Bet. 1994/95:KU39

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU39

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1994/95

KU39

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag

för budgetåret 1995/96 under femtonde huvudtiteln, Riksdagen och

dess myndigheter m.m., utom anslaget B 2 Riksdagens revisorer. I

betänkandet behandlas även fyra motioner som berör riksdagens

budget.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår en höjning av

grundbidraget till de riksdagspartier som inte är i

regeringsställning med 450 000 kr per parti och år.

Förvaltningsstyrelsen föreslår också en höjning av

ledamotsstödet från en assistent/utredare per tre ledamöter till

en assistent/utredare per 2,5 ledamöter. Utskottet tillstyrker

förslagen. Mot dessa förslag reserverar sig de moderata

ledamöterna.

Utskottet förordar att frågan om inrättande av ett

EU-informationskontor behandlas senare under våren 1995.

Utskottet avstyrker samtliga övriga motioner.

Propositionen

1994/95:100 bilaga 16 A 1 vari yrkas

1. att riksdagen till Riksdagens ledamöter och partier m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 610 610 000

kr,

2. att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen enligt bilagan.

1994/95:100 bilaga 16 A 2 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 3 800 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 441 800 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 A 4 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 57 230 000 kr.

1994/95:100 bilaga 16 B 1 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 50 437 000 kr.

Motioner

1994/95:K306 av Elving Andersson och Kerstin Warnerbring (c)

vari yrkas att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att ta

fram ett handlingsprogram för att miljöanpassa riksdagen som

arbetsplats.

1994/95:K313 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag

att höja det statliga bidraget till partigrupperna med 10 800

000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:K315 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till

känna vad i motionen anförts om energisnåla glödlampor,

2. att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till

känna vad i motionen anförts om byggnadsmaterial och

målarfärger.

1994/95:K318 av Lars Björkman m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att

riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär en utredning

om att minska kostnaderna för ledamöternas resor genom att

erbjuda dem som så önskar ett SLTF-kort i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Utskottet

Riksdagens ledamöter och partier m.m. (A 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

ledamöter och partier m.m. anvisas ett förslagsanslag på 610 610

000 kr. Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar

och traktamenten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter

samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid

resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för

riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande i

internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet, IPU

liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor

finansieras även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för

arvoden till Sveriges 22 ledamöter i EU-parlamentet samt för

EU-nämndens verksamhet. I anslaget ingår slutligen även bidrag

till riksdagsledamöternas föreningar/organisationer (bl.a.

RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.

För stödet till partigrupperna föreslås dels en ökning av

grundbidraget för partier som inte är i regeringsställning, dels

en uppräkning av ledamotsbidraget för assistent/utredarstöd från

beräkningsgrunden 1 assistent på 3 ledamöter till 1 assistent på

2,5 ledamöter. Höjningen av grundbidraget motiveras av

partikansliernas ökade arbetsbelastning för bevakning av

EU-frågor såväl i EU-nämnden som i fackutskotten. Höjningen av

assistentstödet grundas bl.a. på de synpunkter som framkommit i

en enkät om ledamöternas service som genomfördes under våren

1994 och som utvisade att assistent/utredarstödet till den

enskilde ledamoten bedömts vara otillräckligt.

Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar ändringar i

lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i

riksdagen i enlighet med bilaga 1 till propositionen. Av

lagförslaget framgår att förvaltningsstyrelsens ambition är att

en ny uppräkning skall göras inför budgetåret 1997 med innebörd

att beräkningsgrunden skall vara en assistent på två ledamöter.

Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av en

särskild nämnd, Riksdagens arvodesnämnd. Förvaltningskontoret

har beräknat medel för arvodena enligt nu gällande nivå. Vad

nämnden senare kan komma fram till beträffande arvodenas storlek

kommer att belasta detta anslag.

Motionen

I motion K313 hemställer Anders Björck m.fl. (m) att riksdagen

avslår förvaltningsstyrelsens förslag att höja det statliga

bidraget till partigrupperna med 10 800 000 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen.

Enligt motionärerna måste den allvarliga ekonomiska situation,

som landet befinner sig i och som innebär att praktiskt taget

all övrig statlig verksamhet får finna sig i minskade eller i

bästa fall oförändrade anslag, beaktas även av riksdagen som

beslutar om nedskärningar för andra offentliga verksamheter. Det

finns enligt motionärerna en överhängande risk för att

förvaltningsstyrelsens beslut om ökade partibidrag uppfattas som

en provokation av bl.a. allmänheten. De önskemål det här är

fråga om bör enligt motionärerna tillgodoses genom att

partigrupperna själva gör de omfördelningar som behövs inom

befintliga ramar.

Utskottets bedömning

Förvaltningsstyrelsen föreslår en ökning av det ekonomiska

stödet till partier som inte är i regeringsställning med

hänvisning till den ökade arbetsbelastningen på partiernas

kanslier vad avser bevakningen av EU-frågor i EU-nämnden och

utskotten. Utskottet anser för sin del att den föreslagna

ökningen av grundbidraget i dessa fall är väl motiverad och

tillstyrker förslaget. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed

förslaget till ändring av 5 § i lagen (1994:1066) om statligt

stöd till partigrupperna i riksdagen.

Utskottet har tidigare (bet. 1992/93:KU9) framhållit att ett

gott personligt stöd till ledamöterna, innefattande såväl

utredar- och handläggarfunktioner som sedvanlig assistenthjälp,

är en förutsättning för att ledamöterna skall ha möjlighet att

på bästa sätt fullgöra sina uppdrag.

Utskottet konstaterar vidare att detta stöd varit oförändrat

sedan den 1 juli 1991, då det höjdes till motsvarande en

assistent per tre ledamöter. Sedan dess har behovet av ett

förbättrat administrativt stöd bekräftats av bl.a. den nämnda

enkäten som genomfördes våren 1994 och som redovisats av

förvaltningskontoret i september 1994.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat

principiellt och till riksdagens ambition att långsiktigt

förbättra ledamöternas administrativa stöd, som präglat besluten

i denna fråga sedan 1988, tillstyrker utskottet

förvaltningsstyrelsens förslag om en uppräkning av

ledamotsstödet såvitt avser budgetåret 1995/96, innebärande att

ledamotsstödet beräknas till en assistent per 2,5 ledamöter.

Av förvaltningsstyrelsens förslag framgår att ambitionen är

att ytterligare förbättra stödet från den 1 januari 1997 genom

en ny uppräkning. Utskottet delar denna uppfattning men anser

det för sin del rimligt att förvaltningsstyrelsen återkommer i

frågan i samband med 1997 års budget. Detta medför att förslaget

till ändring i 10 § lagen (1994:1066) om statligt stöd till

partigrupperna i riksdagen och den föreslagna

ikraftträdandebestämmelsen har förändrats. Utskottets förslag

till ändring framgår av bilaga 2.

Utskottet avstyrker motion K313 med hänvisning till vad

utskottet anfört i det föregående.

Vad gäller föreslagna medel på 14 miljoner kronor till arvoden

m.m. för Sveriges 22 ledamöter i EU-parlamentet bör dessa enligt

utskottets mening brytas ut ur anslaget A 1 enligt

propositionens förslag och redovisas som ett särskilt anslag i

budgeten. I enlighet härmed föreslår utskottet att anslaget A 1

reduceras med den nämnda summan. Utskottet lämnar i ett särskilt

betänkande (bet. 1994/95:KU48) förslag till reglering av

EU-parlamentarikernas arvoden m.m. Beslut om medelsanvisning bör

fattas i samband med behandlingen av detta betänkande.

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag i övriga

delar.

Riksdagsutskottens resor utom Sverige (A 2)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till

Riksdagsutskottens resor utom Sverige anvisas ett

reservationsanslag på 3 800 000 kr.

Anslaget för 1995/96 är avsett att täcka medelsbehovet för

mandatperioden. För verksamheten har beräknats de merkostnader

som uppkommer genom att utskottens ledamöter utökats från 15

till 17 samt effekterna av att utskotten i ökad utsträckning

förväntas resa i delegationer. Medel har också beräknats för

EU-nämndens resor som i dessa sammanhang likställs med

utskottens.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag.

Riksdagens förvaltningskostnader (A 3)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 441 800 000 kr.

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl.

kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a.

löner, administration, intern säkerhet, datateknik,

förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.

Av propositionen framgår bl.a. att medel avsätts för nya

lokala system för personal-, löne- och ekonomiadministration i

linje med utvecklingen inom statsförvaltningen i övrigt. Medel

avsätts också för fortsatt kompetensutveckling, särskilt

språkutbildning. I budgetförslaget ingår även medel för

slutförande av reinvesteringen i ADB-systemet. Målet är att

under 1995 ersätta terminalerna med persondatorer. Medel finns

också avsatta för driften av tidigare beslutat

informationscentrum i kvarteret Neptunus. Vidare har medel i

storleksordningen 3 miljoner kronor beräknats för ett särskilt

informationskontor för EU-information i riksdagens regi.

Medel har också beräknats för viss personalförstärkning till

följd av ianspråktagandet av en ny fastighet, effekterna av

EU-medlemskapet, ökad satsning på information och Rixlex samt

nya behov inom data- och dokumentationsverksamheten. Frågan om

nya permanenta föredragandetjänster inom utskottsorganisationen

har skjutits upp i avvaktan på resultatet av

Riksdagsutredningens arbete. Medel har dock avsatts för en

förstärkning av finansutskottets kansli med hänvisning till

utskottets roll i den nya budgetprocessen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förvaltningskontorets förslag med

undantag för de medel -- 3 miljoner kronor -- som är avsedda för

ett EU-informationskontor i riksdagens regi. Frågan om

finansieringen av det tilltänkta informationskontoret behandlas

i samband med ett aviserat förslag i denna fråga i

kompletteringspropositionen.

Riksdagens byggnader (A 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

byggnader m.m. anvisas ett reservationsanslag på 57 230 000 kr.

Av propositionen framgår bl.a. att riksdagen disponerar totalt

lokaler till en omfattning av ca 120 000 kvm BTA (totalarea)

exklusive bostäder. Beträffande ombyggnaden av riksdagens hus

uppgår medelsbehovet för 1995/96 till 8 miljoner kronor. Till

detta kommer vissa tillkommande kostnader på totalt ca 14,5

miljoner kronor. Insatser har beräknats för vissa arbetsmiljö-

och ventilationsinvesteringar samt handikappanpassningar av

riksdagens hus. I och med att fastigheterna i kvarteren Neptunus

och Merkurius tas i full drift kan vissa förhyrningar avslutas

och kostnaderna därmed minskas.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag.

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (B 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att till Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas ett ramanslag på 50 437

000 kr.

Ämbetet har med hänvisning till det stigande antalet klagomål

och med bibehållet verksamhets- och kvalitetsmål begärt medel

till en personalförstärkning med en föredragandetjänst. Mot

ämbetets medelsberäkning har förvaltningsstyrelsen inget att

erinra. Enligt styrelsen får det ankomma på

konstitutionsutskottet att ta ställning till lämpliga åtgärder

för att komma till rätta med ärendebalansen.

Bemanning, ärendebalanser m.m. vid JO-ämbetet

I en rapport från revisionsavdelningen vid Sveriges riksbank

(dnr 94-3119-REV) om ADB-stödets effekter på verksamheten vid

JO-ämbetet redovisas bl.a. ärendetillströmning, ärendeavverkning

och ärendebalanser för perioden 1989/90 -- 1993/94. Det framgår

att antalet ärenden ökade kontinuerligt under perioden, från

3 688 till 4 741 (29 %). Antalet avgjorda ärenden ökade under

samma period från 3 693 till 4 570 (24 %), vilket resulterade i

en ökande ärendebalans, från 801 till 1 002 (25 %).

Antalet handläggare ökade under den aktuella perioden från 30

till 32, medan biträdespersonalen minskade från 18 till 16. Den

totala personalstyrkan har varit oförändrad under perioden.

Det framgår vidare av rapporten att datoriseringen, som

påbörjades 1989/90, bidragit till en relativt kraftig uppgång i

produktiviteten under de tre första åren. Därefter har

produktiviteten stagnerat, mätt i antal ärenden per

årsarbetande, eller minskat, mätt i antal ärenden per

handläggare och JO.

Av en skrivelse till utskottet (dnr 351/94-95) från chefs-JO

framgår att en klar tendens till ökning av ärendebalansen har

kunnat skönjas sedan cirka ett år tillbaka och att läget

ytterligare förvärrats i början av innevarande år.

Utskottets bedömning

Utskottet finner mot bakgrund av vad som redovisats i det

föregående att JO-ämbetet har kunnat bemästra en ökande

ärendetillströmning utan personalökning tack vare införandet av

ADB-stöd. Den kontinuerliga ökningen av anmälningsärenden gör

enligt utskottets mening att behovet av en ny handläggartjänst

framstår som uppenbart. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet

förvaltningsstyrelsens förslag om en personalförstärkning med en

tjänst som föredragande vid JO-ämbetet.

Utskottet har i särskild ordning (bet. 1994/95:KU33) tagit

initiativ till en förstärkning av JO-ämbetet genom att föreslå

att riksdagen skall kunna utse en eller flera ställföreträdande

ombudsmän, som kan inträda då en ordinarie ombudsman på grund av

en längre tids sjukdom blir förhindrad att utöva sin tjänst

eller det av annat särskilt skäl föreligger behov av

ställföreträdande ombudsmans tjänstgöring. Enligt utskottets

mening kan merkostnaderna för sådana extraordinära åtgärder som

inkallande av ställföreträdande JO av naturliga skäl inte

beräknas i förväg. Dessa kostnader bör dock kunna rymmas i

ämbetets ordinarie budget.

Miljöanpassning av riksdagen

Motionerna

I motion 1994/95:K306 av Elving Andersson och Kerstin

Warnerbring (båda c) hemställs att riksdagen ger

förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett

handlingsprogram för att miljöanpassa riksdagen som arbetsplats.

Enligt motionärerna bör riksdagen vara en arbetsplats som

ligger i frontlinjen när det gäller miljöanpassning och därmed

kunna tjäna som ett föredöme. Som exempel på områden att se över

nämns upphandling av kontorsmateriel, elektronisk utrustning och

transporttjänster. Vidare nämns övergång till lågenergilampor

och avskaffande av engångsartiklar.

I motion 1994/95:K315 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad

i motionen anförts om energisnåla glödlampor (yrkande 1),

byggnadsmaterial och målarfärger (yrkande 2).

Motionärerna påpekar att många av de tvätt- och

rengöringsmedel som försäljs innehåller ämnen som är farliga för

människa och miljö samt att det finns tillgängliga alternativ

till miljöskadliga produkter. Riksdagen bör därför enligt

motionärerna föregå med gott exempel och ersätta vissa kemiska

medel med miljövänliga alternativ.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har tagit initiativ till ett

projekt om hur arbetet i riksdagen skall kunna miljöanpassas.

Projektet kommer att inledas under våren 1995 med en förstudie.

Studien syftar till att ta fram underlag för det fortsatta

arbetet, bl.a. en kartläggning av de produkter som i dag används

och dessas miljökonsekvenser. Kartläggningen syftar till att

mäta flödena av bl.a. energi, kemikalier och papper som passerar

riksdagen. Studien kommer att utföras i samarbete med en extern

konsult.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget

att riksdagen miljöanpassas. De frågor som tas upp i motionerna

kommer att behandlas i den kommande utredningen, varför

motionärernas önskemål därmed får anses tillgodosedda. I

avvaktan på projektets genomförande avstyrker utskottet

motionerna K306 och K315 yrkandena 1 och 2.

SLTF-kort för riksdagens ledamöter

Motionen

I motion 1994/95:K318 av Lars Björkman m.fl. (m, c, fp) yrkas

att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär en

utredning i syfte att minska kostnaderna för ledamöternas resor

genom att erbjuda dem som så önskar ett s.k. SLTF-kort i

enlighet med vad som anförts i motionen. SLTF är

trafikhuvudmännens organisation, Svenska Lokaltrafikföreningen.

Motionärerna hänvisar till gällande resereglemente, enligt

vilket riksdagens ledamöter utan personligt utlägg kan utnyttja

inrikes järnvägar, reguljära flyglinjer samt statliga

busslinjer. Därutöver får riksdagens förvaltningskontor

föreskriva att annat färdmedel får anlitas. Genom en

komplettering av resereglementet med en generell möjlighet att

utnyttja länstrafiken skulle kostnaderna för ledamöters enskilda

taxiresor kunna minskas och den sammanlagda kostnaden för resor

sänkas, menar motionärerna. En sådan lösning skulle enligt

motionen kunna uppnås genom att riksdagens förvaltningskontor

upptar förhandlingar med trafikhuvudmännen, via deras

huvudorganisation Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF).

Riksdagens förvaltningskontor

På uppdrag av riksdagens förvaltningsstyrelse tog riksdagens

förvaltningskontor i januari 1993 kontakt med Svenska

Lokaltrafikföreningen för att undersöka möjligheterna till en

uppgörelse vad gäller ledamöters resor med länstrafikbolagen.

Det bud som Lokaltrafikföreningen då lade fram ansågs för högt;

det skulle innebära en extra kostnad på 2--3 miljoner kronor för

riksdagen.

Förvaltningskontoret har i januari 1995 åter inlett

förhandlingar med Svenska Lokaltrafikföreningen. Föreningen

kommer under våren att besluta om ett bud avseende

riksdagsledamöters lokala resor till riksdagens

förvaltningskontor. Enligt förvaltningskontoret hyser man denna

gång förhoppningar om att kunna träffa en överenskommelse med

Svenska Lokaltrafikföreningen.

Enligt förvaltningskontoret är det främst de ledamöter som är

bosatta utanför Stockholmsområdet som är i behov av en

komplettering av det här avsedda slaget. Dessa ledamöter saknar

framför allt möjligheten att resa fritt inom Storstockholms

Lokaltrafiks (SL) trafikområde samt med Arlandatrafiken.

Ledamöter bosatta inom Storstockholm har redan dessa förmåner.

De tillkommande möjligheterna till fria lokalresor avses

integreras i det kort omfattande färdbevis för SJ-resor och

betalkort som alla ledamöter har.

Utskottets bedömning

Utskottet bedömer det som värdefullt att riksdagens ledamöter

får enhetliga möjligheter till kostnadsfria resor över hela

landet inklusive lokalresor. Utskottet utgår från att de

pågående förhandlingarna med Svenska Lokaltrafikföreningen leder

till en för riksdagen acceptabel lösning. I avvaktan på detta

avstyrks motion K318.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

16 A 1 och med avslag på motion 1994/95:K313 antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt

bidrag till partigrupperna i riksdagen med den ändringen att

10 § och ikraftträdandebestämmelsen erhåller i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade lydelse,

res. (m)

2. beträffande anslag till riksdagens ledamöter och partier

m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

16 A 1 till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 596 610 000 kr,

3. beträffande anslag till riksdagsutskottens resor utom

Sverige

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

16 A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 800 000

kr,

4. beträffande anslag till riksdagens

förvaltningskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

16 A 3 till Riksdagens förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 438 800 000 kr,

5. beträffande anslag till riksdagens byggnader m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

16 A 4 till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 57 230 000 kr,

6. beträffande anslag till JO-ämbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

16 B 1 till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 50 437 000 kr,

7. beträffande miljöanpassning av riksdagen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K306 och 1994/95:K315

yrkandena 1 och 2,

8. beträffande SLTF-kort för riksdagens ledamöter

att riksdagen avslår motion 1994/95:K318.

Stockholm den 6 april 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Björn von

Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp),

Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).

Reservation

Ökat ekonomiskt stöd till partigrupperna (mom. 1)

Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Nils Fredrik

Aurelius alla (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Förvaltningsstyrelsen föreslår" och på s. 4 slutar med "det

föregående" bort ha följande lydelse:

Förvaltningsstyrelsen föreslår en höjning av det statliga

partistödet till partigrupperna i riksdagen med 10,8 miljoner

kronor. 8,1 miljoner kronor avser ledamotsbidrag och 2,7

miljoner kronor avser gruppkanslibidrag. Höjningen av

ledamotsbidraget grundas på att normen för bidraget ändras från

en assistent/utredare per tre ledamöter till en

assistent/utredare per 2,5 ledamöter.

Utskottet anser att behovet av den föreslagna förstärkningen

inte är klarlagt. Dessutom måste enligt utskottets mening den

allvarliga ekonomiska situation som landet befinner sig i

beaktas även av riksdagen. Det finns enligt utskottets mening en

överhängande risk för att ett riksdagsbeslut om ökade

partibidrag enligt den modell som förvaltningsstyrelsen

föreslår skulle uppfattas som provocerande av allmänheten.

Mot denna bakgrund anser utskottet att de önskemål det här är

tal om bör kunna tillgodoses genom att partigrupperna själva gör

de omfördelningar som behövs inom befintliga resursramar.

Utskottet tillstyrker därför motion K313 och avstyrker

förvaltningskontorets förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande lag om ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K313 avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till

partigrupperna i riksdagen

Propositionens förslag Utskottets förslag

10 §

Bidraget är avsett för Bidraget är avsett för

utredar-, assistent- och utredar-, assistent- och

kontorshjälp åt kontorshjälp åt

riksdagsledamöterna. riksdagsledamöterna.

Bidraget bestäms för ett Bidraget bestäms för ett

budgetår i sänder av budgetår i sänder av

riksdagens riksdagens

förvaltningsstyrelse. förvaltningsstyrelse.

Bidraget beräknas efter Bidraget beräknas efter

normen kostnader för en normen kostnader för en

assistent per två assistent per 2,5

ledamöter. ledamöter.

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1995. den 1 juli 1995.

Beräkningen av bidraget

enligt 10 § skall dock

under tiden från och med

den 1 juli 1995 till och med

den 31 december 1996 göras

efter normen en assistent

för 2,5 ledamöter.