Bet. 1994/95:KU48

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU48

Arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga

Innehållsförteckning

1994/95

KU48

Sammanfattning

I betänkandet behandlas frågor om arvode m.m. till de

företrädare i Europaparlamentet som skall väljas i Sverige vid

allmänna val. Utskottet anser med hänsyn till bl.a. det nära

sambandet mellan reglerna för dessa företrädare och ledamöterna i

den svenska riksdagen att huvudmannaskapet för företrädarnas

arvoden m.m. bör ligga i riksdagen. Vissa av de uppkommande

frågorna behöver enligt utskottets uppfattning utredas närmare,

och utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt att riksdagen

ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att göra denna utredning och

lägga fram förslag för riksdagen. I avvaktan på denna utredning

behövs dock vissa regler för de företrädare som skall väljas den

17 september i år. Utskottet lägger fram ett förslag till lag med

grundläggande regler om arvode till dessa företrädare.

Ärendet

Utskottet har i betänkande 1994/95:KU40 tillstyrkt regeringens

förslag i proposition 1994/95:154 om det första direktvalet av

svenska företrädare i Europaparlamentet. Detta val skall hållas i

september 1995, och de nyvalda företrädarna tillträder sitt

uppdrag så snart deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Intill dess representeras Sverige av de företrädare som riksdagen

i december 1994 utsett inom sig.

Den nämnda propositionen innehöll inte något förslag om

reglering av de ekonomiska villkor som skall gälla för de svenska

företrädarna i Europaparlamentet. I betänkandet meddelade

utskottet att det avsåg att återkomma till denna fråga.

Utskottet har i betänkande 1994/95:KU39 behandlat förslaget i

bilaga 16 till budgetpropositionen 1995 Riksdagen och dess

myndigheter. I betänkandet har utskottet tillstyrkt förslaget i

propositionen om anslag till riksdagens ledamöter och partier m.m.

(A 1) utom såvitt avser de medel som beräknats för arvoden till

Sveriges företrädare i Europaparlamentet under budgetåret 1995/96.

Beträffande dessa medel har utskottet förordat att beloppet --

14 000 000 kr -- förs till ett särskilt anslag för ändamålet.

Medel har således beräknats för ändamålet. Något förslag om de

ekonomiska villkoren har däremot inte lagts fram. Utskottet tar i

detta betänkande upp frågan om reglering av de ekonomiska

villkoren och om medelsanvisningen.

Utskottet

Inledning

Något förslag om de ekonomiska villkoren för svenska företrädare

i Europaparlamentet har således inte lagts fram. Medel har däremot

beräknats för ändamålet. Utskottet tar i detta betänkande upp

frågor om medelsanvisning och -- med stöd av sin initiativrätt --

reglering av de ekonomiska villkoren.

Utskottet konstaterar att en hel del frågor behöver lösas i

fråga om de ekonomiska villkoren för svenska företrädare i

Europaparlamentet. Sådana frågor gäller såväl villkorens

materiella innehåll som huvudmannaskapet på svensk sida.

Utskottet anser det inte möjligt att utan mera ingående

utredning och analys än det nu finns tillfälle till lägga fram

förslag till en lösning på sikt av dessa frågor. Utskottet anser

dock att det inför valet och inför kandidaters beslut att delta i

valet måste föreligga åtminstone principiella riktlinjer för vilka

villkor som skall gälla intill dess resultatet av närmare

utredning och överväganden föreligger samt en grund för

utbetalning av ersättning.

I det följande lämnas redogörelser dels för regleringen av

ekonomiska villkor för ledamöter i riksdagen och i

Europaparlamentet, dels för visst pågående utredningsarbete.

Utskottet lägger därefter fram förslag om närmare utredning av

vissa frågor och om arvode m.m. i avvaktan på utredningsresultatet

för dem som väljs till svenska företrädare i Europaparlamentet i

höst.

Gällande ordning för ersättningar i riksdagen och

Europaparlamentet

Riksdagsvalda företrädare i Europaparlamentet

I samband med att riksdagen beslöt om det provisorium som

riksdagens val inom sig av företrädare för Sverige i

Europaparlamentet innebär, beslöt riksdagen också att de valda,

för den tid som valet avser, skulle ha vissa av de förmåner de

skulle ha haft som riksdagsledamöter om de inte varit lediga från

det uppdraget för uppdraget i Europaparlamentet.

En riksdagsledamot som valts till företrädare för Sverige i

Europaparlamentet skall enligt 4 § lagen (1994:1650) om

riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet vara

berättigad till förmåner enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter, den s.k. ersättningslagen, med

undantag av de förmåner som avses i 4--6 kap. (traktamente,

kostnadsersättning och viss teknisk utrustning samt reseförmåner).

De förmåner som utgår till de riksdagsvalda företrädarna är

således de som regleras i 3 kap. och 7--15 kap. ersättningslagen.

Dessa förmåner är arvode, ålderspension, sjukpension,

egenlivränta, efterlevandepension, kompletterande

efterlevandepension, inkomstgaranti samt försäkrings- och

sjukvårdsförmåner. Arvode som betalas till riksdagsledamoten skall

anses utgöra sådant arvode som företrädare skall erhålla från

medlemsstaten Sverige.

I konstitutionsutskottets av riksdagen godkända betänkande

1994/95:KU23 om riksdagens val av företrädare för Sverige i

Europaparlamentet m.m. framhölls särskilt att regleringen bara

gällde de av riksdagen valda företrädarna. Vad som skulle gälla

för de företrädare som utses genom allmänna val skulle det bli

anledning att återkomma till i samband med behandlingen av det

kommande regeringsförslaget om svensk lagstiftning om direkta val

till Europaparlamentet.

Ersättningar till riksdagsledamöter

Förmånerna enligt ersättningslagen utgörs av arvode,

traktamente, kostnadsersättning och viss teknisk utrustning,

reseförmåner, egenpension i form av ålderspension, sjukpension och

egenlivränta, vidare efterlevandepension, kompletterande

efterlevandepension, inkomstgaranti samt försäkrings- och

sjukvårdsförmåner.

Arvoden och andra förmåner enligt ersättningslagen utgår inte

för tid då ledamoten är statsråd eller för tid då ledamoten av

annat skäl än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom,

vård av barn m.fl. beviljats ledighet under minst en månad i

följd.

Utöver de arvoden som regleras i ersättningslagen kan arvoden

m.m. utgå till riksdagsledamöter enligt lagen (1989:185) om

arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och

organ.

För de riksdagsvalda företrädarna utgår huvuddelen av förmånerna

enligt de särskilda bestämmelserna i ersättningslagen.

Förvaltningsstyrelsen har nyligen lagt fram förslag om

följdlagstiftning med anledning av förlängningen av riksmötet,

m.m. (förslag 1994/95:RFK2). Dessa förslag är inte av omedelbart

intresse för de frågor som behandlas här.

Arvoden

Arvodena bestäms med belopp som fastställs av en särskild nämnd,

Riksdagens arvodesnämnd. Arvodet uppgår för närvarande till

26 500 kr i månaden.

De ekonomiska villkoren för talmannen regleras särskilt. Till de

vice talmännen samt till ordförandena och vice ordförandena i

utskotten utgår tilläggsarvode.

För ersättare för ledamöter tillämpas bestämmelserna om arvode,

traktamente, kostnadsersättning och viss teknisk utrustning,

reseförmåner samt försäkrings- och sjukvårdsförmåner endast för

tid som uppdraget omfattar.

Arvodena anses som inkomst av anställning enligt lagarna om

allmän försäkring och om sjuklön.

Särskilda regler finns om avdrag från arvode vid ledighet.

Vid ledighet under mer än 15 dagar i följd av annat skäl än

offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn

m.fl. görs avdrag från arvodet med två tredjedelar fr.o.m. den

16:e dagen. Vid ledighet för offentligt uppdrag osv. utgår således

fullt arvode. Vid ledighet på grund av sjukdom görs avdrag

motsvarande vad som gäller om sjukavdrag för arbetstagare hos

riksdagen. Arvode utgår inte heller vid föräldraledighet, eftersom

försäkringskassan betalar ut ersättning.

Vissa kostnadsersättningar m.m.

I 4--6 kap. ersättningslagen finns bestämmelser om traktamente,

kostnadsersättning och viss teknisk utrustning och om reseförmåner

för riksdagsledamöter.

Egenpensionsförmåner

Egenpensionsförmåner (ålderspension, sjukpension och

egenlivränta) bestäms på grundval av ett underlag och en

tidsfaktor. Underlaget beräknas med utgångspunkt från ett

pensionsgrundande arvode. Tidsfaktorn beräknas efter antalet

riksdagsår.

Egenpensionsförmånerna får inte betalas samtidigt med arvode

eller inkomstgaranti.

Ålderspension beräknas efter antalet fullgjorda riksdagsår.

Sådan pension utgår tidigast fr.o.m. den månad då ledamoten fyller

65 år. För rätt till ålderspension fordras att ledamoten fullgjort

minst 6 riksdagsår och vid avgången fyllt 50 år. För hel

ålderspension fordras minst 12 riksdagsår.

Sjukpension utges till en ledamot som frånträder sitt

uppdrag och uppbär hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt

lagen om allmän försäkring. Sjukpension utgår längst t.o.m.

månaden innan ledamoten fyller 65 år. För hel sjukpension fordras

i princip 12 riksdagsår.

Sjukpension minskas med ersättning enligt lagen om allmän

försäkring eller annan författning eller kollektivavtal som avser

samma inkomstbortfall.

Egenlivränta utgår till en ledamot som lämnar riksdagen och

därvid har fullgjort minst 3 sammanhängande riksdagsår innan han

eller hon fyller 65 år, och som inte är berättigad till

ålderspension. Egenlivräntan betalas fr.o.m. den månad då

ledamoten fyller 65 år.

Efterlevandepensioner

Efterlevandepension och kompletterande efterlevandepension

betalas efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen eller

berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt

ersättningslagen.

Efterlevandepension tillkommer efterlevande make samt barn som

inte har fyllt 20 år. Med efterlevande make jämställs den som,

utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot

vid ledamotens död och som tidigare varit gift med eller har eller

har haft eller då väntade barn med ledamoten.

Efterlevandepensionen betalas under 5 år fr.o.m. månaden efter

dödsfallet, dock i princip längst till den tidpunkt då den avlidna

ledamoten skulle ha fyllt 70 år. Kompletterande

efterlevandepension upphör dock inte enligt denna regel.

Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande

make/maka eller sammanboende som ingår äktenskap.

Inkomstgaranti

En ledamot som före 65 års ålder lämnar riksdagen efter minst

tre års sammanhängande tid har rätt till inkomstgaranti fr.o.m.

den tidpunkt arvodet upphör. För den som varit ledamot kortare

sammanhängande tid än 6 år gäller inkomstgarantin 1 år. För den

som varit ledamot längre sammanhängande tid gäller inkomstgarantin

2 eller 5 år eller längre tid beroende på ledamotens ålder. För

den som fyllt 50 år gäller garantin till den månad då ledamoten

fyller 65 år. Om ledamoten åter tar plats i riksdagen, upphör

garantin så länge uppdraget varar.

Ledighet som beviljats av riksdagen eller av talmannen eller

sjukfrånvaro begränsar inte rätten till inkomstgaranti.

Inkomstgarantin beräknas som vissa andelar av garantiunderlaget

i förhållande till ledamotens tid i riksdagen. Inkomstgarantin

minskas med vad ledamoten uppbär i form av sjukbidrag och

förtidspension enligt lagen om allmän försäkring. Inkomstgarantin

minskas också enligt särskilda regler av inkomst som är

pensionsgrundande enligt vissa bestämmelser i lagen om allmän

försäkring, sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands

som inte beskattas i Sverige, kompletterande delpension samt annan

pension och livränta än sjukbidrag och förtidspension enligt lagen

om allmän försäkring.

Inkomstgarantin innehåller också ett efterlevandeskydd.

Riksdagens förvaltningskontor har enligt särskilda regler

möjlighet att bevilja inkomstgaranti i vidare mån än vad som

annars skulle gälla.

Försäkrings- och sjukvårdsförmåner

Riksdagsledamöter är grupplivförsäkrade på riksdagens bekostnad

och har rätt till sjukvårdsförmåner som motsvarar förmånerna för

riksdagens anställda.

Överklagande

Överklagande av beslut om ekonomiska förmåner åt

riksdagsledamöter m.fl. och som utgår med anledning av uppdraget

prövas av riksdagens besvärsnämnd (9 kap. 5 § riksdagsordningen

och 5 § lagen [1989:186] om överklagande av administrativa beslut

av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter).

Samordning

Regeringen har utfärdat en förordning (1995:268) om samordning

av statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Förordningen har

trätt i kraft den 1 april 1995 och ersatt en tidigare förordning i

ämnet. Bestämmelserna i den nya förordningen tillämpas dock för

tid från och med den 1 juli 1994.

Ersättningar inom Europaparlamentet

Vissa ersättningar betalas ut av Europaparlamentet, främst

traktamenten och andra kostnadsersättningar. Redogörelsen lämnas

med ledning av tillgängliga uppgifter, och viss reservation görs

för eventuella missuppfattningar i detaljer.

De ersättningar som betalas ut inom Europaparlamentet beräknas

huvudsakligen i ecu men också i andra valutor. En ecu motsvarar

för närvarande ca 9,60 kr, en D-mark ca 5,20 kr och en belgisk

franc ca 0,25 kr.

Arvode m.m.

Ledamöter i Europaparlamentet förutsätts få arvode från

respektive medlemsstat. Arvodets storlek kan bestämmas till samma

nivå som arvodet till ledamöterna i det nationella parlamentet med

bortseende från tilläggsarvoden som dessa ledamöter kan vara

berättigade till. Hur arvodet fastställs och vilket organ som

skall administrera utbetalningen bestäms av medlemsstaten. Arvodet

är underkastat nationella beskattningsregler.

Även pension och liknande förutsätts betalas av medlemsstaten.

Genom att Europaparlamentet inte ansvarar för utbetalning av

arvode finns inte generella regler om avdrag från arvodet vid

olika former av frånvaro.

Traktamenten samt rese- och andra kostnadsersättningar

Från Europaparlamentet utgår följande kostnadsersättningar

(belopp 1994).

1. 03>Allmän kostnadsersättning, 2 830 ecu/mån.

Ersättningen skall täcka kontorskostnader, telefon och porto samt

kostnader för resor i hemlandet.

00>2. 03>Reseersättning:

a. för deltagande i parlamentets officiella möten inom unionens

område, 0,76 ecu/km för de första 400 kilometrarna och 0,38 ecu/km

för följande kilometrar.

b. för deltagande i officiella möten utanför unionens område,

ersättning för flygbiljett mot uppvisande av biljetten.

00>3. 03>Reseersättning upp till 3 000 ecu/år för resor i

tjänsten oberoende av världsdel.

00>4. 03>Traktamente 206 ecu/dag vid möten inom unionen,

103 ecu/dag samt ersättning för faktisk logi- och frukostkostnad

vid möten utanför unionen.

00>5. 03>Kommunikationsersättning upp till 1 000 ecu/år

för datorutrustning m.m.

00>6. 03>Ersättning för assistenthjälp med upp till 7 737

ecu/mån.

Europaparlamentet beviljar också ett avsevärt stöd åt de

politiska grupperingarna.

För rätten till vissa traktamenten och kostnadsersättningar

krävs att ledamoten har antecknat sig på en närvarolista. Om en

ledamot uteblir utan giltigt skäl från mer än hälften av

parlamentets plenidagar halveras den allmänna

kostnadsersättningen. Som giltigt skäl anses sjukdom, allvarliga

familjehändelser eller uppdrag av parlamentet. Parlamentets talman

skall godkänna giltig frånvaro.

Försäkringar

Inom Europaparlamentet finns vissa försäkringar som betalas av

parlamentet. Sådana försäkringar är olycksfallsförsäkring,

livförsäkring och stöldförsäkringar för ledamöterna.

Olycksfallsförsäkringen innefattar ersättning vid dödsfall med

10 miljoner belgiska francs och vid total invaliditet med 15

miljoner francs samt ersättning för sjukvårdskostnad med upp till

300 000 francs.

Livförsäkringen inkluderar en summa om 30 000 D-mark, som

utfaller antingen vid dödsfall eller vid uppnåendet av 60 års

ålder efter minst tio års ledamotskap. För ledamöter som lämnar

parlamentet innan försäkringen har utfallit finns särskilda

regler.

Sjukvårdsersättning

Ledamöter och deras makar/makor är enligt vissa närmare

bestämmelser berättigade till ersättning för sjukvårdskostnader.

Pensioner

Europaparlamentet har också vissa bestämmelser om

efterlevandepension.

I avvaktan på gemenskapsrättsliga regler om arvode och pension

för Europaparlamentets ledamöter skall efterlevande make/maka och

oförsörjda barn till en ledamot som dör under sin

tjänstgöringsperiod eller under tid då han eller hon uppbär

sjukpension ha rätt till efterlevandepension och barnpension som

betalas av parlamentet. Efterlevandepensioner som utbetalas efter

samma grunder av nationella myndigheter till en make/maka skall

dras ifrån det belopp som Europaparlamentet räknar fram.

Vidare finns bestämmelser om sjukpension. En ledamot som

lider av invaliditet som bedöms som total och som hindrar honom

eller henne från att utföra sina plikter och som följaktligen

upphör att tjänstgöra har rätt till förmåner från

Europaparlamentet från det att hans eller hennes

tjänstgöringsperiod slutar. Om invaliditeten bedöms som permanent,

utgår pensionen livslångt och annars till dess vederbörande

tillfrisknar.

Bestämmelser finns också om avgångspension. Enligt dessa

bestämmelser skall alla Europaparlamentets ledamöter ha rätt till

avgångspension. Där ledamoten inte får någon pension enligt

nationella bestämmelser eller där nivån och/eller villkoren för

sådan pension inte är identiska med dem som tillämpas för

ledamöter i parlamentet i den stat för vilken ledamoten är vald

skall pension tillhandahållas av Europaparlamentet. I avvaktan på

definitiva regler för pension för alla Europaparlamentets

ledamöter kan en provisorisk pension betalas på begäran av

vederbörande ledamot. Nivån och villkoren för en sådan pension

skall vara samma som de som tillämpas för pension för ledamöter i

underhuset för den stat för vilken ledamoten är vald. En ledamot

med förmånen provisorisk pension skall betala en premie

motsvarande samma totala premie som en ledamot av hans eller

hennes nationella parlament betalar enligt nationella regler.

För beräkning av pensionssumman skall varje tjänstgöringsperiod

i en medlemsstats parlament läggas samman med

tjänstgöringsperioden i Europaparlamentet. Vid dubbla mandat skall

dock endast en period räknas.

Europaparlamentet har också vissa regler om avgångsvederlag.

Pågående utredningsarbete

Förvaltningsstyrelsens pågående översyn av ersättningslagen

Reglerna i ersättningslagen om pensioner och inkomstgarantier

ses för närvarande över inom riksdagens förvaltningskontor med

hänsyn till bl.a. förlängningen av valperioden till fyra år samt

förändringar i det allmänna tjänstepensionssystemet och

arbetslöshetsförsäkringen. Översynen utförs av en särskild

parlamentariskt sammansatt beredningsgrupp.

Gruppens uppgift är att göra en genomgripande översyn av

ersättningslagen, såväl materiellt som lagtekniskt och

redaktionellt. Arbetet bör genomföras förutsättningslöst och

omfatta ledamotsarvodena, kostnads- och traktamentsersättningarna

samt resebestämmelserna. Jämförelser bör göras med förhållanden i

andra länder och i EU. Med utgångspunkt i gällande

kommunalskatteregler skall eftersträvas så långtgående

förenklingar i systemen som möjligt. Härvid kan det vara lämpligt

att utarbeta några alternativa konstruktioner för arvode --

kostnadsersättning -- traktamenten och belysa konsekvenserna av de

olika alternativen för det administrativa arbetet och för

ersättningsnivåerna.

Två kommittéer -- särskilda utredare -- under

Finansdepartementet

Båda utredningsuppdragen gäller villkor för tjänstemän. Det ena

uppdraget (dir. 1994:107) avser Pensionssamordning med

EU-institutioner, det andra (dir. 1994:108) Villkor för

tjänstgöring vid EU-institutioner m.m.

För båda utredarna gäller att det står dem fritt att mot

bakgrund av de riktlinjer som angetts i direktiven behandla andra

aspekter än de nämnda samt att de skall beakta direktiven till

samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga

åtaganden (dir. 1994:23).

I Pensionssamordningsutredningens direktiv ges utredaren i

uppdrag att belysa frågor om samordning och överföring av

pensionsförmåner för dem som lämnar en privat eller offentlig

anställning i Sverige för anställning vid någon av EU:s

institutioner eller vice versa. Utredaren skall redovisa hur EU:s

medlemsstater har löst frågan om tillämpning av regeln om rätt för

anställda i EU:s institutioner att få pensionsförmåner överförda

till och från institutionerna liksom hur de övriga

kandidatländerna avser att hantera den. Utredarens arbete skall

ske i samverkan med Socialdepartementets enhet för

socialförsäkring m.m. Finansdepartementets personalpolitiska

enhet, Utrikesdepartementets administrativa avdelning, Statens

löne- och pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket,

Finansinspektionen och pensionsinstitut inom

tjänstepensionsområdet.

I direktiven för EU-tjänstgöringsutredningen ges utredaren i

uppdrag bl.a. att belysa vissa frågor om lön, uppdragsarvoden,

traktamenten, övriga kostnadsersättningar och andra villkor för

dem som för Sverige deltar i kommittéer eller arbetsgrupper i EU

eller som tjänstgör som s.k. nationella experter vid en

EU-institution. Utredaren skall kartlägga och redovisa vilka

traktamenten och andra kostnadsersättningar som medlemsländerna i

EU själva betalar respektive vad EU betalar när det gäller de

olika anställnings- och uppdragsformerna. Utredaren bör överväga

om traktamenten och andra kostnadsersättningar skall betalas av

arbetsgivaren i Sverige i de fall EU betalar likartade

kostnadsersättningar. Utredaren skall klarlägga

ansvarsfördelningen mellan EU-organisationen och den svenska

arbetsgivaren när det gäller de anställdas, experternas och

uppdragstagarnas sociala trygghet samt föreslå åtgärder som kan

minska arbetsgivarens sociala kostnader i de fall denne åläggs

dessa kostnader. Utredaren skall redovisa de skattemässiga

konsekvenser som de olika formerna av anställning eller uppdrag

får. -- Utredaren har också uppmärksammat frågor om ersättning

till företrädare i Europaparlamentet. I den enkät som sänts ut

till berörda stater tas även upp frågor om EU-parlamentariker,

dels frågor om beskattning av lön till personliga assistenter,

dels frågor om ersättning från hemlandets myndigheter utöver de

kostnadsersättningar och traktamenten som EU betalar. Även frågan

om det svenska huvudmannaskapet för företrädarnas ekonomiska

villkor tas upp.

De båda kommittéerna samråder i de frågor där samråd

aktualiseras. Båda kommittéerna skall ha slutfört sina uppdrag

senast den 31 maj 1995.

Utskottets bedömning

Behov av utredning

Som utskottet konstaterat ovan finns en del frågor som behöver

lösas vad gäller de ekonomiska villkoren för svenska företrädare i

Europaparlamentet. Sådana frågor gäller främst villkorens

materiella innehåll.

Vad gäller frågor om det materiella innehållet kan främst

nämnas samordningsfrågor. En sådan fråga gäller samordning av

pensioner och inkomstgarantier. Det gäller såväl förmåner från

riksdagen som andra statliga tjänstepensioner.

Samordning kan vidare behövas i fråga om arvode, som är

sjukpenning- och pensionsgrundande, och andra förmåner inom

socialförsäkringen, såsom sjukpenning och föräldrapenning. Andra

komplikationer som kan uppstå i förhållande till den allmänna

försäkringen kan behöva övervägas, liksom frågor om administration

vid frånvaro på grund av sjukdom eller av annat skäl som godkänns

som giltig frånvaro inom Europaparlamentet. Frågan om anpassning

av reglerna om föräldraledighet och annan ledighet synes också få

övervägas.

Frågor om samordning mellan pensioner och inkomstgarantier som

uppbärs på grund av uppdrag i riksdagen resp. i Europaparlamentet

bör övervägas. Detsamma gäller regler om försäkring och

sjukvårdsförmåner inom de båda församlingarna. Närmare

överväganden kan behöva göras om beräkning av förmåner vid dubbla

mandat. Skillnaden mellan svenska regler och Europaparlamentets

regler när det gäller att jämställa samboförhållande med äktenskap

bör beaktas.

Enligt den ändring i folkbokföringslagen som riksdagen efter

tillstyrkan av utskottet beslutat (bet. 1994/95:KU40, rskr. 273)

skall en vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som

företrädare i Europaparlamentet inte leda till avregistrering ur

folkbokföringen om företrädaren har kvar sin anknytning till

landet genom att disponera en bostad här. En företrädare skall

dock kunna ansöka om avregistrering från folkbokföringen. --

Eventuella komplikationer som företrädarens bosättning utomlands

kan föranleda i fråga om arvode och samordningsfrågor kan behöva

utredas närmare.

Vid övervägandena kan en jämförelse med förhållanden i andra

EU-länder vara av värde. Vidare bör göras en noggrannare genomgång

av reglerna inom Europaparlamentet än vad utskottets redogörelse

ovan innebär.

Förslag bör läggas fram innefattande erforderliga författningar

och författningsändringar. En utgångspunkt bör vara att

regleringen inte läggs på högre konstitutionell nivå än nödvändigt

(jfr regeringens ovan nämnda förordning om samordning av

pensioner).

Vad gäller det framtida huvudmannaskapet för

administrationen av de nationella ekonomiska förmånerna för de

svenska företrädarna i Europaparlamentet bör följande beaktas.

Enligt uppgifter som inhämtats genom riksdagens utredningstjänst

betalas arvode och pension till landets företrädare i Belgien,

Italien, Tyskland, Spanien och Österrike av parlamentsorgan, i

Nederländerna av regeringsorgan. I Grekland betalas arvode av

parlamentsorgan och pension av regeringsorgan. I Danmark betalas

pension av regeringsorgan eller av parlamentsorgan beroende på om

ledamotens mandattid är längst i Europaparlamentet eller i

folketinget.

För närvarande är samtliga företrädare i Europaparlamentet

ledamöter av riksdagen, om än tjänstlediga. Hur det kommer att

förhålla sig med framtida direktvalda företrädares

riksdagsbakgrund är osäkert. Det kan inte uteslutas att dessa

företrädare kommer att representera även andra partier än de som

är representerade i Sveriges riksdag. För de riksdagsledamöter som

för närvarande företräder Sverige i Europaparlamentet sköter

riksdagens förvaltningskontor administrationen. De ersättningar

till de framtida företrädarna, som skall utges av Sverige, skall

enligt utskottets uppfattning ansluta så nära som möjligt till vad

som gäller för riksdagens ledamöter. Utskottet anser det vara

värdefullt att genom en gemensam administration understryka

sambandet mellan svenska folkets valda ombud i de båda

församlingarna -- den svenska riksdagen och Europaparlamentet.

Härigenom kan också sambandet mellan ett partis representanter i

de båda församlingarna underlättas. Avgörande skäl talar således

enligt utskottets uppfattning för att administrationen av de

nationella ersättningarna till de svenska företrädarna i

Europaparlamentet skall ligga inom riksdagen, dvs. hanteras av

riksdagens förvaltningskontor.

Huvudmannaskapet för de svenska ersättningarna bör således ligga

inom riksdagen. Enligt utskottets uppfattning finns det därmed

också skäl att lägga ansvaret för den utredning om den framtida

regleringen av ekonomiska ersättningar till de svenska

företrädarna i Europaparlamentet som utskottet anser behövs på

riksdagen. En samordning bör ske med den översyn som för

närvarande pågår inom förvaltningskontoret av de ekonomiska

villkoren för riksdagsledamöterna. Förvaltningsstyrelsen bör lägga

fram de förslag som utredningen leder till.

Utskottet utgår från att det arbete som fullgjorts av de ovan

nämnda särskilda utredarna under Finansdepartementet, främst av

EU-tjänstgöringsutredningen, kan ge ett värdefullt bidrag till den

nu nämnda utredningen.

Arvode m.m. i avvaktan på utredningsresultat

Den lag som reglerar de nationella förmånerna för de nuvarande

svenska företrädarna i Europaparlamentet gäller, som framgår ovan,

endast dem. Den kan således inte tillämpas på de företrädare som

skall väljas vid valet den 17 september.

För dessa företrädare bör, i avvaktan på resultatet av den

begärda utredningen, villkoren så nära som möjligt ansluta till

dem som gäller de riksdagsvalda företrädarna och riksdagens

ledamöter.

Författningsändringar med kommentarer

Utskottet redovisar nedan de författningsändringar som behövs

för att göra det möjligt dels för riksdagens förvaltningsstyrelse

att lämna förslag om framtida arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet, dels för riksdagens

förvaltningskontor att intill dess resultatet av utredningen

föreligger betala ut arvode m.m. till dem.

Huvudmannaskap

Regler om riksdagens förvaltningsstyrelse och förvaltningskontor

finns dels i riksdagsordningen (9 kap. 3 och 4 §§), dels i lagen

(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse.

Förvaltningsstyrelsen skall enligt 12 § instruktionslagen bl.a.

besluta i frågor om tillämpning av bestämmelser om ledamöternas

ekonomiska villkor och i frågor om ekonomiska villkor i övrigt för

riksdagsledamöterna, allt i den mån frågorna inte är rutinmässiga.

Enligt 8 § ingår vid handläggningen av vissa frågor, dock inte

frågor om riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner,

personalföreträdare.

Avsikten med den gällande bestämmelsen att förvaltningsstyrelsen

skall besluta inte endast om tillämpning av bestämmelser om

ledamöternas ekonomiska villkor utan även i frågor om ekonomiska

villkor i övrigt för ledamöterna är enligt motiven (förslag

1990/91:15, KU36) att styrelsen skall kunna ta ställning även till

frågor som hyressättning av ledamöternas bostäder och

avgiftsbeläggning av viss teknisk utrustning.

Förvaltningskontoret är enligt den nämnda instruktionslagen ett

serviceorgan för riksdagen. Förvaltningskontoret skall, om inte

annat är särskilt stadgat, bl.a. handlägga frågor om arvoden och

ersättningar till riksdagens ledamöter samt frågor angående

pensioner och andra förmåner till ledamöterna och deras

efterlevande (2 §). Förvaltningskontoret får meddela

förvaltningsföreskrifter och råd beträffande de frågor som det

ankommer på kontoret att handlägga (6 §).

Förvaltningskontoret har enligt 5 § ersättningslagen

bemyndigande att meddela tillämpningsföreskrifter till nämnda lag.

Förvaltningskontoret får också bevilja inkomstgaranti enligt 13

kap. i vissa fall utöver vad som gäller direkt enligt lagen.

För att riksdagens förvaltningskontor skall kunna administrera

ersättning till andra än riksdagens ledamöter och personal krävs

enligt utskottets uppfattning ändringar i kontorets instruktion.

Utskottet lägger fram förslag till sådana ändringar i bilaga

(lagförslag 1).

Ändringarna innebär att i 2 § förs in en bestämmelse som

innebär att förvaltningskontoret skall handlägga samma

ersättningsfrågor för företrädarna i Europaparlamentet som för

riksdagens ledamöter samt i 12 § att förvaltningsstyrelsen skall

besluta i motsvarande frågor. Vidare utvidgas undantaget i 8 § om

personalföreträdares deltagande i förvaltningsstyrelsens

handläggning av riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner till att

avse även företrädarnas i Europaparlamentet.

Ändringar i förvaltningskontorets bemyndiganden enligt

ersättningslagen behövs enligt utskottets uppfattning inte i

avvaktan på resultatet av den utredning som begärs.

Förslagsrätt

Enligt 3 kap. 8 § riksdagsordningen får annat organ än utskott

som helt eller delvis utses av riksdagen väcka förslag hos

riksdagen i fråga som rör organets kompetens, organisation,

personal eller verksamhetsformer. Riksdagen kan enligt samma

paragraf föreskriva att sådant organ även i annat fall får väcka

förslag hos riksdagen. I tilläggsbestämmelsen 3.8.2 finns

föreskrifter om förslagsrätt hos riksdagen för talmanskonferensen

och för riksdagens förvaltningsstyrelse. Talmanskonferensen får

väcka förslag i fråga som gäller riksdagsarbetets bedrivande samt

i annat fall i fråga som gäller riksdagen eller dess organ, om

förslaget grundar sig på utredning som talmanskonferensen har

tillsatt på riksdagens uppdrag. Förvaltningsstyrelsen får väcka

förslag i fråga, som rör förvaltningen inom riksdagen eller dess

myndigheter, om denna faller under styrelsens handläggning.

För att uppdraget att lägga fram förslag om arvode m.m. till de

direktvalda företrädarna i Europaparlamentet skall kunna anförtros

riksdagens förvaltningsstyrelse bör enligt utskottets uppfattning

ändring göras i den nämnda tilläggsbestämmelsen.

Utskottet lägger i bilaga fram förslag till sådan ändring

(lagförslag 2).

Förslaget innebär att förvaltningsstyrelsen får väcka förslag i

fråga som faller under styrelsens handläggning, även om frågan

inte rör förvaltningen inom riksdagen eller dess myndigheter.

Genom den ovan föreslagna ändringen i instruktionslagen faller

frågor om arvode m.m. till Europaparlamentarikerna under

styrelsens handläggning.

Provisorisk reglering

En särskild lag bör beslutas om arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet. I lagen hänvisas till tillämpliga

bestämmelser i ersättningslagen.

Utskottet lägger i bilaga fram förslag till dessa ändringar

(lagförslag 3).

Förslaget innebär att företrädarna skall vara berättigade till

sådana förmåner till följd av uppdraget som motsvarar förmånerna

för riksdagsledamöter i 3 kap. och 7--15 kap. ersättningslagen.

Ikraftträdande m.m.

Utskottet anser att de föreslagna lagändringarna bör träda i

kraft i god tid före valet till Europaparlamentet.

Utskottet anser att frågan om upphävande av lagen om riksdagens

val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet bör anstå till

dess resultatet av den begärda utredningen föreligger.

Anslaget

Som ovan framgår anser utskottet att de medel som för budgetåret

1995/96 beräknats till arvoden för de svenska företrädarna i

Europaparlamentet bör föras upp under ett eget anslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arvoden m.m. till företrädare i

Europaparlamentet

att riksdagen antar de av utskottet i bilaga framlagda förslagen

till

a) lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för

riksdagens förvaltningskontor,

b) lag om ändring i riksdagsordningen,

c) lag om arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet,

2. beträffande utredning

att riksdagen som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till

känna vad utskottet anfört om utredning och förslag,

3. beträffande medelsanvisning

att riksdagen till ett nytt förslagsanslag Sveriges

företrädare i Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 under

femtonde huvudtiteln anvisar 14 000 000 kr.

Stockholm den 27 april 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar

Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn

von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Nils

Fredrik Aurelius (m), Margitta Edgren (fp) och Siv Holma (v).

Utskottets förslag till lagtext

Bilaga

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1061) med

instruktion för riksdagens förvaltningskontor

Härigenom föreskrivs att 2, 8 och 12 §§ lagen1

(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Förvaltningskontoret skall, om inte annat är särskilt stadgat,

1. svara för frågor om förhandlingar som rör förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och

dess myndigheter samt företräda riksdagen och dess myndigheter som

arbetsgivare i arbetstvister rörande kollektivavtal som har

slutits av förvaltningskontoret,

2. svara för riksdagens personalärenden,

3. meddela föreskrifter och råd såvitt gäller riksdagen och

dess myndigheter i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare

och arbetstagare eller som behövs för tillämpningen av

kollektivavtal som förvaltningskontoret har slutit,

4. handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster

vid riksdagen,

5. handlägga frågor om 5. handlägga frågor dels

arvoden och ersättningar om arvoden och ersättningar

till riksdagens ledamöter till riksdagens ledamöter

samt frågor angående och till Sveriges

pensioner och andra företrädare i

förmåner till Europaparlamentet, dels om

ledamöterna och deras pensioner och andra

efterlevande, förmåner till

ledamöterna och deras

efterlevande samt till

företrädarna och deras

efterlevande,

6. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare

hos riksdagen och dess myndigheter utom riksbanken samt frågor

angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och

deras efterlevande.

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig

personal- och lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och

att därvid beakta förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.

Förvaltningskontoret skall verka för att personalresurserna inom

riksdagen samordnas.

Förvaltningskontoret skall bereda varje riksdagens myndighet

tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som

direkt berör myndigheten.

Förvaltningskontoret får överlämna till en riksdagens myndighet

att handlägga avtalsfråga som ankommer på kontoret.

Förvaltningskontoret får, utom såvitt avser riksbanken,

föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är

svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst vid riksdagen

eller dess myndigheter.

1 Lagen omtryckt 1991:366.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse.

Bestämmelser om val av ledamöter och om ordförande i

förvaltningsstyrelsen finns i riksdagsordningen. Styrelsen utser

en av de av riksdagen valda ledamöterna att vara vice ordförande.

Vid handläggningen av de Vid handläggningen av de

frågor som anges i 12 § frågor som anges i 12 §

1, 3--7 och 9--14 och som inte 1, 3--7 och 9--14 och som inte

gäller gäller ekonomiska

riksdagsledamöternas förmåner för

ekonomiska förmåner riksdagsledamöterna eller

ingår i styrelsen högst företrädarna i

tre personalföreträdare. Europaparlamentet ingår i

Dessa får därvid styrelsen högst tre

närvara och yttra sig men personalföreträdare.

inte delta i beslutet. Dessa får därvid

närvara och yttra sig men

inte delta i beslutet.

Personalföreträdare får utses och entledigas av den eller de

arbetstagarorganisationer som är företrädda hos riksdagen, om inte

annat följer av avtal eller särskild föreskrift.

Personalföreträdarna skall vara anställda hos riksdagen eller dess

myndigheter.

Bestämmelserna om jäv i personalföreträdarförordningen

(1987:1101) skall tillämpas på personalföreträdarna i

förvaltningsstyrelsen.

För varje personalföreträdare skall det finnas en ersättare. Vad

som är föreskrivet för personalföreträdare gäller också i fråga om

ersättare.

12 §2

Förvaltningsstyrelsen skall

1. i enlighet med denna instruktion fastställa den närmare

inriktningen av förvaltningskontorets verksamhet samt pröva om

verksamheten bedrivs effektivt och i överensstämmelse med den

angivna inriktningen,

2. avgöra frågor om slutande av kollektivavtal med

arbetstagarnas huvudorganisationer, om avbrytande av annan

förhandling än förhandling i tvist om avtal, om lockout eller

annan stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av

principiell natur eller har större ekonomisk betydelse eller är

gemensamma för riksdagen och dess myndigheter ävensom frågor som

avses i 2 § femte stycket,

3. besluta om föreskrifter som enligt denna lag eller andra

författningar får meddelas av förvaltningskontoret,

4. fastställa arbetsordning för förvaltningskontoret och avgöra

viktigare frågor i övrigt om organisation och arbetsformer,

5. besluta om anställning av kanslichef, biträdande

kammarsekreterare, föredragande i utskottsorganisationen,

förhandlingschef, förvaltningsjurist, enhetschef vid

förvaltningskontoret och andra arbetstagare som

förvaltningsstyrelsen bestämmer,

6. besluta i frågor som avses i 2 § femte stycket,

7. avgöra andra viktigare personalärenden utom frågor som skall

prövas av Riksdagens ansvarsnämnd enligt lagen (RFS 1980:4) om

beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande

arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter, eller av

personalansvarsnämnden enligt 14 a §,

2 Senaste lydelse 1994:263.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8. besluta i frågor om 8. besluta i frågor om

tillämpning av tillämpning av

bestämmelser om bestämmelser om ekonomiska

ledamöternas ekonomiska villkor för

villkor och om arvoden för riksdagsledamöterna och

uppdrag inom riksdagen, dess för Sveriges

myndigheter och organ samt i företrädare i

frågor om ekonomiska Europaparlamentet och om

villkor i övrigt för arvoden för uppdrag inom

riksdagsledamöterna, allt i riksdagen, dess myndigheter

den mån frågorna inte och organ samt i frågor om

är rutinmässiga, ekonomiska villkor i övrigt

för riksdagsledamöterna

och för företrädarna

i Europaparlamentet, allt i

den mån frågorna inte

är rutinmässiga,

9. besluta om framställningar till riksdagen,

10. besluta i viktigare frågor om lokaler och bostäder,

11. fastställa bokslut och besluta i frågor om revision,

12. besluta i frågor enligt lagen (1983:953) om säkerhetsskydd

i riksdagen utom i de fall där beslutanderätten enligt lagen

tillkommer förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen,

13. avge verksamhetsberättelse,

14. besluta i andra frågor som är av principiell natur eller i

övrigt av större betydelse eller som förvaltningsdirektören

hänskjuter till styrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelsen 3.8.2

riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.8.2

Talmanskonferensen får väcka förslag hos riksdagen i fråga som

gäller riksdagsarbetets bedrivande. Talmanskonferensen kan vidare

i annat fall framlägga förslag för riksdagen i fråga som gäller

riksdagen eller dess organ, om förslaget grundar sig på utredning

som talmanskonferensen har tillsatt på riksdagens uppdrag.

Riksdagens Riksdagens

förvaltningsstyrelse får förvaltningsstyrelse får

väcka förslag hos väcka förslag hos

riksdagen i fråga, som riksdagen i fråga som

rör förvaltningen inom faller under styrelsens

riksdagen eller dess handläggning.

myndigheter, om denna faller

under styrelsens

handläggning.

Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1995.

1 Lagen omtryckt 1995:272.

3. Förslag till lag om arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Företrädare för Sverige i Europaparlamentet, som valts

vid det allmänna valet den 17 september 1995, skall vara

berättigade till förmåner motsvarande dem som gäller för

riksdagsledamöter enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter med undantag av de förmåner som avses i

4--6 kap. nämnda lag.

2 § Rätt till förmåner gäller från och med den dag då

företrädaren tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet. Rätt

till arvode gäller till och med utgången av den månad då uppdraget

att vara företrädare upphör.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Ärendet 1

Utskottet 2

Inledning 2

Gällande ordning för ersättningar i riksdagen och

Europaparlamentet 2

Riksdagsvalda företrädare i Europaparlamentet 2

Ersättningar till riksdagsledamöter 3

Ersättningar inom Europaparlamentet 6

Pågående utredningsarbete 8

Förvaltningsstyrelsens pågående översyn av

ersättningslagen 8

Två kommittéer -- särskilda utredare -- under

Finansdepartementet 9

Utskottets bedömning 10

Behov av utredning 10

Arvode m.m. i avvaktan på utredningsresultat 12

Författningsändringar med kommentarer 12

Anslaget 14

Hemställan 14

Bilaga Utskottets förslag till lagtext 15