Bet. 1994/95:KU2

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU02

Reformera riksdagsarbetet (vilande grundlagsbeslut m.m.)

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95

KU2

Sammanfattning

I detta betänkande föreslår utskottet att riksdagen slutligt

antar de ändringar i regeringsformen och riksdagsordningens

huvudbestämmelser som föranleds av Riksdagsutredningens förslag

Reformera riksdagsarbetet. Utskottet föreslår samtidigt att de

ändringar i tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen som

förslaget medför beslutas av riksdagen.

Ärendet

Vilande grundlagsbeslut

Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 att anta som vilande de av

utskottet (1993/94:KU18, rskr. 1993/94:424--427) framlagda

förslagen till

a) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),

b) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser

huvudbestämmelserna (bilaga 2),

c) lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 3),

d) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser

huvudbestämmelserna (bilaga 4).

Talmanskonferensens förslag

I förslaget 1993/94:TK1 Reformera riksdagsarbetet 1 yrkas att

riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i

riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna.

I förslaget 1993/94:TK2 Reformera riksdagsarbetet 2 yrkas att

riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i

riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna.

Propositionen

I proposition 1993/94:77 En ombildning av

arbetsgivarorganisationen på det statliga området yrkas att

riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i

riksdagsordning, såvitt avser tilläggsbestämmelse.

Utskottet

Bakgrund

Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande

riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det

efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela

riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§

regeringsformen). Riksdagsordningen, som inte är någon grundlag,

kan till sina huvudbestämmelser ändras antingen genom två

likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att

beslut fattas med kvalificerad majoritet (8 kap. 16 och 17 §§

regeringsformen).

Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut

anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller

riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett

yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 §

riksdagsordningen). Ett sådant ärende skall normalt avgöras vid

det första riksmötet i den nya valperioden (5 kap. 12 §

riksdagsordningen).

Vilande beslut

Den 7 juni 1994 behandlade riksdagen konstitutionsutskottets

betänkande med anledning av Riksdagsutredningens förslag

Reformera riksdagsarbetet (1993/94:TK1--3, bet. 1993/94:KU18,

rskr. 1993/94:424--427). Riksdagen beslutade bl.a. att som

vilande anta lag om ändring i regeringsformen samt lagar om

ändring i riksdagsordningen (huvudbestämmelserna).

Förslaget innebär i korthet följande.

Riksmötets avbrott på sommaren slopas. Ett riksmöte skall pågå

till dess nästa riksmöte börjar. Talmannen beslutar vilka längre

uppehåll som skall göras i kammarens arbete under ett riksmöte.

Slopandet av riksmötets sommaravbrott innebär också att

möjligheten för finans- och skatteutskotten att fatta beslut i

vissa skattefrågor på riksdagens vägnar under sommaravbrottet

kan avskaffas.

Under längre uppehåll i kammarens arbete kan

riksdagsledamöterna få skriftliga svar på frågor till

statsråden.

I fråga om Riksdagens revisorer ändras valbarhetsreglerna så

att även andra än sittande riksdagsledamöter kan utses till

revisorer.

Det statliga budgetåret läggs fr.o.m. 1997 om till kalenderår.

Budgetpropositionen framläggs och behandlas på hösten. Den

allmänna motionstiden pågår från riksmötets start på hösten och

så länge som motioner får avlämnas med anledning av

budgetpropositionen.

Riksdagen får möjlighet att besluta att utgifter på

statsbudgeten skall hänföras till visst utgiftsområde. Om ett

sådant beslut fattas, skall riksdagen för närmast följande

budgetår fastställa utgiftsramar för varje område och göra en

beräkning av inkomsterna på statsbudgeten, innan beslut får

fattas om enskilda anslag eller andra utgifter i staten eller i

ärenden som har betydelse för beräkningen av inkomsterna.

Förslag om utgifter och inkomster för följande budgetår får i

princip inte läggas efter budgetpropositionen. Endast om

regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska

skäl får en sådan proposition avlämnas.

Den komprimerade och mer sammanhållna behandlingen av den

statliga budgeten bygger bl.a. på att finansutskottets ställning

stärks. Finansutskottet skall fr.o.m. år 1996 i

ekonomisk-politiskt syfte få väcka förslag som hör till andra

utskotts beredningsområden samt bereda ärenden om ramar för

utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster.

Talmanskonferensens förslag i återstående delar m.m.

Riksdagsutredningens förslag behandlades inte i sin helhet av

riksdagen våren 1994. De tilläggsbestämmelser till

riksdagsordningen som föreslogs av utredningen uppsköts av

riksdagen för att beslutas i samband med det slutliga beslutet

om ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser.

Anledningen härtill var att tilläggsbestämmelserna har ställning

som vanlig lag och därför endast skall beslutas en gång av

riksdagen. Riksdagsutredningens förslag till

tilläggsbestämmelser bereddes emellertid av utskottet i våras

och de av utskottet förordade tilläggsbestämmelserna infördes

för informationens skull i lagförslagen.

Av lagtekniska skäl behandlades i vårens betänkande också det

förslag om ändring i riksdagordningen som finns i proposition

1993/94:77 om en ombildning av arbetsgivarorganisationen på det

statliga området. Även detta förslag omfattar såväl ändring av

huvudbestämmelse som tilläggsbestämmelse.

Beträffande innehållet i de nya tilläggsbestämmelserna kan

nämnas att budgetpropositionen enligt den nya ordningen skall

avlämnas senast den 20 september. Under år med riksdagsval skall

budgetpropositionen avlämnas senast en vecka efter riksmötets

öppnande. Om detta inte är möjligt till följd av regeringsskifte

skall budgetpropositionen avlämnas inom tio dagar efter den nya

regeringens tillträde, dock senast den 15 november.

För en närmare redovisning av utskottets förslag med anledning

av Riksdagsutredningen hänvisar utskottet till betänkandet

1993/94:KU18. Förslaget har också redovisats i den inför 1994

års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.

Utskottets anmälan och yttrande

Vilande beslut

Under riksmötet 1993/94 har riksdagen som vilande antagit de

förslag till lagar om ändring i regeringsformen och

riksdagsordningen vilka redovisats i det föregående. Genom detta

betänkande anmäls nu de vilande besluten till kammaren för

slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid

ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen

slutligt antar förslagen.

Tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen

Till de vilande ändringarna i riksdagsordningens

huvudbestämmelser hör i vissa fall tilläggsbestämmelser.

Utskottet beredde dessa tilläggsbestämmelser i samband med

huvudbestämmelserna i betänkandet 1993/94:KU18. Med hänvisning

till vad utskottet anförde i detta betänkande föreslår utskottet

att riksdagen antar förslagen till tilläggsbestämmelser.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vilande beslut

att riksdagen slutligt antar de av utskottet framlagda

förslagen till

lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),

lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser

huvudbestämmelserna (bilaga 2),

lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 3),

lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser

huvudbestämmelserna (bilaga 4),

2. beträffande tilläggsbetämmelser till riksdagsordningen

att riksdagen med anledning av förslagen 1993/94:TK1 (delvis)

och TK2 yrkande 2 (delvis) samt proposition 1993/94:77 yrkande 1

(delvis) antar de av utskottet framlagda förslagen till

lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser

tilläggsbestämmelserna (bilaga 2),

lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser

tilläggsbestämmelserna (bilaga 4).

Stockholm den 25 oktober 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von

Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert

Carlsson (c).

Särskilt yttrande

Kenneth Kvist (v) anför:

Jag vill erinra om de uttalanden om rambeslutsmodellen och

utskottsfrågorna som Vänsterpartiets representant gjorde i sin

meningsyttring till betänkandet 1993/94:KU18. Enligt min mening

bör den nya ordningen prövas en tid, och då bör man särskilt ge

akt på hur fackutskottens ställning i förhållande till

finansutskottet utvecklas. Det är viktigt att fackutskotten inte

hindras från att ta initiativ på sina områden av

finansutskottet. Det är också viktigt att alla partier som

passerat fyraprocentsspärren är representerade i finansutskottet

som också blev fallet efter 1994 års val.

1. Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1

dels att 8 kap. 6 § skall upphöra att gälla, dels

att 4 kap. 3 §, 9 kap. 4 §, 12 kap. 7 § samt 13 kap.

1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad

som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om

allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är

bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig Riksdagen väljer inom sig

utskott, däribland ett utskott, däribland ett

konstitutionsutskott, ett konstitutionsutskott och ett

finansutskott och ett finansutskott, enligt

skatteutskott, enligt bestämmelser i

bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende

riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen

som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes

eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av

före avgörandet av utskott, om ej annat är

utskott, om ej annat är bestämt i denna

bestämt i denna regeringsform.

regeringsform.

9 kap.

4 §

Kan budgetreglering enligt 3 Om budgetreglering enligt 3

§ icke avslutas före § icke hinner avslutas

budgetperiodens början, före budgetperiodens

bestämmer riksdagen eller, början, bestämmer

om riksmöte ej pågår, riksdagen i den omfattning som

finansutskottet i den behövs om anslag för

omfattning som behövs om tiden till dess

anslag för tiden till dess budgetregleringen för

budgetregleringen för perioden slutföres.

perioden slutföres. Riksdagen kan uppdraga åt

finansutskottet att fatta

sådant beslut på

riksdagens vägnar.

12 kap.

7 §

Riksdagen väljer inom sig Riksdagen väljer revisorer

revisorer att granska den att granska den statliga

statliga verksamheten. verksamheten. Riksdagen kan

Riksdagen kan besluta att besluta att revisorernas

revisorernas granskning skall granskning skall omfatta

omfatta också annan också annan verksamhet.

verksamhet. Riksdagen Riksdagen fastställer

fastställer instruktion instruktion för

för revisorerna. revisorerna.

Revisorerna får enligt bestämmelser i lag infordra handlingar,

uppgifter och yttranden som behövs för granskningen.

Närmare bestämmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503

13 kap.

1 §

Kommer riket i krig eller Kommer riket i krig eller

krigsfara och pågår icke krigsfara skall regeringen

riksmöte, skall regeringen eller talmannen kalla

eller talmannen kalla till riksdagen till sammanträde.

riksmöte. Den som Den som utfärdar kallelsen

utfärdar kallelsen kan kan besluta att riksdagen

besluta att riksdagen skall skall sammanträda på

sammanträda på annan ort annan ort än Stockholm.

än Stockholm. Pågår

riksmöte, kan riksdagen

eller talmannen besluta om

sammanträdesort.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att 1 kap. 3--4 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 16 §, 5

kap. 11 §, tilläggsbestämmelserna 3.11.3 samt 5.11.1 skall

upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelse 5.11.1

skall utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 5 §, 2 kap. 6 §,

tilläggsbestämmelserna 2.6.1 samt 2.6.2 skall betecknas 2.4.2,

2 kap. 5 §, 2.5.1 respektive 2.5.2,

dels att den nya 2 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 2, 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 4, 5, 10¬12

och 15 §§, 4 kap. 2, 5 och 11 §§, 5 kap. 3, 10 och 12 §§,

tilläggsbestämmelserna 1.8.1, 2.15.4, 2.16.2, 3.11.1, 4.8.1,

4.11.1, 4.11.3, 5.10.1, 5.10.2, 5.12.1, 6.1.1, 6.2.2 samt 7.1.1

skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 2.4.1

skall lyda "Tilläggsbestämmelser" och rubrikerna närmast före

tilläggsbestämmelsen 2.6.1 samt 3.11.1 skall lyda

"Tilläggsbestämmelse",

dels att en ny rubrik närmast före tilläggsbestämmelsen

2.5.1 skall lyda "Tilläggsbestämmelser",

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser,

2 kap. 6 §, 6 kap. 3 §, tilläggsbestämmelserna 2.6.1,

6.3.1. samt 6.3.2 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Riksdagen samlas efter Riksdagen samlas efter

riksdagsval till lagtima riksdagsval till riksmöte

riksmöte på tid som på tid som angives i 3 kap.

angives i 3 kap. 5 § 5 § regeringsformen.

regeringsformen.

Under år när ordinarie Under år när ordinarie

riksdagsval icke hålles, riksdagsval icke hålles,

samlas riksdagen till lagtima inleds riksmöte första

riksmöte första tisdagen tisdagen i oktober, om ej

i oktober, om ej riksdagen riksdagen på förslag av

på förslag av talmanskonferensen vid

talmanskonferensen vid föregående riksmöte

föregående riksmöte fastställt annan dag i

fastställt annan dag i september eller oktober för

september eller oktober för riksmötets början. Har

riksmötets början. Har tillkännagivande om extra

tillkännagivande om extra val gjorts före denna dag

val gjorts före denna dag och har icke riksdagen med

och har icke riksdagen med anledning av valet samlats

anledning av valet samlats till riksmöte senast i

till riksmöte senast i juli, skall dock riksmöte

juli, skall dock riksmöte enligt detta stycke ej

enligt detta stycke ej inledas.

inledas.

Riksmöte pågår till

dess nästa riksmöte

börjar.

1 Riksdagsordningen omtryckt

1992:43

6 §

Lagtima riksmöte öppnas Riksmöte öppnas vid ett

vid ett särskilt särskilt sammanträde med

sammanträde med kammaren kammaren senast på

senast på riksmötets riksmötets tredje dag.

tredje dag. Statschefen Statschefen förklarar

förklarar därvid på därvid på talmannens

talmannens hemställan hemställan riksmötet

riksmötet öppnat. Vid öppnat. Vid förfall

förfall för statschefen för statschefen

förklarar talmannen förklarar talmannen

riksmötet öppnat. Vid riksmötet öppnat. Vid

sammanträdet avgiver sammanträdet avgiver

statsministern statsministern

regeringsförklaring, om regeringsförklaring, om

icke särskilda skäl icke särskilda skäl

föranleder annat. Talmannen föranleder annat. Talmannen

fastställer efter samråd fastställer efter samråd

med vice talmännen med vice talmännen

ordningen för detta ordningen för detta

sammanträde. sammanträde.

7 §

Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens

arbete.

Talmanskonferensen Talmanskonferensen

överlägger om överlägger om

åtgärder som kan åtgärder som kan

främja planmässighet i främja planmässighet i

riksdagens arbete och riksdagens arbete.

överväger därvid

vilka längre uppehåll i

riksdagsarbetet som skall

förekomma under

riksmötet.

Talmanskonferensen består Talmanskonferensen består

av talmannen, vice av talmannen, vice

talmännen, en talmännen, en

företrädare för varje företrädare för varje

partigrupp i riksdagen som partigrupp i riksdagen som

motsvarar parti med minst fyra motsvarar parti med minst fyra

procent av rösterna i hela procent av rösterna i hela

riket vid senaste val till riket vid senaste val till

riksdagen, utskottens riksdagen, utskottens

ordförande samt vice ordförande samt vice

ordföranden i riksdagens ordföranden i riksdagens

förvaltningsstyrelse. förvaltningsstyrelse.

Partigruppernas Partigruppernas

företrädare tillsätts företrädare tillsätts

vid början av varje lagtima vid början av varje

riksmöte för tiden till riksmöte för tiden till

dess nästa lagtima dess nästa riksmöte

riksmöte börjar. De börjar. De utses med

utses med motsvarande motsvarande tillämpning av

tillämpning av det det förfarande som angives

förfarande som angives i 7 i 7 kap. 12 § första

kap. 12 § första stycket.

stycket.

1.8.1

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall

innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse

ledighet under viss tid.

Ansökan prövas av Ansökan prövas av

talmannen, om den gäller talmannen, om den gäller

ledighet under kortare tid ledighet under kortare tid

än en månad, och av än en månad, och av

riksdagen om den gäller riksdagen om den gäller

för längre tid. för längre tid.

Ansökan som görs under Ansökan som görs under

tid då riksmöte ej längre uppehåll än en

pågår prövas dock av månad i kammarens arbete

talmannen, även om den prövas dock av talmannen,

gäller ledighet för även om den gäller

längre tid. ledighet för en månad

eller längre tid.

2 kap.

6 § 5 §

Kallelse till annat Kammaren sammanträder på

sammanträde än som avses kallelse av talmannen när

i 1 kap. 5 eller 6 § icke annat är

utfärdas av talmannen. Av föreskrivet i

kallelsen skall framgå om regeringsformen eller

sammanträdet är ett riksdagsordningen.

arbetsplenum vid vilket

utskottsbetänkande får

tas upp till avgörande.

Av kallelsen skall framgå

om sammanträdet är ett

arbetsplenum vid vilket

utskottsbetänkande får

tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18

dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om

synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I

sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av

riksdagens ledamöter medgiver det.

6 §

Talmannen beslutar efter

samråd med

talmanskonferensen vilka

uppehåll i kammarens arbete

om en vecka eller längre

tid som skall förekomma

under pågående

riksmöte.

Har regeringen förordnat om

extra val, kan talmannen på

begäran av regeringen

besluta att uppehåll skall

göras i kammarens arbete

under återstoden av

valperioden.

Talmannen kan besluta att

avbryta uppehåll i

kammarens arbete. Sådant

beslut skall fattas om

regeringen eller minst

etthundrafemton av riksdagens

ledamöter begär det.

Om uppehåll i kammarens

arbete avbryts på

begäran av regeringen eller

etthundrafemton av riksdagens

ledamöter skall talmannen,

om begäran innehåller

ett sådant önskemål,

kalla kammaren till

sammanträde inom tio dagar

från det att begäran

framställdes.

2.6.1

Kammarkansliet skall

skriftligen underrätta

riksdagsledamöterna om

tidpunkten för första

sammanträdet med kammaren

när uppehåll i

kammararbetet avbryts.

2.15.4

Den som yttrar sig skall tala Den som yttrar sig skall tala

från talarstolen eller från talarstolen eller

från sin plats i från sin plats i

plenisalen. plenisalen. Talmannen får

dock anvisa annan plats i

plenisalen från vilken

talare skall yttra sig.

2.16.2

Protokoll justeras av kammaren Protokoll justeras av kammaren

på femte vardagen efter på femte vardagen efter

sammanträdet, om riksdagen sammanträdet, om riksdagen

sammanträder då, och sammanträder då, och

annars vid närmast annars vid närmast

följande sammanträde. följande sammanträde.

Protokoll från Protokoll som icke enligt

sammanträde före bestämmelserna i första

längre uppehåll i stycket kan justeras inom en

riksdagsarbetet och protokoll månad, justeras vid den

som ej har justerats vid tidpunkt som talmannen

slutet av ett riksmöte bestämmer. Protokollet

justeras vid den tidpunkt som justeras inför de

talmannen bestämmer. ledamöter som är

Meddelande om tiden för närvarande.

sådan justering införes

i den eller de tidningar i

vilka kammarsammanträden

gives till känna.

Protokollet justeras inför

de ledamöter som är

närvarande.

Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av

protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt

enligt 2.16.1.

3 kap.

2 §2

Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10

januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat

regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition

med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast

följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan

och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag

till slutlig reglering av statsbudgeten

(kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej

möter avlämnas före utgången av april månad.

Annan proposition angående Annan proposition angående

anslag för det närmast anslag för det närmast

följande budgetåret följande budgetåret

skall avlämnas senast den skall avlämnas senast den

10 mars, såvida regeringen 25 februari, såvida

icke finner att propositionens regeringen icke finner att

behandling kan uppskjutas till propositionen kan behandlas

följande riksmöte. Vid under följande riksmöte.

1993/94 års riksmöte

skall dock en sådan

proposition avlämnas senast

den 25 februari.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag

eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i

9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av

framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om

förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den

för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen

redovisas.

2 Senaste lydelse 1993:1596

4 §3

Bestämmelserna i 2 § Bestämmelserna i 2 §

andra stycket och 3 § om andra stycket och 3 § om

den tid då proposition den tid då proposition

skall avlämnas gäller skall avlämnas gäller

endast vid lagtima riksmöte endast vid riksmöte som

som enligt 1 kap. 4 § skall inletts i augusti, september

avslutas senast den 15 juni. eller oktober.

Bestämmelserna gäller ej

1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter

den 10 januari,

2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för

prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,

3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna

propositionen senare.

5 §

Regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana tider att

anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebygges.

Regeringen skall samråda med talmannen därom.

Proposition kan avlämnas

även när riksmöte ej

pågår.

10 §

Motion får väckas inom Motion får väckas inom

femton dagar från den dag femton dagar från den dag

då budgetpropositionen då budgetpropositionen

anmäldes i kammaren. Om anmäldes i kammaren. Om

riksmötet upphör innan uppehåll görs i

motionstiden har gått till kammarens arbete med anledning

ända, löper ny av att regeringen förordnat

motionstid om femton dagar om extra val och motionstiden

från början av nästa icke har gått till ända,

lagtima riksmöte. löper ny motionstid om

femton dagar från början

av nästa valperiod.

Fastställes i något fall statsbudget för annan tid än

budgetåret, bestämmer riksdagen om motionstidens förläggning.

11 §

Utöver vad som följer av Utöver vad som följer av

10 § får motion med 10 § får motion med

anledning av proposition anledning av proposition

avlämnas inom femton dagar avlämnas inom femton dagar

från den dag då från den dag då

propositionen anmäldes i propositionen anmäldes i

kammaren. I ärende som kammaren. I ärende som

måste avgöras skyndsamt måste avgöras skyndsamt

kan riksdagen, om den finner kan riksdagen, om den finner

synnerliga skäl synnerliga skäl

föreligga, på förslag föreligga, på förslag

av regeringen besluta om av regeringen besluta om

kortare motionstid. Riksdagen kortare motionstid. Riksdagen

kan besluta att med högst kan om särskilda skäl

tio dagar förlänga tiden föreligger på förslag

för avlämnande av motion av talmannen besluta att

med anledning av proposition i förlänga tiden för

vilken redovisas plan som avlämnande av motion. 3

avses i 2 § tredje stycket. Senaste lydelse 1992:1550

Motion får väckas även med anledning av skrivelse från

regeringen. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket, om

inte annat följer av 19 §.

Vid beräkning av motionstid

enligt denna paragraf kan

bortses från dag som

infaller under uppehåll i

riksdagsarbetet en vecka eller

längre tid under

riksmöte.

3.11.1

Yrkande om förlängning Förslag om

av motionstiden enligt 11 förlängning av

§ första stycket sista motionstiden enligt 11 §

punkten framställes senast första stycket sista

vid andra sammanträdet punkten framställes senast

efter det då propositionen vid andra sammanträdet

anmäldes i kammaren. Beslut efter det då propositionen

om förlängning fattas anmäldes i kammaren. Beslut

senast vid därefter om förlängning fattas

följande sammanträde. senast vid därefter

följande sammanträde.

12 §

Har proposition uppskjutits Har proposition uppskjutits

från ett riksmöte till från en valperiod för

annat, får motion med riksdagen till nästa,

anledning av propositionen får motion med anledning av

väckas propositionen väckas inom

sju dagar från början av

den nya valperioden.

1. vid första riksmötet

i valperiod inom sju dagar

från dess början,

2. om propositionen har

väckts så sent under

riksmöte att den i 11 §

föreskrivna motionstiden

icke har löpt ut när

riksmötet upphör, senast

på andra dagen av nästa

lagtima riksmöte eller, om

riksdagen dessförinnan

beslutar att behandla

propositionen vid urtima

riksmöte, inom sju dagar

från beslutet.

Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition

jämställas

skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

15 §

Motion med anledning av Motion med anledning av

händelse av större vikt händelse av större vikt

får medan riksmöte får väckas gemensamt av

pågår väckas minst tio ledamöter, om

gemensamt av minst tio händelsen ej har kunnat

ledamöter, om händelsen förutses eller beaktas

ej har kunnat förutses under motionstid som avses i

eller beaktas under motionstid 10 § eller kunnat

som avses i 10 § eller föranleda motionsrätt

kunnat föranleda enligt annan bestämmelse i

motionsrätt enligt annan detta kapitel.

bestämmelse i detta

kapitel.

4 kap.

2 §4

Riksdagen tillsätter inom Riksdagen tillsätter inom

sig för varje valperiod ett sig för varje valperiod ett

konstitutionsutskott, ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott, ett finansutskott, ett

skatteutskott och minst tolv skatteutskott och ett

andra utskott. Valet gäller erforderligt antal andra

till valperiodens slut. utskott. Valet gäller till

valperiodens slut.

Riksdagen kan under

riksmöte tillsätta Riksdagen kan även under

ytterligare utskott för valperioden tillsätta

längst den tid som har utskott för längst den

angivits i första stycket. tid som återstår av

valperioden.

För riksmöte före 1996/97 års riksmöte skall vad som enligt

första och andra styckena gäller för valperiod i stället gälla

för riksmöte.

5 §

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,

utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter

enligt 8 kap. 6 § samt 9 enligt 9 kap. 4 §

kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda

regeringsformen, bereda ärenden om allmänna

ärenden om allmänna riktlinjer för den

riktlinjer för den ekonomiska politiken och

ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt

för budgetregleringen samt ärenden som rör

ärenden som rör riksbankens verksamhet.

riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall Skatteutskottet skall bereda

utöver sin uppgift enligt 8 ärenden om statliga och

kap. 6 § regeringsformen, kommunala skatter.

bereda ärenden om statliga

och kommunala skatter.

4.8.1

Beslut av finans- och Beslut av finansutskottet i

skatteutskotten i fråga som fråga som avses i 9 kap. 4

avses i 8 kap. 6 § § regeringsformen meddelas

regeringsformen och av regeringen genom skrivelse.

finansutskottet i fråga om

godkännande enligt 9 kap.

11 § regeringsformen

meddelas regeringen genom

skrivelse.

11 §

Utskott skall sammanträda Utskott sammanträder när

också under tid då riksdagsarbetet kräver det.

riksmöte icke pågår,

om riksdagsarbetet kräver 4 Senaste lydelse 1994:1031

det.

4.11.1

Utskott sammanträder Utskott sammanträder

första gången på första gången på

kallelse av talmannen inom kallelse av talmannen inom

två dagar efter valet. två dagar efter valet.

Därefter sammanträder Därefter sammanträder

utskottet på kallelse av utskottet på kallelse av

ordföranden. För ordföranden. För

ändamål som sägs i 9 ändamål som sägs i 9

kap. 4 § regeringsformen kap. 4 § regeringsformen

kan finansutskottet skall talmannen sammankalla

sammankallas också på finansutskottet också på

begäran av regeringen. begäran av regeringen.

För ändamål som

sägs i 8 kap. 6 §

regeringsformen sammankallas

finans- och skatteutskotten

första gången på

begäran av regeringen.

Skall utskott enligt vad nu

sagts sammankallas på

regeringens begäran,

utfärdas kallelsen av

talmannen.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och

suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler

senast klockan 18 dagen före sammanträdet.

4.11.3

Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de

närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst

tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har

den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde

med finans- och

skatteutskotten enligt 8 kap.

6 § regeringsformen

föres ordet av den av

utskottsordförandena som

har varit ledamot av riksdagen

längst tid. Om de har

tillhört riksdagen lika

länge, har den äldste av

dem företräde.

5 kap.

3 §

Ärende i vilket Ärende i vilket

överläggning äger rum överläggning äger rum

får ej upptagas till får ej upptagas till

avgörande förrän avgörande förrän

kammaren på talmannens kammaren på talmannens

förslag har funnit förslag har funnit

överläggningen avslutad. överläggningen avslutad.

Utskottsbetänkande får Utskottsbetänkande får

upptagas till avgörande upptagas till avgörande

endast vid sammanträde som endast vid sammanträde som

i kallelse enligt 2 kap. 6§ i kallelse enligt 2 kap. 5§

och i föredragningslista och i föredragningslista

enligt 2 kap. 7 § angivits enligt 2 kap. 7 § angivits

som arbetsplenum. som arbetsplenum.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det,

genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt

flertal, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda

beslut. Föreligger yrkande som avses i 1 § andra stycket att

lagförslag skall vila och dessutom yrkande att förslaget skall

förkastas, skall riksdagen pröva sistnämnda yrkande innan

förslaget ställes under omröstning om omedelbart antagande.

10 §

Genom särskilt beslut kan Ärende skall avgöras

riksdagen till närmast under den valperiod då det

följande lagtima väckts. Ärende som

riksmöte uppskjuta gäller statsbudgeten för

behandlingen av ärende. närmast följande

Ärende som gäller budgetår skall dock

statsbudgeten för avgöras före

närmast följande budgetårets ingång

budgetår får dock såvida det icke utan

uppskjutas endast om det kan olägenhet för

ske utan olägenhet för budgetregleringen kan

budgetregleringen. Beslut om avgöras senare.

uppskov kan upprepas.

Genom särskilt beslut kan

riksdagen medgiva att

behandlingen av ärende

får uppskjutas till

första riksmötet i

nästa valperiod.

Avslutas riksmöte i Om uppehåll görs i

förtid med anledning av kammarens arbete med anledning

extra val, skall ärende som av extra val, skall ärende

riksdagen icke har hunnit som riksdagen icke har hunnit

avgöra anses utan avgöra anses utan

särskilt beslut uppskjutet särskilt beslut uppskjutet

till det första lagtima till nästa valperiod.

riksmötet efter valet.

Lagförslag, som har vilat i Lagförslag, som har vilat i

tolv månader enligt 2 kap. tolv månader enligt 2 kap.

12 § tredje stycket 12 § tredje stycket

regeringsformen, skall regeringsformen, skall

prövas före utgången prövas före utgången

av kalenderåret av kalenderåret

därpå. Annat ärende därpå. Har lagförslag

skall avgöras före ett nära samband med

utgången av kalenderåret lagförslag som vilar enligt

efter det då ärendet 2 kap. 12 § tredje stycket

väcktes. Har lagförslag regeringsformen, kan riksdagen

ett nära samband med besluta att det får

lagförslag som vilar enligt avgöras inom den tid som

2 kap. 12 § tredje stycket gäller för prövningen

regeringsformen, kan riksdagen av det vilande

besluta att det får lagförslaget. Kan ärende

avgöras inom den tid som som avses i detta stycke till

gäller för prövningen följd av förordnande om

av det vilande extra val icke avgöras

lagförslaget. Kan ärende på föreskriven tid,

som avses i detta stycke till skall det avgöras snarast

följd av förordnande om möjligt efter det att den

extra val icke avgöras nyvalda riksdagen har

på föreskriven tid, sammanträtt.

skall det avgöras snarast

möjligt efter det att den

nyvalda riksdagen har

sammanträtt.

5.10.1

Beslut att uppskjuta ärende Beslut att ärende får

fattas på framställning uppskjutas fattas på

av utskott, till vars framställning av utskott,

handläggning ärendet till vars handläggning

hör. Utskottet skall ärendet hör. Kammaren

inhämta yttrande från kan även utan sådan

talmanskonferensen. Kammaren framställning besluta

kan även utan sådan uppskov i samband med

framställning besluta behandlingen av

uppskov i samband med utskottsbetänkande.

behandlingen av

utskottsbetänkande.

5.10.2

Beslut enligt 10 § tredje Beslut enligt 10 §

stycket tredje meningen fattas fjärde stycket andra

på framställning av det meningen fattas på

utskott till vars framställning av det

handläggning ärendet utskott till vars

hör. handläggning ärendet

hör.

12 §

Ärende angående grundlag Ärende angående grundlag

skall avgöras vid första skall avgöras vid första

riksmötet i den valperiod riksmötet i den valperiod

då slutligt beslut enligt 8 då slutligt beslut enligt 8

kap. 15 § regeringsformen kap. 15 § regeringsformen

först får fattas, först får fattas,

såvida ej förslaget i såvida ej förslaget i

ärendet dessförinnan ärendet dessförinnan

förkastas eller förkastas eller

avgörandet uppskjutes till avgörandet genom

annat riksmöte. I fråga särskilt beslut uppskjutes

om uppskov äger till annat riksmöte.

bestämmelserna i 10 § Sådant beslut kan upprepas.

första och andra styckena I fråga om uppskov äger

och i 11 § motsvarande bestämmelserna i 10 §

tillämpning. Ärendet tredje stycket motsvarande

skall avgöras slutligt tillämpning. Ärendet

före nästa ordinarie val skall avgöras slutligt

till riksdagen. före nästa ordinarie val

till riksdagen.

Har vilande förslag till grundlagsändring eller till annat

beslut som fattas i samma ordning förkastats vid folkomröstning,

skall det utskott till vars handläggning frågan hör göra anmälan

därom till kammaren.

5.12.1

Tilläggsbestämmelserna Tilläggsbestämmelsen

5.10.1 och 5.11.1 äger 5.10.1 äger motsvarande

motsvarande tillämpning i tillämpning i fråga om

fråga om uppskov med uppskov med slutligt beslut i

slutligt beslut i ärende ärende angående

angående grundlag. grundlag.

6 kap. 6.1.15

Interpellation ingives till kammarkansliet. Talmannen anmäler

utan dröjsmål vid sammanträde med kammaren beslut att

interpellationen får framställas eller förslag att

interpellationen inte skall få framställas. Förslag att

interpellation inte skall få framställas avgöres vid närmast

följande sammanträde och tages upp på föredragningslistan till

detta sammanträde. Medgiver talmannen eller riksdagen att

interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt

statsrådet få del av den.

Interpellationen skall anslås senast när den anmäles i

kammaren eller talmannen framlägger förslag om att

interpellationen inte skall få framställas.

Den som vid riksmöte, som Talmannen fastställer efter

enligt 1 kap. 4 § skall samråd med de av

avslutas senast den 15 juni, partigrupperna utsedda

ingiver interpellation till ledamöterna i

kammarkansliet efter talmanskonferensen dag under

utgången av april månad riksmöte då

skall i interpellationen interpellation senast får

angiva skälen till att ingivas till kammarkansliet.

denna icke har ingivits Om särskilda skäl

tidigare. föreligger får dock

riksdagen medgiva att

interpellation får

framställas även om den

ingivits efter denna dag. 5

Senaste lydelse 1992:1550

6.2.26

Frågor besvaras vid en frågestund varje tisdag som riksdagen

sammanträder. Vid denna frågestund besvaras frågor som har

ingivits till kammarkansliet senast kl. 10 under fredagen i

föregående vecka.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen

utan hinder av första stycket besluta att frågesvar skall lämnas

annan dag än tisdag, att frågestund får inställas och att frågor

för att besvaras kommande vecka skall inges vid annan tidpunkt

än senast kl. 10 fredag. Talmannen får även besluta att en fråga

skall besvaras tillsammans med en interpellation.

Meddelande om när en fråga skall besvaras skall anslås senast

kl. 14 dagen före sammanträdet och tas upp på

föredragningslistan.

Efter det att statsrådet har lämnat ett frågesvar får varje

talare ordet högst fyra gånger. Det första anförandet från varje

talare får räcka längst två minuter och varje följande anförande

längst en minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden på

längst en minut. När ett statsråd besvarar en fråga tillsammans

med en interpellation tillämpas de regler om anföranden som

gäller för interpellationer.

En fråga som inte besvaras på dag som avses i första eller

andra stycket förfaller, om inte den ledamot som ingivit frågan

senast kl. 10 följande fredag meddelar kammarkansliet att frågan

skall kvarstå till nästa frågestund.

Vid frågestund får 3 §

talmannen utan hinder av

tilläggsbestämmelsen

2.15.4 anvisa plats i

plenisalen från vilken

talare skall yttra sig.

Under längre uppehåll i

kammarens arbete än en

månad kan fråga få

framställas för

skriftligt svar.

6.3.1

Talmannen beslutar efter

samråd med de av

partigrupperna utsedda

ledamöterna i

talmanskonferensen när

frågor får

framställas för

skriftligt svar.

Fråga för skriftligt

svar ingives till

kammarkansliet. Frågan

skall vara egenhändigt

undertecknad av den ledamot

som framställer frågan.

Talmannen låter utan

dröjsmål statsrådet

få del av frågan.

Skriftligt svar på fråga

inlämnas till

kammarkansliet, som

överlämnar svaret till

den ledamot som framställt

frågan.

Om svar inte lämnas inom

fjorton dagar efter det att

frågan framställts skall

statsrådet meddela

kammarkansliet när

frågan kommer att besvaras

eller att den icke kommer att

besvaras.

6 Senaste lydelse 1992:1550

6.3.2

Framställd fråga för

skriftligt svar liksom

statsråds svar på

sådan fråga skall

redovisas i riksdagens

protokoll.

7 kap.

7.1.17

Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen

och riksdagsordningen skall den bland riksdagens ledamöter

företaga val av

1. 20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation,

2. 6 ledamöter i Europarådets svenska delegation,

3. 5 ledamöter i den svenska delegationen till Europeiska

frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté,

4. 8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska

församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa,

5. 18 ledamöter i den svenska delegationen till Gemensamma

parlamentarikerkommittén EG-Sverige,

6. 8 ledamöter i den svenska delegationen till dels Europeiska

ekonomiska samarbetsområdets (EES) gemensamma

parlamentarikerkommitté, dels EFTA-staternas

parlamentarikerkommitté.

Nordiska rådets svenska Nordiska rådets svenska

delegation väljs för delegation väljs för

lagtima riksmöte och riksmöte och övriga

övriga delegationer för delegationer för riksdagens

riksdagens valperiod. valperiod.

Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens

stadgar (RFS 1988:1).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Den upphävda paragrafen 4 kap. 16 § gäller dock

fortfarande i fråga om vad som före ikraftträdandet har

förekommit vid behandlingen i finansutskottet av frågor enligt

9 kap. 11 § regeringsformen.

7 Senaste lydelse 1993:962

3. Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 att

det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a §, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 a §

Beträffande det budgetår

som börjar den 1 juli 1995

gäller att det löper

till och med den 31 december

1996.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till

utgången av år 1996.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43

4. Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att nuvarande 5 kap. 12 § skall betecknas 5 kap.

11 §,

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 2--4, 7, 10--11 och 19 §§

samt 4 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser,

tilläggsbestämmelse 3.2.1 och 5 kap. 12 §, av följande lydelse,

dels att det i lagen införs en ny rubrik före

tilläggsbestämmelsen 3.2.1 som skall lyda "Tilläggsbestämmelse".

Lydelse enligt bilaga 2 Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte på tid som

angives i 3 kap. 5 § regeringsformen.

Under år när ordinarie Under år då ordinarie

riksdagsval icke hålles, riksdagsval icke hålles,

inleds riksmöte första inleds nytt riksmöte på

tisdagen i oktober, om ej dag i september som riksdagen

riksdagen på förslag av på förslag av

talmanskonferensen vid talmanskonferensen

föregående riksmöte fastställt vid

fastställt annan dag i föregående riksmöte.

september eller oktober för

riksmötets början. Har Har tillkännagivande om

tillkännagivande om extra extra val gjorts före den

val gjorts före denna dag fastställda dagen, skall

och har icke riksdagen med nytt riksmöte enligt andra

anledning av valet samlats stycket inledas endast om

till riksmöte senast i riksdagen med anledning av

juli, skall dock riksmöte valet samlats före juni

enligt detta stycke ej månads utgång.

inledas.

Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

3 kap.

2 §

Budgetåret börjar den 1 Budgetåret börjar den 1

juli. Regeringen skall senast januari. Regeringen skall

den 10 januari eller, om dessförinnan avlämna

hinder möter till följd proposition med förslag

av nyligen inträffat till statens inkomster och

regeringsskifte, snarast utgifter för budgetåret

möjligt därefter (budgetproposition).I

avlämna proposition med förslaget skall även

förslag till statsbudget ingå en redovisning av

(budgetproposition) för det statens tillgångar och

närmast följande skulder.

budgetåret. Propositionen

skall innehålla finansplan Budgetpropositionen skall

och nationalbudget.Regeringen innehålla finansplan och

skall avgiva särskilt nationalbudget samt förslag

förslag till slutlig till reglering av

reglering av stats- budgeten statsbudgeten. Har riksdagen

(kompletteringsproposition). med stöd av

Sådant förslag skall om bestämmelserna i 5 kap. 12

hinder ej möter avlämnas § fattat beslut om

före utgången av april utgiftsområden skall

månad. förslaget till statsbudget

innehålla en fördelning

av anslagen

1 Riksdagsordningen omtryckt

1992:43

Annan proposition

angående anslag för det

närmast följande

budgetåret skall

avlämnas senast den 25

februari, såvida regeringen

icke finner att propositionen

kan behandlas under

följande riksmöte.

på de av riksdagen

beslutade utgiftsområdena.

Endast om regeringen finner

synnerliga ekonomisk-politiska

skäl föreligga får

proposition angående

statens inkomster och utgifter

för det närmast

följande budgetåret

avlämnas efter

budgetpropositionen.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag

eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i

9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av

framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om

förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den

för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen

redovisas.

Tilläggsbestämmelse

3.2.1

Budgetpropositionen skall

avlämnas senast den 20

september. Under år då

riksdagsval hålles i

september, skall

budgetpropositionen

avlämnas senast en vecka

efter riksmötets

öppnande.

Om hinder möter till

följd av regeringsskifte

att iakttaga vad som

föreskrivits i första

stycket, skall

budgetpropositionen

avlämnas inom tio dagar

efter det att en ny regering

har tillträtt, dock senast

den 15 november.

Om regeringen anser att

proposition med förslag

till riktlinjer för den

framtida ekonomiska politiken

och anslag för löpande

budgetår (ekonomisk

vårproposition) bör

behandlas under pågående

riksmöte skall

propositionen, om hinder inte

möter, avlämnas senast

den 15 april.

3 §2

Annan proposition än Riksdagen fastställer på

sådan som avses i 2 § förslag av talmannen när

skall avlämnas senast den propositioner, som regeringen

31 mars om regeringen anser anser böra behandlas under

att propositionen bör pågående riksmöte,

behandlas under pågående senast skall avlämnas i de

riksmöte. fall icke särskild tidpunkt

föreskrivs i

riksdagsordningen.

2 Senaste lydelse 1992:43

4 §

Bestämmelserna i 2 § Beslut enligt 3 §

andra stycket och 3 § om gäller ej

den tid då proposition

skall avlämnas gäller

endast vid riksmöte som

inletts i augusti, september

eller oktober.

Bestämmelserna gäller ej 1. i fråga om proposition

varigenom regeringen enligt

1. om budgetpropositionen med lag för prövning

stöd av 2 § har underställer riksdagen en

avlämnats efter den 10 utfärdad förordning,

januari,

2. i fråga om proposition

varigenom regeringen enligt

lag för prövning

underställer riksdagen en

utfärdad förordning,

3. om regeringen finner 2. om regeringen finner

synnerliga skäl synnerliga skäl

föreligga att avlämna föreligga att avlämna

propositionen senare. propositionen senare.

7 §3

Utskott får väcka förslag hos riksdagen i ämne som hör till

dess handläggning.

Finansutskottet får i

ekonomisk-politiskt syfte

väcka förslag även i

ämne som hör till annat

utskotts beredningsområde.

10 §

Motion får väckas inom Motioner får en gång om

femton dagar från den dag året väckas i fråga

då budgetpropositionen om allt som kan komma under

anmäldes i kammaren. Om riksdagens prövning

uppehåll görs i (allmän motionstid).

kammarens arbete med anledning

av att regeringen förordnat Den allmänna motionstiden

om extra val och motionstiden pågår, om inte riksdagen

icke har gått till ända, på förslag av talmannen

löper ny motionstid om bestämmer annat, från

femton dagar från början början av riksmöte som

av nästa valperiod. inleds under augusti,

september eller oktober och

Fastställes i något fall så länge som motioner

statsbudget för annan tid får avlämnas med

än budgetåret, anledning av

bestämmer riksdagen om budgetpropositionen.

motionstidens

förläggning.

11 §

Utöver vad som följer av Motion med anledning av

10 § får motion med proposition får väckas

anledning av proposition inom femton dagar från den

avlämnas inom femton dagar dag då propositionen

från den dag då anmäldes i kammaren. I

propositionen anmäldes i ärende som måste

kammaren. I ärende som avgöras skyndsamt kan

måste avgöras skyndsamt riksdagen, om den finner

kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl

synnerliga skäl föreligga, på förslag

föreligga, på förslag av regeringen besluta om

av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen

kortare motionstid. Riksdagen kan om särskilda skäl

kan om särskilda skäl föreligger på förslag

föreligger på förslag av talmannen besluta att

av talmannen besluta att förlänga tiden för

förlänga tiden för avlämnande av motion. 3

avlämnande av motion. Senaste lydelse 1992:43

Motion får väckas

även med anledning av

skrivelse från regeringen.

Därvid tillämpas

bestämmelserna i första

stycket, om inte annat

följer av 19 §.

19 §4

Proposition och motion får Proposition och motion får

återkallas till dess återkallas till dess

utskott har avgivit utskott har avgivit

betänkande i ärendet. betänkande i ärendet.

Förslag som vilar enligt 2 Förslag som vilar enligt 2

kap. 12 § tredje stycket kap. 12 § tredje stycket

regeringsformen får regeringsformen får

återkallas till dess återkallas till dess

utskottet har avgivit nytt utskottet har avgivit nytt

betänkande enligt 4 kap. 8 betänkande enligt 4 kap. 8

§ fjärde stycket denna § femte stycket denna

riksdagsordning. riksdagsordning.

Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med

anledning av propositionen.

Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med

anledning därav inom sju dagar från det att återkallelsen

anmäldes i kammaren.

4 kap.

5 §

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,

utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter

enligt 9 kap. 4 § enligt 9 kap. 4 §

regeringsformen, bereda regeringsformen, bereda

ärenden om allmänna ärenden om allmänna

riktlinjer för den riktlinjer för den

ekonomiska politiken och ekonomiska politiken och

för budgetregleringen samt för budgetregleringen samt

ärenden som rör ärenden som rör

riksbankens verksamhet. riksbankens verksamhet.

Finansutskottet skall dessutom

bereda ärenden om ramar

för utgiftsområden och

om beräkning av statens

inkomster enligt 5 kap. 12

§.

Skatteutskottet skall bereda ärenden om statliga och kommunala

skatter.

8 §5

Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats

till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock

överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker

därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de

skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt

utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Innan utskott avgiver

betänkande med förslag i

ärende, som väckts inom

riksdagen, skall

finansutskottet beredas

tillfälle att yttra sig, om

förslaget kan innebära

mer betydande framtida

återverkningar på de

offentliga utgifterna och

inkomsterna.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en

valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som

har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

4 Senaste lydelse 1992:43

5 Senaste lydelse 1992:43

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut

som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket

regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i

ärendet.

5 kap.

12 §

Riksdagen kan genom lag

besluta att hänföra

statsutgifter till

utgiftsområden. Har

riksdagen fattat beslut enligt

första stycket,

fastställer riksdagen

för närmast följande

budgetår genom ett

särskilt beslut dels för

varje utgiftsområde en

utgiftsram, som anger det

belopp vilket summan av de

till utgiftsområdet

hörande utgifterna högst

får uppgå, dels en

beräkning av inkomsterna

på statsbudgeten. Beslut om

anslag eller andra utgifter i

staten eller beslut som har

betydelse för

beräkningen av inkomsterna

i staten får icke fattas

innan beslut fattats enligt

andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.