Bet. 1994/95:KU28

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU28

Finansiering av utbyggnaden av Riksdagens revisorers kansli

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1994/95

KU28

Sammanfattning

Med anledning av en skrivelse från finansutskottet tar

konstitutionsutskottet i detta betänkande initiativ till att den

av riksdagen förut beslutade utbyggnaden av Riksdagens

revisorers kansli (se 1993/94:KU18) under innevarande budgetår

begränsas till att avse högst fyra tjänster och att denna

utbyggnad finansieras genom att en miljon kronor hålls inne på

anslaget Riksdagens förvaltningskostnader. Utskottet föreslår

vidare att den av riksdagen begärda utredningen om

revisionsverksamheten också får i uppdrag att behandla frågan om

finansiering av utbyggnaden av kansliresurserna vid Riksdagens

revisorer.

Utskottet

Frågan

I en skrivelse till konstitutionsutskottet den 13 december

1994 har finansutskottet hemställt att konstitutionsutskottet

föreslår riksdagen att uttala att Riksdagens förvaltningskontor

skall hålla inne en miljon kronor på anslaget Riksdagens

förvaltningskostnader för att finansiera det av finansutskottet

föreslagna resurstillskottet till Riksdagens revisorer och deras

kansli.

Bakgrund

Riksdagsutredningen föreslog i sitt i juni 1993 avgivna

delbetänkande -- Reformera riksdagsarbetet -- bl.a. att

riksdagen skulle öka sina insatser för uppföljning, utvärdering

och revision. Enligt utredningen borde det ankomma på resp.

utskott att själv följa upp och utvärdera resultatet av

verksamheter inom sitt beredningsområde. Stöd till utskotten

skulle därvid utgå i olika former.

Ett första steg i denna riktning var att riksdagen på

initiativ av utredningen satte av särskilda medel för utskottens

arbete med utvärdering och uppföljning av riksdagens beslut.

Sådana medel har anvisats inom ramen för anslaget Riksdagens

förvaltningskostnader under såväl budgetåret 1993/94 som

1994/95. I utredningens betänkande föreslogs även att utskottens

insatser på detta område skulle stödjas också genom nya

samverkansformer mellan utskotten, Riksdagens utredningstjänst

och Riksdagens revisorer.

Stöd till utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete

skulle utgå genom att nya tjänster tillfördes Riksdagens

revisorers kansli som i sin tur skulle förse utskotten med

personal för dessa uppgifter. Även revisorernas ordinarie

granskningsverksamhet skulle förstärkas genom en kraftig

utbyggnad av deras kansli. Detta föreslogs bli utökat med två

enheter, motsvarande 18 fasta tjänster och medel motsvarande två

revisionsdirektörstjänster för inlåning av personal. Av

personaltillskottet skulle utskotten ges möjlighet att disponera

resurser motsvarande omkring fem helårstjänster. Utbyggnaden av

kansliet skulle ske stegvis med början budgetåret 1994/95 och

vara avslutad under budgetåret 1996/97.

Riksdagsutredningens förslag överlämnades till riksdagen av

talmanskonferensen i december 1993 (1993/94:TK1).

När finansutskottet under våren 1994 behandlade Riksdagens

revisorers fördjupade anslagsframställning för budgetåren

1994/95--1996/97 hänvisade utskottet (1993/94:FiU17) till

konstitutionsutskottets då pågående beredning av

Riksdagsutredningens förslag. I avvaktan på riksdagens beslut i

denna fråga förordade finansutskottet att Riksdagens revisorer

skulle ges realt oförändrade resurser under budgetåret 1994/95.

Utskottet framhöll emellertid att frågan om resurstillskottet

borde tas upp snarast möjligt under nästa riksmöte då

konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om

ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort

kunde överblickas.

Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag ifrågasattes

den föreslagna utbyggnaden av Riksdagens revisorer i en motion

-- 1993/94:K30 -- av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s). Motionärerna

ansåg att resursförstärkningen i stället skulle tillföras

utskottsorganisationen och att det i varje utskottskansli skulle

finnas en föredragande med särskilt ansvar för uppföljning och

utvärdering. Den pågående utvecklingen av nya styrformer inom

den offentliga sektorn motiverade enligt motionärerna en allmän

översyn av den samlade statliga revisionens organisation. I det

sammanhanget borde enligt motionärerna Riksdagens revisorers

förhållande till Riksrevisionsverket klarläggas.

Konstitutionsutskottet (1993/94:KU18) ansåg att flera av de

förslag som utredningen fört fram borde kunna ligga till grund

för riksdagens fortsatta arbete med uppföljning, utvärdering och

revision. Så t.ex. ställde sig konstitutionsutskottet bakom

utredningens syn på behovet av uppföljning och utvärdering i

utskottens arbete liksom utredningens bedömning att utskottens

egna initiativ borde vara styrande för riksdagens insatser på

detta område. Konstitutionsutskottet delade också utredningens

uppfattning att utskottens egen uppföljnings- och

utvärderingsverksamhet borde ske inom ämnesmässigt avgränsade

områden och under begränsad tid samt att utskotten borde

samverka med Riksdagens revisorer och utredningstjänsten för att

åstadkomma ett så bra resursutnyttjande som möjligt.

Konstitutionsutskottet anslöt sig också till de principer för

förstärkning av revisionen som utredningen föreslagit men var

inte berett att ta ställning till den slutliga omfattningen av

resurstillskottet till Riksdagens revisorer. Bl.a. med

hänvisning till den ovan återgivna motionen föreslog

konstitutionsutskottet att frågan om utvecklingen av

relationerna mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket

borde utredas ytterligare. Konstitutionsutskottet ansåg sålunda

att riksdagen i denna fråga skulle begränsa sitt beslut till vad

utredningen angett som etapp 1. Det innebar ett resurstillskott

på sex tjänster. Utskottet framhöll att det med ett sådant

resurstillskott också skulle bli möjligt att påbörja det närmare

samarbete mellan utskotten och revisionen som utredningen

föreslagit.

Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 i enlighet med

konstitutionsutskottets förslag.

Finansutskottets skrivelse

I finansutskottets skrivelse (bilaga) anges att Riksdagens

revisorer i en skrivelse till finansutskottet den 27 september

1994 har inkommit med en kompletterande anslagsframställning för

innevarande budgetår. Revisorerna föreslår att de på

tilläggsbudget tilldelas ytterligare 2 060 000 kr för första

halvåret 1995. Av den begärda anslagsökningen avser 1 360 000

kr (2 720 000 kr på helår) löner inkl. LKP för fem

revisionsdirektörstjänster samt en chefsbefattning. Resterande

1/3 av medelstillskottet motiveras bl.a. av ökat behov av

externa experter samt av revisorernas och kansliets resor och

utbildning m.m.

För helår motsvarar enligt finansutskottet det begärda

resurstillskottet drygt 4,1 miljoner kronor, vilket i

förhållande till innevarande års anslag är en ökning med 35 %.

Finansutskottet anför att Riksdagens revisorer för egen del

utgått från att utbyggnaden skall finansieras genom besparingar

inom statsförvaltningen i övrigt. Finansutskottet delar denna

uppfattning och har vid sin beredning av ärendet eftersträvat

att finna en lösning på hur det begärda resurstillskottet skall

finansieras. Någon sådan har dock inte stått att finna inom

finansutskottets eget beredningsområde. Vidgas perspektivet till

hela riksdagsförvaltningen anser finansutskottet att frågan dock

kan lösas. Finansutskottet saknar emellertid initiativrätt när

det gäller andra riksdagsanslag än anslaget till Riksdagens

revisorer och deras kansli.

Förutsatt att finansieringsfrågan kan lösas är emellertid

finansutskottet berett att föreslå riksdagen följande.

På anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli anvisas på

tilläggsbudget för innevarande budgetår en miljon kronor.

Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en utbyggnad av

revisorernas kansli med högst fyra tjänster. Visst utrymme finns

också för extra konsultinsatser.

För innevarande budgetår bör enligt finansutskottet satsningen

finansieras genom en omfördelning av anslag inom

riksdagsförvaltningen. En som finansutskottet ser det lämplig

lösning är därvid att Riksdagens förvaltningskontor håller inne

motsvarande belopp på innevarande budgetårs anslag till

Riksdagens förvaltningskostnader. En möjlighet som

finansutskottet pekar på är att ta i anspråk de medel som

reserverats för utskottens uppföljnings- och

utvärderingsinsatser. I första hand bör man dock försöka finna

en alternativ finansiering inom anslaget Riksdagens

förvaltningskostnader.

Finansutskottet anser också att det bör ankomma på Riksdagens

förvaltningskontor att finna en lösning på hur utbyggnaden skall

finansieras på helårsbasis.

Sammanfattningsvis framhåller finansutskottet att utskottets

förslag avviker något från den principlösning som riksdagen

tidigare i år fattat beslut om. Finansieringen förutsätts också

ske genom neddragningar på ett anslag som det ankommer på

konstitutionsutskottet att bereda. Mot bakgrund härav hemställer

finansutskottet att konstitutionsutskottet tar ett intitiativ i

ärendet och föreslår riksdagen att uttala att Riksdagens

förvaltningskontor skall hålla inne en miljon kronor på anslaget

Riksdagens förvaltningskostnader i enlighet med finansutskottets

förslag för att finansiera det av utskottet föreslagna

resurstillskottet till Riksdagens revisorer och deras kansli.

Utskottets bedömning

För att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med

högst fyra tjänster m.m. under halva det innevarande budgetåret

har finansutskottet i sin skrivelse till konstitutionsutskottet

begärt att utskottet skall föreslå riksdagen att en miljon

kronor hålls inne på anslaget till riksdagens

förvaltningskostnader. Finansutskottets ställningstagande

innebär också att det resurstillskott till revisorernas kansli

på motsvarande högst sex tjänster, som riksdagen fattade

principbeslut om våren 1994, måste minskas till motsvarande fyra

tjänster på halvårsbasis, såvitt avser innevarande budgetår.

Finansutskottet framhåller vidare i sin skrivelse att det bör

ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på

hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.

Konstitutionsutskottet har inget att erinra mot att

utbyggnaden av revisorernas kansli under innevarande budgetår

begränsas till att avse högst fyra tjänster på halvårsbasis och

att denna utbyggnad finansieras genom att en miljon kronor hålls

inne på anslaget till riksdagens förvaltningskostnader.

Innehållandet av medel på detta anslag får enligt utskottets

mening dock inte innebära någon minskning av de medel som står

till förfogande för utskottens uppföljnings- och

utvärderingsverksamhet. Enligt uppgift från förvaltningskontoret

behöver inte heller detta bli fallet.

När det gäller finansieringen av utbyggnaden av revisorernas

kansli på längre sikt har konstitutionsutskottet samma mening

som Riksdagens revisorer och finansutskottet, nämligen att

utbyggnaden skall finansieras genom besparingar inom

statsförvaltningen i övrigt. Dessa besparingar bör emellertid

inte begränsas till riksdagsområdet. Det bör enligt utskottets

mening bli en uppgift för den fortsatta utredning av

revisionsverksamheten som riksdagen på konstitutionsutskottets

förslag har beslutat om, att också behandla finansieringsfrågan

på längre sikt. Enligt vad utskottet inhämtat kommer

talmanskonferensen inom kort att tillsätta denna utredning.

Med begagnande av sin inititativrätt vill således utskottet

föreslå dels att riksdagen med ändring av sitt tidigare

principbeslut beslutar att resurstillskottet till Riksdagens

revisorers kansli under budgetåret 1994/95 får uppgå till

motsvarande högst fyra tjänster på halvårsbasis, dels att

riksdagen beslutar att en miljon kronor hålls inne på anslaget

Riksdagens förvaltningskostnader, dels att riksdagen som sin

mening ger talmanskonferensen till känna att den fortsatta

utredningen av revisionsverksamheten också bör omfatta frågan om

finansiering av utbyggnaden av kansliresurserna vid Riksdagens

revisorer.

Bordläggning

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resurstillskottet till Riksdagens revisorers

kansli under budgetåret 1994/95

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört i denna del,

2. beträffande finansieringen av resurstillskottet till

Riksdagens revisorers kansli under budgetåret 1994/95

att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget under femtonde

huvudtiteln minska det anvisade ramanslaget Riksdagens

förvaltningskostnader med 1 000 000 kr,

3. beträffande finansieringen av utbyggnaden av Riksdagens

revisorers kansli på längre sikt

att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna

vad utskottet anfört i denna del.

Stockholm den 15 december 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist

(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)

och Håkan Holmberg (fp).

Bilaga