Bet. 1994/95:KrU9

Kulturutskottets betänkande

1994/95:KRU09

Folkbildning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

KrU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen

lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till

folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och

folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i

anslutning härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till

folkbildningen skall anvisa 3 472 357 000 kronor i enlighet

med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed att

anslaget för nästa budgetår skall förstärkas med 40,5 miljoner

kronor. Således undantas detta anslag från besparingskravet på

statsbudgeten. I anslagsbeloppet ingår medel för tiden den 1

juli 1995--den 30 juni 1996 till 10 000 extra platser inom

folkhögskolan, nämligen 439 miljoner kronor, och medel till

särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och

folkhögskolor, nämligen 100 miljoner kronor. Motioner om ett

lägre anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit avstyrks.

Motioner om folkbildningens framtid och om prioritering av

invandrare inom folkbildningen avstyrks med hänvisning bl.a.

till de fastlagda målen för statsbidragsgivningen till

folkbildningen, till pågående utvärdering av folkbildningen och

till arbetet inom den kulturpolitiska utredningen. En motion om

distansundervisning avstyrks då den anses tillgodosedd genom

regeringens förslag om försöksverksamhet inom området.

En motion om reducering av anslaget med ett belopp som skulle

motsvara bidraget till studiecirklar "av hobbykaraktär"

avstyrks. I motionen preciseras inte begreppet, men det

exemplifieras genom hänvisning till bl.a. cirklar med inslag av

rollspel. Utskottet erinrar om att riksdag och regering beslutat

om ett nytt anslagssystem fr.o.m. budgetåret 1991/92. Detta

system innebär att folkbildningen fått förtroendet att genom

Folkbildningsrådet själv fördela det statliga bidraget och att

folkbildningen därmed har fått ansvaret för att användningen och

fördelningen sker i enlighet med av riksdag och regering

uppsatta mål för statsbidragsgivningen. Folkbildningen har fått

regeringens uppdrag att utvärdera denna målstyrda verksamhet.

Vidare låter regeringen göra en egen utvärdering genom en

särskilt tillkallad utredare. Utskottet redovisar de principer

för fördelningen av statsbidraget till studieförbunden som

Folkbildningsrådet fastställde år 1994. Utskottet konstaterar

att Folkbildningsrådet uppmärksammar frågan och tydligt betonar

att det åligger studieförbunden att svara för en självsanering

av verksamheten.

Utskottet tillstyrker att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen skall anvisa 102 140 000 kronor och under

anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning skall anvisa

10 806 000 kronor.

En reservation har avlämnats till förmån för lägre bidrag till

folkbildningen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 9

(Utbildningsdepartementet) under B Folkbildning

dels under punkt B 1 (s. 72--74) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 anvisa

ett anslag på 3 472 357 000 kr,

dels under punkt B 2 (s. 74--76) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för

budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 102 140 000 kr,

dels under punkt B 3 (s. 76--77) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96

anvisa ett reservationsanslag på 10 806 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1995/96 under anslaget B 1

Bidrag till folkbildningen anvisar 40 miljoner kronor mindre än

vad regeringen föreslagit.

1994/95:Kr501 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att statsbidraget till Folkbildningsrådet

reduceras med det belopp som motsvarar stödet till den typ av

kurser som angivits i motionen.

1994/95:Kr502 av Jan Backman och Henrik S Järrel (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att tillåta distanscirklar inom

folkbildningen.

1994/95:Kr503 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om folkbildningens framtid.

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studieförbundens sysselsättningsåtgärder

och invandrare.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar om en besparing på anslaget till

folkbildningen motsvarande det generella besparingskravet på

11 %.

1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att under littera B Folkbildning

anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med

100 000 000 kr avseende studiecirklar för arbetslösa, med

40 500 000 kr avseende föreslagen bidragsökning, med

300 000 000 kr avseende minskat bidrag till folkbildningen

riktat till studieförbunden, samt 439 000 000 kr avseende

medel motsvarande 10 000 extra platser i folkhögskolor då medel

för köp av utbildningsplatser för arbetslösa finns i

Arbetsmarknadsdepartementets ram.

Utskottet

Bidrag till folkbildningen (B 1)

Medelsanvisningen

Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från

ett samlat anslag som fördelas till studieförbund och

folkhögskolor av Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).

Besparingar på det ordinarie anslaget har gjorts med 100

miljoner kronor för budgetåret 1991/92 (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358), med 300 miljoner kronor för

budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:KrU12, rskr.

1991/92:189) och med 100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177).

Under senare år har utöver det ordinarie anslaget medel

anvisats av arbetsmarknadsskäl för extra insatser inom

folkbildningen. För budgetåret 1992/93 anvisades dels -- efter

förslag av kulturutskottet -- 100 miljoner kronor till

arbetsmarknadsanpassad utbildning (bet. 1991/92:KrU12, rskr.

1991/92:189), dels -- i enlighet med regeringens förslag hösten

1992 -- 106 miljoner kronor till kurser vid folkhögskolor för

arbetslösa (prop. 1992/93:50, yttr. 1992/93:KrU5y, bet.

1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134). För budgetåret 1993/94

anvisades -- i enlighet med regeringens förslag i

kompletteringspropositionen våren 1993 -- 438,92 miljoner kronor

till 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner

kronor till särskilda kurser vid folkhögskola och inom

studieförbund för arbetslösa (prop. 1992/93:150, yttr.

1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). I

enlighet med regeringens förslag i kompletteringspropositionen

våren 1994 har för budgetåret 1994/95 anvisats 390,71 miljoner

kronor till 8 900 extra platser inom folkhögskolan och 100

miljoner kronor till särskilda kurser för arbetslösa anordnade

av studieförbund eller folkhögskolor (prop. 1993/94:150, yttr.

1993/94:KrU10y, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:458).

Regeringen anför i årets budgetproposition att folkbildningen

är ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen i

arbetet med att höja utbildningskompetensen i samhället.

Folkbildningens arbetsformer och tillgänglighet ger unika

förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av

ytterligare utbildning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att studieförbund och folkhögskolor skall undantas från

besparingar nästa budgetår. Ett reformtillskott om 40,5 miljoner

kronor (27 miljoner kronor räknat på 12 månader) föreslås.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen för 12-månadersperioden

den 1 juli 1995--den 30 juni 1996 skall anvisa 439 miljoner

kronor till 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100

miljoner kronor till särskilda kurser för arbetslösa förlagda

till studieförbund och folkhögskolor. Anslaget föreslås föras

upp med totalt 3 472 357 000 kronor.

I motion Ub906 (m) avvisas regeringens förslag att öka

folkbildningsanslaget med 40,5 miljoner kronor och att anvisa

sammanlagt 539 miljoner kronor till extra utbildningsinsatser

inom folkbildningen. Motionärerna föreslår att en besparing om

300 miljoner kronor skall göras på anslaget. Besparingen skall

avse den del av bidraget som Folkbildningsrådet fördelar till

studieförbunden. Motionärerna anför att det finns medel inom

Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel som kan användas till

köp från folkbildningen av utbildning för arbetslösa. Totalt

föreslås ett anslag som är 879,5 miljoner kronor lägre än vad

regeringen föreslagit (yrkande 5).

I likhet med regeringen anser motionärerna bakom motion Kr279

(c) att folkbildningen skall undantas från besparingar. Mot

bakgrund av det svåra statsfinansiella läget hemställs

emellertid att riksdagen skall avslå regeringens förslag om ett

reformtillskott på 40,5 miljoner kronor (yrkande 1).

Det generella besparingskrav om 11 % som regeringen föreslår

skall läggas på högre utbildning och forskning bör enligt motion

Ub624 (fp) läggas även på folkbildningen (yrkande 18).

En reducering av folkbildningsanslaget föreslås i motion Kr501

(m). Enligt motionärens mening bör statligt stöd inte utgå till

vad som i motionen betecknas som kurser av hobbykaraktär.

Motionären preciserar inte vilka kategorier av kurser som avses

eller med vilken summa anslaget bör reduceras men lämnar några

exempel på kurser som inte skall ha statsbidrag, såsom kurser

avseende knyppling, korgmålning, näverslöjd och att sy mjuka

dockor samt kurser med inslag av rollspel.

Utskottet vill först erinra om de mål för

statsbidragsgivningen som sattes upp när det nya

statsbidragssystemet infördes den 1 juli 1991 och när

folkbildningen själv fick ta ansvaret för fördelningen av

statsbidraget och även fick ett ansvar för uppföljning och

utvärdering av hur anslagsmedlen används (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Det betonades att

folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för

verksamheten, medan riksdag och regering lägger fast målen för

bidragsgivningen. Statsbidraget till folkbildningen skall stödja

verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor

att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i

samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller

kulturellt arbete. Verksamhet som syftar till att utjämna

utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall

prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller

kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid

invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en

annan viktig målgrupp. Resurserna från staten får inte användas

till verksamhet med kommersiellt syfte. Det främsta

kulturpolitiska motivet för det statliga stödet är att

folkbildningen skall bidra till att bredda kulturintresset i

samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Folkbildningens

ansvar för utvecklingen av den folkliga kulturen betonas därvid.

Vikten av en höjning av kvaliteten i den amatörkulturella

verksamheten framhålls. Folkbildningens ansvar för barns och

ungdomars deltagande i kulturlivet stryks under.

Riksdag och regering har således givit folkbildningen

förtroendet att själv fördela statsbidraget. Ansvaret för att

användningen och fördelningen sker i enlighet med uppsatta mål

för statsbidragsgivningen har överlämnats till folkbildningen.

För att både statsmakterna och folkbildningen skall kunna bedöma

hur målen uppnås har folkbildningen ålagts att följa upp och

utvärdera verksamheten. Vidare har en särskild utredare fått i

uppdrag att göra en statlig utvärdering av folkbildningen vilken

skall vara klar den 1 september 1996.

Enligt utskottets mening kan en sådan återgång till

detaljreglering som föreslås i motion Kr501 inte göras utan att

det nuvarande statsbidragssystemet ändras i grunden. Utskottet

anser att det inte finns skäl att överväga en sådan förändring.

Det bör således även fortsättningsvis åvila folkbildningen att

se till att studiecirklar anordnas i enlighet med de riktlinjer

för statsbidragsgivningen som riksdagen godkände år 1991.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att Folkbildningsrådet år

1994 fastställde principer för fördelningen av statsbidraget

till studieförbunden. Principerna har redovisats i en skrift:

Bidrag till studieförbunden, Motiv, definitioner, kriterier. I

skriften redovisas ingående hur statsbidragssystemet utgår från

målstyrning och utvärdering. Bl.a. tas upp frågor om olika

kvalitetskriterier och frågor om avgränsningar av

studiecirkelverksamheten. Folkbildningsrådet erinrar om att

statsmakterna uttalat en bestämd förväntan på studieförbund och

folkhögskolor att de skall sortera ut verksamhet som inte skall

ha statsbidrag. Det sägs vidare att en förutsättning för detta

är att det ständigt pågår en debatt om etiken i

folkbildningsarbetet. Man tar också upp till diskussion frågan

om gränser mot "oönskad verksamhet" och betonar att ansvaret för

avgränsningsfrågorna ligger hos studieförbunden själva och att

detta gäller alla led inom förbunden. "Oönskad verksamhet" är

enligt Folkbildningsrådet sådan verksamhet som inte uppfyller

vare sig folkbildningsbegreppets krav eller syftena med

statsbidraget. Ett sätt att svara på frågan om gränser mot

"oönskad verksamhet" kan enligt Folkbildningsrådet vara att

studieförbunden själva beskriver vilken syn de har på de områden

som tidigare inte ansågs bidragsberättigade, nämligen "hobby,

sport och fritidsaktiviteter" samt "stödkurser och verksamhet

som erhåller samhällets stöd i annan ordning".

Utskottet kan således konstatera att Folkbildningsrådet

uppmärksammar frågan och tydligt betonar att det åligger

studieförbunden att svara för en självsanering av verksamheten.

Mot bakgrund av vad som anförts i budgetpropositionen om

folkbildningens betydelse anser utskottet det väl motiverat att

undanta folkbildningen från besparingar nästa budgetår och att

anvisa medel som innebär att folkbildningen får ett

reformtillskott i enlighet med regeringens förslag. Utskottet,

som redan tidigare år uppmärksammat folkbildningens förmåga att

snabbt nå ut till utbildningsmässigt eftersatta grupper i hela

landet, tillstyrker även regeringens förslag om bidrag till

arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser. Utskottet anser att

riksdagen med avslag på de aktuella motionsyrkandena, nämligen

Kr279 yrkande 1, Kr501, Ub624 yrkande 18 och Ub906 yrkande 5,

bör anvisa medel till folkbildningen i enlighet med regeringens

förslag.

Enligt motion Sf635 (fp) yrkande 5 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna att medlen till

arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder i stor utsträckning

bör fördelas till de studieförbund vilkas verksamhet särskilt

riktas till invandrare. Invandrarna bör nämligen erbjudas en god

introduktion i det svenska samhället och få del av effektiva

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studiecirklar är en bra

utbildningsform för de invandrare som är studieovana.

Utskottet delar motionärens uppfattning att studieförbunden

har en viktig uppgift när det gäller insatser för

invandrare. Utskottet har i det föregående erinrat om målen

för statsbidragsgivningen till folkbildningen. Ett av målen är

att invandrare skall uppmärksammas särskilt inom folkbildningen.

Utskottet anser sig kunna utgå från att Folkbildningsrådet och

studieförbunden driver sin verksamhet med hänsynstagande till

detta mål. Utskottet anser att det inte är nödvändigt med ett

sådant uttalande från riksdagen som yrkas i motionen. Riksdagen

bör avslå motion Sf635 yrkande 5.

Distansundervisning

Informationsteknologins utveckling och spridning gör det

enligt motion Kr502 (m) nu möjligt att utveckla nya former för

studiecirkelverksamheten. Med hjälp av den nya teknologin skulle

studieförbunden kunna erbjuda distanscirklar och därmed nå nya

grupper av deltagare. Sådana grupper skulle dels kunna träffas

regelbundet, dels via datanät utbyta idéer och tankar mellan de

reguljära sammankomsterna. De skulle också kunna hämta

information i databaser och kommunicera med experter via

datanät. Motionärerna hemställer att riksdagen skall ge

regeringen till känna att reglerna för studiecirkelverksamheten

bör ändras om de förhindrar distanscirklar av det angivna

slaget.

Utskottet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen

angivit att av de föreslagna medlen till extra platser inom

folkhögskolan skall 30 miljoner kronor användas för kommande

försöksverksamhet med distansutbildning vid folkhögskolor eller

studieförbund enligt bestämmelser som regeringen avser att

meddela senare. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål

om prövning av nya former för studiecirklar på distans därmed

kan tillgodoses. Utskottet erinrar också om att regeringen i

budgetpropositionen (bil. 9 s. 5) aviserar en utredning om

förutsättningarna för en samlad utveckling av den mediaburna

utbildningen, varvid högskolan, vuxenutbildningen,

folkbildningen och arbetsmarknadsutbildningen nämns. Utskottet

anser mot bakgrund av det anförda att det inte behövs ett

uttalande av riksdagen av det slag som motionärerna önskar.

Motion Kr502 avstyrks således.

Folkbildningens framtid

Folkbildningens framtid behandlas i motion Kr503 (m).

Motionärerna anför att folkbildningen under de senaste åren har

spelat en stor roll i kampen mot arbetslösheten, men att det är

ett problem att insatserna varit kortsiktiga. De anser att det

är viktigt att studieförbund och folkhögskolor inte stelnar i de

strukturer och arbetsförhållanden som byggts upp under många år.

Med nya arbetsformer och angreppssätt bör folkbildningen

medverka i en kontinuerlig kompetensutveckling för alla vuxna.

De cirka 1,5 miljoner vuxna som i dag saknar gymnasiekompetens

bör så snart det är möjligt erbjudas möjlighet att nå upp till

en nivå motsvarande gymnasieskolans kärnämnen. Studieförbundens

erfarenheter är en ovärderlig tillgång i ett sådant

utvecklingsarbete. Studieförbundens kulturutbud är det enda som

tränger ut till alla delar av samhället. Även denna verksamhet

kan enligt motionärernas mening utvecklas, förändras till

formerna och påverkas av nya idéer och strömningar.

Utskottet har i det föregående redovisat att en av

utgångspunkterna för det nya statsbidragssystem som infördes den

1 juli 1991 är att målen för det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet skall läggas fast av folkbildningens

anordnare. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet bör

präglas av integritet och självständighet. Det ankommer på de

olika studieförbunden och folkhögskolorna att själva utveckla

sina arbetsformer och att finna nya vägar för sin verksamhet.

Statsmakterna har fastställt målen för användningen av

statsbidraget. Som tidigare redovisats pågår för närvarande

uppföljning och utvärdering både i folkbildningens egen regi och

inom en statlig utredning. Utskottet förutsätter att resultaten

från detta arbete kommer att användas vid fortsatta diskussioner

om formerna för folkbildningens verksamhet och vid ett

kontinuerligt arbete med att utveckla folkbildningen till gagn

såväl för de enskilda som för samhället. Utskottet vill i

sammanhanget också erinra om att det i direktiven (dir.

1993/94:24) för den kulturpolitiska utredningen sägs att

folkbildningsorganisationerna spelar en viktig roll för att föra

ut kultur till olika miljöer. Kulturutredningen skall enligt

direktiven bl.a. beakta att folkbildningen lever i växelspel med

den professionella kulturen och att det breda skapandet

stimuleras av de yrkesverksamma kulturutövarna.

Kulturutredningens arbete skall avslutas före utgången av maj

1995. Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen

att besluta om sådana kompletterande riktlinjer för

statsbidragsgivningen till folkbildningen som skisseras i motion

Kr503. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionen.

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (B 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för

budgetåret 1995/96 skall anvisa 102 140 000 kronor.

Bidrag till kontakttolkutbildning (B 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 skall

anvisa 10 806 000 kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Kr279 yrkande 1, 1994/95:Kr501,

1994/95:Ub624 yrkande 18 och 1994/95:Ub906 yrkande 5 till

Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 3 472 357 000 kr,

res. (m)

2. beträffande insatser för invandrare

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 5,

3. beträffande distansundervisning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr502,

4. beträffande folkbildningens framtid

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr503,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag

på 102 140 000 kr,

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

kontakttolkutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

10 806 000 kr.

Stockholm den 23 februari 1995

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig

Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),

Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta

Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservation

Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan

Backman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Mot bakgrund" och slutar med "regeringens förslag" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det i det kärva ekonomiska läge som råder

inte är möjligt att undanta folkbildningen från besparingar.

Utskottet anser därför att riksdagen i enlighet med förslagen i

motion Ub906 bör avslå regeringens förslag att dels öka anslaget

med 40,5 miljoner kronor, dels anvisa totalt 539 miljoner kronor

till arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser inom

folkbildningen. Utskottet anser att sådana

arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser bör kunna köpas hos

folkbildningen av Arbetsmarknadsverket. Inom

arbetsmarknadsområdet behövs mera långsiktiga insatser än de

särskilda punktinsatser inom folkbildningen som gjorts de

senaste budgetåren. Arbetsmarknadsverket bör ha ett

helhetsansvar för sådana insatser som motiveras av

arbetsmarknadspolitiska skäl. Vidare anser utskottet att en

besparing med 300 miljoner kronor bör göras på

folkbildningsanslaget för budgetåret 1995/96.

Folkbildningsrådet fördelar medlen till folkbildningen.

Utskottet anser att neddragningen om 300 miljoner kronor i

huvudsak bör avse den del av bidraget som Folkbildningsrådet

fördelar till studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub906 yrkande 5,

med anledning av regeringens förslag och motionerna

1994/95:Kr279 yrkande 1 och 1994/95:Ub624 yrkande 18 samt med

avslag på motion 1994/95:Kr501 dels till Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 592 857 000 kr, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

besparing på bidraget till studieförbunden,