Bet. 1994/95:KrU2

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU02

Grafisk museiverksamhet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1994/95

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet två motioner från allmänna

motionstiden 1994, i vilka begärs att riksdagen skall göra

uttalanden om stöd till grafisk museiverksamhet, m.m. i

Mariefred och Tidaholm.

Utskottet anser det betydelsefullt att initiativ tas till

vidgade möjligheter att visa grafisk konst och framställningen

av sådan samt att förbättra konstnärers möjligheter att arbeta

med grafiska uttrycksmedel. Utskottet framhåller att det är

initiativtagarnas ansvar att se till att sådan verksamhet kan

finansieras och att riksdagen i allmänhet inte uttalar sig om

fördelningen av anvisade statliga medel till icke-statliga

museers drift och investeringar. Med hänvisning härtill och till

pågående arbete inom Kulturutredningen avstyrker utskottet

motionerna.

Motionerna

1993/94:Kr272 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om värdet av ett Grafikens Hus i Mariefred.

1993/94:Kr273 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av ett grafiskt museum i

Tidaholm.

Statliga bidrag till museer

Statliga bidrag till driften av museer

Av de tio centrala museerna är åtta statliga myndigheter och

två stiftelser med i princip samma ställning som

myndighetsmuseerna i vad gäller statsbidrag och uppdrag. Dessa

tio centralmuseer får statligt driftbidrag.

Det finns 26 regionala museer, de flesta länsmuseer, som

oftast drivs i stiftelseform och som får statsbidrag till en del

av sina driftkostnader i form av s.k. grundbidrag som fördelas

av Statens kulturråd. I övrigt finansieras de genom intäkter,

kommunala och landstingskommunala bidrag, m.m. De regionala

museerna kan besluta att samarbeta med lokala museer och att

bidra till dessas finansiering genom att låta något eller några

grundbidrag gå till sådant lokalt museum. Som ett par exempel av

flera kan nämnas att Älvsborgs läns museum samarbetar på detta

sätt med Vänersborgs museum och Lödöse museum och att Kalmar

läns museum samarbetar med och överför grundbidrag till Kalmar

konstmuseum.

Det finns slutligen lokala museer av mycket varierande slag

och storlek. Lokala museer kan drivas av kommuner, stiftelser,

föreningar, företag m.m. Ett fåtal av dessa museer erhåller

visst statligt driftbidrag i enlighet med riksdagens beslut,

nämligen Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet i Stockholm,

Drottningholms teatermuseum i Ekerö, Millesgården i Lidingö samt

Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och Skansen i Stockholm

(anslaget Bidrag till vissa museer m.m.).

Bidrag under kortare tid -- högst tre år -- kan lämnas efter

beslut av Kulturrådet från anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet m.m. till projekt o.d., dock inte till

reguljära driftkostnader. Från samma anslag -- liksom med hjälp

av lotterimedel -- kan även regeringen besluta om tillfälliga

bidrag t.ex. till projekt.

Statliga bidrag till investeringar för museer

De centrala statliga museerna förvaltas av Statens

fastighetsverk och deras investeringskostnader täcks genom lån i

Riksgäldskontoret.

De regionala museerna, liksom de lokala museerna, har

möjlighet att ansöka hos Boverkets samlingslokaldelegation om

statligt bidrag till investeringar från medel anvisade över

anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler. För budgetåret

1994/95 har riksdagen beslutat om en bidragsram på 25 miljoner

kronor. Med hänsyn till att utbetalningar kommer att göras under

budgetåret 1994/95 enligt tidigare större bidragsram har ett

anslagsbelopp på 35 miljoner kronor anvisats (prop. 1993/94:100,

bet. 1993/94:BoU8, rskr. 1993/94:259).

Slutligen erinras om att arbetsmarknadsmedel kan komma i fråga

om kriterierna för sådant bidrag är uppfyllda och

arbetsmarknadsmyndigheterna prioriterar ändamålet.

Statliga utredningar på kulturområdet

I enlighet med riksdagens beslut åren 1992 och 1993 tillsatte

regeringen våren 1993 fyra parlamentariska utredningar inom

kulturområdet. Tre av dessa har avslutat sitt arbete under våren

1994, däribland Museiutredningen som avgivit betänkandet (SOU

1994:51) Minne och bildning. Remissbehandlingen av betänkandet

avslutades den 1 oktober 1994. I betänkandet har utredningen

bl.a. föreslagit en ny struktur för statliga och vissa andra

museer. Utredningen har också -- efter en diskussion om den

ekonomiska styrningen inom museiområdet -- föreslagit vissa

förändringar av statsbidragsgivningen. Den övergripande

Kulturutredningen (dir. 1993:24) arbetar fortfarande.

Grafikens Hus i Mariefred

(mot. 1993/94:Kr272)

Vissa uppgifter om Grafikens Hus Gripsholms Kungsladugård AB

Föreningen Grafikens Hus i Sverige bildades år 1993. I en

presentation av verksamheten den 7 juni 1994 sägs att Grafikens

Hus skall inrymmas i södra flygeln av Gripsholms Kungsladugård i

Mariefred. Grafikens Hus avses bli ett centrum för den grafiska

konsten, dit alla som är intresserade av grafik -- allmänheten,

konstnärer, konstvetare, konstföreningar, gallerier, företag,

skolor, m.fl. -- skall kunna komma för att se och köpa god

grafik, arbeta eller studera arbetet i verkstäderna och studera

samlingarna. Kursverksamhet av olika slag skall anordnas. Vidare

avses Grafikens Hus samarbeta med vetenskapliga institutioner

inom forskning och utbildning. En permanent utställning skall

kompletteras med tillfälliga utställningar. Konstnärer skall

arbeta i verkstäder med de fyra grafiska teknikerna, nämligen

högtryck (träsnitt, linoleum m.m.), djuptryck (koppargravyr,

etsning m.m.), plantryck (litografi) och genomtryck

(silk screen). Papperstillverkning i liten skala planeras också.

Även bibliotek och arkiv avses inrättas.

Föreningen Grafikens Hus i Sverige bildade år 1994 Grafikens

Hus Gripsholms Kungsladugård AB. Bolaget skall äga och förvalta

Grafikens Hus och ansvara för driften av verksamheten. Enligt

inhämtad information befinner sig planeringen för Grafikens Hus

i dag på ett långt framskridet projektstadium. Arkitektritningar

är klara, verksamheterna detaljplanerade, investeringskostnader

samt driftkalkyler för de första två verksamhetsåren framtagna.

Arbetet inriktas nu i första hand på finansieringen av

projektet.

Ansökan om statsbidrag till Grafikens Hus

Den 8 maj 1994 ansökte Grafikens Hus hos Boverket om bidrag

enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga

kulturlokaler. De totala kostnaderna angavs till 22 600 000

kronor. Byggkostnaden beräknades därvid till 16 000 000

kronor, kostnaden för inventarier till 2 150 000 kronor och

mervärdesskatt till 4 450 000 kronor. Bolaget ansökte om

bidrag med 11 300 000 kronor. Bidragen från företag, kommuner

och organisationer beräknades till 7 300 000 kronor. Vidare

beräknades de egna tillgångarna från tecknade B-aktier komma att

uppgå till 4 000 000 kronor.

I en komplettering den 31 maj 1994 angavs den totala kostnaden

till 19 687 500 kronor, varav byggnation inkl. projektering

beräknades till 13 200 000 kronor, utrustning och inventarier

till 2 550 000 kronor och mervärdesskatt till 3 937 000

kronor.

Boverket avslog den 8 juni 1994 ansökningen.

Ny ansökningstid gick ut den 1 oktober 1994. Grafikens Hus har

inkommit med en förnyad bidragsansökan.

Ett grafiskt museum i Tidaholm

(mot. 1993/94:Kr273)

Vissa uppgifter om arbetet med att inrätta ett grafiskt museum

i Tidaholm

Från Tidaholms kommun och Hellidens folkhögskola har följande

inhämtats.

År 1958 inrättades en grafisk kollektivverkstad i Tidaholm. I

början av 1960-talet startade ett samarbete mellan verkstaden

och Hellidens folkhögskola. Folkhögskolan är numera huvudman för

den litografiska verkstaden och driver en treårig litografiskola

där. Sedan år 1983 är verkstaden inhyrd i kommunalt ägda

1800-tals fabrikslokaler på Vulkanön. Verkstaden fungerar också

som kollektivverkstad för medlemmarna i Litografiska föreningen.

Föreningen erhåller bidrag från kommun och landsting för

verksamheten. Konstnärerna betalar termins- eller dagavgift till

Hellidens folkhögskola och kan köpa material av folkhögskolan.

Olika kurser i verkstaden drivs i samverkan mellan föreningen

och folkhögskolan. Det har också hållits uppmärksammade,

internationella symposier inom det litografiska området. I

anslutning till verkstaden finns gästbostäder och en

handpappersverkstad.

På Vulkanön finns Tidaholms museum. Det är inrymt i Vulcans

tändsticksfabriks första byggnad som nu ägs av kommunen. Museets

inriktning är industrihistorisk.

Tidaholms konsthall ordnar tillfälliga konstutställningar

under sommarhalvåret.

I början av år 1994 föreslog representanter för

kollektivverkstaden och folkhögskolan kommunen att ett grafiskt

museum skulle inrättas i anslutning till den litografiska

verkstaden och utbildningen. Kommunstyrelsen tillsatte en

arbetsgrupp för att bereda frågan. Under arbetet har informella

kontakter tagits bl.a. med Nationalmuseum, Konstmuseet i

Göteborg och det konstmuseum som är under uppbyggnad i Skövde,

vilket skall fungera som länskonstmuseum.

Ansökan om statsbidrag till Grafiskt museum i Tidaholm

Tidaholms kommunstyrelse har i september i år lämnat in en

ansökan till Boverket om bidrag till uppförandet av ett

litografiskt museum i Tidaholm. Avsikten är att museet skall

ingå i en planerad litografisk akademi i Tidaholm som förutom

museet avses omfatta den litografiska verkstaden, konstnärlig

utbildning och konstbildning.

I ansökan lämnas kostnadsuppgifter för två alternativ, dels en

om- och tillbyggnad av befintliga lokaler för sammanlagt

11 150 000 kronor, dels nybyggnad för sammanlagt 6 865 000

kronor. Kommunen anger i ansökan att kommunen i oktober 1994

kommer att ta ställning till den lämpligaste placeringen av ett

litografiskt museum och att ansökan om bidrag kommer att

kompletteras i november månad med erforderliga handlingar och

uppgift om storleken på sökt bidrag.

Utskottet

I motion 1993/94:Kr272 (c) yrkas att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om

värdet av ett Grafikens Hus i Mariefred. Motionärerna redovisar

att initiativ tagits till en ideell sammanslutning för att

inrätta ett Grafikens Hus i den statligt ägda Kungsladugården

vid Gripsholms slott i Mariefred. Grafikens Hus skall enligt vad

som redovisas i motionen visa svensk grafik under 100 år, ordna

några större och ett antal mindre separata utställningar varje

år med svensk och utländsk grafik. Där skall finnas samlingar av

svensk och utländsk grafik. Man skall visa tryckmetoder från

enklaste boktryck till experimentell datagrafik alltifrån den

första skissen till färdigt avdrag. Det skall finnas verkstäder

för de fyra huvudgrupperna av grafik, nämligen högtryck,

djuptryck, plantryck och genomtryck, där konstnärer kan arbeta

och verksamheten kan visas för besökare. Avsikten är också att

det skall finnas bibliotek och arkiv. Verksamheten skall också

omfatta kurser, föreläsningar och demonstrationer. Även

grafikförsäljning skall förekomma.

Enligt motionen beräknas ombyggnad av Kungsladugården kosta 12

miljoner kronor. Motionären anser att detta bör täckas genom

bidrag från anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler.

Som redovisats i det föregående har Grafikens Hus hos Boverket

ansökt om 11,3 miljoner kronor från medel under anslaget Bidrag

till icke-statliga kulturlokaler för att täcka del av den totala

kostnaden på närmare 20 miljoner kronor. Efter avslag från

Boverket i maj 1994 har Grafikens Hus inkommit med en förnyad

ansökan.

I motion 1993/94:Kr273 (s) yrkas att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om

inrättande av ett grafiskt museum i Tidaholm. I motionen anför

motionärerna att de anser att det i Tidaholm finns resurser,

kunskap, verktyg och maskiner samt byggnader för att inrätta ett

specialmuseum för grafisk konst. Basutställningen av grafisk

konst avses bygga på samarbete med sådana museer och

institutioner som har grafisk konst. Dessa museer och

institutioner förutsätts således deponera konst vid ett museum i

Tidaholm. Tidaholmsmuseet kan enligt motionärernas mening också

utgöra bas för vandringsutställningar med grafisk konst. I

motionen redovisas den grafiska verksamhet och utbildning som

redan finns i Tidaholm vid den litografiska verkstad som drivs

med Hellidens folkhögskola som huvudman. Verkstaden är belägen

på Vulkanön, där också Tidaholms museum, en gymnasieskola samt

en byggnad som skulle kunna användas för det grafiska museet är

belägna. Motionärerna anför att det i Sverige inte finns något

särskilt museum för grafisk konst och att de stora samlingar som

finns på museer inte är tillgängliga för en bred allmänhet.

I det föregående har redovisats att kommunstyrelsen i Tidaholm

inkommit till Boverket med en ansökan om bidrag från medel under

anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler och att det i

ansökan anges att kommunen ännu inte bestämt om ett sådant

museum skall inrymmas i ombyggda eller nybyggda lokaler och inte

heller hur stort belopp ansökan avser. Ansökan avses

kompletteras under hösten 1994.

Utskottet erinrar om att stora samlingar av grafisk konst av

hög kvalitet och från skilda tider finns både på statliga museer

och på regionala och lokala museer i landet. På vissa håll finns

permanenta utställningar av grafisk konst, men vanligast är att

den grafiska konsten visas vid tillfälliga utställningar. En

svårighet med att visa den grafiska konsten är att den är

känslig för ljus och luftföroreningar och kan skadas vid en

permanent exponering.

Grafiken är en viktig del av svenskt konstliv, den har också

betytt mycket för en spridning av konsten till nya grupper. Det

är därför enligt utskottets mening betydelsefullt att initiativ

tas från olika håll -- både på det centrala planet och regionalt

och lokalt -- för att vidga möjligheterna att ta del av både

äldre tiders grafiska konst och den grafiska konst som skapas i

dag, liksom för att förbättra förutsättningarna för konstnärer

att arbeta med grafiska uttrycksmedel. De i motionerna

aktualiserade verksamheterna planeras omfatta både

konstmuseiverksamhet och grafiska verkstäder för produktion och

demonstration. Grafiska verkstäder och grafisk museiverksamhet

med betoning på produktion (även inom boktryck) finns på flera

håll i landet.

Utskottet vill -- liksom i tidigare sammanhang och i

betänkande 1993/94:KrU1 vid innevarande riksmöte -- betona att

initiativ till regionala och lokala museiverksamheter måste tas

regionalt och lokalt. Det är också initiativtagarnas ansvar att

se till att investeringar och verksamhet kan finansieras.

Riksdagen uttalar sig i allmänhet inte i frågor om inrättande av

regionala och lokala museer och inte heller om inrättande av

avdelningar inom sådana museer. Som utskottet redovisat i de

inledande avsnitten i detta betänkande har Kulturrådet ansvar

för fördelningen av statsbidrag till regionala museer, vilka i

sin tur kan besluta att samverka med lokala museer och till dem

överföra en del av sitt statliga driftbidrag. Vidare är det

Boverkets samlingslokaldelegation som beslutar om statligt

investeringsbidrag till icke-statliga kulturlokaler, t.ex.

museer.

I avvaktan på kommande förslag grundade på resultaten av

arbetet inom Museiutredningen och Kulturutredningen bör

riksdagen inte göra några uttalanden som skulle kunna ändra de

hittillsvarande principerna för statsbidragsgivningen.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår yrkandena i motionerna 1993/94:Kr272 och 1993/94:Kr273 om

uttalanden från riksdagen beträffande grafisk museiverksamhet,

m.m. i Mariefred och Tidaholm.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande grafisk museiverksamhet, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr272 och

1993/94:Kr273.

Stockholm den 25 oktober 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Ingegerd

Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v),

Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Birgitta Wichne (m) och

Erik Arthur Egervärn (c).