Bet. 1994/95:KU44

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU44

Frågor om riksdagsledamöters ekonomiska intressen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

KU44

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner med anknytning till

riksdagens arbetsgrupp med uppdrag att utreda frågan om

registrering av ledamöternas ekonomiska intressen. Den ena

motionen gäller ett vidgat uppdrag för arbetsgruppen, den andra

gäller ett tillkännagivande till gruppen om vissa

förutsättningar för riksdagsledamöternas arbete. Utskottet

avstyrker motionerna. En reservation för vardera motionen (mp

resp. m) har fogats till betänkandet.

Motionerna

1994/95:K301 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp,

kds) vari yrkas att riksdagen beslutar om vidgat uppdrag för

arbetsgruppens behandling av etikfrågor inom riksdagens arbete.

1994/95:K314 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen

anförts om förutsättningar för ledamöternas arbete i riksdagen

och om att dessa aspekter bör delges den arbetsgrupp som utreder

frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen.

Utskottet

Bakgrund

Med anledning av motioner anförde konstitutionsutskottet i

sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU18 följande.

Utskottet konstaterar att det i dag finns en bred uppslutning

bakom tanken att uppgifter om riksdagsledamöternas ekonomiska

förhållanden liksom ledamotskap i olika slags styrelser bör

finnas registrerade och tillgängliga för allmänheten. Exempel på

ekonomiska förhållanden som bör registreras är uppgifter om

inkomst samt innehav av fastigheter och aktier. När det gäller

styrelseuppdrag som kan komma i fråga för registrering rör det

sig t.ex. om uppdrag i bolagsstyrelser, ekonomiska föreningar,

företags- och branschorganisationer, fackliga organisationer och

organisationer med anknytning till boendet.

Syftet med en sådan registrering bör enligt utskottets mening

vara att öppet redovisa de olika bindningar och intressen som

kan tänkas påverka det politiska uppdraget.

Den praktiska sidan av saken gäller bl.a. hur ett system av

här avsett slag skall administreras. För detta behövs bl.a.

regler för vilka uppgifter som skall lämnas för registrering,

vem som skall ta hand om dessa uppgifter, hur uppgifterna skall

uppdateras och i vilken form de skall presenteras.

Mot denna bakgrund bör enligt utskottets mening riksdagen, med

anledning av motionerna -- -- -- uppdra åt förvaltningskontoret

att utreda frågan och till riksdagen redovisa sina överväganden

och förslag.

Förvaltningskontoret har därefter i skrivelse den 20 december

1994 till konstitutionsutskottet lämnat följande information om

handläggningen av uppdraget.

I en promemoria den 28 november 1994 har ett underlag

sammanställts med bl.a. beskrivningar av motsvarande system för

registrering i andra länder, däribland Norge, Danmark och

Finland och av de regler som enligt insiderlagen sedan 1990

gäller för statsråden. Vidare redovisas vissa principiella

frågeställningar som bör ligga till grund för ett

registreringssystem i riksdagen.

Den 30 november 1994 förelades denna PM talmannen, vice

talmännen och gruppledarna för en första diskussion om

principfrågorna. Därvid fattades beslut om att tillkalla en

särskild parlamentarisk utredning med uppdrag att i ett vidare

perspektiv överväga frågor om bl.a. etiska riktlinjer för

riksdagsledamöternas uppdrag vid sidan om ledamotsuppdraget. I

detta sammanhang skall också de principiella grunderna för den

beslutade registreringen av ekonomiska intressen diskuteras.

När utredningen har redovisat sina överväganden och förslag

återkommer förvaltningskontoret till riksdagen med förslag om

den praktiska utformningen av registret.

Riksdagsdirektören har därefter i meddelande den 27 december

1994 angivit följande.

Talmannen utser i samråd med partiernas representanter i

talmanskonferensen en arbetsgrupp med uppgift i första hand att

med utgångspunkt i det redovisade materialet arbeta vidare med

att utforma ett registreringssystem och därvid analysera och

bedöma konsekvenserna av olika slag.

Arbetsgruppen är oförhindrad att också ta upp andra frågor av

etiskt slag med anknytning till ledamöternas uppdrag i

riksdagen.

Arbetsgruppen skall bestå av en representant för varje

riksdagsparti frånsett socialdemokraterna som utser två. Till

ordförande för gruppen utses regeringsrådet Stig Brink.

Motionerna

Under årets allmänna motionstid har väckts två motioner med

anknytning till uppdraget.

Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds) pekar i

motion K301 på forskning bl.a. om allmänhetens förtroende för

politiker som gjorts sedan slutet av 1960-talet. De pekar på en

del åtgärder som vidtagits i andra länder för att söka stärka

förtroendet för politiker och andra beslutsfattare i offentlig

tjänst. Motionärerna nämner också den etikkommitté som den

förutvarande regeringen tillsatte år 1991 med uppgift att se om

det finns möjlighet att ge riktlinjer som statsråden kan följa

vid förvaltning av sina tillgångar samt att se om reglerna bör

gälla också för andra personer i regeringskansli och myndigheter

samt att ur etisk synvinkel ge råd till statsråd om

förmögenhetsdispositioner, jäv, bisysslor etc. De nämner vidare

att i riksdagen finns en informell grupp med ledamöter från

samtliga partier som genom artiklar, motioner och seminarier

söker stimulera debatten kring hur förtroendet för politiker kan

ökas samt att man försöker föra en sådan debatt också i enskilda

kommuner och landsting. Slutligen nämner de den av riksdagen

tillsatta gruppen för behandling av etikfrågor.

Motionärerna anser att vad som hittills gjorts inte räcker. De

anser att det därutöver behövs insatser inom forskningen och

utbildningen och att det fordras kunskapsspridning och en

levande debatt om frågor som har samband med allmänhetens

förtroende för politiker. Vidare behövs en värdering av de

åtgärder som andra länder vidtagit för att öka förtroendet för

sina politiker och beslutsfattare och en bedömning av vad som

kunde vara lämpligt att införa också i Sverige. Gruppen för

behandling av etikfrågor bör därför enligt motionärerna få i

uppdrag att komma med förslag till åtgärdsprogram för Sverige.

Utöver det uppdrag gruppen fått bör den särskilt belysa tänkbara

insatser inom forskning och utbildning. Syftet bör bl.a. vara

att genom klara riktlinjer och öppen diskussion öka politikerns

respekt för sitt uppdrag som förtroendevald. Därigenom kan i sin

tur allmänhetens förtroende för politiker och beslutsfattare i

offentlig tjänst tillta. Motionärerna hemställer att riksdagen

beslutar om vidgat uppdrag för arbetsgruppens behandling av

etikfrågor inom riksdagens arbete.

Ola Karlsson (m) anför i motion K314 att det är positivt med

ledamöter som har kvar en fot i arbetslivet, vare sig det är i

den offentliga sektorn eller i det privata näringslivet, och med

förankring i företagande och näringsliv eller i

fackföreningsarbete, producent- och konsumentverksamhet och

andra delar av Organisationssverige. Likaså är det enligt

motionären eftersträvansvärt med en allsidig representation vad

gäller kön, olika delar av Sverige, yrkeserfarenhet och ålder.

För att göra denna breda representation möjlig fordras en

anpassning av riksdagsarbetet. Motionären ser vissa risker med

långtgående registrering av ledamöter. Sålunda får registrering

t.ex. av ledamöters ekonomiska ställning och andra kopplingar

inte innebära att närståendes yrkesverksamhet försvåras eller

att deras integritet träds för när. Registrering av utlandsresor

m.m. kan också innebära att yrkesverksamhet försvåras för

ledamot eller ledamoten närstående. Om utlandsresor betalade av

eget eller delägt företag genom registrering kommer till

konkurrenters kännedom eller på annat sätt, omöjliggörs känsliga

affärsuppdrag. Registrering av medlemskap i olika organisationer

riskerar att leda till att medlemskap i sig betraktas som något

otillbörligt för en riksdagsledamot, medan det i själva verket

är positivt med breda kontaktnät. En långtgående registrering

kan leda till att olika yrkesutövare väljer bort ett tänkbart

ledamotskap i riksdagen, och det måste enligt motionären finnas

reella möjligheter att under riksdagstiden uppehålla kontakten

med yrkeslivet på deltid. Motionären anser att vad han anfört i

motionen bör övervägas av den arbetsgrupp inom riksdagen som

fått i uppdrag att utreda frågan om registrering av

riksdagsledamöternas ekonomiska intressen.

Tidigare utskottsbehandling

Som framgår ovan behandlade utskottet frågan om registrering

av ledamöters ekonomiska intressen under föregående riksmöte och

föreslog då att frågan skulle utredas. Utskottet behandlade

vidare i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU44 en

motion om en parlamentariskt sammansatt utredning för att pröva

hur förtroendet för politiker skall kunna höjas. Utskottet ansåg

det därvid viktigt att diskussionen om etik i politiken förs

inom och mellan partierna och i den allmänna debatten, men

utskottet avstyrkte motionsförslaget att tillsätta en särskild

parlamentarisk utredning.

Utskottets bedömning

Den tillsatta arbetsgruppens uppgift är i första hand att med

utgångspunkt i redovisat material arbeta vidare med att utforma

ett registreringssystem och därvid analysera och bedöma

konsekvenserna av olika slag. Arbetsgruppen är oförhindrad att

också ta upp andra frågor av etiskt slag med anknytning till

ledamöternas uppdrag i riksdagen. Samtliga riksdagspartier är

representerade i arbetsgruppen.

Beträffande den i motion K301 begärda utvidgningen av

arbetsgruppens uppdrag anser utskottet, liksom vid behandlingen

av en liknande motion under föregående riksmöte, att det är

viktigt att diskussionen om etik i politiken förs inom och

mellan partierna och i den allmänna debatten. Utskottet anser

inte att någon utvidgning bör ske av arbetsgruppens uppdrag, och

utskottet avstyrker motionen.

Beträffande önskemålen i motion K314 anser sig utskottet kunna

utgå från att synpunkter av det slag som uttalas i motionen både

framförs och övervägs inom arbetsgruppen. Utskottet anser sig

inte böra föregripa resultatet av arbetsgruppens överväganden.

Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vidgat uppdrag för arbetsgruppen

att riksdagen avslår motion 1994/95:K301,

res. 1 (mp)

2. beträffande uttalande till arbetsgruppen

att riksdagen avslår motion 1994/95:K314.

res. 2 (m)

Stockholm den 21 februari 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel

Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Siv Holma

(v).

Reservationer

1. Vidgat uppdrag för arbetsgruppen (mom. 1)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Beträffande den" och slutar med "avstyrker motionen." bort

ha följande lydelse:

Liksom motionärerna i motion K301 anser utskottet att det

fordras kunskapsspridning och en levande debatt om frågor som

har samband med allmänhetens förtroende för politiker. Det

behövs också en värdering av de åtgärder som andra länder

vidtagit för att öka förtroendet för sina politiker och

beslutsfattare samt en bedömning av vad som kunde vara lämpligt

att införa också i Sverige. Den tillsatta arbetsgruppen som

utreder frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska

intressen bör därför enligt utskottets mening få i uppdrag att

komma med förslag till åtgärdsprogram för Sverige samt därutöver

att belysa tänkbara insatser inom forskning och utbildning med

syfte bl.a. att genom klara riktlinjer och öppen diskussion öka

politikerns respekt för sitt uppdrag som förtroendevald.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande vidgat uppdrag för arbetsgruppen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K301 som sin

mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört

om ett vidgat uppdrag för arbetsgruppen för utredning av frågan

om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen,

2. Uttalande till arbetsgruppen (mom. 2)

Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Beträffande önskemålen" och slutar med "Motionen avstyrks."

bort ha följande lydelse:

I motion K314 framförs värdefulla synpunkter på möjliga

komplikationer vid en långtgående registrering av

riksdagsledamöters ekonomiska intressen. Enligt utskottets

uppfattning är det viktigt att dessa synpunkter beaktas av den

tillsatta arbetsgruppen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande uttalande till arbetsgruppen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K314 som sin

mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört

om innehållet i motionen.