Bet. 1994/95:KrU22

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU22

Teater, dans och musik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

KrU22

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande teater,

dans och musik samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och

Dramatiska teatern har regeringen föreslagit en sammanlagd

besparing på de tre teatrarna om 26 254 000 kronor. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag att under anslaget anvisa totalt

921 010 000 kronor. Motionsyrkanden om överföring av medel

till andra anslag avstyrks, liksom motionsyrkanden om andra

belopp. Utskottet avstyrker också ett motionsförslag att minska

bidraget till Operan med 20 miljoner kronor för att i stället

anvisa motsvarande belopp under ett särskilt anslag till Operan

att användas till särskild verksamhet för barn och ungdom i hela

landet.

Under anslaget till Bidrag till Svenska rikskonserter föreslår

utskottet att riksdagen skall anvisa 105 646 000 kronor i

enlighet med regeringens förslag. Ett motionsyrkande om ändrad

inriktning av statens stöd till fonogramproduktion avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget

Bidrag till regional musikverksamhet anvisa 359 655 000

kronor. En motion om att särskilda medel under anslaget bör

avsättas för Göteborgsmusiken avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till

regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner skall

bifalla regeringens förslag att anvisa medel för ökat bidrag

till uppbyggnad av en ny länsteater på Gotland. Anslaget

föreslås föras upp med 573 393 000 kronor i enlighet med

regeringens förslag. Motionsyrkanden om andra belopp, om

omfördelning av medel mellan institutioner och olika anslag, om

uttalanden om bidrag till vissa angivna institutioner, m.m.

avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till anslaget

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. anvisa

88 884 000 kronor. Ett motionsyrkande om högre belopp

avstyrks.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag att till

anslaget Bidrag till Musikaliska akademien anvisa 5 183 000

kronor.

Vid betänkandet har fogats sex reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 under C.

Konstarterna och det tryckta ordet avsnittet Teater, dans och

musik

dels under punkt C 10 (s. 85--88) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på

921 010 000 kr,

dels under punkt C 11 (s. 88--90) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1995/96

anvisa ett anslag på 105 646 000 kr,

dels under punkt C 12 (s. 91--92) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1995/96

anvisa ett förslagsanslag på 359 655 000 kr,

dels under punkt C 13 (s. 92--94) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 573 393 000 kr,

dels under punkt C 14 (s. 94--95) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 88 884 000

kr,

dels under punkt C 15 (s. 95) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1995/96

anvisa ett anslag på 5 183 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Dramaten, Operan och Riksteatern inte

skall förlora i köpkraft i årets budget,

1994/95:Kr213 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ändrad inriktning av statens stöd

till fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering av statens stöd till

fonogramutgivning.

1994/95:Kr227 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till orkestern Göteborgsmusiken.

1994/95:Kr228 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Göteborgsoperan 1995/96

genom en omfördelning från Operan och Dramaten i Stockholm

anvisas ytterligare 80 grundbelopp dvs. 10 000 000 kr utöver

de föreslagna.

1994/95:Kr229 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Göteborgs Symfoniker för

budgetåret 1995/96 anvisas ytterligare 35 grundbelopp utöver de

föreslagna genom en omfördelning inom ramen för det totala

antalet grundbelopp som avsätts för landets musikinstitutioner.

1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan

och Dramatiska teatern för budgetåret 1995/96 anvisar

20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller

således 901 010 000 kr,

5. att riksdagen beslutar att inrätta ett särskilt anslag,

Bidrag till Kungl. Teaterns verksamhet för barn och ungdomar,

för budgetåret 1995/96 och till detta anvisa 20 000 000 kr,

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr

till Operan och 6 000 000 kr till Dramatiska teatern utöver

vad regeringen föreslagit eller således totalt 933 000 000 kr

för anslaget C 10,

11. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 7 500 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 95 384 000 kr,

12. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1995/96

anvisar 13 291 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 586 684 000 kr,

1994/95:Kr247 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Norrlandsoperan och till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1995/96

anvisar 9 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 582 393 000 kr.

1994/95:Kr268 av Nils T Svensson och Kurt Ove Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Skånes dansteater i Malmö--Lund.

1994/95:Kr284 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Helsingborgs Konsertförening.

1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3,

B 6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret

1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till

regeringens förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade

anslag i enlighet med vad som anges i motionen (förslaget

innebär en minskning med 38,6 miljoner kronor på anslaget

C 10).

Utskottet

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

(C 10)

Medel till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

anvisas fr.o.m. budgetåret 1993/94 under ett gemensamt anslag

som innevarande budgetår uppgår till 606 818 000 kronor, varav

203 225 000 kronor avser Svenska riksteatern, 253 563 000

kronor avser Operan och 150 030 000 kronor avser Dramatiska

teatern.

I budgetpropositionen anförs att anslaget fr.o.m. nästa

budgetår skall pris- och löneomräknas enligt samma principer som

gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn. Detta innebär

att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig

uppräkning. Lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar av

Statens lokalförsörjningsverk. De tre teaterinstitutionerna

omfattas av samma sparkrav som regeringen ställer på utgifter

för statlig konsumtion. Besparingen uppgår till sammanlagt

26 254 000 kronor, varav 9 068 000 kronor avser Riksteatern,

10 769 000 kronor avser Operan och 6 417 000 kronor avser

Dramatiska teatern. För Operan föreslås att ett engångsbelopp om

6 miljoner kronor skall anvisas för bortfall av biljettintäkter

vid stängning för ombyggnad, för inköp av viss utrustning samt

för intensifierad turnéverksamhet under stängningsperioden. För

det 18 månader långa budgetåret beräknas 306 464 000 kronor

för Svenska riksteatern, 388 329 000 kronor för Operan och

226 217 000 kronor för Dramatiska teatern eller sammanlagt

921 010 000 kronor.

I fem motioner behandlas frågor som rör anslagsbeloppets

storlek.

I motion Kr205 (mp) hemställs att riksdagen skall besluta att

Riksteatern, Operan och Dramaten inte skall förlora i

köpkraft budgetåret 1995/96. I motionen anförs att någon

besparing inte bör tas ut på anslaget till de tre

institutionerna, vilket innebär att anslaget bör ökas med

26 254 000 kronor i förhållande till regeringens förslag

(yrkande 9).

Operans och Dramatens ekonomiska situation tål enligt

motion Kr240 (fp) inte en så stor besparing som regeringen

föreslår. I motionen föreslås en ökning av bidraget till Operan

med 6 miljoner kronor och en ökning av bidraget till Dramaten

med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag

(yrkande 6).

I motion Kr230 (c) framhålls att barn och ungdom bör

prioriteras i kulturverksamhet. Det är angeläget att en

nationalscen som Operan når ut till så många människor som

möjligt i landet. Det är enligt motionärernas mening också

nödvändigt att styra verksamheten så att den riktas till barn

och ungdom. Det i budgetpropositionen föreslagna bidraget till

Operan bör minskas med 20 miljoner kronor (yrkande 4) för att

finansiera ett nytt anslag om 20 miljoner kronor avsett för

uppsökande verksamhet från Operan i skolor över hela landet

(yrkande 5). Minskningen med 20 miljoner kronor av det ordinarie

bidraget till Operan bör kompenseras genom rationaliseringar och

ökade biljettintäkter. Biljettprishöjningarna bör i första hand

avse operaföreställningar för vuxna och i mindre grad barn- och

balettföreställningar.

Bidragen till Operan och Dramaten bör enligt motion Kr228

(fp, s, m, c, v, mp, kds) minskas med sammanlagt 10 miljoner

kronor för att finansiera en ökning av bidraget till

Göteborgsoperan med 10 miljoner kronor.

En minskning av bidraget till Riksteatern med 45 miljoner

kronor yrkas i motion Kr285 (m) yrkande 5. Minskningen bör

enligt motionen avse uppsättningar av talteater för vuxna.

Riksteaterns verksamhet bör enligt motionärernas mening

koncentreras på specialensemblerna som bl.a. inriktar sig mot

teater för döva och teater för barn och ungdom samt balett.

Vidare föreslås i motionen att Riksteatern skall tillföras 6,4

miljoner kronor för publikarbete i enlighet med vad

Teaterutredningen föreslagit i sitt betänkande (SOU 1994:52)

Teaterns roller. Denna ökning av bidraget till Riksteatern bör

enligt motionen finansieras genom att bidraget om 6,4 miljoner

kronor till skådebaneverksamhet under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. utgår. Sammantaget

innebär förslagen i motion Kr285 att bidraget till Riksteatern

skall minskas med 38,6 miljoner kronor.

I sitt betänkande 1994/95:KrU16 har utskottet -- med

hänvisning till pågående utredningsarbete -- avstyrkt förslaget

i motion Kr285 om att ta bort bidraget om 6,4 miljoner kronor

till skådebaneverksamhet i syfte att finansiera en höjning av

bidraget till Riksteaterns publikarbete. Utskottet avstyrker i

konsekvens med detta ställningstagande motion Kr285 yrkande 5 i

vad den avser en höjning av bidraget till Riksteaterns

publikarbete med 6,4 miljoner kronor.

Utskottet erinrar om att Teaterutredningens betänkande

Teaterns roller (SOU 1994:52) och remissyttranden över detta har

överlämnats av regeringen till Kulturutredningen (Ku 1993:03)

att läggas till grund för dess överväganden. Arbetet inom

Kulturutredningen pågår ännu.

I avvaktan på resultaten av utredningsarbetet bör några större

omföringar av medel mellan teaterinstitutioner eller större

förändringar av inriktningen av det statliga stödet till de

statliga eller statligt stödda teaterinstitutionerna inte

övervägas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr228

i nu aktuell del.

Vid de två närmast föregående riksmötena har riksdagen vid

medelsanvisningen till Riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern följt utskottets förslag att inte bidragsmässigt

särbehandla Riksteatern i förhållande till Operan och Dramatiska

teatern. Utskottet finner inte någon anledning för riksdagen att

nu inta en annan ståndpunkt varför motion Kr285 yrkande 5 om en

särskild besparing på Riksteatern avstyrks.

Vissa centrala, statligt finansierade verksamheter som bedrivs

i stiftelse- eller bolagsform jämställs i årets

budgetproposition med myndigheter i fråga om pris- och

löneomräkning, utbetalning av statsbidraget och krav på

besparingar. Bland dem finns Riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att dessa tre

institutioner skall omfattas av samma besparingskrav som gäller

utgifter för statlig konsumtion i övrigt och att därför en

sammanlagd besparing om 26 254 000 kronor skall tas ut.

Förslagen i motionerna Kr205 yrkande 9 och Kr240 yrkande 6 om

ökat anslag i förhållande regeringens förslag avstyrks.

Utskottet vill erinra om att både Operan och Dramatiska

teatern inför den treåriga budgetperiod som började budgetåret

1993/94 fick i uppdrag att föreslå hur deras nationella uppdrag

skulle formuleras. I budgetpropositionen 1992/93:100 (bil. 12 s.

70--77) redovisades institutionernas förslag och föredragande

statsrådets bedömningar av dessa. I regleringsbreven för

budgetåret 1994/95 föreskrev regeringen följande villkor för

anslagen till Kungl. teatern (Operan) och Dramatiska teatern.

För Operan föreskrevs följande i regleringsbrevet.

Kungl. teatern skall

vårda det nationella kulturarvet och den svenska nationella

identiteten inom operans och balettens områden,

genom beställningar eller på annat sätt stimulera tonsättare,

författare och koreografer att skapa nya verk på operans och

balettens områden för att på det sättet stärka och förnya det

svenska nationella kulturarvet,

förankra operakonsten och baletten hos en bred publik och

särskilt uppmärksamma den unga publiken,

genom föreställningsverksamhet hålla detta kulturarv levande,

som repertoarteater över tiden ge en god insikt om den

internationella såväl klassiska som moderna musikdramatiken och

dansen,

ha en konstnärlig standard som väl hävdar sig jämsides med

flertalet av de förnämsta scenerna utomlands,

stå som inspiratör och förebild för

utbildningsinstitutionerna och deras elever samt för andra

musikdramatiska teatrar i landet,

i första hand spela på scener i Stockholm, men även i viss

omfattning turnera såväl inom landet som utomlands,

utnyttja radio, TV, grammofon- och bandinspelningar i så stor

omfattning som möjligt för att göra teaterns produktioner

tillgängliga för hela landets befolkning.

För Dramatiska teatern föreskrevs följande i

regleringsbrevet.

Dramatiska teatern skall driva scenisk konst på scener i

Stockholm, vid gästspel i Sverige och utlandet samt i radio och

television.

I uppgiften ingår

att stärka Sveriges kulturella och språkliga identitet och

med denna som bas hävda svenskt deltagande i Europas kulturella

gemenskap,

att främja utveckling och förnyelse av den sceniska konsten,

att ta till vara det svenska och internationella teaterarvet

och föra detta vidare till nya generationer genom att som stomme

i repertoaren ha den klassiska dramatiken,

att ge skådespelare och regissörer möjlighet till teoretisk

och historisk belysning av scenkonsten samt uppmuntra och stödja

nyskapande svensk teaterkonst och ge den plats på repertoaren,

att förankra teaterkonsten hos en stor publik genom

regelbundet spel och brett utbud, dvs. vara en repertoarteater,

att särskilt uppmärksamma den unga publiken,

att genom hög kvalitet i fråga om skådespelarkonst, regi,

scenografi samt hantverksskicklighet i teaterns verkstäder och

ateljéer bidra till att utveckla övrigt svenskt teaterliv.

Som framgår av de ovan återgivna villkoren för statsbidragen

till Operan och Dramatiska teatern har de båda institutionerna

bl.a. ålagts ett ansvar för att sprida och förankra sin

verksamhet hos en stor och bred publik, att turnera inom landet,

att använda t.ex. radio och television för att nå en större

publik och att särskilt uppmärksamma den unga publiken.

I det föregående har utskottet redovisat att

Teaterutredningens betänkande överlämnats till Kulturutredningen

och att den senares arbete fortfarande pågår. I direktiven

(1993:24) och tilläggsdirektiv (1994:146) till Kulturutredningen

betonas att kulturens ställning bland barn och ungdom bör

stärkas. Nya insatser med inriktning mot barn och ungdom skall

föreslås av utredningen.

Utskottet anser att syftet med förslaget i motion Kr230

yrkandena 4 och 5, nämligen att på olika sätt sprida

operakonsten till större grupper av barn och ungdom i hela

landet, stämmer väl med den anda som präglar

statsbidragsvillkoren för Operan och direktiven för

Kulturutredningen när det gäller att uppmärksamma barns och

ungdomars delaktighet i kulturen. Utskottet anser dock att

konsekvenserna av motionsförslaget inte går att överblicka och

att några större förändringar i statsbidragsgivningen och

statsbidragsvillkoren inte bör övervägas innan resultaten av

Kulturutredningens arbete föreligger. Operan -- liksom ett stort

antal kulturinstitutioner -- anpassas nu till

budgetstyrningsprocessen. Detta innebär bl.a. krav på

resultatredovisning mot verksamhetsmål. När flera

årsredovisningar av det delvis nya slaget föreligger blir det

lättare att göra en säkrare bedömning av hur Operan uppfyller

kraven på att särskilt uppmärksamma den unga publiken och att

göra operakonsten mera tillgänglig för hela landets befolkning.

Under den kommande hösten stänger Operan för ombyggnadsarbeten.

Då finns en möjlighet att öka turnéverksamheten och att därvid

pröva nya former för att nå en bredare publik. Mot bakgrund av

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr230

yrkandena 4 och 5.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med avslag

på de aktuella motionsyrkandena under anslaget Bidrag till

Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern anvisar medel

i enlighet med regeringens förslag, dvs. 921 010 000 kronor.

Bidrag till Svenska rikskonserter (C 11)

Till Stiftelsen Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör

musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt

utvecklingsarbete samt service till landsting, kommuner,

musikinstitutioner, artister m.m. Verksamheten skall också

omfatta internationell kontaktverksamhet samt internationella

och nationella produktioner. Rikskonserter svarar genom

Stockholmsmusiken för musikproduktion i Stockholms län, bl.a.

för försvarsmakten och i statsceremoniella sammanhang.

Anslaget till Svenska rikskonserter har beräknats enligt

samma principer som gäller för myndighetsanslag; bl.a. har en

besparing om 3 488 000 kronor gjorts. Vidare har utrymme

beräknats för täckning av uppkomna löneökningar. Det tidigare

täckningsanslaget föreslås därför upphöra nästa budgetår.

Regeringen redovisar att försvarsmakten inte kommer att lämna

någon ersättning till Stockholms blåsarsymfonikerna nästa

budgetår. Med hänsyn till att Kulturutredningens arbete även

omfattar frågor om Blåsarsymfonikerna anser regeringen att något

beslut om ensemblen inte bör tas nu. Det ankommer på

Rikskonserter att vidta de åtgärder som de ändrade ekonomiska

förutsättningarna kräver.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar 105 646 000

kronor under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter.

Till Rikskonserters verksamhet hör Caprice Records. Caprice

ger ut fonogram med ny svensk musik och relativt oetablerade

artister inom genrerna konstmusik, folkmusik, jazz och musik för

barn och ungdom. Caprice samarbetar med institutioner och

organisationer, såsom Sveriges Radio AB, NOMUS, vissa

länsmusikstiftelser, Musikaliska akademien m.fl.

Enligt motion Kr213 (m) bör statens stöd till

fonogramproduktion utvärderas och ändras. Motionären anser att

förhållandena på marknaden ändrats sedan statens stöd till

Caprice startade; bl.a. finns det nu flera företag som ger ut

svensk seriös musik. I fortsättningen bör allt stöd till

fonogramproduktion kanaliseras via Kulturrådet, där också

Rikskonserter kan ansöka om bidrag.

Kulturrådet har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av

länsmusikreformen, inkluderande frågor rörande Rikskonserter.

Resultaten har redovisats i rapporten Musik för miljoner

(Rapport från Statens kulturråd 1994:2). Vidare har Kulturrådet

-- likaledes på regeringens uppdrag -- gjort en översyn av den

svenska fonogrammarknaden. Resultaten av denna översyn har

redovisats i rapporten Digitala drömmar -- med fonogrammen mot

2000-talet (Rapport från Statens kulturråd 1993:5). I

regeringens uppdrag till Kulturrådet ingick bl.a. att klarlägga

om fonogramfrågorna är en statlig angelägenhet och -- om så är

fallet -- föreslå utformningen av den statliga stödinsatsen i

samarbete med intressenterna på marknaden. Avsikten är att de

båda rapporterna skall ingå i underlaget för utformningen av den

framtida kulturpolitiken. Med hänvisning till att Kulturrådet

nyligen gjort en utvärdering på området, till att arbetet inom

Kulturutredningen ännu pågår samt till att kommande förslag från

regeringen inte bör föregripas föreslår utskottet att motion

Kr213 avslås av riksdagen.

Bidrag till regional musikverksamhet (C 12)

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten

fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och

Landstingsförbundet. Överenskommelse för kalenderåret 1995 har

träffats. Förhandlingar om bidraget för kalenderåret 1996 hade

ännu inte inletts när budgetpropositionen avlämnades till

riksdagen. Bidraget till de regionala huvudmännen för

musikverksamheten beräknas för nästa budgetår preliminärt till

359 655 000 kronor.

I motion Kr227 (fp) redovisas att Göteborgsmusiken, f.d.

Spårvägens musikkår i Göteborg, med en stiftelse som huvudman,

får ett årligt bidrag från Göteborgs kommun. Vidare får

orkestern intäkter från samarbete med försvaret och från

konsertverksamhet som arrangeras av orkestern eller av andra

arrangörer. De samlade intäkterna täcker emellertid inte

kostnaderna för orkestern. Motionärerna anser att

Göteborgsmusiken bör erhålla 3 miljoner kronor från anslaget

Bidrag till regional musikverksamhet.

Kulturrådet har, som angetts i det föregående, på regeringens

uppdrag gjort en utvärdering av länsmusikreformen (Rapport från

Statens kulturråd 1994:2). I rapporten har Kulturrådet

föreslagit en ny modell för statsbidrag till den regionala

musikverksamheten. Kulturrådet har också anfört att -- vid

fördelningen av en i rapporten föreslagen projektresurs -- bör

särskilda hänsyn tas till angelägna projekt där det finns ett

markerat huvudmannaintresse, t.ex. beträffande Göteborgsmusiken

(s. 196 i rapporten). Kulturrådets rapport ingår i underlaget

för de överväganden om den framtida kulturpolitiken som pågår

inom Kulturutredningen. Dessa överväganden bör inte föregripas,

varför motion Kr227 avstyrks av utskottet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget

anvisa 359 655 000 kronor.

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (C 13)

Från anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner utgår innevarande budgetår statsbidrag

till 26 teater- och dansinstitutioner och 11

musikinstitutioner. Riksdagen beslutar om det totala årliga

anslagsbeloppet. Regeringen fastställer vilka institutioner som

är statsbidragsberättigade. Statsbidraget utgår i form av

grundbidrag till det antal grundbelopp som fastställs för varje

institution. Regeringen har bemyndigat Statens kulturråd att

fastställa antalet grundbelopp för de statsbidragsberättigade

institutionerna. Grundbidraget är 55 % av grundbeloppet. För

nyinrättade institutioner kan regeringen besluta att

grundbidraget skall vara 60 % av grundbeloppet. Detta högre

grundbidrag kan utgå i högst tre år. Ett krav för att få

grundbidrag är att institutionen får bidrag av kommun eller

landstingskommun.

I budgetpropositionen beräknas medel som skall göra det

möjligt för Kulturrådet att fördela tio grundbelopp till

Bryggeriteatern som ny länsteater på Gotland.

I motion Kr228 (fp, s, m, c, v, mp, kds) yrkas att förevarande

anslag skall ökas med 10 miljoner kronor för att göra det

möjligt för Kulturrådet att tilldela Göteborgsoperan 80 nya

grundbelopp. Ökningen skall enligt motionen finansieras genom en

sammanlagd minskning om 10 miljoner kronor på bidragen till

Operan och Dramatiska teatern.

En omfördelning inom anslaget Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner föreslås i motion Kr229

(fp, s, m, c, v, mp, kds). Medel till 35 grundbelopp, drygt 5

miljoner kronor, bör enligt motionen föras till Göteborgs

Symfoniker från övriga tio grundbidragsberättigade

musikinstitutioner.

En ökning med 9 miljoner kronor av bidraget till

Norrlandsoperan yrkas i motion Kr247 (fp). Motionären

erinrar om att Norrlandsoperan har till uppgift att att vara en

musikteater och opera för hela den norra regionen med möjlighet

att turnera. Institutionen har enligt motionärens mening ännu

inte fått de ekonomiska resurser som detta uppdrag kräver.

I motion Kr240 (fp) hemställs om en ökning av anslaget med

13 291 000 kronor (yrkande 12). Medlen skall fördelas med

6 741 000 kronor till Skånebaletten (en ny institution som

avses bildas), 1 834 000 kronor till Norrbottens

kammarorkester (tidigare inte grundbidragsberättigad) och

4 716 000 kronor till fria grundbelopp att fördelas till

musikinstitutioners barn- och ungdomsprojekt.

Riksdagen bör enligt motion Kr268 (s) som sin mening ge

regeringen till känna att en nybildad Skånes dansteater bör

tillföras ett framtida bidrag om 30 nya grundbidrag tillsammans

med 65 grundbidrag som bör föras över från Malmö Musik och

Teater AB. Malmö och Lunds kommuner avses bilda ett gemensamt

bolag för den nya dansteatern som skall ha scener i båda

kommunerna.

Helsingborgs konsertförening behöver enligt motion Kr284

(s) tillföras flera grundbelopp. Orkestern tar ett stort

regionalt ansvar och får jämförelsevis färre grundbelopp än

orkestrar med motsvarande verksamhet. Som en följd av det låga

statsbidraget får Helsingborgs kommun ta ett ekonomiskt ansvar

även för den regionala verksamheten. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna vad som anförts om behovet av

större statsbidrag till orkestern.

Utskottet tillstyrker att medel beräknas för tio

grundbelopp till Gotlands länsteater, Bryggeriteatern, i

enlighet med regeringens förslag.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion Kr228 i vad den

avser en sammanlagd minskning av bidragen till Operan och

Dramatiska teatern med 10 miljoner kronor för att finansiera en

ökning av bidraget till Göteborgsoperan med motsvarande belopp.

I enlighet härmed avstyrker utskottet motionen även i vad den

avser en ökning av bidraget till Göteborgsoperan. Utskottet

erinrar om att bidraget till Göteborgsoperan -- efter utskottets

initiativ i betänkandet 1992/93:KrU20 -- ökades med drygt 10

miljoner kronor för innevarande budgetår (prop. 1993/94:100,

bet. 1993/94:KrU21, rskr. 1993/94:194). Teaterutredningen gjorde

den bedömningen, att frågan om den regionala musikteatern kanske

är den viktigaste teaterpolitiska frågan för närvarande.

Utvecklingen av de regionala musikteatrarna borde ske etappvis.

Utredningen lämnade ett förslag till ökat stöd till

musikteatrarna (Teaterns roller, SOU 1994:52 s. 201--202, 241).

Utredningsbetänkandet har överlämnats till Kulturutredningen.

Utskottet förutsätter att de fortsatta överväganden i dessa

frågor, som kommer att göras inom Kulturutredningen, har sin

utgångspunkt bl.a. i de intentioner beträffande Göteborgsoperans

utbyggnad som låg till grund för den stora statliga satsningen

vid uppförandet av Göteborgsoperans nya byggnad.

Utskottet erinrar om att det ankommer på Kulturrådet att

fördela och -- om så anses nödvändigt -- omfördela grundbelopp

mellan de statsbidragsberättigade musikinstitutionerna. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr229.

Utskottet kan i det ansträngda statsfinansiella läget inte

tillstyrka förslagen i motionerna Kr240 yrkande 12 och Kr247 att

öka anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner med 13 291 000 respektive 9 000 000

kronor. Inte heller anser utskottet att riksdagen nu bör begära

framtida förstärkningar för Helsingborgs konsertförening eller

en ny Skånes dansteater, vilket begärs i motionerna Kr284

respektive Kr268. Utskottet avstyrker därför dessa båda

motioner.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att Kulturutredningen har

fått i uppdrag att överväga frågor om decentraliseringsmålet och

om inrättande av kulturella centrum av hög standard utanför

Stockholm (se närmare härom i utskottets betänkande

1994/95:KrU15 Övergripande kulturfrågor). Utredningsarbetet

pågår fortfarande.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen anvisar medel under anslaget Bidrag till regionala och

lokala teater-, dans- och musikinstitutioner i enlighet med

regeringens förslag.

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (C 14)

Regeringen föreslår ett oförändrat anslag till de fria

teater-, dans- och musikgrupperna. För det förlängda budgetåret

om 18 månader innebär detta att ett anslagsbelopp på

88 884 000 kronor bör anvisas.

I motion Kr240 (fp) anförs att det finns starka

kulturpolitiska skäl för staten att ta ett större ekonomiskt

ansvar för de fria gruppernas verksamhet. Det är viktigt att de

ges förutsättningar för att även fortsättningsvis kunna bidra

till konstnärligt utvecklingsarbete och nyskapande. Bidraget bör

öka med 7,5 miljoner kronor nästa budgetår.

Utskottet anser liksom motionärerna att de fria grupperna

betyder mycket för utveckling och nyskapande inom kulturområdet.

De gör också stora insatser för barn och ungdom och för att

teater, dans och musik skall finnas i stora delar av landet.

Anslaget har ökat under senare år. Utskottet kan inte tillstyrka

en ytterligare ökning för nästa budgetår, varför motion Kr240

yrkande 11 avstyrks. Regeringens förslag till medelsanvisning

tillstyrks.

Bidrag till Musikaliska akademien (C 15)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Bidrag till Musikaliska akademien skall anvisa 5 183 000

kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 9, 1994/95:Kr228 i

denna del, 1994/94:Kr230 yrkandena 4 och 5, 1994/95:Kr240

yrkande 6 och 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till Bidrag

till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

921 010 000 kr,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (fp)

res. 4 (mp)

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

rikskonserter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 105 646 000 kr,

3. beträffande statens stöd till fonogramproduktion

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr213,

4. beträffande stöd till Göteborgsmusiken

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr227,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regional

musikverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

359 655 000 kr,

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr228 i denna del, 1994/95:Kr229,

1994/95:Kr240 yrkande 12 och 1994/95:Kr247 till Bidrag till

regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 573 393 000 kr,

res. 5 (fp)

7. beträffande uttalande om Helsingborgs konsertförening

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr284,

8. beträffande uttalande om Skånes dansteater

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr268,

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 11 till Bidrag till

fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret

1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 88 884 000 kr,

res. 6 (fp)

10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

Musikaliska akademien

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 5 183 000 kr.

Stockholm den 28 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Stig

Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),

Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta

Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan

Backman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet erinrar" och på s. 6 slutar med "förslag

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I det rådande statsfinansiella läget bör alla sektorer bidra

till saneringen av statsfinanserna och omprioriteringar göras

så att anslagen används på bästa sätt. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med förslaget i

motion Kr285 gör en besparing på bidraget till Svenska

riksteatern med 45 miljoner kronor utöver den besparing som

regeringen föreslår i budgetpropositionen. Riksteatern bör

fortsättningsvis koncentrera sin verksamhet på sina

specialensembler, t.ex. teater för unga, teater för

hörselskadade och balett.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Sammanfattningsvis föreslår" och slutar med "921 010 000

kronor" bort ha följande lydelse:

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med avslag

på övriga aktuella motionsyrkanden anvisar 876 010 000 kronor

under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del samt med avslag på

motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 9, 1994/95:Kr228 i denna del,

1994/95:Kr230 yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Kr240 yrkande 6 till

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar

ett anslag på 876 010 000 kr,

2. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (mom. 1)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "921 000 000 kronor" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att en nationalscen som

Operan når ut till så många människor som möjligt i landet, och

särskilt till unga människor. Det är nödvändigt att styra en

större del av verksamheten mot barn och ungdom, t.ex. i form av

uppsökande verksamhet i skolorna. Denna verksamhet kan innebära

att någon eller några artister från Operan kommer och berättar

för barnen och ungdomarna vad opera är, hur man arbetar inom

Operan och ger exempel från operakonsten. Utskottet anser att

riksdagen i enlighet med motion Kr230 bör anvisa 20 miljoner

kronor för sådan verksamhet under ett särskilt anslag och att

medlen bör tas från Operans ordinarie anslag. Det minskade

bidraget till Operans ordinarie verksamhet bör täckas genom

rationaliseringar och höjda biljettpriser. Höjningarna bör i

första hand avse andra föreställningar än barn- och

balettföreställningar.

Sammanfattningsvis bör riksdagen under anslaget Bidrag till

Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern anvisa

901 010 000 kronor och under ett nytt anslag till Operans

barn- och ungdomsverksamhet anvisa 20 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr230 yrkandena 4

och 5, med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 9, 1994/95:Kr228 i denna del,

1994/95:Kr240 yrkande 6 och 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del

dels till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och

Dramatiska teatern för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 901 010 000 kr, dels

till Bidrag till Operans verksamhet för barn och ungdom för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

20 000 000 kr,

3. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (mom. 1)

Carl-John Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Vissa centrala" och på s. 6 slutar med "förslag avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr240 om att

nationalscenerna Operan och Dramatiska teatern inte tål så stora

besparingar som regeringen föreslår. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med bifall till motionens yrkande 6 anvisar 6

miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit till var och en

av de båda institutionerna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Sammanfattningsvis föreslår" och slutar med "921 010 000

kronor" bort ha följande lydelse:

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen under

anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern anvisar 933 010 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:kr240 yrkande 6,

med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Kr205

yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr228 i denna

del, 1994/94:Kr230 yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Kr285 yrkande 5

i denna del till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och

Dramatiska teatern för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 933 010 000 kr,

4. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (mom. 1)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Vissa centrala" och på s. 6 slutar med "förslag avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att Dramatiska teatern är konstnärligt

framgångsrik och att den gjort uppmärksammade turnéer utomlands.

Inför kulturhuvudstadsåret 1998 bör varken Dramatiska teatern

eller Operan få minskad köpkraft. Inte heller Svenska

riksteatern bör drabbas av minskad köpkraft. Riksteaterns

turnéer är mycket betydelsefulla för spridningen av

teaterverksamhet i landet. Mot bakgrund härav och vad som i

övrigt anförs i motion Kr205 anser utskottet att de tre

institutionerna bör undantas från regeringens besparingskrav om

sammanlagt 26 254 000 kronor nästa budgetår.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Sammanfattningsvis föreslår" och slutar med "921 010 000

kronor" bort ha följande lydelse:

Sammanfattningvis bör anslaget Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern föras upp med

947 264 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 9 och 1994/95:Kr240 yrkande 6

samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr228 i denna del,

1994/95:Kr230 yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Kr285 yrkande 5 i

denna del till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och

Dramatiska teatern för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 947 264 000 kr,

5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 6)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "regeringens förslag"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns goda skäl för en fortsatt

utbyggnad av de regionala kulturinstitutionerna. Kvalitetskultur

skall finnas tillgänglig i hela Sverige. Utskottet anser att en

fortsatt utbyggnad nästa budgetår bör ske i enlighet med motion

Kr240. Riksdagen bör därför anvisa 6 741 000 kronor för att

göra det möjligt att starta den planerade nya Skånebaletten.

Dessutom bör Norrbottens kammarorkester bli

grundbidragsberättigad. Riksdagen bör därför anvisa 1 834 000

kronor för att Kulturrådet skall kunna fördela grundbidrag även

till denna institution. Slutligen bör 4 716 000 kronor anvisas

för att bekosta ett antal fria grundbelopp att fördelas till

musikinstitutioner. Sammanlagt bör anslaget Bidrag till

regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

således ökas med 13 291 000 kronor utöver regeringens förslag

till 586 684 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 12,

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motionerna 1994/95:Kr228 i denna del, 1994/95:Kr229 och

1994/95:Kr247 till Bidrag till regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 586 684 000

kr,

6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper m.m. (mom. 9)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "11 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Staten bör enligt utskottets mening ta ett större ekonomiskt

ansvar för de fria gruppernas verksamhet. Därigenom ökar deras

möjligheter att även i framtiden vara en viktig del i

utvecklingen av kulturområdet och av nyskapandet. Riksdagen bör

därför bifalla motion Kr240 yrkande 11 och anvisa 7,5 miljoner

kronor mer än vad regeringen föreslagit under anslaget Bidrag

till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 11

och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1995/96

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

96 384 000 kr,

Särskilda yttranden

1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan

Backman (alla m) anför:

Beträffande yrkandet i motion Kr285 om överföring av 6,4

miljoner kronor från skådebaneverksamheten till Riksteaterns

publikarbete hänvisar vi till det särskilda yttrandet (m) i

betänkandet 1994/95:KrU16.

2. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern (mom. 1)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Med hänvisning till pågående arbete inom Kulturutredningen har

utskottet avstyrkt motion Kr228 om en överföring av 10 miljoner

kronor från Operan i Stockholm till Göteborgsoperan. Jag står

bakom utskottets förslag, men jag vill ändå framhålla att

Göteborg har fått lov att satsa förhållandevis mycket mer än

Stockholm för att kunna ha ett stort kulturutbud. Med tanke på

vad som står i direktiven för Kulturutredningen förutsätter

jag att utredningen kommer att leva upp till förväntningarna på

förslag om ökad decentralisering av den kulturella verksamheten

i landet och om satsningar på kulturella centrum utanför

Stockholm.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern (C 10) 4

Bidrag till Svenska rikskonserter (C 11) 7

Bidrag till regional musikverksamhet (C 12) 8

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (C 13) 9

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (C

14) 11

Bidrag till Musikaliska akademien (C 15) 12

Hemställan 12

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (m) 13

2. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (c) 14

3. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern (fp) 15

4. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan och Dramatiska teatern (mp) 15

5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner (fp) 16

6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans-

och musikgrupper m.m. (fp) 17

Särskilda yttranden

1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern (m) 17

2. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska

teatern (v) 17