Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Kampanjkostnader vid valet till Europaparlamentet

1995-01-01 · 6 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:KU50, Kampanjkostnader vid valet till Europaparlamentet

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU50

Kampanjkostnader vid valet till Europaparlamentet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

KU50

Sammanfattning

I betänkandet behandlas frågan om medel till partier och

organisationer för att bedriva opinionsarbete i EU-frågor. Utskottet

tillstyrker förslaget i propositionen att anvisa medel (30 miljoner

kronor) för riksdagspartiernas kampanjkostnader m.m. för valet till

Europaparlamentet. Utskottet förordar också en viss fördelning av

medlen mellan partierna.

Utskottet avstyrker med hänsyn till dels de nu föreslagna medlen

till kampanjkostnader, dels EU 96-kommitténs arbete en motion om

ekonomiskt stöd till EU-negativa organisationers opinionsarbete.

Till betänkandet har fogats en reservation (m) och ett särskilt

yttrande (c).

Propositionen

1994/95:150 bilaga 3 A 7 vari yrkas att riksdagen till

Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.

Motionerna

1994/95:K808 av Sven Bergström och Börje Hörnlund (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en allsidig EU-debatt.

1994/95:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär ett genomförande av vad som

i motionen anförts om informationsinsatser.

1994/95:K23 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att till

Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet anvisa 30

miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 20 april 1995 beslutat om anslag till Allmänna

val m.m. för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100, bet. KU40, rskr.

273). För kostnaderna för valet i september 1995 till

Europaparlamentet hade beräknats 140 miljoner kronor. Några medel

hade däremot inte beräknats för riksdagspartiernas information i

samband med det valet.

Propositionen

I propositionen framhålls att riksdagspartierna har ett givet

intresse av att nå ut med information till väljarna, bl.a. för att

informera om hur de ser på de EU-frågor som aktualiseras i valet.

Information kan också enligt propositionen behövas för att

personröstning skall kunna tillämpas.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att 30 miljoner

kronor anslås till ändamålet.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motion K23 av Anders

Björck m.fl. (m). I motionen yrkas avslag på det här behandlade

förslaget om medelsanvisning. Som skäl till yrkandet hänvisas till

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Sveriges allvarliga statsfinansiella läge. Den svåra ekonomiska

situation som landet befinner sig i kräver enligt motionärerna

återhållsamhet med de offentliga utgifterna på i princip alla

områden, och även politiska partier bör bidra till att statens

utgifter hålls nere.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också två tidigare väckta

motioner om medel till opinionsbildning inför valet till

Europaparlamentet m.m.

I motion K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v), yrkande 4, begärs att

riksdagen skall uppdra åt regeringen att genomföra vad som i motionen

anförs om informationsinsatser. Motionen väcktes med anledning av

proposition 1994/95:154 om val till Europaparlamentet m.m., och

motionärerna ansåg det vara en klar brist att den propositionen

saknade förslag om medel för informationsinsatser för de partier som

ställer upp i valet och att den borde kompletteras för att undanröja

denna brist. Motionärerna pekade på att ja- och nejsidan i samband

med folkomröstningen om EU-medlemskap fick möjlighet att medverka i

den informationsskrift som Riksskatteverket sände ut till samtliga

hushåll, och motionärerna förordade att ett liknande arrangemang

ordnades för de olika partierna i samband med valet till

Europaparlamentet.

Sven Bergström och Börje Hörnlund (c) anser i motion K808, som

väcktes under allmänna motionstiden 1995, att det är mycket angeläget

med en bred, öppen och allsidig debatt där många olika åsikter kommer

till tals om vilken linje Sverige skall välja inför olika

ställningstaganden i EU och att debatten inför valet till

Europaparlamentet och inför regeringskonferensen 1996 är särskilt

viktig. För att möjliggöra en sådan allmän och öppen debatt bör

riksdagen enligt motionärerna anslå medel så att också den

EU-kritiska opinionen kan delta på rimliga villkor och med väl

underbyggda argument. Regeringen bör senast i samband med

kompletteringspropositionen föreslå anslag som möjliggör också för

organisationer som är EU-kritiska eller motståndare till

EU-medlemskap att bedriva aktivt opinionsarbete. Motionärerna begär

att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som

anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en allsidig EU-debatt.

Tidigare fördelning av kampanjmedel mellan riksdagspartierna

Inför folkomröstningen om EU-medlemskap anslogs 60 miljoner kronor

till kampanjverksamhet (prop. 1993/94:245, bet. KU50, rskr. 430). Av

detta belopp utgick 12 miljoner kronor till riksdagspartierna, medan

resten fördelades på de kampanjorganisationer som bildats för att

verka för något av svarsalternativen. Fördelningen mellan partierna

skedde med utgångspunkt i den procentuella röstfördelningen mellan

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

dem i riksdagsvalet 1991 med viss justering nedåt för de större

partierna och uppåt för de små partierna.

Information om EU-frågor i andra sammanhang

En särskild parlamentarisk kommitté, EU 96-kommittén (UD 1995:02,

dir. 1995:15) har tillsatts med uppdrag att bl.a. stimulera den

offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och ge

företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för

sina uppfattningar. Kommittén skall sålunda särskilt lägga sig vinn

om att både positiva och negativa uppfattningar kommer till uttryck

och att debatten förs runt om i landet. Särskilda medel kommer att

ställas till kommitténs förfogande också för dessa uppgifter.

I kompletteringspropositionen begär regeringen med hänvisning till

främst EU 96-kommittén att ytterligare 15 miljoner kronor skall

anvisas till utredningar inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde

för det kommande budgetåret. Frågan om detta anslag har beretts av

utrikesutskottet, som i betänkande UU26 tillstyrker regeringens

förslag i denna del. Utrikesutskottet betonar att kommittén särskilt

måste lägga sig vinn om att såväl förespråkare som kritiker kommer

till tals samt att debatten förs runt om i landet.

Från EU 96-kommittén har inhämtats att frågan om medelsfördelning

inte har avgjorts inom kommittén. Två alternativ diskuteras. Det ena

alternativet innebär en mera konventionell modell med ett fritt

ansökningsförfarande där olika organisationer får ansöka om bidrag

till egna projekt. Det andra alternativet innebär att kommittén

sätter upp program med bestämda syften och att olika organisationer

får ge in förslag till lösningar för att nå de angivna syftena.

Frågor om anslag till Europainformation i andra former behandlas i

konstitutionsutskottets betänkande KU36. I

kompletteringspropositionen nämns faktaskriftserie och s.k.

medborgarsamtal om EU m.fl. aktiviteter bland planerade insatser som

inte omfattas av uppdraget till den parlamentariska kommittén.

Utskottets bedömning

Utskottet anser det liksom regeringen vara värdefullt att partierna

har möjlighet att inför valet till Europaparlamentet nå ut till

väljarna med information om hur de ser på olika EU-frågor som

aktualiseras i valet. Även i ett ansträngt statsfinansiellt läge bör

därför medel avsättas för att göra sådan verksamhet möjlig. Utskottet

tillstyrker förslaget i propositionen om ett särskilt anslag till

partiernas kampanjkostnader. Motion K19 yrkande 4 tillgodoses därmed.

Utskottet avstyrker motion K23.

Propositionen innehåller inte något förslag om fördelningen av de

anslagna medlen. Inte heller har denna fråga väckts i någon motion.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet anser emellertid att fördelningen bör fastställas av

riksdagen. Enligt utskottets uppfattning bör fördelningen vara i

huvudsak proportionell med utgångspunkt i den procentuella

röstfördelningen vid riksdagsvalet 1994. Den procentuella

fördelningen bör dock jämkas med hänsyn till att alla partier har

vissa grundläggande kostnader. Utskottet föreslår att beloppet

fördelas enligt följande.

(s) 11 801 500 kr

(m) 6 133 500 kr

(c) 2 885 500 kr

(fp) 2 862 500 kr

(v) 2 224 500 kr

(mp) 2 098 000 kr

(kds) 1 994 500 kr

Vad gäller begäran i motion K808 om det angelägna i en bred och

allsidig debatt i EU-frågor vill utskottet anföra följande.

De nu tillstyrkta medlen till riksdagspartiernas kampanjkostnader

inför valet till Europaparlamentet innefattar medel såväl till

partier som har en huvudsakligen positiv syn på EU som till partier

vars syn på EU huvudsakligen är negativ. Inom vissa av partierna är

opinionen delad, och på deras valsedlar inför valet kommer både

EU-positiva och EU-negativa personer att kandidera. Även EU-kritiska

opinioner kommer därigenom att få del av de angivna kampanjmedlen.

Vidare är en av huvuduppgifterna för den parlamentariskt sammansatta

EU 96kommittén att stimulera den offentliga debatten kring

regeringskonferensens huvudfrågor och att ge företrädare för olika

åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar. Som

ovan framgår understryks det i direktiven för kommittén att den

särskilt skall lägga sig vinn om att både positiva och negativa

uppfattningar kommer till uttryck, och särskilda medel kommer att

ställas till kommitténs förfogande också för detta. Även om kommittén

inte ännu har fastställt sina principer för medelsanvändningen, är

direktiven klara i detta avseende.

Utskottet anser att syftet med motionen härigenom är tillgodosett.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisning till kampanjkostnader m.m.

att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag och med anledning av

motion 1994/95:K19 yrkande 4 samt med avslag på motion 1994/95:K23

till Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för

budgetåret 1995/96 under andra huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 30 000 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om medelsfördelningen,

res. (m)

2. beträffande debatt i EU-frågor

att riksdagen avslår motion 1994/95:K808.

Stockholm den 30 maj 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson

(s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s),

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta

Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).

Reservation

Medelsanvisning till kampanjkostnader m.m. (mom. 1)

Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "1 994 500 kr" bort ha följande

lydelse:

Valet till Europaparlamentet innebär för Sveriges del ytterligare

ett steg in i den pågående europeiska integrationsprocessen, och

valet har enligt utskottets uppfattning ett stort symbolvärde.

Sveriges statsfinansiella läge är emellertid allvarligt. Den svåra

ekonomiska situation som landet befinner sig i kräver återhållsamhet

med de offentliga utgifterna på i princip alla områden, och även

politiska partier bör enligt utskottets uppfattning bidra till att

statens utgifter hålls nere. Utskottet vill erinra om att partierna

har ett icke föraktligt ekonomiskt stöd. Kampanjkostnaderna för valet

till Europaparlamentet bör kunna inrymmas i detta ordinarie

partistöd. Utskottet avstyrker därför förslaget att avsätta 30

miljoner kronor till partiernas kampanjkostnader inför detta val.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisning till kampanjkostnader m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K23 avslår regeringens

förslag till medelsanvisning till Kampanjkostnader m.m. för val

till Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 och motion

1994/95:K19 yrkande 4,

Särskilt yttrande

Debatt i EU-frågor (mom. 2)

Birgitta Hambraeus (c) anför:

I motion K808 pläderas för resurser också till den EU-kritiska

opinionen,

dels till kampanjen inför Europaparlamentsvalet i höst,

dels för debatten inför EU:s regeringskonferens, IGC 96.

När det gäller IGC 96 har motionens syfte uppnåtts i och med

EU 96-kommitténs direktiv.

När det gäller valet till Europaparlamentet är det viktigt att

utskottet i detta betänkande framhåller att de 30 miljonerna också

tilldelas EU-kritiska opinioner inom partier där opinionen är delad.

Enligt min mening är det emellertid olyckligt att det endast är de

nuvarande riksdagspartierna som får statligt stöd inför sin

valkampanj. Andra grupper som ställer upp till valet till

Europaparlamentet får därmed ett sämre utgångsläge. Ett

ansökningsförfarande liknande det som sköttes av UD genom den s.k.

Fälldin-delegationen hade varit lämpligt.

Det är vanligt att EU-ländernas representation i Europaparlamentet

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

skiljer sig markant från den i de inhemska parlamenten. I Danmark

t.ex. tillhör 25 % av EU-parlamentarikerna partier som inte finns i

Folketinget. Dessa är samtliga motståndare till EU som det reglerats

av Maastrichtfördraget.