Bet. 1994/95:KrU19

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU19

Kulturmiljövård

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

KrU19

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen då det gäller

kulturmiljövård. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning till Riksantikvarieämbetet (193 919 000

kronor). Likaledes tillstyrks regeringens förslag till

beslutsram (112 406 000 kronor) och medelsanvisning

(112 406 000 kronor) under anslaget Kulturmiljövård samt

förslaget till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet:

Uppdragsverksamhet (1 000 kronor). Totalt föreslår utskottet

således en medelsanvisning på 306 326 000 kronor.

Utskottet avstyrker ett motionsförslag innebärande att medel

för en tillbyggnad av Emigrantinstitutet i Växjö skulle anvisas

under anslaget Kulturmiljövård. Vidare avstyrker utskottet bl.a.

tre motionsyrkanden som tar upp övergripande synpunkter på

kulturmiljövårdens roll- och ansvarsfördelning. I sammanhanget

erinrar utskottet om att Kulturutredningen har att ta ställning

till frågan om Riksantikvarieämbetets organisation i vissa

avseenden, en fråga som således kan komma att aktualiseras inom

en snar framtid.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Arkiv, museer och kulturmiljövård

avsnittet Kulturmiljövård

dels under punkt B 14 (s. 52--55) föreslagit riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 anvisa ett

ramanslag på 193 919 000 kr,

dels under punkt B 15 (s. 55--57) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om bidrag till kulturmiljövård får

meddelas intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr under

budgetåret 1995/96,

2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 112 406 000 kr,

dels under punkt B 16 (s. 57--58) föreslagit riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96

anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 142 406 000 kr.

1994/95:Kr249 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att av medel upptagna i Kulturdepartementets

budget för kulturellt värdefulla byggnadsinsatser anslå

5 000 000 kr för tillbyggnad av forskarlokal vid Svenska

emigrantinstitutet i Växjö.

1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturmiljövård,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets roll som

samordnande och policybildande myndighet samt huvudansvarig för

s.k. riksintressen bör renodlas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de regionala organen bör få en

fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården och att nya

samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas.

Utskottet

Riksantikvarieämbetet (B 14)

I propositionen föreslås att Riksantikvarieämbetets (RAÄ)

ramanslag under den kommande 18-månadersperioden skall uppgå

till 193 919 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I tre motionsyrkanden i motion Kr264 (kds) framförs

övergripande synpunkter på kulturmiljövårdens roll- och

ansvarsfördelning.

Motionärerna bakom nämnda motion anser bl.a. att

kulturmiljövården skall vara en integrerad del av den

övergripande samhällsplaneringen och att kulturminnen i högre

utsträckning bör betraktas som en resurs i samhällsutvecklingen

(yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om den

betydelse som tillmätts kulturmiljövården i lagstiftningen.

Enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., KML, är det en

nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö, ett

ansvar som skall delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter

skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som

planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på

kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas (1 kap. 1

§).

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL,

stadgas att mark- och vattenområden som har betydelse från

allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller

kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt

möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada

natur- eller kulturmiljön. Även områden som enligt NRL är av

riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller

friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada

natur- eller kulturmiljön (2 kap. 6 §). RAÄ har på grundval av

underlag som tagits fram av länsstyrelserna i samråd med

länsmuseer och vissa kommunala museer beslutat vilka

kulturmiljöer som är av riksintresse enligt det synsätt som

kommer till uttryck i NRL.

I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10),

PBL, skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar

hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och

vattenområden är avsedda att användas och hur

bebyggelseutvecklingen bör ske (1 kap. 3 §). Kommunen skall i

sin översiktsplan visa hur den avser att tillgodose

riksintressen enligt naturresurslagen, NRL (PBL 4 kap. 1 § andra

stycket 2). Kommunen får utfärda särskilda skyddsbestämmelser

för byggnader som är särskilt värdefulla från historisk,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett

bebyggelseområde av denna karaktär (5 kap. 7 § första stycket

4).

Utskottet vill även erinra om att ett av de övergripande mål

för kulturmiljövården som angavs i proposition 1987/88:104 om

kulturmiljövård innebär att kulturmiljövården skall syfta till

kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön. Kulturarvet bör

-- enligt propositionen -- ses som en tillgång i samhällsbygget.

Det bör utnyttjas som en grund för nyskapande och förändringar

av bebyggelse och anläggningar i landskapet, så att vår egen

tids bidrag till gestaltandet av den yttre miljön kan fungera i

samklang med och berika det som tidigare generationer skapat (s.

29). Vid sin behandling av nämnda proposition framhöll

kulturutskottet att de i propositionen formulerade målen syntes

vara väl ägnade att läggas till grund för det framtida

kulturmiljöarbetet. Utskottet instämde även i den dåvarande

regeringens uppfattning att en förutsättning för att

kulturmiljövården skulle bli framgångsrik är att den har stöd i

den allmänna opinionen och av den enskilde medborgaren uppfattas

som angelägen och meningsfull (bet. KrU 1987/88:21 s. 7).

Inom ramen för de övergripande målen skall RAÄ -- i enlighet

med vad den förra regeringen angav i 1993 års budgetproposition

-- prioritera arbetet med att leda den statliga

kulturmiljövårdens medverkan i planeringen för en god livsmiljö

(s. 123). I propositionen uttalades att den statliga

kulturmiljövårdens uppgift bl.a. är att förtydliga, beskriva och

göra sektorns riksintressen kända och accepterade så att de

respekteras i den fysiska planeringen. Den statliga

kulturmiljövården har ett ansvar för att biträda kommunerna med

underlag och sakkunskap men den måste också uppträda så att

kommunerna stimuleras att utveckla sin egen kompetens i

kulturmiljöfrågor och ta det fulla ansvaret för kulturvärdena på

den lokala nivån (s. 129). Vid behandlingen av propositionen

uttalade kulturutskottet att de överväganden och riktlinjer som

redovisats av regeringen syntes vara väl ägnade att åstadkomma

en effektiv statlig politik på kulturmiljövårdens område (bet.

1992/93:KrU23 s. 4).

Ett aktuellt exempel på integreringen av kulturmiljövården i

samhällsplaneringen är det förhållandet att Sverige såsom medlem

av Europeiska unionen (EU) skall införa ett miljöprogram i

enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 om miljöersättning

till jordbruket. Programmet består av tre delprogram.

Delprogrammet för landskapsvårdande åtgärder syftar till att

stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt

särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. I ett

andra delprogram skall stöd lämnas för miljökänsliga områden. I

ett tredje delprogram lämnas stöd till ekologisk odling. (Jfr

bet. 1994/95:JoU7 s. 20 och prop. 1994/95:100 bil. 10,

Jordbruksdepartementet, s. 31.)

Utskottet vill vidare framhålla att Sverige genom medlemskapet

i EU får tillgång till EU:s strukturfonder för den s.k. mål

6-regionen, varigenom de regionalpolitiska insatserna kan

förstärkas väsentligt. En särskild utredare har tillkallats för

att skyndsamt utarbeta ett program för användningen av de medel

som kan komma i fråga för Sveriges del. RAÄ medverkar med

kunskap om kulturmiljöns värden. De åtgärder som skall föreslås

i programmet skall grundas på en analys av regionens starka och

svaga sidor. Utredaren skall bl.a. överväga åtgärder för att

utnyttja de kultur- och kulturmiljövärden som finns i regionen

(dir. 1994:155).

Utskottet konstaterar att det anförda visar att omsorgen om

miljöns kulturvärden beaktats dels i den lagstiftning som här

redovisats och som bl.a. rör den övergripande

samhällsplaneringen, dels i de mål som angivits för

kulturmiljövården och RAÄ. Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att ånyo understryka vikten av att bedriva ett

informations- och förankringsarbete hos de enskilda medborgarna,

om kulturmiljövården skall kunna bli framgångsrik. Att sprida

kunskaper om kulturarvet och om historiska samband är således

ett av de viktiga verksamhetsmål som åvilar RAÄ.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att kravet i

motionsyrkandet är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför

inte någon riksdagens åtgärd.

Två yrkanden i nämnda motion, motion Kr264, behandlar frågan

om RAÄ:s och de regionala organens roller. I yrkande 7 krävs

att RAÄ:s roll som samordnande och policybildande myndighet

renodlas. Vidare föreslår motionärerna att de regionala organen

skall få en fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården samt att

nya samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas (yrkande 8).

Även frågan om roll- och ansvarsfördelningen mellan RAÄ och

övriga institutioner inom kulturmiljövården behandlades av den

förra regeringen i 1993 års budgetproposition. Bl.a. uttalades

att RAÄ skulle utveckla den centrala myndighetsfunktionen och

ledningen av den samlade kulturmiljövården. RAÄ:s uppgift skulle

vara att tillhandahålla det underlag som statsmakterna behöver

för ställningstaganden om kulturmiljövårdens inriktning. RAÄ

skulle också förmedla statsmakternas intentioner om

kulturmiljövård till de myndigheter, organisationer och enskilda

som berörs. Ansvaret för att ta ställning i frågor om de

enskilda kulturmiljöerna skulle koncentreras till

länsstyrelserna. Länsmuseernas uppgifter inom kulturmiljövården

skulle preciseras (s. 124--126). Kulturutskottet framhöll -- som

redovisats i det föregående -- i sitt betänkande 1992/93:KrU23

att regeringens överväganden och riktlinjer syntes vara väl

ägnade att åstadkomma en effektiv politik på kulturmiljövårdens

område (s. 4).

I enlighet med de verksamhetsmål som anges i regleringsbrevet

för innevarande budgetår skall RAÄ leda den statliga

kulturmiljövården och dess policyutveckling. Vidare skall RAÄ

utveckla sin egen organisation så att den kan ge ett tydligt

stöd åt de verksamheter som är myndighetens huvuduppgifter. Vid

RAÄ pågår för närvarande en omorganisation, som syftar till en

anpassning av myndigheten till de mål och riktlinjer som satts

upp för kulturmiljövården i landet. Utskottet har inhämtat att

den nya organisationen avses träda i kraft den 1 juli 1995.

När det gäller motionskravet att de regionala organen skall få

en fortsatt ökad roll och att nya samverkansformer bör sökas

vill utskottet tillägga följande.

Som framgår av det föregående pågår för närvarande inom

kulturmiljövården en decentraliseringsprocess som innebär att

ansvaret för att ta ställning i frågor om enskilda kulturmiljöer

koncentreras till länsstyrelserna. Beslut om bidrag till

byggnadsvård och vård av kulturlandskap och fornlämningar fattas

fr.o.m. budgetåret 1993/94 efter RAÄ:s bemyndigande av

länsstyrelserna. Regeringen avser att senare i vår föreslå

riksdagen att handläggningen av kyrkliga kulturminnen också

överförs till länsstyrelserna. För att klara de tillkommande

arbetsuppgifterna har viss resursförstärkning av länsstyrelserna

skett. Ytterligare förstärkning föreslås i årets

budgetproposition (Civildepartementets huvudtitel) för nästa

budgetår. Bostadsutskottet har nyligen beslutat tillstyrka

regeringens förslag (bet. 1994/95:BoU12). Beslut av riksdagen

väntas i dagarna.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och

länsmuseerna beträffande kulturmiljövården utreds för närvarande

av RAÄ i samråd med företrädare för den regionala

museiorganisationen och länsstyrelserna. RAÄ skall därvid även

samråda med Statens kulturråd, Landstingsförbundet,

Kommunförbundet och Utredningen om kulturpolitikens inriktning

(Kulturutredningen). Uppdraget skall redovisas till regeringen

den 31 mars 1995.

Vidare skall Kulturutredningen enligt sina tilläggsdirektiv

behandla frågor om förhållandet mellan statliga insatser på

central, regional och lokal nivå (dir. 1994:146). Därvid skall

kommittén beakta att länsmuseerna har ett statligt uppdrag inom

ramen för kulturmiljövården. Det bör tilläggas att kommittén

också har att ta ställning till de förslag som förts fram av

Museiutredningen i dess betänkande (SOU 1994:51) Minne och

bildning och som bl.a. innebär att det tydligt skall fastställas

att länsmuseet är länets resurs för kunskapsuppbyggnad och

kunskapsförmedling och att länsstyrelsen fullt ut skall ansvara

för de arbetsuppgifter som genom kulturminneslagen och andra

lagar som berör kulturlandskapet är kopplade till

myndighetsrollen (s. 129--130).

När det gäller den av motionärerna aktualiserade frågan,

nämligen ansvarsfördelningen mellan den centrala och regionala

nivån inom kulturmiljövården, bör enligt utskottets uppfattning

den prövning som nu görs av såväl RAÄ som Kulturutredningen inte

föregripas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Yrkandena avstyrks således (yrkandena 7 och 8).

Beträffande omorganisationen av RAÄ vill utskottet tillägga

följande. Museiutredningen föreslog i sitt i det föregående

nämnda betänkande att Statens historiska museer och

Institutionen för konservering vid RAÄ (RIK) organisatoriskt

skall skiljas från RAÄ för att i stället ingå i en ny

museienhet, benämnd Fokus människan och historien (s. 69). I en

sådan enhet skulle vidare ingå bl.a. Nordiska museet. Eftersom

Kulturutredningen har att ta ställning till Museiutredningens

förslag kan frågan om RAÄ:s organisation i vissa avseenden

således komma att aktualiseras på nytt inom en snar framtid.

Kulturmiljövård (B 15)

I propositionen föreslås att det för nästa budgetår bör

fastställas en beslutsram för anslaget Kulturmiljövård på

112 406 000 kronor. Anslaget föreslås uppgå till samma belopp.

I motion Kr240 (fp) föreslås en anslagsförstärkning med 30

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionen

syftar även till en förstärkning av beslutsramen med motsvarande

belopp (yrkande 15).

I likhet med motionärerna bakom motionen erinrar utskottet om

de resursförstärkningar som under 1990-talet tillförts

kulturmiljövården av sysselsättningsskäl (se bl.a. redovisning i

utskottets betänkande 1994/95:KrU3). Därutöver har riksdagen

hösten 1995 beslutat att i tilläggsbudget för innevarande

budgetår anvisa 75 miljoner kronor för kulturmiljövård och

byggnadsvård (prop. 1994/95:25, yttr. 1994/95:KrU4y, bet.

1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Enligt beslut av RAÄ har

större delen av medlen fördelats på samtliga län i landet. Den

nyligen gjorda satsningen innebär att en rad angelägna projekt

kan påbörjas under våren och sommaren.

Utskottet konstaterar att arbetet med en lång rad angelägna

projekt kunnat tidigareläggas tack vare de extra anslagen, som

fått god sysselsättningseffekt. Tidigareläggandet av dessa

projekt gör att behovet av ytterligare resursförstärkning blivit

mindre. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandet i

denna del och tillstyrker regeringens förslag till beslutsram.

Likaledes tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande

medelstilldelning och avstyrker motionsyrkandet i motsvarande

del.

I motion Kr249 (fp) anförs att Stiftelsen Svenska

emigrantinstitutet i Växjö avser att komplettera sitt

forskningsarbete om emigration till att omfatta forskning och

dokumentation om invandring. Av den anledningen behövs en

tillbyggnad av institutets forskarlokaler. Motionären anför

att tillbyggnaden inte innebär bevarande av gammal värdefull

bebyggelse men anser trots det att 5 miljoner kronor av

förevarande anslag skall användas för en sådan tillbyggnad.

Enligt förordningen (1993:379) om bidrag till

kulturmiljövården kan statsbidrag i mån av tillgång på medel

lämnas till bl.a. vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Det ankommer på beslutsfattande myndigheter, dvs. RAÄ eller

länsstyrelsen, att besluta om fördelningen av medlen. Utskottet,

som inte är berett att ändra på de principer som ligger till

grund för bidragsbestämmelserna, anser att motionen inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 16)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till

Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 193 919 000 kr,

2. beträffande kulturmiljövårdens del av den övergripande

samhällsplaneringen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 6,

3. beträffande frågan om Riksantikvarieämbetets och de

regionala organens roller

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkandena 7 och 8,

4. beträffande beslut om bidrag till kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del

medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas

intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr för budgetåret

1995/96,

res. 1 (fp)

5. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 15 i motsvarande del till

Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 112 406 000 kr,

res. 2 (fp)

6. beträffande en tillbyggnad för Svenska emigrantinstitutet

i Växjö

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr249,

7. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Stig Bertilsson (m), Björn Kaaling (s), Lennart

Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman

(m), Ewa Larsson (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Erik Arthur

Egervärn (c) och Ulla-Britt Hagström (kds).

Reservationer

1. Beslut om bidrag till kulturmiljövård (mom. 4)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet konstaterar" och slutar med "till beslutsram"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetet med en lång rad angelägna

projekt kunnat tidigareläggas tack vare de extra anslag, som

utgått under de senaste åren. Insatserna har fått god

sysselsättningseffekt. Trots de insatser som således gjorts

finns det inom kulturmiljövårdsområdet alltjämt ett stort behov

av ytterligare satsningar. Mot den bakgrunden anser utskottet

att det är motiverat att beslutsramen utökas. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Kr240 yrkande 15 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande beslut om bidrag till kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 15

i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag

medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas

intill ett sammanlagt belopp av 142 406 000 kr för budgetåret

1995/96,

2. Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 5)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Likaledes tillstyrker" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Likaledes tillstyrker utskottet motionskravet (motion Kr240

yrkande 15 i motsvarande del) när det gäller medelsanvisningen

till Kulturmiljövård. Totalt bör anslaget således uppgå till

142 406 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 15

i motsvarande del och med anledning av regeringens förslag till

Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 142 406 000 kr,