Bet. 1994/95:KrU25

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU25

Film m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

KrU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen lagt fram i

budgetpropositionen under avsnittet Film m.m. samt

vissa av förslagen under avsnittet Myndigheter på radio- och

TV-området.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

till Stöd till svensk filmproduktion m.m. (91 020 000 kronor),

Stöd till filmkulturell verksamhet (90 780 000 kronor), Stöd

till fonogram och musikalier (19 107 000 kronor), Utbyte av

TV-sändningar mellan Sverige och Finland (43 666 000 kronor),

Statens biografbyrå (11 589 000 kronor) samt Forskning och

dokumentation om medieutvecklingen m.m. (900 000 kronor).

Totalt föreslås således i betänkandet en medelsanvisning på

257 062 000 kronor. Vidare tillstyrker utskottet ett i

propositionen framlagt förslag om fortsatt giltighet under år

1996 av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska

televisionsprogram.

Utskottets ställningstagande beträffande regeringens

budgetförslag innebär att motionsförslag som avser dessa

avstyrks.

Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden som syftar till att

ett regionalt stöd till filmproduktion skall inrättas samt att

produktionsstöd skall utgå till textning av svenska filmer. Även

förslag att medel skall avsättas för ett nationellt filmmuseum

avstyrks liksom förslag om att Sverige skall delta i

uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt filmsamarbete.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under C. Konstarterna och det tryckta

ordet avsnittet Film m.m. och under D. Radio och television m.m.

avsnittet Myndigheter på radio- och TV-området

dels under punkt C 29 (s. 113--114) föreslagit riksdagen

att till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret

1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 91 020 000 kr,

dels under punkt C 30 (s. 114--116) föreslagit riksdagen

att till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret

1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 90 780 000 kr,

dels under punkt C 31 (s. 116--117) föreslagit riksdagen

att till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret

1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 19 107 000 kr,

dels under punkt D 4 (s. 143--145) föreslagit riksdagen

att

1. anta förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen

(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för

budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på

43 666 000 kr,

dels under punkt D 5 (s. 146--147) föreslagit riksdagen

att till Statens biografbyrå för budgetåret 1995/96 anvisa ett

ramanslag på 11 589 000 kr,

dels under punkt D 6 (s. 147) föreslagit riksdagen att

till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på

900 000 kr.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör delta i uppbyggnaden av

ett gemensamt europeiskt filmsamarbete,

5. att riksdagen avsätter medel till ett nytt filmmuseum,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anslaget till Statens biografbyrå bör

anpassas till verksamhetens omfattning.

1994/95:Kr210 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om textning av svenskt tal i spelfilmer som

får produktionsstöd.

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för

budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 95 780 000 kr.

1994/95:Kr241 av Erling Bager m.fl. (fp, s, c, v, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd till regionala filmfonder genom

en omfördelning med 5 miljoner kronor i anslaget för Stöd till

svensk filmproduktion.

1994/95:Kr242 av Eva Persson Sellin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regional filmproduktion.

Utskottet

Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 29)

Ett sexårigt film- och videoavtal, som träffats mellan staten,

film- och videobranschen, Sveriges Television AB och Nordisk

Television AB (numera TV 4 AB) trädde i kraft den 1 januari

1993. Avtalet reglerar hur Svenska Filminstitutets stöd till

svensk filmproduktion skall utformas samt hur parterna skall

finansiera denna verksamhet. Avtalet har, enligt överenskommelse

mellan parterna, under hösten 1994 varit föremål för

överläggningar i syfte att undersöka om förutsättningarna för

avtalet har förändrats.

I propositionen anförs bl.a. att vissa frågor rests rörande

fördelningen mellan för- och efterhandsstöd till filmproduktion.

Dessa frågor kan enligt regeringens mening lösas inom

filmavtalets ram. Regeringen finner inga skäl att förändra de

övergripande mål för verksamheten som angetts i proposition

1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till

filmkulturell verksamhet. I avvaktan på förslag rörande

eventuell mervärdesskattebeläggning av vissa tjänster har

överläggningarna om ändringar av film- och videoavtalet

ajournerats.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 91 020 000

kronor för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner som avser

användningen av produktionsstödet.

Två av de aktuella motionerna behandlar frågan om stöd till

regional filmproduktion. Motionärerna bakom motion Kr241 (fp,

s, c, v och kds) anför att regionala filmfonder syftar till att

initiera, stimulera och finansiera professionella produktioner

inom filmområdet, dvs. kort-, dokumentär- och långfilm för bio.

Som exempel nämns i motionen Västsvenska filmfonden.

Motionärerna föreslår att 5 miljoner kronor av förevarande

anslag skall avsättas och fördelas mellan olika regionala

filmfonder.

Även motionären bakom motion Kr242 (s) föreslår att statliga

medel skall anvisas för regional filmproduktion. Något belopp

för sådant stöd anges inte i motionen.

Regional filmproduktion har på senare år blivit allt

vanligare. Den i motionen nämnda Västsvenska filmfonden, som

bildades år 1994, är landets första regionala

filmfinansieringsfond. Fondens syfte är att möjliggöra en

kontinuerlig produktion av konstnärligt intressant dokumentär-,

kort- och långfilm i Västsverige. Fonden drivs som en ideell

förening. Medlemmar är bl.a. Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus

läns samt Älvsborgs läns landsting genom Film i Väst,

Länsstyrelsen i Älvsborgs län, SVT Göteborg m.fl. I en broschyr

om fonden anges bl.a. att utformningen av det nationella

stödsystemet för filmproduktion gör att många filmprojekt har

svårt att få ihop de sista miljonerna i sin budget. Därför kan

Västsvenska filmfonden, trots sitt i uppbyggnadsskedet blygsamma

kapital, vara en viktig finansieringsmöjlighet i slutet av

finansieringsarbetet när toppfinansieringen saknas. Även som

bottenfinansiär har fonden visat sig vara betydelsefull.

Regionala satsningar på stöd till filmproduktion har gjorts

även i andra regioner i landet. Utskottet har hösten 1993

beskrivit den verksamhet som bedrivs vid Filmpool Nord som skall

ge tekniskt, ekonomiskt, administrativt, juridiskt och

konstnärligt stöd till i första hand Norrbottensfilmare och

filmer som har Norrbotten och Nordkalotten som utgångspunkt

(bet. 1992/93:KrU7 s. 8). Liknande verksamhet bedrivs i

Jämtlands län vid Filmpool Jämtland och i Kopparbergs län vid

Filmpool Dalarna. Utskottet har vidare inhämtat att det finns

långtgående planer på att inrätta en sydsvensk filmfond i Skåne.

Utskottet har vid en rad tillfällen, senast våren 1994,

behandlat frågor om stöd till regional filmproduktion. Utskottet

kan i likhet med tidgare år konstatera att fördelningen av

produktionsstödet i enlighet med film- och videoavtalet ankommer

på Filminstitutets styrelse efter förslag från

filmkonsulenterna. Vid fördelningen av produktionsstödet skall

hänsyn inte tas till produktionsorten. (Jfr bl.a. bet.

1993/94:KrU28 s. 7.) Utskottet vill i likhet med tidigare år

understryka att det är angeläget att det finns goda

förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför

Stockholmsregionen. Enligt utskottets uppfattning utgör

Västsvenska fonden ett gott exempel på hur centrala och

regionala medel kan samverka för att finansiera filmproduktion.

Vidare vill utskottet erinra om att det arbete som pågår inom

kommittén om kulturpolitikens inriktning (Kulturutredningen)

innebär att en utvärdering skall göras av kulturpolitikens

hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års

kulturpolitiska mål, bl.a. det s.k. decentraliseringsmålet (dir.

1993:24). Kulturutredningen skall även -- i enlighet med sina

tilläggsdirektiv -- analysera massmediernas inverkan på den

kulturella utvecklingen (dir. 1994:146). Enligt utskottets

uppfattning är det naturligt att utredningen i detta sammanhang

behandlar frågor som rör regional filmproduktion. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr241 och Kr242.

Frågan om textning av svenska filmer behandlas i motion

Kr210 (s). Med tanke på att en stor del av befolkningen har

hörselproblem bör filmer som erhåller produktionsstöd i högre

utsträckning än hittills textas. Denna fråga bör, anser

motionärerna, beaktas i samband med att ett nytt filmavtal

tecknas (yrkande 3).

Enligt gällande filmavtal finns ingen särskild stödform för

textning av filmer. Självklart finns det inte något som hindrar

att det stöd som en filmproduktion erhåller även kan användas

för textning. Det ankommer på producenten av en film att bedöma

hur resurserna skall användas.

Utskottet konstaterar att hörbarheten när det gäller svensk

film utgör ett problem för många, både i bio- och TV-publiken.

Av den anledningen textas ett urval svenska långfilmer som visas

i Sveriges Television av Text-TV-redaktionen inom företaget.

Utskottet anser att det finns skäl för regeringen att inför ett

nytt filmavtal uppmärksamma den i motionen aktualiserade frågan.

Enligt utskottets uppfattning bör dock inte riksdagen ta något

initiativ med anledning av motionen. Denna avstyrks således.

Stöd till filmkulturell verksamhet (C 30)

Under anslaget beräknas medel för bl.a. främjande av spridning

och visning av värdefull film, verksamhet riktad till barn och

ungdom, bevarande av filmer och material av kulturhistoriskt

intresse och för Filminstitutets styrelse och ledning. Vidare

beräknas under anslaget medel för Konstnärsnämndens filmstöd.

I propositionen konstateras att förbättringar och

rationaliseringar av verksamheten vid Filminstitutet företagits,

bl.a. genom att vissa verksamheter har överförts till

organisationsformer med eget resultatansvar och egen

finansiering. Regeringen anser att verksamheten bör koncentreras

ytterligare i riktning mot ett mer begränsat antal centrala

filmkulturella uppgifter och att en fortsatt rationalisering av

arbetet bör ske. Regeringen föreslår att Filminstitutet skall få

återuppta viss import av vuxenfilm. För denna verksamhet har

500 000 kronor beräknats. Filminstitutet föreslås i

fortsättningen få svara för kostnader som kan uppkomma inom

ramen för Europaunionens (EU) MEDIA 95-program och andra

internationella program på filmområdet. Medel härför,

4 416 000 kronor, föreslås anvisade under en särskild

anslagspost.

Regeringen föreslår att 90 780 000 kronor skall anvisas

under anslaget.

I tre motionsyrkanden behandlas frågor om den filmkulturella

verksamheten och medelstilldelningen under förevarande anslag.

Med anledning av filmens 100-årsjubileum föreslår motionärerna

bakom motion Kr240 (fp) att anslaget bör tillföras 5 miljoner

kronor mer än vad regeringen föreslagit, dvs. totalt

95 780 000 kronor (yrkande 13).

En rad aktiviteter planeras i hela världen under åren 1995 och

1996 med anledning av filmens 100-årsjubileum. I slutet av

1800-talet konstruerade de franska bröderna Lumière en

kombinerad filmkamera och projektor som kunde visa film på duk.

I december 1895 ägde den först offentliga visningen av film rum

i Paris. Ett halvår senare ägde den första filmvisningen i

Sverige rum i Malmö.

Från Filminstitutet, som har en samordnande roll för firandet

i Sverige, har inhämtats att en rad aktiviteter planeras med

anledning av jubileet. Av dessa kan följande nämnas.

Jubileumsafton. Ett jubileumsprogram anordnas av

Filminstitutet och TV 4 och planeras äga rum och sändas i TV 4

den 8 september 1995.

Den stora biodagen. Alla Sveriges biografer kommer att visa

film från morgon till kväll söndagen den 10 september 1995 till

rabatterat pris. Lokala biografägare, kulturnämnder m.fl.

planerar sidoarrangemang av olika slag samma dag.

Filmtåget. Filminstitutet, Statens Järnvägar och

Riksutställningar planerar en tågturné som skall täcka hela

landet under 18 månader med premiär den 28 december 1995. I

tåget skall bl.a. finnas en biograf och en utställning om

filmens utveckling. Under dagtid kommer skolor att erbjudas

guidade visningar av utställningen, filmvisningar m.m. Under

kvällstid kommer ett flertal seminarier att anordnas i tåget.

Andra utställningar. Fyra utställningar öppnas på Tekniska

museet i december 1995 om filmens förhistoria, filmkamerans

historia, Greta Garbo och svenska filmkomiker. Även andra museer

runt om i landet planerar utställningar i anslutning till

jubileet.

Utgivning av frimärken. I oktober ger posten ut sex

jubileumsfrimärken med motiv från svenska filmklassiker.

Härutöver kan nämnas att filmfestivaler kommer att arrangeras

runt om i landet, bl.a. i Skövde, Leksand, Vetlanda och Umeå

samt att Arbetets museum i Norrköping avser att påbörja ett

forskningsprojekt rörande arbetarrörelsens filmer.

Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att

filmjubileet får en stor uppslutning i landet av olika

organisationer, privata företag, kulturinstitutioner m.fl. En så

omfattande manifestation torde påtagligt kunna bidra till att

öka medvetenheten om filmen som kulturell företeelse.

Utskottet kan inte biträda motionens förslag att särskilda

medel skall beräknas för filmens 100-årsjubileum. Med hänsyn

härtill och då utskottet inte heller i övrigt har något att

erinra tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Kr240

yrkande 13 avstyrks således.

I motion Kr205 (mp) föreslås att riksdagen skall avsätta

medel för ett nationellt filmmuseum (yrkande 5). Något

belopp preciseras inte i motionen.

Utskottet behandlade hösten 1994 ett motionsförslag om att

utreda förutsättningarna för att inrätta ett filmmuseum i

Stockholm (bet. 1994/95:KrU1). Motionen avstyrktes med

hänvisning till att Filminstitutet i sin anslagsframställning

för perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996 begärt bidrag

för att förbereda och projektera ett filmmuseum och att

regeringens beredning av frågan inte borde föregripas. I nämnda

betänkande redovisade utskottet även att en särskild avdelning

vid Länsmuseet i Kristianstad inrättats som filmmuseum.

Utskottet erinrar om att regeringen har överlämnat

Museiutredningens betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning

till Kulturutredningen. Betänkandet skall tillsammans med

remissyttranden bilda underlag för utredningens fortsatta

överväganden. Utskottet är inte berett att föregripa

utredningens arbete. Utskottet vill tillägga att utskottet har

inhämtat att Filminstitutet förbereder en nationell kampanj i

syfte att lägga grunden för ett framtida filmmuseum.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i

denna del.

Sverige bör -- menar motionärerna bakom samma motion, nämligen

motion Kr205 (mp) -- delta i uppbyggnaden av ett gemensamt

europeiskt filmsamarbete (yrkande 3).

Med anledning av motionsyrkandet redovisar utskottet de

program på filmområdet som finns inom EU och inom

Europarådet. Vidare redovisar utskottet det paneuropeiska

samarbete som bedrivs genom Audiovisuella Eureka.

Inom EU finns ett särskilt mediaprogram, benämnt MEDIA

95 (=MEDIA I), avsett att löpa under fem år t.o.m. år 1995.

Programmet innehåller stimulansåtgärder för den europeiska film-

och TV-industrin. Däremot finns i programmet inte något

regelrätt produktionsstöd. Målet för programmet är att främja

samverkan mellan olika medier i Europa, att balansera

marknadskrafterna och att mobilisera startkapital. Programmet

syftar bl.a. till att

förbättra distributionen av europeiska produktioner genom att

stärka biografer och videohandeln,

förbättra produktionsvillkoren för europeiska produktioner

bl.a. genom att utveckla nya finansieringsformer, ny teknologi

samt återanvändning av arkiverat material,

förbättra yrkeskunnandet inom vissa nyckelgrupper och

stödja utvecklingen av den audiovisuella produktionen i länder

med svag produktionskapacitet och/eller med begränsad geografisk

eller språklig räckvidd.

Minst tre länder skall medverka i ett projekt och högst

hälften av kostnaderna kan täckas genom bidrag från MEDIA 95.

EU-kommissionen har nyligen fattat principbeslut om att

föreslå ministerrådet och Europaparlamentet att förlänga

programmet till att gälla från den 1 januari 1996 till den 31

december 2000, dvs. ytterligare fem år. Det fortsatta programmet

benämns MEDIA II. Förslaget till MEDIA II-programmet innebär

att det skall koncentreras till tre delprogram som avser

utbildning, distribution och utveckling på film- och TV-området.

Den ekonomiska tyngdpunkten skall enligt förslaget läggas på det

delprogram som avser distribution, bl.a. i syfte att öka

cirkulationen av europeiska film- och TV-produktioner. Anslaget

till programmet föreslås bli fördubblat under nästa period och

uppgå till 400 miljoner ecu (motsvarande ca 3,7 miljarder

svenska kronor).

Inom Europarådet inrättades år 1988 en europeisk fond för

filmproduktion, Eurimages. En grundförutsättning för att en

produktion skall erhålla stöd är att minst tre europeiska länder

är involverade i projektet. Innevarande budgetår bidrar Sverige

med 4,3 miljoner kronor till fonden, en kostnad som belastar

anslaget Stöd till svensk filmproduktion m.m. I sammanhanget bör

nämnas att den framtida inriktningen av Eurimages för närvarande

diskuteras inom Europarådet.

Audiovisuella Eureka, som inrättades år 1989, har till

uppgift att stödja utvecklingen av intressanta europeiska

projekt på film-, TV- och videoområdet. Bakom organisationen

står 33 länder i Europa samt EU-kommissionen. Vidare ingår

Europarådet som ständig observatör. Audiovisuella Eureka

fungerar som ett nätverk med uppgift att förmedla

gränsöverskridande kontakter. Något särskilt produktionsbidrag

utbetalas inte. Projekt som godkänts av Audiovisuella Eureka

förses med en särskild etikett (label), en kvalitetsstämpel som

fungerar som en rekommendation till eventuella finansiärer.

Hittills har ca 100 projekt försetts med denna etikett.

Det samarbete som sker inom det mediepolitiska området berör

främst den audiovisuella sektorn med produktion och distribution

av film och TV-program. Som framgår av den redovisning som

lämnats i det föregående samarbetar Sverige genom sitt

deltagande i de tre programmen med praktiskt taget hela Europa

på filmområdet. Utskottet konstaterar att motionsyrkandet

således redan är tillgodosett och därför bör avslås av

riksdagen.

Stöd till fonogram och musikalier (C 31)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (D 4)

Från anslaget utgår medel till TERACOM Svensk Rundradio AB,

Svenska Kabel-TV AB och Sverigefinska Riksförbundet för

kostnader med anledning av utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland.

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen till lag om

fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av

finländska televisonsprogram till utgången av år 1996.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till

medelstilldelning, vilket innebär att anslaget för budgetåret

1995/96 bör föras upp med 43 666 000 kronor.

Statens biografbyrå (D 5)

Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om

granskning och kontroll av filmer och videogram samt enligt sin

instruktion (1990:994) granska videogram avsedda för offentlig

visning. Byrån är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden

och skall yttra sig till Justitiekanslern i vissa åtalsärenden

rörande våldsskildringar i filmer. Övergripande mål för

biografbyrån är att minska förekomsten av skadliga

våldsskildringar i rörliga bilder.

I sin årsredovisning konstaterar byrån att antalet beslag som

misstänks innehålla olaga våldsskildring har ökat starkt, vilket

medfört ökade arbetsuppgifter när det gäller yttranden till

Justitiekanslern. Byrån har i en särskild skrivelse till

regeringen föreslagit en avgiftsanordning avseende dessa

yttranden.

Regeringen anser att byråns verksamhet skall fortsätta i

enlighet med uppsatta mål. Därmed avses bl.a. -- som framgår av

det föregående -- att ett övergripande mål skall vara att minska

förekomsten av filmer som innehåller skadliga våldsskildringar

(regleringsbrevet för budgetåret 1994/95).

För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 11 589 000

kronor.

I motion Kr205 (mp) anförs att Biografbyråns arbetsbörda ökat

i och med att antalet våldsskildringar ökat. Motionärerna bakom

motionen anser att Biografbyråns ramanslag skall anpassas till

byråns arbetsbörda (yrkande 22).

Biografbyrån skall i fråga om olaga våldsskildringar i filmer

och videogram yttra sig till Justitiekanslern (JK) innan allmänt

åtal väcks (16 kap. 19 § Brottsbalken). Den avgift som JK

betalar härför redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten.

Av Biografbyråns årsredovisning för budgetåret 1993/94 framgår

att det skett en viss minskning av den reguljära

granskningsverksamheten under 1990-talet. Under samma tid har

antalet misstänkta olaga våldsskildringar fluktuerat. I linje

med vad motionärerna framhåller är det enligt utskottets

uppfattning svårt att bedöma hur stor arbetsvolymen kan komma

att bli för Biografbyrån under nästa budgetår. Utskottet finner

inte anledning att frångå regeringens beräkningsgrunder.

Utskottet gör således bedömningen att de kostnader som

Biografbyrån kommer att ha både i fråga om den reguljära

granskningsverksamheten och i fråga om granskningen av olaga

våldsskildringar bör rymmas inom det föreslagna ramanslaget. Det

anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning och avstyrker motionsyrkandet.

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. (D 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk

filmproduktion m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 91 020 000

kr,

2. beträffande stöd till regional filmproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr241 och

1994/95:Kr242,

3. beträffande textning av svenska filmer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr210 yrkande 3,

4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 13 till Stöd till

filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 90 780 000 kr,

res. 1 (fp)

5. beträffande medel för ett nationellt filmmuseum

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 5,

res. 2 (mp)

6. beträffande ett gemensamt europeiskt filmsamarbete

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 3,

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och

musikalier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 under

elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 107 000

kr,

8. beträffande förslag till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska

televisonsprogram

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt

giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska

televisionsprogram,

9. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av

TV-sändningar mellan Sverige och Finland

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 43 666 000 kr,

10. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr205 yrkande 22 till Statens

biografbyrå för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 11 589 000 kr,

11. beträffande medelsanvisningen till Forskning och

dokumentation om medieutvecklingen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för

budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 900 000 kr.

Stockholm den 4 april 1995

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd

Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v),

Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och

Erik Arthur Egervärn (c).

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet

(mom. 4)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Utskottet erinrar om att staten tagit ett renodlat ansvar för

den filmkulturella verksamheten. I likhet med motionärerna bakom

yrkande 13 i motion Kr240 (fp) anser utskottet det därför vara

motiverat att särskilda medel, nämligen 5 miljoner kronor,

anvisas med anledning av filmens 100-årsjubileum. Utskottets

ställningstagande innebär att totalt 95 780 000 kronor bör

anvisas under förevarande anslag.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 13

och med anledning av regeringens förslag till Stöd till

filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95 780 000 kr,

2. Medel för ett nationellt filmmuseum (mom. 5)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar med "i denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med motionärerna bakom motion

Kr205 (mp) -- att ett nationellt filmmuseum skall inrättas.

Vissa förberedelser i detta syfte har redan gjorts av

Filminstitutet. I ett nationellt filmmuseum bör filmen kunna

speglas i ett historiskt och nutida perspektiv. Regeringen bör

därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till

medelsanvisning för ett sådant museum. Utskottets

ställningstagande innebär att riksdagen med bifall till motion

Kr205 yrkande 5 bör ge regeringen till känna vad utskottet

sålunda anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande medel för ett nationellt filmmuseum

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt

lagförslag

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om

rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Bilaga