Bet. 1994/95:KrU21

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU21

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

KrU21

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande

Ersättningar och bidrag till konstnärer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under de sex anslagen, dvs. 9 708 000 kronor till

Konstnärsnämnden, 81 299 000 kronor till Visningsersättning åt

bild- och formkonstnärer, 45 569 000 kronor till Bidrag till

konstnärer, 33 653 000 kronor till Inkomstgarantier för

konstnärer m.m., 158 699 000 kronor till Ersättning åt

författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.

och 5 063 000 kronor till Ersättning till rättighetshavare på

musikområdet. Totalt föreslås en medelsanvisning om

333 991 000 kronor. Utskottet föreslår därutöver att riksdagen

godkänner vad regeringen redovisat om grundbelopp för

biblioteksersättningen, vilket innebär att grundbeloppet för

hemlån av originalverk budgetåret 1995/96 skall vara 94 öre.

Konstnärsnämndens organisation och visningsersättningen åt

bild- och formkonstnärer behandlas i två motioner. Utskottet

anser att riksdagen skall begära att regeringen ser över dels

reglerna för hur ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses,

dels reglerna om ersättningar till bildkonstnärer som anses ha

viss anknytning till upphovsrätt, exempelvis s.k. individuell

visningsersättning.

Utskottet avstyrker två motioner som behandlar folkmusikens

ställning.

Till betänkandet har fogats en reservation och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under C. Konstarterna och det tryckta

ordet avsnittet Ersättningar och bidrag till konstnärer

dels under punkt C 4 (s. 75--76) föreslagit riksdagen att

till Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisa ett

ramanslag på 9 708 000 kr,

dels under punkt C 5 (s. 76--77) föreslagit riksdagen att

till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 81 299 000

kr,

dels under punkt C 6 (s. 77--79) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 anvisa ett

reservationsanslag på 45 569 000 kr,

dels under punkt C 7 (s. 79--80) föreslagit riksdagen att

till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96

anvisa ett förslagsanslag på 33 653 000 kr,

dels under punkt C 8 (s. 80--84) föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad som redovisats om grundbelopp för

biblioteksersättningen,

2. att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa

ett förslagsanslag på 158 699 000 kr,

dels under punkt C 9 (s. 84) föreslagit riksdagen att till

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret

1995/96 anvisa ett anslag på 5 063 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr262 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Konstnärsnämndens sammansättning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att visningsersättningsanslaget i

fortsättningen benämns Konstnärsfonden,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om

inrättande av ett särskilt anslag ur den statliga

visningsersättningen för personlig visningsersättning enligt vad

som anförts i motionen.

1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphovsrättsligt skydd för

traditionsmusik,

1994/95:Kr276 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om folkmusiken.

1994/95:Kr278 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Konstnärsnämnden och visningsersättningen.

Utskottet

Konstnärsnämnden (C 4)

Medelsanvisningen

Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga

bidrag och ersättningar till bild-, form-, ton-, scen- och

filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om

konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden och

tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge

förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer.

Konstnärsnämnden har tidigare betalat sina

förvaltningskostnader av de bidragsmedel som nämnden disponerar.

Regeringen anser att nämndens förvaltningskostnader bör

redovisas särskilt och föreslår därför att medel för

Konstnärsnämndens administration anvisas under ett eget

ramanslag. I propositionen föreslås ett anslag till

Konstnärsnämnden om 9 708 000 kronor, varav 6 434 000 kronor

beräknas för juli 1995--juni 1996. Konstnärsnämnden omfattas av

regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion, varför

anslaget har räknats ned med 319 000 kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 9 708 000

kronor anvisas under anslaget.

Konstnärsnämndens organisation

Konstnärsnämndens organisation och dess styrelses

sammansättning regleras i förordningen (1988:831) med

instruktion för Konstnärsnämnden. Nämnden leds av en av

regeringen utsedd styrelse. Inom nämnden finns fyra organ för

handläggning rörande bidrag och ersättningar till konstnärer,

nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen

för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och

sångare och arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.

Ledamöterna i dessa organ utses av regeringen.

Regeringen anför i propositionen att det, för att

Konstnärsnämnden ytterligare skall kunna utveckla en rörlig och

effektiv stödverksamhet med inriktning på konstnärlig kvalitet,

krävs en minskad detaljstyrning av organisationen och att

regeringen därför inte bör utse särskilda organ för handläggning

av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer.

Regeringen anför att det i stället bör ankomma på nämndens

styrelse att bestämma hur arbetet skall organiseras. Regeringen

avser att i detta syfte ändra förordningen med instruktion för

Konstnärsnämnden. Organisationsförändringen innebär bl.a. att

Konstnärsnämndens styrelse blir ansvarigt förvaltningsorgan för

Sveriges bildkonstnärsfond och att styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond därmed upphör.

Frågor om sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse

m.m. behandlas i två motioner.

Motionärerna bakom motion Kr278 (s) accepterar att den av

regeringen särskilt utsedda styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond upphör med sin verksamhet samt förutsätter att

en arbetsgrupp, liknande de nuvarande tre arbetsgrupperna,

tillsätts för bild- och formkonstnärerna. Motionärerna anser

emellertid att konstnärsorganisationerna skall ha inflytande på

sammansättningen av den styrelse som behandlar deras

ersättningar. I motionen anförs att en möjlighet kan vara att

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS)

ges förslagsrätt vad gäller utseende av ledamöter i

Konstnärsnämndens styrelse.

I motion Kr262 (mp) föreslås att Konstnärsnämndens styrelse

och dess fördelningsgrupper tillsätts av regeringen på förslag

från KLYS (yrkande 2). Motionärerna anför som skäl för detta att

konstnärsorganisationerna bör ha inflytande över fördelningen av

medlen till konstnärerna.

Utskottet har inget att erinra mot de förändringar av

Konstnärsnämndens organisation som regeringen avser att

genomföra, vilka i korthet innebär att Konstnärsnämnden

fortsättningsvis själv beslutar om organisationen av

fördelningsorganen och om tillsättningen av ledamöter i dessa.

Enligt utskottets mening bör frågan om huruvida konstnärerna

skall ges inflytande genom förslagsrätt vid tillsättningen av

Konstnärsnämndens styrelse övervägas ytterligare. Utskottet

anser därför att regeringen bör se över reglerna om hur

ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses och -- om

resultaten av översynen så föranleder -- återkomma till

riksdagen i frågan. Vad utskottet sålunda anfört med anledning

av innehållet i motionerna Kr262 i denna del (yrkande 2) och

Kr278 i här berörd del bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (C 5)

Medelsanvisningen

Staten anvisar årligen medel som ersättning till bild- och

formkonstnärerna för att deras verk i offentliga institutioners

ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt

sätt (visningsersättning). Visningsersättningen får användas

dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma

konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra

ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 att riksdagen anvisar

ett anslag på totalt 81 299 000 kronor, varav 54 199 000

kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 81 299 000

kronor anvisas under anslaget.

Individuell visningsersättning

Enligt Konstnärsnämndens årsredovisning har Sveriges

bildkonstnärsfond under budgetåret 1993/94 avskaffat den s.k.

individuella visningsersättningen till förmån för

koncentration på arbetsstipendier, bidrag till internationellt

kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag.

I motion Kr278 (s) anförs att upphovsrättsersättningar bör

renodlas från kulturpolitiskt betingade stödåtgärder.

Motionärerna anser att en översyn bör göras där man prövar

möjligheten att ur Sveriges bildkonstnärsfond bryta ut ett

anslagsbelopp motsvarande vad som genom åren fått beteckningen

individuell visningsersättning. Enligt motionärerna bör även

prövas om ansvaret för fördelningar av sådana medel kan läggas

på exempelvis den ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS).

Även motionärerna bakom motion Kr262 (mp) behandlar frågan om

individuell visningsersättning (yrkandena 3 och 4). Motionärerna

föreslår att det statliga visningsersättningsanslaget ersätts

med två nya anslag. Det ena bör ges namnet Konstnärsfonden. Det

andra (motsvarande den tidigare individuella

visningsersättningen) bör fördelas av BUS och benämnas Personlig

visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Det senare

anslagets storlek bör fastställas årligen genom förhandlingar

mellan staten och BUS och därvid relateras till utvecklingen av

det offentliga konstinnehavet.

Enligt utskottets mening kan det finnas skäl att närmare

överväga frågor som rör bidrag som anses ha viss anknytning till

upphovsrätt, exempelvis s.k. individuell visningsersättning.

Utskottet anser därför att regeringen bör se över de regler om

ersättningar till bildkonstnärer som kan ha denna anknytning

till upphovsrätt och därefter återkomma till riksdagen med de

förslag som resultaten av denna översyn kan föranleda. Utskottet

föreslår att riksdagen med anledning av innehållet i motionerna

Kr262 i här aktuell del (yrkandena 3 och 4) och Kr278 i här

berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört.

Bidrag till konstnärer (C 6)

Medelsanvisningen

Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om

bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av

konstnärsbidrag eller projektbidrag. Under anslaget finns även

medel för särskilda insatser till förmån för upphovsmän på

musikområdet och fonogramartister.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag om

45 569 000 kronor, varav 30 379 000 kronor beräknas för juli

1995--juni 1996.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 45 569 000

kronor anvisas under anslaget.

Folkmusik

Frågor om folkmusiken behandlas i två motioner.

Motionärerna bakom motion Kr265 (v) påpekar att en viktig

förutsättning för all kulturverksamhet är att användaren

ersätter konstnärerna. Motionärerna hävdar att utövare av

levande traditionskultur inte har samma upphovsrättsskydd som

andra konstnärer. Motionärerna anser att det på lämpligt sätt

skall ges kompensation till folkmusikgrenen för bristen på

upphovsrättsligt skydd för traditionsmusik (yrkande 7).

I motion Kr276 (s) anförs att folkmusiken för närvarande

befinner sig i stark utveckling. Intresset för folkmusik ökar

och gränslinjerna mellan svensk tradition och på senare tid

invandrad musik suddas ut. Motionären anser att uppmärksamhet

bör ägnas åt utvecklingen av folkmusiken i det kulturpolitiska

arbetet och åt upphovsrättsfrågorna inom folkmusiken.

Lagutskottet behandlade senast år 1991 motionsyrkanden med

önskemål om att upphovsrättslagen skulle ses över i syfte att

den skulle bli tillämplig på folkmusik (se bet. 1991/92:LU5).

Lagutskottet framhöll i sitt betänkande att upphovsrättslagen

gäller för alla former av litterärt och konstnärligt skapande,

således också för folkmusik. I betänkandet påpekades att den som

bearbetar och framför folkmusik skyddas av upphovsrättsreglerna.

Lagutskottet ansåg att några särskilda regler om skydd för

folkmusik inte borde införas och avstyrkte motionsyrkandena

härom.

Kulturutskottet delar lagutskottets uppfattning då det gäller

det upphovsrättsliga skyddet för folkmusik. Kulturutskottet

konstaterar samtidigt att motionskraven kan sägas ha det

gemensamma och vidare syftet att utövarna av folkmusik skall ges

större möjligheter att verka och att folkmusikens ställning

skall stärkas. Utskottet kan också konstatera att intresset för

folkmusik ökar i landet och att detta bl.a. beror på att

samhället blivit mera mångkulturellt än tidigare. Folkmusiken

torde därför efter hand få en allt större möjlighet att hävda

sig gentemot andra musikgenrer. Då det gäller stöd till utövarna

av folkmusik vill utskottet hänvisa till att det ingår i

Kulturutredningens uppdrag att pröva frågor om förbättring av

konstnärernas villkor. Även andra delar av utredningens uppdrag

är av betydelse för folkmusiken likaväl som för andra

musikgenrer. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

motionerna Kr265 yrkande 7 och Kr276 inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Inkomstgarantier för konstnärer m.m. (C 7)

Under anslaget anvisas medel för inkomstgarantier och

långtidsstipendier för konstnärer. Antalet inkomstgarantier

uppgår för närvarande till 157. För innevarande budgetår utgår

45 långtidsstipendier. Regeringen föreslår för budgetåret

1995/96 ett anslag om 33 653 000 kronor, varav 22 435 000

kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 33 653 000

kronor anvisas under anslaget.

Med anledning av de synpunkter som anförs i

budgetpropositionen om den framtida avvägningen mellan olika

stödformer vill utskottet framhålla att frågor som rör

förbättring av konstnärernas villkor ingår i Kulturutredningens

uppdrag. Resultaten av utredningsarbetet bör inte föregripas

varför utskottet inte tar ställning till de framförda

synpunkterna.

Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m. (C 8)

Biblioteksersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och

skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i

Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk

översättning. Ersättning ges även för böcker som ingår i

bibliotekens referenssamlingar. Från anslaget överförs årligen

till Sveriges författarförbund medel som beräknas på grundval av

vissa grundbelopp för biblioteksersättning.

Som ett led i beredningen av förslagen till riksdagen

förhandlar regeringen med de upphovsmannaorganisationer som

berörs av biblioteksersättningen.

Regeringen föreslår att grundbeloppet för hemlån av

originalverk budgetåret 1995/96 skall vara 94 öre, vilket

innebär en höjning med 5 öre i förhållande till innevarande

budgetår. Regeringen informerar om att det i överenskommelsen

med upphovsmannaorganisationerna har beaktats det utnyttjande av

folk- och skolbibliotekens bokbestånd som förekommer i stället

för utlåning och som Kulturrådet på regeringens uppdrag

redovisat i en rapport den 15 december 1993.

Regeringen har i tilläggsdirektiv gett den kulturpolitiska

utredningen i uppdrag att utvärdera gällande form för

biblioteksersättning med avseende på förhandlingsordning,

anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och lämna

förslag till åtgärder.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i

propositionen redovisas om grundbelopp för

biblioteksersättningen samt att riksdagen för budgetåret 1995/96

anvisar 158 699 000 kronor under anslaget, varav 105 799 000

kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 158 699 000

kronor anvisas under anslaget. Utskottet tillstyrker även

regeringens förslag om grundbeloppet.

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (C 9)

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till

rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av

privatkopiering av fonogram. Regeringen föreslår för budgetåret

1995/96 ett anslag om 5 063 000 kronor, varav 3 375 000

kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 5 063 000

kronor anvisas under anslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Konstnärsnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 9 708 000 kr,

2. beträffande sammansättningen av Konstnärsnämndens

styrelse m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr262

yrkande 2 och 1994/95:Kr278 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

res. (m, fp, kds) - motiv

3. beträffande medelsanvisningen till Visningsersättning åt

bild- och formkonstnärer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 81 299 000 kr,

4. beträffande individuell visningsersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr262

yrkandena 3 och 4 och 1994/95:Kr278 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

konstnärer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 45 569 000 kr,

6. beträffande uttalanden om folkmusiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr265 yrkande 7 och

1994/95:Kr276,

7. beträffande medelsanvisningen till Inkomstgarantier för

konstnärer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

33 653 000 kr,

8. beträffande grundbelopp för biblioteksersättningen

att riksdagen godkänner vad regeringen redovisat om

grundbelopp för biblioteksersättningen,

9. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt

författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 158 699 000 kr,

10. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till

rättighetshavare på musikområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

5 063 000 kr.

Stockholm den 4 april 1995

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd

Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v),

Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och

Erik Arthur Egervärn (c).

Reservation

Sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse m.m.

(mom. 2 motiveringen)

Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Lennart Fridén

(m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan Backman (m) och Fanny Rizell

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening kan frågan om huruvida konstnärerna

skall ges visst inflytande genom förslagsrätt vid tillsättningen

av Konstnärsnämndens styrelse behöva övervägas. Utskottet anser

att regeringen bör se över reglerna om hur ledamöterna i

Konstnärsnämndens styrelse utses och -- om resultatet av

översynen så föranleder -- återkomma till riksdagen i frågan.

Utskottet vill betona att några förändringar i Konstnärsnämndens

organisation inte bör ske under tiden som översynen pågår.

Enligt utskottets mening bör regeringen därför avvakta med att

fatta beslut beträffande de i propositionen angivna

organisationsförändringarna, som bl.a. skulle innebära att

styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör, till dess att

resultatet av översynen föreligger. Vad utskottet sålunda har

anfört med anledning av innehållet i motionerna Kr262 i denna

del (yrkande 2) och Kr278 i här berörd del bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Uttalanden om folkmusiken (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Svensk folkmusikfond bildades år 1978 som svar på debatten med

krav på upphovsrättspengar till utövarna av traditionell musik.

Fonden bildades som ett frivilligt åtagande av Sveriges spelmäns

riksförbund, STIM, IFPI (de större skivbolagens

branschorganisation), NIFF (Nordiska icke-kommersiella

fonogramproducenters förening), Sveriges Radio, Rikskonserter,

Folkets hus-föreningarnas riksförbund och Folkparkernas

centralorganisation. Avtalen är i dag uppsagda och fonden har

upphört. I enlighet med vad som anförs i motionen är det

angeläget att utövarna av folkmusik på lämpligt sätt kompenseras

för detta, t.ex. genom nya avtal, och senare att folkmusikens

ställning stärks på andra sätt. Utskottet förutsätter att

Kulturutredningen ägnar uppmärksamhet åt frågorna om

folkmusikens ställning och om folkmusikernas villkor.