Bet. 1994/95:NU10

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU10

Vissa ändringar i ellagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1994/95

NU10

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:84 om vissa ändringar i ellagen,

m.m.,

dels två motioner som har väckts med anledning av

propositionen,

dels en motion som har väckts med anledning av skrivelse

1994/95:108 om återkallelse av proposition 1994/95:18 om

finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade

elmarknaden, m.m.

Synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av

företrädare för Riksförbundet Energileverantörerna -- REL. En

skrivelse har inkommit från Krister Skånberg (mp).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

elmarknadsreformen skall skjutas upp. Därigenom skapas utrymme

för ytterligare analyser av de nya reglerna för elmarknaden inom

ramen för Energikommissionens arbete. Enligt utskottets mening

måste frågan om elmarknadens avreglering vägas in i ett större

energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv.

Regeringens förslag innebär att elmarknadsreformen inte skall

träda i kraft den 1 januari 1995 enligt tidigare beslut, utan

regeringen skall i stället få besluta om ikraftträdandet.

Utskottet tillstyrker detta under förutsättning att regeringen

inte sätter de aktuella lagarna i kraft, innan den för riksdagen

har redovisat resultaten av Energikommissionens arbete

beträffande konsekvensanalyser och det ställningstagande

regeringen gör med anledning därav.

I en reservation (m, c, fp, kds) förordas att propositionen

skall avslås. Någon senareläggning av elmarknadsreformens

ikraftträdande bör -- enligt reservanterna -- inte komma i

fråga, utan den bör som planerat träda i kraft vid årsskiftet

1994/95. Långsiktigt fasta planeringsförutsättningar är av

avgörande betydelse för näringslivet och det får därför anses

som djupt otillfredsställande att regeringen kort tid före

elmarknadsreformens ikraftträdande föreslår att den skall

skjutas upp på obestämd tid, anförs det i reservationen.

Propositionen

I proposition 1994/95:84 föreslås att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen

(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar,

2. lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen

(1985:277) om vissa bulvanförhållanden,

4. lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen

(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.

Lagförslagen återges i bilaga 1.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av proposition

1994/95:84 är följande:

1994/95:N6 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas

att riksdagen avslår regeringens förslag om att skjuta upp

ikraftträdandet av elmarknadsreformen.

1994/95:N7 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att riksdagen skall besluta om

ikraftträdandetidpunkt för lagarna 1994:617, 1994:618, 1994:619

och 1994:620,

2. hos regeringen begär att regeringen återkommer med förslag

till ikraftträdandetidpunkt för lagarna 1994:617, 1994:618,

1994:619 och 1994:620.

Den motion som väckts med anledning av skrivelse

1994/95:108 är

1994/95:N2 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas

att riksdagen -- med hänvisning till motivtext och lagförslag i

återkallad proposition 1994/95:18 --

1. antar propositionens förslag till lag om ändring i lagen

(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar,

2. antar propositionens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:617) [om ändring i lagen (1902:71 s. 1)], innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

3. godkänner vad regeringen i propositionen förordar om

nätavgiftens utformning.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen beslöt våren 1994 på förslag av dåvarande regering

om ett nytt regelverk för elmarknaden fr.o.m. den 1 januari 1995

(prop. 1993/94:162, bet. NU22). Syftet med det nya regelverket

angavs vara att skapa förutsättningar för ett än mer rationellt

utnyttjande av produktionsresurserna och att tillförsäkra

kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser.

Huvudprincipen är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena

sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan

överföring av el (nätverksamhet). Produktionen och försäljningen

skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten -- som är ett

naturligt monopol -- även i fortsättningen skall regleras och

övervakas på särskilt sätt. I en reservation (s), med

instämmande i en meningsyttring (v), förordades att förslaget

skulle avslås och att regeringen skulle anmodas att tillse att

den parlamentariskt sammansatta energikommissionen skulle ges i

uppdrag att analysera konsekvenserna av en avreglering av

elmarknaden.

Energikommissionen (N 1994:04) tillkallades sommaren 1994

efter initiativ av riksdagen (bet. 1993/94:NU17). Kommissionen

skall enligt direktiven (dir. 1994:67) granska de pågående

energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet och analysera behovet av förändringar och

ytterligare åtgärder. Vidare skall den mot bakgrund av

elmarknadens avreglering följa utvecklingen på den svenska

elmarknaden och föreslå de åtgärder som kan anses vara

motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning.

Kommissionen skall också lägga fram förslag om program med

tidsangivelser för omställningen av energisystemet.

Propositionen

I proposition 1994/95:84 föreslås att ikraftträdandet av

elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för

analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.

Genom att senarelägga ikraftträdandet ges även rimlig tid för

det erforderliga förändringsarbetet, anförs det.

Arbetet med elmarknadens reformering har länge kunnat bedrivas

i bred parlamentarisk enighet, konstateras det i propositionen.

Detta samförstånd har dock under senare tid inte kunnat

bibehållas. Enligt regeringen beror detta främst på att

inriktningen av reformarbetet under den tidigare regeringen i

första hand kom att präglas av strävan att så snabbt som möjligt

skapa förutsättningar för att privatisera Vattenfall AB, snarare

än att effektivisera den svenska elmarknaden. I propositionen

hänvisas till den tidigare nämnda reservationen från företrädare

för Socialdemokraterna, vari anfördes bl.a. att bristen på

konsekvensanalyser innebar att det saknades ett

tillfredsställande underlag för riksdagens beslut. Vidare

kritiserades den borgerliga regeringen för att den varken hade

behandlat frågan om hur avregleringen av elmarknaden skulle

påverka möjligheterna att avveckla kärnkraften eller frågan om

hur tillkomsten av nya miljövänliga energianläggningar skulle

främjas.

I propositionen aviserar regeringen att Energikommissionens

uppdrag skall vidgas till att också avse frågan om elmarknadens

avreglering i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt

perspektiv. Kommissionen bör härvid göra en samlad bedömning av

hur de nya reglerna för elmarknaden påverkar möjligheterna till

en omställning av energisystemet, anförs det. Regeringen har

härefter i november 1994 utfärdat tilläggsdirektiv till

Energikommissionen i enlighet härmed. Enligt dessa (dir.

1994:120) skall kommissionen med förtur analysera möjligheterna

att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser

kommissionens fortsatta arbete. Om kommissionen finner att detta

är möjligt bör den snarast till regeringen överlämna sitt

förslag i frågan med de eventuella ändringar i regelverket som

bedöms vara nödvändiga. Kommissionen uppmanas dessutom att

påskynda sitt arbete så att ett slutbetänkande kan lämnas senast

den 1 september 1995.

Uppskjutandet av elmarknadsreformen föreslås ske genom att

riksdagen föreskriver att de lagar som riksdagen under våren

1994 beslöt skulle träda i kraft den 1 januari 1995 i stället

skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Som en följd

av att elmarknadsreformen föreslås bli senarelagd har regeringen

i skrivelse 1994/95:108 återkallat proposition 1994/95:18 om

finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade

elmarknaden, m.m., vilken avlämnades i september 1994 av den

tidigare regeringen.

Riksdagen beslöt våren 1992 om riktlinjer för verksamheten med

det s.k. storkraftnätet (prop. 1991/92:133, bet. NU30). Enligt

beslutet skall Affärsverket svenska kraftnät ansvara för att det

nationella elsystemet fungerar som ett sammanhängande system med

tillfredsställande säkerhet. För att Svenska kraftnät skall

kunna fullgöra sitt systemansvar måste ansvaret definieras i

lag, anförs det i propositionen. Detta bör ske även om

elmarknadsreformen skjuts upp. De föreskrifter avseende

systemansvaret (15 § och 15 a §) som finns i lagen (1994:617) om

ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser

om elektriska anläggningar, den s.k. ellagen, föreslås sålunda

träda i kraft den 1 januari 1995. Även ändringen av 31 §, som

behandlar överklagande av vissa beslut, skall enligt förslaget

sättas i kraft vid denna tidpunkt.

Det är en uppgift för Svenska kraftnät att utforma och

tillämpa ett lämpligt regelsystem med bl.a. en konkurrensneutral

tariffstruktur, konstateras det i propositionen. Regeringen har

erfarit att Svenska kraftnät i samråd med elmarknadens aktörer

har utarbetat en s.k. punkttariff för överföring av kraft på

stamnätet. Denna tariff bör kunna tillämpas från årsskiftet

1994/95 oberoende av om elmarknadsreformen skjuts upp eller

inte, sägs det i propositionen.

Såväl producenter och leverantörer som elkonsumenter har gjort

betydande förberedelser inför avregleringen av elmarknaden,

påpekar regeringen. Mot bakgrund av den långsiktighet som

normalt präglar producent--kund-relationer inom elområdet bör

det vara av intresse för elmarknadens aktörer att redan träffade

leveransavtal kan genomföras som avsett, sägs det. Den nu

gällande lagstiftningen innebär inget hinder för en

koncessionshavare att frivilligt upplåta den ledningskapacitet

som erfordras för att träffade leveransavtal skall kunna

genomföras som avsett, påpekar regeringen.

Genom riksdagsbeslutet våren 1994 infördes en lagbestämmelse

som innebär att en ansökan om koncession som avser en

utlandsförbindelse alltid skall prövas av regeringen (2 § 1 mom.

ellagen). Regeringen anser att föreskrifter av denna innebörd

behövs även om elmarknadsreformens ikraftträdande skjuts upp.

Koncessionsmyndighetens befogenheter anges i elförordningen

(1982:548). Regeringen avser föreskriva att ärenden som rör

ansökan om koncession för utlandsförbindelse inte får prövas av

koncessionsmyndigheten utan skall prövas av regeringen.

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Vidare

har en motion framställts med anledning av den tidigare nämnda

skrivelsen 1994/95:108.

I motion 1994/95:N6 (m, c, fp, kds) krävs att riksdagen skall

avslå propositionen. Enligt motionärernas mening är

avregleringen av elmarknaden en angelägen reform som inte bör

uppskjutas. Samma motionärer begär vidare i motion 1994/95:N2

(m, c, fp, kds) att riksdagen skall besluta i enlighet med de

förslag som presenterades i proposition 1994/95:18 om

finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade

elmarknaden, m.m., vilken senare som nämnts har återkallats av

den nya regeringen. Enligt denna proposition skulle en avgift

(nätavgift) införas den 1 januari 1995 för finansiering av

Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK:s) verksamhet som

nätmyndighet. Motionärerna hänvisar till motivtext och

lagförslag i den nämnda propositionen.

Det är riksdagen som bör besluta om ikraftträdandet av de

aktuella lagarna, anförs det i motion 1994/95:N7 (s).

Lagstiftning -- även när det gäller ikraftträdande -- åvilar som

princip riksdagen, anser motionären. Han föreslår att riksdagen

skall begära att regeringen återkommer med förslag till

ikraftträdande för de berörda lagarna.

Vissa kompletterande uppgifter

Ikraftträdandet

I propositionen föreslås, som redovisats, att uppskjutandet av

elmarknadsreformen skall ske genom att de aktuella lagarna skall

träda i kraft den dag regeringen bestämmer i stället för, som

tidigare beslutats, den 1 januari 1995. Överlåtandet av

lagstiftningsansvaret för ikraftträdandet kritiseras, som

nämnts, i nyssnämnda motion.

Enligt gällande anvisningar för författningsskrivning skall

modellen med ikraftträdande efter regeringens bestämmande endast

användas i undantagsfall. Så kan enligt anvisningarna vara

fallet när ikraftträdandet är beroende av att en konvention

träder i kraft eller när lagen för sin tillämpning förutsätter

en organisation som det är osäkert om när den blir uppbyggd. I

sådana fall kan riksdagen i lagen överlämna åt regeringen att

bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.

För att en ikraftträdandebestämmelse av detta slag skall få

användas måste det enligt anvisningarna framgå av den aktuella

propositionen vilka förutsättningar som måste föreligga för att

lagen skall kunna sättas i kraft. I propositionen sägs endast

att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skjuts upp för att

skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya

reglerna för elmarknaden.

Finansiering av nätmyndigheten

Riksdagsbeslutet våren 1994 om ett nytt regelverk för

elmarknaden innefattade också ett godkännande av att det skulle

inrättas en särskild myndighetsfunktion (nätmyndigheten) vid

NUTEK för tillsyn av verksamheten. Likaså godkände riksdagen att

nätmyndighetens verksamhet fr.o.m. den 1 januari 1995 skulle

finansieras genom en årlig avgift (nätavgift) som skulle betalas

av innehavare av nätkoncession. Kostnaderna för verksamheten

under budgetåret 1994/95 beräknades till 20 miljoner kronor.

NUTEK skall som nätmyndighet handlägga bl.a.

koncessionsärenden och ärenden om koncessionshavarnas

skyldigheter samt utöva tillsyn av ellagens efterlevnad utom i

frågor som rör elsäkerhet. NUTEK skall även ansvara för de

myndighetsuppgifter som följer av lagen (1994:618) om handel med

el, m.m. Syftet med nätmyndighetens verksamhet är att skapa

förutsättningar för låga priser och en hög servicenivå samt att

säkerställa att näten upplåts på ett sätt som gagnar

konkurrensen.

Enligt den senare återkallade propositionen 1994/95:18 skulle

nätavgiften grundas på antalet högspännings- och

lågspänningskunder hos koncessionshavaren. Nätavgifterna för år

1995 har beräknats av NUTEK till 3 kr per lågspänningsabonnent

och 600 kr per högspänningsabonnent. De totala

avgiftsinkomsterna skulle därigenom uppgå till drygt 20 miljoner

kronor. Intäkterna från nätavgifterna skulle tillföras

statsbudgeten på särskild inkomsttitel. Medel för NUTEK:s

verksamhet som nätmyndighet skulle anvisas över statsbudgeten.

Nätföretagen skulle debitera den enskilde elabonnenten kostnaden

för mätare, insamlingsutrustning och deras installation. Övriga

kostnader för nättjänster skulle fördelas över samtliga

abonnenter.

Efter utgången av motionstiden för proposition 1994/95:18

inkom en skrivelse till utskottet från dåvarande ledamoten av

utskottet Krister Skånberg (mp). I skrivelsen föreslås att

riksdagen skall göra ett uttalande om att det behövs styrmedel

för att främja åtgärder för energieffektivisering och att

riksdagen skall besluta om en tilläggsavgift till den i

propositionen föreslagna nätavgiften för att finansiera sådana

åtgärder. Det kan konstateras att de frågor som tas upp i

skrivelsen är sådana som ingår i Energikommissionens uppdrag.

Lagen om förvärv av eldistributionsanläggning

Våren 1994 framlades i proposition 1993/94:196 förslag till

vissa ändringar i 1 § lagen (1976:240) om förvärv av

eldistributionsanläggning m.m., där hänvisningar görs till

aktiebolagslagen (1975:1385) och till lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar. Riksdagen avslog, på förslag av

lagutskottet, dessa ändringar med hänvisning till att riksdagen

då hade fattat beslut om att den förstnämnda lagen skulle

upphävas vid utgången av år 1994 i samband med att det nya

regelverket för elmarknaden skulle träda i kraft.

Om den nu aktuella propositionen bifalls kommer lagen om

förvärv av eldistributionsanläggning m.m. att fortsätta att

gälla efter den 1 januari 1995. Riksdagen bör under den

förutsättningen besluta om vissa ändringar i denna lag med

anledning av de ändringar i aktiebolagslagen m.m. som riksdagen

fattade beslut om våren 1994 (prop. 1993/94:196, bet. LU 32).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening måste frågan om elmarknadens

avreglering vägas in i ett större energi-, miljö- och

näringspolitiskt perspektiv. Utskottet instämmer därför i

regeringens uppfattning att elmarknadsreformen bör skjutas upp.

Därigenom skapas utrymme för ytterligare analyser av de nya

reglerna för elmarknaden.

Regeringen har, som redovisats, genom tilläggsdirektiv gett

Energikommissionen i uppdrag att med förtur analysera

möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som

inte låser kommissionens fortsatta arbete. Om kommissionen

finner att detta är möjligt bör den snarast till regeringen

överlämna sitt förslag i frågan. I propositionen föreslås

regeringen få besluta om ikraftträdandet.

Som påpekas i motion 1994/95:N7 (s) åvilar

lagstiftningsansvaret i princip riksdagen. Detta gäller också

beslut om ikraftträdande. Som tidigare redovisats bör riksdagen

endast i undantagsfall överlämna åt regeringen att bestämma

tidpunkten för ikraftträdandet. Samtidigt kan utskottet

emellertid konstatera att alternativet till den modell som

regeringen har valt skulle vara att föreslå att de aktuella

lagarna skulle upphöra att gälla. Om regeringen, efter det att

Energikommissionen har redovisat sitt uppdrag beträffande

elmarknadsreformen, gör bedömningen att de aktuella lagarna bör

träda i kraft med eventuella justeringar, skulle det erfordras

en ny proposition av motsvarande omfattning som den som låg till

grund för det tidigare beslutet. Utskottet har därför viss

förståelse för det valda tillvägagångssättet.

Riksdagen bör dock, enligt utskottets mening, göra ett

uttalande av innebörd att riksdagen förutsätter att regeringen

inte sätter de aktuella lagarna i kraft, innan den för riksdagen

har redovisat resultaten av Energikommissionens arbete

beträffande konsekvensanalyser och det ställningstagande

regeringen gör med anledning därav. Med ett sådant uttalande av

riksdagen blir den berörda motionen i sak tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionen under

förutsättning att regeringen återkommer till riksdagen innan de

aktuella lagarna sätts i kraft. Härav följer att motionerna

1994/95:N6 (m, c, fp, kds) och 1994/95:N2 (m, c, fp, kds)

avstyrks av utskottet.

Vidare anser utskottet att en ändring bör göras i lagen om

förvärv av eldistributionsanläggning m.m. Ändringen gäller, som

tidigare har beskrivits, 1 § i vilken hänvisning görs till

aktiebolagslagen och till lagen om ekonomiska föreningar. Den av

utskottet föreslagna ändringen framgår av bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N7 och med

avslag på motionerna 1994/95:N2 och 1994/95:N6

dels antar de i proposition 1994/95:84 framlagda förslagen

till

a) lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen

(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar,

b) lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m.,

c) lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen

(1985:277) om vissa bulvanförhållanden,

d) lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen

(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.,

dels antar av utskottet framlagt förslag till lag om

ändring i lagen (1976:240) om förvärv av

eldistributionsanläggning m.m. enligt bilaga 2,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört beträffande ikraftträdandet av

elmarknadsreformen.

res. (m, c, fp, kds)

Stockholm den 8 december 1994

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Hadar

Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg

(s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell Ericsson (c),

Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s),

Lennart Beijer (v), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran

Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Laila Bäck (s).

Reservation

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Kjell

Ericsson (c), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m) och Göran

Hägglund (kds) anser

dels att utskottets ställningstagande, som börjar på s. 7

med "Enligt utskottets" och slutar på s. 8 med "bilaga 2", bort

ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt våren 1994 att elmarknadsreformen skulle

träda i kraft den 1 januari 1995. I betänkande 1993/94:NU22

anförde utskottet att det -- för att skapa tillväxt i ekonomin

och för att minska arbetslösheten -- är väsentligt att det

utformas regler som säkerställer en fortsatt god tillgång på el

till internationellt konkurrenskraftiga priser. En effektivt

fungerande elmarknad är av grundläggande vikt för en hållbar

ekonomisk tillväxt, påpekade utskottet.

Elmarknadsreformen innebär genomgripande förändringar av

elmarknadens funktionssätt. Det ligger därför i sakens natur att

konsekvenserna av reformen i alla dess delar är svåra att

förutsäga i detalj. Mot bakgrund härav framhöll utskottet i det

nämnda betänkandet att en viktig arbetsuppgift för

Energikommissionen borde vara att noga följa utvecklingen på

elmarknaden och föreslå de åtgärder som kunde anses vara

motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Det

angavs särskilt att utlandshandeln och de regionalpolitiska

frågorna borde behandlas av kommissionen. Detta kom också till

uttryck i de direktiv till Energikommissionen som den tidigare

regeringen beslöt om sommaren 1994.

Långsiktigt fasta planeringsförutsättningar är av avgörande

betydelse för näringslivet. Det är därför djupt

otillfredsställande att regeringen kort tid före

elmarknadsreformens ikraftträdande nu föreslår att den skall

skjutas upp på obestämd tid. Riksdagen bör, enligt utskottets

mening, avslå propositionen. Någon senareläggning av reformens

ikraftträdande bör alltså inte komma i fråga, utan den bör som

planerat träda i kraft den 1 januari 1995. Därmed blir motion

1994/95:N6 (m, c, fp, kds) helt tillgodosedd; den tillstyrks.

Som en följd av att utskottet föreslår att elmarknadsreformen

skall träda i kraft den 1 januari 1995 bör riksdagen besluta i

enlighet med de förslag rörande finansiering av NUTEK:s

verksamhet som nätmyndighet som den dåvarande regeringen

redovisade i september 1994 i proposition 1994/95:18. De

lagförslag som riksdagen bör besluta om framgår av bilaga 3.

Beträffande bakomliggande motivering hänvisar utskottet till den

nämnda propositionen. Riksdagen bör också godkänna vad som i

denna proposition anfördes beträffande nätavgiftens utformning.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motion 1994/95:N2

(m, c, fp, kds).

Frågan om lagstiftningsansvaret för ikraftträdandet som tas

upp i motion 1994/95:N7 (s) saknar relevans, eftersom utskottet

står fast vid riksdagens tidigare beslut om att

elmarknadsreformen skall träda i kraft den 1 januari 1995.

Motionen avstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N2 och

1994/95:N6 och med avslag på motion 1994/95:N7

dels avslår proposition 1994/95:84,

dels antar av utskottet i bilaga 3 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa

bestämmelser om elektriska anläggningar,

b) lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen

(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar,

dels godkänner det som anges i proposition 1994/95:18 om

nätavgiftens utformning.

Särskilt yttrande

Eva Goës (mp) anför:

De förslag rörande finansiering av åtgärder för att främja

effektivare energianvändning som förts fram i en skrivelse till

utskottet av Krister Skånberg (mp) är, enligt min mening, väl

värda att ta fasta på. I skrivelsen föreslås att riksdagen --

när den beslutar om en nätavgift för att finansiera

nätmyndighetens verksamhet -- också skall besluta om en

tilläggsavgift.

Tilläggsavgiften skall användas till att finansiera åtgärder

för energieffektivisering. Det i Sverige sedan flera år tillbaka

rådande överskottet på elgenereringskapacitet och de därav

följande lägre priserna har minskat användarnas intresse för att

investera i energieffektiviserande åtgärder och utrustning. I

Storbritannien och i Norge finns system enligt vilka en avgift

kan tas ut av elanvändarna. Medlen används för olika

energieffektiviserande åtgärder. Ett liknande system bör enligt

min uppfattning införas i Sverige.

Energikommissionen, som nu med förtur skall analysera

möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som

inte låser kommissionens fortsatta arbete, bör lämna förslag

till regeringen om ett sådant system som jag här har beskrivit.

I anslutning till att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till ikraftträdande av elmarknadsreformen och förslag

till finansiering av nätmyndigheten bör regeringen också lägga

fram förslag till införande av en tilläggsavgift till

nätavgiften för finansiering av energieffektiviseringsåtgärder.

Regeringens lagförslag

Bilaga 1

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i

lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om

elektriska anläggningar

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel

med el, m.m.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring

i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:620) om

upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av

eldistributionsanläggning m.m.

Av utskottet framlagt förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av

eldistributionsanläggning m.m.

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:240) om förvärv av

eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Anläggning för yrkesmässig närdistribution av elektrisk

starkström som ej får användas utan koncession

(eldistributionsanläggning) får ej utan tillstånd av regeringen

eller myndighet som regeringen bestämmer förvärvas genom

1. köp, byte eller gåva,

2. tillskott till bolag eller ekonomisk förening,

3. utdelning eller skifte från bolag eller ekonomisk

förening,

4. fusion enligt 14 kap. 1 4. fusion enligt 14 kap. 1

eller 2 § aktiebolagslagen § aktiebolagslagen

(1975:1385) eller enligt 96 (1975:1385) eller enligt 12

§ lagen (1951:308) om kap. 1 § lagen (1987:667)

ekonomiska föreningar. om ekonomiska föreningar.

Utgör eldistributionsanläggning tillbehör till fast egendom,

äger första stycket motsvarande tillämpning på den fasta

egendomen. Detsamma gäller, om eldistributionsanläggning utgör

tillbehör till tomträtt som inskrivits.

Till eldistributionsanläggning som avses i denna lag hör

distributionsledningar, transformatorstationer, ställverk och

liknande för distributionen behövliga anordningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Senaste lydelse 1982:629.

I reservationen framlagda lagförslag

Bilaga 3

1 Lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa

bestämmelser om elektriska anläggningar

Härigenom förskrivs att det i 2 § lagen (1902:71 s. 1),

innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall

införas ett nytt mom., 2 § 9 mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 9 mom.1

Kostnaden för en mätare

med tillhörande

insamlingsutrustning och dess

installation i leveranspunkten

hos en elkonsument skall av

innehavaren av

nätkoncessionen debiteras

elkonsumenten. Detsamma

gäller kostnaden för

flyttning av en mätare med

tillhörande

insamlingsutrustning till en

ny leveranspunkt. En

elkonsument som är

lågspänningskund har

rätt att vid flyttning inom

koncessionsområdet få

sin mätare med

tillhörande

insamlingsutrustning

överförd till den nya

leveranspunkten. En

elkonsument som är

lågspänningskund och som

flyttar från

koncessionsområdet har

rätt att av

koncessionshavaren få

tillbaka den del av erlagd

kostnad som motsvarar

värdet av mätaren med

tillhörande

insamlingsutrustning med

beaktande av dess

återstående tekniska

livslängd. Belopp under 1

000 kronor behöver dock

inte återbetalas till

elkonsumenten. Elkonsumenter

vars strömförbrukning

mäts på annat sätt

än enligt de

föreskrifter som meddelats

med stöd av 2 § 4 mom.

sjunde stycket skall debiteras

för merkostnaden för

denna mätning och för

rapporteringen av

mätresultaten. Andra

kostnader för mätning

än de som nämns i

första, andra och fjärde

styckena får inte debiteras

enskilda elkonsumenter.

1 Förutvarande 2 § 9

mom. upphävd genom

1988:218.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Första, andra och fjärde

styckena gäller inte

elkonsumenter som köper sin

ström från innehavaren

av leveranskoncession enligt 6

§ lagen (1994:618) om

handel med el, m.m.

Frågor om

koncessionshavarens

skyldigheter enligt detta

moment prövas av

nätmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2 Lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen

(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. och 31 § lagen

(1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande

lydelse.

Lydelse enligt 1994:617 Föreslagen lydelse

2 § 4 mom.

Den som har nätkoncession för linje är skyldig att på skäliga

villkor ansluta en anläggning till ledningen.

Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den

som har nätkoncession för linje inte behöver ansluta en

anläggning till ledningen.

Den som har nätkoncession för område är skyldig att på skäliga

villkor ansluta en anläggning inom området till ledningsnätet.

Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den

som har nätkoncession för område inte behöver ansluta en

anläggning till ledningsnätet.

Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas

av en nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät

som omfattas av en nätkoncession för område, får den som har

nätkoncessionen för linje göra anslutningen endast efter

medgivande av den som har nätkoncession för området eller efter

tillstånd av nätmyndigheten.

Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor

överföra ström åt annan.

Innehavare av nätkoncession Innehavare av nätkoncession

är skyldig att utföra är skyldig att utföra

mätning av överförd mätning av överförd

ström samt att rapportera ström samt att rapportera

resultaten av dessa resultaten av dessa

mätningar i enlighet med de mätningar i enlighet med de

närmare föreskrifter som närmare föreskrifter som

regeringen eller, efter regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,

nätmyndigheten meddelar. nätmyndigheten meddelar.

Föreskrifter om kostnader

för mätning finns i 2

§ 9 mom.

Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment

prövas av nätmyndigheten.

Lydelse enligt 1994:617 Föreslagen lydelse

31 §

Beslut av nätmyndigheten Beslut av nätmyndigheten

enligt 2 § 4, 6 eller 7 enligt 2 § 4, 6, 7 eller 9

mom. eller 3 § eller beslut mom. eller 3 § eller beslut

om ersättning till den som om ersättning till den som

enligt 15 a § tredje enligt 15 a § tredje

stycket beordrats att öka stycket beordrats att öka

eller minska produktionen av eller minska produktionen av

ström får överklagas ström får överklagas

hos allmän hos allmän

förvaltningsdomstol. förvaltningsdomstol.

Nätmyndigheten får Nätmyndigheten får

inträda som part i målet inträda som part i målet

när myndighetens beslut när myndighetens beslut

prövas av domstol. prövas av domstol.

Ändras nätmyndighetens Ändras nätmyndighetens

avgörande i sak genom avgörande i sak genom

beslut av länsrätt eller beslut av länsrätt eller

kammarrätt, får kammarrätt, får

nätmyndigheten överklaga nätmyndigheten överklaga

beslutet. beslutet.

Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt

23 §, 24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller

med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av

regeringen.

Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats

meddelas av regeringen.