Bet. 1994/95:KrU27

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU27

Ungdomsfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

KrU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i

budgetpropositionen som rör ungdomsfrågor och vissa

folkrörelsefrågor. Utskottet behandlar även motionsyrkanden med

anknytning till dessa delar av propositionen, vilka väckts dels

under allmänna motionstiden, dels med anledning av regeringens

skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under de fyra anslag som behandlas i betänkandet, dvs.

12 498 000 kronor till Ungdomsstyrelsen, 174 303 000 kronor

till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet,

7 841 000 kronor till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa

och 23 700 000 kronor till Utveckling av ideell verksamhet.

Totalt föreslås således en medelsanvisning om 218 342 000

kronor. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som rör

medelsanvisningen under anslagen. Med anledning av två motioner

behandlar utskottet i avsnittet Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. relativt ingående frågor

om stöd till föreningar som bedriver rollspel.

I betänkandet avstyrks ett antal motioner som rör övergripande

ungdomsfrågor. Motionärerna bakom dessa motioner tar upp frågor

om ungdomskultur, om mål för ungdomspolitiken, om ungdomar och

demokrati och om behovet av mötesplatser för ungdomar m.m.

Utskottet behandlar under avsnittet Övergripande

folkrörelsefrågor motionsyrkanden om folkrörelsernas roll i

samhället och om stödet till folkrörelserna och de ideella

organisationerna. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning

bl.a. till två aktuella utredningar på folkrörelseområdet.

Sex reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14

(Civildepartementet) avsnitten D. Ungdomsfrågor och E.

Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m.

dels under punkt D 1 (s. 49--51) föreslagit riksdagen att

till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisa ett

ramanslag på 12 498 000 kr,

dels under punkt D 2 (51--54) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på

174 303 000 kr,

dels under punkt D 3 (s. 54) föreslagit riksdagen att till

EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96

anvisa ett förslagsanslag på 7 841 000 kr,

dels under punkt E 4 (s. 66--67) föreslagit riksdagen att

till Utveckling av ideell verksamhet anvisa ett

reservationsanslag på 23 700 000 kr.

Regeringsskrivelse

Regeringen (Civildepartementet) har överlämnat skrivelse

1994/95:127 Ungdomsfrågor till riksdagen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995

1994/95:Kr415 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att statsbidragen avseende anslagen D 1 och

D 2 reduceras med det belopp som motsvarar stödet till

föreningar som bedriver rollspel.

1994/95:Kr416 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om föreningslivet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att se över föreningslivets olika

ekonomiska förutsättningar.

1994/95:Kr418 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rollspel.

1994/95:Kr419 av Elver Jonsson och Lennart Rohdin (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkrörelsernas roll för demokratins

utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till ideella organisationer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att uppmuntra unga människor

till ideellt engagemang.

1994/95:Kr420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till D 1. Ungdomsstyrelsen för budgetåret

1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande

till regeringens förslag med 5 miljoner kronor minskat anslag,

2. att riksdagen till D 2. Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96

under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till

regeringens förslag med 45 miljoner kronor minskat anslag,

5. att riksdagen till E 4. Utveckling av ideell verksamhet för

budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i

förhållande till regeringens förslag med 5 miljoner kronor

minskat anslag.

1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomars fritid och behovet att för dessa

skapa tillgängliga mötesplatser,

7. att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. anslår 450 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit enligt vad i motionen anförts om att dessa pengar

skall gå direkt till nationell verksamhet.

Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse

1994/95:127 Ungdomsfrågor

1994/95:Kr4 av Inger Davidson och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mål för ungdomspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppdraget till Ungdomsstyrelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbetet med att utarbeta förslag

utifrån Generationsutredningens slutsatser påskyndas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att olika former för försöksverksamhet som

kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska

beslutsprocessen bör stödjas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomskultur.

Med anledning av regeringens skrivelse har väckts fyra

motioner, nämligen 1994/95:Kr1 (2 yrkanden), 1994/95:Kr2

(5 yrkanden), 1994/95:Kr3 (4 yrkanden) och 1994/95:Kr4

(9 yrkanden). Motion 1994/95:Kr1 har överflyttats till

socialutskottet. Motion 1994/95:Kr2 har överflyttats till

arbetsmarknadsutskottet såvitt avser yrkandena 1 och 2, till

socialförsäkringsutskottet såvitt avser yrkandena 3 och 4 samt

till justitieutskottet såvitt avser yrkande 5. Motion

1994/95:Kr3 har överflyttats till socialförsäkringsutskottet

såvitt avser yrkande 1, till justitieutskottet såvitt avser

yrkande 2, till socialutskottet såvitt avser yrkande 3 och till

utbildningsutskottet såvitt avser yrkande 4. Motion 1994/95:Kr4

har överflyttats till arbetsmarknadsutskottet såvitt avser

yrkande 3, till konstitutionsutskottet såvitt avser yrkandena 6

och 7 samt till justitieutskottet såvitt avser yrkande 8.

Utskottet

Inledning

I detta avsnitt redovisas vissa nyligen fattade riksdags- och

regeringsbeslut som rör riktlinjerna för ungdomspolitiken och

verksamhetsinriktningen för Ungdomsstyrelsen. Vidare redovisas

några aktuella utredningar inom ungdomsområdet.

Riksdagen fastställde förra året den huvudsakliga inriktning

som skall gälla för ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135,

bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Dessa riktlinjer för

ungdomspolitiken har följande innehåll.

1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand

vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra

närståendes engagemang.

2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn

på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.

3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som

tillgodoser både behovet av trygghet och av personlig

utveckling.

4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig

som vuxna och göra egna val.

5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet,

delaktighet och inflytande skall främjas.

6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning

samverka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den

ideella sektorn skall tas till vara.

Myndigheten Statens ungdomsråd omvandlades den 1 juli 1994 och

bytte namn till Ungdomsstyrelsen. De övergripande målen för

Ungdomsstyrelsen är att myndigheten skall främja goda

uppväxtvillkor för ungdomar samt verka för att unga människor

görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall

arbeta sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med

kommunerna när det gäller att följa ungdomars villkor i

samhället.

Riksdagen beslutade förra året om verksamhetsinriktning för

Ungdomsstyrelsen under perioden 1994/95--1996/97.

Ungdomsstyrelsen skall

1. kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och

utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete,

2. stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets

ungdomsverksamhet,

3. stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,

4. föra ut kunskaper och information om ungdomars

uppväxtförhållanden och om metoder i ungdomsarbetet,

5. stödja utvecklingen av insatser på kulturområdet för

ungdomar.

Utskottet återkommer i det följande under avsnittet

Ungdomsstyrelsen till frågor som rör Ungdomsstyrelsens

arbetsuppgifter.

I ett inledande avsnitt i propositionen behandlar regeringen

övergripande frågor som rör ungdomars livsvillkor,

prioriteringar inom ungdomspolitiken och åtgärder inom

ungdomsområdet (prop. 1994/95:100 bil. 14 s. 45--49). Regeringen

överlämnade i januari 1995 skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor

till riksdagen. I skrivelsen lämnas en samlad redogörelse för

förslag och åtgärder i budgetpropositionen som särskilt rör

ungdomar. Av redogörelsen framgår att ungdomspolitiken skall

inriktas på arbete och utbildning, på att minska skillnaderna i

levnadsvillkor mellan ungdomar från olika uppväxtmiljöer samt på

att stärka ungdomars inflytande över sina liv och

samhällsutvecklingen. Av särskild betydelse är också ungdomars

möjligheter att delta i olika former av internationellt

samarbete.

I regeringsskrivelsen redovisas två projektsatsningar som

Ungdomsstyrelsen med medel ur Allmänna arvsfonden genomfört i

syfte att utveckla metoder för att öka ungdomars delaktighet och

inflytande i samhället. Dessa satsningar beskrivs närmare i det

följande i avsnittet Övergripande ungdomsfrågor.

Utskottet vill här nämna några aktuella utredningar på

ungdomsområdet.

I december 1992 tillkallade den dåvarande regeringen en

särskild utredare med uppgift att belysa ungdomars

levnadsvillkor och framtidsutsikter i ekonomiskt och socialt

hänseende. Utredningen antog namnet Generationsutredningen. I

juni 1994 redovisade utredningen sitt uppdrag i betänkandet

(SOU 1994:77) Tillvarons trösklar. Betänkandet innehåller

förslag som syftar till att utforma åtgärder som bidrar till att

generationsperspektivet bättre skall kunna beaktas och till att

underlätta ungdomars möjligheter att etablera sig i vuxenlivet.

Regeringen tillsatte i mars 1995 en utredare för att göra en

samlad översyn av de åldersgränser i samhället som berör unga

människor upp till 30 års ålder och motiven för dessa gränser

(dir. 1995:29). Utredningen har antagit namnet

Åldersgränsutredningen. Utredaren skall kartlägga rådande

förhållanden och analysera i vad mån existerande åldersgränser

orsakar problem. Mot bakgrund av en sådan analys skall utredaren

lämna förslag på sådana förändringar som kan behövas. Utredaren

skall dessutom överväga behovet av förändringar av de

åldersgränser som gäller inom statsbidragssystemet för

ungdomsorganisationer. Uppdraget skall vara avslutat senast den

1 maj 1996.

En särskild utredare tillkallades av den förra regeringen för

att utreda levnadsvillkoren i storstadsområdena. Den nuvarande

regeringen har nyligen beslutat om nya direktiv för utredningen

och att utredningen i fortsättningen skall arbeta som en

kommitté med företrädare för de tre storstadsområdena (dir.

1995:35). Kommittén skall ha till uppgift att i dialog med

berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till

att skapa bättre förutsättningar för bostadsområden i

storstäderna att ta till vara de olika resurser och möjligheter

som finns och som kan användas för en positiv utveckling,

särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra

uppväxtförhållanden. Resultatet av det samlade utredningsarbetet

skall redovisas senast den 1 juli 1997.

Övergripande ungdomsfrågor

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör

bl.a. målen för ungdomspolitiken och demokratifrågor.

I motion Kr4 (kds) behandlas målen för ungdomspolitiken

(yrkande 1). Motionärerna framhåller att det är en viktig

uppgift för hela samhället att hitta vägar för att ge ungdomar

framtidstro och vilja till engagemang samt betonar värdet i att

riksdagen antagit riktlinjer för ungdomspolitiken. I motionen

anförs att det är viktigt att förverkligandet av de av riksdagen

beslutade riktlinjerna för ungdomspolitiken inte bromsas upp.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att utformningen av

ungdomspolitiken är en viktig uppgift för samhället och att det

är av stor betydelse att ungdomars engagemang och initiativkraft

därvid tas till vara. Även innehållet i propositionen ger

uttryck för denna grundsyn. Utskottet erinrar om att

Ungdomsstyrelsen bedriver projekt, såsom satsningar på att skapa

träffpunkter för ungdomar m.m., vilka syftar till att

förverkliga de beslutade riktlinjerna för ungdomspolitiken.

Ungdomsstyrelsen har även ålagts andra uppgifter -- exempelvis

att kartlägga ungdomars uppväxtvillkor -- för att riktlinjerna

för ungdomspolitiken skall uppnås. Mot denna bakgrund anser

utskottet att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon

riksdagens åtgärd. Motion Kr4 i här berörd del avstyrks således

(yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr419 (fp) framhåller vikten av att

unga människor uppmuntras till ideellt engagemang (yrkande

3). I motionen understryks att föreningslivet lär barn och

ungdomar att samarbeta och ger dem utlopp för idealitet och

initiativkraft.

Utskottet delar de åsikter som framförs i motionen, vilka även

stämmer väl överens med innehållet i propositionen. Utskottet

vill i sammanhanget påpeka att statens bidragsgivning till

ungdomsorganisationerna är ett konkret sätt att stödja och

uppmuntra unga människors ideella engagemang. Kommunerna

bedriver också verksamhet för att uppmuntra ungdomar till

ideellt engagemang. Det råder bred enighet i de frågor som

motionärerna behandlar. Med hänsyn härtill anser utskottet att

motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion Kr419

avstyrks således i här berörd del (yrkande 3).

I motionerna Kr4 (kds) och A273 (v) behandlas frågor om

ungdomar och demokrati och om ungdomars behov av mötesplatser.

Motionärerna bakom Kr4 konstaterar att ungdomars deltagande i

föreningslivet har minskat under senare tid och att framför allt

de idéburna folkrörelserna och de politiska ungdomsförbunden har

tappat medlemmar. Motionärerna anser att olika former av

försöksverksamhet som kan öka ungdomars möjligheter att delta

i den demokratiska beslutsprocessen bör stödjas (yrkande 5).

I motion A273 framhålls behovet av att skapa tillgängliga

mötesplatser för ungdomar (yrkande 3 delvis). Motionärerna

anför att samhället måste satsa på ungdomars fritid bl.a. för

att motverka utslagning och kriminalitet. Motionärerna anser att

arbetslösa ungdomar borde få möjlighet att öppna ungdomsfik och

allaktivitetshus eller ungdomens hus i kommunerna samt

framhåller att sådan verksamhet även skulle ge goda möjligheter

att skapa sysselsättning åt ungdomar.

Statens ungdomsråd (numera ombildat till Ungdomsstyrelsen)

fick år 1991 i uppdrag att med medel ur Allmänna arvsfonden

utveckla metoder som ökar ungdomars delaktighet och inflytande i

samhället. Två projekt har genomförts. Det ena projektet innebar

att försöksverksamhet genomfördes i tretton kommuner i syfte att

öka ungdomars inflytande. Det andra projektet syftade till att

skapa nya träffpunkter för ungdomar. En viktig utgångspunkt har

varit att flera parter samverkar kring lösningarna. Under år

1994 övergick dessa projekt i en bredare satsning på att

utveckla ungdomars inflytande i lokalsamhället. Ungdomsstyrelsen

har under innevarande år använt 10 000 000 kronor ur Allmänna

arvsfonden för verksamheten. En utvärdering av projekten kommer

att redovisas under denna höst. Vidare har i flera kommuner

upprättats kommunala handlingsprogram för ungdomsfrågorna. I

några fall har program utarbetats tillsammans med ungdomar.

Barn- och ungdomsdelegationen har vidare under budgetåret

1993/94 ur Allmänna arvsfonden fördelat drygt 6,4 miljoner

kronor till stöd till lokaler för ungdomsverksamhet.

Som motionärerna bakom motion Kr4 anför är det angeläget att

unga människor ges möjlighet till inflytande i den demokratiska

beslutsprocessen. Detta underströk utskottet även i förra årets

betänkande om Ungdomspolitik (se bet. 1993/94:KrU31 s. 17).

Utskottet finner det därför glädjande att projekten med

försöksverksamhet, som senare i år skall utvärderas, har kunnat

fortsätta under innevarande budgetår. Utskottet har inhämtat att

regeringen avser att ta ytterligare initiativ i syfte att stödja

ungdomars möjligheter till delaktighet och inflytande, vilket

överensstämmer med ett förslag i Generationsutredningens

betänkande (se bet. s. 274--275). Utskottet anser med hänsyn

till det anförda att innehållet i motionen inte påkallar någon

åtgärd från riksdagens sida. Motion Kr4 i här berörd del

avstyrks således (yrkande 5).

Utskottet behandlade i förra årets betänkande om

ungdomspolitik satsningen på att skapa träffpunkter för ungdomar

(se bet. 1993/94:KrU31 s. 17). Utskottet framhöll därvid bl.a.

att projekt för att skapa träffpunkter för ungdomar på ett

positivt sätt kan stärka ungdomars känsla av delaktighet i

samhället och främja deras möjligheter att ta egna initiativ.

Utskottet vidhåller denna uppfattning samt vill tillägga att

projekt av nämnda slag torde utgöra ett verksamt sätt att

engagera arbetslösa ungdomar och motverka kriminalitet och

utslagning. Utskottet ser med tillfredsställelse att satsningen

på att skapa träffpunkter har kunnat fortsätta under innevarande

budgetår samt förutsätter att regeringen överväger möjligheterna

att initiera nya projekt för att skapa fler träffpunkter för

ungdomar. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

motionen inte erfordrar någon åtgärd från riksdagens sida.

Motion A273 avstyrks således i här berörd del (yrkande 3

delvis).

Motionärerna bakom motion Kr4 (kds) anser att det är angeläget

att arbetet med att utarbeta förslag utifrån

Generationsutredningens betänkande påskyndas (yrkande 4).

Betänkandet Tillvarons trösklar har under hösten 1994

remissbehandlats och bereds för närvarande i Civildepartementet.

Vissa av förslagen i betänkandet, däribland förslaget om

introduktionsplatser på arbetsmarknaden, har redan genomförts.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att föregripa

regeringens fortsatta beredning av förslagen i betänkandet.

Utskottet avstyrker därför motion Kr4 i här berörd del (yrkande

4).

Ungdomsstyrelsen (D 1)

Medelsanvisningen

Ungdomsstyrelsen har, som framgår av det inledande avsnittet,

fått mer omfattande och krävande arbetsuppgifter än vad som

gällde för Statens ungdomsråd. Arbetet med att förändra

verksamheten för att möta de nya krav som ställs på myndigheten

har nyligen påbörjats. Regeringen anser därför att

Ungdomsstyrelsen bör undantas från generella besparingskrav

samt kompenseras för vissa merkostnader i samband med

organisationsförändringen. Regeringen föreslår för budgetåret

1995/96 ett ramanslag på 12 498 000 kronor.

Frågor om medelsanvisningen under anslaget tas upp i tre

motioner.

Motionärerna bakom motionerna Kr415 (m) och Kr418 (s) tar upp

stödet genom statsbidrag till föreningar som bedriver rollspel,

en fråga som utskottet behandlar under anslaget D 2. Bidrag till

nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Förslaget i

motion Kr415 syftar även till en minskning av förevarande

anslag. Motionärerna bakom motion Kr418 föreslår att medel som

betalas ut till organisationer vilka huvudsakligen bedriver

rollspel skall upphöra att utgå. En del av de sålunda frigjorda

medlen föreslås bli omfördelade till förevarande anslag att

användas för informationskampanjer bland ungdomar om rollspels

möjligheter och begränsningar.

Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning

till statens sparbehov att anslaget till Ungdomsstyrelsen

bestäms till 7 498 000 kronor eller således till ett belopp

som är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit

(yrkande 1).

Utskottet kommer således att behandla frågan om stödet till

föreningar som bedriver rollspel under anslaget Bidrag till

nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet

vill dock redan här framhålla att rollspel tjänar olika syften

och ingalunda enbart är av destruktiv karaktär. Utskottet har

inhämtat att Ungdomsstyrelsen ägnar rollspelen uppmärksamhet och

att myndigheten avser att inom kort påbörja en kartläggning som

syftar till att fördjupa kunskapen om rollspel. Utskottet anser

att denna verksamhet även fortsättningsvis bör finansieras inom

ramen för Ungdomsstyrelsens myndighetsanslag och inte genom en

sådan omfördelning från anslaget D 2 till anslaget D 1 som

föreslås i motion Kr418. Utskottet finner att innehållet i

motionerna Kr415 och Kr418 i här berörda delar inte ger

anledning att frångå regeringens förslag till medelsanvisning.

Som ovan anförts har Ungdomsstyrelsen fått arbetsuppgifter som

är mer omfattande än de som åvilade Statens ungdomsråd.

Utskottet finner därför inte anledning att, som yrkas i motion

Kr420, frångå regeringens bedömning att Ungdomsstyrelsen bör

undantas från generella sparkrav. Utskottet har inte heller i

övrigt något att erinra mot regeringens förslag till

medelsberäkning.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att

12 498 000 kronor anvisas under anslaget. Detta

ställningstagande innebär att motion Kr420 yrkande 1 samt

motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar avstyrks av

utskottet.

Motionsyrkanden om Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter

Motionärerna bakom motion Kr4 (kds) behandlar frågan om ett

uppdrag till Ungdomsstyrelsen att kartlägga ungdomars

uppväxtvillkor m.m. (yrkande 2). I motionen konstateras att en

av Ungdomsstyrelsens uppgifter är att kartlägga ungdomars

uppväxtvillkor samt följa upp och utvärdera ideellt och

offentligt ungdomsarbete som ett led i ett utvecklat

sektorsövergripande arbetssätt. Motionärerna förutsätter att

uppdraget till Ungdomsstyrelsen alltjämt gäller i sin helhet.

Vid redovisningen av uppdraget förväntar sig motionärerna en

utvärdering av ideellt och offentligt ungdomsarbete.

Ungdomsstyrelsen har av den föregående regeringen fått i

uppdrag att lämna en fördjupad redovisning av ungdomars

uppväxtvillkor samt förslag till åtgärder på angelägna områden.

Ungdomsstyrelsen skall särskilt analysera ungdomars etablering i

vuxenlivet samt uppmärksamma grupper av ungdomar som är i behov

av särskilt stöd för att få en bra uppväxt. Uppdraget skall ske

i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter. Uppdraget skall

redovisas till regeringen före utgången av maj 1996.

Ungdomsstyrelsen skall vidare -- också i enlighet med ett

uppdrag från den förra regeringen -- utvärdera i vilken

utsträckning som fördelningen av statsbidrag till

ungdomsorganisationer leder till att målen för bidragen uppnås

samt föreslå åtgärder för att förbättra bidragsgivningens

måluppfyllelse och effektivitet. Statsbidragen till

ungdomsorganisationer skall därvid analyseras i relation till

andra fritidspolitiska insatser. Uppdraget skall redovisas till

regeringen före utgången av maj 1997.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det ovan angivna

uppdraget till Ungdomsstyrelsen om en fördjupad redovisning av

ungdomars uppväxtvillkor bör ligga fast. Utskottet förutsätter

att Ungdomsstyrelsen i sin redovisning även berör frågor om

ideellt och offentligt ungdomsarbete. Enligt utskottets mening

innebär det anförda att motionskravet redan är tillgodosett.

Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att

vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Utskottet

avstyrker således motion Kr4 i här aktuell del (yrkande 2).

I motion Kr4 (kds) behandlas frågor om ungdomskultur

(yrkande 9). Motionärerna framhåller särskilt att

ungdomsorganisationerna måste ges möjlighet att förmedla kultur

och göra de unga kulturellt medvetna.

Riksdagen beslutade förra våren -- på förslag av

kulturutskottet -- att kulturen skulle räknas in bland de

projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den

följande treårsperioden (se bet. 1993/94:KrU31 s. 11). Utskottet

anser alltjämt att det är en angelägen uppgift för

Ungdomsstyrelsen att främja insatser för att barn och ungdomar

i ökad utsträckning skall delta i kulturaktiviteter. Utskottet

delar således i allt väsentligt den uppfattning som kommer till

uttryck i motionen. Efter förslag av regeringen i

budgetpropositionen har riksdagen under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. beräknat särskilda

medel, 15 000 000 kronor, för att stimulera barn- och

ungdomskulturen (prop. bil. 12 s. 68--73, bet. 1994/95:KrU16,

rskr. 1994/95:252). Vidare har Kulturutredningen i

tilläggsdirektiv (dir. 1994:146) getts i uppdrag att i sitt

fortsatta arbete lägga särskild vikt vid barnens och ungdomens

delaktighet i kulturen. Utskottet har också tidigare i år i

betänkandet Övergripande kulturfrågor behandlat frågor om barn-

och ungdomskultur och därvid betonat bl.a. att kulturen har stor

betydelse för barns och ungdomars utveckling (se bet.

1994/95:KrU15 s. 18--19). Med hänsyn till de initiativ som

tagits för att stärka barn- och ungdomskulturen anser utskottet

att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon åtgärd från

riksdagens sida. Motion Kr4 i här aktuell del avstyrks således

(yrkande 9).

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

m.m. (D 2)

Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer

enligt förordningen därom (1994:641) samt för stöd till viss

annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar anslaget stöd

för internationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (LSU) och Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 att 174 303 000

kronor anvisas under anslaget. Av anslaget beräknas

109 422 000 kronor för juli 1995--juni 1996, vilket innebär en

minskning i förhållande till innevarande budgetår med

2 275 000 kronor.

Frågor om den totala medelsanvisningen under anslaget tas upp

i fyra motioner.

Som redovisats i det föregående behandlar två motioner frågor

om bidragsgivning till organisationer som ägnar sig åt rollspel.

Motionären bakom motion Kr415 (m) anser att medelstilldelningen

under anslaget skall minskas med det belopp som motsvarar stödet

till föreningar som bedriver rollspel. Ett liknande yrkande

framställs i motion Kr418 (s). Motionärerna bakom sistnämnda

motion anser att organisationer som huvudsakligen sysslar med

rollspel inte skall få statsbidrag.

Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning

till statens sparbehov att förevarande anslag skall uppgå till

ett belopp som är 45 000 000 kronor lägre än vad regeringen

har föreslagit (yrkande 2).

I motion A273 (v) hemställs att anslaget bestäms till

174 753 000 kronor, eller således till ett belopp som är

450 000 kronor högre än vad regeringen har föreslagit

(yrkande 7). Motionärerna anför att detta belopp skall gå till

LSU och i sin helhet användas för LSU:s nationella verksamhet.

Utskottet behandlar inledningsvis de motionsförslag som

innebär en minskning av anslaget.

Med anledning av motionsyrkandena som rör statsbidragen till

föreningar som bedriver rollspel vill utskottet redovisa

följande.

I förordningen (1994:641) om statsbidrag till

ungdomsorganisationer anges de kriterier som måste vara

uppfyllda för att en organisation skall kunna erhålla bidrag

samt målen för bidragsgivningen. Målen är bl.a. att främja barns

och ungdomars demokratiska fostran samt att ge barn och ungdomar

en meningsfull fritid. Det är enligt förordningen

Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta ställning till och

bedöma vilka organisationer som uppfyller dessa kriterier och i

vilken utsträckning dessas verksamhet främjar målen för

bidragsgivningen. Som i ett föregående avsnitt angetts har

Ungdomsstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 getts

i uppdrag att under en treårsperiod genomföra en fördjupad

bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om

grundbidrag. Därvid skall bl.a. prövas i vilken utsträckning

fördelningen av statsbidrag leder till att målen för

bidragsgivningen uppnås. Denna fördjupade prövning skall

självfallet gälla även organisationer som bedriver rollspel.

Uppdraget skall redovisas för regeringen i maj 1997.

Som motionärerna påpekar förekommer på marknaden ett brett

utbud av rollspel, varav en grupp innehåller stora inslag av

våld, droger och andra skadliga företeelser. Utskottet

konstaterar samtidigt i likhet med motionärerna bakom motion

Kr418 och som även anförts ovan att många rollspel otvivelaktigt

har positiva förtecken. Mot den bakgrunden anser utskottet att

det inte föreligger skäl att ändra målen eller kriterierna för

bidragsgivningen så att organisationer som bedriver

rollspelsverksamhet uttryckligen undantas från möjligheten att

erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Prövningen bör enligt

utskottets mening således alltjämt ske enligt de nuvarande

bestämmelserna i den ovannämnda förordningen. Ungdomsstyrelsen

skall därvid beakta de mål för bidragsgivningen som anges i

förordningen, vilka bl.a. innefattar att statsbidragen skall

främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Vidare vill

utskottet understryka vikten av att den kartläggning av

rollspelsverksamheten som Ungdomsstyrelsen avser att påbörja

inom kort -- och som utskottet nämnt i det föregående -- kan

företas skyndsamt. Det är angeläget att en sådan kartläggning

leder till att information om alternativa rollspel med positiva

förebilder når ut till berörda målgrupper. Utskottet finner

således att vad som anförs i motionerna Kr415 och Kr418 inte ger

anledning att frångå regeringens förslag om medelstilldelning.

Utskottet vill tillägga att regeringen avser att senare under

våren 1995 publicera en skrift över de samlade åtgärder som

vidtagits av regering och myndigheter mot våldet i samhället.

Vidare kommer en Unesco-konferens om våldet i medierna att äga

rum i Lund hösten 1995.

Enligt utskottets mening skulle en medelstilldelning på den

nivå som motionärerna bakom motion Kr420 föreslår i alltför hög

grad inskränka möjligheterna för ungdomsorganisationerna att

bedriva sin verksamhet. Utskottet -- som noterar att regeringens

förslag innebär en besparing i anslaget -- anser därför att

innehållet i motion Kr420 yrkande 2 inte ger anledning att

avvika från regeringens förslag om medelsanvisning. Riksdagen

kommer dock senare under våren att behandla ett förslag i

kompletteringspropositionen om en ytterligare besparing under

anslaget med 3 200 000 kronor.

LSU är ett paraplyorgan för ett stort antal

ungdomsorganisationer och har till syfte att i olika sammanhang

-- nationellt och internationellt -- företräda

medlemsorganisationerna. Staten ger stöd till många av de

enskilda medlemsorganisationerna inom LSU för dessas nationella

verksamhet. Detta sker i form av statsbidrag enligt förordningen

(1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det

nationella samarbetet bör bygga på de enskilda

medlemsorganisationernas intresse och på ekonomiskt stöd från

staten. Utskottet vill framhålla att LSU innevarande budgetår

från Ungdomsstyrelsen har erhållit ett särskilt bidrag, 450 000

kronor, enligt nämnda förordning för att utveckla sin nationella

verksamhet och att LSU även för kommande budgetår hos

Ungdomsstyrelsen har möjlighet att ansöka om bidrag för denna

verksamhet. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte

föreligger skäl att beräkna särskilda medel till LSU:s

nationella verksamhet på sätt som föreslås i motion A273 i här

berörd del (yrkande 7).

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis regeringens förslag

om den totala medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser således

att riksdagen bör anvisa 174 303 000 kronor under anslaget.

Detta ställningstagande innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i

aktuella delar, Kr420 yrkande 2 och A273 yrkande 7 avstyrks av

utskottet.

Motionärerna bakom motion A273 (v) betonar under avsnittet om

ungdomars fritid att det är viktigt att lika stora satsningar

görs på flickors som på pojkars fritidsaktiviteter (yrkande 3

delvis). I motionen anförs att pojkars intressen i dag får

merparten av de ekonomiska resurserna och att detta måste

ändras.

Som motionärerna anför är det betydelsefullt att ägna

uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågorna vid bidragsgivningen. Ett

av målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna är att

främja jämställdhet mellan könen, vilket Ungdomsstyrelsen skall

beakta vid myndighetens beslut om bidrag. I budgetpropositionen

(bil. 6 s. 282) har regeringen föreslagit en medelsanvisning om

20 559 000 kronor under anslaget Särskilda

jämställdhetsåtgärder, varav 5 000 000 kronor avser

finansiering av projektverksamhet för att öka kvinnors

inflytande i beslutande församlingar. Projekt som arbetar med

inriktning på unga kvinnor kommer att prioriteras. Riksdagen har

bifallit regeringsförslaget (bet. 1994/95:AU7, rskr.

1994/95:181). Vidare har för innevarande budgetår under

förevarande anslag inrättats en anslagspost om 500 000 kronor

till särskilda insatser för unga flickor. Medlen används av

Ungdomsstyrelsen för information m.m. i jämställdhetsfrågor.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödet till denna

verksamhet skall fortsätta. Utskottet vill här även nämna att

utskottet under hösten i år kommer att behandla motionsyrkanden

som rör jämställdhet inom idrotten. Med hänvisning till det

anförda finner utskottet att vad som anförs i motionen inte

erfordrar någon riksdagens åtgärd. Motion A273 i här berörd del

avstyrks således (yrkande 3 delvis).

EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)

Under detta anslag beräknas medlemsavgiften i EU:s

utbytesprogram Ungdom för Europa. Regeringen föreslår för

budgetåret 1995/96 ett anslag på 7 841 000 kronor, varav

5 200 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Övergripande folkrörelsefrågor

I tre motionsyrkanden berörs folkrörelsernas roll i

samhället m.m.

Motionärerna bakom motion Kr416 (s) betonar att

folkrörelsernas verksamhet bör uppmuntras och underlättas

(yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr419 (fp) tar upp likartade frågor.

De berör särskilt folkrörelsernas roll för demokratins

utveckling (yrkande 1) och stödet till ideella organisationer

(yrkande 2). I motionen understryks att stat och kommun bör inta

en generös attityd till ideellt föreningsliv samt att

finansiellt stöd inte får stanna på central nivå utan måste

komma medlemmarna och de lokala avdelningarna till del.

Regeringen har nyligen beslutat att en kommitté tillkallas med

uppgift att utreda och föreslå åtgärder som kan öka medborgarnas

möjligheter till inflytande och delaktighet i

samhällsutvecklingen och därmed på sikt bidra till en vital

demokratisk utveckling (dir. 1995:56). Kommittén skall bl.a.

föreslå förändringar av stödformer som kan ge förutsättningar

för föreningslivet att utvecklas och förändras och som också

bidrar till ett ökat medborgarengagemang. Kommitténs uppdrag

skall vara avslutat senast den 1 oktober 1996.

Utskottet delar de uppfattningar som motionärerna framför.

Folkrörelserna och de ideella organisationerna fyller viktiga

funktioner i många människors liv och bidrar i hög grad till att

utveckla välfärden i landet. Det är betydelsefullt att detta

beaktas när det gäller att fatta beslut i frågor om stöd till

ideella organisationer. Självfallet är det därvid också viktigt

att se till att stödet sker på ett sådant sätt att medlen kommer

de slutliga användarna till del. Dessa synpunkter överensstämmer

i allt väsentligt med vad som anförs i propositionen och kommer

även till uttryck i de kommittédirektiv som angetts ovan. Det

råder således bred enighet i de frågor som berörs i motionerna.

Utskottet anser att innehållet i motionerna inte erfordrar någon

åtgärd från riksdagens sida. Motionerna Kr416 i här berörd del

(yrkande 1) och Kr419 i aktuella delar (yrkandena 1 och 2)

avstyrks således.

Motionärerna bakom motion Kr416 (s) föreslår att det tillsätts

en utredning med uppgift att se över föreningslivets olika

ekonomiska förutsättningar (yrkande 2). I motionen anförs att

de olika regler och förmåner som gäller för föreningslivet bör

ses över för att jämställas med varandra.

En översyn av föreningslivets ekonomiska villkor i olika

avseenden har nyligen ägt rum i Utredningen om bidrag till

ideella organisationer. I betänkandet (SOU 1993:71)

Organisationernas bidrag föreslår utredaren bl.a. att de olika

regler som i dag finns för idrottsrörelsen och andra

organisationer, framför allt när det gäller sociala avgifter,

bör ändras så att idrotten och andra organisationer behandlas

lika. Ärendet bereds för närvarande i Civildepartementet. Enligt

utskottets mening bör regeringens beredning av de aktuella

frågorna inte föregripas. Innehållet i motionen bör således inte

föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker motion

Kr416 i här berörd del (yrkande 2).

Utveckling av ideell verksamhet (E 4)

Ur anslaget kan bidrag ges till ideella föreningar, ekonomiska

föreningar och stiftelser som bedriver utvecklingsarbete inom

den s.k. tredje sektorn. Bidrag kan ges till organisationer för

att utveckla formerna för lokal ideell verksamhet liksom för att

lämna information och rådgivning i dessa frågor.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på

23 700 000 kronor. Av anslaget beräknas 15 800 000 kronor

för juli 1995--juni 1996, vilket innebär en minskning i

förhållande till innevarande budgetår med 7 000 000 kronor.

Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning

till statens sparbehov att anslaget bestäms till 18 700 000

kronor, eller således till ett belopp som är 5 000 000 kronor

lägre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 5).

Utskottet noterar att regeringens förslag om medelstilldelning

innebär en betydande minskning av anslaget i förhållande till

innevarande budgetår. Utskottet anser att vad som anförs i

motionen inte ger tillräcklig anledning att frångå regeringens

förslag om medelstilldelning. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag att 23 700 000 kronor anvisas under

anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr420 i här

aktuell del (yrkande 5) avstyrks. Riksdagen kommer dock senare

under våren att behandla ett förslag i

kompletteringspropositionen om en ytterligare besparing under

anslaget med 1 000 000 kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för ungdomspolitiken

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 1,

2. beträffande frågan om unga människors ideella

engagemang

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr419 yrkande 3,

3. beträffande ungdomars möjlighet att delta i den

demokratiska beslutsprocessen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 5,

res. 1 (kds)

4. beträffande mötesplatser för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 3 i denna

del,

5. beträffande förslag utifrån Generationsutredningens

betänkande

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 4,

res. 2 (kds)

6. beträffande medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i

denna del och 1994/95:Kr420 yrkande 1 till Ungdomsstyrelsen

för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 12 498 000 kronor,

res. 3 (m)

7. beträffande ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen om att göra

en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxtvillkor m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 2,

8. beträffande uttalande om ungdomskultur

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 9,

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell

och internationell ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i

denna del, 1994/95:Kr420 yrkande 2 och 1994/95:A273 yrkande 7

till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 174 303 000

kronor,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

10. beträffande satsningen på flickors och pojkars

fritidsaktiviteter

att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 3 i denna

del,

11. beträffande medelsanvisningen till EU:s utbytesprogram

Ungdom för Europa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till EU:s

utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7 841 000

kronor,

12. beträffande regeringens skrivelse 1994/95:127

Ungdomsfrågor

att riksdagen beslutar att lägga skrivelsen till handlingarna,

13. beträffande uttalanden om folkrörelsernas roll i

samhället m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr416 yrkande 1 samt

1994/95:Kr419 yrkandena 1 och 2,

14. beträffande tillsättande av utredning med uppgift att se

över föreningslivets olika ekonomiska förutsättningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr416 yrkande 2,

15. beträffande medelsanvisningen till Utveckling av ideell

verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr420 yrkande 5 till Utveckling av

ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 23 700 000

kronor.

res. 6 (m)

Stockholm den 27 april 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig

Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L

Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa

Larsson (mp), Annika Nilsson (s), Erik Arthur Egervärn (c),

Birgitta Wistrand (m) och Tuve Skånberg (kds).

Reservationer

1. Ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska

beslutsprocessen (mom. 3)

Tuve Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Som motionärerna" och slutar med "(yrkande 5)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar i enlighet med vad som anförs i motionen

att ungdomars framtidstro i stor utsträckning formas av deras

framtidsutsikter. En positiv framtidstro motiverar engagemang,

utbildning och ansvar samt stimulerar till delaktighet i

samhället. Att hitta vägar för att ge ungdomar framtidstro och

vilja till engagemang är därför en uppgift för hela samhället.

Ungdomar behöver tidigt uppmuntras till samhällsansvar genom att

de får inflytande och får delta aktivt i skolan, på

arbetsplatsen, i närmiljön och i ideellt arbete m.m. Ungdomarna

är själva den viktigaste resursen i allt utvecklingsarbete, och

utvecklingarbetet måste därför utgå från ungdomarnas egna

perspektiv. Genom att visa tillit till och stödja ungdomars egna

aktiviteter stimulerar man deras kreativitet och ansvarskänsla.

För att åstadkomma en god samverkan, ett bra

resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera

insatser för ungdomar bör den grundläggande inriktningen för

ungdomspolitiken vara fastlagd. Det var därför enligt utskottets

mening värdefullt att riksdagen förra året antog de riktlinjer

för ungdomspolitiken som den dåvarande regeringen hade

föreslagit. Dessa riktlinjer förmedlar grundläggande värderingar

om demokrati, medmänsklighet och människovärde och betonar

vikten av en sektorsövergripande helhetssyn. Riktlinjerna ger

god vägledning för statliga och kommunala insatser för ungdomar.

Utskottet vill även betona värdet av att riksdagen förra året

fastställde en verksamhetsinriktning för den statliga

ungdomsmyndigheten, numera benämnd Ungdomsstyrelsen, och att den

förra regeringen beslutade om vissa nya arbetsuppgifter för

myndigheten. Dessa beslut skapar ökade förutsättningar för att

kunna bedriva en effektiv ungdomspolitik.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts ser utskottet mycket

positivt på den projektverksamhet som Ungdomsstyrelsen bedrivit

med medel från Allmänna arvsfonden och som bl.a. innefattat

försöksverksamhet i 13 kommuner för att öka ungdomars

inflytande. Sådana projekt utgör ett konkret sätt att

förverkliga riktlinjerna för ungdomspolitiken. Utskottet anser

därför i likhet med motionärerna att det är utomordentligt

betydelsefullt att stödja olika former av försöksverksamhet som

kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska

beslutsprocessen, t.ex. ungdomsfullmäktige och ungdomsråd som

prövats på några ställen i landet. Utskottet finner att

riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i

motionen har anförts om åtgärder för att öka ungdomars

möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen.

Utskottet tillstyrker således motion Kr4 i här berörd del

(yrkande 5).

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande ungdomars möjlighet att delta i den

demokratiska beslutsprocessen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr4 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Förslag utifrån Generationsutredningens betänkande (mom. 5)

Tuve Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Betänkandet Tillvarons" och slutar med "(yrkande 4)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är långt kvar när det gäller att

ge ungdomar en självklar plats i samhället, men att flera

viktiga steg ändå har tagits för att skynda på utvecklingen.

Generationsutredningen har i sitt betänkande Tillvarons trösklar

presenterat förslag som syftar till att på olika sätt underlätta

ungdomars etablering i samhället. Enligt utskottets mening är

det av omistligt värde att åtgärder vidtas för att ungdomars

framtidstro och engagemang skall tas till vara. Det är därför,

som motionärerna påpekar, angeläget att arbetet med att utarbeta

förslag utifrån Generationsutredningens betänkande påskyndas.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker således motion Kr4 i här berörd del

(yrkande 4).

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande förslag utifrån Generationsutredningens

betänkande

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr4 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (mom. 6)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wistrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Som ovan" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill betona att det i det rådande ekonomiska läget

är både sakligt och psykologiskt viktigt att alla sektorer

bidrar till saneringen av statsfinanserna. Mot den bakgrunden

föreligger det enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl

att undanta Ungdomsstyrelsen från generella sparkrav. Utskottet

instämmer således i vad motionärerna bakom motion Kr420 anför om

medelsanvisningen under förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Kr420 yrkande 1 om

medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen. Utskottet anser att

riksdagen bör anvisa 7 498 000 kronor under anslaget, eller

således ett belopp som är 5 000 000 kronor lägre än vad

regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att

motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar avstyrks av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 1,

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motionerna 1994/95:Kr415 i denna del och 1994/95:Kr418 i denna

del till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 498 000

kronor,

4. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wistrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

För att uppnå stabilitet i de offentliga finanserna och klara

det avgörande målet om en balanserad budget till år 1998 måste

alla verksamheter bidra. Enligt utskottets mening finns det

utrymme för en betydligt större besparing under anslaget än som

föreslås i propositionen, vilket även framgår av den föreslagna

besparingen i kompletteringspropositionen. Med hänsyn härtill

anser utskottet, i likhet med motionärerna bakom motion Kr420,

att anslaget bör bestämmas till ett lägre belopp än vad

regeringen har föreslagit.

LSU är -- -- -- = utskottet 15 rader -- -- -- (yrkande 7).

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis förslaget i motion

Kr420 yrkande 2 om den totala medelsanvisningen till Bidrag till

nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet

anser att riksdagen bör anvisa 129 303 000 kronor under

anslaget, eller således ett belopp som är 45 000 000 kronor

lägre än vad regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande

innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar och

motion A273 yrkande 7 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell

och internationell ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 2,

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motionerna Kr415 i denna del, Kr418 i denna del och A273 yrkande

7 till Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 129 303 000

kronor,

5. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "LSU är" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

LSU har traditionellt i huvudsak arbetat med internationella

frågor. Sedan ett par år tillbaka bedriver dock LSU även arbete

med nationella frågor. Denna verksamhet består av information

till medlemsorganisationerna och utbildning på förbundsnivå m.m.

Nämnda arbetsområden har blivit allt viktigare sedan Statens

ungdomsråd ombildades till Ungdomsstyrelsen. Arbetet har

utvecklats mycket positivt och har nu blivit en naturlig del av

LSU:s ordinarie verksamhet. För att arbetet med nationell

verksamhet skall kunna fortsätta är det nödvändigt att LSU även

framdeles ges stöd för nämnda verksamhetsgren. Med hänsyn

härtill anser utskottet att det bör beräknas särskilda medel om

450 000 kr till LSU:s nationella verksamhet på sätt som

föreslås i motion A273 i här berörd del (yrkande 7).

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis förslaget i motion

A273 yrkande 7 om medelsanvisningen till Bidrag till nationell

och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser att

riksdagen bör anvisa 174 753 000 kronor under anslaget, eller

således ett belopp som är 450 000 kronor högre än vad

regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att

motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar och Kr420

yrkande 2 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell

och internationell ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A273 yrkande 7,

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i denna del

och 1994/95:Kr420 yrkande 2 till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96

under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

174 753 000 kronor.

6. Medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet

(mom. 15)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta

Wistrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet noterar" och på s. 15 slutar med

"1 000 000 kronor" bort ha följande lydelse:

I det rådande statsfinansiella läget bör alla sektorer bidra

till saneringen av statsfinanserna och omprioriteringar göras så

att anslagen används på bästa sätt. Enligt utskottets mening har

dessa omständigheter inte i tillräcklig utsträckning beaktats i

propositionsförslaget till medelsanvisning, vilket också framgår

av att regeringen i kompletteringspropositionen föreslår en

ytterligare besparing under anslaget. Utskottet anser att

riksdagen med bifall till motion Kr420 yrkande 5 bör anvisa

18 700 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som

är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit,

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande medelsanvisningen till Utveckling av ideell

verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 5

och med anledning av regeringens förslag till Utveckling av

ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 18 700 000

kronor.

Särskilt yttrande

Mötesplatser för ungdomar (mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Under de senaste åren har stora nedskärningar skett på

fritids- och kulturområdet. Detta har lett till att många

fritidsgårdar, ungdomscaféer och ungdomshus har tvingats stänga,

vilket har drabbat de allra flesta ungdomar. Mot bakgrund av

behovet av mötesplatser för ungdomar är det angeläget att den

beskrivna utvecklingen bryts och att det från samhällets sida

avsätts ekonomiska resurser som gör det möjligt att bevara och

tillskapa mötesplatser för ungdomar.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Regeringsskrivelse 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995 2

Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse

1994/95:127 Ungdomsfrågor 3

Utskottet 4

Inledning 4

Övergripande ungdomsfrågor 6

Ungdomsstyrelsen (D 1) 8

Medelsanvisningen 8

Motionsyrkanden om Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter

9

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

m.m. (D 2) 10

EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 13

Övergripande folkrörelsefrågor 13

Utveckling av ideell verksamhet (E 4) 14

Hemställan 15

Reservationer

1. Ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska

beslutsprocessen (kds) 16

2. Förslag utifrån Generationsutredningens betänkande

(kds) 18

3. Medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (m) 18

4. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (m) 19

5. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m. (v) 19

6. Medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet

(m) 20

Särskilt yttrande

Mötesplatser för ungdomar (v) 21