Bet. 1994/95:LU13

Lagutskottets betänkande

1994/95:LU13

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1994/95

LU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:68

Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar (EEIG).

En europeisk ekonomisk intressegruppering (gruppering) är en

särskild företagsform som finns inom Europeiska unionen (EU).

Den regleras av en EG-förordning från 1985. En gruppering kan

närmast liknas vid ett handelsbolag som verkar över

nationsgränserna. Medlemmarna i en gruppering skall bestå av

minst två fysiska eller juridiska personer och komma från olika

stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Syftet

med en grupperings verksamhet är att underlätta och utveckla

medlemmarnas ekonomiska verksamhet.

När Sverige blir medlem i EU kommer förordningen om

grupperingar att gälla som lag här i riket utan något särskilt

införlivande. I propositionen föreslås en ny lag, lagen om

europeiska ekonomiska intressegrupperingar, som innehåller

bestämmelser som kompletterar förordningen om grupperingar.

Propositionen innehåller också förslag till viss

följdlagstiftning med anledning av den nya lagen samt ett

förslag till krav på bosättning inom EES för likvidatorer i

handelsbolag. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1

januari 1995.

Propositionen, som inte föranlett något motionsyrkande,

tillstyrks av utskottet med den justeringen av

ikraftträdandetidpunkten när det gäller lagstiftningen om

grupperingar att tidpunkten knyts till ikraftträdandet av lagen

med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Kravet på bosättning inom EES för likvidatorer i handelsbolag

bör dock, som föreslås, träda i kraft den 1 januari 1995.

Propositionen

I proposition 1994/95:68 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar,

2. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer

m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring i

bokföringslagen (1976:125),

5. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och

enkla bolag.

Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.

Utskottet

EG-rätten

En av de rättsakter som utfärdats av Europeiska gemenskaperna

(EG) är rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985

om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Förordningen omfattas också av avtalet om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES).

En europeisk ekonomisk intressegruppering (förkortat EEIG och

i fortsättningen benämnd gruppering) kan närmast liknas vid ett

handelsbolag som verkar över nationsgränserna. Syftet med att

införa företagsformen är att förverkliga den inre marknaden

genom att underlätta för fysiska personer, bolag och andra

rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över gränserna.

En gruppering skall bestå av minst två fysiska eller juridiska

personer från olika stater inom EES. Den behöver inte ha eget

kapital och dess medlemmar svarar obegränsat solidariskt för

alla grupperingens förbindelser. En gruppering skall genom sin

verksamhet underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska

verksamhet; den skall inte ha till ändamål att skapa vinst för

egen del. En gruppering är framför allt ett samarbetsorgan

eftersom den varken direkt eller indirekt får utöva någon

styrning av medlemmarna eller andra företag. En gruppering kan

syssla med all slags verksamhet men får inte ersätta

medlemmarnas ekonomiska verksamhet i sådan utsträckning att

grupperingen, t.ex. i förhållande till tredje man, utövar en

självständig yrkesmässig verksamhet.

En gruppering bildas genom att medlemmarna ingår avtal om att

bilda grupperingen och låter registrera denna. Medlemmarna har

en avsevärd handlingsfrihet att reglera grupperingens

avtalsmässiga förbindelser och den interna organisationen.

Registrering skall ske i den stat där grupperingen enligt

avtalet har sitt säte. Sätet måste finnas inom gemenskapen och

vara beläget antingen där grupperingen har sitt huvudkontor

eller där grupperingen är verksam och någon av medlemmarna har

sitt huvudkontor eller, om en medlem är en fysisk person, har

sin huvudsakliga verksamhet. I princip är det lagstiftningen i

den stat där grupperingen har sitt säte och där den alltså skall

registreras som kommer att tillämpas på avtalet och på

grupperingens interna organisation.

Från dagen för registreringen får en gruppering i eget namn

förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter av alla slag,

ingå avtal eller vidta andra rättshandlingar samt föra talan

inför domstolar och andra myndigheter.

En gruppering skall ledas av en eller flera fysiska personer

(företagsledare) som utses i avtalet om bildande av grupperingen

eller av medlemmarna. En medlemsstat kan också bestämma att en

juridisk person skall kunna vara företagsledare under

förutsättning att denne utser en eller flera representanter som

skall vara fysiska personer. Företagsledaren eller

företagsledarna företräder grupperingen mot tredje man och

binder i princip grupperingen genom sina rättshandlingar.

Förordningen om grupperingar innehåller vidare regler om

antagande av nya medlemmar, upphörande av medlemskap, upphörande

av en gruppering m.m. I vissa frågor rörande grupperingar ger

förordningen medlemsstaterna en rätt att själva besluta om

kompletterande nationella bestämmelser såsom i fråga om

bokföring, årsredovisning och revision. De nationella regler som

beslutas i sådana frågor får dock inte motverka syftet med

förordningen.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag, lagen om europeiska

ekonomiska intressegrupperingar, som innehåller bestämmelser som

kompletterar förordningen om grupperingar. Något särskilt

införlivande av förordningen med svensk rätt föreslås inte

eftersom förordningen vid ett svenskt medlemskap i EU kommer att

gälla som svensk lag.

Enligt propositionen skall den som är i konkurs eller som har

ålagts näringsförbud inte kunna vara medlem i en gruppering som

har sitt säte i Sverige. Vidare får den som är underårig eller i

konkurs eller som ålagts näringsförbud inte vara företagsledare.

En juridisk person får heller inte enligt förslaget vara

företagsledare.

I propositionen föreslås vidare att reglerna om likvidation av

handelsbolag i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

skall tillämpas även för grupperingar som har sitt säte i

Sverige. En gruppering som har sitt säte i Sverige och som inte

har en till registret anmäld företagsledare skall kunna

försättas i likvidation av allmän domstol. Detsamma föreslås

gälla om grupperingen saknar annat organ som skall finnas enligt

avtalet om att bilda grupperingen. Om en medlem i en gruppering

går i konkurs eller åläggs näringsförbud, skall denne enligt

förslaget omedelbart utträda ur grupperingen. Om så inte sker,

skall en domstol kunna besluta att grupperingen skall träda i

likvidation.

Förslaget innebär vidare att ett register över grupperingar

skall föras av Patent- och registreringsverket (PRV). Verket

skall kunna förelägga företagsledaren vid vite att lämna in

vissa handlingar och uppgifter till registret. PRV skall också

kunna döma ut vitet. Vad nu sagts gäller enligt förslaget också

om grupperingen underlåter att ange de uppgifter som skall

finnas på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande

handlingar.

En gruppering som har säte i Sverige skall enligt

propositionen, på samma sätt som t.ex. ett handelsbolag, vara

bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125), även om den

inte utövar näringsverksamhet i Sverige. Andra grupperingar är

bokföringsskyldiga i Sverige för sin verksamhet här och skall

hålla bokföringen skild från grupperingens bokföring i övrigt.

De regler om årsredovisning, redovisning i koncerner och

revision som gäller för handelsbolag enligt lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag skall gälla även för

grupperingar.

Den föreslagna lagen om grupperingar innehåller också regler

om bl.a. firma och om skadeståndsansvar för medlemmar och

företagsledare.

I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen om

handelsbolag och enkla bolag av innebörd att bosättningskravet

för likvidatorer i handelsbolag skall ändras så att minst halva

antalet av sådana likvidatorer som inte är bolagsmän skall vara

bosatta inom EES i stället för som nu i Sverige. Motsvarande

krav på bosättning inom EES har redan tidigare beslutats för

styrelseledamöter, verkställande direktör och likvidatorer i

bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar (se prop. 1992/93:68,

bet. LU14, SFS 1992:1238 och 1993:1646).

Utskottets bedömning

Utskottet kan konstatera att frågan om Sverige skall bli

medlem i EU i enlighet med det avtal som har förhandlats fram

har varit föremål för folkomröstning den 13 november 1994 och

därvid besvarats jakande. Utskottet kan vidare konstatera att

ett svenskt EU-medlemskap innebär att alla EG:s förordningar

blir direkt gällande i Sverige. Inför det förestående svenska

medlemskapet i EU finner utskottet inte någon anledning till

erinran mot den föreslagna lagstiftningen om europeiska

ekonomiska intressegrupperingar. När det gäller ikraftträdandet

av den nya lagstiftningen vill dock utskottet anföra följande.

I fråga om det i proposition 1994/95:19 framlagda förslaget

till lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska

unionen (anslutningslagen) har konstitutionsutskottet i sitt

nyligen justerade betänkande 1994/95:KU17 anfört att en

nödvändig förutsättning för att anslutningslagen skall kunna

träda i kraft den 1 januari 1995 är att anslutningsfördraget

träder i kraft den dagen. För att fördraget skall kunna träda i

kraft den 1 januari 1995 fordras att medlemsstaterna vidtar

vissa ratifikationshandlingar dessförinnan. Riksdagen kommer att

ta ställning till förslaget om anslutningslag den 14 december

1994. Ratifikationsprocessen kan då fortfarande vara oavslutad.

Mot nu angivna bakgrund bör dagen för anslutningslagens

ikraftträdande inte fixeras i lagen. I stället bör det

föreskrivas att lagen träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Enligt lagutskottets mening är det uppenbart att den nu

föreslagna lagstiftningen om europeiska ekonomiska

intressegrupperingar bör träda i kraft samtidigt med

anslutningslagen, och utskottet förordar därför en sådan ändring

av ikraftträdandebestämmelserna till de berörda lagarna.

Utskottet vill avslutningsvis i detta sammanhang framhålla

att en gruppering som har verksamhet i Sverige naturligtvis

kommer att omfattas av den lagstiftning och de andra regler som

omgärdar det svenska näringslivet i stort. Sålunda blir bl.a.

konkurrenslagen (1993:20) tillämplig på en sådan gruppering.

Detsamma gäller nationella regler inom social- och arbetsrätt

samt immaterialrätt.

Mot de delar av propositionen som inte berörts särskilt har

utskottet inte någon erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande europeiska ekonomiska intressegrupperingar

att riksdagen antar i proposition 1994/95:68 framlagda

förslag till

dels lag om europeiska ekonomiska intressgrupperingar med

den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande

lydelse:

Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av

Sveriges anslutning till Europeiska unionen,

dels lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller

följande lydelse:

Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av

Sveriges anslutning till Europeiska unionen,

dels lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska

filialer m.m. med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande lydelse:

Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av

Sveriges anslutning till Europeiska unionen,

dels lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring i

bokföringslagen (1976:125) med den ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse:

Denna lag träder i kraft i fråga om de nya bestämmelserna om

stiftelser den 1 januari 1996 och i övrigt samtidigt med lagen

med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,

dels lag om ändring i lagen (1980:1102) om

handelsbolag och enkla bolag.

Stockholm den 8 december 1994

På lagutskottets vägnar

Anita Persson

I beslutet har deltagit: Anita Persson (s), Bengt Kronblad

(s), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Rolf Dahlberg (m),

Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Charlotte Cederschiöld (m),

Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg

(v), Sven-Erik Österberg (s), Stig Rindborg (m), Birgitta

Carlsson (c), Göran R Hedberg (m) och

Rigmor Ahlstedt (c).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om europeiska ekonomiska

intressegrupperingar

Bilaga

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om

näringsförbud

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m.

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring

i bokföringslagen (1976:125)

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om

handelsbolag och enkla bolag