Bet. 1994/95:LU19

Lagutskottets betänkande

1994/95:LU19

Anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1994/95

LU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag

(proposition 1994/95:100 bilaga 14) till anslag för budgetåret

1995/96 till Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Stöd

till konsumentorganisationer, Konsumentforskning och Bidrag till

miljömärkning av produkter.

När det gäller den i budgetpropositionen förordade

inriktningen av besparingsåtgärder inom konsumentområdet fram

till och med år 1998 återkommer utskottet härtill senare under

våren i samband med behandlingen av den aviserade propositionen

om riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Svenska Konsumenters

Riksförbund.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i nu

behandlade delar.

Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden (m resp.

mp).

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet)

föreslår regeringen

dels under littera C 1 (s. 36) att riksdagen till

Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

101 687 000 kr,

dels under littera C 2 (s. 38) att riksdagen till Allmänna

reklamationsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 20 518 000 kr,

dels under littera C 3 (s. 40) att riksdagen till Stöd

till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 6 150 000 kr,

dels under littera C 4 (s. 42) att riksdagen till

Konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 3 000 000 kr,

dels under littera C 5 (s. 43) att riksdagen till Bidrag

till miljömärkning av produkter för budgetåret 1995/96 anvisar

ett anslag på 6 900 000 kr.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till

anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96, dvs. för

tiden den 1 juli 1995--den 31 december 1996. Förslagen omfattar

anslag till Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden,

Stöd till konsumentorganisationer, Konsumentforskning och Bidrag

till miljömärkning av produkter (prop. 1994/95:100 bil. 14 s.

36--44). Vid jämförelser med tidigare budgetår måste beaktas att

budgetåret 1995/96 avser en 18-månadersperiod.

I budgetpropositionen upplyser regeringen att en proposition

med förslag till riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken

kommer att överlämnas till riksdagen senare under våren 1995. I

samband med behandlingen av sistnämnda proposition kommer

utskottet att behandla det i budgetpropositionen framlagda

förslaget om inriktningen av besparingsåtgärder inom

Civildepartementets verksamhetsområde fram t.o.m. år 1998 (bil.

14 s. 7), såvitt gäller konsumentområdet.

Konsumentverket

Konsumentverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för

konsumentfrågor med uppgift att stödja hushållen i deras strävan

att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka

konsumenternas ställning på marknaden. I anslutning till detta

fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsumentombudsmannen (KO)

enligt bl.a. marknadsföringslagen (1975:1418) och

avtalsvillkorslagen (1994:1512). Konsumentverket fullgör vidare

vissa andra uppgifter enligt annan konsumenträttslig

lagstiftning.

I årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen

till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 101 687 000 kr.

Förslaget till medelsberäkning för Konsumentverket föranleder

ingen erinran från utskottets sida, och regeringens förslag

tillstyrks således. I avvaktan på förslagen om inriktningen av

den framtida konsumentpolitiken anser utskottet, i likhet med

regeringen, att verksamheten tills vidare bör styras av de

övergripande mål för verksamheten som gäller för budgetåret

1994/95.

Allmänna reklamationsnämnden

Allmänna reklamationsnämnden har till huvudsaklig uppgift att

pröva s.k. konsumenttvister och ge rekommendationer om hur

tvisterna bör lösas. Nämndens övergripande verksamhetsmål är att

på ett snabbt och ändamålsenligt sätt pröva de konsumenttvister

som anmäls till nämnden.

Regeringen anser att de övergripande målen för nämndens

verksamhet skall gälla även för budgetåret 1995/96. När det

gäller anslaget föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa

ett ramanslag på 20 518 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens anslagsförslag

också i denna del.

Stöd till konsumentorganisationer

Genom riksdagens beslut om livsmedelspolitiken våren 1990

(prop. 1989/90:146, bet. JoU25, rskr. 327) infördes ett särskilt

stöd till ideella konsumentorganisationer. Syftet med stödets

införande var att stärka konsumenternas inflytande på

livsmedelskedjans olika led i frågor som rör

livsmedelspolitiken. Riksdagen har därefter (prop. 1992/93:100

bil. 14, bet. LU32, rskr. 229) beslutat att stödet skall kunna

användas också på andra konsumentområden samt för att i ett

initialskede stödja och stimulera uppbyggnaden av nya

organisationer. Anslaget, som innevarande budgetår uppgår till

2 100 000 kr, disponeras av Konsumentverket.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till

stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 6 150 000 kr.

I propositionen upplyser regeringen att Sveriges konsumentråd

-- en paraplyorganisation för frivilliga konsumentorganisationer

-- har ansökt om bidrag för sin verksamhet med 4 800 000 kr

för budgetåret 1995/96. Regeringen anser att

konsumentorganisationer spelar en viktig roll i

Europasamarbetet. I sin egenskap av frivilliga organisationer

utövar de inflytande genom andra kanaler än dem som EU-ländernas

regeringar har. Sveriges konsumentråd är medlem i den europeiska

konsumentorganisationen Bureau Européen des Unions de

Consommateurs (BEUC) och kommer att representera den svenska

konsumentrörelsen i EU:s konsumentråd, The Consumer Consultative

Council (CCC). Sveriges konsumentråd deltar också som svensk

representant i den samarbetsorganisation för konsumentdeltagande

i det europeiska standardiseringsarbetet, Association de

Normalisation Europénne pour les Consommateurs (ANEC), som

nyligen upprättats.

Enligt regeringens mening bör Sveriges konsumentråd kunna

medverka till en fördjupad diskussion och debatt om hur

konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa. Rådet har också

enligt regeringens mening en viktig uppgift att sprida

information om arbetet inom EU till sina medlemsorganisationer.

Regeringen anser att Sveriges konsumentråd bör få särskilt

ekonomiskt stöd bl.a. för att företräda konsumenterna i

Europaarbetet. Medel för detta har beräknats under anslaget Stöd

till konsumentorganisationer. Regeringen kommer att ange de

närmare villkoren för detta stöd. Enligt regeringens mening bör

liksom hittills också andra konsumentorganisationer kunna få

ekonomiskt stöd från anslaget.

Mot bakgrund av anslagets utvidgade användningsområde har

utskottet inga erinringar mot medelsberäkningen. Utskottet, som

utgår från att det i propositionen angivna budgetåret skall vara

1995/96, tillstyrker således bifall till regeringens förslag

också i denna del.

Konsumentforskning

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop.

1992/93:170, bet. LU48, rskr. 392) anvisades 2 100 000 kr till

forskningen på konsumentområdet. Medlen disponeras av

Konsumentverket. Vid behandlingen av förra årets

budgetproposition beslutade riksdagen att anslaget för

innevarande budgetår skulle vara oförändrat (prop. 1993/94:100,

bet. LU21, rskr. 253).

I årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen

till konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 3 000 000 kr. Förslaget innebär,

beräknat på årsbasis, i stort sett oförändrat belopp i

förhållande till innevarande budgetår. Av propositionen framgår

att regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp för att

kartlägga konsumentforskningen. Avsikten är att kartläggningen

skall läggas till grund för ett särskilt

konsumentforskningsprogram.

Förslaget till medelsberäkning för det kommande budgetåret

föranleder inga erinringar från utskottets sida. Utskottet, som

utgår från att det i propositionen angivna budgetåret skall vara

1995/96, tillstyrker bifall till regeringens förslag också i

denna del.

Bidrag till miljömärkning av produkter

Med anslaget stöd till miljömärkning av produkter, i årets

budgetproposition benämnt bidrag till miljömärkning av

produkter, finansieras sedan hösten 1989 ett system för

frivillig och enhetlig positiv miljömärkning, den s.k.

svanmärkningen. Systemet har tillkommit i nordisk samverkan och

bygger på gemensamma nordiska kriterier, vilka fastställs av ett

särskilt samordningsorgan under Nordiska ministerrådet (prop.

1989/90:25, bet. LU13, rskr. 81). Den frivilliga miljömärkningen

i Sverige organiseras och bedrivs -- inom ramen för detta system

-- av Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) och leds av

Miljömärkningsstyrelsen. Verksamheten avsågs i huvudsak bli

finansierad genom avgifter och ersättningar från de företag som

vill miljömärka sina produkter. Under uppbyggnadsskedet

förutsattes emellertid att medel skulle tillhandahållas över

statsbudgeten. Medlen avsågs bli återbetalade när systemet

ekonomiskt kunde bära detta. När anslaget inrättades beräknade

regeringen det totala behovet av medelstillskott under de fem

första åren till omkring 6 000 000 kr. Av årets

budgetproposition framgår att sammanlagt 18 600 000 kr

anslagits över statsbudgeten t.o.m. budgetåret 1994/95.

I propositionen anför regeringen att det i dag finns ett stort

antal svanmärkta produkter på marknaden varigenom konsumenterna

kan välja de minst miljöbelastande produkterna. Regeringen anser

att en officiell miljömärkning är av så stort allmänt intresse

att verksamheten tills vidare bör få fortsatt statligt stöd.

Inom EU gäller sedan våren 1992 ett gemensamt

miljömärkningssystem. Systemet har införts genom rådets

förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett

gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.

EG-förordningen, som är direkt gällande i Sverige, återspeglar i

stort de principer som gäller för den nordiska miljömärkningen.

Bestämmelser som behövs för att tillämpa EG:s

miljömärkningsförordning finns i lagen (1994:1772) om

tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet. Enligt

EG-förordningen skall de länder i vilka förordningen gäller utse

organ som ansvarar för de uppgifter som anges i förordningen.

Med stöd av tillämpningslagen har regeringen utsett SIS att vara

behörigt organ i Sverige fram till den 1 juli 1995.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till

bidrag till miljömärkning av produkter anvisar ett anslag på

6 900 000 kr. Anslaget avser handhavande av såväl den nordiska

miljömärkningen som EU:s miljömärkningssystem.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till Konsumentverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag under

trettonde huvudtiteln till Konsumentverket för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 687 000 kr,

2. beträffande anslaget till Allmänna reklamationsnämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag under

trettonde huvudtiteln till Allmänna reklamationsnämnden för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 518 000 kr,

3. beträffande stöd till konsumentorganisationer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag under

trettonde huvudtiteln till Stöd till konsumentorganisationer

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

6 150 000 kr,

4. beträffande konsumentforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag under

trettonde huvudtiteln till Konsumentforskning för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr,

5. beträffande bidrag till miljömärkning av produkter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag under

trettonde huvudtiteln till Bidrag till miljömärkning av

produkter för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

6 900 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1995

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson

(s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s),

Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva

Arvidsson (s), Birgit Henriksson (m), Bengt Harding Olson (fp),

Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg

(s), Henrik S Järrel (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta

Carlsson (c).

Särskilda yttranden

1. Ytterligare besparingar på konsumentområdet

Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Birgit Henriksson och Henrik S

Järrel (alla m) anför:

Nuvarande mål för den statliga konsumentpolitiken lades fast

av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:121, LU43, rskr. 292). I

början av oktober 1994 överlämnade den dåvarande regeringen till

riksdagen proposition 1994/95:16 Den framtida konsumentpolitiken

med förslag till nya mål för konsumentpolitiken. Förslagen

byggde på Konsumentpolitiska kommitténs betänkande (SOU 1994:14)

Konsumentpolitik i en ny tid. Sedan den nuvarande regeringen

tillträdde återkallades propositionen (skr. 1994/95:30).

Regeringen anförde därvid att man hade för avsikt att återkomma

med förslag till olika åtgärder som den fortsatta beredningen

kunde ge anledning till. Med anledning av skrivelsen väcktes en

motion med yrkande om att riksdagen skulle godkänna de förslag

som framlagts i den återkallade propositionen. Motionen avslogs

emellertid på utskottets hemställan senare under hösten 1994

(bet. 1994/95:LU14). Företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Centerpartiet och Folkpartiet reserverade sig mot beslutet och

ansåg att de förslag som hade lagts fram i propositionen borde

genomföras.

Först i årets budgetproposition återkommer regeringen till

frågan om den framtida konsumentpolitiken och uttalar därvid sin

avsikt att senare under våren framlägga förslag till riksdagen

om nya riktlinjer. Enligt uppgift kommer en proposition att

överlämnas till riksdagen den 31 mars 1995. Detta innebär att

riksdagen inte förrän i mitten av juni innevarande år slutligt

kan fatta erforderliga beslut om den framtida

konsumentpolitiken.

Med hänsyn till den ovisshet som råder om den framtida

konsumentpolitiken är de ställningstaganden som gjorts från vår

sida i detta ärende beträffande anslagen på konsumentområdet för

budgetåret 1995/96 ytterst preliminära. Enligt vår mening kan

man nämligen med nya konsumentpolitiska riktlinjer, innefattande

bl.a. åtgärder i syfte att minimera det offentliga engagemanget

och renodla myndighetsuppgifterna, skapa utrymme för ytterligare

besparingar på konsumentområdet redan under budgetåret 1995/96.

Vi ämnar återkomma med förslag i dessa frågor senare under

innevarande vår i samband med behandlingen av den

konsumentpolitiska propositionen.

2. Anslagen på konsumentområdet

Yvonne Ruwaida (mp) anför:

Av budgetpropositionen framgår att regeringen senare under

våren kommer att framlägga förslag om den framtida

konsumentpolitiken. Enligt uppgift kommer en proposition att

överlämnas till riksdagen den 31 mars 1995.

Jag vill härmed klargöra att de ställningstaganden som gjorts

från min sida i detta ärende beträffande anslagen på

konsumentområdet är att betrakta som preliminära. Enligt min

mening finns det skäl att överväga ökade anslag till

Konsumentverket med 5 miljoner kronor och stöd till

konsumentorganisationer med 1 miljon kronor för budgetåret

1995/96. Beträffande finansieringen av de ökade anslagen vill

jag hänvisa till vad företrädare för Miljöpartiet anfört i

motion 1994/95:Fi212.

Jag ämnar återkomma med närmare förslag i samband med

behandlingen av den konsumentpolitiska propositionen.