Bet. 1994/95:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU01

Valperiodens längd m.m. (vilande grundlagsbeslut)

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Förslag till Bilaga

1994/95

KU1

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om

ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Förslaget

gäller förlängning av valperioden, möjligheten till

personröstning och sänkning av behörighetsåldern för

statschefen. Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar

förslaget.

Bakgrund

Stiftande av grundlag

Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande

riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det

efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela

riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och

17 §§ regeringsformen).

Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut

anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller

riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett

yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 §

riksdagsordningen).

Vilande beslut

Riksdagen beslutade den 19 maj 1994 (prop. 1993/94:115, bet.

KU44, rskr. 315) att som vilande anta det förslag till lag om

ändring i regeringsformen som finns intaget i bilaga.

Utskottet

Förslagets innehåll i korthet

Förslaget till ändring i regeringsformen innebär i korthet att

ordinarie val till riksdagen, som hållits vart tredje år,

skall i stället hållas vart fjärde år,

inslaget av personval ökas genom att en bestämmelse förs in i

regeringsformen om möjlighet för väljarna att avge särskild

personröst, och

behörighetsåldern för statschefen sänks från tjugofem till

aderton år.

För information om bakgrunden och den närmare innebörden av

förslaget hänvisas till ovan angivna proposition och

utskottsbetänkande. Förslaget har också redovisats i den inför

1994 års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.

Utskottets anmälan och yttrande

Riksdagen har som vilande antagit det ovan nämnda förslaget

till lag om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande

anmäls nu det vilande beslutet till kammaren för slutligt

beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets

första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt

antar förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen slutligt antar det i bilaga intagna

förslaget till lag om ändring i regeringsformen.

Stockholm den 25 oktober 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von

Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert

Carlsson (c).

Förslag till Bilaga

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 3 och 6 §§, 5 kap. 2 och

4 §§ samt 13 kap. 12 § regeringsformen1 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Riksdagen utses genom fria, Riksdagen utses genom fria,

hemliga och direkta val. hemliga och direkta val. Vid

sådant val sker röstning

på parti med möjlighet

för väljarna att avge

särskild personröst.

Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio

ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.

3 §

Ordinarie val till riksdagen Ordinarie val till riksdagen

förrättas vart tredje förrättas vart fjärde

år. år.

6 §

För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.

Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta

valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten De fasta valkretsmandaten

fördelas mellan fördelas mellan

valkretsarna på grundval av valkretsarna på grundval av

en beräkning av en beräkning av

förhållandet mellan förhållandet mellan

antalet röstberättigade antalet röstberättigade

i varje valkrets och antalet i varje valkrets och antalet

röstberättigade i hela röstberättigade i hela

riket. Fördelningen riket. Fördelningen

fastställes för tre fastställes för fyra

år i sänder. år i sänder.

5 kap.

2 §

Som statschef får endast Som statschef får endast

den tjänstgöra som är den tjänstgöra som är

svensk medborgare och har svensk medborgare och har

fyllt tjugofem år. Han fyllt aderton år. Han

får icke samtidigt vara får icke samtidigt vara

statsråd eller utöva statsråd eller utöva

uppdrag såsom talman eller uppdrag såsom talman eller

riksdagsledamot. riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser

utrikes.

1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare

att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen

utser samtidigt en vice riksföreståndare.

Detsamma gäller, om Detsamma gäller, om

konungen dör eller avgår konungen dör eller avgår

och tronföljaren ännu ej och tronföljaren ännu ej

har fyllt tjugofem år. har fyllt aderton år.

13 kap.

12 §

Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter

beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val

skall hållas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. Sådant

beslut skall omprövas inom ett år och därefter med högst ett års

mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast

om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig om

det.

Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas,

beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är

påkallade. Undantag får dock ej göras från 3 kap. 1 § första

stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7--11 §§. Vad som sägs i 3

kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket

om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val

skall hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara

utjämningsmandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på

föreskriven tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget

eller krigsfaran har upphört. Det åligger regeringen och

talmannen att i samråd eller var för sig se till att de åtgärder

som behövs härför blir vidtagna.

Har ordinarie val till Har ordinarie val till

följd av denna paragraf följd av denna paragraf

hållits på annan tid hållits på annan tid

än när det annars skulle än när det annars skulle

ha ägt rum, skall riksdagen ha ägt rum, skall riksdagen

bestämma tiden för bestämma tiden för

därnäst följande därnäst följande

ordinarie val till den ordinarie val till den

månad under tredje eller månad under fjärde eller

fjärde året efter det femte året efter det

först nämnda valet, först nämnda valet,

då ordinarie val skall då ordinarie val skall

hållas enligt hållas enligt

riksdagsordningen. riksdagsordningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den tid som

anges i 3 kap. 3 § skall räknas från det ordinarie val som

förrättas år 1994.

2. Den fördelning av fasta valkretsmandat som gjorts inför

1994 års val skall gälla intill nästa ordinarie val.