Bet. 1994/95:KU32

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU32

Anslag till statschefen och regeringen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

KU32

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till ett nytt

samlat anslag för statschefen som skall ersätta tidigare tre

anslag. Enligt förslaget bör anslaget benämnas Kungliga hov- och

slottsstaten och anvisas som ett ramanslag. I betänkandet

behandlas också regeringens förslag till medelstilldelning för

statschefen om 107 465 000 kr och för regeringen om 2 704 095

000 kr samt fyra motioner från allmänna motionstiden. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Till

betänkandet har fogats tre reservationer, (v), (m) samt (v, mp).

Propositionen

1994/95:100 bilaga 2 A 1 vari yrkas att riksdagen till

Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 107 465 000 kr.

1994/95:100 bilaga 2 B 1 vari yrkas att riksdagen till

Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 2 704 095 000 kr.

Motioner

1994/95:K201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att fiske- och sjöfartsfrågor samordnas i samma

departement.

1994/95:K209 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 97 465 000 kr eller

således 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår.

1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit.

1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 i bilaga 2

till budgetpropositionen 1994/95:100 anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Statschefen

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 107

465 000 kr till Kungliga hov- och slottsstaten, varav 71 210 000

kr är beräknat för juli 1995--juni 1996.

Ifrågavarande anslag har under tidigare år anvisats som tre

olika anslag under anslagsgrupperna A. Kungliga hovstaten och B.

Kungliga slottsstaten. Under budgetåret 1994/95 har sammanlagt

70 559 000 kr anvisats under anslagen (prop. 1993/94:100, bil.

2, bet. KU29, rskr. 234).

Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets

hovhållning finansieras statschefens officiella funktioner. Häri

ingår bl.a. fr.o.m. innevarande budgetår kostnader för den

kungliga familjens officiella resor. Från anslaget De kungliga

slotten: Driftkostnader betalas driftkostnader för de kungliga

slotten utom rent fastighetsunderhåll. Från anslaget Kungliga

husgerådskammaren finansieras vidare underhåll och vård av de

konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten

som tillhör staten men disponeras av kungen. Husgerådskammaren

förvaltar även de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av

möbler, konst och konsthantverk samt administrerar

Bernadottebiblioteket.

Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat

en översyn av organisationen vid de kungliga hovstaterna.

Översynen har syftat till att effektivisera arbetet och på sikt

minska de administrativa kostnadernas andel av den totala

budgeten. De för verksamheten gemensamma arbetsuppgifterna

kommer att samlas i avdelningar under riksmarskalken. För

kostnader som har samband med förändringsarbetet yrkar

Riksmarskalksämbetet ca 4 miljoner kronor. Riksrevisionsverket,

som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft några

invändningar med anledning av revisionen.

Regeringen anser att alla medel bör anvisas under ett nytt

anslag på statsbudgeten med anledning av den omorganisation av

de kungliga hov- och slottsstaterna som Riksmarskalksämbetet har

redovisat. Anslaget bör enligt regeringen benämnas Kungliga hov-

och slottsstaten och anvisas som ett ramanslag.

Vidare påpekar regeringen att det i proposition 1994/95:25 har

redovisats att besparingar kommer att göras i den statliga

verksamheten. Enligt regeringen bör hov- och

slottsförvaltningarna liksom den statliga förvaltningen i övrigt

få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden. Regeringen

anför att anslaget till de kungliga hov- och slottsstaterna vid

utgången av budgetåret 1998 bör ha minskats med sammanlagt 5,4

miljoner kronor. Minskningen bör fördelas på budgetåren 1995/96

med 3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med

1,7 miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen av

de kungliga hov- och slottsstaterna initialt medför vissa

kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade

administrativa kostnader, bör enligt regeringen besparingskravet

för budgetåret 1995/96 minskas med 1 miljon kronor för att i

stället tas ut budgetåret 1998.

Enligt regeringen har innevarande års anslag räknats upp inför

nästa budgetår med pris- och löneomräkning (3,4 miljoner

kronor).

Motionen

I motion 1994/95:K209 av Kenneth Kvist m.fl. (v) anförs att

sparbetinget på anslaget Kungliga hov- och slottsstaten på

knappt 5 % fram till 1998 är alltför blygsamt i jämförelse med

många andra nedskärningar. Motionärerna hävdar att

verksamheterna kan minskas med 10 miljoner kronor ytterligare

utan att det -- så länge monarkin kvarstår -- går ut över de

representativa uppgifterna.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om ett

nytt samlat anslag för statschefen benämnt Kungliga hov- och

slottsstaten. Det nya anslaget bör, som föreslagits, anvisas som

ramanslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsberäkning för statschefen. Detta innebär att utskottet

avstyrker motion 1994/95:K209, yrkande 2, om en lägre

medelstilldelning än vad regeringen föreslagit.

Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att regeringens

anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett

tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet.

För att underlätta uppföljning och utvärdering i detta avseende

bör regeringen fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisa

hur tilldelade medel har använts.

Regeringen -- organisationsfrågor m.m.

Inledning

I 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att det för

beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i

vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att

regeringen fördelar ärendena mellan departementen.

Regeringskansliet består för närvarande av

Statsrådsberedningen och tretton departement samt det gemensamma

förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets

förvaltningskontor.

I grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 181) anfördes att

regeringen bör ges en mycket vidsträckt möjlighet att bestämma

regeringens sammansättning och formerna för fördelningen av

uppgifterna inom regeringskretsen. Det ansågs inte motiverat att

i regeringsformen eller i annan lag ange ramar för antalet

statsråd eller antalet departement. Enligt propositionen

tillförsäkras riksdagen på ett tillfredsställande sätt ett

inflytande över dessa frågor genom reglerna om riksdagens

anslagsmakt. Konstitutionsutskottet (bet. KU 1973:26 s. 34 f.)

anslöt sig till de allmänna principer om regeringens

arbetsformer och dessas reglerande i grundlag som föreslagits i

propositionen.

Av det föregående framgår att regeringen själv beslutar om

indelningen i departement, medan riksdagen förfogar över

anslagsmakten. Enligt tidigare ordning innebar detta att

riksdagen anvisade anslag till varje departement. År 1994

beslutades emellertid att en ny anslagsstruktur för

regeringskansliet skulle införas (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet.

KU29, rskr. 233). Den nya anslagsstrukturen innebär att anslagen

till departementen och regeringskansliets övriga delar, anslagen

till utredningar m.m. samt ytterligare ett anslag med nära

anknytning till verksamheten i regeringskansliet har förts

samman till ett samlat ramanslag fr.o.m. budgetåret 1994/95.

Anslaget till Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl

Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen, utgör dock

även fortsättningsvis ett eget anslag. Vid behandlingen av

förslaget om en ny anslagsstruktur anförde

konstitutionsutskottet bl.a. att den nya ordningen skulle

möjliggöra en ökad flexibilitet i fråga om regeringskansliets

organisation och arbetsformer samtidigt som det markerades att

regeringen skulle vara en samlad resurs för beredningen av

regeringsärenden.

Motionen

Enligt motion 1994/95:K201 av Kenth Skårvik (fp) bör fiske-

och sjöfartsfrågor samordnas i samma departement. Motionären

framhåller sjöfartens betydelse för landet som en näring av stor

omfattning. Vidare anför motionären att fiskets utövare i

Sverige under långa tider känt sig arbeta i motvind och med

regeringar som man ansett inte till fullo stått upp till försvar

för fiske- och konservindustrins önskemål och problem. Såväl

fiskenäringen som konservindustrin kommer enligt motionären att

gynnas av EU-inträdet. Det finns dock många problem kvar för

fiskenäringen som behöver lösas. Enligt motionären skulle vidare

miljöfrågorna hanteras på ett mer aktivt sätt om fisket delade

plats med sjöfarten.

Utskottets bedömning

Som redogjorts för i det föregående ankommer det på regeringen

att själv besluta om formerna för sitt arbete. Utskottet

avstyrker därför motion 1994/95:K201.

Regeringskansliet m.m. -- medelstilldelningen

Inledning

Vid konstitutionsutskottets behandling av regeringens förslag

till medelsanvisning för regeringskansliet vad avser innevarande

budgetår framhöll utskottet vikten av att regeringens

anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett

tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet

utan att kompletterande uppgifter behöver inhämtas (bet.

1993/94:KU29). Utskottet angav att t.ex. medelsbehovet för

utredningsverksamheten, som utgör cirka en femtedel av det

totala medelsbehovet, bör kunna anges mer bestämt än som var

fallet i föregående års anslagsberäkning. Enligt utskottet var

det vidare av värde att, i den mån besparingar beräknas kunna

göras, detta framgår av redogörelsen. Utskottet framhöll också

att det var av vikt att regeringen, i enlighet med nuvarande

inriktning med tyngdpunkt på uppföljning och utvärdering,

fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisar hur tilldelade

medel använts.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på

2 704 095 000 kr till Regeringskansliet m.m.

För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till

regeringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från

anvisat ramanslag och på tilläggsbudgeten anvisade medel. Av

detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en

sjättedel, avsatts för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom

kommittéväsendet. I kommittéberättelsen (skr. 1994/95:103), som

överlämnats samtidigt med budgetpropositionen, lämnas en

redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994

avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för

kommittéväsendet totalt sett under de senaste budgetåren.

Regeringen anger att det som en följd av regeringsskiftet har

uppkommit kostnader för Statsrådsberedningen och departementen

för avgångsvederlag m.m. Kostnaderna, som under innevarande

budgetår beräknas till ca 40 miljoner kronor, har inte

budgeterats i förväg och ryms inte under det anvisade anslaget.

Regeringen anför att den avser att för ändamålet besluta om en

merutgift på anslaget i den utsträckning det behövs.

Regeringen framhåller att Sveriges EU-medlemskap får

vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska

statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det

kommer enligt regeringen att ställas ökade krav på kunskaper och

arbetsinsatser när verksamheten vidgas till ett mer omfattande

internationellt samarbete än någonsin tidigare. Stora resurser

måste avdelas för att nära följa verksamheten inom de

internationella organen och för att åstadkomma ett effektivt

svenskt deltagande i dessa organ. Vidare anför regeringen att

det samtidigt pågår stora omställningar inom hela den offentliga

sektorn. Avregleringar, delegering av beslutanderätt samt

fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen förutsätter

att rollfördelningen och samverkansformerna mellan regeringen

och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Enligt

regeringen ändrar också bolagiseringar och utsättandet av viss

statlig verksamhet för konkurrens förutsättningarna för

regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot

denna bakgrund anser regeringen det vara uppenbart att

möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets

organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den

högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. I denna

utvecklingsprocess är det enligt regeringen viktigt att ta till

vara de möjligheter som den moderna informationstekniken

erbjuder, även om detta initialt kräver betydande investeringar

i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Också

utvecklingen av personalens kompetens måste ha hög prioritet.

Regeringen anför att trots de stora krav som kommer att ställas

på regeringskansliet har anslaget för nästa budgetår -- med

undantag av vissa delar -- beräknats med utgångspunkt i det

effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 % som kommer till

uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för

statlig konsumtion. Enligt regeringen uppgår besparingen på

detta anslag till ca 35 miljoner kronor. Regeringen anför att

den vidare avser att i kommande budgetpropositioner lämna sådana

förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån till budgetåret

1998 ytterligare skall sänkas.

Regeringen påpekar att riksdagen under föregående riksmöte gav

regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört i betänkandet

1993/94:BoU15 om organisationen av de bostadspolitiska frågorna

i regeringskansliet (rskr. 1993/94:258). Tillkännagivandet

innebär att det -- även om det ankommer på regeringen själv att

avgöra hur den vill organisera sitt arbete -- enligt riksdagens

mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de

ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet

anförtroddes åt ett särskilt statsråd. Regeringen anför att

statsministern redan vid dess tillträde förordnade statsrådet

Jörgen Andersson att vara föredragande i regeringen i ärenden om

såväl bostadsväsendet som byggnadsväsendet. Efter den 1 januari

1995 handläggs båda dessa ärendegrupper inom

Näringsdepartementet. Regeringen anser att en viktig del av

syftet med riksdagens tillkännagivande därigenom har

tillgodosetts. Enligt regeringen beräknas förändringarna inte

behöva leda till ett ökat medelsbehov.

Motionerna

I motion 1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs

att riksdagen skall anvisa 15 miljoner kronor mindre till

anslaget Regeringskansliet m.m. än vad regeringen har

föreslagit. I motionen anförs att också regeringen måste bära

sin del av bördan i tider när alla grupper drabbas hårt av

åtgärderna för att sanera statsfinanserna. Motionärerna finner

inte den stora anslagsökningen för regeringskansliet

motiverad.

I motion 1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att

riksdagen skall anvisa 5 miljoner kronor mindre till anslaget

Regeringskansliet m.m. än vad regeringen har föreslagit. I

motionen anförs att den internationella kontaktverksamheten

förbättras som en följd av EU-medlemskapet. De politiska

kontakterna mellan Sverige och EU samt de olika medlemsländerna

kommer att bli tätare. Sverige får enligt motionärerna möjlighet

till medbestämmande, regeringen deltar i ministerrådsmötena och

får tillsätta egna tjänstemän i kommissionen. Mot bakgrund av

detta och det stora behovet av besparingar anser motionärerna

att antalet lantbruksråd bör minskas. Anslaget till

regeringskansliet bör därför minskas med 5 miljoner kronor i

syfte att minska utgifterna för Jordbruksdepartementet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning för regeringskansliet. Detta innebär att

utskottet avstyrker yrkandena i motionerna 1994/95:Fi218,

yrkande 6, och 1994/95:Jo259, yrkande 1, om en lägre

medelstilldelning än vad regeringen har föreslagit.

Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768)

Beslut om utmärkelser i form av ordnar -- Serafimerorden och

Nordstjärneorden -- meddelas av Kungl. Maj:ts Orden, på förord

av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörelsen

(1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974

fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och

Nordstjärneordnarna. Regeringen informerar i propositionen om en

kommande ändring av ordenskungörelsen som enligt regeringen bör

träda i kraft den 1 juli 1995.

Regeringen anför att utmärkelser inom Serafimerordern enligt

ordenskungörelsen endast kan tilldelas utländska statschefer

eller därmed jämställda. Av detta följer att en svensk statschef

eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som kan

tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder.

Vidare konstaterar regeringen att en blivande svensk statschef

-- som kommer att vara ordens stormästare -- inte själv kan bära

de insignier som hör till den orden vilkens stormästare han

eller hon är. Detta förhållande är enligt regeringen

inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis.

Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör

ändras så att Serafimerordern kan tilldelas inte bara utländska

statschefer och därmed jämställda utan även deras svenska

motsvarigheter.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Kungliga hov- och slottsstaten

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 2

punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:K209 yrkande 2

till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96

under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 107 465 000

kr,

res. 1 (v)

2. beträffande fiske- och sjöfartsfrågor

att riksdagen avslår motion 1994/95:K201,

3. beträffande Regeringskansliet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 2

punkt B 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi218 yrkande 6

och 1994/95:Jo259 yrkande 1 till Regeringskansliet m.m. för

budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 2 704 095 000 kr.

res. 2 (m)

res. 3 (v, mp)

Stockholm den 14 mars 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar

Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta

Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s),

Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och

Nils Fredrik Aurelius (m).

Reservationer

1. Kungliga hov- och slottsstaten (mom. 1)

Kenneth Kvist (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringen

föreslagit" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening får det av regeringen föreslagna

sparbetinget på anslaget Kungliga hov- och slottsstaten anses

alltför lågt i jämförelse med de nedskärningar som kommer att

drabba statsförvaltningen. Därför bör, i överensstämmelse med

vad som anförs i motion K209, anslaget för Kungliga hov- och

slottsstaten bestämmas till ett 10 miljoner kronor lägre belopp

än vad regeringen har föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande Kungliga hov- och slottsstaten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K209 yrkande 2

och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt A 1

till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96

under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 97 465 000 kr,

2. Regeringskansliet m.m. (mom. 3)

Birger Hagård, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik

Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "har föreslagit" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Sveriges medlemskap i EU kommer att

resultera i tätare politiska kontakter mellan Sverige och EU

samt de olika medlemsländerna. Mot bakgrund av detta och det

stora behovet av att besparingar görs i den statliga

förvaltningen finns det enligt utskottets mening anledning att

minska antalet lantbruksråd. En sådan minskning innebär mindre

utgifter för Jordbruksdepartementet. Därför bör, i enlighet med

vad som föreslås i motion 1994/95:Jo259, yrkande 1, anslaget för

regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 5 miljoner kronor

lägre belopp än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande Regeringskansliet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 1

och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1

samt med avslag på motion 1994/95:Fi218 yrkande 6 till

Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 699 095 000 kr.

3. Regeringskansliet m.m. (mom. 3)

Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "har föreslagit" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste även regeringen bära sin del av

bördan vad gäller statsfinansernas sanering. Mot denna bakgrund

kan storleken av den anslagshöjning som regeringen föreslår inte

anses motiverad. Därför bör, i överensstämmelse med vad som

anförs i motion 1994/95:Fi218, yrkande 6, höjningen av anslaget

Regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 15 miljoner kronor

lägre belopp än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande Regeringskansliet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi218 yrkande 6

och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1

samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 1 till

Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 689 095 000 kr.