Bet. 1994/95:LU6

Lagutskottets betänkande

1994/95:LU06

Reformerad löneexekution m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95

LU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition

1994/95:49 om reformerad löneexekution och målhantering hos

kronofogdemyndigheten.

I propositionen föreslås att de nuvarande formerna av

löneexekution, utmätning av lön och införsel i lön, slås samman

till ett enhetligt system, så att all löneexekution sker genom

utmätning. Sådan utmätning föreslås, i likhet med den nuvarande

införseln, kunna äga rum utan tidsbegränsning i stället för

högst sex månader om året som den nuvarande löneutmätningen.

Anstånd skall dock kunna medges under pågående löneutmätning. I

princip behålls nuvarande företrädesordning så att

underhållsbidrag och skatter m.m. har företräde framför andra

fordringar. Löneutmätning för vissa fordringar skall kunna ske

även under konkurs. Vid all löneutmätning tillämpas samma

förbehållsbelopp för gäldenären. Detta belopp höjs något i

förhållande till nuvarande förbehållsbelopp vid införsel men

ligger lägre än det nuvarande utmätningsfria beloppet vid

löneutmätning. I propositionen föreslås vidare en mera rationell

hantering av enskilda mål hos kronofogdemyndigheten. Målen skall

handläggas i ettårsperioder och sökanden kan få denna period

förlängd. Målen kan hos myndigheten vara föremål för utredning,

verkställighet eller bevakning. De nya reglerna föreslås träda i

kraft den dag regeringen bestämmer.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och

utskottet har ingen erinran mot det sakliga innehållet i

propositionen. Med hänsyn till att riksdagen nyligen fattat

beslut om att förlänga preskriptionstiden för underhållsbidrag

enligt föräldrabalken förordar utskottet vissa lagtekniska

justeringar i regeringens förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken. Vidare anser utskottet att tidpunkten för den

nya lagstiftningens ikraftträdande bör bestämmas av riksdagen,

och utskottet förordar att denna tidpunkt bestäms till den 1

april 1996.

Propositionen

I proposition 1994/95:49 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares

kvittningsrätt,

5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

6. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan

näringsidkare m.fl.,

8. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

10. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

12. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av

vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

13. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),

14. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),

15. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.,

16. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),

17. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet

Enligt gällande ordning förekommer två former av

verkställighet (exekution) i lön, nämligen utmätning av lön och

införsel i lön. Båda dessa former av löneexekution används för

att ta i anspråk en gäldenärs inkomst. I båda fallen åläggs

arbetsgivare eller annan utbetalare att innehålla ett visst

belopp från gäldenärens lön eller annan ersättning och att

redovisa detta till kronofogdemyndigheten, medan gäldenären

förbehålls ett visst belopp för eget uppehälle m.m. De två

exekutionsformerna företer emellertid också en del olikheter

sinsemellan. Införsel (bestämmelser om införsel finns i 15 kap.

UB) får sålunda bara ske för fordran på underhållsbidrag och i

de flesta allmänna mål. Löneutmätning (bestämmelser härom finns

främst i 4 och 7 kap. UB) får däremot ske för alla sorters

fordringar. Införsel har företräde framför utmätning. Normerna

och beräkningsgrunderna beträffande de belopp som gäldenären

skall få förbehålla sig för sitt uppehälle skiljer sig också

mellan utmätning av lön och införsel. Införsel får vidare ske

utan några tidsbegränsningar. Utmätning av lön däremot får

tillämpas i sammanlagt högst sex månader under samma kalenderår,

och under två år efter varandra får inte lönen i följd eller

utan större uppehåll tas i anspråk under längre tid än sex

månader. Man brukar i detta sammanhang tala om tidskonsumtion.

Under konkurs får utmätning av lön inte ske. Däremot får

införsel ske under vissa förutsättningar.

När det gäller hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål

som gäller betalningsskyldighet handläggs de flesta allmänna mål

lika och är föremål för kontinuerlig bevakning och

verkställighet tills de antingen är fullt betalda eller har

preskriberats. De enskilda målen redovisas däremot åter till

sökanden så snart det konstaterats att verkställighet inte kan

ske.

Enligt propositionen är nuvarande ordning förenad med

svagheter som i stor utsträckning hänger samman med att olika

typer av mål behandlas på olika sätt och att den rättsliga

regleringen är splittrad och därigenom svårtillämpad. I

propositionen föreslås därför att ett enhetligt lönexekutivt

institut införs; verkställighetsformen införsel avskaffas och

all löneexekution skall ske genom utmätning av lön. Vidare

föreslås en mer rationell hantering av enskilda mål hos

kronofogdemyndigheten.

Förslagen i propositionen bygger på en översyn av UB som

Riksskatteverket utfört på regeringens uppdrag och som

redovisats i verkets slutrapport RSV Rapport 1992:1 Översyn av

utsökningsbalken, vilken huvudsakligen behandlar frågor om

löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten.

Rapporten har remissbehandlats.

Vad först gäller frågan om ett enhetligt löneexekutivt

institut framhålls i propositionen att de senaste årens

ständigt ökande målmängd och löneexekutionens alltmer

dominerande plats i indrivningsarbetet medfört att behovet av

rationaliseringar blivit allt tydligare. Dagens system med två

former av löneexekution innebär en hel del extra arbete både för

myndigheterna, parterna och arbetsgivarna. Dessutom medför

reglerna om den s.k. tidskonsumtionen att löneutmätningen som

sådan är svåradministrerad. Enligt propositionen är det

uppenbart att mycket står att vinna genom att man inför en

enhetlig ordning för löneexekution.

När det gäller utformningen av reglerna för det nya enhetliga

systemet föreslås följande. Reglerna om tidsbegränsning och s.k.

tidskonsumtion vid utmätning av lön slopas. Sådan utmätning

skall i princip kunna fortgå utan tidsbegränsningar.

Kronofogdemyndigheten skall ha möjlighet att besluta att hela

det utmätningsbara utrymmet i gäldenärens lön skall tas i

anspråk genom löneutmätning. Alla de typer av ersättningar som

för närvarande får tas i anspråk genom införsel skall i

fortsättningen få tas i anspråk genom löneutmätning.

Vidare föreslås att samma förbehållsbelopp skall gälla oavsett

vilken sorts fordran löneutmätningen gäller. Förbehållsbeloppet

skall enligt förslaget bestämmas med ledning av ett normalbelopp

som innefattar alla vanliga levnadskostnader utom

bostadskostnad, vilken beräknas särskilt och läggs till

normalbeloppet. Normalbeloppen för vuxna skall ligga något högre

än dagens normalbelopp vid införsel men lägre än nuvarande

utmätningsfria belopp vid utmätning av lön. Nivån kommer

därigenom att ligga högre än Socialstyrelsens vägledande norm

för rätt till socialbidrag och därmed också över den nivå som

normalt skall anses som nedre gräns för skälig levnadsnivå

enligt socialtjänstlagen (1980:620). För barn görs en viss

differentiering beroende på barnets ålder. Alla normalbelopp

omräknas årligen i förhållande till konsumentprisindex.

I propositionen föreslås vidare att löneutmätning får ske

under konkurs och att sådan utmätning skall ske genom

kronofogdemyndighetens försorg.

När det sedan gäller kronofogdemyndigheternas hantering av

enskilda mål redovisas, som ovan berörts, i dagens system de

enskilda målen tillbaka till sökanden så snart det har

konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet inte

kan ske. I propositionen framhålls att ungefär hälften av målen

återkommer till myndigheterna nästan direkt efter att de har

redovisats till sökandena. Att redovisa mål och att nyregistrera

mål tar i anspråk stora resurser hos kronofogdemyndigheterna.

Även för sökandena innebär detta skickande av mål fram och

tillbaka mycket arbete. Det finns enligt propositionen därför

skäl att överväga en mer kontinuerlig handläggning hos

kronofogdemyndigheten av enskilda mål, mer lik den som nu

tillämpas i flertalet allmänna mål.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att enskilda mål

som gäller betalningsskyldighet skall handläggas under ett års

tid räknat från dagen för ansökan. Sökanden kan genom en s.k.

förnyelseansökan begära att målet handläggs under ytterligare en

ettårsperiod. En sådan ansökan kan göras ett obegränsat antal

gånger. Vid löneutmätning för fordringar på underhållsbidrag

skall dock enligt förslaget utmätningen fortsätta utan särskild

begäran, om den pågår vid utgången av ettårsperioden.

Kronofogdemyndigheten skall därvid självmant iaktta

preskriptionstiden för svenska underhållsbidrag. Under

handläggningstiden kan ett enskilt mål vara föremål för

utredning, verkställighetsåtgärder eller bevakning.

Kronofogdemyndigheten skall enligt förslaget även utan yrkande i

målet utmäta lös egendom, om myndigheten på grund av samordning

med annat mål eller av någon annan anledning får kännedom om

sådan egendom. Sökanden skall under handläggningstiden kunna

begära ny utredning om gäldenärens löneförhållanden eller

förekomsten av utmätningsbar lös eller fast egendom.

Enligt förslaget skall vidare, i mål om betalningsskyldighet,

sökanden kunna medge uppskov vid högst två tillfällen under

ettårsperioden och under en tid av högst två månader vid varje

tillfälle. Om ytterligare uppskov medges förfaller ansökan. Alla

uppskov är villkorade bl.a. på så sätt att samordning med

utmätning i annat mål mot samme gäldenär skall ske utan hinder

av uppskovet. Beträffande pågående utmätning av lön kan

kronofogdemyndigheten själv bevilja anstånd, dels på begäran av

sökanden, dels på begäran av gäldenären om det finns särskilda

skäl.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen

bestämmer. Enligt vad som uppges i propositionen är inriktningen

att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.

Utskottet tillstyrker en effektivare och rationellare

handläggning av exekution i lön och av enskilda mål i enlighet

med propositionen. Mot bakgrund främst av att riksdagen nyligen

fattat beslut om att förlänga preskriptionstiden för

underhållsbidrag enligt föräldrabalken från tre till fem år

(prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 146) förordar utskottet

emellertid vissa justeringar i förslaget till lag om ändring i

utsökningsbalken enligt vad som framgår av utskottets förslag i

bilaga 2.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör bestämma tidpunkten

för lagändringarnas ikraftträdande. Som anförs i propositionen

behövs för reformens genomförande en framförhållning på cirka

ett år med hänsyn till arbetet med ADB-utveckling, utbildning,

utveckling av nya rutiner m.m., och enligt vad utskottet

inhämtat synes en lämplig tidpunkt för lagändringarnas

ikraftträdande vara den 1 april 1996. Utskottet föreslår därför

denna ikraftträdandetidpunkt.

Med angivna ändringar tillstyrker utskottet sålunda

propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utsökningsbalken

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken med de ändringarna att 4 kap. 1 a §, 7 kap. 10,

14 och 16 §§ och 17 kap. 6 § samt ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna skall erhålla i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade lydelse,

2. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares

kvittningsrätt,

lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan

näringsidkare m.fl.,

lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare,

lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa

ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),

lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),

lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga

fordringar m.m.,

lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),

lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

med den ändringen att tidpunkten för lagarnas ikraftträdande

bestäms till den 1 april 1996.

Stockholm den 19 januari 1995

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson

(s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s),

Rune Berglund (s), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Birgit

Henriksson (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s),

Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Henrik S Järrel

(m), Birgitta Carlsson (c) och Lennart Fridén (m).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Bilaga 1

2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om

sjömansskatt

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om

arbetsgivares kvittningsrätt

5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om

avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen

(1979:189)

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd

av socialavgifter från arbetsgivare

10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen

(1986:617)

11 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om

handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom

totalförsvaret

13 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

14 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

(1992:830)

15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.

16 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)

17 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till

lag om ändring i utsökningsbalken

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

1 a §

Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda

tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande

make, eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som

är förfallna vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock

begära att verkställigheten skall begränsas till vissa

bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske Utmätning får inte ske

för underhållsbidrag för preskriberade

enligt äktenskapsbalken och underhållsbidrag enligt

föräldrabalken sedan tre äktenskapsbalken och

år har förflutit från föräldrabalken.

den ursprungliga

förfallodagen.

7 kap.

10 §

Ett beslut om utmätning Ett beslut om utmätning

skall ändras, om det finns skall ändras, om det finns

anledning till det. Innan en anledning till det. Innan en

ändring som är till ändring som är till

nackdel för nackdel för

gäldenären beslutas, gäldenären beslutas,

skall denne ges tillfälle skall denne ges tillfälle

att yttra sig, om det inte att yttra sig, om det inte

är uppenbart obehövligt är uppenbart obehövligt.

eller beslutet inte kan Sådant tillfälle

uppskjutas. behöver inte heller ges, om

beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i

4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären

betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och

det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden

fullgör bidragsskyldigheten.

14 §

Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning

företräde framför andra fordringsanspråk:

1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken

och föräldrabalken,

2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 §

konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,

3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

Företrädesrätten Företrädesrätten

enligt första stycket 1 enligt första stycket 1

gäller även sådant gäller även sådant

utländskt utländskt

underhållsbidrag som får underhållsbidrag som får

verkställas i Sverige, om verkställas i Sverige, om

bidragsfordringen vid bidragsfordringen vid

verkställighetstillfället verkställighetstillfället

inte är äldre än tre inte är äldre än fem

år. år.

Regeringens förslag Utskottets förslag

16 §

Vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag med

företrädesrätt enligt 14 § skall det innehållna beloppet

fördelas efter de löpande bidragens storlek. Om mer än som

svarar mot de löpande bidragen har utmätts, har bidrag som har

stått ute längre företräde vid fördelningen av det överskjutande

beloppet.

En delbetalning som flyter in En delbetalning som flyter in

på en viss på en viss

underhållsberättigads underhållsberättigads

fordran avräknas i fordran avräknas i

första hand på den första hand på den

fordran som har stått ute fordran som har stått ute

längst. Dock får belopp längst.

inte avräknas på en

fordran som är äldre

än tre år.

17 kap.

6 §

Kronofogdemyndigheten skall ta Kronofogdemyndigheten skall ta

ut förrättningskostnader ut förrättningskostnader

utan särskild begäran. utan särskild begäran.

Preskription av en Preskription av en

huvudfordran omfattar även huvudfordran omfattar även

fordran på förrättningskostnad. En

förrättningskostnad. En förrättningskostnad som

fordran på avser ett mål om

förrättningskostnad som utmätning för

avser ett mål om underhållsbidrag

utmätning för preskriberas vid utgången

underhållsbidrag av kalenderåret fyra år

preskriberas vid utgången efter det att avgiften

av kalenderåret två debiterades.

år efter det att avgiften

debiterades.

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den dag regeringen den 1 april 1996.

bestämmer.

2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har

anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som

hänför sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett

beslut om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya

föreskrifterna om överklagande av ett beslut om utmätning.

3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett

beslut om införsel eller utmätning av lön, skall

kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya

föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant beslut vid ikraftträdandet

är föremål för prövning i domstol, skall kronofogdemyndigheten

avvakta med omprövningen tills domstolsprövningen är avslutad.

4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid

beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 §

anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för

ikraftträdandet.

5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet

skall anses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad

tillgångsundersökning enligt 7 kap. 9 d §.

6. Den nya bestämmelsen i 7

kap. 14 § andra stycket

tillämpas endast på

underhållsbidrag för

vilka den ursprungliga

förfallodagen inträtt

den 31 december 1991 eller

senare.