Bet. 1994/95:KU47

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU47

Digitala ljudradiosändningar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Propositionens lagförslag Bilaga 1

1994/95

KU47

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar jämte två

följdmotioner. I propositionen föreslås att digitala

ljudradiosändningar skall kunna inledas hösten 1995. Både

radioföretag med public service-ansvar och andra intresserade

programföretag bör ges tillfälle att medverka. I motionerna K21

och K22 (m resp. fp) begärs att fördelningen av frekvenser skall

ske i ett auktionsförfarande. I motion K22 begärs härutöver att

auktionsförfarandet skall lagregleras och att public

service-företagens andel av meddelade frekvenstillstånd

begränsas till 50 %; i motion K21 förordas att dessa företag

inte skall ges fler än två tillstånd.

Utskottet har tillstyrkt propositionen. Två reservationer (m

och fp) föreligger.

Propositionen

I propositionen 1994/95:170 föreslår regeringen att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i radiolagen

(1966:755), se bilaga 1,

2. godkänner vad regeringen föreslår om digitala

ljudradiosändningar.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Motionerna

1994/95:K21 av Anders Björck m.fl. (m), vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelningen av frekvenser för digitala

ljudradiosändningar.

1994/95:K22 av Birgit Friggebo m.fl (fp), vari yrkas att

riksdagen beslutar

1. att digitala tillstånd fördelas genom ett

auktionsförfarande och att detta regleras i lag,

2. att riksdagen beslutar att public service-företagen aldrig

får ha större andel än 50 % av meddelade frekvenstillstånd.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Digital ljudradio (Digital Audio Broadcasting, DAB) bygger på

en teknik som framstår som överlägsen den nuvarande analoga

sändningstekniken. Den ger bättre ljudkvalitet och större

tålighet mot störningar. Vidare är sändningstekniken flexibel på

så sätt att större eller mindre överföringskapacitet kan

användas beroende på vilket programmaterial som sänds ut. Även

annat än ljudradioprogram kan sändas ut, t.ex. data och bilder.

DAB-tekniken kan ge bättre frekvensekonomi än de analoga

sändningarna. Om det frekvensutrymme som i dag används för

analoga sändningar i stället skulle användas för sändningar med

DAB-teknik skulle ett betydligt större antal ljudradiokanaler

kunna sändas än för närvarande. De tekniska begränsningarna

skulle då minska i betydelse när det gäller att bedriva

radiosändningar.

Enligt propositionen bör en verksamhet med digitala

ljudradiosändningar påbörjas. Sändningar bör kunna starta hösten

1995. Sändningar bör inledningsvis förekomma i ett begränsat

antal områden i såväl storstadsregionerna som andra delar av

landet. Syftet med att inleda sändningarna är att i större skala

pröva den nya sändningstekniken under svenska förhållanden och

att utveckla kompetens hos svenska företag såväl i fråga om de

rent tekniska aspekterna av DAB-tekniken som utvecklandet av

olika programtjänster. Ett annat syfte är att ge allmänheten

möjlighet att bedöma fördelar och nackdelar med DAB-tekniken.

Det torde enligt propositionen inte vara möjligt att göra några

meningsfulla bedömningar om övergång till ny sändningsteknik

förrän sändningarna har pågått i åtminstone två år och

utvärderats successivt.

Regeringen anser att sändningar inledningsvis bör äga rum inte

bara i storstadsregionerna utan även i områdena utanför dessa

och anger flera skäl för detta. Från regionalpolitisk synpunkt

är det viktigt att även de delar av Sverige som ligger utanför

de tätbefolkade regionerna får tillgång till tekniska nyheter.

För att ge rättvisande erfarenheter är det vidare angeläget att

områden av olika karaktär finns med. Ytterligare ett skäl är att

storstadsområdena redan nu är bäst försedda med radiokanaler. En

sändningsverksamhet som syftar till att erbjuda allmänheten

flera program torde ha de bästa möjligheterna i områden där inte

valmöjligheterna redan tidigare är stora.

Regeringen föreslår att såväl Sveriges Radio och

Utbildningsradion som privata programföretag ges möjlighet att

delta i sändningarna. Om inte alla intresserade programföretag

får plats skall det eftersträvas att det finns program av olika

karaktär och att både public service-företag och privata

programföretag medverkar. För den nya verksamheten kan det vara

lämpligt att Radio- och TV-verket lämnar förslag om vilka

programföretag som bör meddelas tillstånd. Det bör enligt

regeringen också vara verket som inbjuder intresserade

programföretag att medverka. Förfarandet bör vara så öppet och

överskådligt som möjligt och föreskrifter kan meddelas genom

förordning.

En rad villkor för sändningstillstånd till privata företag bör

ställas i avtal i fråga om sändningsteknik, geografisk

avgränsning, sändningar under egen beteckning och kostnadsfria

meddelanden i nödsituationer. Något krav på att sändningsrätten

skall utövas opartiskt och sakligt bör inte ställas för privata

programföretag som medverkar i sändningarna. Därför föreslås en

ny regel i radiolagen som ger möjlighet för regeringen att ge

dispens i detta avseende. Dispensregeln har utformats i enlighet

med ett förslag från Lagrådet.

Vidare föreslås en ändring i radiolagen med innebörd att

kravet på opartiskhet och saklighet samt förbud mot gynnande av

kommersiella intressen -- liksom när det gäller annonser i

televisionen -- inte skall gälla det som sänds under annonstid i

ljudradion. En definition av begreppet annonstid i ljudradion

bör då tas in i 1 § radiolagen.

Avtalen med de privata programföretagen bör gälla längst till

utgången av år 2000 medan för Sveriges Radio och

Utbildningsradion bör gälla att rätten att sända digital

ljudradio tidsmässigt följer företagens sändningstillstånd i

övrigt.

Motionerna

I motion K21 av Anders Björck m.fl. (m) framhålls att det inte

är rimligt att Sveriges Radio också på det digitala

sändningsområdet, precis som då det gäller analoga sändningar,

får en dominans genom att tilldelas ett flertal frekvenser.

Sveriges Radio bör inte tilldelas mer än två frekvenser, vilka

bör vara rikstäckande. Motionärerna vänder sig också mot

regeringens förslag att regeringen skall fördela

sändningstillstånd efter rekommendation av Radio- och TV-verket,

och ser det som en återgång till en politik där den offentliga

makten avgör vilka som skall få sändningstillstånd. Fördelningen

av frekvenser måste redan från början ske på ett sätt som gynnar

konkurrens och mångfald. Det är därför enligt motionen viktigt

att de digitala kanalerna fördelas på samma sätt som

fördelningen av frekvenser för den nuvarande privata

lokalradion, nämligen genom ett öppet auktionsförfarande.

Koncessionsavgiften i den inledande omgången bör erläggas som en

engångssumma.

Också i motion K22 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) förordas

auktionsförfarandet. Ett sådant förfarande framstår enligt

motionen som långt sundare än den process som regeringen

föreslår och som innebär att Radio- och TV-verket skall agera

smakdomare utan några lagreglerade riktlinjer, varefter

regeringen efter eget skön skall välja mellan de programföretag

som på det smakligaste sättet beskrivit sin programuppläggning.

Det är enligt motionen viktigt att så många programföretag som

möjligt kan komma i fråga och att public service-företagen inte

får monopol på sändningarna. Det bör därför stipuleras att

public service-företagen aldrig får ha en större andel än 50 %

av meddelade tillstånd.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening är propositionens förslag i fråga om

fördelningen av tillstånd för digitala sändningar väl avvägt och

ger goda förutsättningar för en balans när det gäller innehåll

och medverkande företag. Utskottet ser det som naturligt att en

avvägning när det gäller behovet av balans leder till den

slutsatsen att Sveriges Radio och Utbildningsradion skall ges

möjlighet att medverka. Regeringen har i propositionen klart

uttalat att det behövs en balans och att den kommer att

eftersträva att också privata programföretag medverkar i de

inledande digitala ljudradiosändningarna. Enligt utskottets

mening saknas mot den bakgrunden anledning att föreskriva en

bestämd gräns för public service-företags andel av meddelade

tillstånd.

Utskottet delar således regeringens bedömning i fråga om

sättet för fördelning av sändningstillstånd. Det saknas enligt

utskottets mening anledning att anta att ett auktionsförfarande

i enlighet med motionsyrkandena skulle leda till en högre grad

av yttrandefrihet och informationsfrihet. Motionsyrkandena

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftning om fördelningsprinciperna

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:170 yrkande

2, såvitt nu är i fråga, avslår motion 1994/95:K22 yrkande 1,

såvitt nu är i fråga,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande regeringens förslag i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:170 yrkande

1 och yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på

motionerna 1994/95:K21 och 1994/95:K22 yrkande 1, såvitt nu är i

fråga, och yrkande 2 dels antar i bilaga 1 intagna förslag till

lag om ändring i radiolagen (1966:755), dels godkänner vad

regeringen i övrigt föreslagit.

res. 2 (m, fp)

Stockholm den 4 maj 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist

(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)

och Håkan Holmberg (fp).

Reservationer

1. Lagstiftning om fördelningsprinciperna (mom. 1)

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m),

Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp)

anser

dels att utskottets yttrande på s. 4 under rubriken

Utskottets bedömning borde ha inletts med ett avsnitt av

följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning är det sannolikt att ett tillstånd

för digitala ljudradiosändningar kommer att ha ett stort

kommersiellt värde på sikt. De företag som nu kommer att ges

tillstånd kan få ett avsevärt försteg framför andra företag när

de digitala sändningarna fått genomslag och kommer också att

kunna hävda sig väl på det internationella planet. Ett

sändningstillstånd måste därför anses innebära en så påtaglig

förmån att det finns starka skäl att lagreglera

fördelningsprinciperna. Förslaget om att Radio- och TV-verket

och regeringen skall göra bedömningar på skönsmässig grund utan

lagreglerade riktlinjer är enligt utskottets mening inte

godtagbart.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande lagstiftning om fördelningsprinciperna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K22 yrkande 1,

såvitt nu är i fråga, och med avslag på proposition 1994/95:170

yrkande 2, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

2. Regeringens förslag i övrigt (mom. 2)

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m),

Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att fördelningen av tillstånd bör ske i

auktionsförfarande i enlighet med vad som gäller för den privata

lokalradion. Enligt utskottets mening ger ett auktionsförfarande

samman med en regel om att public service-företagen får inneha

högst två frekvenstillstånd, som skall vara rikstäckande, på ett

annat och bättre sätt förutsättningar för en vid yttrandefrihet

och informationsfrihet. Mot bakgrund av det försprång som de

första tillståndshavarna får på marknaden är det vidare

angeläget att mångfalden och konkurrensen gynnas genom att

fördelningen av tillstånd sker genom ett sådant förfarande.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att radiolagen ändras i

detta syfte.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande regeringens förslag i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K22 yrkande 1,

såvitt nu är i fråga, och yrkande 2 samt med anledning av

proposition 1994/95:170 yrkande 1 och yrkande 2, såvitt nu är i

fråga, och motion 1994/95:K21 dels antar regeringens förslag

till lag om ändring i radiolagen med det tillägget att 5 § skall

erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i

bilaga 2 och beslutar om en sådan ändring av ingressen till

regeringens förslag till ändring i radiolagen (1966:755) som

detta föranleder, dels godkänner vad regeringen i övrigt

föreslår om digitala ljudradiosändningar.

Propositionens lagförslag Bilaga 1

Reservanternas förslag till ändring av 5 § radiolagen

(1966:755) Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

5 §1

För rätt att här i landet sända radioprogram i

rundradiosändning krävs tillstånd av regeringen. Tillstånd ges

för viss tid.

För tillstånd att

bedriva digitala

ljudradiosändningar

gäller dock 4, 8--14,

18--21, 28 första stycket

1--3 och 31--39 §§

lokalradiolagen (1993:120) i

tillämpliga delar. För

tillstånd som lämnats

efter ett

auktionsförfarande skall en

engångsavgift betalas.

Programföretag som har

tillstånd av regeringen

för analoga

ljudradiosändningar över

hela landet får inte inneha

fler än två tillstånd

för digitala

ljudradiosändningar. Dessa

tillstånd får endast

gälla sändningar med

samma innehåll i alla

områden.

Varje tillståndshavare (programföretag) avgör ensam vad som

skall förekomma i de sändningar som anordnas med hjälp av

tillståndet. Härvid skall programföretaget iaktta föreskrifterna

i 6 och 7 §§ samt 17 § andra stycket. I fråga om vad som sänds

under annonstid i televisionen skall programföretaget också

iaktta föreskrifterna i 8--15 §§.

1 Senaste lydelse 1991:2028