Bet. 1994/95:KU36

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU36

Anslag till Europainformation m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1994/95

KU36

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag

för budgetåret 1995/96 dels under tredje huvudtiteln

Utrikesdepartementet, anslaget E 6 Europainformation m.m., dels

under femtonde huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter, vad

avser del av anslag till riksdagens förvaltningskostnader, dels

också kompletteringspropositionens förslag om ytterligare anslag

för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

Utrikesdepartementet, anslaget E 6 Europainformation m.m.

I betänkandet behandlas också en motion som väckts under den

allmänna motionstiden 1995 och två motioner som väckts med

anledning av kompletteringspropositionen.

Utskottet föreslår att ett centralt organ,

Europainformationen, inrättas i riksdagen senast från årsskiftet

1995/96. Utskottet föreslår också att sekretariatet för

Europainformation vid UD fortsätter sin verksamhet även under

andra halvåret 1995 med regeringen som huvudman och finansiär.

Utskottet föreslår i övrigt att riksdagen anvisar de medel för

olika informationsaktiviteter beträffande Europainformation m.m.

som äskats i budget- och kompletteringspropositionerna. En

motion (c) angående Europainformationen i riksdagen tillstyrks,

medan övriga motioner (v och mp) avstyrks.

Propositionerna

1994/95:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till

Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 9 000 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 441 800 000 kr (delvis).

1994/95:150 bilaga 4 Utrikesdepartementet, E 6 vari yrkas att

riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar 7 200 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition

1994/95:100 bilaga 4.

Motionerna

1994/95:K325 av Helena Nilsson och Sven Bergström (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar anslå de medel

förvaltningsstyrelsen beräknat för ett informationskontor för

EU-information i riksdagen, i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att medel ur anslaget E 6 för fortsatta

informationsinsatser om Europafrågor tillförs bl.a. politiska

partier, folkrörelseorganisationer och

folkbildningsorganisationer.

1994/95:Fi34 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå

ytterligare 7,2 miljoner kronor till Europainformation m.m.

Utskottet

Propositionernas huvudsakliga innehåll

Europainformation m.m. (E 6)

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen till

Europainformation m.m. anvisar ett reservationsanslag på 9 000

000 kr.

Enligt propositionen har Utrikesdepartementet under flera år

bedrivit en omfattande informationsverksamhet om det europeiska

integrationsarbetet. Verksamheten kommer, även efter

folkomröstningen i EU-frågan, att omfatta publikationer av olika

slag om EU och eventuellt EES, bl.a. i form av s.k. grönböcker.

Medelsbehovet under budgetåret 1995/96 beräknas upp till 9

miljoner kronor. Enligt propositionen torde regeringen få

anledning att återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta

EU-informationen.

Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen att

riksdagen till Europainformation m.m. anvisar ett

reservationsanslag på 7 200 000 kr utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen.

Enligt kompletteringspropositionen har en särskild utredare

tillsatts med uppgift att utreda hur den samlade samhälleliga

Europainformationen bör vara utformad efter den 30 juni 1995

(dir. 1994:159). Sekretariatet för Europainformation, som fram

till folkomröstningen om EU hösten 1994 svarade för information

om EES och EU, har genom riksdagens beslut getts möjlighet att

fortsätta sin verksamhet även under våren 1995 (prop.

1994/95:105 avsnitt 3, bet. 1994/95:KU31, rskr. 1994/95:173).

Skälen härtill har varit bl.a. behovet av informationsinsatser

med anledning av förberedelserna inför regeringskonferensen

1996.

Härutöver har regeringen inrättat en parlamentarisk kommitté

med uppdrag att under år 1995 förbereda Sveriges medverkan i

regeringskonferensen år 1996 genom utredningar och aktiviteter

avsedda att stimulera den offentliga debatten (dir. 1995:15).

För att genomföra dessa aktiviteter får kommittén enligt förslag

i kompletteringspropositionen ett anslag på 15 miljoner kronor.

Utrikesutskottet tillstyrker förslaget (bet. 1994/95:UU26).

Regeringen föreslår också i kompletteringspropositionen bilaga 3

att 30 miljoner kronor anvisas för de politiska partiernas

information inför valet till EU-parlamentet hösten 1995.

Konstitutionsutskottet tar ställning till förslaget i ett

kommande betänkande (bet. 1994/95:KU50).

Enligt propositionen planeras vid Utrikesdepartementet en rad

insatser vilka kräver utökade resurser jämfört med tidigare

föreslaget belopp om 9 miljoner kronor. Utgångspunkten är enligt

propositionen att Sekretariatet för Europainformation upphör som

planerat den 30 juni 1995, vilket medför att departementet

behöver ökade resurser för att komplettera sin nuvarande

verksamhet. Insatser som planeras är bl.a. publikationer av

olika slag i form av s.k. grönböcker och visst särskilt

informationsmaterial samt vissa aktiviteter som inte omfattas av

uppdraget till den nämnda parlamentariska kommittén.

Riksdagens förvaltningskostnader (16 A 3)

I budgetpropositionen anförs att medel för ett särskilt

informationskontor för EU-information i riksdagens regi har

beräknats. Den beräknade summan är 3 000 000 kr.

Konstitutionsutskottet (1994/95:KU39) tillstyrkte

förvaltningskontorets förslag avseende riksdagens

förvaltningskostnader med undantag för de 3 miljoner kronor som

beräknats för det nämnda informationskontoret. I betänkandet

meddelades att frågan om finansieringen av det tilltänkta

informationskontoret skulle behandlas i samband med ett aviserat

förslag i denna fråga i kompletteringspropositionen.

Beredningen av ärendet

Som framgått av det föregående grundas konstitutionsutskottets

befattning med frågan om den samlade samhälleliga

Europainformationens framtida utformning på de förslag om

tilldelning av medel för Europainformation för olika ändamål som

framförts av regeringen i budgetpropositionen och

kompletteringspropositionen samt det initiativ som riksdagens

förvaltningsstyrelse tagit om att inrätta ett informationskontor

för EU-information i riksdagen, vilket framgår av

budgetpropositionen.

Uppdraget till en särskild utredare att lämna förslag till hur

Europainformationen skall organiseras från den 1 juli 1995 har

slutförts och utredningen har överlämnats till regeringen. UD

har den 22 maj överlämnat utredningen till

konstitutionsutskottet för kännedom och ställningstagande.

Av UD:s skrivningar i kompletteringspropositionen framgår, att

regeringens avsikt är att verksamheten vid Sekretariatet för

Europainformation skall upphöra den 30 juni 1995. I

propositionen aviseras inget initiativ med anledning av

utredningsförslaget. Av detta följer att det inte kommer att

finnas någon central funktion för Europainformationen från den 1

juli 1995, om inte riksdagen tar ett initiativ i frågan.

På denna grund föreslår utskottet i detta betänkande, på basis

av utredningsförslaget, att riksdagen beslutar inrätta ett

centralt organ, Europainformationen, i riksdagen.

Ett centralt organ för Europainformation

Sekretariatet för Europainformation

Riksdagen biföll i juni 1992 regeringens förslag (prop.

1991/92:150 bilaga I:2) om att för budgetåret 1992/93 avsätta 50

miljoner kronor för informationsinsatser om europeisk

integration. Hälften av dessa medel skulle enligt propositionen

fördelas till enskilda organisationer och studieförbund av

Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration,

och resterande 25 miljoner kronor skulle disponeras av UD:s

sekretariat för Europainformation. Sekretariatet skulle enligt

propositionen samordna regeringskansliets information om EES, EG

och EU, tillhandahålla allmän information och genomföra riktade

insatser mot speciella målgrupper.

Sekretariatet för Europainformation byggdes upp under hösten

1992, och våren 1993 inleddes den utåtriktade verksamheten.

Förutom att se till att bred och saklig information nådde ut

till medborgarna hade sekretariatet i uppgift att vara kansli

för den s.k. Fälldindelegationen som hade till uppgift att

fördela informationsbidrag, totalt 50 miljoner kronor, till

organisationer och studieförbund. Sekretariatet förlades

organisatoriskt till Utrikesdepartementet.

Sekretariatets uppdrag gällde ursprungligen tiden fram till

och med folkomröstningen. I december 1994 fick emellertid

sekretariatet i uppgift att fortsätta verksamheten i reducerad

omfattning till halvårsskiftet 1995 (prop. 1994/95:105, bet.

1994/95:KU31, rskr. 1994/95:173).

Totalt disponerade sekretariatet ca 70 miljoner kronor fram

till slutet av 1994. För den fortsatta verksamheten under våren

1995 disponerar sekretariatet 4,89 miljoner kronor.

En telefonpanel har sedan våren 1993 betjänat allmänheten med

svar på frågor om EES-avtalet och EG/EU. Under oktober--november

1994, då antalet förfrågningar var som störst, mottog panelen

mer än 1 500 samtal per dag. Under våren 1995 har antalet

samtal sjunkit till ett hundratal per dag.

Sekretariatet svarar också för service mot massmediernas

redaktioner och enskilda journalister bestående av bl.a. hjälp

med bakgrundsmaterial och faktakontroll. Under året före

folkomröstningen svarade en särskild presspanel för denna

verksamhet.

Sekretariatet har tillsammans med Kommerskollegium och DAFA

(numera Sema group infodata) fyra databaser, som fungerar som

stöd för telefonpanelen och informationskanaler till bl.a.

biblioteken. Databaserna innehåller frågor och svar om EES och

EG/EU, händelser ur EG/EU-historien och kalendarium för

aktiviteter i EU-organ och för EU-relaterade aktiviteter i

svenska organ, vidare en förteckning över EU-föreläsare och en

fulltextdatabas med allt informationsmaterial som publicerats av

sekretariatet.

Trycksaksproduktionen har varit den mest kostnadskrävande

delen i verksamheten. Det omfattande informationsmaterialet

avsåg att ge dels baskunskaper om EU:s mål, organisation och

arbetsformer, dels fördjupad information om hur Sverige i olika

avseenden skulle påverkas vid ett inträde i EU. Viss

basinformation distribuerades direkt till hushållen eller spreds

genom postkontor och bibliotek. En faktabladsserie och en

skriftserie tillhandahålls alltjämt genom folkbiblioteken.

Trycksaker har även distribuerats till bl.a. riksdagen,

regeringskansliet, länsstyrelser, gymnasieskolor samt massmedia.

Efter folkomröstningen utges en faktabladsserie, som informerar

om konsekvenser av medlemskapet och större händelser av allmänt

intresse. Från årsskiftet 1994/95 utges även en mindre tidskrift

med nyheter inom EU och ett kalendarium.

Sekretariatet har ett omfattande samarbete med folkbiblioteken

omfattande praktiskt taget alla huvudbibliotek och ett stort

antal filialer, totalt 1 400 enheter. Stödet till biblioteken

har bestått i utbildning av personal, tryckt material, tillgång

till databaser och dataterminaler för besökande som ställts till

bibliotekens förfogande kostnadsfritt.

För skolorna har särskilt informationsmaterial ställts till

förfogande i form av bl.a. ett utställningståg, utbildning av

lärare samt trycksaker och uppkoppling till databaserna för

skolbibliotek i gymnasieskolan.

Sammanfattningsvis har enligt utredningen sekretariatets

verksamhet varit nyskapande med avseende på inrättandet av

telefonpanelen, den systematiska satsningen på biblioteken som

informationskanal och användningen av informationsteknik som ett

medel i informationsarbetet. Erfarenheterna av dessa

innovationer sägs vara goda och strategierna anses ha hög

relevans för en fortsatt, permanent informationsverksamhet.

Kombinationen av åtgärder har medfört att informationen nått ut

till många människor, och ännu fler har känt till men inte

utnyttjat sekretariatets service.

Riksdagens informationsverksamhet på EU-området

Enligt riksdagens förvaltningskontor svarar

riksdagsförvaltningen för en relativt omfattande och växande

informationsverksamhet på EU-området. Det gäller såväl intern

information till ledamöter, utskott och andra riksdagsorgan som

utåtriktad information till allmänheten, massmedier, myndigheter

och organisationer. Informationen avser alla aspekter av EU:s

verksamhet inkl. den svenska delen av EU:s beslutsprocess.

Förvaltningen förfogar också över en stor samling EU-dokument

både i tryckt och elektronisk form.

De delar av förvaltningen som är verksamma på detta område är

främst informationsenheten, utredningstjänsten,

riksdagsbiblioteket samt dokumentations- och registerenheten.

Även EU-nämndens kansli och tidningen Från Riksdag & Departement

förmedlar information med anknytning till EU.

Informationsenheten svarar i första hand för extern

informationsservice. Det är främst informationstjänsten, som är

en telefonpanel, som svarar för EU-informationen. Frågorna har

under senare år alltmer inriktats på EU:s verksamhet, och 15--20

% av frågorna har EU-anknytning.

Utredningstjänstens verksamhet riktar sig huvudsakligen till

ledamöter och riksdagsorgan. RUT gör utredningar och analyser,

tar fram fakta och bakgrundsmaterial till riksdagsledamöter,

riksdagsorgan och andra parlament. En växande andel av de

internationella uppdragen, för närvarande ca 10 %, har

anknytning till EU.

Riksdagsbiblioteket svarar för både intern och extern

upplysningsverksamhet och innehar omfattande samlingar av

EU-dokument och EU-litteratur. Det är ett av Sveriges mest

välförsedda bibliotek när det gäller detta material. Sedan

början av 1990-talet är Riksdagsbiblioteket också nationellt

depåbibliotek för EG/EU-dokumenten. Riksdagsbibliotekets

EU-samling består av EU:s officiella dokument publicerade av de

olika EU-organen, kommersiellt utgiven litteratur och

tidskrifter samt svenskt offentligt tryck om EU.

Dokument- och registerenheten svarar för de elektroniskt

baserade EU-dokumenten. Enheten har tillgång till ett stort

antal elektroniska informationskällor med rätts- och

samhällsinformation som kan räknas in under begreppet

EU-information. Som exempel kan nämnas CELEX, EU:s

rättsinformationssystem, som innehåller EU:s rättsakter,

rättsfall från domstolen m.m., och EESREG, som produceras av

Kommerskollegium och innehåller information om alla de

rättsakter som är knutna till Sveriges EES-avtal.

Även EU-nämndens kansli lämnar information om sin verksamhet

främst till massmedia. Kansliet tillhandahåller skriftlig

information och besvarar muntliga förfrågningar från massmedia

både per telefon och vid besök av journalister. Kansliet får

även telefonförfrågningar från allmänheten, som i vissa fall

besvaras direkt och i andra fall slussas vidare.

All information som den inre riksdagsförvaltningen lämnar

angående EU är integrerad i den övriga verksamheten. Eftersom

inga tjänster är särskilt inrättade för EU-informationen går det

inte att med exakthet ange hur stora personalresurser som för

närvarande är avsatta för ändamålet. En mycket försiktig

beräkning ger vid handen att EU-informationen för närvarande tar

i anspråk cirka sex heltidstjänster exkl. EU-nämndens kansli.

Omkring 60 % av dessa resurser ägnas åt utåtriktad information.

Utredningsförslaget

Förslaget i sammandrag

Den särskilde utredaren, som haft i uppgift att utreda hur den

samlade samhälleliga Europainformationen bör vara utformad efter

den 30 juni 1995, har i maj 1995 lämnat sitt förslag till

Utrikesdepartementet. I utredningen föreslås att ett permanent

organ -- Europainformationen -- inrättas snarast möjligt efter

den 1 juli 1995. Organet skall i tillämpliga delar bygga på de

hittills vunna erfarenheterna inom Europainformationen.

Utredaren förordar att riksdagen blir huvudman för det nya

organet.

Behovet av en kompletterande central Europainformation

Utredaren har bl.a. utgått från att Europafrågorna bör vara en

del av samhällsinformationen, eftersom det svenska samhället

påverkas i sin helhet av EU-medlemskapet. Det skall enligt

utredaren vara möjligt att följa utvecklingen inom EU i ett

svenskt perspektiv. En allsidig och saklig information från en

neutral avsändare är bestämmande för Europapolitikens

trovärdighet hos medborgarna.

För dem som inte är experter och särskilt för de individer som

är informationssvaga innebär det växande informationsflödet i

Europafrågorna svårigheter eller rent av ökade svårigheter.

Informationstekniken och biblioteken som vidareförmedlare av

samhällsinformation ger dock möjligheter att bemästra dessa

svårigheter.

Särskilt när en fråga skär över flera myndigheters verksamhet

kan det vara svårt att hitta information. En central

kunskapsbank för Europainformationen kan innebära

effektivitetsvinster för hela samhället. Utredaren konstaterar

att det efter den 1 juli inte finns något samhälleligt organ med

övergripande ansvar för Europainformationen som vänder sig till

medborgarna, om inget initiativ tas i frågan.

Europainformationens uppgifter och arbetsprinciper

Enligt utredningen skall Europainformationen ha till uppgift

att stärka den demokratiska opinionsbildningen genom att ge

medborgare, grupper och medier en till svenska förhållanden

anpassad basinformation om utvecklingen inom EU. En annan

uppgift är att besvara frågor om konsekvenserna av det svenska

medlemskapet i EU och att ge råd och vägledning om beredningen

av ärenden med anknytning till EU. Vidare skall

Europainformationen fungera som en sluss för vidarehänvisning,

utveckla den egna verksamheten i nära samarbete med EU-nämnden,

samarbeta på avtalsbasis med regeringskansliet och myndigheterna

samt ta initiativ till samordning mellan olika organ i Sverige

som är engagerade i informationen om EU.

Genom att arbeta efter dessa linjer kan enligt utredningen

Europainformationen medverka till att avlasta departement och

myndigheter, ge service åt myndigheter och samhället i stort, ge

service och vägledning till journalister och medier, ge

politiker möjlighet att skapa sig en bild av EU-relaterade

frågor samt höja kompetensen i samhället på det aktuella

området.

Europainformationen skall enligt utredningen arbeta efter de

allmänna principerna för samhällsinformation. Det innebär att

verksamheten bör utgå från medborgarnas efterfrågan och inte

myndigheternas egna informationsbehov, att den bör präglas av

saklighet, vara värderingsfri och politiskt neutral och vara

tillgänglig för alla medborgare i hela landet.

Strategier och ambitionsnivå

För att uppnå de mål för verksamheten som beskrivits tidigare

behöver enligt utredningen Europainformationen kunna ge

kvalificerad information om frågor under beredning och frågor

som beslutats i EU-organ samt ge råd och vägledning för den som

vill skaffa information på egen hand. Ett nära samarbete med

EU-nämnden förutsätts. Vidare behöver Europainformationen kunna

sammanställa och bearbeta information i databaser och trycksaker

och sprida dem genom bl.a. bibliotek och medborgarkontor.

Dessutom behöver Europainformationen utveckla nätverket av

vidareinformatörer, arrangera utbildning och ställa material

till förfogande.

De databaser som sekretariatet för Europainformation har byggt

upp bör enligt utredningen överföras till Europainformationen

och successivt uppdateras och kompletteras. Samarbetet med

folkbiblioteken bör fortsätta, och fortbildning bör erbjudas

personer i informationsnätverken. Kontakterna med lärare och

bibliotekarier bör vidareutvecklas. På olika sätt bör

synskadades och andra handikappades informationsbehov

underlättas, bl.a. genom att trycksaker finns tillgängliga på

ljudmedier. Europainformationen bör även kunna ta på sig

specifika uppdrag av regeringskansliet, t.ex. en EU-anpassning

av Samhällsguiden.

Behovet av samverkan

Antalet aktörer som har befattning med informationen om

Europafrågorna är stort, vilket medför ett behov av samverkan

för att minska risken för dubbelarbete, att kunna identifiera

informationsluckor och att utbilda vidareinformatörer.

Samarbetet bör även underlätta slussningen av frågor till rätt

instans. Europainformationen bör enligt utredningen få en

strategisk roll som första kontakt för dem som söker

information. Utredaren förordar att Europainformationen träffar

samarbetsavtal med regeringskansliet och myndigheterna för att

säkra tillgången till information för vidare användning.

Huvudmannaskapet

I utredningen diskuteras tre alternativa huvudmannaskap för

Europainformationen: självständig myndighet eller stiftelse,

regeringskansliet och riksdagen. Utredaren förordar att

Europainformationen placeras i riksdagen. Skälen till detta

ställningstagande är att riksdagen har erfarenhet av att sprida

information till allmänheten och har upparbetade kanaler till

bibliotek, gymnasieskolor och högskolor. Dessutom garanteras

sakligheten och opartiskheten i verksamheten ytterst av den

parlamentariskt sammansatta förvaltningsstyrelsen. Ett

ytterligare skäl är enligt utredningen möjligheterna till nära

samarbete med EU-nämnden.

Av marknadsföringsskäl är det enligt utredningen viktigt att

Europainformationen får en egen identitet. Därför förordas att

organet får eget verksamhetsnamn, eget telefonnummer och en

självständigt fungerande medarbetargrupp.

Resursbehovet

Utredningen föreslår att Europainformationen får åtta

tjänster. Verksamheten beräknas i ett inledningsskede kosta 8,2

miljoner kronor per år, varav lönekostnader på 2,75 miljoner

kronor och verksamhetskostnader på 5,5 miljoner kronor. I

kalkylen ingår inte kostnader för lokaler, vaktmästeritjänster

m.m.

Motionen

I motion 1994/95:K325 (c) hemställs att riksdagen beslutar

anslå de medel förvaltningsstyrelsen beräknat för ett

informationskontor i riksdagen.

I motionen anförs bl.a. att det behövs en central instans som

kan lämna allsidig information om Sverige och EU och att denna

lämpligen bör knytas till riksdagen, varvid erfarenheterna av

Sekretariatet för Europainformation i UD bör tas till vara.

Enligt motionärerna finns det ett stort informationsbehov om

EU:s konsekvenser när det gäller enskilda, organisationer,

myndigheter och näringsliv. Informationskontoret bör kunna ge

tidiga upplysningar om vilka frågor som är aktuella i EU,

publicera viktiga EU-nyheter och besvara allmänhetens,

riksdagsledamöternas och utskottens frågor med bearbetad

information samtidigt som originaltexter kan tillhandahållas.

Informationskontoret kan enligt motionärerna med fördel knytas

till Riksdagsbiblioteket och Utredningstjänsten, och det är

viktigt att det får arbeta under full frihet.

Övriga frågor med anknytning till Europainformation

Utrikesdepartementets planer och önskemål

Som redovisats i det föregående har regeringen i

budgetpropositionen och kompletteringspropositionen föreslagit

att riksdagen anvisar sammanlagt 16,2 miljoner kronor till

Europainformation.

I budgetpropositionen anförs att i den fortsatta

informationsverksamheten inom UD planeras ingå utgivning av

publikationer av olika slag om EU och eventuellt EES bl.a. i

form av s.k. grönböcker. I kompletteringspropositionen anförs

bl.a. att departementet efter det att sekretariatet för

Europainformation avvecklas vid halvårsskiftet 1995 behöver

ökade resurser för att komplettera sin nuvarande verksamhet.

Insatser som planeras är förutom de nämnda publikationerna

informationsmaterial som t.ex. Fakta Europa, faktaskriftserie

inför regeringskonferensen, s.k. medborgarsamtal om EU m.fl.

aktiviteter som inte omfattas av uppdraget till den

parlamentariska kommittén som har i uppdrag att förbereda

Sveriges medverkan i regeringskonferensen 1996.

Utskottet har under hand från UD fått en närmare specifikation

över ändamålet med de önskade medlen. Enligt denna redogörelse

avser UD att under budgetåret 1995/96 bl.a. ge ut 4--5 utgåvor

av Fakta Europa, distribuera information om hur det svenska

EU-arbetet är organiserat, ge ut en dokumentation av EU-arbetet

under året, insamla och bearbeta svar och åsikter bland

befolkningen rörande EU-rapporten, genomföra en bred

seminarieserie, benämnd Medborgarsamtal om EU, på områden av

särskild vikt för regeringen.

Med anledning av EU:s regeringskonferens 1996 (IGC 96)

planeras följande aktiviteter: utgivning av skrift om IGC,

upprättande av en databas för IGC-dokument i svensk

översättning, seminarier för utländska journalister. Dessutom

planeras att en särskild EU-informatör anställs vid

departementet samt att departementets resurser för inhämtning av

information förstärks.

Enligt departementets redovisning finns ännu inga mer

preciserade kostnadsberäkningar. Med hänsyn till att

EU-medlemskapet är nytt och därför kräver betydande initiala

insatser samt till regeringskonferensen räknar departementet med

att kostnaderna för informationsverksamhet med anknytning till

EU kommer att ligga på omkring 10 miljoner kronor på årsbasis.

Motionerna

I en partimotion 1994/95:Fi33 (v) begärs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

medel ur anslaget E 6 för fortsatta informationsinsatser om

Europafrågor tillförs bl.a. politiska partier,

folkrörelseorganisationer och folkbildningsorganisationer.

I motionen anförs att det är angeläget med en fortsatt saklig

och bred informationsverksamhet om det europeiska

integrationsarbetet. Sedan Sverige blivit medlem i EU har enligt

motionen många frågor blivit mer komplexa och svårgenomträngliga

än tidigare. Det är från demokratisk synpunkt viktigt att alla

medborgare har möjligheter att delta i samhällsdebatten. Den

centrala informationen om Europafrågorna skall enligt motionen

inte bara skötas av utrikesförvaltningen utan även av

folkbildningsorganisationerna, de politiska partierna och

folkrörelserna med EU-anknytning, t.ex. organisationerna på ja-

och nej-sidan inför folkomröstningen. I motionen föreslås att

det begärda anslaget på 7,2 miljoner kronor i huvudsak bör

användas för det nämnda ändamålet. Regeringen bör återkomma med

ett förslag med denna inriktning, och riksdagen bör ge

regeringen detta till känna.

I en partimotion 1994/95:Fi34 (mp) hemställs att riksdagen

avslår regeringens förslag att anslå ytterligare 7,2 miljoner

kronor till Europainformation m.m. Motivet för detta är den

inriktning på skönmålning denna information hittills uppvisat.

Utskottets överväganden och förslag

Ett centralt organ för Europainformation

Inledning

Utskottets överväganden och förslag baseras på den utredning

som redovisats i det föregående och de utredningar, bedömningar

och överväganden som skett inom riksdagens förvaltningskontor

och som utskottet under hand tagit del av. Härutöver har

utskottets kansli haft underhandskontakter med utredningsmannen,

ambassadör Lars Jonsson, och haft överläggningar med

statssekreterare Gunnar Lund i Utrikesdepartementet.

Behov av en central informationsfunktion, arbetsuppgifter m.m.

Utskottet delar i allt väsentligt utredningens bedömningar

beträffande behovet av en central Europainformation, de

uppgifter som organet föreslås få och de principer, strategier

och ambitionsnivåer efter vilka organet enligt utredningens

mening bör arbeta. Beträffande frågan om huvudmannaskapet

förordar utskottet i likhet med utredningen och motionärerna

(mot. 1994/95:K325, c) riksdagen som huvudman för

Europainformationen. Utskottet koncentrerar sig fortsättningsvis

på tidpunkten för Europainformationens etablering i riksdagen,

Europainformationens organisatoriska placering, resursbehovet

och finansieringen.

Tidpunkten för etablerandet av Europainformationen i riksdagen

När det gäller tidpunkten, då Europainformationen skall

upprättas i riksdagens regi, finns två alternativ.

Det ena alternativet är att sekretariatet för

Europainformation får fortsätta med sin verksamhet till efter

valet till Europaparlamentet i september 1995 på samma

organisatoriska grund som hittills, dvs. med UD som huvudman,

och i samma lokaler som nu. Riksdagen tar enligt detta

alternativ över huvudmannaskapet vid årsskiftet 1995/96 eller

vid en tidigare tidpunkt som riksdagen och regeringen kommer

överens om. Riksdagsförvaltningen förespråkar detta alternativ.

Vad som talar för detta alternativ är bl.a. att riksdagen får

erforderlig tid att göra en egen bedömning av verksamheten med

utgångspunkt i möjligheterna till samverkan med andra

verksamheter inom riksdagsförvaltningen, att utreda den

lämpligaste organisatoriska placeringen och att rekrytera

personal, ordna lokaler och teknisk utrustning.

Mot detta alternativ talar bl.a. den osäkerhet om framtiden

som drabbar det nuvarande sekretariatet för Europainformation

under övergångstiden. Det kan nämligen antas att en del av denna

personal kommer att bli övertalig.

Det andra alternativet är att riksdagen tar över

huvudmannaskap, finansiering och det operativa ansvaret den 1

juli 1995. UD förespråkar detta alternativ.

För detta alternativ talar att övergången sker i direkt

anslutning till riksdagsbeslutet.

Mot detta alternativ talar bl.a. den korta tid som står till

riksdagsförvaltningens förfogande för att förbereda övergången.

Enligt detta alternativ kommer riksdagen också att få ta på sig

ett ansvar för avveckling eller omplacering av den personal vid

det nuvarande sekretariatet som blir övertalig då verksamheten

upphör efter EU-valet i september.

Enligt utskottets mening talar det mesta för att sekretariatet

för Europainformation bör få fortsätta med sin verksamhet fram

till och med valet till Europaparlamentet i september 1995 med

UD som huvudman och finansiär. Utskottet anser det i flera

avseenden olämpligt att riksdagen för en kort tid övertar denna

verksamhet för att därefter lägga ned den. Övergången till den

nya Europainformationen bör med denna uppläggning kunna göras på

ett smidigt och flexibelt sätt och vid en tidpunkt som

regeringen och riksdagen kommer överens om, dock senast den 1

januari 1996.

Riksdagen får med denna uppläggning ett rimligt rådrum för att

förbereda starten av Europainformationen vad avser

personalrekrytering, lokalanskaffning, organisatorisk

inplacering etc.

Organisatorisk placering m.m.

I utredningen betonas vikten av att Europainformationen får en

självständig ställning inom riksdagens förvaltningsorganisation.

Skälet till detta är behovet av att markera organets identitet

och integritet. Utskottet instämmer i denna bedömning.

Detaljerna i Europainformationens placering i riksdagens

förvaltningsorganisation m.m. bör enligt utskottets mening

förvaltningsstyrelsen besluta om med beaktande av vad

utredningen med instämmande av utskottet principiellt anfört.

Resursbehovet

Det förslag till organisation, verksamhetsinriktning och

bemanning som lämnas i utredningen för med sig kostnader på 8,2

miljoner kronor per år. I denna summa ingår inte kostnader för

lokaler, vaktmästeritjänster m.m.

Vid en placering av Europainformationen i riksdagen kan enligt

förvaltningskontorets bedömning betydande samordningsfördelar

och synergieffekter vinnas. Flera av de föreslagna tjänsterna

och verksamheterna bedöms kunna repliera på befintlig verksamhet

inom riksdagsförvaltningen. Enligt förvaltningskontoret torde de

i utredningen beräknade kostnaderna för datatjänster och

trycksaksproduktion till stor del kunna rymmas inom befintliga

resursramar.

Effekterna av dessa besparingar i förhållande till

utredningsförslaget beräknas till 3,85 miljoner kronor. Det

innebär att riksdagens behov av nya medel för

Europainformationen kan beräknas till 4,4 miljoner kronor på

årsbasis inledningsvis. Förvaltningskontoret framhåller att om

det visar sig att verksamheten kräver mer resurser än vad som nu

beräknats, får förvaltningsstyrelsen återkomma till riksdagen i

denna fråga.

Kostnaderna för att driva verksamheten vid sekretariatet för

Europainformation under andra halvåret 1995 har beräknats till

5,5 miljoner kronor. I dessa beräkningar har beaktats behovet av

personalförstärkningar med hänsyn till det förestående valet

till Europaparlamentet hösten 1995.

Det sammanlagda reursbehovet för 18-månadersperioden 1 juli

1995--31 december 1996 uppgår sålunda till 9,9 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening förefaller de redovisade

beräkningarna av resursbehovet rimliga med hänsyn till de

uppgifter sekretariatet för Europainformation respektive det nya

organet för Europainformation i riksdagen har att ombesörja.

Finansieringen

Enligt utskottets mening bör UD:s behov av medel för att

producera Europainformation m.m., behovet av medel för den

fortsatta driften av sekretariatet för Europainformation och

riksdagens behov av medel för att etablera en central

Europainformation i riksdagen ses som en helhet.

Utrikesdepartementet har i budgetpropositionen respektive

kompletteringspropositionen hemställt att riksdagen anslår

totalt 16,2 miljoner kronor för Europainformation m.m. för

budgetåret 1995/96. Beräkningarna är enligt ett kompletterande

material som utskottet under hand fått från UD inte preciserade

vad gäller kostnaderna för de enskilda ändamålen. Enligt

utskottets mening är det rimligt att en del av de medel UD

begärt används till att finansiera verksamheten vid

sekretariatet för Europainformation andra halvåret 1995, då

verksamheten enligt utskottets tidigare förslag avses bedrivas

med regeringen som huvudman. Kostnaderna beräknas till 5,5

miljoner kronor.

Riksdagens förvaltningsstyrelse har i budgetpropositionen

föreslagit att 3 miljoner kronor avsätts för ett

informationskontor för Europainformation inom riksdagen. Det bör

framhållas att den beräkning som ligger till grund för förslaget

är gjord innan den noggrannare utredningen av resursbehovet

företagits. Som visats ovan beräknas riksdagens kostnader för

att driva Europainformationen under 1996 uppgå till 4,4 miljoner

kronor. De medel som saknas, 1,4 miljoner kronor, bör riksdagens

förvaltningskontor enligt utskottets mening kunna mobilisera

genom omfördelning inom det nuvarande anslaget till riksdagens

förvaltningskostnader. Utskottet utgår från att de

prioriteringar som därvid görs inte behöver drabba befintlig

verksamhet. Som nämnts tidigare får förvaltningsstyrelsen

återkomma till riksdagen i finansieringsfrågan, om den planerade

verksamheten kräver mer resurser än vad som nu kan beräknas.

Övriga frågor med anknytning till Europainformationen

Som framgått ovan har Utrikesdepartementet i

budgetpropositionen respektive kompletteringspropositionen

önskat disponera sammanlagt 16,2 miljoner kronor för anslaget E

6 Europainformation m.m. Av den specifikation som UD lämnat till

utskottet framgår att departementet planerar att ge ut diverse

skrifter, genomföra seminarier, upprätta databaser samt

förstärka personalen. Kostnaderna för att åstadkomma detta

beräknas till ca 10 miljoner kronor på årsbasis.

Vid närmare granskning finner utskottet att flera av de

verksamheter som UD planerar, bl.a. utgivning av skrifter och

upprättande av databaser, förefaller att ligga inom

ansvarsområdet för sekretariatet för Europainformation eller den

nya Europainformationen i riksdagen. Även behovet av andra

planerade åtgärder, bl.a. särskild anställd

informationspersonal, kan enligt utskottets mening ifrågasättas.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att en

samordning sker av verksamheterna i UD, i sekretariatet för

Europainformation och i den nya Europainformationen i riksdagen

så att dubbelarbete undviks.

Genom den finansiella konstruktion, som utskottet föreslagit i

det föregående vad avser driften av sekretariatet för

Europainformation under andra halvåret 1995, reduceras de medel

som UD kan använda för sin Europainformation med 5,5 miljoner

kronor till 10,7 miljoner kronor. Utskottet utgår från att denna

summa är tillräcklig för att driva den verksamhet som

departementet planerat, med inskränkningar på de områden som

utskottet pekat ut.

I en partimotion (v) begärs att medel i storleksordningen 7,2

miljoner kronor ur anslaget för informationsinsatser om

Europafrågor skall tillföras politiska partier samt folkrörelse-

och folkbildningsorganisationer. Som redovisats i det föregående

har offentliga medel i betydande omfattning avsatts för olika

informationsändamål inför EU-valet hösten 1995 och inför

regeringskonferensen 1996. Med hänsyn härtill avstyrks motionen.

I en partimotion (mp) hemställs att riksdagen avslår

regeringens förslag om att anslå ytterligare 7,2 miljoner kronor

till Europainformation m.m. Som visats i det föregående finns

behov av bl.a. de medel för olika centrala aktiviteter på vilka

motionärerna yrkat avslag. En betydande del av de medel som

nämnts ovan och för vilka utskottet föreslagit en viss

omfördelning avses användas till information till allmänheten.

Med hänvisning till detta avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Europainformation m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100

bilaga 4 E 6 och proposition 1994/95:150 bilaga 4 E 6 och

med avslag på motionerna 1994/95:Fi33 yrkande 16 och

1994/95:Fi34 yrkande 12 till Europainformation m.m. för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 16 200 000 kr,

2. beträffande ett informationskontor för

Europainformation

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100

bilaga 16 A 3 och motion 1994/95:K325 till

Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96

under femtonde huvudtiteln anslår 3 000 000 kr utöver det

ramanslag på 438 800 000 kr som riksdagen tidigare beslutat

om.

Stockholm den 23 maj 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Birgitta

Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s),

Peter Eriksson (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Margitta Edgren (fp).