Bet. 1994/95:LU1

Lagutskottets betänkande

1994/95:LU01

Ändringar i aktiebolagslagens firmaregler m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95

LU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:196,

Ändringar i aktiebolagslagen m.m., i de delar som gäller

ändringar i aktiebolagens firmaregler. Övriga delar av

propositionen behandlades av riksdagen våren 1994 (bet.

1993/94:LU32, rskr. 422, SFS 1994:802).

Mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv beslutades

därvid ändringar i aktiebolagslagen som bl.a. innebär att

aktiebolagen fr.o.m. den 1 januari 1995 delas in i två

kategorier -- publika med ett aktiekapital på minst 500 000 kr

och privata med ett aktiekapital på minst 100 000 kr. De

publika aktiebolagen kan, till skillnad från de privata, vända

sig till allmänheten för att skaffa kapital. Fondpapper som har

getts ut av privata aktiebolag får inte bli föremål för handel

på börs eller annan organiserad marknadsplats.

I propositionen föreslås -- såvitt nu är i fråga -- att

beteckningen "publikt aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och

"(pub)" skall ingå i ett publikt aktiebolags firma. För de

privata aktiebolagen föreslås att beteckningen "privat

aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(priv)" skall ingå i

firman. Förkortningarna "(pub)" respektive "(priv)" skall

placeras sist i firman. Vidare föreslås i propositionen att ett

aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange

bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

bolagets organisationsnummer samt om bolaget trätt i

likvidation. Registreringsmyndigheten föreslås vid vite kunna

förelägga verkställande direktören eller styrelseledamot att

fullgöra skyldigheten att lämna sådan uppgifter. De nya reglerna

är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995.

I betänkandet behandlar utskottet vidare två motioner som

väckts med anledning av propositionen. I en motion (m) yrkas att

inget av förslagen skall genomföras såvitt gäller de privata

aktiebolagen. I den andra motionen (v) yrkas att förslaget om

ändrade regler för bolagens firmabeteckningar inte skall

genomföras såvitt gäller de privata aktiebolagen.

I ärenden har inkommit skrivelser, bl.a. en från Sveriges

Industriförbund samt en från Företagarnas Riksorganisation,

Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund.

Vidare har en uppvaktning ägt rum med företrädare för Sveriges

Industriförbund. På utskottets begäran har därefter yttrande i

ärendet avgetts av Kommerskollegium, Finansinspektionen,

Riksskatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

universitet, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,

Finansbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer

(FAR), Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk

Handel, Stockholms Fondbörs AB, Svenska Bankföreningen, Svenska

Fondhandlareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska

Revisorsamfundet (SRS), Sveriges advokatsamfund, Sveriges

Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges

Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och

Värdepapperscentralen VPC AB. Därutöver har en skrivelse

inkommit från Gemtax AB. Skrivelserna och de begärda yttrandena

har redovisats i bilagorna 3 och 4 till betänkandet.

Mot bakgrund av vad som upplysts i ärendet förordar utskottet

en annan utformning av reglerna om tilläggsbeteckning än vad som

föreslås i propositionen. Utskottet föreslår en ordning som

innebär att endast de publika aktiebolagen skall ha en särskild

tilläggsbeteckning, "(publ)", som skall åtfölja firman, såvida

det inte av bolagets firma framgår att bolaget är publikt.

Beteckningen "(publ)" skall inte ingå som en del i firman, och

de publika bolagen kan således välja att inte ändra sina firmor.

Utskottets ställningstagande innebär att två motionsyrkanden (m,

v) tillstyrks.

Propositionens förslag om skyldighet för aktiebolag att på

brev och andra handlingar ange bolagets firma m.m. tillstyrks

med en komplettering som följer av utskottets ställningstagande

beträffande firmabeteckningarna. Ställningstagandet innebär att

ett motionsyrkande (m) avstyrks.

Beträffande ikraftträdandet föreslår utskottet den ändringen i

regeringens förslag att vitesbestämmelsen i 19 kap. 2 § 3 skall

träda i kraft först den 1 juli 1995.

Propositionen

I proposition 1993/94:196 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar i propositionen framlagt förslag bl.a. till lag

om ändring i aktiebolagslagen (lagförslag 1). Det fullständiga

förslaget är intaget i bilaga 2 i lagutskottets betänkande

1993/94:LU32.

Utskottet behandlar i föreliggande betänkande det i

proposition 1993/94:196 framlagda förslaget till lag om ändring

i aktiebolagslagen såvitt gäller 16 kap., 17 kap. 1 § tredje

stycket 3, 17 kap. 2 § andra stycket och 19 kap. 2 § första

stycket 3. Propositionens förslag i dessa delar framgår av

bilaga 1 till föreliggande betänkande.

Motionerna

1993/94:L15 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i firman för de privata bolagen inte

skall behöva anges ordet "privat" eller förkortningen "priv",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att privata bolags firma, säte och

organisationsnummer inte skall behöva anges på brev,

orderblanketter eller fakturor.

1994/95:L2 av Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag om att privata aktiebolag skall ändra

beteckningen enligt vad i motionen anförts om krångel och

onödiga administrativa kostnader.

Utskottet

Allmän bakgrund

EES-avtalet innebär att Sverige åtagit sig att anpassa den

svenska aktiebolagsrätten till dels den primära EG-rätten i form

av i första hand Romfördraget, dels den sekundära EG-rätten i

form av i första hand EG:s bolagsrättsdirektiv. Anpassningen

till den primära EG-rätten genomfördes hösten 1992 varigenom

bl.a. aktiebolagslagens bestämmelser om bundna aktier -- som

gjorde det möjligt att förhindra att aktier kom i utländska

händer -- upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop.

1992/93:68, bet. LU14, rskr. 62, SFS 1238).

Enligt bilaga XXII till EES-avtalet gäller att en anpassning

till EG:s bolagsdirektiv skall vara genomförd senast två år

efter avtalets ikraftträdande, dvs. den 1 januari 1996. Om

Sverige dessförinnan blir medlem i EU gäller inga särskilda

övergångsbestämmelser. Bolagsdirektiven blir då omedelbart

tillämpliga.

Anpassningen till den sekundära EG-rätten genomfördes i

huvudsak våren 1994. Beslutet innebär bl.a. att aktiebolagen

fr.o.m. den 1 januari 1995 delas in i två kategorier -- publika

med ett aktiekapital på minst 500 000 kr och privata med ett

aktiekapital på minst 100 000 kr. De publika aktiebolagen kan,

till skillnad från de privata, vända sig till allmänheten för

att skaffa kapital. Fondpapper som har getts ut av privata

aktiebolag kan inte bli föremål för handel på börs eller annan

organiserad marknadsplats. Övriga under våren 1994 beslutade

ändringar gäller bl.a. reglerna om fusion, företrädesrätt vid

ökning av aktiekapital, nedsättning av aktiekapitalet, bolagets

bundenhet av ställföreträdares rättshandlingar och verkan av

registrering i aktiebolagsregistret. De nya reglerna träder i

huvudsak i kraft den 1 januari 1995. Särskilda bestämmelser

gäller dock för bolag som har bildats före ikraftträdandet. Ett

sådant bolag kan, om det önskar bli publikt, besluta om det

redan under år 1994. Om bolaget i stället vill bli ett privat

aktiebolag skall aktiekapitalet senast den 1 januari 1998 uppgå

till 100 000 kr (prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422, SFS

1994:802).

Utöver de sålunda av riksdagen våren 1994 antagna förslagen

till ändringar i aktiebolagslagen behandlas i proposition

1993/94:196 ytterligare två frågor. Den ena handlar om

bolagskategoriernas firmor, och den andra gäller skyldighet för

aktiebolag att på brev, fakturor och orderblanketter lämna

uppgifter om bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt

säte, registreringsnummer samt om bolaget har trätt i

likvidation (16 kap., 17 kap. 1 § tredje stycket 3 och 2 §

andra stycket samt 19 kap. 2 § första stycket 3). På utskottets

hemställan beslutade riksdagen att uppskjuta behandlingen av

propositionen i dessa delar jämte den med anledning av

propositionen väckta motionen 1993/94:L15 till 1994/95 års

riksmöte (bet. 1993/94:LU35). Uppskovet var föranlett dels av i

ärendet inkomna skrivelser -- från Sveriges Industriförbund samt

från Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk

Handel och Sveriges Köpmannaförbund -- vari kritik framfördes

mot regeringens förslag, dels av vad som framkom vid en

uppvaktning inför utskottet den 3 maj 1994 med företrädare för

Sveriges Industriförbund. Skrivelserna har intagits i bilaga

3 till betänkandet.

Under den fortsatta beredningen har utskottet begärt yttranden

från Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksskatteverket,

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,

Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,

Finansbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer

(FAR), Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk

Handel, Stockholms Fondbörs AB, Svenska Bankföreningen, Svenska

Fondhandlareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska

Revisorsamfundet (SRS), Sveriges advokatsamfund, Sveriges

Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges

Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. De begärda yttrandena

jämte en i ärendet inkommen skrivelse från Gemtax AB redovisas i

bilaga 4 till betänkandet.

Bolagskategoriernas firmabeteckningar

I 16 kap. 1 § aktiebolagslagen föreskrivs att aktiebolags

firma skall innehålla ordet aktiebolag. I praxis har det

emellertid ansetts vara tillräckligt att använda förkortningen

"AB". I propositionen föreslås att denna praxis skall

återspeglas i lagtexten. Vidare föreslås att i de publika

aktiebolagens firma skall ingå antingen beteckningen "publikt

aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(pub)" medan det i

de privata aktiebolagens firma skall ingå beteckningen "privat

aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(priv)".

Förkortningarna "(pub)" och "(priv)" skall enligt förslaget

placeras sist i firman (16 kap. 1 §).

Utgångspunkten för regeringens förslag är EG:s andra

bolagsrättsliga direktiv (77/91/EEG), det s.k.

kapitaldirektivet. Direktivet behandlar innehållet i

stiftelseurkund och bolagsordning, tillskjutande av kapital i

samband med bolagets bildande, utbetalning av bolagets medel och

bolagets förvärv av egna aktier, aktiekapitalets ökning och

nedsättning samt inlösen av aktier. Kapitaldirektivet gäller

endast för publika aktiebolag. I artikel 1 föreskrivs att namnet

på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av en

beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra

bolagsformer.

I propositionen anför regeringen att det är mycket angeläget

att bolagens beteckningar på ett tydligt sätt ger uttryck för

vilken kategori det enskilda bolaget tillhör. En ordning där

endast bolag av den ena kategorin åsätts en beteckning, medan

bolag i den andra kategorin benämns enbart "aktiebolag" kan

enligt regeringens mening inte anses uppfylla kravet på

tydlighet. En sådan ordning skulle dessutom, menar regeringen,

på ett olyckligt sätt ge begreppet "aktiebolag" en dubbel

betydelse. I vissa sammanhang skulle det sålunda beteckna enbart

bolag i den ena kategorin och i andra sammanhang skulle det

utgöra en sammanfattande benämning på bolag i båda kategorierna.

Regeringens slutsats av det sålunda anförda är att båda

kategorierna av bolag bör ges särskilda beteckningar och att

dessa beteckningar skall återfinnas i bolagens firma.

I motion 1993/94:L15 anför Sten Svensson (m) att förslagen

inte bör genomföras såvitt gäller de privata aktiebolagen. Dessa

bolag skall således, enligt motionärens mening, inte behöva ange

ordet "privat" eller "(priv)" i sina firmor (yrkande 1).

Per Rosengren (v) anser i motion 1994/95:L2 att det är

tillräckligt om de publika aktiebolagen ändrar sina

firmabeteckningar. För de privata aktiebolagen medför det,

enligt motionärens mening, krångel och onödiga administrativa

kostnader om även dessa skulle behöva ändra sina beteckningar. I

motionen yrkas att propositionens förslag såvitt gäller de

privata aktiebolagen skall avslås.

Remissinstanserna har av utskottet ombetts att i sina

yttranden -- med utgångspunkt i kapitaldirektivets artikel 1

punkt 1 -- särskilt belysa dels frågan om båda eller endast

endera av bolagskategorierna skall ha en tilläggsbeteckning,

dels frågorna hur tilläggsbeteckningen lämpligen bör

utformas under förutsättning (1) att såväl publika aktiebolag

som privata aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning, (2) att

endast publika aktiebolag skall ha en tilläggsbeckning och (3)

att endast privata aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning.

Som framgår av sammanställningen i bilaga 4 har

remissinstanserna ingen enhetlig uppfattning i frågan om båda

eller endast endera av bolagskategorierna skall ha en

tilläggsbeteckning. Också när det gäller frågorna hur

tilläggsbeteckningarna bör utformas under olika förutsättningar

varierar uppfattningarna.

Utskottet konstaterar för sin del att det enligt

kapitaldirektivets artikel 1 är ett uttalat krav att namnet på

aktiebolag som omfattas av kapitaldirektivet skall innehålla

eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som

föreskrivs för andra bolagsformer. Eftersom kapitaldirektivet

endast omfattar publika aktiebolag är det enligt utskottets

mening naturligt att i första hand förorda ändringar beträffande

denna kategori av bolag. Någon direkt skyldighet att åsätta

också de privata aktiebolagen en särskild beteckning kan enligt

utskottets mening inte anses följa av direktivet. I motsats till

regeringen anser utskottet att några påtagliga nackdelar

knappast kan vara förenade med att låta de privata aktiebolagen

i nuläget verka utan särskilda beteckningar. Utskottet anser

således att det är tillräckligt med någon form av särskiljande

beteckning endast för de publika aktiebolagen. För det fall det

fortsatta reformarbetet på aktiebolagsrättens område skulle leda

till att ett mer påtagligt behov framkommer av att åsätta också

de privata bolagen en särskild beteckning utgår utskottet från

att regeringen återkommer med erforderliga förslag.

Enligt utskottets mening är det inte heller nödvändigt att den

särskiljande beteckningen ingår i det publika bolagets firma.

Kapitaldirektivets artikel 1 tillåter att bolagets namn åtföljs

av en särskild beteckning. Direktivets krav torde således kunna

uppfyllas genom att bestämmelserna om aktiebolags firma i 16

kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen kompletteras med en

särskild bestämmelse som innebär att ett publikt aktiebolags

firma skall åtföljas av en särskild beteckning. Härigenom

tillgodoses vad som föreskrivs i kapitaldirektivet samtidigt som

man undviker de olägenheter som en regelrätt firmaändring

innebär för många av de publika aktiebolagen. Med en sådan

ordning behöver inte heller ett byte av bolagskategori som regel

medföra någon formell firmaändring. När det sedan gäller valet

av tilläggsbeteckning finner utskottet att beteckningen "(publ)"

lämpligen kan väljas.

Det kan emellertid inte uteslutas att vissa publika aktiebolag

önskar ta in ordet publikt i någon form i sina firmor. För

sådana bolag kommer således själva firman att ange att bolaget

är publikt. Tilläggsbeteckningen (publ) skulle i sådana fall

inte fylla någon funktion. Utskottet föreslår därför att

skyldigheten att ange tilläggsbeteckningen (publ) inte skall

gälla om det redan av bolagets firma framgår att bolaget är

publikt. Härigenom ges också möjligheter till en alternativ

lösning för de publika aktiebolag som av någon anledning inte

önskar att firman skall åtföljas av tilläggsbeteckningen (publ).

Utskottets nu gjorda ställningstaganden innebär att utskottet

med bifall till motionerna 1993/94:L15 yrkande 1 och 1994/95:L2

förordar vissa ändringar i regeringens lagförslag. I 16 kap.

1 § första stycket aktiebolagslagen bör för publika aktiebolag

föreskrivas att firman skall åtföljas av beteckningen "(publ)"

såvida det inte redan av firman framgår att bolaget är publikt.

I förtydligande syfte föreslås också vissa ändringar i

regeringens förslag till 16 kap. 2 och 3 §§.

För att undvika vilseledande firmabeteckningar bör det i 16

kap. 1 § andra stycket föreskrivas att privata bolags firma

inte får innehålla ordet publikt och att publika bolags firma

inte får innehålla ordet privat. Med orden publikt och privat

avses i detta sammanhang även ordens olika böjningsformer och

alternativa stavningar samt förekomsten av orden i

sammansättningar med andra ord. Genom av utskottet förordade

övergångsbestämmelser behöver någon firmaändring i dessa fall

inte göras förrän vid den första ordinarie bolagsstämma som

hålls efter den 1 januari 1995.

Vidare föranleder utskottets förslag justeringar av

regeringens förslag såvitt avser 17 kap. 1 § andra stycket 3

och 2 § andra stycket. Utskottets förslag förutsätter dessutom

ett tillägg i 2 kap. 4 § samt att 14 kap. 4 och 22 §§

kompletteras med en skyldighet att i fusionsplanen ange

bolagskategori. Tillägget i 2 kap. 4 § föranleds av en

bestämmelse i kapitaldirektivet, som föreskriver att

bolagsordningen skall ange bolagsform. Kompletteringen av 14

kap. 4 och 22 §§ föranleds av bestämmelser i EG:s tredje

bolagsrättsliga direktiv, det s.k. fusionsdirektivet. Genom av

utskottet förordade övergångsbestämmelser behöver någon ändring

av bolagsordningen inte göras förrän vid första ordinarie

bolagsstämma som hålls efter den 1 januari 1995.

Utskottets förslag till lagändringar återfinns i bilaga 2

till betänkandet. Av lagtekniska skäl har utskottet framlagt två

separata lagförslag.

Utskottet utgår från att bestämmelserna om

aktiebolagsregistret i aktiebolagsförordningen (1975:1387)

kompletteras så att registret också kommer att innehålla

uppgifter om bolagens kategoritillhörighet.

Skyldigheten att ange vissa uppgifter på brev m.m.

I propositionen föreslås en särskild bestämmelse om att ett

aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange

bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt

bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har

trätt i likvidation, skall detta också anges (16 kap. 4 §).

Regeln föreslås kompletterad med en särskild bestämmelse enligt

vilken registreringsmyndigheten vid vite kan förelägga

verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra

skyldigheten att lämna sådana uppgifter (19 kap. 2 § första

stycket 3).

Utgångspunkten för förslaget är EG:s första bolagsrättsliga

direktiv (68/1515/EEG), det s.k. publicitetsdirektivet.

Direktivet uppställer krav på offentliggörande av uppgifter och

handlingar rörande bolag. Var och en skall genom dessa uppgifter

och handlingar kunna skaffa sig en bild av bolaget och dess

verksamhet. Publicitetsdirektivet är tillämpligt på såväl

privata som publika aktiebolag. Av publicitetsdirektivets

artikel 4 framgår att medlemsstaterna skall föreskriva att brev

och orderblanketter skall ange bl.a. bolagets nummer i

bolagsregistret, bolagets form och säte samt, i förekommande

fall, att bolaget har trätt i likvidation. Enligt artikel 6 i

publicitetsdirektivet skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga

påföljder bl.a. för det fall att ett bolag försummar att --

såsom krävs i artikel 4 -- lämna vissa särskilda uppgifter på

bolagets brev och orderblanketter.

I motion 1993/94:L15 yrkar Sten Svensson (m) att de privata

bolagen inte skall behöva ange firma, säte och

organisationsnummer på brev, orderblanketter eller fakturor

(yrkande 2).

Utskottet finner att propositionens förslag i denna del i

huvudsak överensstämmer med publicitetsdirektivet, och i likhet

med regeringen finner utskottet att skyldigheten bör omfatta

också fakturor. Någon möjlighet att göra undantag för de privata

aktiebolagen finns inte enligt direktivet. Utskottet avstyrker

därför bifall till motion 1993/94:L15 yrkande 2.

Utskottets ovan gjorda ställningstaganden att

tilläggsbeteckningen (publ) inte skall ingår i firman innebär

dock att propositionens förslag till 16 kap. 4 §

aktiebolagslagen bör kompletteras så att det framgår att publika

bolag förutom firman också skall ange tilläggsbeteckningen

(publ) såvida det inte av bolagets firma framgår att bolaget är

publikt. Den av utskottet föreslagna kompletteringen framgår av

utskottets lagförslag 1 i bilaga 2.

Med hänsyn till den korta tid som står till buds för bolagen

att ändra sina brevpapper, orderblanketter och fakturor förordar

utskottet att bestämmelsen under en övergångstid inte skall vara

vitessanktionerad. Utskottet föreslår därför att

vitesbestämmelsen i 19 kap. 2 § 3 skall träda i kraft först den

1 juli 1995.

Fråga om ytterligare ändringar i aktiebolagslagen

Finansbolagens Förening har i sitt yttrande till utskottet

hemställt om en ändring i aktiebolagslagen som innebär att

aktiebolag som omfattas av särskild tillsyn enligt lagen

(1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall undantas från kravet på

att vara publika bolag. Utskottet har uppmärksammat att liknande

synpunkter framförts av Stadshypotek AB i samband med

remissbehandlingen av promemorian, Ändringar av den

bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet

med anledning av EES-avtalet.

I promemorian, som upprättats inom Finansdepartementet,

behandlas införlivande av de bolagsrättsliga direktivens regler

genom ändringar i lagstiftningen på bank- och

försäkringsområdet. Stadshypotek har därvid hävdat att

gränsdragningen mellan publika och privata bankaktiebolag bör

göras på ett något annorlunda sätt för att den privata

bolagskategorin skall kunna bli praktiskt användbar på

finansmarknaden. Bolaget har föreslagit att det bör vara möjligt

även för ett privat bankaktiebolag att bl.a. emittera

obligationer till allmänheten. Regeringen har därefter i den

till riksdagen nyligen avlämnade propositionen 1994/95:70,

Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och

försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet, ansett att det

kan finnas särskilda skäl att välja något annorlunda kriterier

för de privata bolag som skall vara verksamma på bank- och

försäkringsområdet. Frågan bör dock, enligt regeringens mening,

få en allsidig belysning innan beslut om detta fattas.

Regeringen förklarar sig därför inte beredd att i propositionen

föreslå en annan ordning än den som genomförts i

aktiebolagslagen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta resultatet av

regeringens överväganden i frågan. Utskottet finner således inte

skäl till några särskilda åtgärder från riksdagens sida med

anledning av den framställning Finansbolagens Förening gjort i

detta ärende.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande aktiebolagslagens firmaregler m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:196 i denna

del och med bifall till motion 1993/94:L15 yrkande 1 och motion

1994/95:L2 samt med avslag på motion 1993/94:L15 yrkande 2 antar

av utskottet i bilaga 2 framlagda förslag till

dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

dels lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385).

Stockholm den 15 november 1994

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson

(s), Bengt Kronblad (s), Per Stenmarck (m), Carin Lundberg (s),

Rune Berglund (s), Rolf Dahlberg (m), Karin Olsson (s), Eva

Arvidsson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s),

Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Stig Rindborg

(m), Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson (c) och Göran R

Hedberg (m).

I proposition 1993/94:196 framlagt förslag till lydelse av

16 kap. 1--4 §§, 17 kap. 1 § tredje stycket 3 och 2 § andra

stycket samt 19 kap. 2 § första stycket 3 aktiebolagslagen

(1975:1385)

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

1 §

Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt

fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut

om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det

senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och

revisionsberättelse har avgivits, skall det på stämman läggas

fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och

14 §§. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda

räkenskapsår till en dag ej tidigare än tre månader före dagen

för bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om

1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst

500 000 kr,

2. yttrande företes från 2. yttrande företes från

en auktoriserad eller en auktoriserad eller

godkänd revisor av vilket godkänd revisor av vilket

framgår att bolagets eget framgår att bolagets eget

kapital uppgår till minst kapital uppgår till minst

det registrerade det registrerade

aktiekapitalet. aktiekapitalet, och

3. bolagets firma uppfyller

föreskrifterna i 16 kap. 1

§ om publikt aktiebolags

firma.

Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när

bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika

aktiebolag och beslutet om övergång till publikt aktiebolag har

blivit registrerat.

2 §

Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat

fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut

om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast

om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande

aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras

endast om bolagets firma

uppfyller föreskrifterna i

16 kap. 1 § om privat

aktiebolags firma.

Ett publikt aktiebolag skall anses ha blivit privat, när

bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata

aktiebolag och beslutet om övergång till privat aktiebolag har

blivit registrerat.

19 kap.

2 §

Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande

direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt

denna lag eller annan författning att

1. till myndigheten sända in behörig redovisninghandling,

revisionsberättelse eller delårsrapport,

2. hos myndigheten göra 2. hos myndigheten göra

behörig anmälan för behörig anmälan för

registrering. registrering,

3. på bolagets brev,

fakturor och orderblanketter

lämna sådana uppgifter

som anges i 16 kap. 4 §.

Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.

Av utskottet framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

(1975:1385),1

dels att nuvarande 16 kap. 2 § skall betecknas 16 kap. 5

§,

dels att 2 kap. 4 §, 16 kap. 1 § och 19 kap. 2 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 16

kap. 2--4 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §

Bolagsordningen skall ange

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av

bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej

får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

5. aktiernas nominella belopp,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter

och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas,

samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,

8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.

I fråga om publika

aktiebolag, vars firma inte

innehåller ordet publikt,

skall i bolagsordningen anges

beteckningen (publ) efter

firman.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte

arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen

(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

16 kap.

1 §

Aktiebolags firma skall Aktiebolags firma skall

innehålla ordet aktiebolag. innehålla ordet aktiebolag

Firman skall tydligt skilja eller förkortningen AB. Ett

sig från annan förut i publikt aktiebolags firma

aktiebolagsregistret eller skall åtföljas av

filialregistret införd, beteckningen (publ), såvida

ännu bestående firma. det inte av bolagets firma

För registrering av framgår att bolaget är

aktiebolags firma gäller i publikt.

övrigt vad som

föreskrives i firmalagen 1 Lagen omtryckt 1993:150.

(1974:156).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Firman skall tydligt skilja

sig från annan förut i

aktiebolagsregistret eller

filialregistret införd,

ännu bestående firma.

Ett privat aktiebolags firma

får inte innehålla ordet

publikt, och ett publikt

aktiebolags firma får inte

innehålla ordet privat.

För registrering av

aktiebolags firma gäller i

övrigt vad som

föreskrivs i firmalagen

(1974:156).

Skall bolagets firma registreras på två eller flera språk,

skall varje lydelse anges i bolagsordningen.

Bolagets styrelse kan antaga

bifirma. Vad i första

stycket sägs om firma

gäller även bifirma.

Ordet aktiebolag får dock

ej intagas i bifirma.

Skriftlig handling, som

utfärdas för aktiebolag,

bör undertecknas med

bolagets firma. Har styrelsen

eller annan

ställföreträdare

för bolaget utfärdat

handling utan firmateckning

och framgår icke av dess

innehåll att den

utfärdats på bolagets

vägnar, är de som

undertecknat handlingen

solidariskt ansvariga för

förpliktelse enligt

handlingen såsom för

egen skuld. Detta gäller

dock ej, om av

omständigheterna vid

handlingens tillkomst framgick

att den utfärdades för

bolaget och den till vilken

handlingen ställts av

bolaget får behörigen

undertecknat godkännande av

handlingen utan oskäligt

dröjsmål efter det

begäran därom

framställts eller personlig

ansvarighet gjorts gällande

mot undertecknarna.

2 §

[Jfr 1 § tredje stycket] Bolagets styrelse kan anta

bifirma. Vad som sägs i 1

§ om firma gäller

även bifirma. Orden

aktiebolag, privat eller

publikt eller förkortningen

AB får dock inte tas in i

en bifirma.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

[Jfr 1 § fjärde stycket] Skriftliga handlingar, som

utfärdas för ett

aktiebolag, bör

undertecknas med bolagets

firma. I fråga om publika

aktiebolag, vars firma inte

innehåller ordet publikt,

skall firman därvid

åtföljas av

beteckningen (publ). Om

styrelsen eller annan

ställföreträdare

för bolaget har utfärdat

en handling utan firmateckning

och det inte framgår av

dess innehåll att den

utfärdats på bolagets

vägnar, är de som

undertecknat handlingen

solidariskt ansvariga för

förpliktelse enligt

handlingen såsom för

egen skuld. Detta gäller

dock inte om det av

omständigheterna vid

handlingens tillkomst framgick

att den utfärdades för

bolaget och den till vilken

handlingen ställts av

bolaget får ett

behörigen undertecknat

godkännande av handlingen

utan oskäligt

dröjsmål efter det att

detta begärts eller

personlig ansvarighet gjorts

gällande mot

undertecknarna.

4 §

Ett aktiebolags brev, fakturor

och orderblanketter skall ange

bolagets firma, den ort

där styrelsen skall ha sitt

säte samt bolagets

organisationsnummer enligt

lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för

juridiska personer m.fl. Om

bolaget har trätt i

likvidation, skall också

detta anges. I fråga om

publika aktiebolag, vars firma

inte innehåller ordet

publikt, skall firman

åtföljas av beteckningen

(publ).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

2 §2

Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande

direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt

denna lag eller annan författning att

1. till myndigheten sända in behörig redovisningshandling,

revisionsberättelse eller delårsrapport,

2. hos myndigheten göra 2. hos myndigheten göra

behörig anmälan för behörig anmälan för

registrering. registrering,

3. på bolagets brev,

fakturor och orderblanketter

lämna sådana uppgifter

som anges i 16 kap. 4 §.

Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.

1. Denna lag träder, såvitt avser 19 kap. 2 §, i kraft den 1

juli 1995 samt i övrigt den 1 januari 1995.

2. Om bolagsordningen eller firman efter utgången av år 1994

strider mot de nya bestämmelserna i 2 kap. 4 § andra stycket

eller 16 kap. 1 § andra stycket skall styrelsen till första

ordinarie bolagsstämma efter lagens ikraftträdande

framlägga förslag till ändring i överensstämmelse med

bestämmelserna.

3. Utan hinder av de nya föreskrifterna i 16 kap. 1 § andra

stycket om orden publikt och privat i aktiebolags firma får

gällande firma användas fram till dess att ett registrerat

beslut om firmaändring föreligger, dock längst till utgången av

mars 1996.

2 Senaste lydelse 1994:802

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring

i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 4 och 22 §§, 17 kap.

1--2 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) i paragrafernas lydelse

enligt lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

4 §

Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande

bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen

skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I

planen skall det för varje bolag anges

1. firma, organisationsnummer 1. firma, bolagskategori,

och den ort där styrelsen organisationsnummer och den

skall ha sitt säte, ort där styrelsen skall ha

sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas

för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken

kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för

utlämnandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas

såsom fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det

övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall

tillkomma innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper

med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka

åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de nämnda

innehavarna,

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av

fusionen skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande

direktör eller en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till fusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser

för de senaste tre räkenskapsåren samt

2. uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och

14 §§, om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader

efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket

årsredovisning och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna

skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en

dag ej tidigare än tre månader före fusionsplanens upprättande.

22 §

Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan

bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå

upp i moderbolaget. De skall därvid upprätta en fusionsplan.

Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1. firma, organisationsnummer 1. firma, bolagskategori,

och den ort där styrelsen organisationsnummer och den

skall ha sitt säte, ort där styrelsen skall ha

sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma

innehavare av skuldebrev och andra värdepapper med särskilda

rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som i övrigt

skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av

fusionen skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande

direktör eller en revisor.

I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de

omständigheter som kan vara av vikt vid bedömande av fusionens

lämplighet för bolagen.

17 kap.

1 §

Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt

fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut

om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det

senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och

revisionsberättelse har avgivits, skall det på stämman läggas

fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och

14 §§. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda

räkenskapsår till en dag ej tidigare än tre månader före dagen

för bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om

1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst

500 000 kr,

2. yttrande företes från 2. yttrande företes från

en auktoriserad eller en auktoriserad eller

godkänd revisor av vilket godkänd revisor av vilket

framgår att bolagets eget framgår att bolagets eget

kapital uppgår till minst kapital uppgår till minst

det registrerade det registrerade

aktiekapitalet. aktiekapitalet, och

3. bolagets firma inte strider

mot föreskrifterna i 16

kap. 1 § om publikt

aktiebolags firma.

Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när

bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika

aktiebolag och beslutet om övergång till publikt aktiebolag har

blivit registrerat.

2 §

Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat

fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut

om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast

om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande

aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras

endast om bolagets firma inte

strider mot föreskrifterna

i 16 kap. 1 § om privat

aktiebolags firma.

Ett publikt aktiebolag skall anses ha blivit privat, när

bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata

aktiebolag och beslutet om övergång till privat aktiebolag har

blivit registrerat.

I ärendet inkomna skrivelser från Sveriges Industriförbund

samt Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk

Handel och Sveriges Köpmannaförbund

Bilaga 3

Sveriges Industriförbund

I rubricerade proposition föreslås bl a att aktiebolagen skall

delas in i publika och privata bolag. I firman för ett publikt

aktiebolag skall ordet "publikt" eller förkortningen "(pub)"

ingå. Firman för ett privat aktiebolag skall innehålla ordet

"privat" eller förkortningen "(priv)". Ett aktiebolags brev,

fakturor och orderblanketter skall bl a ange bolagets firma.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Ett

aktiebolag som har bildats före detta datum skall anses som ett

privat aktiebolag, såvida det inte dessförinnan har beslutats

att det i stället skall vara publikt. För bolag som skall anses

som privata aktiebolag skall Patent- och registreringsverket,

PRV, självmant foga förkortningen (priv) till bolagets firma.

Med anledning av propositionen vill Sveriges Industriförbund

framföra följande synpunkter och förslag till ändringar.

Endast en bolagsform bör ha tilläggsbeteckning

En uppdelning i privata och publika aktiebolag bör ske av de

skäl som anges i propositionen. När denna uppdelning äger rum är

det av yttersta vikt att reformen genomförs dels med respekt för

de värden etablerade firmabeteckningar innefattar, dels så

smidigt som möjligt för bolagen med undvikande av allt onödigt

byråkratiskt krångel. Företagen måste också ges en rimligt lång

övergångstid för att vidta nödvändiga åtgärder. I nu nämnda

avseenden finns flera allvarliga brister i propositionen.

Regeringen har föreslagit att både de publika och de

privata aktiebolagen skall ha en tilläggsbeteckning. Ett skäl

för detta anges vara att det av beteckningarna tydligt bör

framgå vilken kategori ett bolag tillhör.

Förbundet delar i och för sig inställningen att det skall vara

klart om ett företag är privat eller publikt aktiebolag, men

menar samtidigt att det måste anses fullt tillräckligt från

tydlighetssynpunkt om endast den ena av bolagsformerna får en

tilläggsbeteckning. Detta skulle följa gällande ordning i flera

av EUs medlemsländer.

När allmänhet, kunder etc ser ett firmanamn utan något

särskilt tillägg kommer man att förstå att bolaget tillhör just

denna kategori, eftersom bolag som tillhör den andra kategorin

har en särbeteckning. Detta är en enkel inlärning och ganska

omgående lär det bli mer eller mindre en reflex att sortera

bolagen i de som har respektive inte har en tilläggsbeteckning.

För den som första gången kommer i kontakt med svenska bolag kan

det för övrigt inte anses mera upplysande att mötas av de båda

beteckningarna privat respektive publikt. Personen i fråga måste

ändå ta reda på vad respektive tillägg praktiskt innebär.

Tilläggsbeteckning på de privata bolagen

Förbundet menar sålunda att endast en aktiebolagskategori

skall ha tilläggsbeteckning och i linje med vad som tidigare

framförts bör detta gälla för de privata bolagen.

Varje inarbetat firmanamn representerar stora värden i pengar

men också i form av känsla, tradition och stolthet inför namnet.

Ett tillägg av orden privat (priv) respektive publikt (pub) kan

synas vara harmlöst. De starka reaktioner som kommit till

Förbundet med anledning av förslaget vittnar emellertid mycket

tydligt om att så inte är fallet. Oavsett om tillägget sker hos

de privata eller publika bolagen är det i namnhänseende inte

positivt för bolagen i fråga. Förbundet anser dock att de

publika sammantaget drabbas mest av ett sådant tillägg. Skälen

för detta är följande.

När aktiebolagskommittén undersökte antalet bolag i Sverige

årsskiftet 90--91 framkom att det fanns drygt 280 000

registrerade bolag (i dag närmare 300 000). 190 000 av dessa var

verksamma. 90 % av bolagen, eller 170 000, hade färre än 10

anställda. Drygt 400 bolag hade fler än 500 anställda.

Omsättningssiffror skulle ge ungefär samma bild.

(Aktiebolagskommitténs betänkande "Aktiebolagen och EG" SOU

1992:83, sid 107--108.)

Uppgifterna visar på de stora bolagens enorma betydelse. Även

om de antalsmässigt är få i förhållande till de små företagen

står de för mycket av sysselsättning och omsättning i svenskt

näringsliv.

Börsbolag och andra bolag som väljer att vara publika är utan

tvekan de mest exponerade i alla avseenden, nationellt och

internationellt. Affärsvolymen hos och korrespondensen från och

till sådana bolag kommer att vara särskilt omfattande.

Följaktligen är betydelsen av ett orubbat, inarbetat firmanamn

störst för dessa bolag.

Det bör vidare vara mera betydelsefullt för allmänheten att få

angivet att ett företag är privat än publikt. De publika kommer

nämligen att följa lagbestämmelser, som är mera krävande och

detaljstyrande än vad som skall gälla för de privata, vilka

kommer att få större frihet att skapa individuella lösningar. Så

är fallet i fråga om kapitalkrav och förmodligen beträffande

bolagets ledningsorgan jämte en rad andra regler, som nu är

föremål för behandling i Aktiebolagskommittén.

Vidare är det förhållandet att ett aktiebolag är privat

otvivelaktigt en viktig upplysning för tredje man också eftersom

det medför en kraftig begränsning av aktiernas

omsättningsbarhet. Detta gäller i synnerhet som inskränkningen

innebär en förändring jämfört med tidigare gällande rätt. Det är

därför rimligt att påbjuda att förhållandet framgår av bolagets

firma.

Förbundet vill också rikta uppmärksamheten på hur utländska

reformer av motsvarande karaktär gått till. Av

Aktiebolagskommitténs redogörelse, SOU 1992:83 sid 111--117, för

hur aktiebolag och andra bolag utan personligt ansvar växt fram

i Europa framgår, att det nästan undantagslöst varit så att det

efterhand visat sig finnas behov av en andra bolagsform -- vid

sidan av aktiebolaget -- utan personligt ägaransvar. Det har i

dessa lägen skapats en ny bolagskategori och de företag som valt

att driva verksamheten i denna form har getts en särskild

benämning. De bolag som inte gått över till den nya kategorin

har fått behålla sin ursprungliga associationsbeteckning. Detta

gäller bl a i Tyskland (Aktiengesellschaft), Frankrike (société

anonyme), Nederländerna (naamlose vennootschap) och Danmark

(aktieselskaper).

I detta avsnitt vill Förbundet slutligen kommentera vad som

sägs i propositionen sid 77 angående artikel 1 i EUs andra

bolagsdirektiv. I propositionen anges att bestämmelsen skulle

kräva att Sverige inför en särbeteckning för publika bolag.

I den aktuella regeln anges följande angående motsvarigheten

till publika bolag:

"Namnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av

en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra

bolagsformer."

Förbundet anser att den ifrågavarande artikeln är uppfylld om

endast de privata bolagen får ett tillägg. Genom att de publika

bolagen då saknar tilläggsbeteckning skiljer de sig rimligtvis

från andra bolagsformer. Tillägget "privat" markerar att bolaget

följer de regler som gäller för denna associationsform och att

bolag endast har beteckningen "aktiebolag" anger att de lyder

under bestämmelserna för publika bolag.

Tilläggsbeteckningen för privata bolag bör i

förkortningshänseende vara "(pr)". Ordet "priv" kan för en

engelsman ge associationer till "toalett"; "privy". Varje

förkortning som innehåller en vokal är för övrigt riskabel med

tanke på utländska betydelser.

Aktiemarknadsbolag automatiskt publika

Alla bolag som inte beslutar att vara publika blir automatiskt

privata enligt propositionen. Samtliga de bolag som vill bli

publika skulle därmed behöva fatta beslut om detta på en

bolagsstämma, som går av stapeln före 1 januari 1995.

De allra flesta ordinarie bolagsstämmor äger rum innan

Riksdagen kommer att behandla propositionen. Visserligen har ett

antal bolag i sin kallelse tagit med frågan om att bli publikt

bolag. Detta gäller dock långt ifrån alla. Många har inte hunnit

ta med ärendet på dagordningen, eftersom propositionen lades

först i slutet av mars. Åtskilliga anser det också olämpligt att

behandla ett ärende på stämman, när frågan ännu inte är beslutad

av Riksdagen.

Att i höst ordna en extra bolagsstämma för att behandla enbart

frågan om bolaget skall vara publikt är inte rimligt, bl a med

tanke på de kostnader detta förorsakar.

Förbundet anser därför att Riksdagen i en särskild bestämmelse

i lagen bör ange att alla bolag som vid lagens ikraftträdande är

aktiemarknadsbolag automatiskt är publika bolag. Härigenom

undanröjs väsentliga kostnader och besvär för

aktiemarknadsbolagen, som helt enkelt måste vara publika för att

handel skall kunna ske i deras fondpapper.

Sammanfattning

Industriförbundet yrkar mot bakgrund av ovanstående att

endast de privata aktiebolagen skall ha en tilläggsbeteckning

och att förkortningen skall vara ("pr)" samt att alla bolag

som vid lagens ikraftträdande är aktiemarknadsbolag genom en

lagregel automatiskt, och således utan bolagsstämmobeslut, blir

publika bolag.

Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel

och Sveriges Köpmannaförbund

Sammanfattning

Vi anser inte att de blivande privata aktiebolagen skall

behöva tynga sitt bolagsnamn med att i detta ange den nya

bolagskategorin. Inte heller skall de behöva ange firman och den

ort där styrelsen har sitt säte på brev, orderblanketter och

fakturor.

Bakgrund

I nämnda proposition föreslås att aktiebolagsformen delas upp

i två typer av aktiebolag, privata och publika aktiebolag.

Endast de publika bolagen skall kunna vända sig till allmänheten

för att skaffa riskkapital. Vidare skall, enligt förslaget, i

firman för ett publikt bolag ordet "publikt" eller förkortningen

"pub" ingå. På motsvarande sätt skall i firman för ett privat

bolag ordet "privat" eller förkortningen "priv" ingå. Syftet med

tilläggen är att de nya bolagsformerna skall kunna särskiljas.

Den nya firman liksom bolagets säte och organisationsnummer

skall även anges på bolagets brev, orderblanketter och fakturor.

Det innebär för de privata bolagen att även dessa måste skriva

antingen "privat" eller "priv" tillsammans med bolagsnamnet i

dessa handlingar, samt säte och organisationsnummer.

Propositionsförslaget föranleder därmed en ändring av såväl

utseende som text samt nytryck av dessa handlingar. I dag krävs

endast, enligt mervärdeskattelagen, att organisationsnumret

anges i samband med faktureringen.

EGs bolagsdirektiv gäller uttryckligen endast för de blivande

publika bolagen. Det innebär att firman inte behöver ändras för

de privata bolagen av detta skäl. Kravet på särskiljningsförmåga

uppfylls om det av firman för de betydligt färre större bolagen

framgår att det är dessa som får sprida sina aktier till

allmänheten.

Sverige hade i februari 1992 264 000 st aktiebolag med ett

aktiekapital under 500 000 kr, dvs den gräns som föreslås för

bolag som vill ha möjlighet att bli publika. Detta innebär att

firmaändringarna i vart fall berör omkring 264 000 privata

aktiebolag. Vid samma tidpunkt fanns knappt 20 000 aktiebolag

med över 500 000 kr i aktiekapital.

Synpunkter

Propositionsförslaget innebär att ytterligare krav ställs på

de mindre bolagen. För det första tvingas dessa ändra ett

inarbetat namn. Ofta är namnen gamla och bärare av en viss

tradition. Därmed är de även väl kända. Företagen är i allmänhet

familjeföretag. Att lägga till "priv" sist i firman medför att

det nya namnet i de flesta personers öron låter konstigt och

onaturligt. Ändringen framstår därför som omotiverad. Den

riskerar därför att av många, såväl företagare som andra, att

upplevas som "klåfingrig". Särskilt som ändringen inte är

nödvändig av hänsyn till EU. Till detta kommer att bolagsnamnet

blir längre och besvärligare att skriva.

Konsekvenserna för de mindre företagen blir mycket ingripande.

Dessa måste i onödan framställa nya trycksaker med ny logotyp

m.m. för att ange den nya firman, sätet och organisationsnumret

på brev, orderblanketter och fakturor.

Detta innebär kostnader för såväl framtagning av logotyp med

ny firma som tryckkostnader för nytt brevpapper och andra

handlingar.

Dessutom kommer ändring av skyltar m.m. att behöva ske i

flertalet fall.

Vidare måste en omregistrering hos PRV ske för samtliga bolag.

Beslut om den nya firman måste fattas på bolagstämma. I

flertalet fall blir det nödvändigt att för detta ändamål hålla

en extra sådan.

Med antagandet att kostnaden för framtagandet och ändringen av

dessa handlingar uppgår till 5 000 kr per privat bolag blir

kostnaden för de 264 000 aktiebolagen med ett aktiekapital under

500 000 kr så hög som 1,32 miljarder kr.

Antas kostnaden i stället bli den dubbla, vilket förefaller

mer realistiskt, innebär den ökade uppgiftsskyldigheten en

kostnad på drygt 2,6 miljarder kr. Till dessa belopp kommer

kostnader för omskyltning vilket kan uppgå till ansenliga belopp

i flertalet fall.

Enbart registreringskostnaden för en firmaändring hos PRV

kostar i dagsläget 800 kr. Något undantag som innebär att avgift

inte skall tas ut föreslås inte uttryckligen i propositionen.

Sammantaget innebär alltså propositionsförslaget att avsevärda

kostnader i onödan läggs på småföretagen.

Förkortningen "AB" är en praktisk och vedertagen förkortning

som om förslaget genomförs måste ändras till "priv AB". Att

alltid behöva uttala detta förefaller -- förutom

kostnadsaspekten -- onödigt.

Det förtjänar erinras om att dessa åtgärder -- om förslaget

genomförs -- påtvingas de mindre företagen utan att några

problem eller andra olägenheter har antytts eller påståtts

föreligga. Detta sker samtidigt som flertalet av de mindre

företagen inte har några utländska affärsförbindelser vilka

tvångsvis, genom stadgande i lag, behöver informeras.

Innan några missförhållanden visats bör lagstiftaren utgå från

att aktiebolagen informerar varandra om de nu aktuella

förhållandena i de fall parterna inte på annat sätt fått denna

information. Skall informationen lämnas kan det räcka med en

allmän föreskrift om att den skall tillhandahållas i samband med

avtals ingående.

Kostnaderna för ändringen har i princip inte uppmärksammats i

propositionen. Detta måste anses strida mot regeringens

generella direktiv att alltid, innan nya regler införs, särskilt

belysa hur dessa påverkar mindre företag. Att så inte skett är

anmärkningsvärt. Finns ingen samordning mellan

statsrådsberedningen och departementen?

Av propositionen framgår endast att "vissa kostnader, t ex

ändringar i bolagsordningen kan antas uppvägas av de fördelar en

närmare anpassning av svensk bolagsrätt får för svenskt

näringsliv". Kravet på att utreda kostnaderna för lagändringar

som berör mindre företag kan med denna utredning inte anses vara

tillgodosett.

Kostnaderna för informationsåtgärder till de berörda företagen

skall dessutom inte betalas av staten utan av företagen genom

registreringsavgifter.

Sammanfattningsvis anser Företagarnas Riksorganisation,

Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund att

namnet för de blivande privata aktiebolagen inte skall behöva

ändras på grund av det förslag till ny lagstiftning för

aktiebolagen som nu presenterats.

Genom att namnet ändras för de betydligt färre blivande

publika aktiebolagen uppfylls EUs krav på särskiljningsförmåga

mellan bolagsformerna. En sådan lösning har också valts i

Finland. Detta bör riksdagen ta fasta på. Direktiven gäller

efter uppdelningen av aktiebolagen i två kategorier endast de

publika bolagen. Överhuvudtaget bör utskottet noga undersöka om

dessa krav bör införas. Den som vill investera i ett publikt

bolag, torde upptäcka att bolaget är publikt, även om "pub" inte

anges i namnet.

Sverige bör med hänvisning till EU alltså inte ändra

vedertagna och inarbetade beteckningar som inte behöver ändras,

om inte ändringen föranleds av några påvisade missförhållanden.

Visar det sig senare att sammanblandning uppstår och att detta

beror av att firman för de privata bolagen inte ändrats bör i så

fall ett tillägg då göras. Dessförinnan finns ingen anledning

att i detta avseende anpassa aktiebolagslagen.

Remissyttranden över det i proposition 1993/94:196 framlagda

förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt gäller

bolagens firmabeteckningar jämte motion 1993/94:L15

Bilaga 4

På lagutskottets begäran har yttrande över propositionen

avgivits av Kommerskollegium, Finansinspektionen,

Riksskatteverket, Stockholms universitet Juridiska

fakultetsnämnden, Konkurrensverket, Patent- och

registreringsverket, Finansbolagens Förening, Föreningen

Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation,

Grossistförbundet Svensk Handel, Stockholms Fondbörs AB, Svenska

Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska

Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges

advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges

Försäkringsförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges

Redovisningskonsulters Förbund SRF och Värdepapperscentralen VPC

AB. Därutöver har yttrande inkommit från Gemtax AB.

Remissinstanserna har därvid anfört följande.

Kommerskollegium

1). Kommerskollegium anser att båda bolagskategorierna bör ha

tilläggsbeteckning. Anledningen till detta är att om enbart den

ena bolagskategorin åsätts beteckning så kommer begreppet

"aktiebolag" att få en dubbel betydelse. I vissa sammanhang

kommer ordet att beteckna enbart den ena bolagskategorin och i

andra sammanhang kommer den att utgöra en sammanfattande

benämning på bolag i båda kategorierna.

2 a). Kollegiet anser att i de publika aktiebolagens firma bör

ingå antingen beteckningen "publikt aktiebolag" eller

förkortningarna "AB" och "(pu)". I de privata aktiebolagens

firma bör ingå beteckningen "privat aktiebolag" eller

förkortningarna "AB" och "(pr)". "(pu)" och "(pr)" bör för

tydlighetens skull placeras sist i firman. Att kollegiet

föreslår förkortningarna "(pu)" och "(pr)" i stället för

"(priv)" och "(pub)" beror på att dessa förkortningar är

neutrala och inte leder till några onödiga associationer som

både "(priv)" och "(pub)" gör.

2 b). Skall enbart publika aktiebolag ha en tilläggsbeteckning

så bör i deras firma ingå antingen beteckningen "publikt

aktiebolag" eller förkortningen "PAB".

2 c). Skall enbart privata aktibolag ha en tilläggsbeteckning

så bör i deras firma ingå antingen beteckningen "privat

aktiebolag" eller förkortningen "PAB".

För det fall man skulle komma fram till att enbart den ena

bolagskategorin skall ha tilläggsbeteckning, så bör de publika

bolagen ha sådan. Dessa bolag lär rimligen ha ett eget intresse

av att utåt visa att de är publika. Däremot kan man tänka sig

att en del privata bolag, för det fall enbart dessa skall

använda tilläggsbeteckning, i bedrägligt syfte eller av slarv

"glömmer bort" att använda sin tilläggsbeteckning och på så sätt

ger intrycket av att vara publika.

Finansinspektionen

Finansinspektionen anser att kravet i artikel 1 i EG:s s.k.

kapitaldirektiv (77/91/EEG) på särskiljande beteckning mellan

olika bolagsformer är uppfyllt genom att en av de två nya

bolagsformerna har ett särskilt tillägg till sin firma utöver

beteckningen aktiebolag. Enligt inspektionens uppfattning är det

av störst värde som upplysning till allmänheten att privata

bolag har en särskild tilläggsbeteckning bl.a. med hänsyn till

att dessa bolag inte har samma krav på informationsgivning och

insyn som publika marknadsnoterade bolag. För de privata

aktiebolagen kan vi i Sverige vidare fritt införa andra regler

eftersom EG:s bolagsdirektiv gäller endast för de publika

aktiebolagen. Inspektionen förordar därför att endast kategorin

privata aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning. Denna bör

vara "privat" eller "priv" i firmanamnet.

I fråga om vilken eller vilka tilläggsbeteckningar som skall

finnas vid olika alternativa lösningar ansluter sig inspektionen

till förslagen på beteckningar och förkortningar enligt

propositionen. Inspektionen anser vidare att det är en viktig

upplysning för allmänheten och bolagens kunder att även privata

bolags firma, säte och organisationsnummer anges på brev,

fakturor och orderblanketter. Bolagen bör emellertid ha en

rimlig övergångstid för att kunna minska kostnaderna för

anpassningen till de nya kraven.

Riksskatteverket

Sammanfattning

Fråga 1. Enligt RSV:s mening bör tilläggsbeteckningen endast

avse de publika aktiebolagen.

Fråga 2.a) Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha

beteckningen publikt i firman eller tillägget (pub) sist i

firman och privata bolag endast få ha tillägget (pr) sist i

firman.

Fråga 2.b) Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha

beteckningen publikt i firman eller tillägget (pub) sist i

firman.

Fråga 2.c) Enligt RSV:s mening bör privata bolag endast få

ha tillägget (pr) sist i firman.

Fråga 1. Skall båda eller endast endera av

bolagskategorierna ha tilläggsbeteckning?

-- Enligt RSV:s mening bör tilläggsbeteckningen endast avse

de publika aktiebolagen.

Enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska

personer m.fl. ska RSV föra ett register över tilldelade

organisationsnummer. RSV för även det centrala skatteregistret.

Båda dessa register innehåller samtliga av PRV registrerade

aktiebolag.

Vid nyregistrering av ett aktiebolag skrivs ett meddelande om

tilldelat organisationsnummer ut av RSV. Detta distribueras utan

kostnad till bolaget. Särskilt bevis kan utfärdas vid ansökan

(se bilaga 1). Sådant bevis är avgiftsbelagt enligt

avgiftsförordningen (1992:191).

RSV får varje vecka från PRV avisering om de förändringar som

skett i aktiebolagsregistret. Aviseringarna medför en del

manuellt arbete på skattemyndigheterna (SKM). Vid ändring av

firman ska SKM registrera nya s.k. sökord. Dessa används då man

med hjälp av namn på ett aktiebolag vill söka reda på

organisationsnumret. Om sökord saknas eller är felaktigt

försvåras möjligheten att med enbart namnet ta reda på ett

bolags organisationsnummer. Rutinerna för att på detta sätt söka

reda på organisationsnummer används dagligen i stor omfattning

av SKM.

PRV får betalt för de aviseringar som man gör till RSV.

Betalningen baseras på det antal uppgifter som aviseras. Om

samtliga bolag ska ändra firma innebär detta en fördyring för

skatteförvaltningen dels genom extraarbetet med sökordssättning

dels genom ökad betalning till PRV för aviserade firmaändringar.

Enligt 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ett

momsregistrerat företag ange sitt registreringsnummer på sina

fakturor. Registreringsnumret består av länskod,

organisationsnummer och löpnummer (ex. 12-556999-9999-01).

Löpnumret behöver dock inte anges i fakturorna. Företag, som

inte är momsregistrerade, ska ange sitt organisationsnummer på

fakturorna. Om Sverige ansluter sig till EU ska alla

momsregistrerade företag, som exporterar varor till eller

importerar varor från ett annat EU-land, ersätta länskoden i

sitt momsregistreringsnummer med ett landstillägg (ex.

SE556999999901).

I detta sammanhang ska löpnumret anges.

De publika bolagen är sannolikt både momsregistrerade och har

export-/importverksamhet med något EU-land. De kommer därför att

"tvingas" ändra sina fakturor vid Sveriges ev. inträde i EU.

Fråga 2.a) Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas

under förutsättning att såväl publika som privata aktiebolag

skall ha en tilläggsbeteckning?

Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha beteckningen

publikt i firman eller tillägget (pub) sist i firman.

Det kommer endast att finnas ett begränsat antal publika

aktiebolag. Det beräknas inte vara något större merarbete för

SKM att åsätta dessa ändrade sökord.

Enligt RSV:s mening bör privata bolag endast få ha tillägget

(pr) sist i firman.

Om tilläggsbeteckningen läggs sist i firman behöver inga nya

sökord sättas. Dessa firmaändringar kan emellertid inte -- utan

tillfälliga ändringar i ADB-systemen -- skiljas från "riktiga"

ändringar.

Fråga 2.b) Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas

under förutsättning att endast publika aktiebolag skall ha en

tilläggsbeteckning?

Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha beteckningen

publikt i firman eller tillägget (pub) sist i firman.

Fråga 2.c) Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas

under förutsättning att endast privata aktiebolag skall ha en

tilläggsbeteckning?

Enligt RSV:s mening bör privata bolag endast få ha tillägget

(pr) sist i firman.

RSV:s förslag till alternativ lösning

Det är inte helt osannolikt att det uppkommer behov av att i

masshantering kunna skilja på publika och privata aktiebolag.

Detta kan t.ex. avse riktad information till en av kategorierna.

Att endast göra detta med hjälp av firman är inte

tillförlitligt. I skatteregistret har varje juridisk person

åsatts en kod för juridisk form. Koden för aktiebolag är 49. Om

man låter den ena typen av bolag behålla sin nuvarande kod och

ger den andra typen en ny kod skapas gynnsamma förutsättningar

för att ADB-mässigt kunna skilja på de olika typerna.

Det är inte nödvändigt att låta firmabeteckningen innehålla

information om ett aktiebolag är publikt eller privat. I stället

skulle man kunna skapa en särskild kod motsvarande den för

juridisk form som ger upplysning om detta. Förslaget till

aktiebolagslagens 16 kap. 4 § skulle då kunna få följande

lydelse

Ett aktebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange

bolagets firma, typ av aktiebolag (publikt eller privat),

den ort där styrelsen har sitt säte samt bolagets

organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har

trätt i likvidation, skall också detta anges.

Stockholms universitet Juridiska fakultetsnämnden

I alla EU-länder förekommer två typer eller två kategorier av

aktiebolag. Denna uppdelning återfinns också i de bolagsdirektiv

som rådet har antagit. Vissa direktiv är tillämpliga på båda

typerna eller kategorierna av bolag, andra är bara tillämpliga

på en.

Då i flera hänseenden olika regler gäller för de båda typerna

eller kategorierna av bolag är det viktigt att det av bolagens

firmor framgår vilken typ eller kategori av bolag det är fråga

om. I art 1 p 1 i andra bolagsdirektivet, som bara gäller

"stora" eller publika aktiebolag, föreskrivs därför att

"(n)amnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av

en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra

bolagsformer."

Av stadgandets lydelse följer att den nationella lagstiftaren

själv kan bestämma vilken bolagskategoris firmor som skall

ändras eller förses med något tillägg. Väljer riksdagen att

behålla de privata bolagens firmor oförändrade måste de publika

bolagens firmor förses med något tillägg. Det är dock också

möjligt att låta de publika aktiebolagen få behålla sina firmor

medan alla privata bolag t ex byter ut ordet aktiebolag (AB) mot

någon annan beteckning. Det är således inte nödvändigt att båda

bolagskategoriernas firmor förses med tillägg.

Vilken lösning som väljs blir rimligen beroende av olika

praktiska överväganden såsom hur många bolag som måste

komplettera sin firma, vilken kategori av bolag som har lättast

att ändra sina firmor och vilka negativa effekter en ändring

typiskt sett får för de olika kategorierna.

Andra bolagsdirektivet ger inte någon vägledning när det

gäller att bestämma hur tilläggsbeteckningen skall utformas. Av

direktivet följer endast att tillägget måste uppfylla kravet att

särskilja bolag av de olika kategorierna. Det finns inte någon

särskild tilläggsbeteckning som fakultetsnämnden förordar.

Konkurrensverket

1. Skall båda eller endast endera av bolagskategorierna ha

tilläggsbeteckning?

Konkurrensverket anser att endast endera av bolagskategorierna

skall ha tilläggsbeteckning.

En ändring av firmabeteckningen medför kostnader för de

berörda företagen. Såvida inte andra starka skäl talar för att

båda bolagskategorierna skall ha tilläggsbeteckning anser

Konkurrensverket således att kostnaderna minimeras om endast en

bolagskategori skall ha en tilläggsbeteckning. Enligt

Konkurrensverket bör införandet av ett krav på

tilläggsbeteckning vara förenat med en generöst tilltagen

övergångstid.

I regeringens proposition 1993/94:196 s. 77) anförs att en

ordning där endast bolag av den ena kategorin åsätts en särskild

beteckning, medan bolag i den andra kategorin benämns enbart

"aktiebolag" inte kan anses uppfylla kravet på tydlighet.

Konkurrensverket anser att kravet på tydlighet är uppfyllt även

om en bolagskategori åsätts en tilläggsbeteckning och att det

även med en sådan ordning tillräckligt tydligt framgår om

företaget i fråga tillhör den ena eller den andra kategorin.

Med hänsyn till detta svar på lagutskottets fråga finner

Konkurrensverket skäl att även anföra följande beträffande

frågan om vilken bolagskategori som enligt verket bör åsättas

tilläggsbeteckning.

Det finns i och för sig skäl som talar för att de stora

bolagen, dvs. de bolag som väljer att bli publika, får särskilt

höga kostnader av att behöva göra en tilläggsbeteckning till sin

firma.

Enligt Konkurrensverket har emellertid de stora publika

bolagen bättre ekonomiska förutsättningar än de privata bolagen

att bära de kostnader som kan förväntas följa av en

tilläggsbeteckning. De bolag som kan förväntas välja att

tillhöra kategorin privata bolag är antalsmässigt långt fler än

de som kan förväntas välja kategorin publika bolag. Det i

Finland framlagda förslaget till aktiebolagslag innebär att

enbart de bolag som motsvarar publika bolag får en särskild

beteckning. En ordning där enbart de publika bolagen åsätts en

särskild tilläggsbeteckning synes bättre överensstämma med det

s.k. kapitaldirektivet (77/91/EEG) än en ordning där enbart de

privata åsätts en särskild tilläggsbeteckning.

2. Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas under

förutsättning a) att såväl publika som privata aktiebolag skall

ha en tilläggsbeteckning? b) att endast publika aktiebolag skall

ha en tilläggsbeteckning? c) att endast privata aktiebolag skall

ha en tilläggsbeteckning?

Utformningen av tilläggsbeteckningen har från

konkurrenssynpunkt inte någon större betydelse.

Konkurrensverket anser emellertid, under förutsättning att

endast publika aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning, att

det i de publika aktiebolagens firma skall ingå antingen

beteckningen "publikt aktiebolag" eller förkortningen "PAB". När

endast en bolagskategori skall åsättas tilläggsbeteckning anser

Konkurrensverket att kravet på tydlighet är tillfyllest med

denna beteckning. Dessutom har samma beteckning föreslagits i

Finland.

Patent- och registreringsverket

Frågan om hur tilläggsbeteckningarna skall utformas för att

särskilja de två aktiebolagskategorierna har Patent- och

registreringsverket (PRV) belyst i sitt remissvar över

Aktiebolagskommitténs delbetänkande (SOU 1992:83)

Aktiebolagslagen och EG. PRV ser ingen anledning att nu

modifiera sitt ställningstagande i firmafrågan.

PRV menar alltså att det bör vara tillräckligt med

obligatoriska firmatillägg för de publika aktiebolagen och att

standardförkortningen för dem bör vara "(publ)" och inte

"(pub)".

Utskottet har i remissen fäst uppmärksamheten på art. 1.1 i

EG:s andra bolagsdirektiv (77/91/EEG). PRV vill, med hänvisning

till sista stycket i den åberopade bestämmelsen, anmärka att det

där ställs krav på särskild beteckning för de bolag som omfattas

av direktivet men, naturligt nog, inte för andra bolag. Av de

svenska aktibolagstyperna skall de publika bolagen falla under

direktivets tillämpningsområde. Det blir därför ofrånkomligt att

introducera särskilda firmatillägg för dessa publika bolag.

PRV kan däremot inte se någon väsentlig nackdel med att de

privata aktiebolagen får verka utan särskild tilläggsbeteckning.

En obligatorisk firmaändring för alla de aktiebolag som står

utanför aktiemarknaden skulle däremot lätt kunna framstå som en

kostsam byråkratisk överloppsgärning. Även om själva

registreringsåtgärden inte skulle belasta ett bolag ekonomiskt

-- utan främst föranleda praktiska problem för PRV -- så uppstår

behov för bolagen att ändra firmatryck i brevpapper, broschyrer

m.m.

Eftersom beslut i riksdagen kan väntas först någon gång under

hösten 1994 med ikraftträdande den 1 januari 1995, vill PRV peka

på några särskilda komplikationer som kan uppstå.

Skulle riksdagen stanna för att samtliga bolag, privata såväl

som publika, skall ha obligatoriska tilläggsbeteckningar, kommer

PRV att ha mycket kort tid till förfogande för de nödvändiga

registreringsåtgärderna. PRV ser inga andra praktiska

möjligheter än att vid årsskiftet automatiskt foga

tilläggsbeteckningen "(priv)", eller motsvarande, till firmorna

för alla de aktibolag som då inte anmält och fått registrerad

status som publikt bolag. För att en sådan obligatorisk

massändring av firmor skall kunna genomföras friktionsfritt är

det önskvärt att övergångsbestämmelser undviks som ger bolagen

särskilda möjligheter att redan före ikraftträdandet anmäla att

ordet "privat" tagits in i firman. Övergångsbestämmelser med

sådan innebörd skulle medföra risk för en massanhopning av

anmälningar under de sista veckorna före årsskiftet, något som

alldeles i onödan skulle försvåra PRV:s hantering.

Det finns även anledning att peka på problem som kan uppstå

för aktiemarknadsbolag och för de bolag som, utan att vara

aktiemarknadsbolag, beslutat om att vara publika bolag från och

med den 1 januari 1995 och fått detta registrerat under sista

halvåret 1994 med stöd av punkt 1 andra stycket

övergångsbestämmelserna. Närmare bestämt kan problem uppstå för

de av dessa bolag som vill ta in ordet publikt i firman (och

därmed vill undvika faställd förkortning) och som beslutar om

sådan firmaändring vid bolagsstämma kanske under november eller

december 1994. Den försening som uppstått i lagstiftningsärendet

kan leda till att ärenden om namnändring anmäls sent till PRV.

Även om PRV kommer att satsa för fullt på att klara

registreringen av det nya namnet, kan det inträffa att ärendet

är bristfälligt och att registrering därför inte kan ske förrän

efter komplettering. Det kan komma att medföra att registrering

sker först efter årsskiftet 1994/95.

I sådana fall blir följden att PRV vid årsskiftet sist i

bolagets firma lägger till den förkortning för publika bolag som

riksdagen kan komma att besluta om. Denna förkortning tas sedan

bort i och med att PRV registrerar den anmälda namnändringen,

där ordet publikt ingår i firman.

Publika bolag som inte vill ha den förkortning som kan bli

aktuell i firman utan i stället vill besluta om att ta in ordet

publikt i bolagets namn får begränsad tid på sig för att planera

och hålla bolagsstämma. Dessutom kostar det stora pengar för

aktiemarknadsbolag att hålla extra bolagsstämma.

En möjlig lösning vore därför att ge de publika bolagen en

övergångstid på förslagsvis 6 månader. Flera bolag skulle med en

sådan lösning kunna ta upp namnfrågan på ordinarie bolagsstämma

under våren 1995. Denna lösning har emellertid flera nackdelar.

Bl.a. kommer det inte direkt framgå av firman att bolaget är ett

publikt aktiebolag.

För att ge de publika bolagen handlingsutrymme så att de utan

att dra på sig stora kostnader kan undvika att få en oönskad

förkortning lagd till firman föreslår PRV att beslut om att

lägga till ordet publikt någonstans i firman skall under en

övergångstid få fattas av styrelsen. Även om detta normalt är

ett bolagsstämmobeslut, menar PRV att styrelsen i detta

speciella fall skulle kunna få fatta beslutet om namnändring och

låta registrera det enligt gängse regler. Styrelseprotokoll får

då ersätta bolagsstämmoprotokoll i registreringsärendet.

Eventuellt kan det nu föreslagna förfarandet kompletteras med en

bestämmelse att namnfrågan skall tas upp på nästa ordinarie

bolagsstämma som då skall bekräfta styrelsens beslut.

Det kan inte uteslutas att många aktiebolag kommer att anmäla

att bolaget vill bli publikt bolag så snart som namnfrågan

klarnat. Det gäller bolag som har 500 000 kr eller mera i

aktiekapital. PRV har märkt ett ökat intresse från dessa bolag

att bli publika, kanske av statusskäl. Detta kan innebära att

betydligt flera än något enstaka tusental bolag kan vilja bli

publika bolag. Det är därför inte säkert att PRV kommer att

hinna registrera alla dessa ärenden före årsskiftet.

Konsekvensen här blir att bolaget kommer att tills vidare

betraktas som ett privat aktiebolag och får beteckningen för

detta lagd till firman, trots att bolaget före årsskiftet har

anmält beslut om att bli publikt bolag per den 1 januari 1995.

Detta är ett förhållande som kanske kan accepteras eftersom det

inte rör sig om bolag vars aktier i dagsläget är föremål för

handel på börs etc.

Slutligen vill verket, bl.a. mot bakgrund av uppgifter i

motionen 1993/94:L15, erinra om att någon registreringsavgift

inte behöver betalas för de fall där PRV automatiskt lägger till

förkortningar för publikt eller privat bolag i firman. Önskar

bolaget ta in ordet publikt eller privat i namnet, skall

registeringsavgiften vara 800 kr.

Finansbolagens Förening

I propositionen föreslås att aktiebolagen skall delas in i

två kategorier, publika aktiebolag och privata aktiebolag. De

publika aktiebolagen skall, till skillnad från de privata

aktiebolagen, kunna vända sig till allmänheten för

kapitalanskaffning. Aktiekapitalet skall i ett publikt

aktiebolag uppgå till minst 500.000 kr och i ett privat till

minst 100.000 kr. I firman för publika aktiebolag skall ordet

"publikt" eller förkortningen "pub" ingå medan motsvarande för

ett privat aktiebolag skall vara "privat" eller "priv". Detta

för att de nya bolagsformerna skall kunna särskiljas.

Företagarnas Riksorganisation har, med instämmande av

Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund,

anfört att inte de blivande privata aktiebolagen utan endast de

publika aktiebolagen skall ange sin bolagskategori i firman.

Motsvarande synpunkter har anförts i motionen 1993/94:L15.

Sveriges Industriförbund har anfört att endast de privata

aktiebolagen skall ha en tilläggsbeteckning i firman och att

denna skall vara "PR". Vidare har föreslagits att alla bolag som

vid lagens ikraftträdande är aktiemarknadsbolag automatiskt

skall bli publika bolag.

Finansbolagens Förening är av uppfattningen att EGs andra

bolagsdirektiv bör tolkas som att minimidirektiv.

En inarbetad firma representerar stora räcker såväl monetärt

som i form av goodwill. Betydelsen av att behålla bolagets firma

ograverad torde vara särskilt stor inom större aktiebolag, vilka

vanligen är verksamma inom exportindustrin. Dessa bolag svarar

också för en betydande del av omsättning och sysselsättning i

näringslivet. Även mindre bolag har behov av att inte den

inarbetade firman ändras.

Mot bakgrund härav och då firmaändring är förenat med

avsevärda kostnader, såväl kortsiktigt som långsiktigt och

oavsett bolagskategori, förordar Finansbolagens Förening en

ordning där det inte av firman utan genom särskild markering i

bolagsregistret skall framgå vilken kategoritillhörighet ett

bolag har. Sådan registrering kan ske efter anmälan av bolaget.

En sådan åtgärd är enligt föreningens förmenande fullt

tillräcklig eftersom det för tredje man saknar såväl praktisk

som juridisk betydelse att kategoritillhörigheten framgår av

firman.

Framställning

I anslutning till vad som i propositionen 1993/94:196 och

Lagutskottets betänkande 1993/94:LU32 anförts om aktiebolags

rättighet eller möjlighet att refinansiera verksamheten genom

att vända sig till allmänheten får föreningen uppmärksamma

Lagutskottet på vad som är föreskrivet avseende

kreditmarknadsbolag.

Av 3 kap 1 § andra stycket lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag framgår att sådana bolag i sin verksamhet

får låna upp medel, bl a genom att ge ut obligationer och andra

jämförbara fordringsrätter.

Bestämmelsen tillkom efter det att finansbolagens

upplåningsmöjligheter förändrades genom att de s.k.

marknadsbevisprogrammen praktiskt taget helt raderades ut i

följd av den s.k. finanskrisen år 1990. Bestämmelsens syfte var

och är att finansbolagen skall kunna få till stånd en oberoende

finansiering av sin verksamhet (jfr prop 1990/91:154).

Möjligheten och rättigheten till refinansiering på detta sätt,

som bl.a. omfattade såväl bostadsinstitutens som finansbolagens

verksamhet, överfördes därefter till kreditmarknadsbolagslagen.

Genom regeringens och Lagutskottets förslag till lag om

ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 1 kap 4 § förvägras

kreditmarknadsbolagen att använda sig av en kodifierad rättighet

såvida de inte ombildas till publika bolag. Finansbolagens

Förening finner anmärkningsvärt att lagstiftaren på detta sätt

först tillskriver kreditmarknadsbolagen en rättighet för att

därefter ändra förutsättningarna för dess utnyttjande.

Av propositionen och Lagutskottets betänkande (s 75 respektive

s 10) kan utläsas att gränsen mellan de båda bolagskategorierna

bör dras på ett sådant sätt att reglerna för de publika bolagen

i allmänhet kommer att gälla för större företag med stor

ägarspridning.

Med andra ord är ägandestrukturen i företagen av avsevärd

betydelse för kategoritillhörighet. Emellertid har flertalet av

de allra största kreditmarknadsbolagen på marknaden

förhållandevis små ägarkretsar, i vissa fall endast ett fåtal

ägare varav en är dominerande. Så är exempelvis fallet

beträffande Volvofinans AB, ABB Credit Finans AB och Telefinans

AB. För att sådana bolag skall få emittera obligationer måste de

således byta från en bolagskategori, vilken företrädesvis är

avsedd för bolag med begränsat antal delägare, till den kategori

som avser bolag med stor ägarspridning.

Det kan inte vara rimligt att sådana bolag som därtill är

kreditinstitut som lyder under särskild tillsyn och är föremål

för särskild reglering skall behöva bli publika bolag för att

kunna använda sig av denna kodifierade rättighet. Mot bakgrund

av att vare sig EES-avtalet eller ett medlemskap i EU medför

någon formell skyldighet för Sverige att införa en ytterligare

bolagsform anser föreningen att det inte föreligger hinder mot

att medge vissa undantag från principen om att endast publika

bolag skall ha möjlighet till kapitalanskaffning genom att vända

sig till allmänheten.

Föreningen instämmer i att behovet av särskilda regler

beträffande bolagets ledning och organisation kan vara större i

fråga om större bolag med vid ägarspridning. Föreningen kan dock

inte finna något som helst samband mellan ett sådant behov och

ett kreditmarknadsbolags rätt att ge ut obligationer för sin

refinansiering.

Som ovan anförts är det ägandestrukturen i bolaget som är av

avgörande betydelse för kategoritillhörighet. Av vad anledning

föranleder detta särskilda regler beträffande

obligationsutgivning?

Mot bakgrund av ovanstående förordar föreningen en ordning med

innebörden att aktiebolag som omfattas av särskild tillsyn,

t.ex. enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag (se även 3

§ kreditmarknadsbolagslagen), skall undantas från kravet på att

byta bolagskategori för att kunna låna upp kapital på ovan

beskrivet sätt, dvs valet av bolagskategori skall av detta skäl

ankomma på sådant aktiebolag inte på lagstiftaren.

För att möjliggöra detta förutsätts att regeringens och

Lagutskottets förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) omarbetas i berörda delar. Förslagsvis sker detta

genom att författningsförslagets 1 kap 4 § ges ändrad lydelse.

Detta låter sig endera göras genom att lokutionen "...

skuldebrev eller" utmönstras ur lagförslaget. Härigenom undantas

emission av obligationer och paragrafens lydelse omfattar endast

sådana värdepapper som direkt eller indirekt knyter an till

ägandet av bolaget. Således skulle lagstiftarens intentioner att

skapa särregler för aktiebolag med stor ägarspridning uppfyllas.

Alternativt intas ett femte stycke vari anges att aktiebolag

som är föremål för särskild tillsyn och har en lagligen reglerad

rättighet att utge skuldebrev skall kunna gör detta även i

egenskap av privat aktiebolag.

Finansbolagens Förening hemställer således om att Lagutskottet

utreder förutsättningarna för ändring av föreliggande förslag

avseende aktiebolagslagen samt presenterar nytt

författningsförslag i enlighet med vad som ovan anförts.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FARs ställningstagande

FAR avstår från att yttra sig.

Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel

och Sveriges Köpmannaförbund

Sammanfattning

Organisationernas uppfattning är att inte någon av

aktiebolagskategorierna skall behöva ha någon tilläggsbeteckning

i firman. Uppfattningen baseras på en såväl formell som en

teleologisk tolkning, dvs tolkning utifrån det övergripande

syftet, av direktiven.

De företag som genom tilläggsbeteckning i firman önska sprida

kännedom om att bolagets aktier spritts bland allmänheten bör

istället erbjudas en frivillig möjlighet att göra detta.

1. Frågan om båda eller endast endera av bolagskategorierna

skall ha tilläggsbeteckning

Kravet på att namnet skall innehålla eller åtföljas av en

beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra

bolagsformer framgår av andra bolagsdirektivet, det s k

kapitaldirektivet. Detta direktiv gäller för publika bolag men

inte för privata bolag. Vidare riktas direktivet uttryckligen

mot bolagsformer, inte företagsformer eller kategorier av bolag.

Sverige kan följaktligen inte anses bryta mot direktivet om vi

låter samtliga aktiebolag behålla nuvarande firma utan krav på

tilläggsbeteckning.

Inledningsvis är det värt notera att skillnaderna mellan de

nya aktiebolagskategorierna inte anses bli större än att de

associationsrättsliga reglerna för dessa bolag kan rymmas inom

en och samma lagstiftning. Detta förhållande antas följaktligen

inte försvåra för den som söker information om vilka regler som

gäller för båda de nya bolagskategorierna. Tilläggsbeteckningar

underlättar heller inte för dem som önskar information om ett

aktiebolag. För båda de nya aktiebolagskategorierna gäller att

offentliga upplysningar tillhandahålls av PRV med hjälp av

bolagets organisationsnummer från ett och samma register,

aktiebolagsregistret. Det är i den identiteten bolagets "akt"

finns registrerad. Någon risk för att personer av olika

nationaliteter som söker information på grund av avsaknad av

tilläggsbeteckning ska komma orsakas rättsförluster eller

olägenheter finns således inte.

Inte heller för investerare och analytiker finns något behov

som motiverar att olika tilläggsbeteckningar tvångsvis införs.

Att tydlighet skulle kräva tilläggsbeteckningar bör således inte

kunna hävdas. Frågan om tilläggsbeteckning får därför i första

hand anses vara av status- och imagehöjande karaktär för vissa

bolag.

Andemeningen i EUs direktiv måste rimligen vara att underlätta

för företag och investerare att mötas. Är informationen värd att

lämna genom tilläggsbeteckning, på brevpapper m m kommer det att

ske frivilligt.

De företag som genom tilläggsbeteckning i firman önskar sprida

kännedom om att bolagets aktier spritts bland allmänheten bör

därför erbjudas en frivillig möjlighet att göra detta.

Det förhållandet att bolagskategorierna inte kommer att

uppfattas som olika bolagsformer styrks av att det i förslaget

till "Lag om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande

omstruktureringar inom EG", SOU 1994:100, med bolag enligt

legaldefinitionen avses svenskt aktiebolag m m. Inte heller i

författningskommentaren omtalas kategorierna utan endast

benämningen aktiebolag används. Eftersom lagförslaget även

behandlar fusioner får det antas att utredningen kommit i

kontakt med Aktiebolagskommitténs arbete.

Skäl

Skälen till att inte någon av de nya bolagskategorierna skall

tvingas att till sin nuvarande firma lägga en tilläggsbeteckning

eller byta förkortning är flera.

Firman, vilken ofta innehåller ordet aktiebolag eller

förkortningen AB, är inte sällan en del av företagets logotyp.

Den är därmed väl inarbetad och noga vald. Logotypen

representerar därigenom också ett stort ekonomiskt värde.

Tvingas bolag ta fram en ny sådan är det en onödig kostnad som

företagen inte uppfattar medför något positivt för dem eller

deras intressenter.

Beteckningen "AB" är praktisk och väl känd. Särskilt för

familjeföretag, vilka i allmänhet är mindre bolag, är

firmanamnet bärare av tradition och stolthet. Även dessa skulle

tvingas ändra firma om båda bolagskategorierna skall ha en

tilläggsbeteckning.

Skyltar, som även de ofta innehåller ordet aktiebolag eller

förkortningen AB, måste sannolikt bytas för att dessa inte skall

anses vilseledande eller missförstånd skall kunna uppkomma. Även

det är en onödig kostnad som inte medför något positivt för

bolagen.

Samtliga aktiebolags bolagsordning måste ändras.

Någon praktisk skillnad i omsättningsbarhet för privata bolags

aktier uppkommer inte i och med uppdelningen i två kategorier.

Endast ett fåtal bolags aktier, förutom de som handlas med på

fondbörsen, omsätts i dag bland allmänheten. Vilka dessa är

torde inte hos någon behöva råda något tvivel om.

I frågan om kostnader bör erinras om att även lagrådet

särskilt påpekade att "en ändring av tryck på brevpapper inte

sällan kan medföra betydande besvär eller kostnader". Därför bör

en tidsbegränsad övergångsbestämmelse övervägas.

Några missförhållanden har inte visats föreligga eller ens

antytts, i vart fall inte som berör de privata bolagen.

Frågan berör enligt PRV cirka 296 000 aktiebolag. Betydligt

färre än 1 000 av dessa kan förväntas bli publika. Det är dessa

som har intresse av att söka sprida sina aktier till

allmänheten. Övriga 295 000 aktiebolag kan förväntas bli privata

bolag. Varken dessa bolag eller deras intressenter kan, som ovan

redovisats, förväntas ha någon nytta av en tilläggsbeteckning.

Tvärtom orsakas de privata bolagen betydande kostnader som inte

kan anses motiverade av att vissa större bolag genom firman

önskar informera om att de bytt kategori och vänder sig till

allmänheten för att söka riskkapital. Andra informationskanaler

finns att tillgå för detta ändamål som inte berör övriga bolag.

Anses bolagskategorierna tvångsvis behövas skiljas åt kan det

i så fall ske genom ett tillägg till organisationsnumret. Så

har, enligt uppgift, frågan om redovisning av moms hanterats.

Avslutningsvis bör erinras om att det finska förslaget i samma

fråga som innebär att bolag som önskar bli publika i så fall

använder tilläggsbeteckningen PAB alltjämt ligger kvar.

Förslaget har inte mött några invändningar från näringslivet och

anses, enligt uppgift från finska justitiedepartementet,

okontroversiellt. Övriga bolag, de privata, behåller

"aktiebolag" eller förkortningen "AB".

Med hänvisning till inställningen i huvudfrågan avstår

organisationerna från att yttra sig i frågan om hur

tilläggsbeteckningarna lämpligen bör utformas under olika

förutsättningar.

Ikraftträdande

Det synes orealistiskt att anta att företagen kan uppfylla

lagens krav redan från kommande årsskifte efter att beslut om

ändringarna först skall fattas av riksdagen. En övergångsperiod

bör därför medges om minst ett år. Detta har även, som nämnts,

påpekats av lagrådet.

Stockholms Fondbörs AB

Enligt Fondbörsens uppfattning är det väl förenligt med det

aktuella EG-direktivet att endast en av de båda

bolagskategorierna erhåller en tilläggsbeteckning. Fondbörsen

föreslår därför att de svenska lagreglerna utformas i enlighet

därmed.

Frågan om vilken kategori som lämpligen bör få en

tilläggsbeteckning och den närmare utformningen av denna ligger

enligt Fondbörsens mening vid sidan av de intressen börsen har

att bevaka. Fondbörsen avstår därför från att yttra sig i denna

del.

Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen

Föreningarna anser det opåkallat att beteckningarna för de

båda bolagsformerna måste tas med i firma resp förkortningar för

de båda bolagskategorierna. Rättslikheten inom t ex den nordiska

aktiebolagsrätten borde enligt föreningarnas uppfattning inte

drivas så långt att detta krav på ganska otympliga förkortningar

vidhålls. Man kan lätt konstatera att de mycket likalydande

förkortningarna prb och pub kan förväxlas. Det borde enligt

föreningarna vara tillräckligt att det av endera

bolagskategoriens firma resp förkortning framgår dess

kategoritillhörighet medan den andra bolagsformen borde få

betecknas med den enkla beteckningen aktiebolag.

Föreningarna var således inne på samma slag av lösningar som

Industriförbundet och Företagarnas Riksorganisation lagt fram

för utskottet, dock utan att då ange vilkendera bolagsformen som

skulle tvingas komplettera sin firmabeteckning med förkortningen

resp vilken som skulle kunna undvara detta.

Till den i yttrandet över aktiebolagskommitténs betänkande

framförda uppfattningen kan nu läggas att föreningarna alltjämt

anser att endast en av bolagsformerna bör tvingas ha en

förkortning i sin firma och att det bör gälla för de privata

aktiebolagen. Visserligen kommer dessa att bli antalsmässigt

långt flera, men det är beträffande denna typ av bolag som olika

begränsningar gäller, t ex rätten att utnyttja kapitalmarknaden

för kapitalanskaffning. Det är därför beträffande dessa bolag

som en "varningssignal" bestående i en förkortning kan vara

motiverad. Till detta kommer att de publika bolagen i många fall

har internationellt inarbetade firmabeteckningar, varför det kan

medföra problem att ändra dessa.

Föreningarna instämmer således i vad Industriförbundet i denna

del anfört i skrivelse till lagutskottet den 20 april 1994,

liksom också i övrigt i vad förbundet anfört i skrivelsen.

När endast tilläggsbeteckning beträffande en bolagskategori

skall förekomma behöver man inte längre vara bunden till

förkortningen priv utan skulle kunna tillåta en enklare

förkortning, varvid det borde kunna stå ett berört bolag fritt

att välja förkortningen PAB eller AB pr.

Om de publika bolagen trots det sagda kommer att nödgas ha en

tilläggsbeteckning i firman bör man välja en förkortning som är

neutral och som inte kan ge upphov till associationer av något

slag. Av detta skäl anser föreningarna att i så fall

förkortningen pbl bör användas i stället för pub.

För att underlätta för bolagen att tillföra en beteckning till

sin firma bör det övervägas om det vore möjligt att PRV med

automatik tillför en sådan. Under alla förhållanden måste

självklart avgiften hos PRV för handläggning av registerändring

av detta slag slopas.

Svenska Kommunförbundet

Svenska Kommunförbundet finner det ändamålsenligt och lämpligt

att aktiebolagen indelas i två kategorier. Vi anser emellertid

att beteckningarna publika och privata aktiebolag -- som hämtats

från lagstiftningen i Storbritannien -- i grunden är missvisande

och ägnade att leda till missförstånd. Adjektivet "publik"

används inte i dagligt tal. Ordet betyder "offentlig" eller

"allmän". Begreppet leder lätt tankarna till "det allmänna" --

dvs. stat och kommun -- , vilket uppenbarligen inte varit

avsikten med lagförslaget. I juridiskt språkbruk brukar man

dessutom med publik egendom avse egendom, vars begagnande

principiellt är öppet för allmänheten (se Sundberg, Allmän

förvaltningsrätt, 1955, sid 33). Även beteckningen "privat" är

vilseledande, eftersom den absoluta merparten av alla offentligt

ägda företag kommer att hänföras till denna kategori. För

allmänheten kommer det att framstå som egendomligt att

exempelvis det av kommunen helägda bostadsföretaget skall ha

ordet "privat" i sin firma. De kontakter vi har haft med

kommuner och kommunala företag i anledning av propositionen

pekar också entydigt på att risken för missförstånd är stor. Vi

är således av uppfattningen att utgångspunkten bör vara att

finna andra benämningar än de av riksdagen beslutade för de båda

bolagskategorierna.

Svenska Kommunförbundet övergår så till de frågeställningar

som lagutskottet särskilt begärt att få belysta.

Svenska Kommunförbundet anser det lämpligaste vara att endast

de privata aktiebolagen åsätts tilläggsbeteckning.

I artikel 1 i EG:s andra bolagsdirektiv, vilket enbart gäller

för motsvarigheten till publika aktiebolag, anges följande:

"Namnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av en

beteckning som skiljer sig från den för andra bolagsformer." Vi

finner att direktivets krav bör vara uppfyllda om endast de

privata aktiebolagen får tilläggsbeteckning. Genom att de

publika aktiebolagen då saknar tilläggsbeteckning skiljer de sig

från de privata. Genom att kalla dessa bolag enbart för

"aktiebolag" skulle man också uppnå bättre överensstämmelse med

kontinentaleuropeiska länder, där begrepp som

"Aktiengesellschaft" och "sociéte anonyme" används för att

beteckna den större aktiebolagskategorin.

Som redan framkommit, förordar Svenska Kommunförbundet att

enbart de privata aktiebolagen åsätts tilläggsbeteckning.

Eftersom ordet "privat" kan leda till missförstånd, föreslår vi

i enlighet med vad Patent- och registreringsverket tidigare

föreslagit i stället benämningen "begränsat" aktiebolag med

förkortningen "begr". Den större aktiebolagskategorin skulle

således benämnas "aktiebolag" och den mindre kategorin

"begränsat aktiebolag". Behålls benämningen "privat" bör

förkortningen vara "pr".

Svenska Kommunförbundet har i övrigt ingen erinran mot

förslaget.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Revisorsamfundet anser att båda bolagskategorierna bör ha

tilläggsbeteckning i den mån det är nödvändigt att alls ha

tilläggsbeteckningar. Regeringens överväganden i prop

1993/94:196 (avsnitt 5.3) om tilläggsbeteckningar tillstyrks i

allt väsentligt av revisorsamfundet, frågan om benämningar

behandlas i det följande.

Härutöver vill revisorsamfundet anföra följande med anledning

av vad som främst anförs i de remitterade skrivelserna.

Ändringarna i aktiebolagslagen innebär att en kategoriindelning

av aktiebolagen införs, starka skäl kan anföras för att detta

bör komma till uttryck i bolagets firma. Med hänsyn till de skäl

som anförs av såväl Industriförbundet som Företagarnas

Riksorganisation m.fl. organisationer mot att någon av formerna

skall ha tilläggsformer anser revisorsamfundet att det kan

finnas skäl att överväga om kategoriindelningen behöver komma

till uttryck i bolagets firma, en möjlighet skulle kunna vara

att knyta tilläggsbeteckningen till bolagets

registreringsnummer.

Däremot anser revisorsamfundet inte att någon av

organisationerna anfört tillräckliga skäl för att enbart den ena

kategorin skall ha tilläggsbeteckning. Tvärtom har en sådan

ordning betydande nackdelar. Genom att Sverige valt att införa

en kategoriindelning och inte två bolagsformer är det tydligare

om kategoritillhörigheten anges för båda formerna, detta har

särskild betydelse internationellt för att undvika förväxlingar

med förhållandena i de länder som valt att införa två

bolagsformer (t.ex. Danmark, Frankrike och Tyskland). Den

omständighet att Finland valt endast ha tilläggsbeteckning på

publika bolag utgör dessutom ett starkt skäl mot att endast ha

tilläggsbeteckningar på privata bolag som Industriförbundet

förordar. Härtill kommer de praktiska konsekvenserna av att

tilläggsbeteckningarna åtminstone i dagligt tal torde komma att

utelämnas i viss utsträckning. Om endast en form har

tilläggsbeteckning innebär detta en större risk för förväxlingar

än om båda har det eftersom det i det senare fallet klart

framgår att firman inte har angetts fullständigt.

Revisorsamfundet delar dock organisationernas uppfattning att

övergångstiden i förslaget inte är tillräcklig för att undvika

merkostnader och byråkratiskt krångel för företagen. Med hänsyn

härtill förordar revisorsamfundet att företagen under en

förhållandevis lång övergångstid skall kunna använda den gamla

firman för att på så sätt kunna undvika kostnader för nytryck av

trycksaker, brevpapper och dylikt.

Revisorsamfundet anser att regeringens förslag till

benämningar är väl avvägda. Mot bakgrund av att Norge valt att

föreslå tillägget "offentlig" för de publika bolagen finns

anledning att överväga en ändrad tilläggsbeteckningen från

publik till offentliga. Ytterligare ett skäl skulle kunna vara

att det härigenom blir enklare att finna adekvata förkortningar

som särskiljer tilläggen. Revisorsamfundet anser dock inte att

skälen är så starka att en ändring av tilläggsbeteckningen är

nödvändig.

När det gäller förkortningar anser revisorsamfundet att det

väsentliga är att "AB" ingår i förkortningen med tillägg för

några bokstäver för att ange tilläggsform. När det gäller de

föreslagna tilläggen anser revisorsamfundet på de skäl

Industriförbundet anger att "pr" bör användas framför "priv".

Sveriges advokatsamfund

1. Tilläggsbeteckning för båda eller endast endera av

bolagskategorierna

Samfundet anser att aktiebolagslagen skall föreskriva

tilläggsbeteckning endast för publika aktiebolag.

Enligt samfundets mening överensstämmer detta bäst med

innehållet i artikel 1. i EGs andra bolagsdirektiv. Den nämda

artikeln -- liksom hela andra direktivet -- gäller för publika

bolag men inte för den bolagskategori som i propositionen

benämns privata aktiebolag. Det är i och för sig tillräckligt

att endast s k publika aktiebolag i sin firma har beteckning som

skiljer dem från andra bolagsformer.

Det förhållandet att de publika aktiebolagen är de som får

söka sprida sina aktier m m till allmänheten och över huvud

söka erhålla riskkapital etc hos allmänheten, har betydelse för

frågan om krav på tilläggsbeteckning. Även det förhållandet att

de aktiebolag som för närvarande har ett aktiekapital över

500.000 kr utgör knappt 20.000 medan antalet övriga aktiebolag

uppgår till omkring 260.000 bör tillmätas vikt vid bedömningen

av om tilläggsbeteckning skall anges för bara den ena av

bolagskategorierna eller för dem båda. Även kostnadsskäl talar

för att tilläggsbeteckning föreskrivs endast för den ena

bolagskategorin. Då antalet publika bolag kommer att bli

betydligt lägre än antalet privata bolag är det alltså också

från ekonomisk synpunkt rimligast att krav på tilläggsbeteckning

föreskrivs endast för de publika bolagen.

Samfundet har alltså samma principiella uppfattning i denna

fråga som samfundet angett redan vid sitt yttrande över

aktiebolagskommitténs förslag. (Yttrandet bifogas.)

I propositionen anges (sid 77): "Regeringen anser det

överhuvudtaget vara mycket angeläget att bolagens beteckningar

på ett tydligt sätt ger uttryck för vilken kategori det enskilda

bolaget tillhör. En ordning där endast bolag av den ena

kategorin åsätts en särskild beteckning, medan bolag i den andra

kategorin benämns enbart "aktiebolag" kan inte anses uppfylla

kravet på tydlighet. En sådan ordning skulle dessutom på ett

olyckligt sätt ge begreppet "aktiebolag" en dubbel betydelse. I

vissa sammanhang skulle det sålunda beteckna enbart bolag i den

ena kategorin och i andra sammanhang skulle det utgöra en

sammanfattande benämning på bolag i båda kategorierna.

Till detta vill samfundet anföra följande.

Inledningsvis kan konstateras att vi i Sverige redan i dag för

vissa bolag, nämligen handelsbolag, har den ordning som

propositionen vill undvika. "Handelsbolag" är i dag den i lag

givna beteckningen på dels kommanditbolag, dels

handelsbolag som inte är kommanditbolag. Begreppet

"handelsbolag" har således en dubbel betydelse, syftande på två

olika kategorier bolag. Såvitt samfundet har sig bekant har

denna ordning inte vållat några påtagliga besvär i det praktiska

livet.

Så långt frågan om att begreppet har en dubbel betydelse.

Nästa fråga är om det är påtagliga nackdelar med att det

dubbeltydiga begreppet kan finnas i båda bolagskategoriers

firma, men i den ena utan tillägg. Så kan, åtminstone

teoretiskt, fallet vara med handelsbolagen. Man kan nämligen

tänka sig att ett kommanditbolag i sin firma har, utöver ordet

"kommanditbolag", ordet "handelsbolag". Detta skulle knappast

kunna anses vilseledande, eftersom bolaget ju, enligt lagens

beteckning, är ett handelsbolag. Nu torde detta emellertid vara

ovanligt, om det ens förekommer, och några säkra slutsatser

härav kan därför knappast dragas.

Emellertid menar samfundet att i propositionen överskattas

betydelsen av tydlighet i firmabeteckningar när där framhålls

att envar av kategorierna av aktiebolag skall ha en

tilläggsbeteckning. Den viktigaste upplysningen firman anger är

att bolaget är ett aktiebolag; med allt vad det innebär om

ansvar för skulder etc. De skillnader som skulle finnas mellan

ett publikt aktiebolag och ett privat aktiebolag är inte av den

arten att det har någon betydelse i de vanligaste förekommande

affärskontakter (eller andra kontakter) utomstående, dvs

firmaläsaren, har med ett aktiebolag. De situationer, där

skillnaderna har betydelse, torde vara så speciella att

firmaläsare som är involverade i dessa situationer får förväntas

ha kapacitet att komma ihåg att ett aktiebolag som inte har

någon tilläggsbeteckning är ett privat aktiebolag.

I ett avseende skulle man kunna tänka sig att skillnaden har

betydelse i även vanliga affärskontakter, nämligen skillnaden i

lägsta aktiekapital. Tilläggsbeteckningen "privat" eller

"(priv)" skulle då utgöra en varningssignal: "OBS! Detta

aktiebolags lägsta aktiekapital kan vara endast 100.000 kronor!"

Samfundets erfarenhet av det praktiska affärslivet föranleder

emellertid antagandet att de problem som kan uppstå pga att ett

aktiebolag har endast 100.000 kronor i aktiekapital, inte

undanröjs av tilläggsbeteckningen "(priv)". Den oförsiktige lär

inte bry sig om den. Den försiktige lär inte heller bry sig om

den, eftersom den är otillräcklig som underlag för att bedöma

risken av att göra affärer med aktiebolaget.

Sammanfattningsvis menar samfundet att tydligheten inte

fordrar att det finns en tilläggsbeteckning i firman för även

privata aktiebolag.

Samfundet vill också hänvisa till att en ordning, där endast

det publika aktiebolaget har tilläggsbeteckning skulle

överensstämma med förhållandena i Storbritannien och Irland.

Såvitt samfundet har sig bekant har den ordningen där inte

orsakat några problem.

2. Tilläggsbeteckningens utformning i olika alternativ

Samfundet vidhåller sin uppfattning redovisad i sitt yttrande

över aktiebolagskommitténs förslag. Samfundet förordar således

att tillägget skall var "PAB" (dvs publikt aktiebolag). I

propositionen har gjorts gällande att förkortningen inte är

tillräckligt klargörande mot bakgrund av att regeringen förordar

att den andra kategorin av bolag benämns privata bolag. Denna

invändning bortfaller -- eller minskar i vart fall betydligt i

styrka -- för det fall att ingen tilläggsbeteckning föreskrivs

för privata aktiebolag. Samfundet pekar på att i Storbritannien

beteckningen plc står för public limited company. I "plc" skulle

"p" kunna tänkas stå för "private" likaväl som "public", men

enligt vad samfundet har sig bekant har detta inte orsakat några

problem.

För det fall det av samfundet framlagda förslaget "PAB" inte

skulle genomföras, vill samfundet anföra följande.

Tilläggsbeteckningen bör utformas så att den inte

internationellt ger anledning till missförstånd eller till

vantolkningar. Av den anledningen finner samfundet det vara

mindre välbetänkt att för publika bolag använda en förkortad

tilläggsbeteckning såsom "pub" eller liknande.

Tilläggsbeteckningen för publika aktiebolag bör vara antingen

ordet "publikt" eller förkortningen "(publ)", vilket sistnämnda

bör utgöra firmans avslutningsord, på motsvarande sätt som

förkortningen "plc" ingår i ett engelskt publikt bolags firma.

Därest även privata aktiebolag anses böra ha en

tilläggsbeteckning torde denna böra utformas på det sätt som i

propositionen angetts, i brist på bättre alternativ. Det

förhållandet att förkortningen "(priv)" kan ge anledning till

icke önskvärda associationer på det sätt som angetts i

Industriförbundets skrivelse till Lagutskottet den 20 april

1994, talar för att man bör undvika att ha särskild

tilläggsbeteckning för de privata aktiebolagen.

Även den av Industriförbundet föreslagna tilläggsbeteckningen

"pr" synes ha mindre särskiljande karaktär, vilket har betydelse

i det fall att såväl publika som privata aktiebolag skall ha

tilläggsbeteckning. Däremot torde denna förkortning kunna

förekomma om Riksdagens beslut slutligt blir att endast privata

aktiebolag skall ha tillägsbeteckning.

Samfundet anser alltså -- för det fall "PAB" inte godtas --

att tilläggsbeteckningen för ett publikt aktiebolag bör vara

ordet "publikt", alternativt förkortningen "(publ)". Detta bör

gälla både om såväl publika som privata aktiebolag skall ha

tilläggsbeteckning som i det fall att endast publika aktiebolag

skall ha sådan beteckning. Tilläggsbeteckningen för privata

aktiebolag bör vara "privat" eller förkortningen "(priv)" om

båda bolagskategorierna skall ha tilläggsbeteckning. Beslutar

Riksdagen att endast privata aktiebolag skall ha

tilläggsbeteckning, bör denna vara ordet "privat" eller

förkortningen "(pr)".

3.Särskilt angående motionen 1993/94:L15

Vad ovan återgetts under 1. utgör yttrande över vad motionären

i sin hemställan upptagit under punkten 1.

I fråga om vad motionären i sin hemställan anfört under

punkten 2. konstaterar samfundet att propositionens förslag i

denna del -- 16 kap 4 § -- överensstämmer med artikel 4 i EGs

första bolagsdirektiv (publicitetsdirektivet) i vad gäller

skyldighet att uppta vissa uppgifter beträffande bolag i brev

och på orderblanketter. Eftersom enligt

mervärdesskattelagstiftningen skyldighet föreligger för den som

är skattskyldig för mervärdesskatt att på faktura ange namn,

adress och sitt registreringsnummer, eller organisationsnummer

föreligger redan på grund härav för de flesta aktiebolag den i

propositionen föreslagna skyldigheten i detta avseende.

Samfundet anser att propositionens förslag till 16 kap 4 §

aktiebolagslagen bör genomföras.

Sveriges Industriförbund

Förbundet gav i samband med en uppvaktning av Lagutskottet in

en skrivelse i ärendet. Skrivelsen bilägges. I skrivelsen

argumenterar förbundet utförligt för sin uppfattning. Vår

tidigare inställning kvarstår och vi hänvisar till vad som där

sägs.

Till de direkta frågor som utskottet ställer har förbundet

följande kommentarer.

Fråga 1: Av de skäl som anförs i vår tidigare skrivelse är det

olyckligt att överhuvud taget någon bolagskategori skall

behöva ha en tilläggsbeteckning. Ett tillägg till firmanamnet är

negativt för alla företag som drabbas av kravet. Med hänsyn

härtill och då det dessutom måste anses fullt tillräckligt för

att särskilja bolagen bör kravet på tilläggsbeteckning under

alla förhållanden begränsas till den ena bolagskategorin. I vår

tidigare skrivelse redovisas varför det bör vara de privata

bolagen som ges tillägget.

Det finns dock först anledning att fråga sig om EGs regler

verkligen kräver att beteckningen skall framgå av själva

firman. Det kan också hävdas att det är tillräckligt att

särbeteckningen läggs i anslutning till t ex

organisationsnumret och således inte till själva firman.

Mycket skulle vara vunnet om firmanamnen lämnades orörda.

Lagutskottet bör därför först noga överväga den lösning som

Förbundet nyss pekat på.

Fråga 2a): Om både de publika och privata bolagen ges en

tilläggsbeteckning bör denna vara "(pbl)" respektive "(pr)". De

förslag som finns i propositionen är direkt olämpliga.

Fråga 2b): Om endast de publika bolagen skall ha en

tilläggsbeteckning bör denna vara "(pbl)".

Fråga 2c): Skall bara de privata bolagen ha tilläggsbeteckning

bör denna vara "(pr)".

I övrigt vill förbundet starkt framhålla vikten av att

reglerna i förslagets 16 kap 4 § om att aktiebolags brev,

fakturor och orderblanketter skall innehålla vissa uppgifter

träder i kraft vid en sådan tidpunkt att hänsyn har tagits till

bolagens situation. Det är praktiskt omöjligt att samtliga

aktiebolag -- och här kommer det verkligen att gälla alla bolag

-- redan till 1995-01-01 kan trycka om eller förse alla brev,

orderblanketter och fakturor med nya uppgifter. Riksdagens

beslut kommer knappast förrän i november månad, varför

förberedelsetiden fram till årsskiftet blir alldeles för kort.

För att dessutom kunna utnyttja befintliga lager av brevpapper

m m och därigenom minska kostnaderna för reformen får inte

övergångstiden vara för kort. Förbundet menar att en lämplig

ikraftträdandetidpunkt är 1996-01-01. Om det i propositionen

ansågs att våra åtaganden i förhållande till EU kräver att

lagstiftningen träder i kraft 1995-01-01 måste rimligtvis

förskjutningen av handläggningen av förslaget leda till att det

nu är högst berättigat att ikraftträdandet skjuts framåt i

tiden.

Sveriges Försäkringsförbund

Enligt Försäkringsförbundets mening bör det vara tillräckligt

att endast den ena kategorin av aktiebolag har en

tilläggsbeteckning. Förbundet avstår dock från att yttra sig

över vilken kategori som lämpligen bör få en sådan beteckning.

Av denna anledning avstår vi vidare från att yttra oss över

fråga två, dvs utformningen av tilläggsbeteckningen/arna.

Förbundet ifrågasätter utifrån rent språkmässiga grunder om

det inte vore bättre att välja beteckningen enskild för de

privata bolagen.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

De drygt 1 000 ledamöterna i vårt förbund har som huvudsaklig

uppgift att såsom redovisningskonsulter hjälpa småföretagare med

redovisningsfrågor och beskattningsfrågor. Cirka 100 000

företagare anlitar våra ledamöter för dessa tjänster.

Ledamöterna har omfattande erfarenhet av praktiska aspekter

för blivande privata bolag i de frågor skrivelsen rör.

Ställningstagande

1. Ska båda eller endast endera av bolagskategorierna ha

tilläggsbeteckning?

SRF yrkar att bägge kategorierna ska ha tilläggsbeteckning.

Bland småföretagare är det vanligt med missförstånd

beträffande vilken motpart man har att göra med. Vanan finns

inte här såsom i större företag att formellt kontrollera

motparten. I stora företag får det å andra sidan följder för

fler intressenter och med större belopp om problem uppstår på

grund av agerande fel förutsättningar. Orutinerade småplacerare

kan t.ex. finna värdet på en placering helt annorlunda om det

visar sig att en allmänt erbjuden emittering gjorts av ett icke

publikt bolag.

SRF:s yrkande blir än viktigare i den takt kommande

regleringar differentieras mellan privata och publika bolag.

2. Hur bör tilläggsbeteckningen utformas?

a) Om såväl publika som privata aktiebolag ska ha en

tilläggsbeteckning

SRF yrkar att ordet aktiebolag/förkortningen AB och därefter

kategorin inom parentes med gemena bokstäver alltid ska anges

sist i bolagets firma. Om kategorin anges som förkortning ska

den stå inom parentes och anges med gemena bokstäver.

Som tilläggsbeteckningar tillstyrks privata respektive

publika. Som förkortningar tillstyrks Industriförbundets förslag

för privata bolag, (pr), med iakttagande av varningen för

vokaler i förkortningar för internationellt bruk. SRF lämnar

inget förslag för publika bolag, då denna kategori normalt inte

hanteras av våra ledamöter.

b) Om endast publika aktiebolag ska ha en tilläggsbeteckning

I enlighet med yttrande under a) lämnar SRF inget förslag i

denna del.

c) Om endast privata aktiebolag ska ha en tilläggsbeteckning

I enlighet med yttrande under a) yrkas att orden aktiebolag

(privat) alltid ska anges sist i bolagets firma. Om

förkortningar används för ett eller bägge orden görs det i

formen AB och (pr).

3. Övrigt

Utöver de frågor vi ombeds ta ställning till i skrivelsen tar

SRF härmed upp kostnadsfrågan för firmaändring.

Övergångsreglerna i propositionen 1993/94:196 innebär att

bolag som önskar verka som privata bolag inte behöver hålla

extra bolagsstämma under 1994 för ändring av firma i

bolagsordningen. Inte heller behöver dessa bolag besluta om

ändring av firma vid kommande ordinarie bolagsstämma om inte

t.ex. annan ändring gör det lämpligt att även införa den nya

firman i bolagsordningen.

Emellertid kan det i de minsta bolagen komma att gå flera år

innan sådant övrigt ändringsbehov uppkommer. Eftersom ändringen

är resultatet av lagändring, och inte följden av ett beslut

bolaget självt fattat, bör registreringsmyndighet underlåta att

ta ut registreringsavgift för ändring av tilläggsbeteckning.

SRF yrkar att den reglering som är nödvändig genomförs för att

registreringsmyndighet ska kunna underlåta att ta ut

registreringsavgift för ändring av tilläggsbeteckning för

privata bolag.

Värdepapperscentralen VPC AB

Värdepapperscentralen VPC AB har beretts tillfälle att yttra

sig över ovan nämnd frågeställning. VPC avstår från yttrande, i

sin egenskap av registeransvarig för cirka 500 aktiebolags

aktieböcker.

VPC tar däremot tillfället i akt att i egenskap av mindre

aktiebolag framföra följande.

Av EG:s andra bolagsdirektiv framgår bland annat vikten av att

firmanamnet på ett bolag, som är bundet av EG:s direktiv,

särskiljer bolaget från andra inom landet existerande

bolagsformer. Detta ger enligt VPC:s uppfattning möjlighet att

välja huruvida båda eller endera av bolagsformerna skall erhålla

en särskild beteckning för att särskilja bolagsformerna.

VPC ansluter sig till den uppfattning som framförts av Sten

Svensson i motion till riksdagen 1993/94:L15 samt av

Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel

och Sveriges Köpmannaförbund och anser att det är orimligt att

samtliga bolag ska tvingas förändra sin firma. VPC anser vidare

i likhet med nyss nämnda förslagsställare att de blivande

publika bolagen borde åläggas en skyldighet att ändra sin firma

genom ett tillägg till namnet. Rörande detta tillägg föreslår

VPC att i stället för "pub" kunde t.ex. den internationellt mer

gångbara förkortningen "pbl" användas.

Gemtax AB

Den helt dominerande delen av svenska aktiebolag är

fåmansbolag utan ambition att vända sig till allmänheten för att

skaffa riskkapital. Ett mycket litet antal bolag, i första hand

börsbolagen, kan bli aktuella att klassificera som publika

enligt de nya EU-anpassade reglerna.

Det normala aktiebolaget kommer alltså att vara privat, det

publika är undantaget. Om det verkligen är nödvändigt att man

direkt av företagsnamnet skall kunna utläsa om ett bolag är

privat eller publikt, är det för mig därför självklart att det

är undantagsföretagen, de publika, som skall markera sin särart.

De företag som genom att uppfylla vissa krav vill kunna få

rätt att sprida sina aktier till allmänheten är säkert också

beredda att markera sin särställning genom en namnändring. Att

däremot tvinga hundratusentals småföretag att till mycket stora

kostnader genomföra en namnändring för att visa att de inte

tillhör undantagen vore absurt.

Mitt förslag är alltså att de privata aktiebolagen behåller

namntillägget "Aktiebolag", "AB". De publika får, om det anses

behövligt, helt enkelt den något längre beteckningen "Publikt

aktiebolag" förkortat "PAB" eller "PUBAB".