Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Avtal om avräkning vid handel med finansiella instrument och valuta

1995-02-21 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:NU16, Avtal om avräkning vid handel med finansiella instrument och valuta

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU16

Avtal om avräkning vid handel med finansiella instrument och

valuta

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1994/95

NU16

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:130 om avtal

om avräkning (nettning) vid handel med finansiella instrument

och valuta.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i lagen

om handel med finansiella instrument. Genom ändringen

säkerställs att villkor om slutavräkning (en form av kvittning)

som förekommer i avtal om handel med finansiella instrument och

valuta gäller mot konkursbo och borgenärer vid konkurs eller

offentligt ackord i Sverige.

Propositionen

I proposition 1994/95:130 föreslås att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om

handel med finansiella instrument.

Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, återges i bilaga.

Utskottet

Vid handel på de finansiella marknaderna är det, enligt vad

som sägs i proposition 1994/95:130, relativt vanligt att det

sker en avräkning av förpliktelserna mellan olika parter, s.k.

nettning. Genom avräkningen "kvittas" betalningsförpliktelser

och leveranser av finansiella instrument och valuta mellan

parterna. Syftet är att minska antalet förpliktelser, vilket

bl.a. reducerar storleken på betalningsöverföringarna och

minskar exponeringen mot andra parter.

I internationella standardavtal om nettning föreskrivs ofta

att en avtalsparts konkursbo inte skall ha rätt att delta i

nettningsförfarandet. Det är emellertid, enligt regeringen, inte

helt klart att ett sådant villkor är giltigt enligt svensk rätt.

Är det inte giltigt finns det risk för att en konkursförvaltare

väljer att slutföra de affärer som är fördelaktiga för

konkursboet, men annullerar övriga affärer till nackdel för

berörda borgenärer.

Baselkommittén, som består av företrädare för centralbankerna

i de s.k. G 10-länderna, har beslutat om ett tillägg till sina

regler om kapitaltäckning, innebärande att nettning i större

utsträckning skall kunna godtas vid beräkningen av kapitalkraven

för kreditrisker. Inom EU har det lagts fram ett direktivförslag

med samma inriktning. I båda fallen krävs att

tillsynsmyndigheterna skall godkänna avtal om nettning för att

nettningen skall kunna resultera i lägre kapitalkrav för

instituten.

Regeringen understryker att nettning av betalnings- och

leveransförpliktelser utgör en mycket viktig funktion på de

finansiella marknaderna. Nettning kan bidra till stabilitet och

effektivitet i betalningssystemen. Juridiskt hållbara avtal om

avräkning kan reducera riskerna på de finansiella marknaderna

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

samt har stor betydelse för den svenska marknaden och för

svenska instituts möjlighet att delta i gränsöverskridande

handel. Mot denna bakgrund anser regeringen det vara angeläget

att svensk rätt är entydig vad gäller frågan om nettningsavtals

hållbarhet vid konkurs och offentligt ackord. Med detta syfte

föreslås nu en ändring från den 1 april 1995 i lagen (1991:980)

om handel med finansiella instrument. Ingen motion har väckts

med anledning av propositionen.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen av vikten av

att nettning underlättas och att nettningsavtals giltighet i

samband med konkurser och ackordsförfaranden säkerställs.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till

lagändring.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det i proposition 1994/95:130 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med

finansiella instrument.

Stockholm den 21 februari 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer

Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael

Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro

Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart

Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),

Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s) och Sten Tolgfors (m).

Regeringens lagförslag

Bilaga

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med

finansiella instrument