Bet. 1994/95:KrU5

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU05

Svensk hemslöjd

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1994/95

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion från allmänna

motionstiden 1994, i vilken yrkas att riksdagen skall göra ett

uttalande om resursförstärkning till Svenska

Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR). Utskottet avstyrker

motionen.

Motionen

1993/94:Kr207 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)

genom resursförstärkning ges möjlighet att arbeta med den

inriktning som anförts i motionen.

Statsbidrag till hemslöjden

Statsbidrag till hemslöjden lämnas från anslaget Främjande av

hemslöjden. Budgetåret 1994/95 uppgår anslaget till 15 709 000

kronor. Anslaget disponeras av myndigheten Nämnden för

hemslöjdsfrågor.

Nämnden skall enligt sin instruktion (1988:315) ta initiativ

till, planera, samordna och göra insatser för att främja

hemslöjd i den mån detta inte ankommer på någon annan statlig

myndighet. Nämnden har ett samordnande ansvar för den regionala

länshemslöjdskonsulentverksamheten.

Till grund för det statliga stödet under budgetperioden

1993/94--1995/96 skall ligga den inriktning som nämnden angett i

sin anslagsframställning år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12 s.

100--101). Följande områden prioriteras.

Barn och hemslöjd -- för slöjdens överlevnad, för tillväxt

och föryngring av slöjdarkåren,

Sameslöjden -- för utveckling och förbättring av

sameslöjdarnas verksamhetsvillkor,

Råvarorna till slöjden -- fortsatt verksamhet för att lösa

den inhemska råvarutillgången,

Dräktområdet -- personell förstärkning för att lösa akuta

problem inom material- och informationsområdena,

Akutinsatser för hotade slöjdtekniker samt stöd till teknik-

och produktutveckling.

Av medlen under anslaget Främjande av hemslöjden budgetåret

1994/95 går 2 509 000 kronor till Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Vidare går 11 625 000 kronor till bidrag till

konsulentverksamhet. Sådant bidrag lämnas till en del av

kostnaden för två länshemslöjdskonsulenter i varje län, en för

hård och en för mjuk slöjd, under förutsättning att respektive

landstingskommun eller berörd kommuns bidrag är minst lika stort

som statens. Dessa medel används också till bidrag till hela

kostnaden för tre sameslöjdskonsulenter och en spetskonsulent.

Slutligen går 1 575 000 kronor till bidrag till Svenska

Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

I anslagsframställningen för perioden den 1 juli 1995 -- den

31 december 1996 betonar Nämnden för hemslöjdsfrågor det

önskvärda i att nämnden ges ekonomiska möjligheter att utveckla

en mera långsiktig utvärderings- och utredningsverksamhet, att

påbörja ett internationellt samarbete och utbyte samt att följa

upp det nu aktuella hemslöjdsarbetet inom barn- och

ungdomsområdet.

För den aktuella budgetperioden på ett och ett halvt år begär

nämnden totalt 26 355 000 kronor (dvs. 17 570 000 kronor för

helt år).

Av den begärda summan avser 3 150 000 kronor bidrag till

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (dvs. 2 100 000

kronor för helt år, en ökning med 525 000 kronor för helt år).

Nämnden påpekar att förbundet har legat kvar på samma

bidragsnivå under de senaste tre åren. Nämnden framhåller att

förbundet nu har genomfört en omorganisation av sin interna

verksamhet och utarbetat en handlingsplan och en väl genomtänkt

strategi för sin verksamhet.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR), som bildades

år 1912, är en ideell förening som har till uppgift att främja

hemslöjden och dess utveckling. Till SHR:s verksamheter hör

vidare att ge ut tidskriften Hemslöjden, att vara huvudman för

hemslöjdens kursgård Sätergläntan i Insjön, att vara huvudman

för den länsanknutna kursverksamheten, att förvalta fonder och

dela ut stipendier, att anordna riksomfattande och regionala

kurser, konferenser och seminarier, att ta initiativ till

stämmor och utställningar på riksnivå, att anordna

kommittéverksamhet och utställningar på riksnivå, att vara

granskningsnämnd för gesäll- och mästarbrev inom vissa textila

yrken och att samarbeta med andra organisationer.

Till SHR är 28 medlemsföreningar anslutna, varav tre är

riksföreningar och de övriga läns- eller landskapsföreningar.

Till hemslöjdsrörelsen beräknas 20 000 personer vara anslutna.

Riksförbundet finansieras huvudsakligen via det statliga bidrag

som fördelas av Nämnden för hemslöjdsfrågor samt med

medlemsavgifter från medlemsföreningarna.

Genom en omorganisation år 1989 skildes den ideella

verksamheten inom Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

från den ekonomiska. SHR bedriver sedan dess endast ideell

verksamhet.

SHR har utarbetat en verksamhetsplan för den ideella

verksamheten under åren 1994--1996. I denna plan uppställs målen

för SHR:s verksamhet enligt följande.

SHR skall

med hemslöjdstraditionen som grund stimulera till utveckling

och nyskapande inom hemslöjden

verka för att tekniskt och konstnärligt kunnande inom

hemslöjden bevaras och utvecklas

verka för en hög standard på undervisningen i hemslöjd

bedriva konsulterande verksamhet på hemslöjdens område

stödja konsulentarbetet

anordna utställningar, kurser och föredrag

verka för en rationell organisation för försäljning av

hemslöjdsprodukter

lämna information

Enligt verksamhetsplanen prioriteras under år 1994 verksamhet

som synliggör hemslöjden i samhället och stärker organisationen

externt bl.a. genom kvalitetsdiskussion, samarbete med

utbildningar av intresse för hemslöjden och förstärkt samarbete

med andra organisationer. De prioriterade verksamheterna under

året är Slöjdtåget i samarbete med Riksutställningar och SJ,

Linstämma på SHR:s kursgård Sätergläntan i augusti, Slöjdsommar

i New York i samarbete med IKEA, Slöjdjul på Nordiska museet med

tema lergods och i slutet av året en textilutställning på

Waldemarsudde som i samband med Konstfackskolans 150-årsjubileum

skall belysa textilkonstnärernas och hemslöjdens betydelse för

varandra. Under år 1994 är SHR också delaktigt i en utställning

i USA om svensk folkkonst och i projektet Hela Sverige väver som

tillkommit på initiativ av Svenska vävrådet.

Under år 1995 avser SHR att prioritera verksamhet för att

synliggöra hemslöjden i samhället och placera den i den allmänna

debatten genom att marknadsföra hemslöjden och

hemslöjdsorganisationen som en viktig form av sysselsättning för

alla. Ett marknadsföringsprogram skall arbetas fram tillsammans

med tidskriften Hemslöjden, kursgården Sätergläntan och

eventuellt även hemslöjdsbutikerna. Verksamheterna med

Slöjdtåget, textilutställningen på Waldemarsudde och

utställningen i New York fortsätter från år 1994. Flera nordiska

verksamheter skall genomföras.

Prioriteringen för år 1996 avser förstärkning av

organisationen internt och externt genom föreningsarbete,

ungdomsverksamhet, utveckling av gamla slöjdtekniker m.m.

I verksamhetsplanen nämns också att planering pågår för en ny

utställning på Liljevalchs konsthall under år 1997 och

verksamhet i samband med att Stockholm är kulturhuvudstad i

Europa år 1998.

Den ekonomiska verksamheten övertogs år 1990 av Svenska Slöjd

AB, ett aktiebolag med från början 34 hemslöjdsbutiker som

aktieägare. Under tre år, budgetåren 1988/89--1990/91, utgick

sammanlagt 9 miljoner kronor i statsbidrag för utveckling och

effektivisering av butiksverksamheten. Verksamheten har omfattat

utbildning, hjälp till butikerna att vidareutveckla och

komplettera sortimentet och genomförande av ett

pilotbutiksprojekt. De cirka 25 kvarvarande aktieägarna begärde

under våren 1994 bolaget i frivillig likvidation. Namnet har

återgått till SHR. SHR avser att utarbeta en handlingsplan för

hur den kommersiella verksamheten inom SHR skall fungera.

Utskottet

I motion Kr207 (s) framhålls att hemslöjden är en viktig del

av det svenska kulturarvet, av vår identitet och av den bild vi

visar upp mot omvärlden. För att detta kulturarv skall leva

behövs både utövare och främjare som tillsammans tar ansvar för

utforskande, bevarande och förnyelse.

Det är enligt motionen inte klarlagt hur många som arbetar med

slöjd men i en uppskattning från mitten av 1980-talet anges

antalet slöjdare vara 8 400. Omkring 40 000 skulle emellertid

till någon del vara saluslöjdande. Motionären framhåller att

hemslöjden således även har sysselsättningspolitiska aspekter.

Motionären redovisar att Svenska Hemslöjdsföreningarnas

Riksförbund (SHR) är starkt oroat av de negativa konsekvenser

som kan följa av att flera hemslöjdsbutiker lagts ned. Butikerna

är inte endast försäljningsställen utan även hemslöjdens ansikte

utåt. När de försvinner måste detta kompenseras genom andra

former av marknadsföring.

Motionären erinrar om att SHR i en verksamhetsplan för de

närmaste åren anger att förbundet skall verka för att stärka

slöjdarnas plats i samhället och för att utveckla och bevara

kulturarvet. Bland de aktiviteter som tas upp i

verksamhetsplanen hör Slöjdsommar på Liljevalchs år 1992,

Slöjdtåget i samarbete med Riksutställningar åren 1994--1995,

samarbete med Nordiska museet för utveckling av slöjdare och en

slöjdutställning hösten 1994 i USA i samarbete med IKEA. Genom

dessa och andra aktiviteter skall slöjdarnas möjlighet till

avsättning ökas och nya kanaler skapas. Avsikten är att få fram

nya arbetstillfällen för fler slöjdare och att göra det möjligt

för yngre slöjdare att satsa på slöjd av hög kvalitet.

Marknadsföringen av högkvalitativ slöjd måste enligt motionen

ses både i ett samhällsnyttigt och ett kulturpolitiskt

perspektiv. SHR bör genom en ekonomisk förstärkning få bättre

möjligheter att fortsätta det påbörjade arbetet med utåtriktad

marknadsföring.

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionen om

hemslöjdens plats i det svenska kulturarvet och om hemslöjden

som en del av den sammansatta bild av gammalt och nytt som

landet visar utåt. Det har inneburit svårigheter för hemslöjden

att en del av dess egna butiker har lagts ned. Detta gör det

nödvändigt att ytterligare utveckla de marknadsföringsvägar som

finns vid sidan av butikerna. Här har t.ex. vissa länsmuseer

kunnat spela en roll för slöjdarnas möjligheter att nå sina

kunder. En viss roll i sammanhanget kan också kommuner, svenska

ambassader m.fl. spela genom att visa upp och som gåvor använda

hemslöjdens produkter. Viktigast är dock att slöjdarna själva

och deras organisationer kan utveckla marknadsföringen och finna

flera vägar till försäljning. SHR har i sin verksamhetsplan satt

upp som ett av målen för sin verksamhet att verka för en

rationell organisation för försäljning av hemslöjdsprodukter.

I det föregående har utskottet ingående redovisat SHR:s

verksamhetsplan för de närmaste åren. Planen har av Nämnden för

hemslöjdsfrågor bedömts ge uttryck för en väl genomtänkt

strategi för SHR:s verksamhet. Nämnden har också påpekat att

förbundet har legat kvar på samma bidragsnivå under de senaste

tre åren och föreslagit en höjning av bidraget till SHR för det

kommande budgetåret. Frågan om bidragshöjning bör enligt

utskottets mening bedömas i det ordinarie budgetarbetet.

Utskottet förutsätter -- mot bakgrund av hemslöjdens betydelse

både inom kulturområdet och för sysselsättningen, särskilt i

glesbygd -- att regeringen vid sina prioriteringar i

budgetarbetet väger in de nya förhållanden och den långsiktiga

planering som nu finns beträffande arbetet inom SHR. Utskottet

anser att riksdagen inte nu bör göra något sådant uttalande om

resursförstärkning till SHR som begärs i motion Kr207, varför

motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande svensk hemslöjd

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr207.

Stockholm den 24 november 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Anders Nilsson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd

Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s), Catarina

Rönnung (s) och Birgitta Wistrand (m).