Bet. 1994/95:KrU26

Kulturutskottets

1994/95:KRU26

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

KrU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Utskottet föreslår att det utan dröjsmål skall tillsättas en

parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga

riksdagspartier som skall ha i uppgift att bl.a. överväga frågan

om vilka krav som skall ställas på den fortsatta public

service-verksamheten.

Utskottet godtar regeringens förslag till en 11-procentig

besparing som skall fördelas jämnt över perioden den 1 juli

1995--den 31 december 1998. Likaledes godtar utskottet

regeringens förslag till medelstilldelning för Sveriges

Television (SVT), Sveriges Radio (SR), Utbildningsradion (UR)

och Radio Sweden för andra halvåret 1995 och för kalenderåret

1996. Förslaget innebär en ändring av riksdagens beslut våren

1994 avseende medelstilldelningen för kalenderåret 1995. Ett

belopp om totalt 4 821,2 miljoner kronor (i 1992 års prisläge)

bör tilldelas de tre programföretagen för kalenderåret 1995.

Medlen bör i enlighet med den tidigare fastställda nyckeln

fördelas med 2 945,2 miljoner kronor till SVT, 1 654,2

miljoner kronor till SR och 221,8 miljoner kronor till UR.

Vidare bör Radio Sweden för samma år, 1995, tilldelas 39,846

miljoner kronor (i 1995 års prisläge). För kalenderåret 1996 bör

ett belopp om totalt 4 756,9 miljoner kronor (i 1993 års

prisläge) tilldelas de tre företagen. Medlen bör fördelas med

2 906,0 miljoner kronor till SVT, 1 632,1 miljoner kronor till

SR och 218,8 miljoner kronor till UR. Radio Sweden bör för samma

år tilldelas 40,0 miljoner kronor (i 1996 års prisläge).

Vidare tillstyrker utskottet att TV-avgiften höjs med 36

kronor till 1 476 kronor per år den 1 januari 1996 och att

TV 4:s koncessionsavgift från samma tidpunkt skall överföras

till statskassan i stället för -- som nu är fallet -- till

rundradiokontot.

I betänkandet understryks vikten av att SVT har två

nyhetsredaktioner och att konkurrensen mellan redaktionerna kan

bibehållas. Utskottet anser emellertid att den förordade

besparingen kan medföra svårigheter för SVT att upprätthålla den

nuvarande produktionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen

skall uppdra åt regeringen att ta upp frågan om förändring av

gällande avtal beträffande sändningarna av distriktsproducerade

program. Dessa måste -- enligt utskottets uppfattning -- i

fortsättningen inte nödvändigtvis koncentreras till en kanal.

Vidare anser utskottet att kravet i nuvarande avtal att minst

40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall

produceras utanför Stockholm bör ändras till minst 50 %.

Utskottet anser också att det i avtalet skall anges att de

nyheter som de båda nyhetsredaktionerna producerar skall sändas

på det sättet att den ena nyhetsredaktionens produktion skall

sändas i den ena sändningskanalen och den andra

nyhetsredaktionens produktion i den andra sändningskanalen.

I betänkandet behandlas även frågor som rör programverksamhet,

TV-avgiften som fordringstyp m.m.

Till betänkandet har fogats tolv reservationer och fem

särskilda yttranden. Av innehållsförteckningen framgår vilka

frågor reservationerna avser.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under D. Radio och television m.m.,

avsnittet Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s.

128--140), föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad regeringen föreslår om besparingskrav på de

avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television

AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt

Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

2. godkänna regeringens förslag till ändrad medelsberäkning

avseende kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio-

och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges

Radios utlandsprogramverksamhet,

3. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende

1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges

Utbildningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

4. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,

5. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1989:41) om TV-avgift.

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr203 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ändringar i lagen (1989:41) om

TV-avgift.

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medel bör omfördelas till

novellfilmsprojekt,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att 5 miljoner kronor avsätts ur

rundradiokontot för visning av novellfilm i television,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sveriges Radio, Sveriges Television

och Utbildningsradion inte bör drabbas av nedskärningar i

budgeten,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samordningar inom Sveriges Television

bör genomföras så att utlandsbevakningen förbättras,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att konkurrensen inom nyhetsbevakningen

bör bevaras,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att produktionen av TV-dramatik och

barnprogram bör ökas inom Sveriges Television.

1994/95:Kr210 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om textning av svensktalade inslag i Kanal 1

och TV 2.

1994/95:Kr216 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att de synskadade skall ha samma möjligheter som alla andra

människor att kunna få ta till sig det utbud av program som

utbjuds i radio och TV genom den nya teknik som nu finns

tillgänglig.

1994/95:Kr231 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om funktionshindrades tillgång till radio och

television i public service-kanalerna.

1994/95:Kr232 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vid förhandlingarna om ett nytt avtal

mellan staten och public service-företagen ta upp frågan om att

göra TV-programmen mer tillgängliga för funktionshindrade.

1994/95:Kr243 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

satellitsändning av Sveriges Television och att kostnaden för

förhyrning av satellitkapacitet belastar rundradiofonden.

1994/95:Kr244 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen

(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område.

1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att folkrörelserna skall ges möjlighet att

bedriva idéburen programverksamhet via radio- och TV-sändningar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att man inför nästa budgetår bör överväga

en annan fördelning av besparingarna mellan radion och

televisionen.

1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar om en ändring i lagen om TV-avgift

enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Kr267 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att tillsätta en bred mediepolitisk beredning med uppdrag att

närmare klargöra förutsättningarna och formerna för statens

engagemang i de så kallade public service-företagen.

1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att Sveriges Televisions kanal TV 2

och Sveriges Radios kanaler P3 och P4 privatiseras i enlighet

med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av public-service-uppdraget.

1994/95:K417 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående beredning av nytt avtal med de

avgiftsfinansierade etermedieföretagen,

3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller

besparingskrav för avgiftsfinansierade radio- och TV-företag

under perioden 1996--1998 och begär att regeringen återkommer

med förslag angående de ekonomiska villkoren för berörda företag

under denna period efter den beredning som föreslås i denna

motion,

4. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende

medelsberäkningen 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges

Radio AB, Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet,

5. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller

förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om

koncessionsavgift på televisionens område,

6. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende

förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.

1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag godkänner

vad i motionen anförts om medelsberäkning avseende 1995 och 1996

för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att minska

underhållningsvåldet i TV.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att funktionshindrades tillgång till

programutbudet i radio och television skall beaktas i public

service-kanalernas sändningar.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja TV 2.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har information lämnats av

företrädare för de tre public service-företagen, Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB.

Skrivelser i ärendet har ingetts av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, TCO:s nämnd för kultur- och mediefrågor och

Karlstads kommun. Vidare har bl.a. inkommit en skrivelse från

programledare vid TV 2 samt en skrivelse undertecknad av

enskilda konstnärliga yrkesutövare och av företrädare för en rad

organisationer, nämligen Konstnärliga och litterära

yrkesutövares samarbetsnämnd, Sveriges Författarförbund,

Svenska Teaterförbundet, Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige, Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Tonsättares

Internationella Musikbyrå, Föreningen Svenska Tonsättare,

Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik, Svenska

Artisters och Musikers Intresseorganisation och Svenska

musikförläggareföreningen.

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de

förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om

den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996

m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar

bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle

upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga

aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB

skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio

AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges

Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public

service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli

oförändrat.

Regeringen träffade härefter i december 1992 avtal med de tre

public service-företagen om deras verksamhet under perioden den

1 januari 1993--den 31 december 1996.

De tre programbolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av tre för

ändamålet bildade förvaltningsstiftelser (prop. 1992/93:236,

bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).

1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av

regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för

public service-företagen under avtalsperioden.

Medelstilldelningen skulle vara samlad och inte innehålla

specialdestinerade belopp. Programföretagen skulle inom

tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för

att uppfylla de i avtalen uppställda målen.

Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under

perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett

särskilt index, det s.k. SR-indexet. Public service-företagen

skulle tillsammans få en reformram om 150 miljoner kronor per år

(i 1989 års prisläge) under kalenderåren 1993, 1994 och 1995.

Det uppställdes ett rationaliseringskrav på public

service-företagen om 100 miljoner kronor per år (i 1989 års

prisläge) för kalenderåren 1993 och 1994. De medel som

frigjordes genom ytterligare rationaliseringar skulle få

behållas för reforminsatser.

Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som

innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT,

34,31 % till SR och 4,60 % till UR.

Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel

som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto

(rundradiokontot). Från år 1995 finansieras även

programverksamheten för utlandet (Radio Sweden) med avgiftsmedel

(prop. 1993/94:100 bilagorna 4 och 12, bet. 1993/94:KrU29, rskr.

1993/94:361).

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och

SR:s sändningar.

Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen

-- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41)

och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen

(1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och

TV.

Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd

enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31

december 1996 sända radio- och televisionsprogram i

rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de

avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i

kraft.

En ny myndighetsorganisation infördes den 1 juli 1994 på

radio- och TV-området (prop. 1993/94:160, yttr. 1993/94:KrU6y,

bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276). Beslutet innebär att

Radionämnden ersätts av en ny myndighet med något vidgade

uppgifter, benämnd Granskningsnämnden för radio och TV.

Granskningsnämnden har tillsyn över efterlevnaden av regler för

sändningarnas innehåll, både enligt de särskilda lagarna för

ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten och enligt de

avtal som slutits efter bemyndigande i radiolagen, samt beslutar

om sanktioner vid bristande efterlevnad av angivna regler.

Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från

rundradiokontot, dels via statsbudgeten.

TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom,

är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge

sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på

likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom

och public service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med

Granskningsnämnden för radio och TV den s.k. rundradiorörelsen.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR,

ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal

som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets

uppgifter. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande

räkning, det s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.

Till rundradiokontot förs även de koncessionsavgifter som TV 4

betalar. Enligt 1 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens område skall ett programföretag, som enligt 5 §

radiolagen (1966:755) har tillstånd att i hela landet sända

televisionsprogram i rundradiosändning, betala koncessionsavgift

till staten under förutsättning att företaget har rätt att sända

reklam mot vederlag. Koncessionsavgiften består av en fast och

en rörlig del (2 §). Den fasta delen utgörs av en månadsavgift

på 4 167 000 kronor, ett belopp som justeras varje kalenderår

(3 §). Den rörliga delen beräknas för ett kalenderår i sänder

och är beroende av de intäkter som programföretaget erhåller för

att det sänder annonser (4 §). Avgiften betalas in till Radio-

och TV-verket som omedelbart skall överföra mottagna medel till

Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret skall genast placera medlen

på räntebärande räkning (8 §).

SVT ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett

avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och som gäller tills

vidare. Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det

rörelsekapital som rundradiorörelsen behöver när avgiftsmedlen

inte räcker till.

Av bilaga 3 till detta betänkande framgår bl.a.

medelstilldelningen till public service-företagen enligt

riksdagens beslut våren 1992 och regeringens förslag till

medelstilldelning i 1995 års budgetproposition. Bilaga 4 visar

saldot på rundradiokontot under vissa givna förutsättningar.

Aktuella utredningar m.m.

Genom debattskriften (Ds 1994:76) En radio och TV i

allmänhetens tjänst! (benämnd Grönboken) tog den förra

regeringen initiativ till en offentlig diskussion om vilken

omfattning och inriktning public service-verksamheten bör ha

efter den nu rådande avtalsperiodens slut. I budgetpropositionen

framhålls att remissvaren kommer att utgöra underlag vid frågans

fortsatta beredning (bil. 12 s. 136).

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har tagit

initiativ till en studie om produktivitet och måluppfyllelse

inom SVT. Ett syfte med studien är att försöka hitta metoder för

att på ett rättvist och jämförbart sätt mäta produktivitet i

förhållande till kvalitet. Studien -- som kommer att presenteras

i dagarna -- syftar även till att bidra med ytterligare

information och underlag inför den nya avtalsperioden mellan

staten och SVT.

I regeringens proposition 1994/95:170 Digitala

ljudradiosändningar föreslås att digitala ljudradiosändningar

skall kunna inledas från hösten 1995. Sändningarna bör enligt

förslaget inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden

i såväl storstadsregionerna som andra delar av landet. Vidare

föreslås att både radioföretag med public service-ansvar och

andra intresserade programföretag skall ges tillfälle att

medverka. Propositionen behandlas för närvarande av

konstitutionsutskottet.

Utskottet

Övergripande frågor som väckts i motioner

Inledningsvis behandlar utskottet motionsyrkanden av

övergripande karaktär, som avser public service-verksamheten

inför en ny avtalsperiod mellan staten och programföretagen.

I tre motioner behandlas frågor som rör tillsättandet av och

arbetsuppgifterna för en beredning inför en ny avtalsperiod.

Motionärerna bakom motion K417 (c) föreslår att en beredning

med bred politisk sammansättning snarast skall få regeringens

uppdrag att förbereda nya avtal med de avgiftsfinansierade

etermedieföretagen. En utgångspunkt skall därvid vara att hela

landet skall ha tillgång till ett allsidigt programutbud och att

den decentraliserade programproduktionen inom SR och SVT skall

bibehållas (yrkande 2).

Inför en ny avtalsperiod bör en mediepolitisk beredning få i

uppdrag att klargöra förutsättningarna och formerna för statens

engagemang i s.k. public service-verksamhet i strukturellt,

finansiellt och organisatoriskt hänseende, menar motionären

bakom motion Kr267 (m).

I motion K403 (m) föreslås en precisering av public

service-uppdraget som bl.a. skulle innebära att den

avgiftsfinansierade televisionen och radion skall koncentrera

sig på att tillhandahålla sådant som privata aktörer inte förmår

tillhandahålla. Public service bör, säger motionärerna, gå från

bredd till djup (yrkande 4).

Utskottet konstaterar att den snabba tekniska utveckling som

äger rum på radio- och TV-området leder till att

förutsättningarna successivt förändras för public

service-verksamheten. Nya TV-kanaler och radiostationer växer

fram och förändrar det s.k. massmedielandskapet. Utskottet

erinrar om att de synpunkter som regeringen fått med anledning

av den i det föregående nämnda Grönboken enligt regeringens

mening bör ligga till grund för den fortsatta beredningen av

frågan om vilka villkor som skall gälla efter utgången av

nuvarande avtalsperiod (jfr prop. 1994/95:100 bil. 12 s. 136).

Enligt utskottets uppfattning är frågan om public

service-verksamhetens framtid av central betydelse för

grundläggande demokratiska värden. Det är därför angeläget att

sträva efter att uppnå största möjliga politiska enighet om

villkoren för denna verksamhet. Av denna anledning anser

utskottet att frågan om vilka krav som skall ställas på den

fortsatta public service-verksamheten bör övervägas i en

parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga

riksdagspartier.

Beredningen bör också ta ställning till vilka ekonomiska och

organisatoriska förutsättningar som bör gälla för

programföretagen under nästa avtalsperiod. Beredningens

överväganden bör enligt utskottets uppfattning vara

förutsättningslösa. Dock bör de remissyttranden som kommit in

över Grönboken -- i överensstämmelse med det synsätt som kommer

till uttryck i propositionen -- beaktas i beredningens arbete.

Med anledning av vad som framförts motionsvägen, nämligen i

motion Kr417, framstår det som naturligt att beredningen får i

uppdrag att följa upp dels effekterna av beslutet år 1992 om

sammanslagning av de två företagen Sveriges Riksradio AB och

Sveriges Lokalradio AB, dels erfarenheterna av den

decentraliserade programproduktionen inom SVT. I

beredningsarbetet bör även möjligheten övervägas att ytterligare

öka andelen lokalt producerat material jämfört med vad som nu

produceras.

Beredningen kommer således att ha omfattande arbetsuppgifter.

Med hänsyn till angelägenheten av att beredningen bör ges

möjligheter att arbeta med dessa under rimlig tid bör

beredningen tillsättas utan dröjsmål.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med

anledning av motionerna Kr267, K403 yrkande 4 och K417 yrkande 2

som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Frågan om utförsäljning av TV 2, P3 och P4 tas upp i

yrkande 3 i motion K403 (m). En privatisering av dessa TV- och

radiokanaler skulle -- menar motionärerna -- ge inkomster till

statskassan och medföra att utbudet i de kvarvarande kanalerna

höjs kvalitetsmässigt. I motion N298 (m) föreslås att riksdagen

skall bemyndiga regeringen att sälja TV 2 (yrkande 9).

Utskottet behandlade hösten 1994 ett förslag att privatisera

TV 2 (yttr. 1994/95:KrU4y). Utskottet hänvisade då till den

snabba tekniska utvecklingen på medieområdet och framhöll att

frågor som gäller SVT:s framtida uppdrag, finansiering,

organisation etc. skulle komma att behandlas av riksdag och

regering i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut och

ett nytt avtal skall träffas. Övervägandena borde -- menade

utskottet -- inte föregripas. Utskottet intar alltjämt samma

hållning i frågan. Utskottets ställningstagande innebär att de

båda motionsyrkandena avstyrks.

Medelsberäkningen m.m.

I propositionen framhålls -- med hänvisning till rådande

ekonomiska läge och de krav som ställs på omfattande minskningar

av den statliga konsumtionen -- att det är naturligt att

motsvarande krav ställs på de radio- och TV-företag som

finansieras med offentligrättsliga avgifter (bil. 12 s. 136). De

avgiftsfinansierade radio- och TV-bolagen bör därför åläggas ett

besparingskrav som motsvarar det som ställs på den statliga

konsumtionen. De resurser som anvisas till programföretagen

föreslås bli 11 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt

riksdagens beslut år 1995. Värdesäkringen enligt SR-indexet

berörs inte av förslaget. Minskningen av anslagsnivån bör

fördelas jämnt över åren med början den 1 juli 1995.

Riksdagens beslut om medelsberäkning för kalenderåret 1995 bör

således ändras och sammanlagt för de tre programföretagen uppgå

till 4 821,2 miljoner kronor (i 1992 års prisläge), vilket

innebär att medelsanvisningen för SVT uppgår till 2 945,2

miljoner kronor, eller 61,09 %, för SR 1 654,2 miljoner kronor

eller 34,31 % och för UR 221,8 miljoner kronor eller 4,60 %. Det

anförda innebär att medelsfördelningen för tiden den 1 juli--den

31 december 1995 minskas med 80 miljoner kronor i 1992 års

prisläge. Besparingen fördelas enligt den gällande

fördelningsnyckeln och tas ut med 48,9 miljoner kronor för SVT,

med 27,4 miljoner kronor för SR och med 3,7 miljoner kronor för

UR.

För år 1996 föreslås medelstilldelningen för de tre

programföretagen uppgå till sammanlagt 4 756,9 miljoner kronor

(i 1993 års prisläge), vilket innebär 2 906,0 miljoner kronor

för SVT, 1 632,1 miljoner kronor för SR och 218,8 miljoner

kronor för UR.

Även medelstilldelningen till Radio Sweden föreslås bli

minskad med 11 % under perioden den 1 juli 1995--den 31 december

1998. Förslaget innebär att medelstilldelningen för kalenderåret

1995 kommer att uppgå till 39,846 miljoner kronor (i 1995 års

prisläge). Medelsanvisningen för år 1996 föreslås uppgå till

40,0 miljoner kronor (i 1996 års prisläge).

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande betalas

den koncessionsavgift som TV 4 erlägger in på rundradiokontot.

Avgiftens storlek beror på reklamintäkterna för TV 4. Om

intäkterna t.ex. skulle uppgå till 1,5 miljarder kronor per år

utgör avgiften ca 280 miljoner kronor. I budgetpropositionen

föreslås -- i syfte att förstärka statsbudgeten -- att

koncessionsavgift som betalas in efter den 1 januari 1996 skall

redovisas på inkomsttitel till statsbudgeten. Förslaget

föranleder en ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens område. Enligt propositionens lagförslag skall

lagen träda i kraft den 1 januari 1995 (bil. 12.1 s. 148). Av

propositionstexten framgår att regeringen avsett att tidpunkten

för ikraftträdandet av lagen i stället skall vara den 1 januari

1996.

Den besparing som regeringen föreslagit för den

avgiftsfinansierade radion och televisionen och som redovisats i

det föregående innebär att belastningen på rundradiokontot

minskar. Regeringen anser att höjningarna av TV-avgiften därmed

bör kunna begränsas trots att TV 4:s koncessionsavgift inte

längre skall tillföras kontot. I propositionen föreslås att

TV-avgiften skall höjas med 36 kronor till 1 476 kronor fr.o.m.

den 1 januari 1996. Höjningen motsvarar knappt den ökning av

konsumentprisindex som beräknas för år 1995. Förslaget

föranleder en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift.

En rad motioner har väckts som rör finansiering av public

service-företagen.

Utskottet behandlar inledningsvis regeringens övergripande

besparingsförslag på de avgiftsfinansierade radio- och

TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet. Förslaget innebär som redovisats i

det föregående en 11-procentig besparing under perioden den 1

juli 1995--den 31 december 1998 vilken föreslås bli fördelad på

sätt som närmare beskrivits i det föregående.

Motionärerna bakom motion K418 (fp) anser i likhet med

regeringen att en besparing bör kunna tas ut av de tre

företagen. Neddragningen bör, anser motionärerna, emellertid bli

mindre än den regeringen föreslagit. Under den tid som återstår

av avtalsperioden, dvs. t.o.m. år 1996, bör besparingen vara

endast hälften så stor som den regeringen föreslagit. I motionen

framhålls att det kan komma att bli nödvändigt att tillföra

programföretagen resurser utöver vad regeringen föreslagit för

åren 1997 och 1998 (yrkande 3 delvis).

I motion K417 (c) framhålls att inga avgörande förändringar av

de ekonomiska villkoren bör göras utan att konsekvenserna för de

berörda public service-företagen och mediemarknaden i stort har

redovisats (yrkande 3). Motionsyrkandet syftar på hela den

angivna perioden 1995--1998. Motionärerna anser att det ankommer

på regeringen att efter den beredning som föreslås i ett annat

yrkande i motionen -- som redovisats i det föregående --

återkomma till riksdagen med förslag beträffande de ekonomiska

villkoren för public service-verksamheten.

Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) avstyrker regeringens

förslag och uttalar att public service-företagen inte bör

drabbas av nedskärningar (yrkande 16 delvis).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att -- som nämnts i det

föregående -- 1992 års riksdagsbeslut innebar dels att ett

rationaliseringskrav ställdes på de tre public

service-företagen, dels att de tilldelades särskilda

reformmedel. Företagen har därefter vidtagit åtgärder för att

minska kostnaderna, rationalisera verksamheten och öka

produktionen.

Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att det inom

programföretagen bör finnas utrymme för ytterligare

rationalisering och effektivisering av verksamheten. Att så är

fallet vinner stöd av uppgifter som lämnats av programföretagen.

Utskottet anser att det är fullt möjligt för programföretagen

att även med en besparing av den storlek som regeringen

föreslagit uppfylla de krav som det nuvarande public

service-uppdraget ställer. Genom en sådan besparing minskar

belastningen på rundradiokontot, vilket innebär att det bör vara

möjligt att undvika eller begränsa höjningen av TV-avgiften även

om koncessionsavgiften från TV 4 tillförs statskassan. Utskottet

återkommer i det följande till frågor som rör

koncessionsavgiften och TV-avgiften. Vidare kommer utskottet i

ett senare avsnitt i detta betänkande att behandla frågor som

rör besparingen och distriktsproduktionen m.m. vid SVT.

Utskottet godtar således regeringens förslag till besparing.

Resultatet av den av utskottet förordade beredningen bör inte

avvaktas. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den

föreslagna besparingen om 11 % skall fördelas så jämnt som

möjligt över den aktuella perioden, dvs. tiden den 1 juli

1995--den 31 december 1998. Som anförts i det föregående berörs

inte värdesäkringen enligt det särskilda kompensationsindexet,

det s.k. SR-indexet. Utskottet vill tillägga att den

finansieringsform som gäller för public service-företagen --

även med hänsyn tagen till den nu föreslagna besparingen --

innebär en större säkerhet för de tre programföretagen än vad

som gäller för finansieringen av kommersiella radio- och

TV-kanaler.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

övergripande förslag till besparing och avstyrker motionerna

Kr205 yrkande 16 i motsvarande del, K417 yrkande 3 och K418

yrkande 3 i motsvarande del.

I två motionsförslag behandlas medelsberäkningen för

kalenderåren 1995 och 1996 för de tre programföretagen och

Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet.

I motion K418 (fp) föreslås för andra halvåret 1995 och

kalenderåret 1996 en neddragning av medelsberäkningen för

programföretagen som är hälften så stor som den regeringen

föreslagit (yrkande 3 delvis).

Motionärerna bakom motion K417 (c) motsätter sig regeringens

förslag till medelsberäkning för år 1996. Motionen syftar även

till att riksdagen skall avslå regeringens förslag till

medelsberäkning för år 1995 (yrkande 4). Som angetts i det

föregående anser motionärerna att de ekonomiska villkoren för

företagen bör övervägas i den beredning som föreslås i ett annat

yrkande i samma motion.

I motion Kr205 (mp) avstyrks regeringens förslag till

medelsberäkning för åren 1995 och 1996. Förslaget i motionen

syftar till att programföretagen inte skall drabbas av någon

nedskärning (yrkande 16 delvis).

I linje med utskottets ställningstagande i det föregående till

regeringens besparingsförslag tillstyrker utskottet den

medelsberäkning som regeringen föreslagit för programföretagen

och Radio Sweden för åren 1995 och 1996. Det anförda innebär att

motionerna Kr205 yrkande 16 i denna del, K417 yrkande 4 och K418

yrkande 3 i denna del avstyrks.

1992 års riksdagsbeslut om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten innebär -- som redovisats i det föregående --

bl.a. att tillgängliga medel fördelas enligt en s.k.

fördelningsnyckel med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60

% till UR. Om programbolagen kommer överens om att fördela

ansvaret för olika gemensamma funktioner emellan sig har de

möjlighet att justera medelsfördelningen (prop. 1991/92:140 s.

81, bet. 1991/92:KrU28 s. 41, rskr. 1991/92:329).

I en motion, nämligen motion Kr264 (kds), föreslås att en

annan fördelning av besparingarna bör övervägas inför nästa

budgetår. Motionärerna anför att det kan vara svårare att

effektivisera för radion än för televisionen (yrkande 12).

Enligt utskottets uppfattning finns det -- vid fördelningen av

besparingen -- inte anledning att frångå den fördelningsnyckel

som gäller vid medelsberäkningen för de tre programföretagen.

Utskottet är således inte berett att föreslå riksdagen att göra

en förändring i detta hänseende. Motionsyrkandet avstyrks.

Regeringens förslag till ändring av lagen (1992:72) om

koncessionsavgift på televisionens område behandlas i två

motionsyrkanden. Förslaget som innebär att TV 4:s

koncessionsavgift skall överföras till statskassan i stället för

till rundradiokontot avstyrks i yrkande 5 i motion K417 (c).

I motion Kr244 (m) anförs att regeringens förslag är rimligt.

Uppenbarligen av förbiseende yrkas dock även i denna motion

avslag på förslaget.

Radio- och TV-verket fastställde i november 1993 att den fasta

delen av TV 4:s koncessionsavgift skulle uppgå till 4,44

miljoner kronor per månad år 1994. Verket har nyligen fastställt

den rörliga delen av koncessionsavgiften för 1994 till ca 166,4

miljoner kronor. Sammanlagt innebär det att TV 4:s

koncessionsavgift för 1994 uppgår till ca 219,7 miljoner kronor.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande till

besparing på public service-verksamheten och med hänvisning till

att belastningen på rundradiokontot genom besparingen minskar

godtar utskottet även regeringens förslag att tillföra

statskassan TV 4:s koncessionsavgift. Utskottet anser således

att riksdagen bör besluta om ändring av lagen (1992:72) om

koncessionsavgift på televisionens område. Lagändringen bör --

med avvikelse från vad som anges i propositionens lagförslag --

träda i kraft den 1 januari 1996. Det anförda innebär således

att motionerna Kr244 och K417 yrkande 5 avstyrks.

Regeringens förslag att TV-avgiften skall höjas behandlas i

två motionsyrkanden.

I motion K417 (c) yrkas avslag på regeringens förslag.

Motionärerna anser att frågan om TV-avgiftens storlek

långsiktigt bör bedömas i samband med den beredning av public

service-verksamheten som också föreslås i motionen och som

utskottet behandlat i det föregående (yrkande 6).

I motion Kr244 (m) avvisas regeringens förslag till höjning av

TV-avgiften. Uppenbarligen av förbiseende har motionärerna dock

yrkat avslag på den lag som behandlats i det föregående i

stället för på det här behandlade lagförslaget.

I yrkande 16 i motion Kr265 (v) föreslås att TV-avgiften skall

ökas med 10 kronor per kvartal under andra halvåret 1995 (till

370 kronor/kvartal) samt med ytterligare 10 kronor per kvartal

under år 1996 (till 380 kronor/kvartal).

Utskottet gör bedömningen att det även med oförändrad

TV-avgift för senare hälften av år 1995 kommer att finnas ett

icke obetydligt överskott på rundradiokontot. Någon höjning av

TV-avgiften behöver därför inte göras för andra halvåret 1995.

Den av regeringen föreslagna höjningen med 9 kronor per kvartal

för år 1996 leder enligt utskottets bedömning till att

resultatet på rundradiokontot med stor sannolikhet blir klart

positivt. Det finns därför inte anledning att -- som

motionärerna bakom motion Kr265 föreslår -- mer än fördubbla

ökningen av avgiften.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens

förslag till ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift och

avstyrker motionerna Kr265 yrkande 16 och K417 yrkande 6.

Sveriges Televisions distriktsproduktion m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt frågor som rör

nyhetsredaktionerna vid SVT samt frågor om

distriktsproduktionen m.m. vid företaget. Denna behandling

sker med utgångspunkt dels i en motion, dels i en skrivelse från

SVT.

Inledningsvis erinrar utskottet om att avtalet mellan staten

och SVT reglerar bl.a. övergripande organisationsfrågor vid

företaget såsom den regionala indelningen, kanalstrukturen, den

regionala produktionen m.m. (8 §). Bl.a. stadgas att SVT skall

ha en distriktsorganisation (9 §). Vidare skall företaget ha

separata nyhetsredaktioner för de två kanalerna. Regionala

nyhetssändningar skall förekomma i minst samma utsträckning som

under verksamhetsåret 1992 (10 §). Enligt 12 § skall minst 40 %

av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar produceras utanför

Stockholm. Sändningarna skall koncentreras till en kanal.

I SVT:s skrivelse till utskottet tas upp frågor om företagets

organisation m.m. I sammanfattning innehåller skrivelsen

följande.

En beskrivning lämnas av SVT:s möjligheter att uppnå den av

regeringen föreslagna besparingen (som anges till 350 miljoner

kronor i 1995 års prisläge) dels i en strukturellt ny

organisation, dels i en oförändrad organisation.

Ett beslut av riksdagen föranleder programföretaget att

påkalla förhandlingar om ändringar i avtalet. De önskade

förändringarna rör företagets inre organisation. SVT föreslår

dels att kravet i 10 § att företaget skall ha två separata

nyhetsredaktioner skall upphävas, dels att kravet i 12 § att

sändningarna av distriktsproducerade program skall koncentreras

till en kanal skall utgå. Till viss del skulle man kunna hävda

-- anförs det i skrivelsen -- att de förslag som SVT avser lägga

fram kan rymmas inom ramen för nuvarande avtal. SVT:s styrelse

har dock, eftersom förslagen har en sådan principiell och

allmängiltig vikt, velat underställa kulturutskottet frågan för

behandling.

Av besparingen (350 miljoner kronor i 1995 års prisläge) kan

105 miljoner kronor sparas inom ramen för den nuvarande

företagsorganisationen. Ytterligare 200 miljoner kronor kan

frigöras om de avtalsmässiga bindningarna i fråga om

nyhetsorganisationen och kanalstrukturen upphör. Den återstående

besparingen på 45 miljoner kronor kan åstadkommas genom en

förändrad produktions- och utsändningsverksamhet. Om SVT inte

ges möjlighet att genomföra de önskvärda strukturella

förändringarna måste, anförs det, 245 miljoner kronor sparas i

det direkta programarbetet. Olika exempel på hur besparingen

skulle kunna tas ut lämnas.

För att åstadkomma den nämnda besparingen om 200 miljoner

kronor, som uppges vara organisationsberoende, anges följande

besparingsområden.

En gemensam ledningsfunktion med gemensam utbudsplanering och

sändningsverksamhet.

En gemensam sändningsorganisation där en större andel av

programmen kan sändas över VHF-nätet och Teracom-kostnaderna kan

minskas.

Minskning av utländska programinköp.

Samordning av nyhetsverksamheten med bl.a. en renodling av

Aktuellts uppdrag och slopande av dubbelbevakningen av

händelsenyheter.

Regional samverkan med bl.a. sambruk av personal och resurser.

Ökad samverkan och bättre planering i Stockholmsregionen.

Sammanhållen utvecklings- och utbildningsverksamhet i en

enhet.

I motion Kr205 (mp) behandlas frågor som rör främst

nyhetsredaktionerna vid SVT. Motionärerna föreslår att

samordningen när det gäller utrikesnyheterna skall ökas (yrkande

17). Vidare framhålls i motionen att det är viktigt att

konkurrensen och mångfalden i nyhetsbevakningen bevaras (yrkande

18).

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet

framhålla följande.

Viss samordning av Aktuellts och Rapports utlandsbevakning har

redan gjorts. Således sköter t.ex. Rapport all administration av

de båda programmens utlandskorrespondenter. På en del platser i

världen finns endast en SVT-korrespondent som då gör inslag i

båda nyhetsprogrammen.

Den andra frågan som motionärerna tar upp syftar till att

konkurrensen inom nyhetsbevakningen skall bevaras.

Utskottet anser att nyhetsförmedlingen är en viktig del av

public service-uppdraget och därmed en central uppgift för SVT.

De två existerande nyhetsredaktionerna bidrar till att

upprätthålla en mångfald som är av största betydelse för

yttrandefriheten. Det är därför angeläget att de båda

redaktionerna finns kvar. I konsekvens härmed anser utskottet --

i likhet med motionärerna -- att det är angeläget att

konkurrensen mellan de två redaktionerna kan bibehållas.

Utskottet är således inte berett att aktualisera frågan om en

ändring i avtalet mellan staten och SVT i detta avseende.

Av det anförda framgår att båda motionskraven redan är

tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Utskottet vill tillägga att det är naturligt att frågan om den

framtida organisationen av nyhetsförmedlingen kommer att prövas

i samband med beredningen inför en ny avtalsperiod.

Då det gäller förslag i SVT:s skrivelse rörande

avtalsändringar som rör annat än nyhetsredaktionerna vill

utskottet anföra följande.

Utskottet vill inte förneka att den av utskottet förordade

besparingen kan medföra svårigheter för SVT att -- kvalitativt

och kvantitativt -- fullt ut upprätthålla den nuvarande

produktionen. Enligt utskottets uppfattning är det därför

motiverat att riksdagen uppdrar åt regeringen att med SVT ta upp

frågan om förändring av innehållet i gällande avtal i vad avser

sändningarna av distriktsproducerade program.

Det ankommer inte på kulturutskottet att tolka gällande

avtal. Med hänvisning till vad som anförts i SVT:s tidigare

redovisade skrivelse utgår utskottet emellertid från dels

att distrikten skall ha minst samma självständighet i

programbesluten som i dag, dels att distrikten skall ha

större möjlighet än i dag att påverka SVT:s utbud i båda

kanalerna, dels att distrikten skall ges större möjligheter

än hittills att påverka företagsledningsfrågor, dels att

samtliga distrikt skall producera allmäntelevision, varmed avses

all produktion utom nyheter.

De nyheter som de båda separata nyhetsredaktionerna producerar

skall sändas på det sättet att den ena nyhetsredaktionens

produktion skall sändas i den ena sändningskanalen och den andra

nyhetsredaktionens produktion i den andra sändningskanalen.

Utifrån de i det föregående angivna utgångspunkterna anser

utskottet att kravet i nuvarande avtal att minst 40 % av

allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall produceras

utanför Stockholm bör ändras till minst 50 %, en produktionsnivå

som i realiteten redan är uppnådd. Vidare anser utskottet att

sändningarna av distriktsproducerade program i fortsättningen

inte nödvändigtvis måste koncentreras till en kanal.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om SVT:s distriktsproduktion och sändningarna av

distriktsproducerade program, m.m.

Programverksamhet m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet tre motionsyrkanden om

produktion av novellfilm, TV-dramatik och barnprogram. Därefter

behandlas ett flertal yrkanden om funktionshindrades tillgång

till programinnehållet i radio och TV samt motionsyrkanden om

våldsinslag i TV och möjligheten att göra folkrörelseproducerade

program i radio och TV.

Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) anser att en satsning

på novellfilm skulle kunna ge yngre lovande regissörer

möjlighet att ta ett steg i riktning mot långfilm och större

produktioner. Därför föreslås att SVT skall omfördela medel inom

sin budget för produktion av novellfilm (yrkande 14). I motionen

föreslås vidare att 5 miljoner kronor skall avsättas för nämnda

ändamål (yrkande 15).

I SVT:s båda kanaler satsas medel på filmproduktioner av

kortare format. Redan nu avsätts -- enligt SVT -- betydligt mer

än 5 miljoner kronor för sådan produktion. Här kan särskilt

nämnas projektet "Filmare på väg" som sedan år 1988 bedrivs av

TV 2 tillsammans med Dramatiska institutet och Svenska

Filminstitutet. Hittills har 43 filmer producerats i s.k.

novellformat. Projektets huvudsyfte är att ge unga oprövade

filmare en chans att pröva sina talanger med mindre projekt som

visas för en stor TV-publik och förhoppningsvis ger framtida

möjligheter att göra långfilm.

Utskottet konstaterar att de båda motionsyrkandenas syfte

redan är tillgodosett. Vidare erinrar utskottet om den s.k.

fördelningsnyckeln som -- vilket nämnts i det föregående --

innebär att SVT erhåller 61,09 % av tillgängliga medel på

rundradiokontot. Utskottet erinrar även om programföretagens

självständighet när det gäller programverksamhet och om att

programföretagen -- med utgångspunkt i vad som sägs i avtalen

med staten -- själva avgör hur medelstilldelningen skall

användas. Utskottet anser att motionsyrkandena inte bör

föranleda någon ändring av riksdagens tidigare beslut om

fördelningsnyckeln eller av gällande avtal. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena 14 och 15 i

motion Kr205.

I samma motion, nämligen motion Kr205, föreslås en ökning av

SVT:s produktion av dramatik och barnprogram, som enligt

motionärerna är alltför liten. Det är av största vikt, menar

motionärerna, att det finns ett väl fungerande licensfinansierat

public service-företag som förmår ange tonen i förhållande till

de reklamfinansierade TV-kanalerna (yrkande 19).

I sin anslagsframställning för år 1996 redovisar SVT att ca

120 miljoner kronor återstår av de reformmedel som företaget

tilldelats genom riksdagens beslut beträffande programföretagens

ekonomiska förutsättningar för avtalsperioden (prop.

1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28 s. 41, rskr. 1991/92:329). SVT

kommer -- uppges det -- att använda reformmedlen bl.a. för att

öka produktionen av och kvaliteten på svenska program, i

synnerhet den s.k. gestaltande produktionen och för att stärka

programutbudet för barn och ungdom. Motiven för en höjning av

den gestaltande produktionen och produktionen för barn och

ungdom har ytterligare förstärkts, anför SVT. De kommersiella

kanaler som i dag sänder på svenska har i princip valt bort

opera, balett, invandrarprogram, seriös teater och kvalitativa

barn- och ungdomsprogram. Samtidigt har utbudet av utländsk

fiktion flerdubblats. Inom programområdena dramatik, musik, barn

och ungdom blir en fortsatt stor produktion av program på

svenska helt avgörande för att möta satelliternas och de

kommersiella TV-företagens i första hand i utlandet inköpta

programutbud, anför SVT.

Utskottet erinrar om att det ankommer på programföretagen att

själva avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika

programtyper. Det anförda visar emellertid -- anser utskottet --

att motionsyrkandet i allt väsentligt redan är tillgodosett.

Utskottet vill tillägga att program av hög kvalitet -- det må

gälla barnprogram, gestaltande program eller andra program --

torde utgöra ett verksamt konkurrensmedel i förhållande till

andra kanaler. Med det anförda avstyrks motion Kr205 yrkande 19.

Frågor om funktionshindrades tillgång till radio och TV

behandlas i ett flertal motioner.

I tre motionsyrkanden, nämligen yrkande 1 i motion Kr231 (s)

och yrkande 14 i motion So294 (c) samt i motion Kr216 (fp),

erinras om att 1989 års handikapputredning i sitt slutbetänkande

(SOU 1992:52) Ett samhälle för alla anfört att det genom den

tekniska utvecklingen och övergången till digitala sändningar

blir möjligt att sända handikappanpassade program utan att

inskränka på andra sändningar. Handikapputredningen föreslår

därför att det genom avtal mellan programföretagen och staten

skall reserveras sändningsutrymme för denna typ av sändningar. I

de tre motionerna framhålls att det är nödvändigt att regeringen

i kommande avtal med såväl public service-företagen som med

andra marksända kanaler beaktar handikapputredningens förslag

och att SVT åläggs uppgiften att göra sitt utbud tillgängligt

även för synskadade.

Ett likartat yrkande framförs av motionärerna bakom motion

Kr232 (v) som också hänvisar till bl.a. Handikapputredningens

betänkande (yrkande 1).

Av demokrati- och informationsskäl bör enligt motionärerna

bakom motion Kr210 (s) strävan vara att inslag i TV textas i

största möjliga utsträckning (yrkande 1).

Utskottet har vid flera tillfällen -- senast våren 1994 --

utförligt behandlat frågan om de avgiftsfinansierade

programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga

för funktionshindrade. Våren 1994 anförde utskottet bl.a.

följande (bet. 1993/94:KrU29 s. 9--10).

Inför den nu gällande avtalsperioden mellan staten och

programföretagen anförde utskottet bl.a. att programföretagen

under avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det

gäller program om och för funktionshindrade. Utskottet

underströk bl.a. vikten av att hänsyn skulle tas även till

utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig

mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt.

Beträffande resurserna till programinsatser för

funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst

oförändrade under avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret

1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som

åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit

värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer

till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar.

Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en

frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela

upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade

utskottet att det är angeläget att vart och ett av

programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över

tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna

borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i

anslutning till den ekonomiska redovisning som resp.

programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna

(bet. 1991/92:KrU28 s. 23--26).

Enligt avtalen mellan staten och programföretagen skall

programföretagen ta särskild hänsyn till olika grupper av

funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela

ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I

avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för

program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår,

uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i

jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp.

programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning

särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för

funktionshindrade.

De tre programföretagen har i november 1994 träffat en

överenskommelse gällande programverksamheten om och för

funktionshindrade. Överenskommelsen innehåller bl.a. följande.

1. Inom SVT följs den internationella utvecklingen inom

området och prövas kontinuerligt nya metoder för att göra

TV-programmen mer tillgängliga för funktionshindrade. Inte minst

digitalteknikens möjligheter kommer att studeras. Under de

senare åren har hörselhandikappades och dövas behov av insatser

prioriterats. Text-TV:s satsningar har haft stor betydelse för

höselhandikappade och nyhetssändningarna på teckenspråk har

utökats. Under år 1995 kommer nya insatser att inriktas på i

första hand synskadades behov. Därutöver kommer -- för

hörselskadade och döva -- programtextning att ytterligare utökas

och fler sändningar på teckenspråk att produceras.

Text-TV-utbudet utgör en viktig service för de

hörselhandikappade. Programtextningen avser i första hand

textning av svenska program vid den första sändningen. Text-TV

svarar även, i samarbete med kanalerna, för urval och textning

av svenska program i repris. Under år 1994 text-TV-textades i

genomsnitt 18 timmar svenska program varje vecka. Härtill skall

läggas ca tio timmar textade repriser per vecka och drygt fem

timmar direktkommenterad sport. Hösten 1994 textades för första

gången samtliga valprogram vid både förstasändningen och

reprisen. Under år 1995 planeras en utökning av textningen med

ca två timmar per vecka.

Nyhetsprogrammet på teckenspråk för döva, Nyhetstecken, kommer

att utökas under år 1995 med sändningar hela året, således även

under sommaren.

När det gäller synskadades tillgång till TV-programmen kan

nämnas att ett projekt med syntetiskt tal skall utvärderas under

år 1995. Vidare har försök gjorts med ett system för

syntolkning, benämnt Audetel. En separat ljudkanal utnyttjas för

en muntlig beskrivning av TV-bilden. SVT avser att under år 1995

utvärdera försöket praktiskt, tekniskt och ekonomiskt.

2. SR startade förra året ett nyhetsprogram på lätt svenska

för förståndshandikappade. Vid SR pågår fortbildning i

handikappfrågor för journalister. Målet är att tydliggöra

handikappaspekter så att dessa naturligt integreras i all

programverksamhet. I överenskommelsen uppges vidare att Talboks-

och punktskriftsbiblioteket tillåts banda SR:s sändningar som

innehåller uppläsningar utan att ersättning utgår till SR.

Vidare framhålls att det inom SR pågår ett omfattande

förändringsarbete i syfte att förbättra hörbarheten i SR:s

kanaler. Den nya digitala sändningstekniken (DAB) kommer att

möjliggöra hög teknisk ljudkvalitet och bl.a. eliminera brus och

störningar som kan förekomma i dagens sändningar. Radio Data

System (RDS) kan användas för att förbättra hörbarheten för

hörselskadade, t.ex. genom att ge lyssnaren möjlighet att själv

ställa in nivån mellan tal och musik.

3. UR:s egenproducerade program för vuxna textas. UR har egna

sidor i Text-TV. För unga döva på mellan- och högstadiet görs

serien Nu. Under år 1994 sändes Nu vet jag, en serie med syfte

att träna och utveckla döva barns teckenspråk. För vuxna döva

sänds under åren 1994 och 1995 serien Bra att veta, en serie i

samhällskunskap. Vidare kan nämnas att kursböcker till UR:s

språkkurser för vuxna i regel finns tillgängliga som talbok och

på punktskrift. Inom UR görs s.k. attitydprogram om handikapp

för både radio och TV. Programmen riktar sig till en allmän

publik men kanske främst till personer som lever i närheten av

de handikappade.

I detta sammanhang bör nämnas att regeringen nyligen -- som

redovisats i det föregående -- i proposition 1994/95:170

Digitala ljudradiosändningar föreslagit att både radioföretag

med public service-ansvar och andra intresserade programföretag

skall kunna inleda digitala ljudradiosändningar hösten 1995.

Enligt propositionen ger den digitala sändningstekniken, DAB,

bättre ljudkvalitet och har större tålighet mot störningar än

den nuvarande analoga sändningstekniken. Om det frekvensutrymme

som i dag används för analoga sändningar i stället skulle

användas för sändningar med DAB-teknik skulle ett betydligt

större antal program med olika innehåll kunna sändas samtidigt

än vad som är möjligt för närvarande. De tekniska

begränsningarna skulle då få mindre betydelse för möjligheterna

att bedriva radiosändningar.

Utskottet erinrar inledningsvis om programföretagens

självständighet och om att det ankommer på dessa att inom givna

ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att

uppfylla målen med verksamheten. Public service-företagen avgör

således själva vad som skall sändas med beaktande av vad som

stadgas i radiolagen och i avtalen med staten. Enligt avtalen

mellan staten och de avgiftsfinansierade programföretagen skall

-- som redovisats i det föregående -- särskild hänsyn tas till

funktionshindrade.

Enligt utskottets uppfattning är de frågor som motionärerna

tar upp av sådan betydelse att de självklart måste bli föremål

för en grundlig beredning innan en ny avtalsperiod med

programföretagen påbörjas. Den tekniska utvecklingen torde komma

att innebära stora fördelar för funktionshindrade på både radio-

och TV-området. Utskottet förutsätter därför att

funktionshindrades behov beaktas vid de försök med digital

ljudradiosändning som föreslås starta inom kort. Utvecklingen av

digitala TV-sändningar ligger tidsmässigt något efter den som

gäller radioområdet. Även på TV-området torde dock tekniken

kunna innebära stora möjligheter för distribution av olika

programtyper.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna

Kr210 yrkande 1, Kr216, Kr231 yrkande 1, Kr232 yrkande 1 och

So294 yrkande 14 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Ju809 (c) krävs åtgärder för att minska

underhållningsvåldet i TV (yrkande 9). Motionärerna bakom

motionen framhåller att det är angeläget att minska det

underhållningsvåld som sänds på tider då barn tittar på TV.

Regeringen bör söka nå gemensamma överenskommelser härom med de

olika programbolagen i Sverige.

Enligt 13 § avtalet mellan staten och SVT skall SVT -- i fråga

om innehållet i sändningarna -- ta hänsyn till televisionens

särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och

utformning samt tiden för sändning av programmen. Med uttrycket

"ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft" avses

-- som dåvarande utbildningsministern framhöll i proposition

1990/91:149 om radio- och TV-frågor -- att medierna vänder sig

till hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är

företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare och tittare

starkt. Det är därför -- anförde utbildningsministern --

naturligt att de ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet

med program som har sådan karaktär att man kan förstå att delar

av publiken kommer att uppröras eller skrämmas (prop. s. 142).

Granskningsnämnden (tidigare Radionämnden), som har i uppdrag

att i efterhand övervaka att avtalet följs, har på senare tid

vid ett tillfälle funnit anledning att fälla SVT för brott mot

13 § (beslut 74/95). Nämnden beaktar vid sin prövning av ärenden

särskilt tidpunkten för sändningen samt om förvarning om

programmets karaktär har lämnats eller ej. Särskild försiktighet

bör iakttas med sådana inslag på tider då barn kan förväntas ta

del av programmen.

Våldsskildringsrådet har bl.a. i uppdrag att samordna statliga

myndigheters åtgärder mot skadliga verkningar av

våldsskildringar i rörliga bilder. Rådet följer utbudet av

våldsskildringar i de rörliga bildmedierna och de förändringar

som där kan iakttas. I sin skriftserie har rådet låtit publicera

rapporten Våldsskildringar i TV-nyheter av docenten Birgitta

Höijer vid Institutionen för journalistik, kommunikation och

medier vid Stockholms universitet. Enligt Höijer visas

successivt alltmer våld i TV-nyheterna. Våldets konsekvenser har

börjat visas i närbilder. Vidare görs vissa inslag som s.k.

action-filmer. Redaktionerna gör egna rekonstruktioner av

våldshändelser när bilder saknas.

Under hösten 1994 remitterade Våldsskildringsrådet nämnda

skrift till TV-företagen i landet och bad om synpunkter på den.

Rådet bad samtidigt om synpunkter på frågan om det övergripande

ansvaret för programverksamheten, vilka uttryck det tagit sig

med tanke på det totala utbudet av våldsskildringar i kanalerna

och effekten därav.

I sitt svar till Våldsskildringsrådet påpekar SVT att

Granskningsnämndens praxis -- som redovisats i det föregående --

utgör en av grundvalarna för SVT:s hållning till våldsinslag.

Vidare framhålls det självklara i att SVT som ett public

service-företag har ett särskilt ansvar för sin publik. SVT

strävar efter att upprätthålla en intern policy som utformats

genom återkommande diskussioner på redaktioner, inom

kanalledningarna och vid särskilda seminarier för producenter

och progamansvariga chefer. Inom EBU, den europeiska

radiounionen, har gemensamma riktlinjer antagits för hur

medlemsföretagen bör förhålla sig till våldsskildringar i

TV-programmen.

Utskottet som våren 1994 behandlade en motion med likartat

syfte som den nu aktuella anförde bl.a. följande.

Självfallet är det angeläget att ansvariga för sändningarna

iakttar varsamhet med program som kan skrämma eller eljest ha

skadlig inverkan på publiken. Samtidigt är det viktigt att

erinra om att det kan finnas fog för att våldsinslag visas,

främst i program av nyhets- och samhällskaraktär. Utskottet

utgår från att programföretagen vinnlägger sig om att -- då det

gäller att sända program med våldsinslag -- beakta vilken

betydelse sändningstiden har för publikens ålderssammansättning

och till nödvändigheten av att i vissa fall informera om att

sådana inslag ingår i programmet.

Utskottet, som alltjämt intar samma ståndpunkt, utgår från att

frågan om mediets genomslagskraft kommer att beaktas i

anslutning till beredningen inför en ny avtalsperiod. Utskottet

är -- med hänsyn till programbolagets självständighet och de

regler som styr verksamheten -- inte berett att tillstyrka

motion Ju809 yrkande 9.

Utskottet vill tillägga att regeringen avser att inom kort

publicera en skrift över de samlade åtgärder som vidtagits av

regering och myndigheter mot våldet i samhället. Vidare kommer

en Unesco-konferens om våldet i medierna att äga rum i Lund

hösten 1995.

I motion Kr264 (kds) föreslås att folkrörelserna skall ges

möjlighet att bedriva idéburen programverksamhet i radio- och

TV-sändningar. Med hjälp av SVT bör folkrörelserna ges

möjlighet att själva utforma sändningar till en sorts

allemans-TV (yrkande 11).

Under 1970- och 1980-talet förekom en programform, benämnd

allemansradio, inom Sveriges Lokalradio AB (ett av

programföretagen inom den dåvarande Sveriges Radio-koncernen).

Enskilda personer fick med hjälp av personal vid resp.

lokalradiostation självständigt utforma radioprogram.

Med närradio avses en radiosändning med begränsad räckvidd

av ljudradioprogram till allmänheten. Närradion, som

introducerades år 1979, är framför allt de lokala ideella

föreningarnas radio och är tänkt som språkrör för dessa.

Sedan den 1 april 1993 tillåts s.k. privat lokalradio,

dvs. privata reklamfinansierade ljudradiosändningar. Hittills

har ett 80-tal lokalradiotillstånd fördelats efter auktion.

Bakom några av lokalradiostationerna återfinns idrottsklubbar,

konsumentföreningar och ett studieförbund.

Från mitten av 1980-talet tillåts radio- och TV-sändningar

via kabel. Kabelnätsägare vars kabelnät når fler än 100

bostäder har enligt lagen (1991:2027) om kabelsändningar till

allmänheten skyldighet att kostnadsfritt tillhandahålla en kanal

för egensändningar av televisionsprogram från lokala

kabelsändarföretag. Ett lokalt kabelsändarföretag skall enligt

samma lag vara en sådan svensk juridisk person som har bildats

för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta

olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin

verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin

sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet

och informationsfrihet. Bland de lokala kabelsändarföretagen

märks lokal-TV-företag av skiftande sammansättning, t.ex.

föreningar/organisationer, institutioner, företag, tidningar och

kommuner/landsting.

Avtalen mellan staten och de tre public service-företagen

stadgar att företagen skall bedriva sin verksamhet självständigt

i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och

andra maktgrupper i samhället.

Utskottet konstaterar att utvecklingen på medieområdet har

underlättat möjligheterna för bl.a. folkrörelserna att göra sig

hörda i radio och TV genom närradion, den privata lokalradion

och kabel-TV. Den snabba tekniska utvecklingen på radio- och

TV-området med bl.a. digitaliseringen kommer -- som berörts i

det föregående -- att leda till att sändningsmöjligheterna

kommer att vara ännu fler inom överskådlig framtid.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion

Kr264 yrkande 11.

Särskilda frågor

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som behandlar

frågor om satellitsändning av SVT:s program och om TV-avgiften

som fordringstyp.

I motion Kr243 (fp) föreslås att SVT skall ges ekonomiska

möjligheter att redan under innevarande år förhyra

satellitkapacitet i syfte att erbjuda bättre service till de

svenska hushåll som i dag har dåliga mottagningsförhållanden.

Även utlandssvenskar skulle kunna ta del av SVT:s kanaler

efter det att vissa upphovsrättsliga frågor lösts. Om den i

propositionen föreslagna besparingen på public service-företagen

inte görs bör utrymme finnas i rundradiofonden för att redan

innevarande år förhyra satellitkapacitet, anför motionären.

SVT skall enligt avtalet med staten sända TV-program i två

rikstäckande kanaler. Med rikstäckning avses att minst 99,8 % av

den fast bosatta befolkningen i landet kan nås av sändningarna

(5 §).

Sändarnäten för radio och TV är uppbyggda av 54 stora

stationer. Eftersom terrängen i landet delvis är kuperad har

storstationerna kompletterats med över 600 små stationer, s.k.

slavstationer, som tar emot och återutsänder programmen lokalt.

Det är möjligt att ersätta det nuvarande marknätet med

satellitsändningar. För detta krävs emellertid att samtliga

hushåll har egna parabolantenner eller är anslutna till

kabelnät som är försedda med parabolantenner. En annan

möjlighet är att SVT -- liksom TV 4 -- kan utnyttja en

kombination av satellitöverföring och markbunden överföring.

Frågan om den geografiska täckningen berörs i Grönboken, vari

framhålls att slavsändarna drar höga kostnader och tar i anspråk

frekvensutrymme som skulle kunna användas för nya radio- eller

TV-sändningar. Ett billigare och mer frekvenssnålt alternativ

till slavsändare -- i varje fall för televisionen -- skulle

kunna vara att hushåll i glesbygd tog emot programmen från

satellit, anförs det.

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att de fördelar

och nackdelar som kan finnas med satellitsändning övervägs i

anslutning till att ett nytt avtal med public service-företagen

bereds. I anslutning härtill bör även hänsyn tas till ekonomiska

faktorer och till möjligheten att uppnå rikstäckning. Likaså bör

de problem av upphovsrättslig natur som nämns i motionen

övervägas liksom möjligheten att ta emot SVT:s program

utomlands, främst i Europa. Enligt utskottets uppfattning

erfordrar motionen inte någon riksdagens åtgärd. Motionen

avstyrks således.

I motion Kr203 (fp) behandlas frågan om TV-avgiften som

fordringstyp. Motionären ifrågasätter att TV-avgiften

jämställs med en skatt och att RIKAB:s fordran när det gäller

obetalda TV-avgifter handläggs som allmänt mål vid

kronofogdemyndigheten. I motionen föreslås att reglerna för

indrivning av oguldna TV-avgifter skall ändras på en rad punkter

så att TV-avgiften i indrivningssammanhang behandlas som övriga

fordringar. Ett avgiftsärende bör således behandlas som enskilt

mål och inte som allmänt mål.

Utskottet har inhämtat att en skrivelse från Svenska

inkassoföreningen av innehåll som i stort sett överensstämmer

med det förslag som finns i motionen har inkommit till

regeringen. Den fråga som motionären tar upp är således föremål

för regeringens överväganden. Enligt utskottets uppfattning bör

resultatet av regeringens beredning av frågan inte föregripas.

Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en beredning inför en ny avtalsperiod

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K403 yrkande

4, 1994/95:K417 yrkande 2 och 1994/95:Kr267 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utförsäljning av TV 2, P3 och P4

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K403 yrkande 3 och

1994/95:N298 yrkande 9,

res. 1 (m)

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade

radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio

AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 3,

1994/95:K418 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Kr205 yrkande 16

i denna del godkänner regeringens förslag,

res. 2 (v, mp)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och

1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Kr205 yrkande

16 i denna del, 1994/95:K417 yrkande 4 och 1994/95:K418 yrkande

3 i denna del godkänner regeringens förslag,

res. 5 (v, mp)

res. 6 (c)

res. 7 (fp)

5. beträffande fördelningen av besparingarna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 12,

6. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på

televisionens område

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 5

och 1994/95:Kr244 antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område

med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms

till den 1 januari 1996,

res. 8 (c)

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 6

och 1994/95:Kr265 yrkande 16 antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,

res. 9 (m)

res. 10 (c)

res. 11 (v)

8. beträffande nyhetsredaktionerna vid Sveriges Television

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkandena 17 och 18,

9. beträffande Sveriges Televisions distriktsproduktion och

sändningarna av distriktsproducerade program, m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 12 (m, c, fp, v, kds)

10. beträffande en satsning på novellfilm

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkandena 14 och 15,

11. beträffande en ökning av Sveriges Televisions produktion

av dramatik och barnprogram

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 19,

12. beträffande funktionshindrades tillgång till radio och

TV

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So294 yrkande 14,

1994/95:Kr210 yrkande 1, 1994/95:Kr216, 1994/95:Kr231 yrkande 1

och 1994/95:Kr232 yrkande 1,

13. beträffande åtgärder för att minska underhållningsvåldet

i TV

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju809 yrkande 9,

14. beträffande möjligheten att bedriva idéburen

programverksamhet i radio- och TV-sändningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 11,

15. beträffande förhyrning av satellitkapacitet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr243,

16. beträffande TV-avgiften som fordringstyp

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr203.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 4 maj 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig

Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s),

Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan

Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik

Söderqvist (s) och Gunnar Hökmark (m).

Reservationer

1. Utförsäljning av TV 2, P3 och P4 (mom. 2)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar

Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att

genomföra en privatisering av TV 2, P3, och P4 i enlighet med

vad som anförs i motionerna K403 yrkande 3 och N298 yrkande 9.

En sådan privatisering som där föreslås motverkar en för

mediafriheten och mångfalden skadlig dominans och underlättar

för en öppen konkurrens samtidigt som den ger väsentligt bättre

förutsättningar för kvaliteten inom den licensfinansierade

radion och televisionen.

Det är naturligt att en privatisering genomförs i den nya

mediamiljö som uppkommit genom etableringsfrihet, konkurrens och

mångfald. Det behöver då inte ankomma på public

service-verksamheten att inom sig stå för den mångfald och bredd

som finns genom andra kanaler. I stället blir det viktigare att

koncentrera sig på kvalitet och att ge publiken ett programutbud

att välja på som den annars inte får.

Den av utskottet i det föregående förordade beredningen bör i

sitt arbete utgå från de krav som ställs på public

service-verksamheten då kraven på kvalitet ställs före dominans

över publiken och då verksamheten koncentreras till färre men

resursmässigt starkare kanaler.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utförsäljning av TV 2, P3 och P4

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K403 yrkande

3 och 1994/95:N298 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och

TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Verksamheten vid de tre programföretagen SVT, SR och UR

finansieras med mottagaravgifter och belastar således inte

statsbudgeten. Enligt utskottets uppfattning är det därför

felaktigt att -- som regeringen gör -- i besparingshänseende

likställa public service-verksamheten med statlig verksamhet.

Vidare anser utskottet att den föreslagna besparingen på ett

orimligt sätt skulle försvåra och bakbinda programföretagens

verksamhet. Etermedia är den kanske viktigaste kulturbäraren.

Televisionen sprider nyheter, kultur och underhållning direkt i

hemmen med såväl bild som ljud. För många utgör detta den enda

kontakten med ett kulturellt utbud. För andra är radion och TV:n

den viktigaste länken till alla former av kultur. Utskottet

anser därför att nedskärningar inte bör göras av

medelstilldelningen till de tre programföretagen SVT, SR och UR.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall

till motionerna Kr205 yrkande 16 (delvis), med anledning av

motion K417 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och

motion K418 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade

radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio

AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 16

i denna del, med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 3 och

med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418

yrkande 3 i denna del ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och

TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (mom. 3)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör -- i enlighet med vad som

uttrycks i yrkande 3 i motion K417 (c) -- grundläggande

konkurrens- och programpåverkande besparingar inte genomföras

utan en samlad bedömning av konsekvenserna för public

service-verksamheten. Eftersom konkurrensen med kommersiellt

finansierade media har avgörande betydelse för allmänradion och

allmän-TV bör inga avgörande förändringar av de ekonomiska

villkoren genomföras utan att konsekvenserna för berörda företag

och mediemarknaden i stort redovisas. Det kan -- enligt

utskottets uppfattning -- inte vara rimligt att medieföretag i

allmänhetens tjänst skall ha osäkrare och mer oförutsägbara

arbetsförutsättningar än övriga medieföretag. En samlad

bedömning bör göras inom den av utskottet i det föregående

förordade beredningen. Regeringen bör därefter återkomma till

riksdagen i frågan.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall

till motion K417 yrkande 3, med anledning av motion Kr205

yrkande 16 (delvis) och med avslag på regeringens förslag och

motion K418 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade

radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio

AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 3,

med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del och

med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418

yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och

TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (mom. 3)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att det inom

programföretagen bör finnas utrymme för ytterligare

rationalisering och effektivisering av verksamheten. Att så är

fallet vinner stöd av uppgifter som lämnats av public

service-företagen. Enligt utskottets mening kan emellertid en

besparing av den storleksordning som regeringen föreslagit

resultera i en sådan åderlåtning av programföretagens resurser

att det medför såväl en minskning av omfattningen av och

variationsrikedomen i programutbudet som en försämring av

programmens kvalitet. Utskottet har därför stannat för att

föreslå riksdagen en besparing som för andra halvåret 1995 och

för kalenderåret 1996 är endast hälften så stor som den av

regeringen föreslagna. För de två resterande kalenderåren,

1997 och 1998, accepterar utskottet regeringens sparkrav.

Utskottet vill dock tillägga att frågan om besparingskraven för

de två sistnämnda kalenderåren kan komma att aktualiseras på

nytt om programföretagen skulle få svårigheter att hävda

kvalitetskraven.

Det anförda innebär att utskottet med bifall till motion K418

yrkande 3 (delvis), med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna K417 yrkande 3 och Kr205 yrkande 16

(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade

radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio

AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 3 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1994/95:K417 yrkande 3 och 1994/95:Kr205 yrkande

16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges

Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha

följande lydelse:

I linje med utskottets ställningstagande i det föregående

(res. 2) bör således inte någon besparing tas ut för tiden den 1

juli 1995--den 31 december 1996. Det anförda innebär att

riksdagen med bifall till motion Kr205 yrkande 16 i denna del,

med anledning av motion K417 yrkande 4 och med avslag på

regeringens förslag och motion K418 yrkande 4 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och

1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 16

i denna del, med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 4 och

med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418

yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges

Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (mom. 4)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör -- i likhet med vad som

anförts i motion K417 (c) -- de ekonomiska villkoren för

programföretagen övervägas i den beredning som utskottet i det

föregående förordat skall tillsättas. Regeringen bör därefter

återkomma till riksdagen i frågan. Utskottet anser mot den

bakgrunden att en besparing inte bör tas ut för andra halvåret

1995 och för kalenderåret 1996. Det anförda innebär att

utskottet med bifall till motion K417 yrkande 4, med anledning

av motion Kr205 yrkande 16 i denna del och med avslag på

regeringens förslag och motion K418 yrkande 3 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och

1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 4,

med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del och

med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418

yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges

Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (mom. 4)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (res. 4) förordat en mindre

besparing på public service-verksamheten än den som regeringen

föreslagit. I överensstämmelse därmed föreslår utskottet att

besparingen för den tid som återstår av avtalsperioden, nämligen

andra halvåret 1995 och kalenderåret 1996, skall vara hälften så

stor som den av regeringen föreslagna besparingen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till

motion K418 yrkande 3 (delvis), med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motionerna K417 yrkande 4 och Kr205

yrkande 16 (delvis) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och

1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 3 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1994/95:K417 yrkande 4 och 1994/95:Kr205 yrkande

16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Ändring i lagen om koncessionsavgift på televisionens

område (mom. 6)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Som en konsekvens" och slutar med "yrkande 5

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförts i det föregående bör den beredning, som utskottet

i det föregående föreslagit skall tillsättas, bl.a. ta ställning

till ekonomiska förutsättningar för de tre programföretagen. I

det sammanhanget är det naturligt att även diskutera frågor som

rör TV 4:s koncessionsavgift. I likhet med motionärerna bakom

yrkande 5 i motion K417 (c) anser utskottet att riksdagen bör

avslå regeringens förslag att överföra koncessionsavgiften till

statskassan.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på

televisionens område

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K417 yrkande

5 och 1994/95:Kr244 avslår regeringens förslag,

9. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar

Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet erinrar om att TV-avgiften har höjts vid ett flertal

tillfällen under senare år. Enligt utskottets uppfattning är det

inte rimligt att belasta avgiftsbetalarna med ytterligare

höjningar. Utskottets beräkningar visar att även om TV-avgiften

inte höjs kommer rundradiokontot att visa ett positivt saldo vid

utgången av år 1996. Utskottet anser således att regeringens

förslag skall avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 6

avslår regeringens förslag och motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,

10. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Den av utskottet i det föregående förordade beredningen om

public service-verksamhetens framtid och de tre

programföretagens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar

bör även långsiktigt bedöma frågan om TV-avgiftens storlek.

Utskottets beräkningar visar att även om TV-avgiften inte höjs

kommer rundradiokontot -- bl.a. på grund av den ingående

koncessionsavgiften från TV 4 -- att visa ett betydande

överskott vid utgången av år 1996. Utskottet anser mot den

bakgrunden -- i likhet med motionärerna bakom yrkande 6 i motion

K417 (c) -- att TV-avgiften inte skall ändras nu. Det anförda

innebär att regeringens förslag och motion Kr265 yrkande 16

avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 6

avslår regeringens förslag och motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,

11. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att TV 4:s

koncessionsavgift från den 1 januari 1996 skall tillföras

statskassan i stället för rundradiokontot. I syfte att uppväga

denna minskning av rundradiokontot bör TV-avgiften höjas mer än

vad regeringen föreslagit. Utskottet förordar därför -- i

enlighet med förslaget i yrkande 16 i motion Kr265 (v) -- en

ökning med 10 kronor per kvartal från den 1 juli 1995 samt

ytterligare en höjning om 10 kronor per kvartal från den 1

januari 1996.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,

och med avslag på motion 1994/95:K417 yrkande 6 antar

regeringens förslag till lag om ändring i 7 § lagen (1989:41) om

TV-avgift med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2

såsom Reservantens förslag betecknade lydelse,

12. Sveriges Televisions distriktsproduktion och

sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)

Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén

(m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan

Backman (m), Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "distriktsproducerade

program, m.m." bort ha följande lydelse:

SVT aktualiserar i sin skrivelse frågan om en långtgående

omorganisation av företaget, som bl.a. skulle få till följd att

nuvarande kanalstruktur slopas. Gällande avtal mellan staten

och SVT löper ut om drygt ett och ett halvt år, dvs. den 31

december 1996. Utskottet har i det föregående förordat att en

parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga

riksdagspartier skall ges möjlighet att utan dröjsmål påbörja

arbetet med att bl.a. överväga public service-verksamhetens

ekonomiska och organisatoriska förutsättningar m.m. inför en

kommande avtalsperiod. Enligt utskottets uppfattning bör

konsekvenserna av sådana stora strukturförändringar som SVT

föreslår inom public service-företagen grundligt analyseras inom

ramen för den nämnda beredningens arbete. Beredningens arbete

bör självfallet inte föregripas. Utskottet är därför inte berett

att föreslå att riksdagen tar ett initiativ till en ändring av

avtalet mellan staten och SVT.

dels att utskottets hemställan under 9 bort utgå,

Särskilda yttranden

1. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna

av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)

Marianne Andersson (c) anför:

Mer än 50 % av allmänproduktionen i Sveriges Televisions

rikssändningar produceras redan nu utanför Stockholm. Jag

förutsätter att denna nivå kommer att bibehållas under

innevarande period utan ändring av nuvarande avtalstext.

2. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna

av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

I likhet med utskottet anser jag att minst 50 % av

allmänproduktionen i SVT:s sändningar skall produceras utanför

Stockholm, att distriktens roll skall stärkas och att distrikten

skall ges större möjlighet än hittills att påverka

företagsledningsfrågor. Trots denna min uppfattning anser jag --

i överensstämmelse med vad som anförs i reservation 12 -- att

det är oklokt att under löpande avtalsperiod ändra i gällande

avtal mellan staten och SVT och att som skäl härför ange en

minskad medelstilldelning från rundradiokonotot. Det hade enligt

min mening varit klokare att vänta med att ändra avtalet och i

stället invänta resultatet av den parlamentariska beredningens

arbete. Först därefter -- när frågan ingående prövats -- kan

riksdagen ta ställning till omfattningen av medelstilldelningen

till public service-företagen i förhållande till de uppdrag som

skall gälla enligt de nya avtalen.

3. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (mom. 13)

Marianne Andersson (c) anför:

Som framgår av Centerns motion 1994/95:Ju809 har det genom

olika undersökningar påvisats att våldsutbudet i medierna ökat.

Vi menar att det är uppenbart att barn tagit efter det våld de

sett på TV. Det är därför viktigt att våldsutbudet begränsas i

medierna och att vi klarar ut vilka etiska principer som skall

gälla. Ett förebyggande arbete handlar inte minst om

attitydfrågor.

Jag utgår självfallet från att regeringen genom sina

myndigheter och andra organ såsom Våldsskildringsrådet vidtar

åtgärder i syfte att åstadkomma en bred opinion mot våldet i

medierna och i samhället i stort.

4. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Vänsterpartiet anser att Våldsskildringsrådets uppgifter att

bekämpa otillåtna våldsskildringar, utvärdera samhällets

insatser, stödja organisationer och grupper som engagerar sig i

frågorna m.m. är synnerligen viktiga. Det är angeläget att

rådets insatser får bästa tänkbara effekt på den allmänna

opinionen i kampen mot skadliga våldsskildringar. Vi utgår

därför från att regeringen vidtar åtgärder för att göra rådets

verksamhet mer synlig.

5. Möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet i

radio- och TV-sändningar (mom. 14)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kds) anför:

Vi konstaterar att den digitala tekniken bl.a. innebär att

möjligheter kommer att skapas för att sända flera program

samtidigt utan att frekvensutrymmet för den skull behöver ökas.

Vidare kan en fjärde markbunden TV-kanal, M 4, komma att tas i

bruk i Sverige inom överskådlig framtid. Vi anser att det är

naturligt att möjligheten för folkrörelserna att sända program i

radio och TV övervägs i anslutning till att den nya tekniken och

M 4 tas i bruk.

I propositionen framlagda lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens område

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Bilaga 1

I reservation 11 framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift

skall ha följande lydelse

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 §1

TV-avgiften är 1 476 kronor TV-avgiften är 1 520 kronor

för ett år. Den skall för ett år. Den skall

betalas i fyra poster om 369 betalas i fyra poster om 380

kronor. kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall

betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första

avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i

förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden.

Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1996. den 1 juli 1995.

Vid vart och ett av de två

närmaste

betalningstillfällena

därefter skall dock avgift

betalas med ett belopp som

är tio kronor lägre

än vad som följer av 7

och 23 §§.

1 Senaste lydelse 1993:827.

Bilaga 3

Rundradiokontot 1996 vid bifall till regeringens förslag, dvs. höjd

TV-avgift med 36 kr/år till 1 476 kr/år, koncessionsavgift från TV 4 till

statsbudgeten och besparing på programföretagen i enlighet med regeringens

förslag (beräkningar gjorda inom Kulturdepartementet)

Bilaga 4

Inkomster (mkr) Utgifter (mkr)

Ingående balans 226,0 Programföretagen, prognos

(prisläge 1996) 5272,6

TV-avgifter

(3 341 000 betalare Radio Sweden 40,0

x 1476 kr =) 4931,3

Granskningsnämnden 5,1 ca

Koncessionsavgift från ______

TV 4 - 5317,7

Teracom, överföring 240,0 Utgående balans 129,6

" , direktav-

kastningskrav 5,0

Räntor 45,0

______

5447,3

Om TV-avgiften inte höjs blir inkomsten

120,3 mkr lägre.

Rundradiokontot 1996 med oförändrad TV-avgift (1 440 kr/år), bibehållen

koncessionsavgift från TV 4, besparing på programföretagen i enlighet

med regeringens förslag (beräkningar gjorda inom Kulturdepartementet)

Inkomster (mkr) Utgifter (mkr)

Ingående balans 226,0 Programföretagen, prognos

(prisläge 1996) 5272,6

TV-avgifter

(3 341 000 betalare Radio Sweden 40,0

x 1440 kr = ) 4811,0

Granskningsnämnden 5,1 ca

Koncessionsavgift ______

för TV 4 280,0 5317,7

Teracom, överföring 240,0 Utgående balans 289,3

" , direktav-

kastningskrav 5,0

Räntor 45,0

______

5607,0

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Ärendets beredning 5

Vissa bakgrundsuppgifter 5

Aktuella utredningar m.m. 7

Utskottet 8

Övergripande frågor som väckts i motioner 8

Medelsberäkningen m.m. 10

Sveriges Televisions distriktsproduktion m.m. 14

Programverksamhet m.m. 16

Särskilda frågor 23

Hemställan 24

Reservationer

1. Utförsäljning av TV 2, P3 och P4 (m) 26

2. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio-

och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (v, mp) 26

3. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio-

och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (c) 27

4. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio-

och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (fp) 28

5. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996

för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (v, mp) 29

6. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996

för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (c) 30

7. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996

för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios

utlandsprogramverksamhet (fp) 30

8. Ändring av lagen om koncessionsavgift på

televisionens område (c) 31

9. Ändring av lagen om TV-avgift (m) 31

10. Ändring av lagen om TV-avgift (c) 32

11. Ändring av lagen om TV-avgift (v) 32

12. Sveriges Televisions distriktsproduktion och

sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (m, c,

fp, v, kds) 33

Särskilda yttranden

1. Sveriges Televisions distriktsproduktion och

sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (c)

33

2. Sveriges Televisions distriktsproduktion och

sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (v)

33

3. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV

(c) 34

4. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV

(v) 34

5. Möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet

i radio- och TV-sändningar (v, kds)

34

Bilagor

Bilaga 1

I propositionen framlagda lagförslag 35

Bilaga 2

I reservation 11 framlagt lagförslag

37

Bilaga 3

Medelstilldelningen till public service-företagen

38

Bilaga 4

Rundradiokontot 1996 39