Bet. 1994/95:KU49

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU49

Ytterligare medel till regeringskansliet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

KU49

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop.

1994/95:150 bil. 2) att anvisa ytterligare medel om inemot 75

miljoner kronor för regeringskansliets verksamhet. En motion har

avlämnats med anledning av regeringens förslag. Utskottet

avstyrker motionen. Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

1994/95:150 bilaga 2 vari yrkas att riksdagen med ändring av

riksdagens beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) till

Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 2 778 747 000 kr.

Motionen

1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar 25 000 000 kr mindre än regeringen föreslår.

Utskottet

Bakgrund

För innevarande budgetår anvisade riksdagen för anslaget

Regeringskansliet m.m. ett ramanslag om 1 687 419 000 kr. Vidare

anvisade riksdagen på tilläggsbudget under detta anslag 24 925

000 kr (prop. 1994/95:95, bet. KU24, rskr. 129). Sammanlagt för

budgetåret 1994/95 anvisade riksdagen således 1 712 344 000 kr.

Riksdagen har för budgetåret 1995/96, som omfattar 18 månader,

under anslaget Regeringskansliet m.m. anvisat ett ramanslag om

2 704 095 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 2, bet. KU32, rskr.

236).

Propositionen

I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 2 s. 4) anmälde

regeringen att den avsåg att besluta om en merutgift på

ifrågavarande anslag när det gällde de övergångsvisa kostnaderna

för ersättningar till avgångna statsråd, statssekreterare och

politiskt sakkunniga. Då bedömde regeringen att kostnaderna för

innevarande budgetår skulle komma att uppgå till ca 40 miljoner

kronor. Regeringen anger nu att dessa kostnader kan beräknas

närmare och att de uppgår till ca 38 miljoner kronor. Enligt

regeringen ligger beloppet väl inom de generella gränser för

merutgifter på anslag som riksdagen har medgett. Regeringen

anför att den i övrigt kommer att begränsa utgifterna för

verksamheten inom regeringskansliet under innevarande budgetår

till vad riksdagen tidigare har anvisat.

När det gäller förmåner för statssekreterare som avgår i

samband med regeringsskiften m.m. erinrar regeringen om att den

överenskommelse mellan riksdagspartierna som gällt sedan år 1985

(skr. 1985/86:177, bet. 1986/87:AU9, rskr. 80) nyligen har

ersatts av en annan överenskommelse i ämnet. Denna

överenskommelse kommer enligt regeringen att redovisas under

detta riksmöte i en särskild skrivelse till riksdagen.

Regeringen framhöll i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100

bil. 2 s. 4 f.) att Sveriges EU-medlemskap får vittgående

konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen,

men framför allt i regeringskansliet. Vidare anförde regeringen

att det samtidigt pågår stora omställningar inom hela den

offentliga sektorn. Dessa förutsatte att rollfördelningen och

samverkansformerna mellan regeringen och

förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Enligt

regeringen ändrade också bolagiseringar och utsättandet av viss

statlig verksamhet för konkurrens förutsättningarna för

regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot

denna bakgrund ansåg regeringen det vara uppenbart att

möjligheterna att anpassa regeringskansliets organisation och

arbetsformer till de krav som ställs på den högsta ledningen

måste vara stora. Regeringen angav att den ändock för budgetåret

1995/96 hade beräknat anslaget med utgångspunkt i det

effektivitetskrav om 5 % som generellt gäller för

statsförvaltningen. För regeringskansliet motsvarar detta en

besparing om ca 35 miljoner kronor.

I nu aktuell proposition anger regeringen att även om hänsyn

tagits till de möjligheter till rationaliseringar och

omfördelningar som är möjliga att genomföra har de ökade

åtagandena till följd av Sveriges inträde i EU lett till ett

ökat medelsbehov. Enligt regeringen innebär en svensk medverkan

i EU-organen att resekostnaderna ökar och ett behov av att

anställa ytterligare personal finns i de departement som är mest

berörda av Europasamarbetet. Regeringen anför att mot bl.a.

denna bakgrund behövs för budgetåret 1995/96 anvisas ytterligare

inemot 75 miljoner kronor. Regeringen noterar att till följd av

EU-medlemskapet finns det ytterligare medelsbehov även för

Utrikesdepartementets verksamhet, som bekostas från anslaget

Utrikesförvaltningen under tredje huvudtiteln (prop. 1994/95:150

bil. 4).

Motionen

I motion 1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs

att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar 25 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår.

Enligt motionärerna förutsätter ett trovärdigt

budgetsaneringsprogram att de centrala statsmakterna ålägger sig

själva stor restriktivitet när det gäller utgifter. Detta gäller

inte minst den typ av utgifter som regeringen nu vill ha

kompletterande anslag till.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare medel

till regeringskansliet och avstyrker motionen. Utskottet utgår

ifrån att regeringen i samband med sin årliga redovisning till

riksdagen redogör för de kostnader som EU-medlemskapet har

medfört för regeringskansliet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 2

och med avslag på motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 till

Regeringskansliet m.m. -- med ändring av riksdagens tidigare

beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) -- för budgetåret

1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 778

747 000 kr.

res. (v, mp)

Stockholm den 18 maj 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Anders Björck

I beslutet har deltagit: Catarina Rönnung (s), Anders

Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger

Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn

von Sydow (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v),

Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp),

Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Margitta Edgren (fp).

Reservation

Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken "Utskottets

bedömning" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen, i likhet med vad som

gäller för statsförvaltningen i övrigt, även för egen del ålägga

sig stor restriktivitet när det gäller ökning av utgifter. De

utgifter som det nu är fråga om synes framför allt vara

ytterligare kostnader med anledning av EU-medlemskapet.

Utskottet konstaterar att det ligger i sakens natur att

EU-medlemskapet i ett initialt skede föranleder vissa ökade

kostnader för framför allt regeringskansliet. För

regeringskansliets del har emellertid inte presenterats någon

analys av till vilket belopp de totala utgifterna för inträdet i

EU hitintills uppgår och hur högt det kan förväntas bli. Mot

denna bakgrund bör dels i överensstämmelse med vad som anförs i

motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 höjningen av anslaget

Regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 25 miljoner kronor

lägre belopp än vad regeringen föreslagit, dels riksdagen ge

regeringen till känna att en analys av regeringskansliets totala

utgifter för EU-medlemskapet bör göras.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi33 yrkande 13

och med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 2 till

Regeringskansliet m.m. -- med ändring av riksdagens

tidigare beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) -- för

budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 2 753 747 000 kr samt som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om en analys av

regeringskansliets totala utgifter för EU-medlemskapet.