Bet. 1994/95:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU09

Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska

unionen (vilande grundlagsbeslut)

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95

KU9

Sammanfattning

I detta betänkande anmäler utskottet för slutligt beslut ett

vilande beslut rörande grundlagsändringar inför ett svenskt

medlemskap i Europeiska unionen. Med hänvisning bl.a. till

utgången av folkomröstningen den 13 november 1994 föreslår

utskottet att riksdagen slutligt antar förslagen till

grundlagsändringar. Till betänkandet har fogats två särskilda

yttranden från Vänsterpartiet resp. Miljöpartiet de gröna.

Bakgrund

Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § regeringsformen genom två

likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt

bestämmelsen inte fattas förrän det efter det första beslutet

har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda

riksdagen har samlats.

Vilande beslut

Den 28 april 1994 beslutade riksdagen (prop. 1993/94:114, bet.

1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275) att som vilande anta förslag

till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1) och till lag om

ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 2).

Utskottet

Förslagets innebörd i korthet

En anslutning till Europeiska unionen innebär att riksdagen

överlåter viss beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna

(EG). Förslaget innebär att en ny bestämmelse införs i 10 kap. 5

§ regeringsformen som gör det möjligt för riksdagen att med

kvalificerad majoritet eller i den ordning som gäller för

stiftande av grundlag överlåta beslutanderätt till EG, så länge

som EG har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges

i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna.

Beslutet om överlåtelse av beslutsbefogenheter i samband med

en svensk anslutning till EU skall enligt förslaget, med hänsyn

till att beslutet skall ha föregåtts av en folkomröstning i

frågan, kunna fattas genom ett riksdagsbeslut med enkel

majoritet. Detsamma föreslås gälla för beslut att införliva

existerande EG-rätt med den svenska rätten. Regler om dessa

beslut meddelas i en övergångsbestämmelse.

Vidare införs en bestämmelse i 8 kap. 4 § regeringsformen som

gör det möjligt att i lag meddela föreskrifter om val till

parlamentarisk församling inom EU.

Ändringar föreslås också i tryckfrihetsförordningen. Dessa

innebär dels att det blir möjligt att i lag föreskriva att

utlänningar även utan hemvist i Sverige och utländska juridiska

personer skall kunna äga periodiska tidskrifter, dels att

tryckfriheten på den kommersiella reklamens område kan begränsas

till skydd för hälsa och miljö om det sker för att uppfylla en

EG-rättslig förpliktelse.

Utskottets anmälan och yttrande

Under 1993/94 års riksmöte har riksdagen som vilande antagit

de förslag till lagar om ändring i regeringsformen och

tryckfrihetsförordningen som redovisats i det föregående. Genom

detta betänkande anmäls nu de vilande besluten till kammaren för

slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid

ärendets första behandling och till att de flesta av de röstande

vid folkomröstningen om EU-medlemskap den 13 november 1994

stödde ja-alternativet tillstyrker utskottet att riksdagen

slutligt antar förslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringsformen

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget

till lag om ändring i regeringsformen,

2. beträffande tryckfrihetsförordningen

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2 intagna förslaget

till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Stockholm den 15 november 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar

Andersson (s), Birger Hagård (m), Björn von Sydow (s), Jerry

Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v),

Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp),

Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m) och Sivert Carlsson

(c).

Peter Eriksson (mp) har varit närvarande men ej deltagit i

beslutet.

Särskilda yttranden

1. Överlåtelse av beslutanderätt

Kenneth Kvist (v) anför:

En majoritet av de röstande i folkomröstningen om ett svenskt

EU-medlemskap har röstat ja till ett medlemskap.

För att Sverige skall kunna gå in som medlem i EU krävs en

förändring av regeringsformen. Nu föreliggande förslag som skall

antas för andra gången är den enda möjlighet som finns att nu

ändra grundlagen och möjliggöra ett medlemskap till den 1

januari 1995.

Vänsterpartiet har riktat en skarp kritik mot den föreslagna

ändringen. Vi har förordat en annan lösning som -- i händelse av

ja i folkomröstningen -- tydligt skulle markera att Sverige även

under ett medlemskap inte är berett att ge upp sin

självbestämmanderätt på ett sätt som tunnar ut vår demokrati.

Den metod vi förordat har gått ut på att inringa de områden där

EU-rätten uppenbart utgår från andra principer än den svenska

regeringsformen och övriga grundlagar och att i grundlagen

markera dessa principer som okränkbara.

Vi har menat att överlåtande av beslutsmakt med det nu

föreliggande förslaget skulle gå alltför lätt.

Vi menar alltfort att vårt förslag varit den bästa lösningen

och står också helt kvar vid vår kritik av EU-systemets karaktär

att inskränka den nationella självbestämmanderätten och därmed

demokratin.

Vi har dock förbundit oss att följa folkomröstningens utslag.

Därför måste det nu vilande grundlagsförslaget godtas.

2. Överlåtelse av beslutanderätt

Peter Eriksson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna deltog inte i riksdagens första

behandling av denna grundlagsändring. Vi deltog dock i den

grundlagsutredning som uppdrogs att utreda frågan. Där föreslog

Miljöpartiets representant en lösning som innebär att den

överlåtelse av beslutanderätt som sker på grund av ett

medlemskap i EU skall preciseras i grundlagen. Detta har inte

skett i riksdagens första beslut. Jag anser ändå att det hade

varit en ordning som stämmer bättre med folkomröstningen

eftersom den inte rörde ett medlemskap generellt utan

uttryckligen rörde det avtal som tecknats mellan EU och Sverige.

Bestämmelsen i 10 kap. 5 § om att utöka riksdagens möjligheter

att överlåta beslutsrätten utöver det som gäller det

framförhandlade avtalet är inte på något sätt nödvändigt på

grund av medlemskapet. Jag kan därför inte stödja denna

grundlagsändring. Ytterligare överlåtelser av riksdagens

beslutsrätt måste enligt mitt sätt att se föregås av nya

folkomröstningar eller grundlagsändringar. Ett annat förfarande

vore ett direkt svek mot svenska folket som inte har gett något

sådant mandat. Därför är det illavarslande om riksdagen nu

bestämmer att kraftigt underlätta för nya beslutsöverlåtelser.

Bestämmelsen i 10 kap. 5 § innehåller även en annan mycket

märklig del som begränsar riksdagens överlåtelserätt till att

endast möjliggöra en sådan så länge Europeiska gemenskaperna har

ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i den

svenska regeringsformen. Eftersom yttrandefriheten (2 kap. 1 §

RF), enligt min uppfattning inte skyddas på samma sätt inom EU

som hos oss borde denna paragraf innebära att ett svenskt

medlemskap i EU omöjliggörs. Syftet med grundlagsändringen är

emellertid den motsatta varför det hela ter sig både märkligt

och schizofrent.

Grundlagsändringen går långt utöver vad som krävs för ett

medlemskap i EU och innehåller dessutom en uppenbar

självmotsägelse. Jag ser därför ingen möjlighet att ställa mig

bakom ändringen. Med hänsyn till utgången av folkomröstningen om

EU-medlemskap vill jag dock inte föreslå att ändringen

förkastas. Därför har jag avstått från att delta i beslutet i

detta ärende.

1. Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § och 10 kap. 5 §

regeringsformen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

4 §

Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om

förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom

lag.

I lag meddelas också

föreskrifter om val till

parlamentarisk församling

inom Europeiska unionen.

10 kap.

5 §

Riksdagen kan överlåta

beslutanderätt till

Europeiska gemenskaperna så

länge som dessa har ett

fri- och rättighetsskydd

motsvarande det som ges i

denna regeringsform och i den

europeiska konventionen

angående skydd för de

mänskliga rättigheterna

och de grundläggande

friheterna. Riksdagen beslutar

om sådan överlåtelse

genom beslut, varom minst tre

fjärdedelar av de

röstande förenar sig.

Riksdagens beslut kan också

fattas i den ordning som

gäller för stiftande av

grundlag.

1 Regeringsformen omtryckt

1991:1503

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslutanderätt, som direkt I annat fall kan

grundar sig på denna beslutanderätt, som direkt

regeringsform och som avser grundar sig på denna

meddelande av föreskrifter, regeringsform och som avser

användningen av statens meddelande av föreskrifter,

tillgångar eller användningen av statens

ingående eller tillgångar eller

uppsägning av ingående eller

internationella uppsägning av

överenskommelser eller internationella

förpliktelser, kan i överenskommelser eller

begränsad omfattning förpliktelser, i

överlåtas till begränsad omfattning

mellanfolklig organisation överlåtas till

för fredligt samarbete, mellanfolklig organisation

till vilken riket är eller för fredligt samarbete,

skall bliva anslutet, eller till vilken riket är eller

till mellanfolklig domstol. skall bliva anslutet, eller

Därvid får ej till mellanfolklig domstol.

överlåtas Därvid får ej

beslutanderätt som avser överlåtas

fråga om stiftande, beslutanderätt som avser

ändring eller upphävande fråga om stiftande,

av grundlag, riksdagsordningen ändring eller upphävande

eller lag om val till av grundlag, riksdagsordningen

riksdagen eller fråga om eller lag om val till

begränsning av någon av riksdagen eller fråga om

de fri- och rättigheter som begränsning av någon av

avses i 2 kap. Angående de fri- och rättigheter som

beslut i fråga om avses i 2 kap. Angående

överlåtelse gäller beslut i fråga om

vad som är föreskrivet överlåtelse gäller

om stiftande av grundlag. Kan vad som är föreskrivet

beslut i sådan ordning ej om stiftande av grundlag. Kan

avvaktas, beslutar riksdagen i beslut i sådan ordning ej

fråga om överlåtelse avvaktas, beslutar riksdagen i

genom ett beslut, varom minst fråga om överlåtelse

fem sjättedelar av de genom ett beslut, varom minst

röstande och minst tre fem sjättedelar av de

fjärdedelar av röstande och minst tre

ledamöterna förenar sig. fjärdedelar av

ledamöterna förenar sig.

Föreskrivs i lag att en Föreskrivs i lag att en

internationell internationell

överenskommelse skall överenskommelse skall

gälla som svensk rätt, gälla som svensk rätt,

får riksdagen genom beslut får riksdagen genom beslut

i den ordning som anges i i den ordning som anges i

första stycket andra stycket föreskriva

föreskriva att också en att också en framtida,

framtida, för riket för riket bindande

bindande ändring i ändring i

överenskommelsen skall överenskommelsen skall

gälla här i riket. gälla här i riket.

Sådant beslut får endast Sådant beslut får endast

avse framtida ändring av avse framtida ändring av

begränsad omfattning. begränsad omfattning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rättskipnings- eller Rättskipnings- eller

förvaltningsuppgift som ej förvaltningsuppgift som ej

direkt grundar sig på denna direkt grundar sig på denna

regeringsform kan genom beslut regeringsform kan, i annat

av riksdagen överlåtas fall än som avses i

till annan stat, till första stycket, genom

mellanfolklig organisation beslut av riksdagen

eller till utländsk eller överlåtas till annan

internationell inrättning stat, till mellanfolklig

eller samfällighet. organisation eller till

Riksdagen får också i utländsk eller

lag bemyndiga regeringen eller internationell inrättning

annan myndighet att i eller samfällighet.

särskilda fall besluta om Riksdagen får också i

sådan överlåtelse. lag bemyndiga regeringen eller

Innefattar uppgiften annan myndighet att i

myndighetsutövning, skall särskilda fall besluta om

riksdagens förordnande ske sådan överlåtelse.

genom ett beslut, varom minst Innefattar uppgiften

tre fjärdedelar av de myndighetsutövning, skall

röstande förenar sig. riksdagens förordnande ske

Riksdagens beslut i fråga genom ett beslut, varom minst

om sådan överlåtelse tre fjärdedelar av de

kan också fattas i den röstande förenar sig.

ordning som gäller för Riksdagens beslut i fråga

stiftande av grundlag. om sådan överlåtelse

kan också fattas i den

ordning som gäller för

stiftande av grundlag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

2. Har riksdagen godkänt avtal om Sveriges anslutning till

Europeiska unionen sedan folkomröstning i hela riket ägt rum i

frågan får riksdagen fatta beslut om överlåtelse av

beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna med anledning av

anslutningen utan tillämpning av de regler om visst flertal som

föreskrivs i 10 kap. 5 §. Riksdagen får också i samma ordning

som i fråga om överlåtelse av beslutanderätt till Europeiska

gemenskaperna besluta om införlivande med svensk rätt av

gemenskapernas regler vid tillträdestidpunkten.

2. Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 5 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen2 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

9 §

Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat

1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen

användes vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller

tobaksvaror;

2. om förbud mot

kommersiell annons som

meddelats till skydd för

hälsa eller miljö enligt

förpliktelse som följer

av anslutning till Europeiska

gemenskaperna;

2. om förbud mot 3. om förbud mot

offentliggörande i offentliggörande i

yrkesmässig yrkesmässig

kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysningsverksamhet av

kreditupplysning, som kreditupplysning, som

innebär otillbörligt innebär otillbörligt

intrång i enskilds intrång i enskilds

personliga integritet eller personliga integritet eller

som innehåller oriktig som innehåller oriktig

eller missvisande uppgift, om eller missvisande uppgift, om

ersättningsskyldighet ersättningsskyldighet

för sådant för sådant

offentliggörande samt om offentliggörande samt om

rättelse av oriktig eller rättelse av oriktig eller

missvisande uppgift; missvisande uppgift;

3. om ansvar och 4. om ansvar och

ersättningsskyldighet som ersättningsskyldighet som

avser det sätt på vilket avser det sätt på vilket

uppgift eller underrättelse uppgift eller underrättelse

anskaffats. anskaffats.

5 kap.

1 §

Ägare till periodisk skrift Ägare till periodisk skrift

skall vara svensk medborgare skall vara svensk medborgare

eller svensk juridisk person. eller svensk juridisk person.

I lag får föreskrivas I lag får föreskrivas

att även utlänning med att även utlänning eller

hemvist i riket får vara utländsk juridisk person

ägare till sådan skrift. får vara ägare till

sådan skrift.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

2 Tryckfrihetsförordningen omtryckt

1991:1500