Bet. 1994/95:KrU28

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU28

Turistpolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1994/95

KrU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag om den statliga

turistpolitiken som regeringen lagt fram i budgetpropositionen

och proposition 1994/95:177 samt förslag som förts fram i

motioner väckta dels under allmänna motionstiden i januari 1995,

dels med anledning av proposition 1994/95:177.

Utskottet har vid sin behandling av förslagen om

inriktningen och omfattningen av turistpolitiken föreslagit

riksdagen att med anledning av propositionerna och i vissa

motioner som sin mening ge regeringen till känna att den

statliga turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad

som anges i propositionen. Till turistpolitiken bör som en

mycket viktig del höra frågor om turistnäringens förutsättningar

och utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta

frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism.

Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den

enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i

resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom

rekreationsaktiviteter. Utskottet ansluter sig till regeringens

förslag att målet för turistpolitiken sammanfattningsvis skall

vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland

och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Utskottet

framhåller särskilt vikten av att den samhälleliga verksamheten

inom turist- och rekreationsområdet inte enbart utnyttjas av

några få grupper utan också kommer de breda folklagren till del.

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som regeringen och

motionärerna ger uttryck åt i vad gäller den stora

samhällsekonomiska betydelse turistnäringen har för Sverige och

i att det bör finnas utrymme för en fortsatt expansion av

turistnäringen i Sverige.

De statliga insatserna för utvecklingen av turismen och

turistnäringen skall ha sin utgångspunkt i att de generella

förutsättningarna för företagens verksamhet, inte minst inom

småföretagsområdet, bestämmer turistbranschens utveckling. Även

åtgärder inom andra politikområden har betydelse för turismen,

inte minst inom regional-, arbetsmarknads-, kultur- och

miljöområdena.

Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen

föreslår i fråga om statens roll och insatser när det gäller

åtgärder som direkt riktas mot turismen och turistnäringen i vad

gäller utveckling av turistnäringen, samordning av statens

insatser inom olika politikområden för att stärka turistnäringen

och samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för

dennas utveckling. Staten skall också ha ett delansvar för

genomförandet och finansieringen av en övergripande

internationell marknadsföring av Sverige som turistland med

inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.

Motioner om särskilda uttalanden om kulturturism, naturturism

m.m. avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Styrelsen för

Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 och att en ny

statlig myndighet inrättas. Utskottet föreslår att riksdagen

med anledning av regeringens förslag och förslag i vissa

motioner som sin mening skall ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om denna nya turistmyndighet. Bl.a. skall det

av utskottet föreslagna vidare ansvarsområdet för den statliga

turistpolitiken gälla för den nya myndighetens verksamhet.

Utskottet tillstyrker propositionsförslaget om den nya

myndighetens uppgifter när det gäller samordning av statens

insatser, samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och

näringen, uppföljning av utvecklingen inom turistnäringen,

kunskapsutveckling, insatser för miljövård och naturskydd inom

turismen, insatser för att verka för att de handikappades behov

beaktas av branschen, m.m. Utskottet framhåller därvid att

överföringen till den nya myndigheten av de uppgifter och

åtaganden inom turistområdet som i dag åvilar Styrelsen för

Sverigebilden och som avses läggas på den nya myndigheten bör

ske på ett sådant sätt att kontinuiteten och effektiviteten i

verksamheten garanteras. Utskottet anser vidare att regeringen

noga bör pröva möjligheten att i stället för en stor styrelse

för den nya myndigheten tillsätta en mindre styrelse och en

eller flera referensgrupper till denna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten

tillsammans med näringen skall gå in som delägare i ett bolag

för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland. Vidare

föreslår utskottet att riksdagen med anledning av

regeringsförslagen om ägandet, styrelsen m.m. och förslag i

vissa motioner att bolaget -- i vart fall till en början --

skall ägas av staten till minst hälften och att staten vid ett

hälftenägarskap skall tillsätta styrelsens ordförande. Utskottet

framhåller att bolaget bör ha så liten administration som

möjligt och att verksamheten i möjligaste mån skall drivas genom

avtal med näringen. Utskottet betonar att det vid övergången

till ett nytt marknadsföringsbolag inte får bli något avbrott

eller någon nedgång i verksamheten med marknadsföring utomlands.

Den kunskap, erfarenhet och kapacitet som finns i dag bör tas

till vara.

Motioner som syftar till uttalanden om handlingsprogram för

turismens utveckling, om kunskapsutveckling, om inriktningen av

marknadsföringen och om Nämnden för Sverigeinformation utomlands

(NSU) avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under ett nytt

anslag benämnt Turistfrämjande anvisa 99 miljoner kronor,

varav 5 miljoner kronor avses för aktieteckning i det nya

marknadsföringsbolaget, 76 miljoner kronor marknadsföring

utomlands och 18 miljoner kronor den nya turistmyndigheten. Med

anledning av en motion föreslår utskottet att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att vissa

frivilligorganisationer inom turistområdet även fortsättningsvis

i rimlig utsträckning bör få del av det statliga stödet till

turismen.

Motionsyrkanden om anslagsbeloppet m.m. avstyrks.

Utskottet tillstyrker att 1 000 kronor anvisas under ett

nytt anslag benämnt Kostnader för avveckling av Styrelsen för

Sverigebilden.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) under huvudavsnittet A. Näringspolitik

m.m.

dels under punkt A 6. Turistfrämjande (s. 41--43)

föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad regeringen förordat om inriktningen av

turistpolitiken och avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden,

2. till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisa ett

reservationsanslag på 99 000 000 kr,

dels under punkt A 7. Kostnader för avveckling av

Styrelsen för Sverigebilden (s. 43) föreslagit riksdagen att

till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för

budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Regeringen har i proposition 1994/95:177 Turistpolitik

(Näringsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. godkänna det som regeringen förordar om inriktningen av

turistpolitiken,

2. godkänna att regeringen inrättar en myndighet för

turistfrämjande,

3. godkänna att staten tecknar aktier intill ett belopp av

högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara

för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information

utomlands,

4. medge att kostnaderna för aktieteckningen i

marknadsföringsbolaget får belasta tolfte huvudtitelns

reservationsanslag Turistfrämjande.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:Kr410 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om turistnäringen.

1994/95:Kr411 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till fortsatt utveckling

av turistfrämjandet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Kr601 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utarbetande av en strategi och målsättning

för rese- och turistnäringen.

1994/95:Kr602 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om marknadsföring av turismen.

1994/95:Kr603 av Jörgen Persson och Rune Berglund (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utveckling av turismen.

1994/95:Kr604 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av den statliga turistpolitiken

och marknadsföringen av Sverige.

1994/95:Kr605 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny nationell myndighet för turismens

utveckling och förvaltning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beredningen och beredningsarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den regionala nivåns roll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sysselsättningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marknadsföring av turismen, såväl

nationellt som internationellt.

1994/95:Kr606 av Ola Ström (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge Styrelsen för Sverigebilden i uppdrag att utveckla en

strategi för att marknadsföra Sverige som turistland för

funktionshindrade.

1994/95:Kr607 av Ola Rask (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av den statliga

turistpolitiken och marknadsföringen av Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nuvarande statliga

organisationslösning inom turistområdet bör avvecklas och

ersättas av ett organ för turistpolitiken.

1994/95:Kr608 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om värdet och behovet av en aktivare turistpolitik till gagn för

vårt land och dess nationalinkomster.

1994/95:Kr609 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

landsbygdsturism i Sverige.

1994/95:Kr610 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den

småskaliga bygdeturismen.

1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte

huvudtiteln A 6 skall utgå med 49 500 000 kr.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samordningsorgan för turistnäringen.

1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nationellt programarbete för

bygdeturismen.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samordningsorgan som kan utforma en

policy för svensk turistpolitik och ta ansvar för uppföljning

och utveckling av den småskaliga turismen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:177

1994/95:Kr5 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kultur- och turismprojektet samt

marknadsföring utomlands.

1994/95:Kr6 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det olämpliga i att inrätta ett separat

statligt bolag för marknadsföring av Sverige som turistland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten att engagera arbetslösa

ungdomar i turistfrämjande verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

turistpolitiken bör bidra till ökad regional balans vad gäller

sysselsättning, rekreation och kulturupplevelser.

1994/95:Kr7 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av de statliga resurser som

avsätts för marknadsföring av Sverige som turistland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fasta forskningsresurser för

turismforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser för att hindra att allemansrätten

överutnyttjas av såväl inhemsk som utländsk turism.

1994/95:Kr8 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det nya bolaget tar över Next Stop

Sweden i sin helhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att riksdagen anslår 12 miljoner kronor

utöver vad regeringen anslagit för turistsatsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturturism,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekoturism,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om allemansrätten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marknadsföring,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nytt samordningsorgan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokal utveckling,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning.

1994/95:Kr9 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kultur- och turismprojektet samt

marknadsföring utomlands.

1994/95:Kr10 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

turistpolitik.

1994/95:Kr11 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt verksamhet hos Styrelsen för

Sverigebilden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av en "exportrådsmodell" i fråga

om samarbetet mellan staten och näringen på turismområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad samordning mellan statliga

organ när det gäller verksamhet som syftar till att främja

turismen.

1994/95:Kr12 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att betona den starka kopplingen mellan

turism, kultur-, natur- och miljöpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att initialt stimulera en samlande

fungerande branschverksamhet som successivt trappas av samt

inriktas på kultursatsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Glesbygdsverket i Östersund ges en

roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar och att

samarbetet med Mitthögskolan och databasen om turism utvecklas

vidare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om myndighetens roll att stärka turismens

miljö- och kulturprofil, s.k. naturturism,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om turismkonsekvensbeskrivning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompetensuppbyggnad.

1994/95:Kr13 av Ulf Björklund och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillräckliga ekonomiska resurser

garanteras för att möjliggöra en fortsatt aktiv marknadsföring

av Sverige utomlands,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ansvarsfördelningen mellan de båda

föreslagna organisationerna blir klar och tydlig samt att

riktlinjer och direktiv noggrant övervägs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den

småskaliga bygdeturismen.

Ärendets beredning

Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 18 april

1995 hållit en offentlig utfrågning om turism med särskild

inriktning mot marknadsföringen utomlands av Sverige som

turistland.

Vid utfrågningen lämnades information av företrädare för

Styrelsen för Sverigebilden, Sveriges exportråd, Swedish Travel

& Tourism Council AB/Next Stop Sweden och dess Londonkontor,

Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS),

Svenska turistföreningen (STF), Lantbrukarnas Riksförbund LRF

Turism, Skånes turistråd, Destination Örebro AB, Liseberg AB,

Göteborg, Stockholm Convention Bureau AB, Gotlands Turistservice

och Claes Almér Unternehmensberatung, Hamburg.

Vad som förekommit vid utfrågningen framgår av bilaga till

betänkandet.

Till utfrågningen inbjöds även Marie Klockervold, Ljusnedal.

Då hon inte hade tillfälle att delta i utfrågningen har hon

lämnat sina synpunkter i en skrivelse (KrU dnr 1994/95:125) som

tas in som underbilaga till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Nuvarande inriktning och organisation av de statliga

insatserna för turismen

Vid riksmötet 1991/92 beslutade riksdagen att målet för de

statliga insatserna inom turistområdet skulle vara att påverka

Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad

Sverigeinformation och att bistå med sådana exportfrämjande

insatser som kommer turistbranschen i dess helhet till godo

(prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 34--36, bet. 1991/92:KrU16, rskr.

1991/92:196).

Kulturutskottet ansåg att det inte var motiverat med någon

särskild målsättning för turistpolitiken avseende regional

utveckling och sysselsättning. Utskottet ansåg inte heller att

man tillfredsställande kunde motivera speciella insatser för det

dittillsvarande sociala målet för turistpolitiken.

En ny turistmyndighet, Styrelsen för Sverigebilden, fick

ansvaret för att besluta i frågor om de statliga insatserna för

turismen m.m. Myndigheten inrättades den 1 juli 1992 och

startade sin verksamhet under hösten 1992.

Vid riksmötet 1992/93 beslöt riksdagen att inom ramen för

statsbidraget till Styrelsen för Sverigebilden inrymma medel

till projektet Invest in Sweden, som har till uppgift att

utomlands presentera Sverige som investeringsland (prop.

1992/93:100, bet. 1992/93:KrU15, rskr. 1992/93:314).

I förordningen (1992:584) med instruktion för Styrelsen för

Sverigebilden anges myndighetens uppgifter enligt följande.

1 § Styrelsen för Sverigebilden har till uppgift att bidra

till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå

med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv

och då särskilt turistbranschen till godo.

Styrelsen för Sverigebilden skall fullgöra sin uppgift genom

upphandling av tjänster med inriktning på marknadsföring

utomlands av Sverige som turistland.

Styrelsen för Sverigebilden skall vidare ha ett huvudansvar

för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.

2 § Styrelsen för Sverigebilden skall också

1. anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss

statistik med avseende på turism i den mån Styrelsen för

Sverigebilden bedömer att det behövs,

2. ansvara för internationella kontakter med avseende på

turism i den mån dessa naturligen inte faller under någon annan

myndighets eller organisations ansvarsområde,

3. besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer

med anknytning till turismen,

4. avge yttranden i ärenden med anknytning till Styrelsen för

Sverigebildens verksamhetsområde, och

5. upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de

handikappades behov av rekreation.

3 § Styrelsen för Sverigebilden skall samordna sina insatser

avseende information med verksamheterna inom Svenska institutet

och Sveriges exportråd.

4 § Styrelsen för Sverigebilden skall verka för

turistnäringens utveckling i alla delar av landet.

Vid riksdagsbeslutet våren 1992 uttalade kulturutskottet att

turistbranschen själv var bättre skickad än en statligt

finansierad organisation att handha marknadsföringen utomlands

av Sverige som turistland. Det bolag som var under bildande

under medverkan av branschens organisationer för att producera

utlandsinriktad turistinformation borde enligt utskottets

uppfattning räkna med att få uppdrag i betydande omfattning

under rimlig tid -- i vart fall under en treårsperiod. Bolaget

fick benämningen Travel & Tourism Council AB/Next Stop Sweden

och började sin verksamhet den 1 oktober 1992. Bolaget har egna

kontor i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna,

Storbritannien, Frankrike och Italien samt -- tillsammans med

turistfrämjande organ i övriga Norden -- kontor i Japan och USA.

Föreliggande förslag till ny inriktning och organisation av de

statliga insatserna för turismen

Regeringen har i budgetpropositionen (bil. 13 s. 41--43))

förordat en ny inriktning av turistpolitiken avseende dels

organisationen av den övergripande marknadsföringen av Sverige

som turistland, dels organisationen av samordningen och

utvecklingen av turismen. Regeringen har i budgetpropositionen

föreslagit att Styrelsen för Sverigebilden skall avvecklas per

den 30 juni 1995. Under ett nytt anslag benämnt Kostnader för

avveckling av Styrelsen för Sverigebilden beräknas 1 000 kronor.

Under ett nytt anslag, benämnt Turistfrämjande, beräknas 99

miljoner kronor.

I proposition 177 har regeringen återkommit till riksdagen

med förslag om inriktningen av turistpolitiken, om

inrättande av en ny myndighet för turistfrämjande samt om

statens engagemang i ett nytt bolag för marknadsföring

utomlands av Sverige som turistland. När utskottet i det

följande hänvisar till "propositionen" åsyftas proposition 177.

Ett stort antal motioner har väckts dels under allmänna

motionstiden i januari i år, dels med anledning av proposition

177.

I budgetpropositionen (bil. 13) har regeringen föreslagit

riksdagen att verksamheten med att främja utländska

investeringar i Sverige skall föras från Styrelsen för

Sverigebilden till en särskild delegation. Under ett nytt anslag

benämnt Investeringsfrämjande har regeringen föreslagit

riksdagen att anvisa 97,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96

(dvs. för 18-månadersperioden den 1 juli 1995--den 31 december

1996). Riksdagen har godkänt förslaget och anvisat de begärda

medlen (bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300). I

kompletteringspropositionen har regeringen föreslagit en

minskning av anslaget med 22,5 miljoner kronor (prop.

1994/95:150, bil. 12).

Inriktningen och omfattningen av turistpolitiken

Regeringen har i budgetpropositionen skisserat ett förslag

till inriktning av den statliga turistpolitiken. Turistnäringen

hör allmänt sett till de mest expansiva tjänstenäringarna. Den

har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa

regionalpolitiskt prioriterade områden. För att utveckla

turismen i Sverige och utveckla branschen krävs en rad olika

åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila

företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll

framför allt när det gäller marknadsföringen utomlands av

Sverige som turistland, anförs det i budgetpropositionen.

I proposition 177 (s. 8--13) behandlas under rubriken

Inriktningen av turistpolitiken dels turistpolitikens mål och

förutsättningar, dels strategi, dels ock statens roll. I

propositionen anges att målet för turistpolitiken skall vara att

Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland för både

utländska och inhemska turister. Turistnäringen skall utvecklas

till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig sektor. I en

långsiktigt hållbar turistpolitik skall också näringens

regionalpolitiska betydelse beaktas. En turistnäring med

lönsamma företag skapar förutsättningar för en varaktig

sysselsättning. Den bidrar också till att stärka Sveriges

ekonomiska balans med andra länder.

Då turistnäringen består av ett stort antal delnäringar och

branscher av olika slag med olika förutsättningar bör man inom

turistpolitiken utgå från förhållandena inom var och en av

dessa.

För att nå det övergripande målet behövs det en bättre

samordning mellan olika samhällssektorer av betydelse för

turistnäringen, dvs. samordning av de statliga insatserna och

samverkan mellan staten, regionala organ, kommunerna och

näringen.

Staten skall svara för vissa verksamheter som har väsentlig

betydelse för utvecklingen av turistnäringen. Staten skall också

svara för den nämnda samordningen.

En utveckling av turistnäringens olika tjänster och en

förbättrad samordning av samhällets insatser gagnar såväl den

inhemske som den utländske rekreationsresenären. Det är

angeläget att utbudet på rekreationsverksamhetens område inte

enbart utnyttjas av några få grupper utan också kommer de breda

folklagren till del, anförs det i propositionen.

Inom tjänstereseområdet, anförs det vidare, anses näringen

konkurrenskraftig, men en ytterligare utveckling bör vara

möjlig.

I propositionen redovisas utförligt förutsättningarna för

turismen i Sverige, såsom naturen, kulturen, det geografiska

läget, statens ansvar för verksamheter och tjänster av betydelse

för turismen, näringens förutsättningar, m.m.

Sverige skall marknadsföras utomlands på ett effektivt sätt

med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.

Strategiskt bör marknadsföringen inriktas på att framhålla bl.a.

Sveriges vidsträckta och orörda natur, kulturutbudet samt det

geografiska läget. Staten skall enligt propositionen ha ett

delansvar för genomförandet av en övergripande internationell

marknadsföring av Sverige som turistland. Det är således

motiverat att staten tar ett ansvar för den övergripande

Sverigeinformationen och deltar i finansieringen av

marknadsföringen utomlands.

Marknadsföringen utomlands skall ge en övergripande

information om landet i dess helhet med utgångspunkt i de unika

tillgångar landet har jämfört med andra länder. Att understödja

intresset för den svenska naturen bör kunna leda till en

satsning på de glest bebyggda delarna av landet. En satsning på

att även utveckla kulturturismen i dessa delar av landet bör ge

sysselsättningseffekter. En annan viktig del av marknadsföringen

är att framhålla storstädernas utbud. En kombination av

storstadsbesök och naturupplevelser bör få större betydelse.

Marknadsföringsinsatser av centrala, regionala och lokala organ

bör ske i nära samverkan. Vidare bör enligt propositionen

Sveriges närhet till och kontakter med Ryssland och de baltiska

staterna framhållas.

Eftersom naturen är en unik tillgång, är det enligt

regeringens uppfattning av avgörande betydelse för framtiden att

denna resurs vårdas.

I propositionen framhålls betydelsen av stöd från EU:s

strukturfonder för utveckling av turistnäringen i glesbygd och

områden med svag utveckling.

Slutligen utvecklas i propositionen regeringens syn på statens

roll i övrigt för utvecklingen av turistnäringen. Här framhålls

särskilt att det är de generella förutsättningarna för

företagens verksamhet som också bestämmer turistbranschens

utveckling, däribland statens insatser inom den ekonomiska

politiken, regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,

näringspolitiken inkl. småföretagsstödet och skattepolitiken.

Vidare framhålls betydelsen av att staten har ansvar för

infrastruktur, naturvård, miljöskydd, kulturutbud, utbildning,

forskning och utveckling (FoU) och statistikproduktion.

Inriktningen av den statliga turistpolitiken behandlas dels i

motioner väckta under den allmänna motionstiden -- således

innan innehållet i proposition 177 var känt -- dels i motioner

väckta med anledning av proposition 177. I motionerna tas upp

både mera övergripande frågor om turistpolitikens inriktning och

frågor inom mera speciella områden.

I motion Kr411 (m), som väcktes under allmänna motionstiden,

framhålls att en fortsatt utveckling av turismen ökar

sysselsättningen och skatteintäkterna. De mål som staten bör

definiera bör röra ökning av antalet besökare, ökning av

statliga och kommunala skatteintäkter samt nya arbetstillfällen.

Vidare bör ett samarbete mellan staten och näringen komma till

stånd. Motionärerna begär att regeringen skall lägga fram

förslag för riksdagen med denna inriktning. I motion Kr11 (m)

framhålls -- utan att något särskilt yrkande görs i denna del --

att gjorda satsningar inom regionalpolitiken inte alltid

motsvarat förväntningarna. En allmänt sund företagspolitik och

ett gott företagsklimat anses bättre främja utvecklingen av

företag med inriktning mot turismen. Motionärerna betonar också

att de kostnader som insatser inom naturskydd, kulturmiljövård,

kommunikationsplanering och fritidsanläggningar medför i varje

fall delvis måste ses som en insats för turismen.

I motionerna Kr601 (s), Kr604 (s) och Kr607 (s) yrkande 1,

väckta under allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen

skall besluta att den statliga turistpolitiken skall syfta till

att öka antalet utländska besökare, att främja utvecklingen av

turistnäringen och att skapa arbetstillfällen.

Motionärerna bakom motion Kr6 (v) yrkande 3 delar regeringens

syn på turistpolitikens betydelse och hemställer att riksdagen

skall uttala sig särskilt beträffande turistpolitikens

möjligheter att bidra till regional balans när det gäller

sysselsättning, rekreation och kulturupplevelser. Motionärerna

anser att framför allt småföretagens verksamhet i

glesbygdsregionerna bör främjas. Stor vikt bör också läggas vid

att det finns möjligheter till rekreation och ett rikt

friluftsliv i alla delar av landet. Dessa möjligheter bör kunna

utnyttjas inte bara av turisterna utan även av den bofasta

befolkningen. Kulturinstitutionerna, t.ex. länsmuseerna, bör

kunna fylla viktiga turistpolitiska uppgifter.

I motion Kr8 (c) framhålls att turistnäringens utveckling till

stora delar är beroende av generella åtgärder som främjar

företagandet. En betydelsefull del av turistnäringen består av

småföretag, varför det är viktigt att genom åtgärder inom

skattepolitiken och näringspolitiken generellt främja

småföretagens verksamhet och därmed även den lokala utvecklingen

(yrkande 8). Motionärerna pekar på de samarbetsmöjligheter som

finns inom turistområdet mellan kommuner, privata företag och

lokala organisationer, t.ex. hembygdsföreningar och

byutvecklingsgrupper. Det lokala perspektivet bör vara en

betydelsefull del i kulturturismen (yrkande 3). En viktig del av

turistpolitiken bör också vara att främja ekoturism (yrkande 4).

Ekoturism kan enligt motionen definieras som resande under

ansvar, med förankring i lokal miljö och med hänsynstagande till

miljö och lokalbefolkning. Överutnyttjande och missbruk av

allemansrätten bör motverkas (yrkande 5).

Även i motion Kr7 (fp) yrkande 3 hemställs om insatser för att

hindra att allemansrätten överutnyttjas av såväl inhemsk som

utländsk turism.

I motion Kr12 (mp) hemställs att riksdagen -- utöver de i

propositionen föreslagna målen för turistpolitiken -- bör betona

den starka kopplingen mellan turism, kultur-, natur- och

miljöpolitik (yrkandena 1 och 4). Det är ett alltför begränsat

synsätt att enbart betrakta naturen som en tillgång för

turismen. Miljöhänsyn och information om allemansrätten måste

göras till en offensiv del av turistpolitiken.

Utskottet vill inledningsvis slå fast att den statliga

turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges

i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig

del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och

utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor

som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna

politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde

att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet,

bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom

rekreationsaktiviteter.

I det följande tar utskottet först upp de frågor om

turistpolitikens inriktning som rör målen för den statliga

turistpolitiken i vid bemärkelse och därefter frågor om

statens roll och insatser för turismens och turistnäringens

utveckling.

Med utgångspunkt i det vidare begreppet turistpolitik som

utskottet inledningsvis slagit fast instämmer utskottet i vad

som anförs i propositionen och motionerna om att målet för

turistpolitiken sammanfattningsvis kan uttryckas i att Sverige

skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en

långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Som redovisas i

propositionen har Sverige de grundläggande förutsättningarna för

att dra till sig fler utländska besökare, såväl på tjänsteresor

som för rekreation. En utveckling av turistnäringen och en

samordning av samhällets insatser för turismen i stort gagnar

både utländska och inhemska turister. Utskottet vill särskilt

framhålla vikten av att den samhälleliga verksamheten inom

turist- och rekreationsområdet inte enbart utnyttjas av några få

grupper utan också kommer de breda folklagren till del.

Utskottet konstaterar att såväl regeringen som motionärerna

framhåller den stora samhällsekonomiska betydelse turistnäringen

har för Sverige. Näringen är en viktig del av tjänstesektorn och

får -- som det påpekas i propositionen -- en växande betydelse

för landets ekonomi. Detta gäller både i fråga om den inhemska

produktionen av varor och tjänster och i fråga om näringen som

en växande del i svensk export av betydelse för Sveriges

ekonomiska balans med andra länder. Turistnäringen är Sveriges

tredje största exportnäring. Näringens andel av

bruttonationalprodukten är dock mindre i Sverige än i flera

andra EU-länder. Det bör finnas utrymme för en fortsatt

expansion av turistnäringen i Sverige.

Turistnäringens företag har en huvudroll i utvecklingen av

Sverige som turistland. Som en av utgångspunkterna för statens

insatser för utvecklingen av turistnäringen bör gälla att de

generella förutsättningarna för företagandet inom olika

politikområden också bestämmer turistbranschens utveckling,

vilket framhålls i både propositionen och motionerna. Lönsamma

företag skapar förutsättningar för en varaktig sysselsättning.

Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch.

Näringspolitiska insatser på småföretagsområdet är således ett

viktigt inslag i den statliga politik som har betydelse för

turistnäringens utveckling, inte minst i glesbygd.

Utskottet vill stryka under vad som framhålls i propositionen

och motionerna om att i en långsiktig turistpolitik bör också

turistnäringens regional- och sysselsättningspolitiska betydelse

beaktas. En fortsatt utveckling av turismen med ökade

besökssiffror både i vad gäller inhemska och utländska turister

är -- som framhålls både i motionerna Kr411, Kr601, Kr604, Kr605

och Kr607 från allmänna motionstiden och i motionerna Kr6 och

Kr8 -- av stor betydelse för en ökad sysselsättning och för

ökade skatteintäkter för staten och för kommunerna. Utskottet

erinrar om att satsningar på turistnäringen är en viktig del av

regionalpolitiken. Genom regionalpolitiskt stöd vid utbyggnaden

av turistanläggningar har sysselsättning åstadkommits och

ekonomin utvecklats på åtskilliga regionalpolitiskt eftersatta

orter. I sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet över 1990

års regionalpolitiska proposition (1989/90:76) framhöll

kulturutskottet turismens betydelse för regionalpolitisk

utveckling men påpekade också vikten av att regionalpolitiskt

motiverade satsningar inom turismen grundas på marknadsmässiga

bedömningar av behov och lönsamhetsförutsättningar (yttr.

1989/90:KrU7y). Utskottet erinrar om att det regionalpolitiska

stödet från EU:s strukturfonder också kan omfatta

turistnäringen. Regeringen har nyligen lämnat ett förslag till

EU-kommisssionen om användningen av strukturfondsmedel i

Målområde 6, dvs. de glest bebodda delarna av landet. Förslaget

innefattar bl.a. en satsning på turistnäringen. I sammanhanget

vill utskottet också redovisa att EU-parlamentet den 17 maj 1995

tagit ställning till riktlinjer för unionens mål och politik

inför omförhandlingen år 1996 av Maastrichtfördraget. I dessa

ingår bl.a. att den politiska uppläggningen på en rad

nyckelområden bör effektiviseras, bl.a. området turism. Det sägs

i den antagna resolutionen att "de europeiska aspekterna av

turism, bör utgöra en särskild gemenskapspolitik, försedd med en

särskild rättslig grund, och bör i det reviderade fördraget

ägnas ett eget kapitel".

Utskottet övergår nu till att behandla inriktningen av

turistpolitiken i vad avser statens roll och insatser.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i

propositionen om statens roll och om de statliga insatser som

behövs för att de övergripande målen för den statliga

turistpolitiken skall kunna uppfyllas. En redovisning av

propositionen i dessa avseenden har gjorts inledningsvis. Denna

roll innebär att staten genom att vidta generella åtgärder inom

olika politikområden också främjar turismens och turistnäringens

utveckling. Vidare har staten ansvar dels för samordning

av statens insatser inom olika politikområden för att stärka

turistnäringen, dels för att samordningen mellan olika

samhällssektorer av betydelse för dennas utveckling kommer till

stånd och utökas. Staten skall också ha ett delansvar för

genomförandet och finansieringen av en övergripande

internationell marknadsföring av Sverige som turistland med

inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.

I propositionen (s. 9--13) redovisas att förutsättningarna för

turistnäringens verksamhet och utveckling påverkas av statens

insatser inom andra politikområden än inom turistpolitiken,

såsom inom den ekonomiska politiken, näringspolitiken,

valutapolitiken, regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,

infrastrukturområdet, utbildnings- och forskningspolitiken,

kulturpolitiken, natur- och miljövårdspolitiken m.m. Utskottet

har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen men

vill beträffande de frågor om kultur-, miljö- och naturfrågor,

vilka tagits upp i motioner, anföra även följande.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

propositionen och motionerna Kr6, Kr8 och Kr12 om kulturens och

turismens ömsesidiga betydelse för varandra. För både

rekreationsturister och tjänsteresenärer, såväl från Sverige som

från utlandet, spelar kulturupplevelserna en stor roll.

Statens insatser inom kulturområdet -- kulturmiljövården,

förvaltningen av statliga kulturbyggnader, utbudet av andra

sevärdheter och evenemang, museiverksamheten,

teaterverksamheten, stödet till det icke statliga kulturutbudet,

bl.a. regionala institutioner, stöd till hemslöjden och

hembygdsrörelsen m.m. -- motiveras först och främst av

kulturpolitiska skäl, där delaktighet och decentralisering är

viktiga inslag. Dessa kulturpolitiska insatser -- tillsammans

med insatser från regionalt och lokalt ansvariga -- är också

mycket betydelsefulla för turismens och turistnäringens

utveckling. Utskottet erinrar också om att det i 1990 års

regionalpolitiska proposition (1989/90:76 s. 144--148) uttalades

att insatser inom kulturområdet har stor betydelse för

regional utveckling, varför länsstyrelserna gavs möjlighet att

delta i finansieringen av kultursatsningar med medel ur anslaget

för regional utveckling (yttr. 1989/90:KrU7y, bet. 1989/90:AU13,

rskr. 1989/90:346).

Mot bakgrund av vad som här anförts och mot bakgrund av att

staten i enlighet med propositionen skall ta ett ansvar för

samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för

turismen anser utskottet att något särskilt uttalande från

riksdagens sida i fråga om turismen och kulturområdet inte är

påkallat. Motionerna Kr6 yrkande 3 i denna del, Kr8 yrkande 3

och Kr12 yrkande 1 i denna del bör således inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen och

motionerna om att naturen är en unik tillgång för Sverige som

skall vårdas. Även för turismen är det av avgörande betydelse

för framtiden hur denna resurs skyddas och vårdas. I

propositionen konstateras att det finns en stark koppling mellan

turistpolitiken och miljöpolitiken, naturvården och

skogspolitiken. Staten har ett övergripande ansvar för

naturvården och miljöskyddet, däribland skyddet för skog,

fjällvärld och andra marker mot överutnyttjande. De olika

myndigheterna skall inom sin verksamhet beakta de miljöpolitiska

mål som riksdagen lagt fast (prop. 1993/94:11, bet.

1993/94:JoU18, rskr. 1993/94:256). Riksdagen har också

understrukit betydelsen av kommunernas samverkan i arbetet för

en hållbar utveckling. Deras arbete med dessa frågor sker i

dialog och samarbete med medborgare, näringsliv, ideella

föreningar m.fl.

I propositionen nämns att Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)

fått regeringens uppdrag (dir. 1995:10) att snarast utreda

frågor som rör turismens och andra rekreationsverksamheters

effekter på bl.a. fjällvärlden.

Utskottet vill i sammanhanget även redovisa följande.

I regeringens skrivelse 1994/95:120 presenterades inriktningen

av det miljöpolitiska arbetet. I skrivelsen betonas att en aktiv

miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar.

En svensk nationalkommitté (dir. 1995:34) har nyligen

tillkallats för att medverka i arbetet med att utveckla,

fördjupa och förankra den långsiktiga handlingsplan för hållbar

utveckling, Agenda 21, som antogs vid FN:s konferens om miljö

och utveckling i Rio de Janeiro år 1992.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 gett

Statens naturvårdsverk (SNV) i uppdrag att utarbeta förslag till

praktiska lösningar vad gäller kommersiellt utnyttjande av

allemansrätten. Förslagen i denna fråga skall redovisas den 1

juli 1995.

EU har antagit ett treårigt handlingsprogram som började år

1993 för att främja turismen, däribland miljöturismen.

EU-kommissionen har bl.a. utlyst ett Europapris för turism och

miljö för att öka förståelsen för turistverksamhet som

respekterar både natur- och kulturmiljö och för att kunna

framhålla goda exempel och föredömen.

Utskottet vill också nämna att Världsnaturfonden (WWF) i

samverkan med näringen, myndigheter och bistånds- och

turistorganisationer utarbetat ett dokument med riktlinjer för

dels en miljöanpassad turism i enlighet med Agenda 21, dels

ekoturism. WWF:s krav överensstämmer till stora delar med vad

som anförs i motionerna.

Utskottet vill framhålla att ett stort ansvar läggs på staten

och på regionala och lokala myndigheter när det gäller att

beakta natur- och miljöhänsyn inom bl.a. turistområdet. Det

finns också ett regelverk och en växande medvetenhet och opinion

som styr och påverkar turistnäringens utveckling och agerande i

detta avseende. Utskottet anser därför att det inte är

nödvändigt att riksdagen nu gör ett särskilt uttalande om natur-

och miljöhänsyn på alla nivåer inom turistområdet. Utskottet

förutsätter därvid självfallet att turistnäringen och dess

organisationer i eget intresse utvecklar sin verksamhet i

enlighet med de krav på natur- och miljöhänsyn som samhället och

de enskilda individerna ställer i ökande utsträckning. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella

yrkandena i motionerna Kr7, Kr8 och Kr12.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med

anledning av propositionerna samt motionerna Kr6 yrkande 3, Kr8

yrkande 8, Kr411, Kr601, Kr604 och Kr607 yrkande 1 i motsvarande

delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om omfattningen och inriktningen av turistpolitiken.

Organisationsfrågor

Myndighet och marknadsföringsbolag

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 41--43) anförs att de

nuvarande formerna för samverkan mellan staten och

turistbranschens företag är mindre ändamålsenliga. Mot denna

bakgrund föreslås riksdagen godkänna att Styrelsen för

Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995.

I proposition 177 föreslår regeringen att riksdagen skall

godkänna att en ny myndighet inrättas för turistfrämjande.

Den skall ha till uppgift att förbättra samordningen av olika

statliga insatser som kan medverka till att stärka

turistnäringens utveckling. Den skall också verka för att öka

samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen.

Samordningsinsatserna skall bl.a. syfta till att stärka olika

regioners konkurrenskraft. I propositionen utvecklas

samordningsuppgifterna enligt följande.

Myndigheten bör verka för att turistnäringens intressen på ett

rättmätigt sätt blir beaktade i samhällsplaneringen och i den

statliga och kommunala verksamhet som är inriktad på tjänster av

betydelse för turismen samt stärka samverkan mellan branschens

företag och statliga och kommunala organ. Huvudsyftet skall vara

att stärka näringens konkurrenskraft. Särskild vikt bör läggas

vid samordningen av turist- och miljöpolitiken och de åtgärder

som staten vidtar inom ramen för närings-, arbetsmarknads-,

regional-, kultur-, utbildnings- och forskningspolitiken.

Myndigheten skall ges huvudansvaret för att noggrant följa

utvecklingen inom turistnäringen och svara för

kunskapsutveckling. Myndigheten skall överta beställaransvaret

för den statliga statistiken inom området. Myndigheten skall

medverka i utvecklingsarbetet inom EU och även svara för viss

teknik- och metodutveckling. Den skall svara för att särskilda

resvane- och resenärsundersökningar görs. Myndigheten bör även

göra utredningar för att stärka samordningen mellan statliga och

kommunala åtgärder och branschens tjänster. Genom att stödja

forskningsverksamhet skall myndigheten utveckla kunskaperna inom

området. Myndigheten skall verka för att skapa en ökad

förståelse för miljöskyddets och naturvårdens strategiska

betydelse för den svenska turistnäringen.

Till myndighetens uppgifter skall enligt propositionen även

höra att i samverkan med olika organ inom turistområdet utforma

ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för

turismens utveckling.

Myndigheten skall även verka för att branschen utformar sina

tjänster med beaktande av de handikappades behov.

I myndighetens styrelse bör ingå representanter för centrala

organ, regionala organ, kommuner och näringens företag, anser

regeringen i propositionen.

Verksamheten med övergripande informationsinsatser och

marknadsföring av Sverige som turistland bör enligt

regeringens mening bedrivas i bolagsform. Denna form medger

att även andra än staten är delägare och tar ansvar för

finansieringen. Riksdagen föreslås godkänna att staten tecknar

ett belopp av högst 5 miljoner kronor i ett aktiebolag med

uppgift att svara för övergripande turistinriktad marknadsföring

och information utomlands. Minst hälften av aktierna i bolaget

bör innehas av staten. Regeringen anser att det är lämpligt att

näringens företag gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet

och representeras av en part. Bolaget bör enligt propositionen

vara organiserat i ett huvudkontor och ett antal utländska

marknadskontor i länder som är betydelsefulla för turismen i

Sverige och som inte lämpligen kan bearbetas från Sverige.

Bolaget förutsätts kunna samverka på vissa marknader med

motsvarande nordiska marknadsorgan. En praktisk samverkan bör

ske med andra statligt finansierade organ som är verksamma

utomlands. Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen

att lägga fast hur statens medverkan bör vara organiserad och

att nå en överenskommelse med företrädare för näringen om

ägandet och verksamhetsinriktningen.

Viss del av Styrelsen för Sverigebildens verksamhet förutsätts

övergå till den föreslagna nya myndigheten och viss del till det

föreslagna marknadsföringsbolaget.

Med anledning av proposition 177 har väckts fem motioner

som behandlar organisationsfrågan.

Vidare tas i ett antal motioner väckta under allmänna

motionstiden upp frågor om den framtida organisationen för

utveckling av och samverkan inom turismen och för

marknadsföringen utomlands.

Enligt motion Kr411 (m), väckt under allmänna motionstiden,

bör uppgifter av renodlad myndighetskaraktär skiljas från

uppgiften att marknadsföra Sverige som turistland.

Marknadsföringen bör dessutom ske i ett utvidgat samarbete

mellan staten och näringen. Enligt motion Kr11 (m) bör Styrelsen

för Sverigebilden vara kvar och få renodlade

myndighetsuppgifter, som -- i förhållande till styrelsens

myndighetsuppgifter i dag -- utvidgas till att gälla även en

förbättrad samordning av olika statliga insatser, en ökad

samverkan mellan staten, regionala organ och kommuner samt

medverkan i utvecklingsarbetet inom EU (yrkandena 1 och 3).

Vidare bör en ny marknadsföringsorganisation byggas upp, varvid

staten bör sluta ett långsiktigt avtal med näringen om

finansieringen (yrkande 2). Motionärerna tar sin utgångspunkt i

den finansieringsmodell som används för Exportrådet där staten

och Exportföreningen har ingått ett avtal. Branschen bör

företrädas av ett representativt organ och själv avgöra hur den

vill vara företrädd i bolaget. Avgränsningen mot myndigheten

måste klargöras vid avtalsdiskussionen. Det bör övervägas om

vissa uppgifter, såsom kunskapsuppbyggnad beträffande den

utländska turismen och vissa marknadskartläggningar, kan läggas

på bolaget. Åtgärder bör vidtas för att trygga kontinuiteten i

verksamheten vid övergången till en ny organisation.

I motionerna Kr8 (c) yrkandena 1 och 7 samt Kr13 (kds)

yrkandena 1 i denna del och 2 accepteras förslagen i

propositionen om en ny myndighet och ett nytt bolag. I

motionerna framställs dock önskemål om vissa förtydliganden i

fråga om ansvarsfördelningen mellan myndigheten och bolaget.

Vidare betonas vikten av kontinuitet vid övergången till den nya

organisationen särskilt i vad avser marknadsföringen utomlands.

Enligt båda motionerna bör det nya marknadsföringsbolaget ta

över dagens utlandsorganisation för marknadsföring så att

verksamheten kan fortsätta utifrån den planering som redan

gjorts. Det får inte bli någon avmattning eller lucka i

verksamheten på grund av omorganisationen. Inte heller får den

goodwill som byggts upp utomlands äventyras. Motionärerna

förordar att utlandsorganisationen får behålla sin volym. Målet

bör vara att den skall finnas på de tio viktigaste

utlandsmarknaderna.

Enligt motion Kr6 (v) är det olämpligt att inrätta ett separat

bolag för marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland.

I stället bör resurserna koncentreras till den i propositionen

föreslagna myndigheten som bör få till uppgift att även svara

för marknadsföringen (yrkande 1).

Enligt motion Kr12 (mp) bör en ny nationell turistmyndighet

till en början verka för att stimulera en fungerande

branschsamverkan. Detta arbete bör medföra att myndighetens

befattning med sådana samverkansfrågor på sikt kan minimeras.

Ansvarsområdet bör därför efter en tid kunna inskränkas till

uppgiften att samordna statliga och kommunala kultursatsningar

till gagn för turismen (yrkande 2 i denna del) samt till

uppgiften att stärka turismens miljöprofil (yrkande 4). Vidare

anförs i motionen att Glesbygdsverket skall ges en viktig roll

som samordnare av regionalpolitiska satsningar på turistnäringen

(yrkande 3 i denna del).

Ett nationellt turistråd för både samordning och

marknadsföring begärs i motionerna Kr410 (c) och Kr603 (s), båda

i denna del. Även i motionerna Kr604 (s) i denna del, Kr607 (s)

yrkande 2, N299 (c) yrkande 5 och A807 (c) yrkande 25 begärs att

ett enda organ skall ansvara för både samordningen inom

turistområdet och den övergripande marknadsföringen. Enligt

motion Kr605 (s) bör en ny nationell myndighet inrättas för

turismens utveckling och förvaltning (yrkande 1). I myndighetens

styrelse bör de viktigaste aktörerna vara representerade, t.ex.

Kommunförbundet, näringen och frivilligorganisationerna. Till

myndighetens uppgifter bör höra marknadsföring nationellt och

internationellt, samordning samt utveckling i nära samarbete med

den regionala nivån. Den regionala nivån skall ges stor tyngd i

den nya organisationen (yrkande 3). Omorganisationen bör beredas

av Styrelsen för Sverigebilden (yrkande 2).

En stark organisation bildad av näringen och staten för

marknadsföringen av Sverige som turistland begärs i motion Kr602

(s). Enligt motion Kr608 (m) bör marknadsföringen skötas av ett

litet och effektivt kansli.

Utskottet delar uppfattningen i propositionerna och

motionerna Kr8, Kr11, Kr13 och Kr411 att den nuvarande

ansvarsfördelningen beträffande samordning och marknadsföring

inte är helt ändamålsenlig och att en renodling och uppdelning

av uppgifterna mellan två olika organ bör göras. Utskottet

behandlar i det följande först frågan om inrättandet av en ny

myndighet och därefter frågan om bildandet av ett bolag för

marknadsföring.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Styrelsen för

Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 och att en ny

statlig myndighet inrättas. Utskottet har i det föregående

föreslagit riksdagen att slå fast att den statliga

turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges

i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig

del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och

utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor

som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna

politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde

att resa och få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a.

genom kultur- och naturupplevelser och genom

rekreationsaktiviteter. Dessa utgångspunkter för turistpolitiken

bör således gälla för den nya myndighetens verksamhet. Utskottet

har inte något att erinra mot vad som i övrigt anförs i

propositionen i fråga om den nya myndighetens uppgifter när det

gäller samordning av statens insatser, samverkan mellan staten,

regionala organ, kommuner och näringen, uppföljning av

utvecklingen inom turistnäringen, kunskapsutveckling, insatser

för miljövård och naturskydd inom turismen, insatser för att

verka för att de handikappades behov beaktas av branschen, m.m.

(prop. 1994/95:177 s. 14--15).

Som framhålls i motionerna Kr8, Kr11, Kr13 och Kr411 bör

överföringen till den nya myndigheten av de uppgifter och

åtaganden inom turistområdet som i dag åvilar Styrelsen för

Sverigebilden och som avses läggas på den nya myndigheten ske på

ett sådant sätt att kontinuiteten och effektiviteten i

verksamheten garanteras.

Utskottet anser att det är betydelsefullt för den nya

myndigheten att den får tillgång till bred erfarenhet och

kunskap från olika sektorer av arbetsfältet och att den lätt kan

få reaktioner från de verksamma inom turistområdet och inom

andra områden som har betydelse för turismen. Enligt utskottets

mening bör en myndighets styrelse inte vara alltför stor om den

skall kunna vara effektiv och handlingskraftig. I stället för

att uppnå den breda anknytningen och förankringen inom

turistområdet genom att inrätta en stor styrelse bör de önskade

effekterna kunna uppnås genom att en eller flera referensgrupper

knyts till en mindre styrelse. Utskottet anser att regeringen

noga bör överväga denna lösning i stället för att inrätta en

stor styrelse med representanter för alla de sektorer och

intressenter som anges i propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition

177 och motionerna Kr8 yrkande 7, Kr11 yrkande 3, Kr13 yrkande 2

och Kr411 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om inrättande av en ny myndighet för

turistfrämjande. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Kr6

yrkande 1, Kr11 yrkande 1, Kr12 yrkandena 2--4, Kr410, Kr603,

Kr604, Kr605 yrkandena 1--3, Kr607 yrkande 2, N299 yrkande 5 och

A807 yrkande 25 i motsvarande delar.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om ett

marknadsföringsbolag.

Utskottet anser att den lösning som föreslås i proposition 177

för statens medverkan i övergripande information och

marknadsföring av Sverige utomlands som turistland bör

genomföras. Verksamheten skall således drivas i bolagsform och

branschens företag inbjudas att bli delägare och medansvariga

för finansieringen av verksamheten. För att uppnå legitimitet

och markering av statens ansvar för Sverigeinformationen

utomlands bör bolaget -- i vart fall till en början -- ägas till

minst hälften av staten. Det är lämpligt att näringens företag

gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet och att den

representeras av en part. Om ett hälftendelägarskap blir

aktuellt bör enligt utskottets mening staten tillsätta

ordföranden i bolagets styrelse.

Marknadsföringsbolaget bör enligt utskottets mening ha en så

liten administration som möjligt. Detta kan underlättas av att

verksamheten i möjligaste mån drivs genom avtal med

turistnäringens företag.

Bolaget bör vidare eftersträva att minska kostnaderna för

utlandsorganisationen genom samverkan med befintliga

utlandsorgan och myndigheter när det gäller att t.ex. lösa

lokalfrågor.

Det är enligt utskottets mening lika viktigt vid övergången

till en ny organisation för marknadsföring som vid

omorganisationen av myndighetsfunktionerna att det inte blir

något avbrott eller någon nedgång i verksamheten och

aktiviteterna. Utskottet förutsätter att detta är utgångspunkten

vid de förhandlingar som förs mellan staten och näringen och att

resultatet av förhandlingarna blir en verksamhet med hög

professionalitet och effektivitet, anpassad efter de länder där

det nya bolaget verkar. Den kunskap, erfarenhet och kapacitet

som finns inom dagens organisation för marknadsföring bör

självfallet tas till vara.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen i enlighet med regeringens förslag godkänner att

staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 miljoner

kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande,

turistinriktad marknadsföring och information utomlands. Vidare

föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition

177 och motionerna Kr8 yrkande 1, Kr11 yrkande 2, Kr13 yrkande 1

och Kr411 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om ägandet av bolaget,

bolagsstyrelsen och utseendet av ordföranden i styrelsen, om

övergången till den nya organisationen för marknadsföring, om

inriktningen i stort av marknadsföringsbolagets verksamhet samt

om samverkan mellan bolaget, statliga aktörer utomlands och

aktörer inom turistområdet i Sverige i vad gäller

Sverigeinformation. Utskottet avstyrker motionerna Kr6 yrkande

1, Kr410, Kr602, Kr603, Kr604, Kr605 yrkandena 1--3, Kr607

yrkande 2, Kr608, N299 yrkande 5 och A807 yrkande 25 i

motsvarande delar.

Organisationsanknutna frågor

I proposition 177 (s. 15) anförs att den nya myndigheten i

samråd med olika organ inom turistområdet bör utforma ett

handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i

fråga om turismens utveckling. Programmet bör innefatta

såväl åtgärder avseende rekreationsresor som tjänsteinriktat

resande.

I flera motioner tas upp frågan om utarbetande av

handlingsprogram för turismen eller delar av turistområdet.

Enligt motion Kr411 (m), väckt under allmänna motionstiden,

bör staten tillsammans med turist- och resenäringen utarbeta en

strategiplan som klargör prioriteringar och ansvarsområden

inom turistområdet.

En ekonomisk handlingsplan och en strategi till stöd för

turismens utveckling i vad gäller utbildning, forskning och

investeringar inom turistområdet begärs i motion Kr601 (s).

Ett nationellt program för den småskaliga bygdeturismen begärs

i motionerna Kr13 (kds) yrkande 3, Kr609 (m), Kr610 (kds)

yrkande 1 och A448 (kds) yrkande 5. Genom särskilda insatser och

programarbete bör olika former av turistisk besöksverksamhet på

landsbygden utvecklas. Den småskaliga landsbygdsturismen bör

därigenom få status och profil. Programarbetet bör bl.a. syfta

till en samlad information om utbudet på området.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att den nya

turistmyndigheten skall ha de uppgifter som redovisas i

propositionen. Till dessa uppgifter hör att noggrant följa

utvecklingen inom turistnäringen. Myndigheten skall också på

olika sätt verka för att kunskaperna om branschen utvecklas. I

samråd med olika organ inom turistområdet skall myndigheten

utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna

åtgärderna i fråga om turismens utveckling. Enligt utskottets

uppfattning bör riksdagen inte detaljstyra myndighetens arbete.

När resultatet av arbetet med ett handlingsprogram redovisats

bör en prioriteringsdiskussion tas upp och ställning tas till

vilka åtgärder som bör vidtas. Därvid kan det bli aktuellt att

förändra myndighetens ansvarsområde liksom fördelningen av

arbetsuppgifter mellan myndigheten och bolaget. Då det gäller

utvecklingen av den småskaliga bygdeturismen vill utskottet i

sammanhanget nämna att syftet med EU:s nu löpande, treåriga

aktionsplan för turism bl.a. är att stödja bygdeturism. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella

motionsyrkandena.

Den nya myndigheten för utveckling, samordning m.m. inom

turistområdet skall svara för kunskapsutveckling. Den

skall ha beställaransvaret för den statliga statistiken inom

turistområdet, medverka i utvecklingsarbetet inom EU bl.a.

beträffande statistikfrågor, svara för viss metod- och

teknikutveckling, låta genomföra särskilda resvane- och

resenärsundersökningar, genomföra utredningar för att stärka

samordning samt stödja forskningverksamhet i ämnet.

Frågor om forskning och utbildning behandlas i ett antal

motioner.

I motion Kr8 (c) tas upp frågan om behovet av forskning och

utveckling för turistnäringen. Ökade satsningar på både

forskning och utbildning skulle betyda mycket för näringens

utveckling. Kompetensutveckling i vid bemärkelse -- inte minst

ökade av språkkunskaper -- skulle innebära stimulans för

turistnäringen. Vidare bör en bättre samordning ske i fråga om

insamlandet och spridandet av kunskap i form av analyser,

faktaunderlag, statistik m.m. Motionärerna hemställer att

regeringen skall komma med förslag om en förstärkning av

forskning och utveckling för turistområdet i den kommande

forskningspropositionen (yrkande 9). Vidare föreslår

motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av

ökade satsningar på utbildning inriktad på turistnäringen inom

gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och högskola (yrkande

10).

Ett antal motioner tar upp frågor som rör kunskapsutvecklingen

inom turistområdet och särskilt uppbyggnaden av resurser för

detta i Östersund. Vad som bl.a. kallas "en nationell funktion

med fasta forskningsresurser" vid Mitthögskolan och lokaliserad

till Östersund begärs i motionerna Kr7 (fp) yrkande 2, Kr10 (m)

i denna del, Kr410 (c) i denna del och Kr603 (s) i denna del.

Motionärerna redovisar de resurser för forskning, utveckling,

informationsinsamling och -spridning, m.m. som redan finns i

Östersund och som kan utvecklas vidare. De anför också att det

bör finnas en forsknings- och utvecklingsorganisation vid

högskolan där, som kan ta emot medel från EU:s strukturfonder

för regional utveckling inom turismens område. I några av

motionerna föreslås att fasta tjänster som professor i

nationalekonomi och företagsekonomi med inriktning mot turism

skall inrättas vid Mitthögskolan och placeras i Östersund.

Möjligheterna till ett utvecklat samarbete mellan

Mitthögskolan och Glesbygdsverket bör enligt motion Kr12 (mp)

tas till vara. Vidare bör Mitthögskolan ges förutsättningar för

att ytterligare utveckla användandet av den turistdatabas man

förvaltar (yrkande 3 i denna del). Det är angeläget att den nya

turistmyndigheten stimulerar miljörelaterad kompetensuppbyggnad

(yrkande 6). Detta kan enligt motionen innebära att man visar

hur turistsatsningar når en långsiktigt hållbar kvalitativ

utveckling om konsekvensbeskrivningar av turism görs vid

projekteringen (yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Som motionärerna framhåller är utvecklingen av turistnäringen

beroende av bl.a. kunskaps- och kompetensutveckling. Forskning

och utbildning till gagn för turistnäringen sker inom många

olika områden av utbildningsväsendet och den statliga

forskningsorganisationen. Jämfört med flera andra näringar har

dock den utbildning och forskning som är direkt inriktad mot

turistnäringen varit förhållandevis begränsad. En koncentration

av utbildning, utveckling, forskning m.m. har under senare tid

skett till högskolan i Östersund, vilken tillsammans med

högskolan i Sundsvall/Härnösand gick upp i den nyinrättade

Mitthögskolan den 1 juli 1993. Forskning och utbildning med

anknytning till och betydelse för turistnäringen finns givetvis

även vid andra högskolor och universitet.

Förutsättningarna för verksamheten vid universitet och

högskolor ändrades kraftigt genom beslut av riksdagen vid

riksmötet 1992/93 (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr.

1992/93:103). Universiteten och högskolorna har givits en

betydligt ökad frihet att besluta om sin verksamhet och sin egen

organisation. Statsmakternas styrning av grundutbildningen sker

på en mycket mer övergripande nivå än tidigare genom ett

utbildningsuppdrag till varje universitet och högskola som

uttrycks i helårsprestationer inom olika utbildningsområden och

i det antal examina som skall avläggas samt genom

regeringsbeslut om vilka examina varje universitet och högskola

får utfärda. Riksdagen beslutar om vid vilka universitet och

högskolor det skall finnas fakulteter för forskning och

forskarutbildning och anvisar medel under ett särskilt anslag

för forskning och forskarutbildning för varje sådant universitet

och sådan högskola. Högskola som har fakultet beslutar om

inrättande av professurer. I årets budgetproposition föreslås

att mindre och medelstora högskolor -- efter prövning av det nya

högskoleverket -- skall ges möjlighet att inrätta professurer.

Utbildningsutskottet har tillstyrkt förslaget (bet.

1994/95:UbU12).

Riksdagen beslutar om utbildningsvolymens och

forskningresursernas omfattning och fördelningen mellan

universitet och högskolor för treårsperioder. Innevarande

budgetperiod omfattar budgetåren 1993/94--1995/96. Beslut om

nästa budgetperiod kommer att tas under år 1996.

Beredningsarbetet inför den kommande budgetperioden bör enligt

utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen nu gör

uttalanden av exempelvis de slag som yrkas i motionerna.

Riksdagen får tillfälle att samlat besluta om prioriterings- och

fördelningsfrågor när förslag om forskningens dimensionering och

inriktning föreläggs riksdagen under år 1996.

Utbildningen inom gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen är ett kommunalt ansvarsområde. Kommunerna

förutsätts erbjuda ett brett utbud av utbildning inom ramen för

16 nationella program. De kan dessutom erbjuda specialutformade

program av kurser för att tillgodose utbildningsbehov t.ex. inom

det regionala och lokala näringslivet. Utskottet vill i

sammanhanget nämna att utskottet inhämtat att ett

utvecklingsarbete beträffande utbildnings- och läromedelsfrågor

pågår inom Svenska rese- och turistindustrins

samarbetsorganisation (RTS).

Till den nya turistmyndighetens ansvarsområde skall höra att

noggrant följa utvecklingen inom näringen och att stärka

samordningen mellan åtgärder som staten vidtar inom

turistpolitiken och inom utbildnings- och forskningspolitiken.

Myndigheten skall också verka för att öka samverkan mellan

staten, regionala organ, kommuner och näringen. I detta arbete

kommer myndigheten att ha anledning att ägna sig åt frågor som

rör dimensioneringen och inriktningen av både forskning och

utbildning av betydelse för turistnäringen. Det får ankomma på

myndigheten att -- utan några särskilda uttalanden från

riksdagens sida -- lämna de förslag till regeringen som

myndigheten finner nödvändiga inför kommande beslut om ny

budgetperiod för högskoleutbildning och forskning. Myndigheten

får också överväga de åtgärder som kan behöva vidtas för att de

ansvariga för utbildning på gymnasienivån skall få nödvändigt

underlag för att ta ställning till behovet av utbildning för

turistområdet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motionsyrkanden om forskning, forskarutbildning,

högskoleutbildning m.m. Utskottet avstyrker också förslaget att

riksdagen skall göra ett uttalande om förstärkt utbildning för

turistnäringen inom gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen.

I propositionen anges beträffande utformningen av

marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland att man

bör framhålla de strategiska fördelar som Sverige har

beträffande natur, kultur och geografiskt läge. Marknadsföringen

bör också avse de goda förutsättningarna för att genomföra

konferenser m.m. Marknadsföringen bör vidare inriktas på att

bearbeta researrangörer, bistå press och andra massmedia, sprida

reklam i massmedier och broschyrer till konsumenter samt följa

teknikutvecklingen och utnyttja informationsteknik, m.m.

I ett antal motioner tas vissa frågor rörande

marknadsföringsbolagets verksamhet upp.

I motion Kr8 (c) yrkande 6 hemställs att bolagets

marknadsföring skall vara aktiv och inriktad mot olika och

tydliga målgrupper samt att den skall grundas på

marknadsundersökningar som visar vilka målgrupperna är och vad

de önskar. Samarbetet med organisationer och operatörer bör

ökas. Vidare bör musik-, teater- och idrottsevenemang m.m.

utomlands med svenskt deltagande utnyttjas mera aktivt vid

marknadsföringen av Sverige som turistland.

Enligt motion Kr605 (s) yrkandena 4 och 5 bör marknadsföringen

både nationellt och internationellt bli mera offensiv och

särskilt inriktas mot att öka antalet besökare under lågsäsong,

speciellt i skogslänen.

Marknadsföringen bör enligt motionerna Kr7 (fp) yrkande 1 i

denna del och Kr10 (m) i denna del inriktas mera mot

betalningsstarka marknader och marknader där resenärerna har

större möjligheter att resa utanför högsäsongen.

I anslutning till förslagen i betänkandet Vår andes stämma --

och andras (SOU 1994:35) hemställs i motionerna Kr5 (s) och Kr9

(s) att Vallonbruken i Uppland och Ekomuseum Bergslagen skall

marknadsföras utomlands.

Slutligen anförs i motion Kr606 (fp) att en strategi bör

utvecklas för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland

för funktionshindrade. Sverige är ett av de bäst

handikappanpassade länderna i världen och enastående väl lämpat

för funktionshindrade turister att besöka.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på det nya bolaget

att ansvara för att marknadsföringen utomlands av Sverige som

turistland har hög professionalitet och utformas i dialog mellan

bolaget och aktörer och ansvariga på olika nivåer i Sverige.

Erfarenheter och kunskaper kan genom en sådan dialog förmedlas i

båda riktningarna till gagn både för marknadsföringen utomlands

och för utvecklingen av tjänster och produkter i Sverige.

Utskottet anser att riksdagen -- utöver vad som anförs i

propositionen om inriktningen av marknadsföringen -- inte bör

göra några uttalanden om detaljerna i utformningen av

marknadsföringen, varför utskottet avstyrker samtliga nu

aktuella motionsyrkanden.

I proposition 177 konstateras att staten har det samlade

ansvaret för presentationen av Sverige utomlands. Det är bl.a.

mot denna bakgrund som staten bör medverka i marknadsföringen

utomlands av Sverige som turistland även om den övergripande

marknadsföringen till stor del faller på branschintressena.

Ansvaret för den samlade presentationen av Sverige utomlands

faller på flera instanser där staten antingen är ensam ansvarig

eller där staten är medansvarig, såsom Utrikesdepartementet,

Svenska institutet, Sveriges exportråd och det kommande, nya

organet för information och marknadsföring utomlands av Sverige

som investeringsland. För att förstärka samordningen av

informationsinsatserna har regeringen inrättat en nämnd knuten

till Utrikesdepartementet, Nämnden för Sverigeinformation i

utlandet (NSU). Nämnden skall vara forum för utbyte av

synpunkter och information och fungera som rådgivande organ till

regeringen. I nämnden ingår representanter för Utrikes- och

Näringsdepartementen, Svenska institutet och Sveriges exportråd.

Verksamheten inom Nämnden för Sverigeinformation i utlandet

har uppmärksammats i två motioner. Enligt motionerna Kr7 (fp)

yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del är det viktigt

att nämndens arbete även kommer att omfatta informationen om och

marknadsföringen av Sverige som turistland. Nämnden bör ges

förutsättningar för att verka för en rationell samordning av

olika organs verksamhet utomlands t.ex. i fråga om lokaler,

teknik, pressbearbetning och samarbete med lokala och regionala

turistorganisationer i Sverige.

Utskottet noterade redan vid föregående riksmöte att bilden av

organisationen för information om Sverige utomlands är splittrad

(bet. 1993/94:KrU30 s. 10). Utskottet redovisade att en

samarbetsgrupp mellan UD, Svenska institutet, Sveriges exportråd

och Styrelsen för Sverigebilden hade bildats. Utskottet

förutsatte att även Näringsdepartementet skulle delta i gruppens

arbete. Utskottet kan nu notera att företrädare för

Näringsdepartementet ingår i den sedermera bildade Nämnden för

Sverigeinformation i Utlandet. Självfallet bör även den nya

myndigheten för utveckling och samordning inom turistområdet bli

representerad i nämnden. Det har vid utskottsutfrågningen i

ärendet framkommit att mycket återstår att göra för att inte

presentationen av Sverige utomlands skall fortsätta att ge ett

splittrat intryck. Det har också framhållits att det är

förvirrande för avnämarna och orationellt och oekonomiskt för

Sverige om verksamhet och aktioner utomlands inte samordnas på

ett bra sätt. Det är utskottets förhoppning att den nya nämnden

skall bli ett verksamt medel för att påskynda och förbättra

samordningen av presentationen av Sverige utomlands. Utskottet

utgår från att det till nämndens uppgifter också kommer att höra

att stimulera de utomlands verksamma organen att vid aktioner

och evenemang samordna sina kontakter även med lokala och

regionala organ inom turistområdet. Utskottet anser att det inte

är nödvändigt att -- som motionärerna begär -- nu göra något

särskilt uttalande från riksdagens sida om förutsättningarna för

nämndens arbete. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr7 (fp)

yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 99 miljoner

kronor skall anvisas under ett nytt anslag benämnt

Turistfrämjande. Medlen är beräknade för 18-månadersperioden den

1 juli 1995 -- den 31 december 1996. Eventuellt uppkommande

kostnader för avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden

föreslås få bekostas under ett annat nytt anslag benämnt

Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden. Detta

anslag föreslås föras upp med 1 000 kronor.

I proposition 177 förordas att av anslaget Turistfrämjande

om 99 miljoner kronor skall 18 miljoner kronor (dvs. 12 miljoner

kronor för en tolvmånadersperiod) avsättas för den nya

myndighetens verksamhet under budgetåret 1995/96 och att det

statliga bidraget till marknadsföringsbolaget under samma

budgetår skall uppgå till 76 miljoner kronor. Vidare hemställs

att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget,

dvs. 5 miljoner kronor, skall få belasta anslaget

Turistfrämjande.

I fem motioner behandlas anslagsfrågor.

Anslaget Turistfrämjande bör enligt motion Kr8 (c) yrkande 2

ökas med 12 miljoner kronor till 111 miljoner kronor. Ökningen

skall helt gå till marknadsföring.

Enligt motion Kr13 (kds) måste tillräckliga resurser

garanteras för en fortsatt aktiv marknadsföring utomlands av

samma omfattning som hittills (yrkande 1 i denna del). I motion

Kr608 (m) i denna del hemställs att marknadsföringen utomlands

bör ges rimliga resurser. I motionerna anges dock inte vilka

belopp som krävs för att motionärernas önskemål skall

tillgodoses.

En halvering av det av regeringen föreslagna beloppet yrkas i

motion N270 (mp) yrkande 4. Riksdagen skall således under

anslaget Turistfrämjande anvisa 49,5 miljoner kronor för

budgetåret 1995/96. I motion Kr12 (mp) yrkande 2 hemställs att

det statliga anslaget på sikt bör minskas då verksamheten vid

marknadsföringsbolaget så småningom helt bör finansieras av

näringen och då myndighetens ansvar med tiden bör koncentreras

på uppgiften att stärka och samordna kultur- och naturturism.

I motion Kr6 (v) yrkande 2 slutligen hemställs att från

anslaget Turistfrämjande bör bekostas en verksamhet där

arbetslösa ungdomar engageras i turistfrämjande verksamhet,

t.ex. som guider för utländska turister. Utbildningen av dessa

ungdomar bör ske vid länsmuseerna och bekostas med sådana medel

som länsstyrelserna disponerar.

I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet att

det inte är möjligt att förorda att medel till turistfrämjande

åtgärder anvisas utöver regeringens förslag även om det vid en

översiktlig jämförelse med vissa andra länder i Europa kan synas

vara en alltför knapp satsning. Den modell med delat finansiellt

ansvar mellan staten och näringen för marknadsföringen som

hittills prövats bör nu utvecklas vidare i enlighet med

regeringens förslag. Utskottet anser att denna modell bör kunna

ge marknadsföringsbolaget en ekonomisk bas som medger effektiv

och slagkraftig verksamhet.

Erfarenheterna av verksamheten vid den nya myndigheten resp.

inom det nya marknadsföringsbolaget under budgetåret 1995/96 får

visa i vad mån en justering av fördelningen av medlen mellan dem

behöver göras för tiden efter den 31 december 1996.

Medelsfördelningen dem emellan kan också komma att justeras om

förändringar i ansvarsfördelningen sker i framtiden.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt den av regeringen

föreslagna organisationen, där en ny myndighet bildas och där

staten tillsammans med näringen går in som delägare i ett nytt

marknadsföringsbolag. Utskottet föreslår nu med hänvisning till

det anförda att riksdagen anvisar 99 miljoner kronor under

anslaget Turistfrämjande och att riksdagen därvid avslår

motionerna Kr8 yrkande 2 i denna del, Kr12 yrkande 2 i denna

del, Kr13 yrkande 1 i denna del, Kr608 i denna del och N270

yrkande 4.

I det föregående har utskottet tillstyrkt förslaget i

proposition 177 att staten får teckna aktier intill ett belopp

av 5 miljoner kronor i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet

tillstyrker nu att riksdagen medger att kostnaderna för

aktieteckningen får belasta anslaget Turistfrämjande.

Utskottet har noterat att regeringen anser att utrymmet för

bidrag till olika organisationer inom turistområdet kommer att

vara synnerligen begränsat inom de resurser som föreslås anvisas

under anslaget Turistfrämjande. Som anförs i motion Kr8 är

folkrörelsearbetet inom frivilligorganisationer såsom Svenska

Turistföreningen (STF) m.fl. av stort värde. Dessa

organisationers arbete betyder mycket för att stimulera

människor till turism och rekreation inom det egna landet och

för att öka deras möjligheter till en innehållsrik fritid. Vid

fördelningen av medel under anslaget bör regeringen och den nya

myndigheten beakta vad utskottet här anfört. Organisationerna

bör således även fortsättningsvis i rimlig utsträckning få del

av det statliga stödet till turismen. Detta bör riksdagen med

anledning av motion Kr8 yrkande 2 i denna del som sin mening ge

regeringen till känna.

Medel från det nya anslaget Turistfrämjande bör inte användas

till drift av lokala projekt, såsom anställning av arbetslösa

ungdomar som guider. Inte heller bör riksdagen -- utöver de mera

generella riktlinjer som antagits beträffande det

regionalpolitiska stödet m.m. -- uttala sig om användningen av

de medel som länsstyrelserna disponerar. Riksdagen bör därför

avslå motion Kr6 yrkande 2.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag

att Styrelsen för Sverigebilden skall avvecklas per den 30 juni

1995. Utskottet tillstyrker nu att 1 000 kronor anvisas under

anslaget Kostnader för avveckling av Styrelsen för

Sverigebilden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturturism

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna

del, 1994/95:Kr8 yrkande 3 och 1994/95:Kr12 yrkande 1 i denna

del,

res. 1 (mp)

2. beträffande natur- och miljöfrågor inom turismen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr7 yrkande 3,

1994/95:Kr8 yrkandena 4 och 5 samt 1994/95:Kr12 yrkandena 1 och

4, båda yrkandena i denna del,

3. beträffande omfattningen och inriktningen av

turistpolitiken

att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:177 samt motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna del,

1994/95:Kr8 yrkande 8, 1994/95:Kr411 i denna del, 1994/95:Kr601

i denna del, 1994/95:Kr604 i denna del och 1994/95:Kr607 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Kr11 yrkande 1 godkänner vad som

förordats i proposition 1994/95:100,

5. beträffande inrättande av en myndighet för

turistfrämjande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:177 och

motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7, 1994/95:Kr11 yrkande 3,

1994/95:Kr13 yrkande 2 i denna del samt 1994/95:Kr411 i denna

del och med avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1,

1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr603,

1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607

yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25,

samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

6. beträffande aktieteckning i ett marknadsföringsbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:177 och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr410,

1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605

yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608,

1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga

motioner i denna del, godkänner att staten tecknar aktier intill

ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med

uppgift att svara för övergripande, turistinriktad

marknadsföring och information utomlands,

res. 4 (v) - villk. 2 - delvis

7. beträffande vissa bolagsfrågor

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:177 och

motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 1, 1994/95:Kr11 yrkande 2,

1994/95:Kr13 yrkandena 1 och 2, båda yrkandena i denna del, samt

1994/95:Kr411 i denna del och med avslag på motionerna

1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602,

1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3,

1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5

och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (v) - villk. 2 - delvis

8. beträffande handlingsplaner för ekonomi m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr411 i denna del och

1994/95:Kr601 i denna del,

9. beträffande programarbete för den småskaliga

bygdeturismen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr13 yrkande 3,

1994/95:Kr609, 1994/95:Kr610 yrkande 1 och 1994/95:A448 yrkande

5,

10. beträffande uttalande om förslag om turistforskning i

nästa forskningsproposition

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr8 yrkande 9,

11. beträffande vissa forskningsresurser vid Mitthögskolan

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr7 yrkande 2,

1994/95:Kr10 i denna del, 1994/95:Kr12 yrkande 3 i denna del,

1994/95:Kr410 i denna del och 1994/95:Kr603 i denna del,

12. beträffande turismkonsekvensbeskrivningar m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr12 yrkandena 5 och 6,

13. beträffande utbildning inom turistområdet m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr8 yrkande 10,

14. beträffande utformningen av marknadsföringen utomlands

av Sverige som turistland

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr5, 1994/95:Kr7

yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr8 yrkande 6, 1994/95:Kr9,

1994/95:Kr10 i denna del, 1994/95:Kr605 yrkandena 4 och 5 och

1994/95:Kr606,

15. beträffande Nämnden för Sverigeinformation i utlandet

att riksdagen avslår motionerna Kr7 yrkande 1 i denna del och

Kr10 i denna del,

16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del,

1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i

denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4

till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000

kronor,

res. 5 (c)

res. 6 (v) - villk. 2

res. 7 (mp) - villk. 3

17. beträffande kostnaderna för aktieteckningen i

marknadsföringsbolaget

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:177 medger

att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får

belasta reservationsanslaget Turistfrämjande under tolfte

huvudtiteln,

res. 8 (v) - villk. 2

18. beträffande bidrag till vissa organisationer inom

turistområdet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr8 yrkande 2 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. beträffande anställning av arbetslösa ungdomar som

guider, m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr6 yrkande 2,

res. 9 (v)

20. beträffande medelsanvisningen till Kostnader för

avveckling av Styrelsen för Sverigebilden

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kronor.

Stockholm den 18 maj 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Stig Bertilsson (m),

Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling

(s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica

Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s),

Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s),

Annika Nilsson (s) och Per Lager (mp).

Reservationer

1. Kulturturism (mom. 1)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i allt väsentligt de allmänna synpunkter på

kulturens och turismens ömsesidiga betydelse för varandra som

framförs i propositionen. Utskottet anser emellertid att om

Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en

långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring bör den starka

kopplingen mellan turism och kulturpolitik betonas i högre grad

än vad som framgår av propositionen. Detta bör riksdagen med

bifall till motion Kr12 yrkande 1 i denna del som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande kulturturism

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr12 yrkande 1 i

denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3

i denna del och 1994/95:Kr8 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet delar" och på s. 20 slutar med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr6 att

det är olämpligt att inrätta två separata organisationer för att

främja turistnäringen. Resurserna bör i stället koncentreras

till den i propositionen föreslagna nya turistmyndigheten vilken

-- utöver de uppgifter som enligt propositionen skall läggas på

den -- även bör få ansvaret för att utomlands marknadsföra

Sverige som turistmål. Myndigheten bör kunna utveckla ett nära

samarbete med de delar av näringslivet som är engagerade i

turistverksamheten. Det bör ligga i företagens eget intresse att

samverka med den nya turistmyndigheten.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr6

yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om inrättande av en ny myndighet med ansvar

för både de i propositionen föreslagna myndighetsuppgifterna och

marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande inrättande av en myndighet för

turistfrämjande

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i

denna del, med anledning av proposition 1994/95:177 och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, 1994/95:Kr13

yrkande 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr603,

1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607

yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25,

samtliga motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8

yrkande 7 och 1994/95:Kr11 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 5)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet delar" och på s. 20 slutar med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en ny nationell turistmyndighet

inrättas. Till att börja med bör myndighetens huvuduppgift vara

att stimulera branschsamverkan. När detta arbete givit resultat

och det inte längre behövs någon stimulans från myndighetens

sida bör myndighetens arbete koncentreras på uppgiften att

samordna statliga och kommunala kultursatsningar till gagn för

turismen samt på uppgiften att stärka turismens miljöprofil.

Enligt utskottets uppfattning bör därutöver Glesbygdsmyndigheten

ges en viktig roll som samordnare av regionalpolitiska

satsningar på turistnäringen. Utskottet föreslår att riksdagen

med bifall till motion Kr12 yrkandena 2--4 i motsvarande delar

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande inrättande av en myndighet för

turistfrämjande

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr12 yrkandena

2--4, med anledning av proposition 1994/95:177 och med avslag på

motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr13 yrkande 2,

1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604,

1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2,

1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga

motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7 och

1994/95:Kr11 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Aktieteckning i ett marknadsföringsbolag samt Vissa

bolagsfrågor (mom. 6 och 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 2) föreslagit

riksdagen att besluta om inrättande av en ny turistmyndighet med

uppgift att ansvara bl.a. för marknadsföringen utomlands av

Sverige som turistland. Genom att samla både samordnings- och

utvecklingsansvaret och ansvaret för marknadsföringen hos en

organisation i stället för två som regeringen föreslagit bör de

tillgängliga resurserna kunna utnyttjas mera effektivt.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen avslår

regeringens förslag att staten tillsammans med näringen tecknar

aktier i ett nytt marknadsföringsbolag.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande aktieteckning i ett marknadsföringsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i

denna del avslår proposition 1994/95:177 och motionerna

1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604,

1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2,

1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande

25, samtliga motioner i denna del,

7. beträffande vissa bolagsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i

denna del avslår proposition 1994/95:177 och motionerna

1994/95:Kr13 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411,

1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605

yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608,

1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga

motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 1 och

1994/95:Kr11 yrkande 2,

5. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att förutsättningarna i Sverige för att öka

antalet turister från andra länder är goda. Rese- och

turistnäringens konkurrenskraft har ökat, det ökade miljö- och

naturintresset gör landet intressant som turistmål, landet har

rika natur- och kulturupplevelser att erbjuda och den svenska

kronans nuvarande värde gentemot andra valutor har gjort det

billigare för utländska turister att besöka Sverige. Ett sådant

strategiskt läge måste utnyttjas inte minst mot bakgrund av att

turistnäringen är en sysselsättningsintensiv bransch och att den

kan betyda mycket för utvecklingen av ekonomiskt svaga regioner

i landet. Enligt utskottets uppfattning bör därför riksdagen i

enlighet med motion Kr8 yrkande 2 i denna del under anslaget

Turistfrämjande anvisa 12 miljoner kronor utöver regeringens

förslag eller sammanlagt 111 miljoner kronor. Ökningen skall

helt gå till marknadsföring utomlands av Sverige som turistland.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr8 yrkande 2 i

denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del,

1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr608 i denna del

och 1994/95:N270 yrkande 4 till Turistfrämjande för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 111 000 000 kronor,

6. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservationerna 2 och 4)

avstyrkt regeringens förslag om såväl inrättande av en

turistmyndighet som bildande av ett marknadsföringsbolag och

tillstyrkt förslag i motion Kr6 om att i stället enbart inrätta

en ny turistmyndighet som även har ansvar för marknadsföringen

utomlands. Utskottet föreslår nu att riksdagen beslutar att

anvisa 99 miljoner kronor under ett nytt anslag benämnt

Turistfrämjande, vilket skall disponeras av den av utskottet i

det föregående (reservation 2) föreslagna nya turistmyndigheten.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del,

1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i

denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4

till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000

kronor,

7. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 3) tillstyrkt att

den nya turistmyndigheten till en början skall ha till

huvuduppgift att stimulera branschsamverkan med syfte att på

sikt minska behovet av statliga insatser på samverkansområdet.

Vidare anser utskottet att branschen i så stor utsträckning som

möjligt bör svara för kostnaderna för marknadsföring utomlands.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motionerna Kr12 yrkande 2 i denna del och N270 yrkande 4

anvisar 49,5 miljoner kronor under det nya anslaget

Turistfrämjande.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Kr12 yrkande

2 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4, med anledning av

proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr8

yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del och

1994/95:Kr608 i denna del till Turistfrämjande för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 49 500 000 kronor,

8. Kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget

(mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "I det föregående" och slutar med "anslaget

Turistfrämjande" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservationerna 2 och 4)

förordat att marknadsföringen utomlands skall handhas av en ny

turistmyndighet och att staten således inte skall gå in som

delägare i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet föreslår

därför att riksdagen avslår regeringens förslag om bestridande

av kostnader för aktieteckning i ett marknadsföringsbolag.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande kostnaderna för aktieteckningen i

marknadsföringsbolaget

att riksdagen avslår proposition 1994/95:177,

9. Anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m. (mom.

19)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Medel från" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att turistpolitiken på olika sätt bör kopplas

starkare till sysselsättnings- och regionalpolitiken. I enlighet

med vad som anförs i motion Kr6 bör därför den nya

turistmyndigheten kunna få använda medel under anslaget

Turistfrämjande som bidrag till sådana länsmuseer m.fl. som

anställer arbetslösa ungdomar som guider för utländska turister.

Länsmuseerna bör få bidrag från länsstyrelserna till utbildning

av dessa guider. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande anställning av arbetslösa ungdomar som

guider, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,Särskilda yttranden

1. Avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden och Inrättande

av en myndighet för turistfrämjande (mom. 4 och 5)

Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan

Backman (alla m) anför:

Vid utskottsbehandlingen av turistpolitiken har vi strävat

efter att åstadkomma en så bred majoritet som möjligt för att

tillförsäkra näringen stabila turistpolitiska förutsättningar

för den framtida utvecklingen. Utskottets förslag beträffande en

ny turistmyndighets verksamhetsområde m.m. stämmer väl överens

med vårt förslag i motion Kr11 om ett delvis förändrat och

utvidgat verksamhetsområde i vad gäller myndighetsuppgifterna

för Styrelsen för Sverigebilden. Mot denna bakgrund har vi

avstått från att yrka bifall till förslaget i vår motion om att

bibehålla Styrelsen för Sverigebilden.

2. Uttalande om förslag om turistforskning i nästa

forskningsproposition (mom. 10)

Marianne Andersson (c) anför:

Centerpartiet har i motion Kr8 begärt att regeringen skall

föreslå ökade satsningar på turistforskning i nästa

forskningsproposition. Kulturutskottet konstaterar i betänkandet

att utbildning och forskning som är direkt riktad mot

turistnäringen är förhållandevis begränsad jämfört med vad som

är fallet för andra näringar. Utskottet framhåller också hur

viktig turistnäringens utveckling är för sysselsättning och

regional utveckling. Den nya turistmyndigheten har bland sina

uppgifter att svara för kunskapsutveckling inom turistområdet.

Jag förutsätter att myndigheten ingående belyser behovet av

turistforskning inför beredningen av nästa

forskningsproposition och att regeringen tar hänsyn till detta.

Mot denna bakgrund har jag avstått från att yrka bifall till

motionsyrkandet.

Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om

turismen

Bilaga

Tid: Tisdagen den 18 april 1995

Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset

Deltagarförteckning

Inbjudna deltagare

Från Styrelsen för Sverigebilden:

Kanslichef Jan Brännström

Från Sveriges exportråd:

VD Ulf Dinkelspiel

Från Next Stop Sweden, Swedish Travel and Tourism Council:

VD Per-Johan Orrby

Director Barbro Hunter Mc Ausland, London

Från Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation

(RTS):

Ordföranden Peter Forssman

VD Kjell Andersson

Från Svenska turistföreningen (STF):

Generalsekreterare Ingemar Liman

Från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Turism:

VD Mats Ryning

Från Skånes turistråd:

Turistdirektör Lars Carmén

Från Destination Örebro AB:

Sylva Johansson

Från Liseberg AB:

VD Mats Wedin

Från Stockholm Convention Bureau AB:

Ordföranden Tom Beyer

VD Bengt Klaesson

Från Gotlands Turistservice:

VD Inger Harlevi

Från Claes Almér Unternehmenberatung, Hamburg:

Direktör Claes Almér

Ledamöter och suppleanter i utskottet

Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson

(s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson

(c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson

(fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta

Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds), Nils-Erik Söderqvist (s) och Annika Nilsson (s).

______________

Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid

utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra

korrigeringar och -- i begränsad omfattning - föreslå

förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.

Ordförande Åke Gustavsson: Jag har nöjet att på

kulturutskottets vägnar hälsa alla varmt välkomna till dagens

offentliga utfrågning om turismen. Utfrågningen är föranledd

dels av ett antal motioner under den allmänna motionstiden, dels

av en proposition om turismen och ett antal följdmotioner i det

sammanhanget.

Det betonas ofta att turismen internationellt sett är inte

bara den största utan också den snabbast växande näringen. Här i

Sverige tenderar turismen att inta en allt större plats.

Per-Johan Orrby har, i en intervju i en av våra

Stockholmstidningar, sagt att han räknar med att man skall

spräcka 1989 års rekord i turismen under 1995. Det visar en del

av betydelsen av den verksamheten.

Vi tänker nu göra en ordentlig beredning av detta ärende. Vi

ser ett värde i att kunna nå en bred politisk enighet om

riktlinjerna för den svenska turistpolitiken, såsom staten kan

påverka den. Lyckas vi med det, vilket jag hoppas och tror, kan

vi också medverka till att lägga en stabil grund för

verksamheten framöver, i förhoppning om att vi kan få en positiv

utveckling av turismen. Vad som är en positiv utveckling av

turismen kan vi dock diskutera. Det är också en av

utgångspunkterna för dagens utfrågning.

Jag utgår från att alla har fått ett PM om dagens utfrågning.

Däri ingår också en lista över dem som har anmält sitt

deltagande. De inbjudna ges nu tillfälle till ett

inledningsanförande om tre minuter. Det skall alltså handla om

marknadsföring, propositionen om den nya myndigheten och det nya

bolag som skisseras.

Jan Brännström: Herr ordförande! Styrelsen för

Sverigebilden har, som tidigare har sagts här i utskottet och

som framgår av regeringens proposition, föreslagit förändringar

av den tingens ordning som gäller statens engagemang i turismen

sedan 1992. Regeringens proposition är, utifrån de förslag vi

har ställt och den diskussion som har förts på basis av de

senaste tre årens erfarenheter, i stort sett bra.

Efter att i vår fördjupade anslagsframställning förra året ha

angett tre modeller för en organisation, specificerade vi i

höstens budgetäskande vår syn på statens finansiella medverkan i

olika led av marknadsföringen. Vi hävdade att staten har ett

hundraprocentigt ansvar när det gäller de grundläggande,

imageskapande åtgärderna, i vilka kan ingå exempelvis driften av

turistkontor på prioriterade marknader. Speciell

kampanjmarknadsföring skall i grunden initieras, beslutas och

finansieras av näringen själv. Staten skall dock kunna matcha

näringens insatser, enligt vårt budgetförslag till 50 %. Staten

har dessutom kostnader för ett mindre antal rena

myndighetsuppgifter av vilka ambitioner på kunskapsområdet är

det mest betydelsefulla.

Det har under åren talats om, och talas fortfarande om, den

s.k. Exportrådsmodellen för samverkan mellan stat och

turistnäring. Jag känner Exportrådet sedan mina år där och vet

att Exportrådet genomför många s.k. exportaktioner runt om i

världen. Totalt torde man betjäna mellan 7 000 och 8 000

svenska exportföretag genom olika aktioner, men aldrig alla

samtidigt. Varje aktion samlar var för sig kanske upp till 30

deltagande företag. Staten finansierar upp till 40 % av den

samlade projektkostnaden i enskilda aktioner.

Svensk turistnäring består av drygt 20 000 företag av vilka

merparten är små och geografiskt väl spridda. Exportandelen,

dvs. service till utländska besökare, är för de flesta företag

en mindre andel av omsättningen. Dessa företag skulle vara

betjänta av en väl beprövad modell med exportaktioner, vilket

icke bara skulle ge en samlad slagkraft i enskilda

marknadsföringsprojekt utan också bidra till turistföretagens

internationalisering.

Grunden för marknadsföringsinsatser måste vara god kunskap om

olika marknader och attityder och kunskap om Sverige som resmål.

Styrelsen för Sverigebilden har med två mycket stora

undersökningar 1992 och 1994 inlett en kartläggning av den

svenska turistmarknaden. Den visar att marknadsföringsinsatserna

måste vara selektiva mellan marknader och kanske även inom

marknader, beroende på hur väl identifierade målgrupperna är.

Två av våra största besökargrupper, tyskar och danskar, kommer

till övervägande del till Sverige för vad man kan kalla

sedvanlig sommarstugevistelse. Dessutom återkommer mer än

hälften av dem år efter år. Det betyder att viktiga insatser i

framtida marknadsföring måste vara att bearbeta målgrupper med

ett aktivt svenskt utbud som dessutom förlänger säsongen förbi

de traditionella skandinaviska sju sommarveckorna.

Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag har egentligen bara

två kommentarer. Den första avser den grundläggande tanken att

åstadkomma samverkan mellan stat och näringsliv på detta område.

Det är min uppfattning att det är en bra modell. Jag säger det

både i min egenskap av chef för Exportrådet och utifrån mina

tidigare erfarenheter. Jag tror att det är en modell som alla

parter har att tjäna på.

Min andra kommentar avser organisationen och marknadsföringen

utomlands. Här vill jag säga rent allmänt att jag tror på

största möjliga samverkan mellan olika svenska aktörer

utomlands. När det är sagt säger mig många års erfarenhet från

utlandet att det inte finns en enda modell som en gång för alla

är given för alla marknader. Man måste söka olika modeller på

olika marknader. Men man skall ha klart för sig att varje gång

man upprättar ett kontor bygger man upp fasta kostnader. Fasta

kostnader styr också den totala medelsfördelningen. Därför bör

man eftersträva största möjliga samverkan. Däri inkluderar jag

lokalgemenskap, där det är möjligt, på svenska marknader

utomlands. Därigenom får man också en organisation som lättast

kan anpassas till förändrade omständigheter.

Jag tror att man måste vara realistisk och inse att oavsett

vilken representation vi väljer utomlands måste vi arbeta genom

lokala specialister. Det gäller på handelsområdet. Det gäller

säkert på turistområdet. Det gäller alla områden. Därför bör man

i fråga om val av marknadsföringskanal också ha detta

ytterligare led i sinnet, att man förmodligen måste se till att

en hel del av de medel som avsätts totalt går till lokala

aktörer.

Därför tror jag att det är riktigt att se satsningen på turism

ungefär som andra stora aktioner. Vi har ett snarlikt fall på

livsmedelsområdet, om än av betydligt mindre dimension, där man

utifrån en given summa pengar som avsätts för ändamålet

bestämmer hur man inom ramen för denna samlade aktion skall

fördela tillgängliga medel. Jag tycker att man skall sträva

efter att vara så litet låst som möjligt från ett budgetår till

ett annat. Det medger en inriktning av marknadsföringen som

förhoppningsvis blir så effektiv som möjligt.

Peter Forssman: Herr ordförande! RTS är en

paraplyorganisation för rese- och turistindustrin. Vi företräder

14 branschorganisationer, alltifrån hotell, restauranger,

resebyråer, researrangörer, transportörer, turistbyråer och

biluthyrare. Många företag ingår i den breda skara som RTS

representerar. RTS är en ung organisation. Som herr ordföranden

påpekade företräder vi en industri som växer i betydelse och vad

gäller sysselsättning är världens största. Den svarar för 10 %

av världens BNP. I Sverige sysselsätter industrin 200 000

människor på hel- eller deltid.

Lika väl som RTS är en ung organisation är turistpolitik med

kommersiell inriktning en ganska ny företeelse i Sverige. För

såväl branschföreträdare som politiker kan det ibland vara

ganska svårt att hitta de gemensamma nämnarna i den

mångfasetterade verksamhet som denna industri representerar. Jag

har uppfattat det som att det för många politiker har varit en

ny erfarenhet att se turistverksamhet primärt som

arbetsmarknads- och näringspolitik.

När det gamla Turistrådet avvecklades för tre år sedan

igångsattes en process som vi fortfarande bara är i början på.

Den processen har bl.a. inneburit att rese- och turistindustrins

roll i det svenska samhället och den svenska ekonomin kommit

under livlig debatt. Den turistpolitiska proposition som

regeringen nu lagt fram ser jag som ett logiskt led i denna

process. Jag uppfattar det som den första näringsinriktade

turistpolitiska proposition som har lagts fram i Sverige och som

därmed understryker rese- och turistindustrins

sysselsättningseffekter och ekonomiska betydelse.

RTS kan i allt väsentligt ställa sig bakom de mål, strategier

och strukturer som föreslås i propositionen. Vi ser ändå

regeringens förslag bara som ett led i processen. Det gäller nu

att i fortsatt dialog gå från ord till handling. Det är viktigt

att utveckla effektivast möjliga arbetsformer på

utlandsmarknaderna, precis som Ulf Dinkelspiel var inne på, i

samverkan mellan UD, Exportrådet, Svenska institutet och

turistnäringen, så att man kan minimera fasta kostnader och få

största möjliga effektivitet.

De ekonomiska förutsättningarna måste klaras ut långsiktigt.

Vi finner det oroande att Sverige fortsatt vill minska sin

insats på detta område medan konkurrentländerna ökar sina. RTS

anser att det bör finnas möjligheter att omfördela medel inom

statsbudgeten så att marknadsföring av Sverige får ett rimligt

utrymme. Vi vill också understryka att vi ser statens insatser

på detta område mer som en investering än som en kostnad.

Sammantaget välkomnar RTS propositionen. Vår bedömning är

också att det bör finnas goda förutsättningar att nå en bred

uppslutning kring den.

Kjell Andersson: Herr ordförande! Jag skall koncentrera

mig på RTS inställning till de rent organisatoriska förslagen i

propositionen. Jag vill börja med att understryka vad Peter

Forssman sade, nämligen att vi i princip stöder de förslag som

läggs fram, dvs. att Styrelsen för Sverigebilden i sin nuvarande

form läggs ned, att det inrättas en myndighet bl.a. för

samordning av statens insatser och att det inrättas ett bolag

för marknadsföring.

Det kan finnas synpunkter på att man har två organ i detta

sammanhang. Vi tycker att det finns några goda skäl för att göra

den uppdelning som är föreslagen i propositionen. Ett skäl är

att vi tror att man skulle riskera att marknadsföringsfrågorna

inte prioriterades tillräckligt om man hade en gemensam

organisation. Många av oss har erfarenheter bl.a. från

Turistrådet, som hade många olika uppgifter. Vi tror att den

lösningen inte var bra. Ett annat skäl till att vi tycker att

denna uppdelning är riktig är att vi tycker att

marknadsföringsfrågorna lämpar sig väl att hantera i ett bolag

som ägs gemensamt av näringen och staten. Däremot tycker vi inte

att de övriga uppgifter som föreslagits för myndigheten är av

den karaktären.

Låt mig börja med marknadsföringsbolaget. Vi förutsätter att

det skall vara två jämbördiga parter i bolaget. Vi anser också

att det är väsentligt att vi får kontinuitet i verksamheten, att

vi inte tappar tempo. Vi tycker alltså att det nya bolaget bör

bygga på det nuvarande Next Stop Sweden och tillvarata dess

kompetens och erfarenheter. Planeringen för 1996 pågår för fullt

redan nu. Det får inte uppstå samma vakuum som när Sveriges

turistråd lades ned.

När det gäller myndigheten vill jag säga att vi tycker att det

är riktigt att statens insatser på detta område samordnas i ett

organ. Det bör finnas ett statligt organ för dialog med

näringen. Inte minst tycker vi att det uppdrag om

kunskapsuppbyggnad som Styrelsen för Sverigebilden har fått

skall fullföljas och utvecklas. Utan statistik och fakta kan

inte måluppfyllelse mätas. Den kan inte heller jämföras med

omvärlden. För en meningsfull dialog behövs en faktabas av sådan

kvalitet att den egentligen inte kan ifrågasättas av någon.

När det gäller dessa organ tycker vi att det är väsentligt att

man, i det arbete som följer efter det att riksdagen har fattat

sitt beslut, klargör vilka roller myndigheten har och vilka

roller marknadsföringsbolaget har. Det måste bli en klar

beskrivning av uppgifterna. Vi tycker också att det är

väsentligt att de uppgifter som inte skall ligga på vare sig

bolaget eller myndigheten beskrivs, dvs. de uppgifter som i

första hand faller på regeringen och Näringsdepartementet. Det

anser vi vara de övergripande målen och strategierna. Det är vår

uppfattning att de bör formas i ett samspel mellan näringens

företrädare och regeringsföreträdare.

Slutligen måste jag kommentera det som Peter Forssman nämnde

om de ekonomiska resurserna i detta sammanhang. Vi har tidigare,

bl.a. med hänvisning till grannländerna, hävdat att statens

anslag till turistfrämjande borde ligga i storleksordningen 200

miljoner kronor. Vi har också hävdat att en sådan satsning är

lönsam för samhället. Vi tror att flera turister leder till ökad

sysselsättning och ökade skatteintäkter. Vi har samma

uppfattning i dag. Vi kan tänka oss att föreslå att den

myndighet som inrättas skulle kunna ges i uppdrag att analysera

dessa samband litet närmare. Det är vår tro att ökad turism

leder till ökad sysselsättning.

När det gäller det korta perspektivet, dvs. det budgetår vi

står inför, vill vi vädja om att man genom riksdagens behandling

inte gör någon försämring av anslagen till turistfrämjande

åtgärder. För marknadsföringen av Sverige skulle de

neddragningar som förslaget innebär medföra besvärande

konsekvenser för kontinuiteten i verksamheten.

Ingemar Liman: STF är något annorlunda än de flesta i

detta sammanhang, som ideell medlemsförening. När vi var här för

ganska exakt ett år sedan betonade STF vikten av att staten

ekonomiskt och organisatoriskt mera direkt finns med i den

svenska turismen. Samhällets ansvar för allmän

Sverigeinformation samt för basresurser och infrastruktur,

alltifrån våra turistattraktiva vidder till vårt vägnät, är

uppenbart.

STF noterar med tillfredsställelse att man i propositionen

också talar om de inhemska turisterna. De utgör mer än tre

fjärdedelar av våra besökare, inte bara hos STF. Vi gläder oss

också åt betoningen av långsiktighet, samverkan och samordning

och dessutom det samhälleliga ansvaret för att de grundläggande

resurserna natur och kultur brukas på ett hållbart och

långsiktigt sätt.

STF har i 110 år verkat för en turism som har sin grund i

upplevelser av natur och kultur. Vi har också verkat för att man

skall bruka och inte missbruka resurserna. Med generationer av

medlemmars engagemang och mycken idealitet har föreningen bl.a.

möjliggjort säker turism i väglöst land liksom ett

rikstäckande nät av prisvärt vandrarhemsboende med

internationellt kvalitetsrykte. Jag vågar faktiskt påstå här att

STF:s insatser är av fundamental betydelse för natur- och

kulturturism i Sverige. Många av dessa insatser som t.ex.

fjällinformation, fjällsäkerhet, kontroll och säkerhet i landets

gästhamnar och allmän Sverigeinformation kommer inte specifikt

våra medlemmar till del men är en samhällsnytta ovärderlig för

svensk turism. Med förvåning och ett visst mått av oro noterar

vi därför den mening i propositionen där det står att utrymmet

för bidrag till organisationer inom turistområdet kommer att

vara synnerligen begränsat. Vi undrar hur vi skall tolka det.

När det gäller den generella Sverigeinformationen vill vi

lyfta fram en för oss viktig fråga. Vart vänder man sig i dag

när man vill veta om det är bra bilväg mellan Karlstad och Orsa

via Grythyttan? Vart vänder man sig normalt om man vill ha

upplysningar om vattentemperaturer, snödjup, öppettider,

väderlek och barnpassning? Jo, i mycket stor utsträckning till

Svenska turistföreningen och dess resesäljare. Genom namn och

rykte har det blivit så, i ökad omfattning sedan Sveriges

turistråd lades ned. Upp till 60 % av våra försäljares tid går

åt till allmän turistinformation som inte leder till försäljning

hos oss och som inte direkt går att skicka vidare till annan

organisation eller företag. Det är basinformation som den

enskilde turisten absolut behöver. Turisterna tycks anse att det

skall finnas en sådan samhällelig service och att den bör finnas

också hos den ideella föreningen STF. Eftersom vi har kunskap är

vi inte ovilliga att fortsätta med dessa insatser, men som ett

komplement till andra lösningar. Det måste i så fall också till

ett samhälleligt stöd. Våra medlemmar kan rimligen inte klara av

att finansiera denna omfattande verksamhet i fortsättningen.

Sammanfattningsvis: Det finns oerhört mycket kunskap, 110 års

erfarenhet av Sverigeturism hos STF. Det bör staten tänka på när

man nu har att välja vad man skall satsa på.

Mats Ryning: Herr ordförande! Lantbrukarnas riksförbund

arbetar i dessa sammanhang med att hjälpa lantbrukare att

utveckla, marknadsföra och distribuera befintliga och nya

turistprodukter. Vi har bl.a. varit med i det projekt som kallas

Bo på lantgård, som har rönt en uppskattad framgång under senare

år.

Jag vill kommentera följande saker i propositionen. Som

tidigare har nämnts är det viktigt att det finns kontinuitet.

Det skall vara en långsiktighet. Betoningen på de inhemska

turisterna är viktig. Det är också viktigt med en överlappning

vid en organisationsförändring som blir så smidig som möjligt,

så att man inte tappar tempo.

De resurser som finns måste vara tillräckligt stora. Det finns

i dessa sammanhang många som har svårt i sin marknadsföring. De

är avsändare som inte kan betala för sig, men ändå är viktiga

turistinslag inom naturturismområdet och kulturturismområdet.

Man kan exempelvis nämna fäbodbrukarna, som är ett mycket

intressant turistiskt inslag men som har svårt att finansiellt

bidra till den allmänna marknadsföringen som skall ge en så rik

och omfattande bild av Sverige som möjligt.

I detta sammanhang kan det också vara viktigt att notera att

det finns många andra faktorer som påverkar marknadsföringen när

det gäller småskalig turistverksamhet framför allt på

landsbygden. Det är det regelverk som finns för bl.a.

småföretagare. Det kommer också in i marknadsföringen.

Skyltregler m.m. kan vara av avgörande betydelse för de små

företagen ute på landsbygden. Viktigt är naturligtvis också att

allemansrättsliga hänsyn tas såväl i de turistiska

verksamheterna som i övrigt.

Lars Carmén: En förutsättning för utvecklingen av rese-

och turistindustrin är att den har sin grund i ett utvecklat,

dynamiskt och levande samhälle. Jag vågar påstå att ingen som är

seriöst verksam inom rese- och turistindustrin förordar en

reservatsturism.

Det finns inget motsatsförhållande mellan regionalpolitik och

rese- och turistindustrin, men det finns heller inga

likhetstecken mellan regionalpolitiska resurser och en regional

utveckling av rese- och turistindustrin.

Rese- och turistindustrin skall i likhet med andra

näringsverksamheter betraktas och behandlas i ett helt

samhälleligt perspektiv. Det bör finnas överensstämmelse och

synergism mellan sysselsättningspolitik, miljöpolitik,

rekreationspolitik, kulturpolitik och turistpolitik.

Det är mycket glädjande att det finns en bred politisk

uppslutning kring behovet av en nationell turistpolitik. Enligt

min mening bör målen för denna innefatta sysselsättning och

ekonomi och inte rekreation och fritid.

Regeringen har i sin proposition tagit fasta på rese- och

turistindustrins näringspolitiska betydelse. Statliga,

infrastrukturella resurser har naturligtvis betydelse för rese-

och turistindustrin liksom för andra näringar. Det är därför

viktigt att dessa insatser sker samordnat och mot bakgrund av

kunskap om rese- och turistindustrins förutsättningar, villkor

och effekter. Skall vi ha en nationell turistpolitik värd

namnet, skall också inom denna beaktas de samhällsresurser som

innefattas i statens anslag till länsstyrelsernas

näringslivsutvecklande verksamhet, detta inte minst med hänsyn

till att man i flertalet projektansökningar åberopar "en stor

turistisk potential".

Samarbete är ett nyckelord. Alla räcker upp handen och säger i

teorin ja till samarbete, men det är i verkligheten samarbetet

skall praktiseras, och det är då de vackra tankarna sätts på

prov.

Vi måste på lokal, regional och nationell nivå skapa praktiska

samarbetsmodeller, som har sin utgångspunkt i realistiska

förväntningar, anpassade till den marknad och de segment som man

vill och kan nå. Alltför ofta utgår både produktutveckling och

marknadsföring från våra egna referensramar och låsningar vid

administrativa gränser. Utgångspunkten borde naturligtvis vara

kundens, besökarens eller turistens referensramar och

intresseområden. Det turistiska utbud som inte är tydligt och

tillgängligt har små möjligheter att nå utanför sockengränsen.

Marknadsföring måste ha en stark koppling till

produktutveckling och utbud. Den generella Sverigeinformationen

och den direkta marknadsföringen kan inte baseras på en

optimering av medfinansieringen. Det är därför ur nationell

synpunkt motiverat med större statliga marknadsföringsinsatser

än vad som nu föreslås. Det är nödvändigt att genom

kontinuerliga marknadsundersökningar definiera olika målgrupper,

deras behov, önskningar och efterfrågan av upplevelser.

Huvudansvaret för kompetensutvecklingen måste i första hand

vila på rese- och turistindustrin själv. Erfarenheten visar

emellertid att staten måste ta olika initiativ inom detta

område. Målet måste vara att ge rese- och turistindustrin nya

och bättre verktyg genom en koordinering av forskning,

analysverksamhet, rådgivning och utbildning. De statliga

resurser som avsätts för kunskapsutveckling och forskning måste

anpassas till de förändringar som sker i samhället. Det saknas

fasta forskningsresurser inom rese- och turistindustrin. Det är

inte tillfredsställande att det behov av kunskaps- och

forskningsinsatser för staten och näringen som ostridigt finns

inte har blivit tillgodosett.

Regeringen bör i detta sammanhang i den forskningspolitiska

propositionen återkomma med förslag på hur forskning och

kompetensutveckling inom rese- och turistindustrin skall kunna

stödas. Den myndighet som har föreslagits i propositionen bör ha

en central roll i denna fråga, så att resultaten och kunskapen

når en operativ verklighet.

Genom Styrelsen för Sverigebildens försorg har ett

övergripande definitions- och statistikprojekt påbörjats.

Projektets mål är att ge ett tydligare grepp om rese- och

turistindustrins innehåll och struktur samt dess ekonomiska och

sysselsättningsmässiga betydelse. Inom EU är utvecklingen av en

gemensam turiststatistik en prioriterad fråga. Det är

utomordentligt viktigt att det projektet får fortsätta.

Jag har genomgående använt uttrycket rese- och

turistindustrin. Kärt barn har många namn -- detta har formellt

ännu inte blivit döpt, men det är på tiden att så sker. Det har

verkligen gjort sig förtjänt av en egen identitet.

Sylva Johansson: Jag representerar turistbyrån i Örebro

och mina kolleger i Örebro län. Utifrån detta har jag följande

att anföra.

I en ny organisation för svensk turism bör de regionala och

lokala turistorganisationerna vid sidan av staten ges ett starkt

inflytande, detta för att skapa samordning och långsiktighet

inom svensk besöksnäring. Samarbete måste bli nyckelordet.

I dag har regionerna ytterst litet att säga till om. Ta vara

på all den kompetens som finns ute i landet i stället för att

använda regionerna som finansiärer för en centralstyrd

marknadsföring! Förslagsvis kan detta åstadkommas genom att de

anställda i den nya organisationen var och en inriktar sig

speciellt på en region.

Önskvärt vore att de personer som inriktar sig på en region

också hämtas från denna region, inte från Stockholm eller något

annat håll. Förslag på regioner är t.ex.

Närke-Västmanland-Värmland-Sörmland. På detta sätt skulle

förståelsen för regionernas speciella krav och behov kunna öka.

Utifrån dessa större regioner kan man skräddarsy paket för

grupper eller individer och presentera Sverige som det oerhört

varierade land det faktiskt är i stället för att som nu

presentera 24 stycken Sverige i miniatyr, som alla påstår sig ha

allt. Ingen tysk turist reser t.ex. 100 mil för att semestra i

Västmanland. Däremot kan man väcka intresse för en semester i

Mellansveriges anrika kulturbygder.

Ytterligare ett sätt att stärka banden till regionerna är att

lokalisera den nya organisationen till en annan plats än

Stockholm, t.ex. till Örebro, Sveriges demografiska mittpunkt,

eller till Östersund, geografisk mittpunkt och säte för stor

turismkompetens inom högskolan.

Eftersom Next Stop Sweden inriktar sig väldigt hårt på

landskap och låter landskapen betala för sitt utrymme i de olika

utlandskatalogerna, blir marknadsföringen ofta väldigt

sönderhackad. Alla vill framhäva sig så mycket som möjligt på

det katalogutrymme de har råd med. I stället för att det unika

med varje landskap tas fram, blir resultatet en enda röra av

vacker natur, sjöar och älgar. Turister bryr sig sällan om att

de befinner sig i Närke eller Värmland. Bättre vore att satsa på

de regioner jag har beskrivit, regioner som är sammanhållna av

gemensamma turistiska förutsättningar snarare än av tusenåriga,

i dag ofta tämligen inaktuella landskapsgränser.

Avslutningsvis vill jag referera ett litet brev jag fick från

en turist från Tyskland. Där påpekades att alltför många i

exempelvis Tyskland fortfarande tror att Sverige är ett väldigt

väldigt dyrt land, vilket det inte är. Vi måste alltså tänka på

det i vår framtida marknadsföring.

Mats Wedin: Det är trevligt att vara här som representant

för besöksattraktionerna. Vi är nämligen inte så många sådana

här i salen.

Vi är allmänt positiva till propositionen och de förslag som

finns vad gäller både myndighetens roll och statens ägande i

det nya marknadsföringsbolaget, som naturligtvis bör ges rejäla

resurser för att marknadsföra vårt land. Jag vill understryka

vikten av att vi har en både gemensam och kraftfull

turistpolitik, som naturligtvis, som tidigare talare har

påpekat, måste kunna marknadsanpassas för att bli bra. Det finns

en oerhört stor outnyttjad potential både i de mogna

turistmarknader som omger oss och i nya marknader som östra

Tyskland, Tjeckoslovakien, Polen och andra länder, där vi nu, i

denna "turismens gryning" i dessa länder, kan göra ett intryck.

Vi måste i turistpolitiken självfallet lyfta fram det som är

unikt i Sverige, både naturen och möjligheterna till ekoturism.

Jag tror att det är viktigt att poängtera samverkan med

storstäderna. Storstäderna är dels portar till landet för de

allra flesta, dels de största kultur- och evenemangscentrum som

landet har.

I det sammanhanget spelar besöksattraktioner som Liseberg en

stor roll. Vi spelar en stor roll i Göteborg med våra upp till 3

miljoner gäster per år. Jag tror också att samspelet mellan i

vårt fall Västsveriges och Västkustens huvudstad och

naturupplevelserna i vårt omland är oerhört viktigt. Det krävs

kraftfulla marknadsföringsinsatser, och vi som enskilda

anläggningar har väldigt svårt att själva göra de insatserna. I

Lisebergs fall är det enda undantaget Norge. Vi är nämligen

sedan många år också Norges största nöjespark.

Enligt Sverigebildens utredningar omsatte utlandsturismen 20

miljarder 1994. En satsning motsvarande 1 %, 200 miljoner, på

marknadsföring i en växande marknad som den vi har omkring oss

är i jämförelse en ganska liten peng. Den betalas dessutom helt

med ökade skatteintäkter till staten. I dagens läge, med valutan

som den är, är det dessutom rätt att satsa. Turistnäringen är

också en bransch som snabbt kan skapa massor med nya jobb, utan

några stora krav på hög utbildning eller med några långa

startsträckor. Detta är alltså en bra investering, som ger god

avkastning. Själva satsar vi på Liseberg under de kommande åren

med 200 miljoner på att bygga ut parken för att kunna ta emot

fler gäster.

Jag tror att det också är viktigt att staten med en aktiv

näringspolitik skapar förutsättningar för att

besöksattraktionerna, de kommersiella, typ nöjesparker, för sin

verksamhet får samma förutsättningar som boendet och resandet.

Jag tänker då naturligtvis på momsen. Det hör kanske inte hit,

men jag kunde inte undvika att ta tillfället i akt att nämna

det. Vi skulle därmed också få likställda förutsättningar med

Europa i övrigt.

Genom en väl utvecklad besöksnäring, med väl utvecklade

besöksattraktioner, vare sig de är skapade av naturen eller av

människan, lägger vi grunden till en god turistisk utveckling,

som kan marknadsföras rejält.

Tom Beyer: Stockholm Convention Bureau är ett bolag som

ägs av organisationer och företag som verkar för att dra

kongresser och konferenser till Stockholm och till Sverige. I

min profession har jag haft förmånen att arbeta med

besöksmarknadsföring i hela mitt liv. Jag har också i

mässverksamhet, genom att jag är verkställande direktör i

Stockholmsmässan, arbetat i Sveriges mässråd, som arbetar för

samtliga stora mässor i Sverige, vilka också är en viktig del av

besöksmarknaden.

Jag tänkte närmast, herr ordförande, uppehålla mig vid den del

om turismen som rör dem som inte betalar själva utan som reser

på annans bekostnad och som också är en väldigt viktig grupp

turister. Det satsas i hela världen miljarder i anläggningar och

marknadsföring för att just denna typ av turism genererar så

stora mängder pengar. De personer som på detta sätt kommer hit

på en kongress eller en mässa omsätter ohyggligt mycket mer än

de som reser runt på egen bekostnad. Det är väl, som

representanten för huvudstaden på Västkusten nämnde,

storstadsregionerna som är de primära målen när man först kommer

in på mässor eller kongresser, men man har alltid ett program

för besök i landet i övrigt före eller efter konferenserna --

detta vet alla som har åkt på konferenser.

Jag tycker att förslaget i regeringens proposition är bra, men

jag skulle vilja hemställa om att den berörda myndigheten i sitt

handlingsprogram och sina föreskrifter också tar med att

marknadsföringen delas vad gäller uppdragsresenärer, dvs. sådana

som reser på andras bekostnad, och sådana som reser på egen

bekostnad.

Slutligen vill jag, liksom många andra här redan har påpekat,

poängtera att det i det här sammanhanget krävs en långsiktighet

och dess värre också mer pengar. Alla vill ha mer pengar, men på

något sätt måste man se till att öka marknadsföringsbeloppet,

och det måste finnas en långsiktighet i den satsning som görs.

En kongress planläggs ungefär mellan fem och tio år innan den

avhålls. Det visar litet grand på vilken uthållighet och

framförhållning man måste ha.

Jag hoppas därför att resurserna skall kunna omfördelas, så

att det, i likhet med vad som är fallet i Danmark och Norge,

blir mer pengar till marknadsföring, ungefär 200 eller 250

miljoner kronor. Det är ett rimligt belopp i det här

sammanhanget.

Bengt Klaesson: Två personer som korsar Kungsträdgården i

jeans och gymnastikskor kan vara två knäkirurger från Nya

Zeeland som har en kongressledig dag. Varför börjar jag så här?

Jo, ni får inte glömma att turistmöjligheterna finns inom hela

besöksnäringen. De här nämnda knäkirurgerna spenderar upp emot

3 000 kr per dag.

Mitt arbete går ut på att få så många internationella möten

som möjligt förlagda till framför allt de svenska storstäderna,

och de här mötena skapar alltså möjligheter även i Norrland,

Småland, Gotland, etc. Här skall ni få några exempel:

I sommar fattas tre internationellt viktiga kongressbeslut. År

1999 blir det kongress för 5 000 reumatologer. Vi slåss mot

Köpenhamn, Paris och Madrid. År 2000 möts 7 000 specialister på

åderförkalkning. Vi slåss mot Glasgow, Yokohama och Sidney. År

2001 möts 9 000 immunologer. Vi slåss mot Tel Aviv, Amsterdam,

Prag och Birmingham. Samtliga dessa tre genererar i dagens

penningvärde i omsättning mer än 400 miljoner kronor. Det är tre

stora exportaffärer som direkt gynnar svenskt näringsliv och

skapar sysselsättning.

Vad behöver vi? Vi behöver en kontinuerlig, trovärdig,

övergripande Sverigemarknadsföring, som inte minst talar om

följande:

Sverige är ett land som finns. Det finns ett antal svenskar

som tror att vi är den mest kända medelpunkten på jorden. Glöm

det!

Sverige står för morgondagens turistupplevelser.

Sverige är numera mer prisvärt än vad det någonsin har varit

tidigare.

Vi måste begripa att konkurrensen där ute är både stenhård och

hänsynslös. Alla knep är tillåtna, och jag garanterar att inget

annat land kommer att tala om att Sverige har blivit betydligt

billigare och att det är ett fantastiskt land att besöka.

Det är bra att staten går in och tar ett övergripande ansvar,

bra att propositionen vidgar det traditionella turistbegreppet

och också nämner betydelsen av kongresser, mässor, idrotts- och

kulturarrangemang.

Inger Harlevi: Till att börja med vill jag uttrycka min

belåtenhet med propositionen. Den visar tydligt att ministern

tar till sig näringens synpunkter och önskemål. Det är också

glädjande att läsa i propositionen att regeringen ser turismen

som en viktig pusselbit i många olika sektorer av samhället.

Turistinformationen utomlands måste uppfattas som

konkurrensneutral och ha officiell stämpel. Annars blir vi inte

tillförlitliga. Beträffande information via telefon torde modern

teknik kunna betyda stora effektiviseringar. Nya Zeelands och

Australiens verksamheter kan tjäna som goda exempel. Det är

viktigt att den personal som finns ute på respektive

utlandsmarknad fungerar som katalysatorer för näringen, så att

produktutveckling och trendanpassning gagnar svensk turisms

utveckling.

Svensk turism består av många små företag, vars personliga

omsorger om gästen ger mycket av karaktären åt svensk turism.

Det är viktigt att dessa små aktörer känner att de allt efter

egen förmåga har möjlighet att delta i marknadsföringen. De båda

branschorganisationerna har lagt fram ett konkret förslag till

att bilda en gemensam organisation. Det är vår förhoppning att

vi därmed skall bli en självklar samtalspartner, som den

småskaliga turistnäringens företrädare.

Den nya myndigheten bör ha sitt säte i Stockholm. Det är här

den skall vara spindeln i ett stort nät. Det innebär däremot

inte att alla som producerar tjänster måste sitta i Stockholm.

Inte minst från gotländskt håll vill vi visa att det tack vare

modern teknik är möjligt att bo och verka i glesbygd och arbeta

nationellt och internationellt.

Vi är ännu långt ifrån jämbördiga med våra grannländer när det

gäller disponibla pengar för marknadsföring. Men som Peter

Forssman sade: Se turistpengarna som en investering, och betänk

att ju mer den svenska kronan dalar, desto mindre får vi för

insatserna i utlandet. Det är också min förhoppning att turismen

samverkar med andra sektorer i samhället, inte minst med övrig

exportindustri. Det ger ett positivt resultat, och effekten blir

på så sätt vida större än det ringa belopp som anvisas i

propositionen. Se till så att så mycket som möjligt av pengarna

går till marknadsföring och så litet som möjligt till

administration.

Viktigt är också att svensk turistnäring inte tappar tempo vid

övergången mellan nuvarande och kommande organisation. Vi

tappade både tempo och anseende förra gången, när Turistrådet

lades ner. Låt inte det upprepas! Sätt inte käppar i hjulet för

planerad verksamhet. Värna om kontinuiteten, och gör eventuella

förändringar successivt.

Claes Almér: Jag ser regeringens proposition som en mycket

välkommen och förtroendefull markering för turismen som näring.

Målet för regeringens turistpolitik -- en hög attraktionskraft

och en långsiktigt konkurrenskraftig näring -- har nu alla

chanser att uppnås, under förutsättning att samtliga aktörer,

offentliga som privata, med internationell, nationell, regional

och lokal verksamhet, förutsättningslöst granskar

hittillsvarande samverkansformer, med tanke på branschens

begränsade finansiella och personella resurser.

Statens uppgift bör primärt vara att skapa förutsättningar för

turistnäringen, liksom andra näringsgrenar, att utvecklas. Dessa

förutsättningar skapas nu, bl.a. genom bildandet av

samordningsmyndigheten för forskning, kompetensutveckling,

utbildning, osv. Härigenom får svensk turistnäring en bättre bas

för målgrupps- och marknadsinriktade försäljningsinsatser med

hög träffsäkerhet. Dagens diffusa kampanjtänkande får vika för

professionell kunskap och marknadssegmentering.

Alla i salen vet att dagens turistströmmar till största delen

styrs av olika valutors värdeutveckling, säkerheten i olika

regioner, den allmänna prisnivån på destinationen och det

reserelaterade skattetrycket på destinationen. Därför är det

viktigare än någonsin att turistnäringen liksom svensk klassisk

exportindustri har bra på fötterna när det gäller kunskap om

marknadsbearbetning och försäljning. Detta innebär inte att jag

generellt förkastar reklam, men så länge som svensk turistnäring

inte har konkurrenskraftiga resurser över en tidsrymd av

sju--tio år bör inte reklam utan kunskapsanvändning vara det

primära i verksamheten.

Jag hälsar även regeringens förslag till turistinformation i

utlandet välkommet. Jag ser emellertid väsentliga

besparingsmöjligheter i fördjupad samverkan mellan svenska

utlandsmyndigheter, såsom ambassader och konsulat, och andra

kontor. En annan möjlighet, som Inger Harlevi nämnde, är

insatser av modern IT-teknik, kopplat till

informationscentraler. Och varför inte förlägga dessa till

svensk glesbygd? Detta är möjligt för flygbolag och bilbolag, så

det borde också vara möjligt för turistnäringen. På det sättet

sparas väsentliga belopp.

Den operativa marknadsföringen via det planerade statliga

turistbolaget i samverkan med näringen garanterar skapandet av

bättre och mer neutrala förutsättningar än vad som är fallet i

dagens mindre lyckade situation. I dagens läge dammsuger ett

privat statsfinansierat företag marknadens samtliga små och

medelstora aktörer på medel för Sverigekampanjer, pressreleaser,

mässor, osv., något som i dagens Europa ett mycket stort antal

privata företag kan utföra. Den operativa marknadsföringen bör,

där så kan ske, koordineras med Sveriges exportråds verksamhet

och med svensk utlandsindustri och andra aktörer.

Sammanfattningsvis: Satsa på svensk turism! Här finns många

professionella aktörer. Satsa på att skapa goda förutsättningar

i samverkan med andra intressenter.

Barbro Hunter Mc Ausland: Jag representerar

utlandsmarknaderna och har arbetat mer än 20 år i Storbritannien

med svensk turism. Under fyra år var vi en del av

Londonambassaden. På Sveriges turistråds tid hade vi egna

lokaler och egen verksamhet. Vi delar sedan litet mer än två år

kontor med Exportrådet och har ett väl fungerande samarbete med

de officiella Sverigerepresentationerna, som möts månatligen på

ambassaden och där informerar varandra om aktuella projekt.

Den turistiska verksamhet jag leder lever i en helt egen

infrastruktur, ett branschunikt system. Min viktigaste uppgift

är att skapa en ökad försäljning av resor till Sverige. Mina

viktigaste samarbetspartner på marknaden är rederier, flygbolag,

press och researrangörer, som är vår branschs grossister. Jag

har kontakt med de cirka hundra nationella turistorganisationer

som finns i London, vilka alla är där för att föra fram sina

destinationer i samma nätverk som vi. Konkurrensen är stenhård.

Under 1994 investerade utländska turistråd över 250 miljoner

svenska kronor i marknadsföring enbart i Storbritannien. Det gör

man för att skapa och uppehålla efterfrågan. Danmark, Finland

och Norge satsar i dag större resurser än Sverige på utländska

marknader, vilket skapar en skev konkurrenssituation. Ett starkt

önskemål vore att få arbeta på lika villkor.

Med våra mycket begränsade resurser är vi kreativa och

kostnadseffektiva för att kunna konkurrera och upprätthålla vår

verksamhet. Vi driver en framgångsrik pressbearbetning, där

resultatet i form av resereportage i tidningar och TV genererar

efterfrågan. Liksom andra turistkontor besvarar vi många

detaljerade konsumentförfrågningar. Vi ger också service till

återförsäljarledet med produktinformation och material.

Vi arbetar i ett avgränsat nätverk. Pressbearbetningen

involverar t.ex. inte samma journalistkontakter som UD. Vår

kunskap och företagsneutralitet är viktig för

resejournalisterna. Utan våra partner i branschen kostar detta

arbete minst fem gånger så mycket. Resejournalistiken har helt

andra kommersiella inslag, och dessa är oförenliga med den

policy som UD har.

Vi har en viktig samordningsuppgift. Vi samlar Turistsverige,

så att alla aktörer visar upp sig under en gemensam identitet,

vare sig det gäller mässor, kampanjer eller utbildning för

resebyråledet. Vi besitter ett kunnande som vi ställer till de

svenska intressenternas förfogande. Vi ser dessa konsulttjänster

som en del i ett system av åtgärder, ett aggregat där varje del

stöttar den andra. Konsumentkampanjer, mässdeltagande,

pressbearbetning, researrangörskontakter, informationsmaterial

på landets språk -- allt måste finnas för att sälja de svenska

produkterna.

Med ett väl fungerande huvudkontor får vi utomlands en samlad

service för att kunna bearbeta press, säljled och konsumenter

och en ekonomihantering. Vi får bl.a. underlag för pressreleaser

och marknadsövergripande material. Huvudkontoret är den enhet

som skapar och samlar kontakter och ger oss möjligheter att

träffa svenska intressenter. Den svenska resenäringen är vår

uppdragsgivare på tio olika marknader och kan inte alltid ha

direkt kontakt med tio olika kontor.

Slutligen: Efter alla mina år på en utlandsmarknad kan jag

konstatera en sak, nämligen att det land som via sin nationella

turistorganisation är bäst på att stöda researrangörer,

resebyråer och massmedier samt har resurser att samla sin näring

i samordnade, tydliga annonskampanjer, det landet får framgång.

Per-Johan Orrby: En av delmålsättningarna för Next Stop

Sweden har varit att skapa en liten och effektiv operativ

organisation som är anpassad till sitt uppdrag. Vi har

eftertänksamt och försiktigt rekryterat handplockad kunnig

personal i Sverige och utomlands. Vi tycker faktiskt att vi har

lyckats. Det finns arbetsglädje och framtidstro i

organisationen. Alla sliter hårt med sina olika arbetsuppgifter

för att främja svensk turism.

Den balans som måste finnas mellan s.k. basverksamheter, som

säljled, press och konsumentbearbetning samt reklam och

kampanjer, fungerar väl. Varför blir då en sådan här verksamhet

ändå så kontroversiell? Jag vill framför allt peka på tre skäl

som ligger i själva förutsättningarna för vårt uppdrag.

Det första skälet är medfinansieringskravet. Vårt uppdrag från

staten har inneburit krav på 50--50-medfinansiering från

näringen på hela vår omsättning. För att man skall kunna klara

ett sådant mål krävs konsekvens. All information om

destinationer och kommersiella produkter måste betalas. Kommer

en del med utan kostnad faller systemet snart samman. Statens

pengar går endast till övergripande profilmarknadsföring. Det

handlar om prisläget, naturen, traditioner, historia,

allemansrätten etc. Resultatet blir mer kommersiella

produktioner men också en mer marknadsanpassad marknadsföring.

Det blir de som tror sig kunna få framgång -- dvs. de som har

produkter som passar på en marknad -- som satsar och är med. De

små aktörerna får bli synliga genom delar av bokningsbara

produkter eller som en del av destinationens aktiviteter och

mångfald. Att introducera ett nytt arbetssätt tar tid. Men vi

tror att den inslagna vägen är riktig. Detta arbetssätt är

internationellt vedertaget och gängse bland nationella

turistråd, som dock alltid har haft sin organisation betald av

staten. Vi har finansierat delar av organisationen med hjälp av

s.k. påslag på kampanjerna. Det har skapat onödiga problem och

ifrågasatts av många.

Det andra skälet till att det uppstår kritik är att vissa inte

tycker att en samordnad marknadsföring är viktig. De menar att

det vore bättre om de statliga pengarna användes som bidrag till

utvalda kommersiella eller regionala aktörers verksamheter, så

att deras produkter får en bredare Sverigeprofil. Resultatet

blir, som var och en förstår, en mycket splittrad identitet för

Sverige, för att inte tala om den grannlaga uppgiften att välja

de aktörer som skall få detta förtroende.

Det tredje skälet till att kritik uppstår är att man har

felaktiga förväntningar och okunskap om vårt uppdrag. Man har

kort sagt önskat allt som det gamla turistrådet gjorde och litet

till. Man har kritiserat oss för att vi inte har utfört dessa

arbetsuppgifter, dvs. uppgifter som varken staten eller näringen

har varit beredda att betala för.

Vi tror emellertid att detta nya bolag med små justeringar

framgångsrikt kan jobba vidare utifrån gjorda erfarenheter. Men

en förändringsprocess, som vi har gått igenom under de tre

senaste åren, är alltid smärtsam och har sina motståndare. Det

tar tid, och vi behöver politikers stöd och tilltro om vi skall

lyckas.

Vi har bara tagit de första stegen till att göra Sverige till

ett framgångsrikt turistland. Vår grundprodukt är bra. Den är

efterfrågad. Men vi måste i högre grad än i dag anpassa våra

produkter för internationell försäljning, och vi behöver få fler

företag och destinationer och inte minst staten att kraftfullt

engagera sig i utlandsförsäljningen. Vi behöver också liknande

konkurrensvillkor som våra nordiska grannar har, vilket många

har varit inne på.

Den proposition som nu har lagts fram andas expansion, och den

skapar nya förväntningar samtidigt som den innehåller

ytterligare nedskärningar. Statens satsningar på turismen har på

kort tid gått från en bra bit över 100 miljoner till nu

föreslagna 50. Det är viktigt att förväntningarna anpassas till

vad som är realistiskt på en sådan nivå.

Tack!

Ordföranden: Vi är nu klara med den inledande omgången.

Tanken är att vi nu skall få möjlighet att sträcka på benen och

ta en kopp kaffe i korridoren här utanför.

Min klocka är nu fem över ett. Vi ses här igen tjugo över ett,

enligt min klocka.

Ordföranden: Då får jag be er att inta era platser. Jag

tror att de flesta är informerade om att utskottets ledamöter nu

skall få tillfälle att ställa frågor. Vi skall försöka ställa

korta frågor, och förhoppningsvis får vi korta svar. Jag vill be

ledamöterna att tala om vem de riktar frågan till, så att den

inte blir så allmänt hållen.

I den mån det finns färdigskrivna anföranden kan ni lämna in

dem. Det underlättar för stenograferna när de skall skriva ut

protokollet.

Jag skall med senilitetsprincipens rätt börja med att ställa

en fråga. Jag vill rikta mig till Barbro och också till Inger.

Ni diskuterade båda två den nya organisationen och trodde att

den skulle kunna bli bra. Men Inger sade att det kan finnas en

risk att det blir en tempoförlust. Hon sade exempelvis att vi

inte får tappa tempo nu. Ni vill alla ha mer resurser; det vet

vi. Men hur vet ni att den här organisationen kan bli bättre?

Vad har ni saknat i den gamla organisationen som ni får i den

nya? Jag vill veta litet mer precist vad ni tycker.

Jag ställer frågan till just er två, eftersom Barbros uppgift

är att sälja Sverige vid ett av turistkontoren och Inger står

för en viktig del av mottagarorganisationen i Sverige. Ni har

litet olika roller i det här sammanhanget.

Barbro! Vad säger du?

Barbro Hunter Mc Ausland: Först och främst hoppas

naturligtvis vi som jobbar inom branschen utomlands att det med

den nya organisationen skall bli bättre och att uppdraget mellan

staten och näringen skall bli tydligare.

Jag jobbar mycket ihop med de svenska officiella

representanterna i London och ser var det kan finnas möjligheter

till samverkan och samordning. Det behövs, som du sade, mer

medel. I propositionen är budgeten på 50 miljoner kronor för det

första verksamhetsåret. Då är det klart och tydligt att vi inte

har samma utrymme för att genomföra kampanjer, aktiva

bearbetningar, som våra nordiska kolleger har.

Vi har alla små och effektiva kontor i jämförelse med våra

kolleger. Det är angeläget att inte förlora tempot och att

behålla kontinuiteten. Jag tror att det i den nya organisationen

är bra att marknadsundersökningarna sätts ihop med

marknadsbolaget. Jag tycker att det är viktigt att detta knyts

samman.

Det går inte att sälja en produkt enbart med kunskap eller att

med datateknik föra ut den till vårt återförsäljarled, dvs. till

våra resebyråer. De fungerar inte på det sättet. De använder

sina datorer till att boka resor, inte till att informera.

Jag ser positivt på framtiden, eftersom jag vet att Sverige

har en bra utveckling såväl för 1995 som 1996 och 1997. Det

behövs mera medel, så att man, som Tom Beyer sade, kan dra

vidare med både affärsresenärerna och turistresenärerna.

Inger Harlevi: Jag säger precis som Barbro. Jag tycker att

den nya organisationen, som det talas om i propositionen, medför

en mycket större tydlighet. I tre år har vi nu haft ett led

mellan den som har plånboken, dvs. staten, och den som skall

utföra uppdraget. Det har inte varit bra för någon. Det är

viktigt att få tillbaka litet av "myndighetsprofilen", som

Turistrådet hade. Den behövs på utlandsmarknaden. Den har våra

konkurrentländer. Det handlar om den officiella stämpeln på

turistinformationen och turistkontoret. Tydligheten när det

gäller statens roll i det hela är viktig också för oss som

levererar produkterna.

För tre år sedan sades både personal och lokaler upp. Det

innebar röra, oreda och allmän kalabalik på utlandsmarknaderna.

Varken privatkunder, researrangörer eller journalister visste

vart de skulle vända sig och hur det skulle bli. Nu är Sverige

på nytt etablerat på marknaderna. Då är det viktigt att man

fortsätter. De förändringar som man vill göra skall man göra

successivt, precis som jag sade tidigare, men man skall inte dra

i någon broms just nu.

Elisabeth Fleetwood: Jag skulle vilja rikta min fråga till

Ulf Dinkelspiel. Vi moderater har ju varit intresserade av

exportrådsmodellen också på detta område. Det finns många

aspekter, men jag skall begränsa mig till ett par.

Hur anser du att den organisationsmodellen skulle kunna

anpassas till den här verksamheten? Sedan undrar jag litet om

exportrådsmodellen i förhållande till ett utvidgat djupare

samarbete med det övriga Europa. Detta hänger ihop med det som

Barbro var inne på, nämligen samarbetet med olika

organisationer. Det handlar ju om en väv där olika verksamheter

är integrerade i varandra.

Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! När man talar om en

exportrådsmodell kan man konstatera att Exportrådet kan anta

många skepnader och bygga på många olika principer. Det har

växlat under de senaste fyra fem åren.

Den nuvarande exportrådsmodellen tycker jag i allt väsentligt

är bra. Det måste jag väl säga, eftersom jag själv delvis står

fadder till den proposition som ligger till grund för den. Men

även sett från min nya utgångspunkt som chef för Exportrådet

tycker jag att ett grundläggande drag är bra, nämligen samverkan

mellan stat och näringsliv. Jag tycker att det är någonting som

visat sig vara bra i exportrådsmodellen. Jag tror att det är

något som man har hämtat inspiration ifrån när det gäller

turistmodellen.

För det andra har vi samfinansieringen. Jag tror att det är

viktigt att branschen satsar egna pengar. Då får man ett prov på

aktionernas värde. Med den proposition som den dåvarande

regeringen lade fram 1992 om Exportrådet halverades anslaget

till Exportrådet från 240 till 120 miljoner kronor. Det kan

diskuteras om det var för mycket eller inte. Det byggde på

filosofin att viktigare aktioner inom ramen för ett samlat

projekt skall medfinansieras eller helfinansieras av näringen

beroende på projektens karaktär. Därmed får man ett test på att

de verkligen behövs.

Sedan vill jag gärna nämna ett tredje element i

exportrådsmodellen. Jag var litet inne på det i mitt inledande

anförande. I den proposition som ligger till grund för

Exportrådets nuvarande verksamhet trycks det mycket hårt på

samverkan med andra organ utomlands. Det betyder att Exportrådet

arbetar genom egna kontor, handelskammare i utlandet, dvs.

privata organisationer från vilka vi köper tjänster. Vi arbetar

genom ambassader, konsulat och genom delegationer. Vi arbetar

även genom konsulter utomlands, dvs. privata företag.

Jag tror att man alltmer måste se till behovet av samverkan

för att minska de fasta kostnaderna, men även därför att det

finns synergieffekter när Sverige uppträder i olika skepnader på

en marknad. Jag vill gå ett steg längre och säga att den bild

som Sverige uppvisar utomlands ofta är förvirrande för en

utlänning, och utlänningen är ofta kunden. För kunden är det

fullständigt oväsentligt om det är Turistrådet, Exportrådet,

ambassaden eller Investeringsfrämjandet som står för den här

tjänsten eller står för informationen.

Det väsentliga för en utlänning är om han vänder sig till en

svensk instans för att få information och stöd för en uppgift.

Jag menar att det är viktigt och riktigt att turismen och

Exportrådet har olika identiteter på hemmaplan, men detta

behöver inte speglas utomlands annat än när det är funktionellt

motiverat. Det finns väldigt många modeller. Det finns inte en

modell som passar för alla marknader. Det är jag övertygad om.

Jag var inne på det tidigare.

Monica Widnemark: Jag vill ställa min fråga till Ingemar

Liman på STF. Vi vet ju att STF och många andra organisationer,

t.ex. hembygdsrörelsen, Friluftsfrämjandet,

naturskyddsorganisationer, sportfiskare och Cykelfrämjandet, har

många aktiviteter och ett stort utbud som efterfrågas av

turister i det här landet. Det gäller kanske framför allt

inhemsk turism, men även den utländska. Detta ger många

upplevelser för människor.

Jag skulle vilja fråga hur du tror att er verksamhet, era

tjänster och framför allt de kunskaper som du sade att ni har

skall kunna komma Sverigeturismen bättre till godo i framtiden

än vad som sker i dag. Finns det möjligtvis någon

samverkansmöjlighet mellan dessa organisationer? Kan staten

möjligen köpa tjänster? Kan det vara en framtid i stället för

att staten kanske bygger upp egna verksamheter? Det blir kanske

billigare om man går in och köper tjänster. Har du någon

framtida vision om detta är möjligt?

Ingemar Liman: Det är helt klart att de ideella

föreningarna är bland de absolut största turistproducenterna.

Det mesta av det som turisterna upplever i Sommarsverige är

sådant som kanske har sin grund i en hembygdsförening eller ett

spelmanslag, och det finns t.o.m. en jätteattraktion som en

handbollsklubb ligger bakom.

Svårigheten är att dessa organisationer inte har medel att

marknadsföra sig själva. Jag tror att det är mycket viktigt att

samhället kommer in här och att staten är medveten om att utan

alla dessa ideella föreningar vore det ganska tomt på

produktmarknaden i Sommarsverige.

Visst är det möjligt för staten att köpa tjänster. Det finns

ju exempel på hur staten har gått in och köpt, men jag tror att

det är ännu viktigare att man är medveten om att det här

budskapet måste komma ut. Dessa föreningar producerar, men någon

måste också hjälpa till att föra ut detta på marknaden. Det tror

jag är den största hjälpen.

Marianne Andersson: Jag har en fråga till Next Stop

Sweden. Den handlar egentligen litet om det som Sylva Johansson

tog upp -- hon var ju litet kritisk mot Next Stop Sweden -- om

att ni marknadsför landskap. Det efterlystes då att man skulle

marknadsföra regioner i stället, vilket jag tror är ganska

viktigt. På turistmässan såg vi hur varje landskap går ut för

sig. I Sverige är det väl gott och väl, men när man kommer

utomlands vet de inte så mycket om vad våra olika landskap

egentligen står för. Det är kanske litet lättare att begripa vad

västra Sverige står för.

Jag skulle vilja höra hur ni jobbar med dessa frågor på Next

Stop Sweden. Ligger det något i den underförstådda kritiken,

eller arbetar ni på något annat sätt?

Sedan gäller det också de små aktörerna, som någon tog upp

tidigare, som naturligtvis inte kan marknadsföra sig var och en

utomlands. Det begriper ju var och en. I det sammanhanget tycker

jag att det är viktigt att man talar om att dessa företeelser

finns. Någon nämnde t.ex. fäbodar, och det kan vara annat också.

Det är viktigt att tala om att just detta finns i Sverige. Det

är ett sätt att lyfta upp det som är genuint och unikt för

Sverige och som kan vara intressant. Sedan får naturligtvis de

enskilda aktörerna marknadsföra sig mer på lokal nivå.

Per-Johan Orrby: Låt mig börja med den sista frågan. På

helsidor i Stern eller andra stora medier är det mycket få saker

som man kan koncentrera sig på. Det går inte att presentera

15 000 olika rörelseidkare där. Däremot finns det en rad andra

möjligheter att vara med. Vi arbetar med något som heter

faktablad där vi presenterar olika typer av företeelser. De

finns på alla våra kontor och är översatta till det lokala

språket. Det kostar ungefär 1 000 kr att vara med för en lokal

aktör. Vi tycker att det är en rimlig penning att satsa om man

vill gå in på en utlandsmarknad.

Det finns också möjligheter att vara med i kataloger. Det

finns också en del gratistjänster. Vi ger ut något som heter

Coming events där vi berättar om olika händelser i Sverige. Det

kostar ingenting att vara med där. Det finns faktiskt en rad

olika möjligheter. En annan är att vara med i det regionala

turistrådets satsning och på det viset synas i våra kampanjer.

Den första frågan är inte alldeles lätt. Jag kan berätta att

när vi startade försökte vi ge oss på möjligheten att satsa på

aktiviteter i stället för att gå på landskap eller geografiska

områden. Vi tror att det är riktigt att presentera t.ex.

stugboende, möjligheter att paddla kanot, att bada, vandra och

spela golf och att sortera landet på det viset. Vi lyckades

tyvärr inte, utan vi hamnade i geografin, vilket på många sätt

är ganska naturligt. Våra samarbetspartner, de regionala

turistråden, ville ha sin egen identitet. Detta är alltså ett

problem. På vilket sätt skall vi sortera Sverige? Det enda jag

kan lova inför framtiden är att vi jobbar på att få det mer

aktivitetsorienterat.

Det går alldeles utmärkt att få olika landskap att gå samman

för att berätta om olika aktiviteter i den egna geografin. Det

finns många exempel på det. Stiftelsen Norrlandsturism har gått

samman och köpt utrymme i våra kampanjer och utnyttjar oss på

det viset. Det finns många möjligheter här.

Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Jag vill ställa

en fråga till Ulf Dinkelspiel och Claes Almér. Båda nämnde att

det fanns besparingsmöjligheter att hitta i samarbete utomlands.

När jag hörde Ulf Dinkelspiels första inlägg nämnde han något

om lokala aktörer. Då trodde jag att han menade lokala inhemska

aktörer och att man kunde köpa in sig hos lokala företag av

olika slag. Men när han sedan svarade på Elisabeth Fleetwoods

fråga nämnde han enbart svenska organisationer. Alla hörde ju

att han också nämnde Exportrådet ett par gånger, vilket inte var

så konstigt.

Jag undrar om det är tänkbart att du kan utveckla detta med

lokala inhemska aktörer litet mera. Sverige skulle t.ex. kunna

köpa in sig med svensk personal på befintliga inhemska företag

som kan landets behov osv.

Till Claes Almér vill jag säga: Vill du kommentera det som Ulf

Dinkelspiel nu kommer att säga?

Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag är ledsen om jag

inte uttryckte mig klart. Jag skall försöka upprepa vad jag sade

och vara tydligare. Jag talade för båda sakerna.

För det första -- och det var mitt huvudbudskap -- talade jag

både i mitt inledande anförande och i mitt svar till Elisabeth

Fleetwood för en ökad samverkan mellan olika svenska instanser

på platsen. Då nämnde jag ambassader, generalkonsulat,

handelssekreterarkontor, turistkontor, attachékontor,

investeringsfrämjande organ och de andra svenska instanser som

kan finnas, inklusive privata organisationer av typen

handelskammare och liknande.

Jag ser detta utifrån erfarenheter av Exportrådet och det är

naturligt för mig att ha Exportrådet som utgångspunkt, dels

därför att propositionen talar om behovet av samverkan för att

minska fasta kostnader, dels därför att jag i min nuvarande

befattning också arbetar i den riktningen. Nu senast söker vi

samverkan med handelskammare i Lissabon i Portugal. Detta gör vi

för att minska de fasta kostnaderna, men jag tror också att man

kan få vinster i verksamheter som är överlappande.

För det andra måste vi vara på det klara med att vi inte kan

vara aktiva på alla marknader. Vi kan framför allt inte kunna

allt. Oavsett den dimension detta får inom rimliga gränser kan

vi aldrig kunna en bransch eller en verksamhet. Jag tror att vår

representation utomlands -- det gäller vår diplomatiska

representation, vår handelsrepresentation och all annan

representation -- alltmer får inta konsultens roll i den

meningen att de får sätta sig in i den svenska uppdragsgivarens

verksamhet. Det kan vara staten, näringslivet eller stat och

näringsliv i samverkan. De får sätta sig in i verksamheten och

utifrån detta formulera de krav som skall ställas på den lokala

marknaden.

Därefter kan man fundera på om man skall utföra den här

tjänsten själv, vilket kan vara ett naturligt första steg när

det gäller att bistå svenska exportföretag på en marknad. Men

det kan också bli fråga om att köpa tjänster från lokala

aktörer. Det kan gälla lokala konsulter som kan branschen och

kanske är bättre skickade att utföra det speciella uppdraget.

Det är därför jag alltmer ser ett exportråd, och analogt ett

turistråd, orientera sig mot tanken på ett stort projekt inom

vars ram man utför ett antal aktioner. För varje enskild aktion

funderar man hur man bäst skall gå till väga för att få

uppdraget utfört. Skall det ske genom våra egna kanaler eller

genom andra kanaler eller genom en kombination av dem?

Claes Almér: Herr ordförande! Det kan bli en kort eller

lång kommentar. Jag har bott utomlands i över 20 år och arbetat

i den svenska exportindustrin som dotterbolagschef och inom den

svenska turistnäringen i 15 år som den rådgivare som Ulf

Dinkelspiel skisserar. Det finns många sådana i dag på olika

marknader i olika länder som kan ge råd och anvisningar till

svenska företag. Det kan gälla den lille kanotuthyraren eller

stora företag. Jag ansluter mig till fullo till detta.

Jag vill också svara på den första frågan om man kan tänka sig

ett samarbete med en lokal arrangör eller liknande. Det kan vara

olyckligt. Sveriges turistråd provade det i Österrike 1982--1986

då den österrikiska automobilklubben var Sveriges turistråds

officiella representant. Det var olyckligt därför att den

officiella prägeln saknades. Det är många talare här i dag som

har talat om behovet av att den finns.

Det viktiga och centrala när det gäller Exportrådet och

turismen är ju att turismen -- och det säger vi alla som sitter

i den här salen -- är en viktig exportnäring. Jag finner ingen

anledning till varför den i framtiden skall särbehandlas från

andra näringar. Vi har i många år haft en konstruktiv, positiv

och ibland turbulent dialog. Det finns olika exportföretag och

organisationer som kan hantera dessa frågor.

Ewa Larsson: Vi pratar inte bara om en viktig näring utan

vi pratar om en stor näring också. Den kommer nog att få en allt

större betydelse för Sverige. Vi vet också hur statens plånbok

ser ut. Vi skall väl tänka på det när vi pratar om finansiering.

Jag skulle vilja fråga Jan Brännström och Ingemar Liman om det

kan finnas en motsättning mellan turismen som långsiktig

konkurrenskraftig näring och en hållbar utveckling. Jag menar

att det inte skulle behöva göra det. Jan Brännström tog upp

detta med image och hur viktigt det är att staten, regeringen i

det här fallet, är med och lägger fast denna image. Jag skulle

vilja ha synpunkter från er två på vad ni tycker om t.ex.

miljömärkning på resor och turismkonsekvensbeskrivningar.

Jan Brännström: Herr ordförande! När Sverigebilden började

jobba för knappt tre år sedan var den övervägande uppgiften för

oss att upphandla marknadsföringstjänster. Det fanns väldigt

litet reglerat i vår fyrparagrafsförordning om andra uppkommande

saker av myndighetskaraktär som vi har talat om senare.

Det var dock en sak som kom upp mycket snabbt. Det var frågan

om allemansrätten och det eventuella kommersiella missbruket av

den samt hur vi skulle kunna samverka med Naturvårdsverket om

information till de utländska gäster som ju är de enda som

Sverigebilden har haft att jobba med. Det ledde till att vi

mycket tidigt fastställde en ganska klar policy i den

upphandling som vi har gjort av marknadsföring av svensk natur.

Det måste alltid finnas en adekvat beskrivning av den svenska

allemansrätten. Next Stop Sweden som är vår huvudleverantör har

skött det här jobbet alldeles utmärkt, tycker jag.

Med åren har vi märkt ett ökat intresse. Men det kräver en

statlig medverkan i denna miljöpolitiska diskussion. För

närvarande är vi i Sverigebilden inblandade dels i

Miljövårdsberedningens översyn av tillgångarna i fjällen, dels i

Naturvårdsverkets arbete som berör allemansrätten i stort.

I dagsläget är det för tidigt att säga vad vi kan se för

möjliga konflikter. En sak är ganska säker, och det är att vi i

samband med ett seminarium som vi ordnade för svensk press kring

turism och miljö har kunnat peka på att svenska turistföretag

kanske inte är lika långt framme som företag i andra länder när

det gäller miljömedvetenhet. Vi hoppas mycket av det uppdrag som

vi fick av regeringen i fjol, nämligen att vara Sveriges ombud

när det gäller Europakommissionens tävling om det stora

europeiska turist- och miljöpriset. Där skall de svenska

kandidaterna nomineras under sommaren. En slutpristävlan kommer

att ske under november månad. Vi hoppas att det i år skall tjäna

som en opinionsväckare i svensk turistnäring, och att det

framför allt under 1996--98 även skall föra fram

konkurrenskraftiga svenska turistföretag och kanske även vinnare

på miljöområdet.

Ingemar Liman: Eftersom Styrelsen för Sverigebilden i

mångt och mycket har valt att samarbeta med Svenska

turistföreningen i just dessa frågor skulle jag vilja säga att

det som Jan Brännström sade är riktigt. Det kan självfallet

uppstå en motsättning om man inte är medveten. Det är väl just

på de punkter som Jan Brännström drog upp som vi tillsammans har

strävat efter att skapa ett medvetande inom branschen, och även

hos turisterna. På det viset får man ett långsiktigt tänkande.

Det är absolut nödvändigt. Vi vet att naturen, kulturen och de

sociala livsmönstren har den stora dragningskraften på utländska

turister. Även vi svenska turister använder oss av detta när vi

turistar. Det är självklart att vi måste ha kvar den resursen

även i fortsättningen. Men om man är medveten om detta -- och

jag tror att det börjar att skapas ett ordentligt medvetande

inom svensk turism för detta -- då tänker man långsiktigt. Då

tror jag inte att det skall behöva finnas någon direkt

motsättning om man löser detta.

Fanny Rizell: Det är inte alldeles självklart vem jag

skall rikta min fråga till, men det kanske är till Peter

Forssman och Kjell Andersson. Det har nämnts litet grand i

förbigående om kunskapsfördjupning och forskning. Jag undrar vad

ni tycker om situationen på det området.

Det finns ju en del gymnasier som har program i den här

riktningen, och det har funnits en del AMU-utbildningar som har

tillgodosett vissa platsers behov av en viss utbildning i

turism. De har kanske också tillgodosett ett lokalt

sysselsättningsbehov. Men allt har inte blivit direkt positivt

bemött från marknaden, vad jag har förstått. Jag skulle vilja

höra vad ni har för önskemål i den riktningen. Det blir den nya

myndigheten som skall svara för detta. Jag tycker att det vore

intressant att höra vad ni har för syn på den saken när vi nu

träffar er.

Kjell Andersson: Detta är ett av de områden som vi har

intresserat oss en del för. Vi försöker följa de här frågorna

bl.a. i en utbildningskommitté.

Du säger att det inte har varit helt positivt när det gäller

satsningen på den gymnasiala utbildningen på det här området.

Eftersom det inte längre finns någon central myndighet som styr

dessa frågor har det uppstått en uppsjö av olika utbildningar.

Utbudet av gymnasieutbildningar står inte i någon som helst

proportion till den efterfrågan som finns. Dessutom kan man

ifrågasätta kvaliteten på de utbildningar som drivs på det här

området, bl.a. beroende på att det saknas lärare för ändamålet

och att det saknas läromedel. Vi försöker att sprida kunskap om

detta för att få en förstärkt bild av det.

När det gäller forskning på det här området kan vi konstatera

att det är ett mycket eftersatt område i vårt land. Vi har en

förhoppning om att den myndighet som nu kommer till stånd tar

upp frågan för att påverka den och för att samordna de resurser

som trots allt ändå finns, även om de är begränsade. Vi ser det

som en mycket väsentlig del av den nya myndighetens uppgift att

förstärka kunskapsfrågorna. Då bör man etablera samarbete med de

olika universitet som finns. Inom RTS har vi jobbat med ett

förslag som vi kommer att föra fram om att koppla ett

bransch- eller forskarråd till myndigheten. Det skulle ta hand

om dessa frågor och vidareutveckla dem.

Det finns alltså en vildvuxen flora på det här området i dag.

Det är en viktig uppgift för myndigheten att sortera detta.

Leo Persson: Jag vill ställa min fråga till Peter Forssman

och Claes Almér. Det är många som har talat om otillräckliga

statliga medel för marknadsföring här i dag. Det framgick av en

del av inledningsanförandena. Jag skulle vilja ställa en fråga

kring detta. Det kanske är så att det är för litet, men vad

betyder egentligen de pengar som vi satsar på marknadsföring i

utlandet reellt i förhållande till annat som påverkar Sveriges

attraktionskraft som turistland? Vad betyder t.ex. valutan,

EU-medlemskapet och mycket annat? Skulle ni kunna utveckla era

tankar kring detta litet tydligare? Hur mycket betyder dessa

marknadsföringspengar i förhållande till andra faktorer kring

detta? Hur skall vi se det krav ni har på 200 miljoner kronor

för turismen.

Peter Forssman: Det finns många aspekter på detta. Det är

ingen tvekan om att valutakurser och köpvärde i olika tjänster

har en stor betydelse. En annan viktig faktor är hur aktiva de

olika producenterna är. Hur mycket betyder SAS marknadsföring

m.m.? Var kommer till slut statens pengar in i sammanhanget?

Det finns egentligen en enkel jämförelsegrund när det gäller

de statliga pengarna. Det är att se hur andra länder gör. Andra

länder gör de facto så att de satsar mer av gemensamma statliga

pengar på marknadsföring av sina respektive länder. Om man då

skall bearbeta den holländska marknaden och märker att Sverige

är det land som kan satsa minst i konkurrensen med andra

nordiska länder måste det ha någon effekt. Jag tror att Barbro

var inne på samma aspekt.

Därmed inte sagt att det alltid går att definiera den heliga

nivån med vilken man skall uppnå detta. Organisationens egen

effektivitet, samverkan med andra offentliga myndigheter och

producenter måste också vägas in. Men jag tror nog att man kan

säga så mycket att det bör lända till eftertanke att just

Sverige väljer att satsa avsevärt mindre än konkurrerande

länder.

Det andra är också kopplat till den kontinuitetsfråga som har

varit uppe tidigare. Det är ingen tvekan om att en väsentlig

minskning av den nivå som Next Stop Sweden har opererat på under

senare år kommer att öka risken för stora omställningar och

därmed dålig kontinuitet. Där finns det i alla fall en ganska

given nivå att fundera över. Vad bör man satsa för att

säkerställa en rimlig kontinuitet? Detta är en process, och vi

kommer att lära oss gemensamt genom en dialog. Men jag tror att

det finns visst fog för att studera hur andra länder gör också.

Claes Almér: Staten är ju en av väldigt många aktörer i

det här samspelet både hemma i Sverige och utomlands. Hemma i

Sverige har vi dessutom ett antal privata företagare, regionala

organisationer och lokala organisationer. Jag tror att det är

mycket viktigt att man i stället för att enbart fokusera sig på

statens roll -- även om det är dagens samtalsämne -- skapar en

helhetssyn. Där bör vi titta på de gemensamma personella och

finansiella insatser som görs inom turistindustrin.

Samma sak gäller i utlandet. Om vi tittar på

utlandsmarknaderna är det precis som Peter Forssman säger, där

har vi flygbolag, rederier, researrangörer, resebyråer och

Stockholm Convention Bureaus perfekta agenter i utlandet. De

hjälper till att få kongresser till Stockholm. Vi har alltså ett

stort kontaktnät. Den personella och finansiella insats som

dessa aktörer gör får vi definitivt inte glömma bort i

sammanhanget. Vi måste få till stånd en helhetssyn.

Av många entusiastiska i sig kunniga ensamvirtuoser måste vi

göra en gemensam bättre spelande orkester i utlandet. Det

innebär inte bara att detta måste ske genom högre honorar. Det

kan också ske genom bättre och längre övningar.

När det gäller pengar över huvud taget tycker jag att det är

viktigt att vi inom turistindustrin också tittar på svenska och

internationella storföretag som befinner sig i kris. Det kan

vara Volvo som har beslutat sig för att "go back to business".

Det kan vara SAS för några år sedan eller andra. Vad har de

gjort? Jo, de har förutsättningslöst satt sig ner vid ett bord

och sagt att man har jobbat på ett sätt hittills, men nu måste

man vara så ärliga mot varandra att man prövar nya medel. Det

tycker jag att vi även skall göra här.

Lennart Fridén: Eftersom jag fick överta Stig Bertilssons

fråga också skall jag av hans korta och min korta fråga göra två

kort-korta frågor.

Vi står inför ett vägskäl i mångt och mycket när det gäller

turistpolitiken. Då kan det vara viktigt att kasta en snabb

blick bakåt som också har bäring framåt. Jag har en kort fråga

till Jan Brännström från Styrelsen för Sverigebilden och en till

Per-Johan Orrby.

I propositionen föreslås att Styrelsen för Sverigebilden läggs

ner. I en motion föreslås att den skall få vara kvar. Det ni har

gjort skall ju ändå ha en fortsättning. Vad är då viktigast att

fortsätta med på ert område? Vad skulle ni göra om riksdagen så

vist skulle besluta att ni fick fortsätta?

Frågan till Per-Johan Orrby är: Är det Jämtland som har

lyckats bra eller ni som har misslyckats? Om man tittar på

aktieägarna i företaget kan man se att det egentligen borde heta

Next Stop Jämtland med tanke på att ungefär hälften av dem är

från Jämtlandsföretag. Vad är det som gör att ni inte har

lyckats bättre med de andra? Eller är det bara jämtlänningarna

som varit duktiga på att bearbeta er?

Det var egentligen inte det jag skulle fråga. När det gällde

kritiken mot småföretagen sade du förut att utan kostnad faller

systemet samman. Du sade exakt så. Skulle inte en del stora

företag kunna betrakta de små som underleverantörer? Ofta är det

ju ett helt koncept och inte en enda besökspunkt man säljer. På

det sättet skulle man också kunna tala om ett samarbete inom

näringen med er hjälp.

Jan Brännström: Som jag sade i mitt förra svar har detta

under åren klassificerats som rena myndighetsuppgifter som har

legat vid sidan av vårt huvuduppdrag att upphandla

marknadsföringstjänster. Den främsta av de uppgifterna har

varit handhavandet av kunskapsuppbyggande på statistikområdet,

dvs. Styrelsen för Sverigebilden är i dag offentlig utgivare av

den del av Sveriges officiella statistik som handlar om

inkvartering. Vi är huvudfinansiär av turistdatabasen i

Östersund, och vi är medfinansiär av statistiken över antalet

campare.

På statistikens område har vi också satt i gång ett

utvecklingsarbete i samråd med de stora användarna för att få

fram de gemensamma mätgrunder som i dag saknas för att på ett

objektivt sätt kunna se turismens betydelse i den svenska

samhällsekonomin.

De uppgifter som propositionen föreslår skall skötas av en

myndighet sköts av oss i dag. De kommer fortsättningsvis att

skötas av en myndighet.

Per-Johan Orrby: Jag vet inte vad skälen är till att

Jämtland valde att satsa så mycket pengar i bolaget. Det skedde

i processen innan bolaget kom till, men det fanns väl en

ambition att man skulle ha ett större inflytande över hur

marknadsföringen skulle se ut. Med den intressentstyrelse som

bolaget har haft tror jag att de flesta har satt på sig

Sverigehatten och försökt agera för att det skall gå bra för

Sverige. Det gäller även de jämtländska representanter som

funnits med.

När det gäller medfinansiering sade jag ungefär så här: Om

näringen krävs på att de skall matcha statens pengar menar vi

att det är oerhört viktigt att vi får ta betalt för våra

tjänster. Hur skall vi annars få medfinansiering om vi inte får

ta betalt? Det är en konsekvens av dessa spelregler. På det

viset är vi tvingade att ta betalt.

Om man sedan ser till de mindre aktörerna kommer de med på

många olika sätt. Jag berättade om faktablad. Det finns också

olika kampanjer som vi har gjort tillsammans med de stora

transportörerna där mindre aktörer har kommit med därför att de

har stöttat helheten på ett mycket bra sätt. De aktörerna har

betalt ett lågt pris som övriga aktörer har accepterat. Vi menar

att alla små aktiviteter i Turistsverige har möjlighet att komma

fram på ett bra sätt i de produktioner som vi gör.

Lennart Fridén: Låt mig fylla på med en kort fråga till

Jan Brännström. Det du sade innebär i stort sett att det

viktigaste för Styrelsen för Sverigebilden har varit de rena

myndighetsuppgifter ni har haft. Du kan inte föregripa ett

riksdagsbeslut, men om det blir så att riksdagen beslutar att ni

skall vara kvar, vad skulle du då ha för ambitioner för den

totala verksamheten?

Jan Brännström: Det framgår ju ganska klart av

propositionen vilka uppgifter man tänker lägga på myndigheten. I

vårt budgetäskande i höstas talade vi om den samverkan som vi

menar krävs mellan stat och näring -- det låg i och för sig

utanför vårt uppdrag då -- för att under statligt ledarskap

skapa en strategigrund och en långsiktig plan för utveckling av

svensk turism så att man har ett strategiskt grunddokument att

utgå ifrån. Jag menar att det skulle vara den nya myndighetens

eller Sverigebildens största uppgift som fortsatt myndighet.

Monica Widnemark: Nu har vi talat om myndigheter och bolag

fram och tillbaka, men snart kommer vi till den punkten att den

här propositionen blir färdigbehandlad i riksdagen. Tiden går

fort, och det sker väl någon gång i månadsskiftet maj--juni.

I propositionen står det att den föreslagna myndigheten, som

jag har förstått att alla här tycker är bra, bör utforma ett

handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga

om turismens utveckling i samråd med olika organ inom

turistområdet. Då skulle jag vilja ställa en fråga till RTS. Vad

har ni för visioner när detta med myndighet eller bolag är

färdigbehandlat? Vad har ni för visioner om turismens utveckling

i ett eventuellt handlingsprogram? Det skulle vara roligt att

höra.

Peter Forssman: Det handlingsprogram som RTS har lagt fram

och som gäller nu syftar egentligen till att skapa en struktur

för svensk turism som mycket påminner om inslag i den här

propositionen. Vi tyckte att det måste finnas en struktur i

botten som kan medge en utveckling av industrin. Det tror vi att

den här strukturen kan genom att en myndighet tar hand om vissa

frågor och att marknadsföringen koncentreras som en gemensam

angelägenhet för staten och industrin. Vad gör man sedan?

Jag tror att man måste identifiera nya marknader och

identifiera bearbetningen på de olika marknader man har. Man

måste alltså fördjupa kunskapen om vad kunder som kommer hit

vill ha. Då måste man utnyttja all den kompetens som finns att

tillgå hos operatörer och andra myndigheter.

Sedan måste det utvecklas effektivare system för enskilda

producenter att synas ute på marknaden. Sitter man en bit

utanför Sverige är det nästan omöjligt att upptäcka alla de små

attraktioner som finns att tillgå vid första ögonkastet. Man

måste successivt gaffla in seendet så att även de kommer med.

Det betyder också att det måste till en bättre rollfördelning

när det gäller den allmänna Sverigebilden. Det kan kanske liknas

vid att man i stora företag brukar skilja ut corporated

image-marknadsföring, dvs. vad det är för bild man vill ge och

vilka de grundläggande attraktionsvärdena är, innan man börjar

marknadsföra olika produkter.

Ulf Dinkelspiel var inne på att det tyvärr är ganska vanligt

att Sverigebilden är förvirrande på olika marknader. Budskapen

om Sverige är inte koordinerade utan pekar i olika riktningar.

Då är det naturligtvis svårt att få fram en attraktiv bild av

Sverige. Det krävs inte bara en samordning för att utnyttja

resurser effektivt utan även en samordning för att formulera

värdebudskap om Sverige som sådant för att ha det som plattform

när det gäller marknadsföring av produkter.

Det råder inget tvivel om att en bättre samordning mellan

nationella, regionala och lokala institutioner måste till. I

slutändan är det ändå den lokala attraktionen, den lokala

producenten, som skall fram på banan.

Det var inte så visionärt. Det var kanske ett frågetecken

därvidlag, men det är viktigt.

Marianne Andersson: Jag skall lämna visionerna och vara

litet mer jordnära. Det handlar om pengar.

Sverige är ju faktiskt billigt nu, i alla fall för

utlänningar. Exportföretagens kunder har ju upptäckt detta. Men

alla våra potentiella turister har ju inte riktigt förstått att

det är på det sättet. Jag undrar hur vi skall kunna tala om det

på ett bra sätt. Vi har bra produkter och de är prisvärda.

Jag vill ställa en fråga till Next Stop Sweden, till Ulf

Dinkelspiel och även till Claes Almér. Hur gör ni för att tala

om detta utan att samtidigt säga att det är eländigt i Sverige?

Det är det ju ändå inte. Jag förstår att detta kan vara en

balansgång, men det är viktigt att vi talar om det. Det är ju nu

vi har chansen att locka hit många människor när kronans värde

är som det är. Då kommer de förhoppningsvis även hit när kronans

värde blir bättre.

Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag tror att det enkla

receptet är att framställa bilden så som man uppfattar den och

som man tror att den är, annars kommer man ingenstans. Jag är

personligen övertygad om att Sverige har en fundamentalt god

situation. Förändringarna i Europa, Sveriges EU-medlemskap,

förändringarna i Central- och Östeuropa med tre nya grannländer

och växande marknader -- vår handel med de baltiska länderna är

i dag lika stor som vår samlade handel med Sovjetunionen,

inklusive Baltikum, för tre år sedan --, GATT-avtalet, det

förhållandet att svenskt näringsliv kanske är bättre slimmat än

på mången god dag samt kronans försvagning på gott och ont gör

att svensk exportindustri är konkurrenskraftig. Situationen är

fundamentalt god.

Sedan har vi strukturella obalanser som vi naturligtvis måste

tala om, men vi behöver kanske inte lyfta fram dem i det här

sammanhanget. De rör inte exporten så mycket. Hur för man då

sedan ut budskapet? Jag tror att det görs genom de olika

aktörerna, genom de svenska företag som är verksamma utomlands.

De manifesterar sig på olika sätt. Jag skall ärligt säga att min

egen tro på att man genom allmänna Sverigemanifestationer kan

bidra mycket till att förstärka bilden är begränsad. Jag tror

att det samlade intrycket av det svenska näringslivets

uppträdande utomlands, och inte minst ansträngningarna att väcka

svenska företag och tala om för dem att de är konkurrenskraftiga

nu, är oändligt mycket viktigare än allmänna

Sverigemanifestationer.

Mitt korta svar är att det inte finns något enkelt recept.

Per-Johan Orrby: Vi har ju en rad aktiviteter som har till

syfte att berätta att det har blivit prisvärt att semestra i

Sverige. Vi jobbar på alla fronter. Vi jobbar med hjälp av

resepressen, med hjälp av vår annonsering, med hjälp av våra

kataloger osv. Detta är oerhört viktigt. Vi har en otrolig chans

just nu. Det har blivit 20--30 % billigare att semestra i det

här landet. Vi har egentligen inte tillräckligt med resurser för

att kunna berätta det på utlandsmarknaderna. Alla producenter,

vare sig de säljer bilar eller annat, har ju en häftig

annonsering där de berättar vad produkten kostar.

På samma sätt försöker vi med de resurser vi har att berätta

vad produkten kostar. Det tar naturligtvis litet tid att få ut

det här budskapet om man skall jobba direkt mot alla

konsumenter. Men vi kan konstatera att ökningstakten när det

gäller antalet utländska besökare hela tiden ökar. Det första

året fick vi en uppgång på ca 6 % och det andra året på 10 %.

Vi kanske inte skall tro att det håller i sig i år, men i

januari och februari har genomsnittsökningen av antalet

kommersiella gästnätter varit 31 %. Det är en ordentlig

uppgång. Jag försäkrar att vi gör så gott vi kan för att försöka

berätta att det har blivit inte billigt -- vi vill inte använda

det uttrycket -- utan prisvärt. Det är det uttrycket vi

använder. Det har blivit prisvärt att komma till Skandinavien.

Claes Almér: Jag vill kommentera två saker. Jag anser att

Ulf Dinkelspiels inlägg när han säger att det samlade

intrycket av svenska företag i utlandet och deras verksamhet är

avgörande är riktigt. Jag stöder det helhjärtat. Det är detta

som är det viktiga. Det står för kontinuitet och trovärdighet i

utlandet. Där ingår naturligtvis vår turism som en naturlig och

integrerad del tillsammans med den klassiska industriexporten.

Jag har en begränsad tilltro till allmänna Sverigekampanjer.

Det är de svenska företagens roll som är viktig. Jag kan ge

konkreta exempel på detta. Jag skulle kunna ge exempel från

vartenda land i Europa som jag är verksam i. Men jag skall

begränsa mig till att svara på hur det ser ut i Tyskland.

Om vi tittar på researrangörsledet, dvs. producentledet, i

Tyskland finns det ungefär 40 finska eller Finlands-tyska

researrangörer som arbetar mot den finska marknaden från

Tyskland tillsammans med Silja Line, Viking Line, Finnair osv.

Det är likartat när det gäller Norge och Danmark. Men när det

gäller den svenska marknaden är antalet tyvärr mycket begränsat,

en handfull bara. Det beror på att man i Sverige har en mycket

stark tilltro till allmänna kampanjer som ofta måste ha en viss

tyngd för att synas.

Men det viktigaste är, om vi återigen tittar på Finland,

samarbete med den finska exportindustrin, det finska

flygbolaget, finska rederier och ett utvecklat samarbete med

resebyråledet. Detta skapar en trovärdighet och en kontinuitet

över många år. Där får man en samlad bild av Finland i utlandet.

Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Jag vill ställa

en fråga till Sylva Johansson. Sylva Johansson talade i början

om regioner och ville ha mer samarbete inom regioner än inom län

när det gäller marknadsföring. Min erfarenhet är att t.o.m.

kommuner kämpar hårt för att komma högst upp på listan. Det är

nästan omöjligt att samordna informationen för några kommuner i

ett län. Har Sylva Johansson ett recept för hur man skall kunna

samordna och sammanjämka olika ambitioner i de regioner som hon

förordar?

Sylva Johansson: Jag har nog inget recept. Däremot har jag

erfarenhet av hur vi arbetar i Örebro län. Vi är tolv kommuner

som har ett informellt samarbete. Vi har märkt att sedan Örebro

läns turistråd lades ner har detta samarbete förstärkts. Då kan

man fråga sig varför det har förstärkts. Jo, för att vi i länet

är nära marknaden. Vi har tillsammans oerhörda kunskaper. När

man då får känna att man är delaktig i ett arbete är det mycket

lätt att ge det bästa ifrån sig och göra det bästa och känna

detta teamwork som vi alla vet är oerhört viktigt.

Örebro län är ett litet län. Vi har ju mycket fint, t.ex.

järnhanteringen i Bergslagen, men alla är inte intresserade av

att titta på gamla järnverk. Därför märker vi att vi får många

förfrågningar om ett bredare utbud som sträcker sig över olika

landskap, som jag nämnde tidigare. När man då försöker att bygga

vidare på det nära samarbetet mellan kommunerna i länet och gå

över gränserna måste det ändå vara vårt mål att tillfredsställa

turistens önskemål. Vi kan inte säga: "Det här erbjuder vi. Take

it or leave it." Vi måste uppfylla turistens önskemål och genom

detta samarbete nå det optimala.

Det klarar vi av om vi är nära varandra och har detta

teamwork. Jag har arbetat så, och jag vet att det ger resultat.

Varför tror ni att vi i lilla Örebro län har kunnat få det fina

pris som vi fick? Det är genom ett stort samarbete.

Carl-Johan Wilson: Nu var det ju länet som Sylva Johansson

höll sig inom. Det var ju större regioner hon ville ha. Jag tror

att det är en fin framgång att man kan nå så här långt i Örebro,

men det är ju bättre om det kommer turister än om man får pris.

Då undrar jag om det är tänkbart att få en samordning. Skulle

Östergötlands län vara berett att betala en satsning där det på

första raden står: "Gläd er åt att turista i Småland"? Jag minns

i slutet av 50-talet när jag jobbade i Gränna. Då var det ett

väldigt väsen bland grännaborna därför att Visingsös turistchef

hade satt upp en skylt i hamnen där det stod: "Välkommen till

Visingsö!" Sådana olojala yttringar fick inte finnas i Gränna.

Jag tror att det är ett mycket stort problem att få samordning

till stånd.

Sylva Johansson: Jag tycker inte att man skall se

problemen. Jag tycker att man skall se möjligheterna.

Ordföranden: Vi har möjlighet att också ställa frågan till

turistchefen i det landskap eller de två län, vilket man nu

väljer, som är mest homogena, i alla fall om vi skall se på vart

man är på väg i regionala sammanhang. Jag tänker på Lars Carmén,

och han har vinkat så han kanske vill kommentera detta.

Lars Carmén: Du vill ha ett recept, och det skall du och

alla andra få.

För några år sedan plockade vi bort alla administrativa

gränser i det övergripande utbudet i Skåne. Det finns ju 33

kommuner så det blir en massa mil administrativ gräns. I stället

har man tillsammans -- jag menar verkligen tillsammans -- tagit

fram ett antal fruktbärande teman som inte utgår från våra

referensramar utan från de tänkta besökarnas referensramar. Så

tror vi att man skall arbeta. Det är alldeles för många

administrativa gränser som lägger hinder i vägen för ett

praktiskt samarbete.

Kulturutskottet är välkommet på ett studiebesök i Skåne.

Ewa Larsson: Tiden går. Jag har en fråga till Bengt

Klaesson. Som stockholmare tycker jag att det vore mycket bra om

vi fick hit några mässor och att det blir ett positivt resultat

när vi försöker locka hit dem.

Jag tycker också att det är viktigt med en organisation med

tydliga spelregler. Även om man har en organisation med tydliga

spelregler beror det ju också på hur de olika näringarna i

organisationen ser på varandra och på samarbetsmöjligheterna.

Jag undrar hur t.ex. Bengt Klaesson ser på

utvecklingsmöjligheterna. Om vi nu lyckas få hit en

förkalkningsmässa till Stockholm, som jag hoppas, hur ser du på

att koppla det till den förnämliga åldringsvård som är utbyggd i

övre halvan av Sverige, t.ex. på ålderdomshemmet i Jämtland?

Där har man jobbat tillsammans med de äldre och projekterat

ålderdomshemmet. Det finns ju så unika ställen i övre halvan av

Sverige som använt skattemedel till att bygga ut detta. Hur ser

du på kopplingen mellan det stora och det lilla?

Bengt Klaesson: När vi gör en s.k. bid för att slåss om

att få hit olika typer av kongresser finns det två saker som är

oerhört värdefulla. Det ena är s.k. för- och efterturer. De kan

bestå av att dels sola insidan, dvs. att se något, dels att göra

s.k. studieturer.

Tack gode Gud att Nobel föddes här! Det har betytt väldigt

mycket för oss i olika sammanhang. Att vi har mycket fin

forskning och är framstående inom vissa områden gör att vi kan

locka hit världskongresser. Vi står oss slätt utan

Norrlandsområdena med midnattssolen och midnattsljuset. Vi står

oss slätt om vi inte har duktiga forskare som arbetar på

framstående sjukhus och kan visa upp sina produkter. Detta i

kombination gör att Stockholm ligger bland de 10--20 bästa

kongresstäderna i världen. Det skall vi inte glömma.

Ewa Larsson: Sedan hade jag en fråga från Charlotta.

Hinner jag ställa den till Ulf Dinkelspiel?

Han är ju gammal EU-kännare och proffs på det. I hur stor

omfattning kan EU:s strukturfonder komma svensk turistnäring

till del? Sedan lägger jag till en egen fråga. Har

kulturturismen något att hämta där?

Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag önskar att jag kunde

ge ett precist svar på detta. Strukturfonderna kan självfallet

användas för insatser inom regionerna som tar sikte på att öka

turismen. Om det är möjligt att använda dem för andra insatser

för att indirekt främja regionerna kan jag inte svara på.

Fanny Rizell: Jag vill ställa en mycket kort fråga till

Kjell Andersson. Jag återvänder till ditt inledningsanförande.

Du sade att bolaget och myndigheten skulle ha väldigt pregnanta

roller och att regeringens och departementets roller också

behövde definieras eller beskrivas.

Vad är det i deras roller som inte har varit tydligt? Vad

skulle ni vilja poängtera? Vad är viktigt?

Kjell Andersson (RTS): Jag går tillbaks till det Monica

Widnemark sade om visioner förut. Jag skall försöka koppla ihop

frågorna.

Det vi nu pratar om är som Peter Forssman sade bara en process

på vägen fram mot en nationell samling kring att utveckla denna

industri. Vi har förebilder i andra länder, som Irland och

Australien, där man på ett gynnsamt sätt har tagit tag i

frågorna. Det är den visionen vi har framför oss i

fortsättningen. Vi diskuterar i och för sig organisationsfrågor

före mål och strategier, men det är acceptabelt eftersom vi

måste ändra de organisatoriska förutsättningarna.

När det gäller gränsdragningarna kan jag säga att vi vill att

det skall åvila regeringen och departementet att ta tag i denna

typ av övergripande visioner och strategier. När det gäller de

två organen är vi angelägna om att gränserna klaras ut för att

inga missförstånd skall uppstå. Jag kan inte precisera

gränserna, men jag tror att det är väsentligt att man i den fas

som nu följer tänker igenom frågan så att det inte uppstår

onödiga konflikter när vi nu väljer formen bolag och myndighet.

Detta innebär inte att regeringen har släppt sitt ansvar i

frågan. Regeringen måste ha det övergripande ansvaret att

tillsammans med näringen formulera de långsiktiga målen. Vi vill

kunna sätta kvantitativa mål för framtiden. Det kan gälla en

ökning av turismen, t.ex. en fördubbling på sju år. Den typen av

mål vill vi komma till i framtiden.

Det var kanske litet mångordigt, men det är en viktig

slutpunkt. Detta är för oss bara början av en process som vi

hoppas startar i och med propositionen.

Ordföranden: Därmed har vi gått igenom de frågeställningar

som utskottet har valt att prioritera. Vi beräknade att vi

skulle sluta vid den här tiden. Jag skall avslutningsvis bara

göra något konstaterande.

Turism och reseverksamhet är ju en oerhört mångfasetterad sak.

Jag satt och tittade på en utredning som beställts av Styrelsen

för Sverigebilden. På frågan "Varifrån kom idén till resan?"

uppskattar jag att ungefär 80 % antingen svarade "Tidigare

besök", "Släkt eller vänner i Sverige" eller "Rekommendation av

släkt, vänner eller annan i familjen". Långt ned på listan

kommer "Reklaminsatser", som vi har ägnat mycket tid åt.

Reklam är oerhört viktigt för att få till stånd det första

besöket, men resultatet betonar också sambandet mellan olika

organisationer. I de fall tidigare besök är anledning till resan

har det inte varit helt oviktigt hur mottagningsorganisationen

fungerat, dvs. hur man upplevt att det är att vara i Sverige. Av

dessa siffror att döma har det fungerat ganska hyggligt. Jag

tror att det både för marknaden och för oss som verkar politiskt

är viktigt att också hålla sådana faktorer i huvudet.

Det ställdes också en fråga om vilka orter och områden

turisten hade besökt under vistelsen i Sverige. Min blygsamhet

förbjuder mig att tala om vilket landskap som toppade listan.

Med detta ber jag att få tacka er för att ni hade vänligheten

att komma till dagens utfrågning. I den mån ni inte redan känner

till det vill jag säga att avsikten enligt nuvarande planering

är att beslut i anledning av propositionen skall fattas den 7

juni.

Tack så mycket! Härmed är dagens offentliga utfrågning

avslutad.

Underbilaga

Skrivelse från Marie Klockervold, Ljusnedal, som inbjudits

till utfrågningen men som inte hade tillfälle att delta i denna.

95-04-14

RIKSDAGENS KULTURUTSKOTT

TACK för Er inbjudan till offentlig utfrågning om turism!

Trots god vilja och starkt engagemang har jag, Marie

Klockervold, inte möjlighet att delta i denna utfrågning. Då

utlandsturismen och dess marknadsföring är mycket viktig för

Sverige och då inte minst för Norrlandsturismen både sommar- och

vintersäsong vill jag göra följande inlägg:

Sluta marknadsföra den lilla röda stugan vid en stilla insjö!

Det finns alltför få sådana, och de som finns ger inte sådana

inkomster till Sverige att de motiverar den stora

marknadsföringsinsats som görs. Idyller är bra men ekonomin

viktigare. Koncentrera bildval och marknadsföring på hotell och

stugbyar -- gärna med betoning på mindre anläggningar med

relativt lugnt läge, vacker omgivning och med utflyktsmål och

rekreationsmöjligheter i närheten. Detta för att bäst motsvara

utlänningarnas önskemål.

Om inte Sverige blir tydligare i destinationshänvisningar

kommer vi att få se en alltmer strid ström husbilar från

utlandet fullproppade med livsmedel inkl. drycker från

hemlandet. Dessa gäster utnyttjar vår allemansrätt kostnadsfritt

och vi får ta hand om avfall och latrin. I Norge är detta ett så

stort problem att man diskuterar en hög husbilsavgift vid

infarter i Norge! Generell marknadsföring behövs men jag önskar

följande destinationshänvisningar för att utlandsturismen ska

generera mer pengar till företag och enskilda och därmed till

staten!

En Sverigekarta med uppdelning i landskap. Dessa landskap ges

lämpliga illustrationer som t.ex. kanotister, seglare, badare,

fjällvandrare, renar, myskoxar, björnar, älgar m.m. Samt det

viktigaste: ytterligare en uppdelning i de områden som

marknadsförs tillsammans med namn och telefonnummer till de

turist- och bokningsbyråer där den presumtive gästen kan

beställa en områdesbroschyr och boka sitt boende. Respektive

kommuns näringslivsavdelning bör snabbt efter förfrågan kunna ta

fram aktuellt underlag för denna Sverigesida.

Marknadsför dessutom hårt att Sveriges regering har för avsikt

att sänka matmomsen ca 10 %. Sverige behöver mycket positiva

artiklar om detta som kompensation för all negativ propaganda

när turistmomsen höjdes; då stod att läsa i utländsk press att

nu inför Sverige en turistmoms på 25 %! Texten formulerades som

om höjningen skedde från noll.

På grund av trängsel och placering av längdspår mestadels nere

i dalgångar i Alperna, har Norrland (och då speciellt

Funäsdalsfjällen genom Nordic Skisystemet) stora möjligheter att

kunna locka européer till Sverige även vintertid. Detta bör

också uppmärksammas i den generella marknadsföringen av Sverige!

Hoppas ni får en givande dag!

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 3

Motionerna 4

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995 4

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:177

5

Ärendets beredning 7

Utskottet 8

Inledning 8

Nuvarande inriktning och organisation av de statliga

insatserna för turismen 8

Föreliggande förslag till ny inriktning och organisation

av de statliga insatserna för turismen 9

Inriktningen och omfattningen av turistpolitiken 10

Organisationsfrågor 17

Myndighet och marknadsföringsbolag 17

Organisationsanknutna frågor 22

Anslagsfrågor 27

Hemställan 29

Reservationer 31

1. Kulturturism (mp) 31

2. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (v) 32

3. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande

(mp) 33

4. Aktieteckning i ett marknadsföringsbolag samt Vissa

bolagsfrågor (v) 33

5. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (c) 34

6. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (v) 35

7. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mp) 35

8. Kostnaderna för aktieteckningen i

marknadsföringsbolaget (v) 36

9. Anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m.

(v) 36

Särskilda yttranden 37

1. Avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden och

Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (m) 37

2. Uttalande om förslag om turistforskning i nästa

forskningsproposition (c) 37

Bilaga

Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen

38

Underbilaga, skrivelse den 14 april 1995 till

kulturutskottet 71