4 (m) - villk. 1, 3

res. 5 (c, fp, kds) - villk. 2

6. beträffande frågor som rör Rooseum och Skissernas

museum

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr254, 1994/95:Kr269

och 1994/95:Ub711 yrkande 5,

7. beträffande förutsättningarna för ett statligt anslag

till Kolmårdens djurpark

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk637 yrkande 2,

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

museer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 121 970 000

kr,

9. beträffande frågan om behovet av åtgärder för att bevara

och utveckla Kulturen i Lund

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr252,

10. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till

Riksutställningar för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 51 500 000 kr,

res. 6 (m)

11. beträffande Riksutställningars verksamhetsinriktning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr279 yrkande 2,

12. beträffande medelsanvisningen till Nämnden för

hemslöjdsfrågor

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt

motionerna 1994/95:Kr215 i motsvarande del och 1994/95:Kr274

till Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 550 000

kr,

13. beträffande medelsanvisningen till Främjande av

hemslöjden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr215 i motsvarande del till

Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 149 000 kr,

14. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa

kulturföremål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp

av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 120 000 kr,

15. beträffande medelsanvisningen till

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt

motionerna 1994/95:Kr208, 1994/95:Kr230 yrkandena 6 och 7,

1994/95:Kr240 yrkande 14, 1994/95:Kr277, 1994/95:Kr283 yrkande 2

och 1994/95:Kr285 yrkande 2 till Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 235 000 000 kr,

res. 7 (fp)

16. beträffande föremålssamlingarna vid Smålands museum

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr253,

17. beträffande ett centrum för vård, underhåll och

magasinering i Karlsborg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr212.

Stockholm den 16 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart

Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman

(m), Fanny Rizell (kds), Annika Nilsson (s), Birgitta Wichne (m)

och Barbro Johansson (mp).

Reservationer

1. Beräknande av medel till Arbetets museum (mom. 3)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wichne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Vid Arbetets" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Med hänsyn till rådande ekonomiska läge är det enligt

utskottets uppfattning viktigt att alla sektorer bidrar till

saneringen av statsfinanserna. Det är rimligt att de

organisationer som står bakom Stiftelsen Arbetets museum tar ett

ekonomiskt ansvar för den fortsatta utvecklingen av

verksamheten. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna

att det är motiverat att statsbidraget till Arbetets museum

minskas med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Motionsyrkandet tillstyrks således i motsvarande del

(motion Kr285 yrkande 5). Utskottets ställningstagande innebär

att 13 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten

Arbetets museum för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i

denna del och med anledning av regeringens förslag beslutar att

för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas

13 088 000 kr,

2. Beräknande av medel till Arbetets museum (mom. 3)

Marianne Andersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Fanny

Rizell (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Vid Arbetets" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den bidragsnivå som

regeringen föreslagit väl avvägd för att Arbetets museum skall

kunna klara sitt uppdrag. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag och avstyrker motionen i denna del (motion

Kr285 yrkande 5 delvis). Utskottets ställningstagande innebär

att 15 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten

Arbetets museum under förevarande anslag för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar

att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas

15 088 000 kr,

3. Beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

(mom. 4)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wichne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet behandlar" och slutar med "i motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar i det följande under anslaget

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet regeringens förslag

till en engångssatsning för en räddningsaktion för bl.a.

konservering av föremålssamlingarna. Utskottet förutsätter att

verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna kommer att

integreras i den av regeringen planerade bevarandeaktionen. Av

den anledningen utgår utskottet från att Föremålsvård i Kiruna

kommer att tillföras resurser som är avsevärt större än den

besparing som föreslås i den aktuella motionen, motion Kr285 (m)

yrkande 5 i motsvarande del. Enligt utskottets uppfattning är

det mot den bakgrunden motiverat att -- i enlighet med

motionsförslaget -- under förevarande anslag minska

medelsberäkningen till Föremålsvården i Kiruna. Det anförda

innebär att utskottet anser att 8 042 000 kronor skall

beräknas under anslagsposten Föremålsvård i Kiruna för nästa

budgetår.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen

Föremålsvård i Kiruna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i

denna del och med anledning av regeringens förslag beslutar att

för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas

8 042 000 kr,

4. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.

5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wichne (alla m) anser att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i

denna del och med anledning av regeringens förslag till Bidrag

till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 148 528 000 kr,

5. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.

5)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Marianne Andersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Fanny

Rizell (kds) anser att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till

Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 151 528 000 kr,

6. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 10)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wichne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "(yrkande 5 delvis)"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär en mer koncentrerad och

efterfrågestyrd verksamhet vid Riksutställningar i enlighet med

Museiutredningens förslag att anslaget kan minskas väsentligt.

Utskottet anser därför att det är motiverat att -- i enlighet

med förslaget i motion Kr285 (yrkande 5 delvis) --

medelstilldelningen minskas med 15 miljoner kronor, vilket

innebär att totalt 36 500 000 kronor bör anvisas under

förevarande anslag.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i

denna del och med anledning av regeringens förslag till

Riksutställningar för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln

anvisar ett anslag på 36 500 000 kr,

7. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet (mom. 15)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Som Museiutredningen" och slutar med "förevarande

anslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Museiutredningen att det finns

ett stort behov av insatser när det gäller vård, konservering,

registrering m.m. av föremål vid museer och andra

kulturinstitutioner. Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att utrymme skapas för insatser även på andra områden,

såsom t.ex. inom kulturmiljövården. För att skapa sådant utrymme

bör riksdagen under förevarande anslag anvisa ett belopp som är

lägre än det av regeringen föreslagna. Beloppet bör i enlighet

med vad som föreslås i motion Kr240 (fp) bestämmas till 175

miljoner kronor (yrkande 14).

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande medelsanvisningen till

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt

motionerna 1994/95:Kr208, 1994/95:Kr230 yrkandena 6 och 7,

1994/95:Kr240 yrkande 14, 1994/95:Kr277, 1994/95:Kr283 yrkande 2

och 1994/95:Kr285 yrkande 2 till Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 175 000 000 kr,

Särskilda yttranden

1. Förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens

djurpark (mom. 7)

Fanny Rizell (kds) anför:

Enligt min uppfattning finns det klara paralleller mellan

Kolmårdens djurpark och Skansen. Jag utgår därför från att

Kulturutredningen i sitt arbete utreder förutsättningarna för

att inordna djurparken i ett statligt stödsystem.

Vidare vill jag liksom motionären bakom motion Sk637 (kds)

framhålla att det vid Kolmårdens djurpark sker en målmedveten

satsning på forskning i syfte att bevara utrotningshotade

djurarter. I och med att Nordens ark erhållit statligt stöd

finns det anledning att tillse att Kolmårdens djurpark erhåller

motsvarande möjligheter. Jag utgår från att regeringen beaktar

detta förhållande i sin kommande forskningsproposition.

2. Riksutställningars verksamhetsinriktning (mom. 11)

Marianne Andersson (c) anför:

I motion Kr279 (c) behandlas Riksutställningars

verksamhetsinriktning (yrkande 2). Utskottet avstyrker motionen

bl.a. med hänvisning till att Kulturutredningen skall bereda

frågor som gäller Riksteaterns framtida verksamhet. Jag anser

att det hade varit bättre att redan nu besluta om frågor som rör

Riksutställningars egenproduktioner, samproduktioner, verksamhet

inriktad på barn och ungdom m.m. Jag accepterar emellertid

utskottets ställningstagande.

3. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet (mom. 15)

Marianne Andersson (c) anför:

Centerpartiet betonar i motion Kr230 behovet av ökade insatser

för barn- och ungdomskultur. Jag förutsätter därför att

regeringen beaktar vilka sysselsättningsinsatser för barn och

ungdomar som kan göras så snart som kostnaderna för

föremålssamlingarna klarlagts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Centrala museer: Myndigheter (B 4) 4

Centrala myndigheter: Stiftelser (B 5) 5

Bidrag till vissa museer m.m. (B 6) 5

Bidrag till regionala museer (B 7) 9

Riksutställningar (B 9) 10

Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 10) och Främjande av

hemslöjden (B 11) 11

Inköp av vissa kulturföremål (B 12) 12

Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (B 13) 13

Hemställan 17

Reservationer 19

1. Beräknande av medel till Arbetets museum (m)

19

2. Beräknande av medel till Arbetets museum (c, fp, kds)

19

3. Beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i

Kiruna (m) 20

4. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.

(m) 20

5. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.

(c, fp, kds) 21

6. Medelsanvisningen till Riksutställningar (m) 21

7. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet (fp) 21

Särskilda yttranden 22

1. Förutsättningarna för ett statligt anslag till

Kolmårdens djurpark (kds) 22

2. Riksutställningars verksamhetsinriktning (c) 22

3. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom

kulturområdet (c)23