Bet. 1994/95:NU18

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU18

Näringspolitik

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:100 bilaga 13

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1994/95

NU18

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna

1--5, 8, 13 och 14, littera C (teknologisk infrastruktur

m.m.) punkterna 3--11, littera D (marknads- och

konkurrensfrågor) punkterna 2 och 3 och littera F (teknisk

forskning och utveckling),

dels proposition 1994/95:100 bilaga 14

(Civildepartementet) littera E (folkrörelse- och idrottsfrågor,

kooperativa frågor m.m.) punkt 2,

dels -- helt eller delvis -- 66 motioner från allmänna

motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i olika frågor har inför utskottet

lämnats av företrädare för Elsäkerhetsverket, Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Sveriges geologiska

undersökning och Svenska Uppfinnareföreningen. Utskottet har

vidare besökt Närings- och teknikutvecklingsverket. Skrivelser

har inkommit från bl.a. Försvarets forskningsanstalt och tre

marina forskningscentrum.

Sammanfattning

Näringspolitikens huvuduppgift är enligt utskottet att

medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom

företagssektorn. Därvid måste näringspolitiken inriktas på att

underlätta framväxten av nya och tillväxten av befintliga

småföretag. Vikten av sunda och fasta spelregler för

näringslivet framhålls. För att upprätthålla välfärden i

framtiden krävs en ekologiskt uthållig tillväxt, anser utskottet

vidare.

I en gemensam reservation från företrädarna för de tidigare

regeringspartierna (m, c, fp, kds) hänvisas till den

näringspolitik som den förra regeringen bedrev; denna politik,

som nu borde fullföljas, hade till syfte att genom generella

insatser skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar

och produktivt arbete i Sverige och därigenom en hög och stabil

ekonomisk tillväxt. I en annan reservation (v) föreslås att

regeringen skall anmodas att lämna förslag till hur medel från

miljöavgifter skall kunna fonderas för att skapa arbetsplatser i

nya, miljövänliga verksamheter. I en ytterligare reservation

(mp) begärs förslag från regeringen om hur företagens

kretsloppsanpassning skall kunna främjas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att föra över

systemet med nyföretagarlånen från Industri- och

nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB. Därvid finner

utskottet det självklart att nyföretagarlånen skall komma att

vara tillgängliga för alla typer av företag, dvs. också

kooperativa företag. Regeringens förslag avvisas i en

reservation (m), med motivering att en alltför stark

koncentration av uppgifter till ALMI ofrånkomligen kommer att

leda till mindre konkurrens och sämre förutsättningar för andra

aktörer. I en annan reservation (c, fp, kds) begärs ett

uttalande om att ALMI:s utvecklingsbolag skall anlita fristående

organ vid beredning av nyföretagarlånen.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om att

sälja statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure och

att medlen skall få användas för att förstärka

riskkapitalförsörjningen för småföretag i tidiga

utvecklingsskeden. Utgångspunkten vid försäljningen måste därvid

vara att få ett så bra pris som möjligt. I en reservation (m)

förordas att riksdagen skall godkänna försäljningen, men under

villkor att denna sker först efter år 1997. Regeringens förslag

avvisas av företrädaren för Vänsterpartiet, som i stället menar

att staten skall köpa alla aktier i Atle och Bure; därigenom

skulle bolagen äntligen kunna få den funktion som avsågs vid

inrättandet, anser reservanten.

När det gäller bistånd till småföretagen avseende

riskkapital och rådgivning avstyrker utskottet motioner om

uttalande att AP-fonden inte bör ges utökad placeringsrätt.

Motionerna följs upp i en reservation (m, c, fp, mp, kds).

Vidare avstyrks motioner om inrättande av lokala

investmentbolag, om införande av ett system med

företagsgarantier och om ökat stöd till uppfinnare och

innovatörer. I de två förstnämnda fallen följs motionerna upp i

reservationer (c) och i det sistnämnda fallet i en reservation

(c, mp). Härutöver avstyrker utskottet motioner om inrättande av

närfonder, som dock får stöd av företrädaren för Miljöpartiet.

Anslaget till småföretagsutveckling föreslås utgå med ca

242 miljoner kronor.

Beträffande kvinnors företagande tillstyrker utskottet

regeringens förslag att öka det aktuella anslaget till 200

miljoner kronor. I en reservation (m) föreslås ett lägre anslag

-- 50 miljoner kronor, medan det i en annan reservation (fp)

pläderas för en höjning till 250 miljoner kronor. Ytterligare

åtgärder för att främja kvinnors företagande förordas vidare i

en reservation (c).

Det engångsvisa anslaget på 100 miljoner kronor för uppbyggnad

av ett nätverk för tekniköverföring till små och medelstora

företag tillstyrks av utskottet. Förslaget avvisas i en

reservation (m, fp) med hänvisning till bl.a. de

teknikbrostiftelser som inrättats på förslag av den tidigare

regeringen.

När det gäller stöd till kooperativ utveckling -- under

Civildepartementets huvudtitel -- föreslås ett anslag på 9,8

miljoner kronor. I reservationer förordas både lägre (m) och

väsentligt högre (mp) anslag. Utskottet avstyrker vidare ett

antal motioner med yrkanden om uttalanden om likabehandling av

kooperativa företag och om att statsmakterna allmänt bör främja

framväxten av kooperativa företag. Härvid hänvisas till den

utredning om de kooperativa företagsformerna som nyligen

tillsatts.

Inom området teknologisk infrastruktur tillstyrker

utskottet regeringens förslag beträffande bl.a. bidrag till

Standardiseringen i Sverige (SIS), Styrelsen för ackreditering

och teknisk kontroll (SWEDAC), Elsäkerhetsverket och

Sprängämnesinspektionen.

När det gäller Sveriges geologiska undersökning (SGU)

föreslår utskottet -- med avstyrkande av regeringens förslag --

att den maringeologiska verksamheten skall bibehållas. För att

möjliggöra att verksamheten kan fortsätta under nästa budgetår

föreslås en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. Samtidigt

anmodas regeringen att återkomma till riksdagen med förslag som

säkerställer verksamheten på längre sikt. Därvid bör även andra

berörda departement bidra till finansieringen. Som en

tillfällig, engångsvis finansiering föreslår utskottet att

regeringen skall föra över 10 miljoner kronor från

Energiteknikfondens innestående medel till statsbudgetens

inkomstsida. I reservationer förordas i stället en tillfällig,

engångsvis neddragning av anslaget till investeringsfrämjande

(c, kds) resp. en ökning av anslaget till SGU med 15 miljoner

kronor (mp). Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden om

inrättande av ett statligt prospekteringsbolag, vilka emellertid

följs upp i en reservation (v, mp).

När det gäller teknisk forskning och utveckling avstyrker

utskottet motioner med krav på ökade insatser inom områdena

fordonsteknik och miljöteknik. I en reservation (c) föreslås att

regionala miljöteknikcentrum skall inrättas. Regeringens förslag

till anslag på ca 1 066 miljoner kronor tillstyrks av

utskottet. I tre reservationer (m; fp; mp) föreslås minskningar

av anslaget -- med 125, 85 resp. 266 miljoner kronor, medan det

i en fjärde reservation (c) pläderas för en ökning med 38

miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker också förslag om anslag till bl.a.

informationsteknik, rymdverksamhet, den teknisk-vetenskapliga

attachéverksamheten, NUTEK och Konkurrensverket. När det

gäller NUTEK förordas i en reservation (mp) ett lägre anslag --

222 miljoner kronor i stället för 296 miljoner kronor.

Förslaget att inrätta en särskild delegation för

investeringsfrämjande med ett anslag på 97,5

miljoner kronor tillstyrks vidare av utskottet. I reservationer

(m, fp; c, kds; mp) förordas lägre anslag -- 19, 87,5 resp. 48,8

miljoner kronor. I en ytterligare reservation (v) föreslås att

riksdagen skall ges representation i delegationen.

I betänkandet behandlas slutligen några motioner som rör

träskiveindustrins vedråvaruförsörjning samt införande av

lagstiftning avseende livscykelspecifikationer. I den

sistnämnda frågan följs motionerna upp i en reservation (mp).

En förteckning över alla reservationer finns i

innehållsförteckningen (s. 121).

Proposition 1994/95:100 bilaga 13

I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker

föreslås följande:

Inledning (s. 3)

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder

för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.

A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (s. 30)

att riksdagen

1. till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 295 967 000 kr,

2. medger att utgående reservation på reservationsanslaget

Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras

i enlighet med vad som anförts under avsnittet Slutsatser.

A 2. Småföretagsutveckling (s. 32)

att riksdagen

1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 241 550 000 kr,

2. godkänner vad regeringen förordar om överföring av medel

från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner

AB och riktlinjer för finansieringsverksamheten inom berörda

organisationer,

3. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för

användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt

skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.

A 3. Främjande av kvinnors företagande (s. 35)

att riksdagen till Främjande av kvinnors företagande för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

200 000 000 kr.

A 4. Bidrag till tekniköverföring (s. 36)

att riksdagen till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.

A 5. Investeringsfrämjande (s. 38)

att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av

åtgärder för att främja utländska investeringar m.m.,

2. bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för

investeringsfrämjande per den 1 juli 1995,

3. till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 97 500 000 kr.

A 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

(s. 43)

att riksdagen till Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 4 000 000 kr.

A 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen

(s. 51)

att riksdagen till Avgift till Europeiska Kol- och

Stålgemenskapen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 150 000 000 kr.

A 14. Avgifter till vissa internationella organisationer

(s. 52)

att riksdagen till Avgifter till vissa internationella

organisationer för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

11 200 000 kr.

C 3. Bidrag till SIS -- Standardiseringen i Sverige

(s. 68)

att riksdagen till [Bidrag till] SIS -- Standardiseringen i

Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

54 045 000 kr.

C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering:

Myndighetsverksamhet (s. 74)

att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för

myndighetsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering:

Myndighetsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 20 800 000 kr.

C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering:

Uppdragsverksamhet (s. 78)

att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för

uppdragsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till

riksmätplatserna (s. 81)

att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för den

mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara

i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till

riksmätplatser för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 10 800 000 kr.

C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.

(s. 82)

att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU,

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

72 900 000 kr.

C 8. Elsäkerhetsverket (s. 84)

att riksdagen

1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten

inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som regeringen förordat,

2. till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 61 400 000 kr.

C 9. Sprängämnesinspektionen (s. 89)

att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (lagförslaget

återges i bilaga),

2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 23 000 000 kr.

C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. (s. 93)

att riksdagen

1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom

Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i

enlighet med vad regeringen förordat,

2. godkänner att staten säljer undersökningsfartyget,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 191 400 000 kr.

C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning (s. 97)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 7 330 000 kr.

D 2. Konkurrensverket (s. 102)

att riksdagen till Konkurrensverket [för budgetåret 1995/96]

anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr.

D 3. Konkurrensforskning (s. 105)

att riksdagen till Konkurrensforskning [för budgetåret

1995/96] anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000 kr.

F 1. Teknisk forskning och utveckling (s. 153)

att riksdagen

1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har

anförts, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande

avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 000 000 kr

under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret

1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst

180 000 000 kr under budgetåret 2000,

3. medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare

anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får

användas enligt vad regeringen anfört.

F 2. Informationsteknologi (s. 156)

att riksdagen

1. till Informationsteknologi för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 536 500 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

till teknisk forskning och utveckling, m.m. inom IT-området som,

inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst

150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr

under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret

1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret 2000.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (s. 157)

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges

teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr.

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s. 158)

att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr.

F 5. Rymdverksamhet (s. 159)

att riksdagen

1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 757 900 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda

staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår

inom rymdverksamhet om högst 1 028 000 000 kr.

F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 160)

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 8 200 000 kr.

Proposition 1994/95:100 bilaga 14

I proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under trettonde

huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angiven rubrik

föreslås

E 2. Stöd till kooperativ utveckling (s. 61)

att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 9 750 000

kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller

yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att EU:s

medlemsländer vidareutvecklar en gemensam industripolitik som

komplement till den nationella politiken, speciellt stödet till

den kostsamma högteknologiska forskningen.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandet (8) att riksdagen hos regeringen begär förslag för att

stimulera en snabbare marknadsutveckling för grön teknik.

1994/95:Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att AP-fonderna ej bör ges

utvidgade placeringsmöjligheter.

1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet,

6. till maringeologisk verksamhet vid Sveriges geologiska

undersökning (prop. 1994/95:100 bil. 13 C 10) för budgetåret

1995/96 anvisar 13 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit,

7. avslår regeringens förslag om försäljning av

undersökningsfartyget Ocean Surveyor.

1994/95:Kr420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandet (3) att riksdagen till E 2. Stöd till kooperativ

utveckling för budgetåret 1995/96 under [trettonde] huvudtiteln

anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3

miljoner kronor minskat anslag.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de svenska biltillverkarna,

NUTEK, VTI, Vägverket m.fl. bör få i uppdrag att ta fram en

miljövänlig och trafiksäker bilmodell.

1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om livscykelspecifikationer.

1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (båda mp)

såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av

livscykelspecifikationer.

1994/95:N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att företagens verksamhet anpassas till

kretsloppssamhället,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av rådgivning och ekonomiska styrmedel för

att underlätta företagens kretsloppsanpassning,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av riskvilligt kapital,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av lokala närfonder som skall hjälpa

småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital och andra

resurser,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nyföretagar- och kvinnolån skall sökas via

närfonden eller den näringslivsansvariga myndigheten,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslå medel för uppbyggnad av nätverk ur kapital

för tekniköverföring till närfondernas uppbyggnad,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utveckla andra former för aktivt

småföretagande, särskilt kooperativ och ekonomiska föreningar,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av lokal styrelse och bokföring i större

företag som framställer produkter i mer än en kommun,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att ta vara på ungdomens kunskaper,

skaparförmåga och miljöintresse bl.a. genom lärlingsutbildning

och bättre ersättning till företag som kan och vill ge ungdomen

praktisk yrkeskunskap och erfarenhet,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förköpsrätt för anställda och kommuninvånare vid

företagsförsäljning och företagsnedläggning.

1994/95:N203 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av satsningar på

regionala utvecklingscentrum.

1994/95:N204 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av villkoren för

vedråvaruförsörjningen till den svenska träskiveindustrin.

1994/95:N207 av Per Lager och Eva Goës (båda mp) vari yrkas

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att de långsiktiga

målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersöknings

ansvarsområde inte bör ändras enligt proposition 1994/95:100

bilaga 13 (motsvarar 9 000 000 kr),

2. som sin mening ger regeringen till känna att SGU:s

undersökningsfartyg inte bör säljas utan i stället bör användas

fullt ut i den värdefulla karteringen (motsvarar 4 000 000

kr).

1994/95:N209 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om stöd till Form/Design Center i Malmö.

1994/95:N211 av Rune Backlund och Ingbritt Irhammar (båda c)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt projekt för kvalitetsprogram i små och

medelstora företag,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förutsättningarna för att inrätta en professur med

inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag.

1994/95:N213 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av ett innovatörsråd till NUTEK.

1994/95:N217 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en lånemodell för riskkapital till småföretag.

1994/95:N218 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om spån- och träfiberskiveindustrins råvarusituation,

2. hos regeringen begär förslag på åtgärder för att säkra

spån- och träfiberskiveindustrins tillgång till råvara.

1994/95:N219 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktade satsningar och andra stimulansåtgärder för

innovatörer,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrade möjligheter för innovatörer att kunna

skaffa utländska patent.

1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrade kontakter mellan de aktörer som stödjer

nyföretagandet,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riskerna med koncentration av uppgifter till ALMI,

8. beslutar att systemet med mentorskap skall utvecklas vidare

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:N222 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av befrämjande åtgärder för

uppfinnares och innovatörers verksamhet.

1994/95:N223 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att mycket nogsamt följa utvecklingen av

råvaruförsörjningen inom den svenska träskiveindustrin,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vid behov föreslå lämpliga åtgärder för att

trygga den svenska träskiveindustrins råvarubehov.

1994/95:N224 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnors kooperativa företagande,

2. beslutar att av stödet till nyföretagande får 1 000 000

kr disponeras för särskilt stöd till kvinnors kooperativa

företagande.

1994/95:N225 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kooperativa företag skall kunna erhålla

nyföretagarlån från Industri- och nyföretagarfonden.

1994/95:N229 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett mellanhandsorgan för information till de

mindre företagen om tänkbara källor för kunskap och teknik.

1994/95:N230 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilda satsningar i Västsverige.

1994/95:N231 av Elving Andersson och Per-Ola Eriksson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fullföljande av det

maringeologiska karteringsprogrammet.

1994/95:N232 av Siv Holma (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

flytta Rymdbolagets huvudkontor från Solna till Kiruna.

1994/95:N234 av Eva Goës (mp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett förändrat synsätt inom industrin,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Agenda 21,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Railcars möjlighet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om teknikupphandling,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gröna arbeten och grönt näringsliv,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Life Cycle Cost,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den nya tidens "spetsteknik",

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkta arbetsgivaravgifter.

1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (båda mp)

såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av

NUTEK:s bidrag till elbilsköpare.

1994/95:N238 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förutsättningar för "grön"

företagsamhet.

1994/95:N240 av Ronny Korsberg och Kia Andreasson (båda mp)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kooperativt entreprenörskap,

2. hos regeringen begär förslag om ett särskilt

starta-vårat-stöd som ger ej arbetslösa medlemmar i nystartade

kooperativ motsvarande stöd som arbetslösa medlemmar,

3. hos regeringen begär förslag om en särskilt anpassad

stödform för att stimulera till nystart av kooperativa företag.

1994/95:N241 av Torgny Danielsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett industriellt utvecklingscentrum i västra Värmland.

1994/95:N243 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utveckla de lokala och regionala

riskkapitalmarknaderna.

1994/95:N246 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att starta ett statligt

mineralutvecklingsbolag,

2. hos regeringen begär att karteringsverksamheten i de

prospekteringsintressanta områdena i Norr- och Västerbotten

tidigareläggs och slutförs år 2002.

1994/95:N247 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär en skyndsam utredning om problemen med

volym, form och inriktning för finansiering av uppfinningar,

innovationer och expansion av innovationsföretag,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydlighet och stabilitet i organisation och

arbetsfördelning inom de organ som syftar till att stödja

innovationsverksamhet,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga

aktörer.

1994/95:N251 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Kooperativa utvecklingscentrums kostnadseffektivitet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Kooperativa utvecklingscentrums ekonomiska situation,

3. till E 2 Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret

1995/96 anvisar 9 750 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

och att anvisade medel för regional utveckling, A 1

Länsstyrelserna m.m., minskas med motsvarande belopp.

1994/95:N252 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att underlätta etablering av nya kooperativa

enheter och stöd till deras fortsatta utveckling.

1994/95:N254 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet,

2. till Sveriges geologiska undersökning för budgetåret

1995/96 anvisar 13 000 000 kr över anslaget C 10 för fortsatt

maringeologisk verksamhet enligt vad i motionen anförts,

3. avslår regeringens förslag om försäljning av det

maringeologiska undersökningsfartyget.

1994/95:N259 av Eva Eriksson och tredje vice talman Christer

Eirefelt (båda fp) vari yrkas att riksdagen under anslaget C 10.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr utöver vad

regeringen har föreslagit eller således 201 400 000 kr.

1994/95:N260 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag som möjliggör för ekonomiska föreningar

att kunna beviljas nyföretagarlån.

1994/95:N264 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om maringeologiska undersökningar.

1994/95:N265 av Monica Green och Marianne Carlström (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rådgivning till kooperativa

företag.

1994/95:N266 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer för riskfinansiering för att

främja kooperativ utveckling och kvinnligt företagande.

1994/95:N267 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rymd- och miljöforskningen.

1994/95:N268 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om prospekteringsbolag i Norrbotten.

1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av en näringspolitik inriktad på

hållbar utveckling med etiskt och socialt ansvar,

2. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 1 skall

utgå med 221 975 000 kr,

3. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 5 skall

utgå med 48 750 000 kr,

5. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 13 skall

reduceras med 150 000 000 kr,

6. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln C 10 skall

utgå med 206 000 000 kr,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den maringeologiska undersökningsverksamheten,

10. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln F 1 skall

utgå med 800 000 000 kr,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en

utredning beträffande rymdverksamheten,

12. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln F 6 skall

utgå med 4 100 000 kr.

1994/95:N272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om definitionen av småföretag,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om småföretagarpolitik,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riskkapitalförsörjningen.

1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om småföretagens roll när det gäller att skapa nya jobb,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att

AP-fonderna skall ges rätt att köpa aktier i småföretag,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa ett företagsklimat som stimulerar

nyföretagande,

9. under anslaget Investeringsfrämjande (A 5, bil. 13) anslår

82 500 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit eller

således 15 000 000 kr,

10. under anslaget Bidrag till tekniköverföring (A 4, bil. 13)

anslår 100 000 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit

eller således 0 kr,

11. under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1, bil.

13) anslår 85 000 000 kr mindre än vad regeringen har

föreslagit (medel för industrirelaterade kompetenscentrum vid

högskolan och program för verkstadsteknisk forskning) eller

således 986 465 000 kr,

12. under anslaget Främjande av kvinnors företagande (A 3,

bil. 13) anslår 50 000 000 kr utöver vad regeringen har

föreslagit eller således 250 000 000 kr,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ALMI,

14. under anslaget C 10 Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr

utöver vad regeringen har föreslagit eller således 201 400 000

kr.

1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bra näringspolitik,

2. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad

tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts,

3. hos regeringen begär förslag på hur medel från

miljöavgifterna kan fonderas för nya arbetstillfällen,

4. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik

enligt vad i motionen anförts,

5. hos regeringen begär en utredning kring de små och särskilt

de medelstora företagens situation enligt vad i motionen

anförts,

8. avslår regeringens förslag till riktlinjer för användningen

av aktier i Atle AB och Investment AB Bure enligt vad som

anförts i motionen,

9. beslutar att staten blir helägare av Atle AB och Investment

AB Bure enligt vad som anförts i motionen,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsfrämjandet,

1994/95:N280 av Per Erik Granström m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stimulans till nyrekrytering av högskole- och

civilingenjörer till små och medelstora företag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stimulans till nybildande av företag genom

avknoppning,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillskapande av nätverk för tekniköverföring för små

och medelstora företag.

1994/95:N282 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att bibehålla den maringeologiska

verksamheten vid SGU,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslag skall utgå med ytterligare 8,25 miljoner

kronor för att täcka kostnaderna för ett bibehållande av den

maringeologiska verksamheten.

1994/95:N283 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionala utvecklingscentrum.

1994/95:N287 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om utformning av regionala

miljöteknikcentrum i enlighet med vad i motionen anförts,

2. till NUTEK för utveckling av regionala miljöteknikcentrum

anslår sammanlagt 50 miljoner kronor, fördelat på 38 miljoner

kronor budgetåret 1995/96 och 12 miljoner kronor första halvåret

1997, i enlighet med vad i motionen anförts,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensutveckling,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och utveckling,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bevaka framväxten av den nya globala

miljömarknaden genom Sveriges utländska representation,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en politik för gröna jobb.

1994/95:N288 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen

1. beslutar att under anslaget A 3. Främjande av kvinnors

företagande inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande

till regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. beslutar att under anslaget A 4. Bidrag till

tekniköverföring inom Näringsdepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringen minskat anslag med 100 000 000 kr

i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. beslutar att under anslaget A 5. Investeringsfrämjande inom

Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen

minskat anslag med 75 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. beslutar att under anslaget C 10. Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. inom Näringsdepartementet anvisa

ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 8 250 000 kr

i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. beslutar att under anslaget F 1. Teknisk forskning och

utveckling inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande

till regeringen minskat anslag med 125 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1994/95:N289 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till kvinnors kooperativa företagande.

1994/95:N293 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, fp, v, mp)

vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen om

de kooperativa företagsformerna i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kompetent beredning av kooperativa ärenden.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i entreprenörskap,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrares förutsättningar för ny- och

småföretagande.

1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av långsiktiga och stabila regler i

näringspolitiken,

5. hos regeringen begär förslag om företagsgaranti enligt vad

i motionen anförts,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala regionala investmentbolag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användning av de medel som frigörs vid försäljningen

av aktierna i Atle och Bure,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nyföretagarlånen när dessa överförs från Industri-

och nyföretagarfonden till ALMI:s regionala bolag,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppfinnare och innovatörer,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att öka andelen kvinnligt företagande i

Sverige.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. antar de allmänna riktlinjer för näringspolitiken som

anförts i motionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa bättre förutsättningar för små och

medelstora företag att komma i åtnjutande av det riskkapital som

skapats genom inrättande av de s.k. riskkapitalbolagen,

6. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett fortsatt arbete med sikte på att minska

byråkrati och förbättra samordningen av de resurser samhället

satsar på företagande,

11. avslår regeringens förslag beträffande AP-fondernas

möjligheter att förvärva aktier i mindre och medelstora företag.

1994/95:N410 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (1)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett lagförslag om livscykelspecifikation

skall utarbetas.

1994/95:A441 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. hos regeringen begär en samlad nationell strategi och

strukturplan för näringslivet i Stockholmsregionen i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. hos regeringen begär utredning av möjligheten att som stöd

för små och medelstora företag i Stockholm inrätta ett projekt

"teknikimportchef att hyra".

1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) såvitt gäller yrkandet

(12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rymdforskning i Kiruna.

1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om företagsutveckling, främst vad gäller

småföretagen i Västernorrlands län.

1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (båda fp)

såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts angående betydelsen

av småföretagarvänlig politik.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslaget om företagsgaranti,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att följa utvecklingen beträffande de särskilda

kvinnolånen för att vid behov tillföra ytterligare medel.

1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller

yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att statens stöd till start av

småföretagande måste utvecklas.

Utskottet

Allmänna riktlinjer m.m.

Näringspolitikens inriktning

Propositionen

Regeringen redovisar i inledningen av Näringsdepartementets

bilaga till budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13) sin

syn på näringspolitikens allmänna inriktning.

Regeringens första stora uppgifter är att sanera

statsfinanserna och minska arbetslösheten. Huvuduppgiften för en

aktiv näringspolitik är att ge goda villkor för företagen att

investera och expandera. Det skall ske bl.a. genom att undanröja

hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på teknologi,

kompetens och miljö, för att högre kunskapsnivå och fler

arbetstillfällen skall uppnås, anförs det. Målet är att skapa

uthållig tillväxt.

Många viktiga frågor inom näringspolitiken faller inom andra

departements ansvarsområden och berör andra delar av

statsförvaltningen än dem som Näringsdepartementet svarar för,

sägs det i propositionen. Näringspolitiken kan således sägas

vara en fråga om samordning, och Näringsdepartementets uppgift

bör vara att svara för en helhetssyn och att vara pådrivande i

frågor som rör tillväxt och förnyelse. Därtill ställer

internationaliseringen och EU-integrationen höga krav på

samarbete mellan departement, myndigheter, näringsliv och

fackliga organisationer, påpekas det.

I budgetpropositionen redovisas de delar av regeringens

näringspolitik som hunnit utformas sedan regeringen tillträdde.

Näringspolitiken har en nyckelroll i restaureringen av ekonomin,

och fler insatser kommer därför på detta område, aviseras det.

De grundläggande instrument som i första hand kommer att

användas är dels generella insatser, dels skapandet av sunda

spelregler. I praktiken kan även behov av branschinriktade

åtgärder uppstå, sägs det i propositionen. De generella

insatserna skall fokuseras mot områden där marknaden lyckas

mindre väl. Exempel på sådana områden är utvecklingen och

spridningen av teknologi, hanteringen av information,

riskkapitalförsörjningen samt utvecklingen av arbetskraftens

kompetens.

Vidare är det enligt regeringen angeläget att lagar, regler

och skatter är konsistenta och långsiktigt stabila, samtidigt

som politiken måste kunna anpassas till förändrade

omvärldsförutsättningar eller värderingar. Utgångspunkten bör

vara att ekonomins spelregler i största möjliga utsträckning

skall underlätta långsiktig planering. Inom ramen för

näringspolitiken måste staten svara för tre roller -- en

stödjande, en utvecklande och pådrivande samt en

effektivitetsfrämjande roll. Exempel på insatser inom ramen för

den första rollen är insatser för att främja nyföretagandet

liksom kapitalförsörjningen till små och medelstora företag. Den

utvecklande och pådrivande rollen innefattar bl.a. insatser för

att främja forskning och utveckling, tekniköverföring och

utveckling av miljöteknologin. Den effektivitetsfrämjande rollen

innefattar bl.a. utformning av konkurrenslagstiftning, skatter,

arbetsrätt, konkurslagstiftning och avregleringsarbete.

Små och medelstora företag kan med goda förutsättningar svara

för en stor del av tillväxten i näringslivet, heter det i

propositionen. Statens roll är härvid främst att undanröja

hinder och "flaskhalsar" som försvårar företagens utveckling.

Det gäller exempelvis att minska brister i fråga om information,

kvalificerad rådgivning, kompetensutveckling och riskkapital

samt att begränsa omfattningen av onödiga och fördyrande regler.

Motionerna

Alla oppositionspartier redovisar i parti- och

kommittémotioner sina synpunkter på hur näringspolitiken bör

utformas.

I kommittémotionen 1994/95:N220 (m) anförs -- utan yrkande om

den allmänna näringspolitiken -- att respekten för det enskilda

ägandet, konkurrensen och den fria handeln är fundament för den

moderata näringspolitiken. En god näringspolitik måste baseras

på en stram finanspolitik, som ger förutsättningar för låga

räntor och låg inflation. Näringspolitiken måste därför ses mot

bakgrund av den förda ekonomiska politiken. Statsskulden beror

inte på att skatterna är för låga, utan på att tillväxten varit

för låg, anförs det i motionen. Bara genom en expansion av det

privata näringslivet kan fler jobb skapas och arbetslösheten

bekämpas. Om Sverige i framtiden skall lyckas undvika att

tvingas konkurrera med hjälp av låga löner och låga miljökrav

måste välståndet byggas på produktion med högt kunskapsinnehåll

och hög grad av kundanpassning. Ett konkurrenstryck som driver

fram en återkommande förnyelse i företagen och av

företagsstrukturen är också av betydelse för en bevarad

konkurrenskraft, påpekar motionärerna.

De socialdemokratiska s.k. återställarna hotar

näringsklimatet, hävdas det vidare i motionen. När det gäller

näringspolitiken är det främst återställandet på det

arbetsrättsliga området som drabbar möjligheterna att driva

företag. Även uppskjutandet av genomförandet av den fria

elmarknaden drabbar företagen, liksom stoppet av vidare

privatiseringar. Den i Sverige pågående internationaliseringen

ändrar förutsättningarna för näringspolitiken, heter det vidare

i motionen. Småföretagen spelar den helt avgörande rollen för om

Sverige skall lyckas bryta den höga arbetslösheten. För att

detta skall ske måste småföretagandet ges bättre villkor. Den

borgerliga inriktningen på näringspolitiken under åren

1991--1994 gav ett bra resultat, anser motionärerna. Fortsatta

förändringar krävs dock för att näringsklimatet skall kunna

förbättras ytterligare.

Ett livskraftigt och produktivt näringsliv i hela landet är en

förutsättning för välfärden, framhålls det i partimotionen

1994/95:N300 (c). Det är härvid av yttersta vikt att samhället

konsekvent förbättrar villkoren för de små och medelstora

företagen. För att näringspolitiken skall kunna bidra till en

hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling samt till skapandet

av många nya arbetstillfällen krävs enligt motionärerna

följande: långsiktigt stabila spelregler, lägre skatter och

avgifter, tillgång till riskvilligt kapital, ökat företagande

bland kvinnor, en småföretagsanpassad arbetsrätt och ett spritt

ägande. I flera avseenden för den socialdemokratiska regeringen

en företagsfientlig politik, anser motionärerna. Det gäller

skatte- och avgiftspolitiken, arbetsrätten, regionalpolitiken,

miljöpolitiken etc. På få områden utöver näringspolitiken går

den socialdemokratiska retoriken så totalt stick i stäv med vad

det socialdemokratiska partiet i regeringsställning åstadkommer,

heter det i motionen.

Avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är

kombinationen av hur räntan utvecklas, hur lönerörelsen utfaller

och hur långt saneringen av statsfinanserna har kommit när nästa

lågkonjunktur inträder, framhåller motionärerna vidare. I detta

avseende är näringspolitiken en väsentlig byggsten. Företagare i

Sverige måste nu ges en tydlig politisk signal om att

näringslivsklimatet skall förbättras och att fasta spelregler

skall gälla.

Grunden för en framgångsrik kamp mot arbetslösheten är en hög

och stabil tillväxt, anförs det i motion 1994/95:N274 från

Folkpartiet liberalerna. En självklar utgångspunkt är därvid att

statsfinanserna måste saneras, så att räntenivån långsiktigt kan

pressas ned. I motionen hänvisas till den s.k. nya

tillväxtteorin, enligt vilken nya idéer, kunskaper och

innovationer ses som grunden för tillväxten, i stället för som

tidigare investeringarna. En ny syn på vad som driver tillväxten

för också med sig nya insikter om politikens möjligheter och

begränsningar. Nya idéer kan aldrig kommenderas, administreras

eller regleras fram, sägs det i motionen. En liberal politik för

tillväxt bygger på följande tre steg: (1) staten har ansvar för

att lägga en grund som ger varje individ erforderlig kunskap och

styrka, (2) det måste finnas ett allmänt klimat i samhället som

driver på förändring och stimulerar framkomst av nya idéer samt

(3) nya idéer måste tas till vara -- företagandet måste stå i

centrum.

Marknadsekonomin är den självklara basen i ett

välfärdssamhälle, heter det vidare i motionen. En grundläggande

faktor för näringslivets utveckling är att svenska företag

förmår stärka sin konkurrenskraft. Förbättringar i detta

avseende kommer ofta till stånd i miljöer som präglas av ett

högt omvandlingstryck. Ett politikområde som kan bidra till att

skapa ett konstruktivt omvandlingstryck är miljöpolitiken, ett

annat är den offentliga teknikupphandlingen. Viktigt är också

att idéer kan omvandlas till nya arbetstillfällen och växande

företag. De små företagen har stor betydelse för

sysselsättningen och intar en nyckelroll när det gäller att få

fram de nödvändiga nya arbetstillfällena. Ny teknik utvecklas

ofta i nya och små företag, anförs det i motionen. Småföretag är

vidare nödvändiga för att skapa mångfald och konkurrens.

I en annan motion -- 1994/95:A472 (fp) med rubriken Stockholms

skärgård -- begärs ett uttalande av riksdagen angående

betydelsen av en småföretagarvänlig politik. Socialdemokraterna

bedriver i regeringsställning en småföretagarfientlig politik,

anser motionärerna och erinrar om åtgärder som den tidigare

regeringen vidtog för att förbättra villkoren för

småföretagande.

En bra näringspolitik innebär en utveckling och en förändring

av svenskt näringsliv där alla sektorer måste bidra, heter det i

Vänsterpartiets motion 1994/95:N275. Följande mål bör härvid

gälla: (1) främjande av en ekologiskt hållbar produktion, (2)

förnyelse och utveckling av olika näringar, (3) utveckling i

hela landet samt (4) tillskapande av arbetsmöjligheter för både

män och kvinnor och för både låg- och högutbildade personer.

Motionärerna anser att regeringen -- till skillnad från

EU-kommissionen -- inte inser att skärpta miljökrav kan utlösa

tekniska förbättringar och innovationer och därmed leda till

ökad tillväxt. Företagen måste ta hänsyn till miljön på ett

annat sätt än vad som nu sker. Råvaru- och materialbalanser

måste upprättas och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer

utarbetas. Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och

miljökonsekvensbeskrivningar. Svensk industri står inför flera

utmaningar -- att förändra industriproduktionen i ekologiskt

hållbar riktning, att tillvarata tillväxtmöjligheterna inom

miljöteknikområdet och att ställa om produktionen från linjär

till cirkulär, anför motionärerna. De kräver att regeringen

lägger fram konkreta förslag till hur en ekologiskt anpassad

tillväxt skall främjas och föreslår att medel från miljöavgifter

fonderas för att skapa arbetsplatser i nya miljövänliga

verksamheter.

I motionen begärs också att det skall genomföras en utredning

om de små och särskilt de medelstora företagens situation.

Dagens samhälle är i stort sett helt inriktat på storföretagen,

hävdar motionärerna. De anser att en viktig del av det

marknadsekonomiska systemet är etablering av nya företag. Den

nödvändiga ökningen av sysselsättningen kan förväntas ske främst

i småföretagen, sägs det. Nya produkter uppstår ofta i sådana

företag, varför det är viktigt att näringspolitiken stimulerar

bildandet av nya företag och utvecklingen av små och medelstora

företag, anser motionärerna.

I ytterligare en partimotion från Vänsterpatiet, 1994/95:N272,

tas upp frågor om småföretagspolitiken och definitionen av

småföretag. Med den vanligaste svenska definitionen på

småföretag -- företag med färre än 200 anställda -- kan mer än

97 % av de svenska företagen betraktas som småföretag,

konstaterar motionärerna. De anser att det är viktigt att skilja

på aktiebolag å ena sidan och enskilda firmor, handelsbolag och

kommanditbolag å den andra. Detta för att stöd skall kunna

riktas till nystartade småföretag, vilka oftast är enskilda

firmor eller handelsbolag. Det finns, påpekar motionärerna, en

positiv inställning i samhället till småföretagsamhet, och

mellan de politiska partierna finns det en bred enighet om att

små och medelstora företag kommer att spela en central och

ökande roll i ekonomin. Regeringen borde därför utforma sin

småföretagspolitik utifrån denna grundsyn.

I Miljöpartiet de grönas motion 1994/95:N270 sägs att

näringspolitiken bör inriktas på att främja en hållbar

utveckling med etiskt och socialt ansvar. Näringspolitiken måste

stå i överensstämmelse med Riodeklarationen, Agenda 21 och

berörda FN-deklarationer, heter det. Statliga insatser riktade

till företag bör begränsas till sådant företagande som bedrivs i

enlighet med kraven på en hållbar utveckling, menar

motionärerna.

I en annan partimotion från Miljöpartiet, 1994/95:N202, begärs

uttalanden om behovet av att företagens verksamhet anpassas till

kretsloppssamhället och om att denna anpassning bör underlättas

genom rådgivning och ekonomiska styrmedel. Miljöpartiets

småföretagspolitik har följande huvuddrag: (1) näringspolitiken

skall främja bl.a. ett ökat kretsloppstänkande och en småskalig

och decentraliserad samhällsstruktur, (2) företagen skall

åläggas ansvar för sina produkter under hela produktens

livslängd, (3) företagsbeskattningen skall grundas på en positiv

inställning till småföretagen och skatteväxling skall

genomföras, (4) möjligheterna att bygga upp eget kapital i

företaget och att låna kapital bör underlättas samt (5) lokala

närfonder bör byggas upp. Småföretagen bör genom gratis

rådgivning få hjälp att anpassa sig till kretsloppssamhället.

Företagens verksamhet måste enligt motionärerna uppfylla olika

krav:

de produkter som framställs måste kunna hanteras utan fara för

miljö och hälsa under hela livscykeln,

råvarorna måste komma fram genom återvinning och

återanvändning,

utsläpp eller restprodukter som är skadliga för miljö och

hälsa får inte förekomma,

energin måste komma från förnybara källor,

förpackning och transport av varor måste utformas med

beaktande av god hushållning med råvaror och energi.

I partimotionen 1994/95:N301 (kds) förordas en generell

näringspolitik som uppmuntrar företag och företagande. Den

tidigare regeringen genomförde en omläggning av näringspolitiken

i denna riktning, sägs det. Den socialdemokratiska regeringen

har dock på kort tid radikalt försämrat möjligheterna för

företag och företagande, genom att gå från en generell

näringspolitik till en mer selektiv. Ett välfärdssamhälle kräver

en samhällsekonomi i balans, och en förutsättning för en god

välfärd är en effektiv och ansvarsfull marknadsekonomi, anför

motionärerna. De förordar en marknadsekonomi baserad på etiska

principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Den

grundläggande uppgiften för staten när det gäller

näringspolitiken är att lägga fast ramar och långsiktiga

spelregler, vilka måste vara stabila och tillväxtbefrämjande,

heter det vidare. Näringspolitiken kan inte drivas för sig utan

måste vara sammankopplad med den ekonomiska politiken i övrigt.

Ett gynnsamt klimat för små- och nyföretagande är av största

vikt inför 1990-talets kamp mot den höga arbetslösheten, påpekas

det.

I en annan motion från samma parti, 1994/95:K224, efterlyses

en gemensam industripolitik mellan EU:s medlemsländer som

komplement till den nationella politiken, främst avseende stödet

till den kostnadskrävande, högteknologiska forskningen. Det vore

önskvärt om det industriella samarbetet mellan företag i olika

EU-länder kunde öka, anser motionärerna och föreslår en

vidareutveckling av åtgärder inom EU för att främja små och

medelstora företag. Detta anges kunna finansieras genom

omstrukturering av EU:s budget.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om en ekologiskt anpassad tillväxt, som tas upp i flera

av de här aktuella motionerna, behandlas i budgetpropositionen,

bl.a. i finansplanen (bil. 1 s. 36). Där sägs att regeringen

kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en

långsiktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med

gemensamma resurser. Ett miljöanpassat näringsliv kan också

stärka konkurrenskraften. Producenterna bör ta ett ökat

miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler,

heter det vidare. Ekonomiska styrmedel bör användas i större

utsträckning inom miljöpolitiken. En parlamentarisk utredning

kommer att tillsättas för att studera möjligheterna till en ökad

miljörelatering av skattesystemet. Vidare meddelas att ett nytt

förslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.

Regeringen har också nyligen avlämnat en skrivelse till

riksdagen om miljön (skr. 1994/95:120), i vilken inriktningen av

det miljöpolitiska arbetet presenteras och en redovisning av

tillståndet i miljön lämnas. I avsnitt 5, med rubriken Det

ekologiskt hållbara industrisamhället, sägs bl.a. att

miljöanpassad produktion är på väg att bli ett viktigt

konkurrensmedel och att miljösektorn, både direkt och indirekt,

kan bidra till att nya arbetstillfällen skapas. Det mesta av

detta arbete bör ske på initiativ av näringslivet, men

regeringen har en roll i att driva på och underlätta denna

process, sägs det. Skrivelsen kommer att behandlas av riksdagen

senare under våren 1995. Utskottet återkommer i det följande, i

avsnitten om miljöteknik och om livscykelspecifikationer, till

denna skrivelse.

När det gäller den aktualiserade frågan om definition av

småföretag kan noteras att det inte finns någon officiellt

fastställd sådan definition. I Sverige brukar småföretag

definieras -- av t.ex. Statistiska centralbyrån -- som företag

med färre än 200 anställda. I olika statistikredovisningar

grupperas företag vanligen i olika klasser efter antalet

anställda, t.ex. 0--9, 10--19, 20--49, 50--99, 100--199,

200--499 och fler än 500 anställda. Inom EU definieras oftast

små och medelstora företag (Small and Medium Sized Enterprises,

SME) som företag med färre än 500 anställda och som inte till

mer än en viss andel ägs av större företag.

I sammanhanget kan vidare noteras att den verksamhet som ALMI

Företagspartner AB och dess regionala utvecklingsbolag bedriver,

riktar sig främst till små företag, där tyngdpunkten ligger på

företag med färre än 50 anställda. Vidare gäller att alla typer

av företag kan erhålla råd och stöd, dvs. inte endast

aktiebolag. Utskottet behandlar frågor om ALMI Företagspartner

AB i ett senare avsnitt.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är näringspolitikens huvuduppgift att

medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom

företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant för att

bygga upp en ny produktionskapacitet i nya och befintliga

branscher, i stället för den som har gått förlorad under de

senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.

Utskottet konstaterar att det på ett övergripande plan kan

sägas föreligga en betydande samsyn rörande näringspolitikens

målsättning och åtgärdernas inriktning. Detta gäller t.ex.

beträffande betoningen av att långsiktigt fasta och sunda

spelregler skall gälla för näringslivet. Likaså framhålls av

alla partier de små och medelstora företagens betydelse för att

en ökad tillväxt och en minskad arbetslöshet skall kunna uppnås.

Trots en betydande samstämmighet mellan de olika politiska

partierna på denna övergripande nivå, föreligger skillnader

avseende den konkreta utformningen av innehållet i

näringspolitiken.

Denna politik måste, anser utskottet, ha som mål att skapa

gynnsamma villkor för företagandet. Det kan ske bl.a. genom att

undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på

ny teknologi, ökad kompetens och förbättrad miljö för att uppnå

nya och fler arbetstillfällen. Enligt utskottets mening måste

näringspolitiken inriktas på att underlätta framväxten av nya

småföretag och tillväxten av befintliga småföretag. I

budgetpropositionen framläggs förslag som har till syfte att

underlätta en sådan utveckling. Utskottet återkommer i det

följande till dessa förslag.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att det skapas sunda

och fasta spelregler för näringslivet. Det gäller t.ex. det

allmänna regelverket för företagen, skattesystemet och

energipolitiken. Insatserna inom näringspolitiken bör främst

vara av generell karaktär och avse områden där marknaden har

lyckats mindre väl. I vissa fall kan också behov av mer

selektiva, branschinriktade åtgärder uppstå.

Möjligheterna att upprätthålla välfärden i framtiden

sammanhänger med möjligheterna att skapa en uthållig tillväxt.

Därvid krävs bl.a. en ekologiskt anpassad produktion. En

misshushållning med gemensamma resurser kan äventyra de framtida

utvecklingsmöjligheterna.

I budgetpropositionen betonar regeringen vikten av en

ekologiskt uthållig tillväxt. Liknande synsätt kommer till

uttryck i de här aktuella partimotionerna från Vänsterpartiet

och Miljöpartiet. En ökad miljöanpassning hos företagen kan

innebära en konkurrensfördel, anser utskottet. Näringslivet har

huvudansvaret för att ett förändrat synsätt och agerande kommer

till stånd. Statsmakterna har dock ett ansvar för att driva på

och underlätta denna process.

I motionerna från de fyra tidigare regeringspartierna hänvisas

till den näringspolitik som den borgerliga regeringen bedrev.

Ett fullföljande av denna politik förordas för att komma till

rätta med Sveriges ekonomiska problem. Mot bakgrund av den

ekonomiska utvecklingen under de borgerliga regeringsåren med

försämrad tillväxt, ökad arbetslöshet och försämrade

statsfinanser anser utskottet inte att den tidigare förda

näringspolitiken kan göra anspråk på att ha de rätta

lösningarna.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella

motioner i berörda delar.

Besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998

Regeringen begär riksdagens godkännande av den inriktning av

besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom

Näringsdepartementets område som anges i propositionen (s. 7).

I proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska

åtgärder, m.m. aviserade regeringen sin avsikt att återkomma

till riksdagen med förslag till konkreta besparingar rörande

utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt i-

nriktningen och omfattningen av denna besparing (bet.

1994/95:FiU1).

Regeringen föreslår nu att myndigheternas

förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom

Näringsdepartementets verksamhetsområde skall minskas med ca 465

miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96

föreslås att de berörda anslagen skall minskas med sammanlagt

300 miljoner kronor.

De beräknade besparingarna anges i propositionen till 225

miljoner kronor för vardera av åren 1997 och 1998. För

budgetåret 1997 fördelar sig besparingarna med 70 miljoner

kronor på ett generellt effektivitetskrav och 155 miljoner

kronor på s.k. andra besparingar. Besparingarna år 1998 fördelar

sig med 50 miljoner kronor inom området teknisk forskning och

utveckling, 70 miljoner kronor på ett generellt

effektivitetskrav och 105 miljoner kronor på s.k. andra

besparingar.

Det som i propositionen benämns andra besparingar, och som

uppgår till totalt 260 miljoner kronor, utgörs enligt uppgift

från regeringskansliet till övervägande delen av ränteeffekter.

Vid försäljning av företag eller aktier inom

Näringsdepartementets område får departementet tillgodoräkna sig

en schabloniserad ränteinkomst på försäljningsbeloppet. Det

generella effektivitetskravet på totalt 140 miljoner kronor

innebär en neddragning av förvaltningsanslagen för myndigheterna

inom Näringsdepartementets område. Specificeringar avseende

budgetåret 1997 kommer att lämnas i budgetpropositionen hösten

1996. Besparingen på 50 miljoner kronor inom området teknisk

forskning och utveckling avser rymdverksamheten

(budgetpropositionen bil. 13 s. 160).

Utskottet har inget att erinra mot de redovisade

besparingsåtgärderna. Dessa tillstyrks.

Småföretagsutveckling

Riskkapitalförsörjning

ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden

Regeringen begär riksdagens godkännande av överföring av medel

från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner

AB och av förändrade riktlinjer för finansieringsverksamheten

inom de nämnda organisationerna.

De förutvarande regionala utvecklingsfonderna ersattes den 1

juli 1994 av regionala utvecklingsbolag (prop. 1993/94:40, bet.

NU11). Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB

lägst 51 % av aktiekapitalet i de regionala bolagen. Övriga

ägare är landsting och i förekommande fall kommuner.

Verksamheten består av information, rådgivning och finansiering.

Målgruppen är små och medelstora företag -- med färre än 200

anställda -- med tyngdpunkt på företag med färre än 50

anställda. För finansieringsverksamheten disponeras ett kapital

på ca 2,5 miljarder kronor. Dessutom äger ALMI aktier i Atle AB

och Investment AB Bure till ett värde av ca 0,4 miljarder kronor

-- avkastningen härav kan också användas i

finansieringsverksamheten.

Den tidigare Industrifonden ombildades efter riksdagsbeslut i

december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19) till Industri- och

nyföretagarfonden. Fondens verksamhet fick därvid två

huvudinriktningar. Den ena är finansiering för att stödja

utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, den andra är

en verksamhet med nyföretagarlån. Fonden disponerar ett kapital

på ca 2,6 miljarder kronor. Dessutom äger fonden aktier i

riskkapitalbolagen Atle och Bure till ett värde av ca 0,4

miljarder kronor, vars avkastning också den kan användas i

finansieringsverksamheten.

De nyföretagarlån som Industri- och nyföretagarfonden beviljar

lämnas till nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av

sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå

bedöms kunna bedriva en lönsam verksamhet. Lånen kan endast

sökas i samband med att helt nya aktiebolag startas av en eller

flera fysiska personer. Nyföretagaren förutsätts svara för minst

10 % av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånet

skall svara för högst 30 %. Det resterande behovet förutsätts

bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som

mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte

understiga 100 000 kr. Lånets löptid är högst 15 år med upp

till 5 års amorteringsfrihet. Lånet är ränterabatterat i fem år,

varav de två första åren är helt räntefria.

Den statliga strukturen för insatser riktade till små och

medelstora företag är onödigt komplicerad och måste för den

enskilda företagaren ofta te sig förvirrande, anförs det i

propositionen. Det hänger samman med bl.a. mångfalden av aktörer

och att deras roller kan vara både överlappande och oklara.

Regeringen strävar nu efter att förenkla och tydliggöra dessa

stukturer, meddelas det. För att inte i onödan störa

verksamheten bör denna omstrukturering ske stegvis och med

utgångspunkt i den nuvarande strukturen. Målet bör vara att dels

åstadkomma en ökad klarhet, dels decentralisera ärenden till den

regionala nivån, sägs det i propositionen.

Industri- och nyföretagarfonden arbetar, som nämnts, sedan

februari 1993 med nyföretagarlån. Sammanlagt ca 4 000 personer

har hittills startat ca 2 300 företag (aktiebolag) med hjälp av

nyföretagarlån från fonden på totalt ca 465 miljoner kronor.

Fonden beräknar att ca 5 000--6 000 personer har kunnat

beredas stadigvarande arbeten med hjälp av sådana lån. Ett

avgörande skäl för att besluten om nyföretagarlån lades på den

centrala nivån var att de regionala utvecklingsbolagen med sitt

samordnande moderbolag inte existerade vid tidpunkten för

beslutet, sägs det i propositionen. Förutsättningarna för en

ordning med regionala beslut i kombination med en koordinerad

verksamhet och en rationell fördelning av resurser över landet

anses emellertid nu vara goda. I en utvärdering av verksamheten

våren 1994 (utförd av konsultföretaget Sevenco) förordades att

beslut om nyföretagarlån skulle överföras till ALMI:s regionala

bolag.

Regeringen föreslår sålunda att alla beslut om nyföretagarlån

senast fr.o.m. den 1 januari 1996 skall fattas av ALMI:s

regionala bolag. För nyföretagarlånen, liksom beträffande

nuvarande låneformer, avses gälla att likvida medel och

utestående lånefordringar skall ägas av moderbolaget. Även

ärenden om lån till kvinnors företagande bör avgöras av ALMI,

anförs det i propositionen. Detta bör kunna ske fr.o.m. den 1

juli 1995. (Anslaget till främjande av kvinnors företagande

behandlar utskottet i det följande.) Enligt regeringen bör det

ankomma på den att efter samråd med berörda organ besluta om de

närmare formerna för dessa organisatoriska förändringar. Det är

väsentligt, betonas det i propositionen, att ALMI:s regionala

bolag tar till vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentrum

och andra privata organ för att bereda ärenden om

nyföretagarlån.

Verksamheten med nyföretagarlån kommer att i viss utsträckning

kunna bedrivas med de finansieringsmedel och andra tillgångar

som redan finns i ALMI-koncernen, framhåller regeringen. För att

behålla en fortsatt hög nivå på verksamheten med nyföretagarlån

anses det dock vara önskvärt att vissa likvida medel jämte

utestående lånefordringar kan föras över från Industri- och

nyföretagarfonden till ALMI. Regeringen räknar med att fondens

styrelse kommer att medverka till att en sådan överföring kommer

till stånd. Det föreslås ankomma på regeringen och berörda organ

att avgöra hur stora medel som skall föras över.

Vid sidan av verksamheten med nyföretagarlån kan Industri- och

nyföretagarfonden, som tidigare redovisats, delta i finansiering

av industriella utvecklingsprojekt i främst små och medelstora

företag. I vissa fall kan det också vara aktuellt att

delfinansiera projekt i något större företag, i synnerhet

projekt vid sidan av företagens kärnverksamhet och där projekten

ger tillväxt och utveckling bland företagens underleverantörer.

I många fall är det lämpligt att sådant projektstöd, liksom

hittills, kan ges i form av garantier, anser regeringen.

Utskottet behandlar i detta avsnitt sex motioner.

Det är viktigt att stödet till företagandet bygger på

pluralism, anförs det i motion 1994/95:N220 (m). Ett mötestorg

bör skapas där uppfinnare, innovatörer, nystartare,

småföretagare, ALMI, Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK), Industri- och nyföretagarfonden och nyföretagarcentrum

m.fl. kan utbyta information med varandra. Regeringen bör

återkomma med förslag på detta område, anför motionärerna. De

vill också att riksdagen skall göra ett uttalande om riskerna

med koncentration av många uppgifter till ALMI. En sådan

koncentration leder enligt motionärerna ofrånkomligen till

mindre mångfald, mindre konkurrens och sämre förutsättningar för

andra aktörer.

I motionen föreslås vidare att riksdagen skall besluta att

systemet med mentorskap för småföretag skall vidareutvecklas så

att det omfattar hela Sverige. Äldre företagare med erfarenheter

är ofta bäst skickade att ge råd till och diskutera med dem som

planerar att starta egen verksamhet, anser motionärerna.

Regeringen borde därför snarast utarbeta förslag på detta

område.

En del av de medel som satsas på arbetslöshetsersättningar bör

kunna tas i anspråk för en lånemodell för riskkapital till

småföretag, anförs det i motion 1994/95:N217 (m). Förslaget

innebär att företagaren skall svara för t.ex. 10 % av

kapitalbehovet, staten för 60 % och banken för 30 %. Det

statliga lånet skulle belastas med marknadsmässig ränta om den

aktuella satsningen lyckas och avskrivas om den misslyckas och

misslyckandet inte beror på misskötsel av företaget.

Bildandet av lokala och regionala investmentbolag bör

stimuleras genom statliga garantier eller lån, sägs det i motion

1994/95:N300 (c). Härvid bör de regionala utvecklingsbolagen

inom ALMI kunna delta aktivt. Den möjlighet att bilda

investmentbolag som i viss mån finns inom det regionalpolitiska

området bör, enligt motionärerna, utökas till att gälla inom ett

större område. Förslaget i propositionen om att beslut om

nyföretagarlån skall decentraliseras till ALMI:s regionala bolag

är riktigt, anser motionärerna. De understyrker dock att dessa

bolag vid beredning av ärenden bör utnyttja andra organ, såsom

t.ex. nyföretagarcentrum, handelskamrar och banker.

Också i motion 1994/95:N274 (fp) framhålls vikten av att de

regionala utvecklingsbolagen tar till vara möjligheterna att

anlita kompetens utifrån, t.ex. olika nyföretagarcentrum.

Motionärerna betonar vidare betydelsen av att ALMI utvecklas i

nära samverkan med det regionala näringslivet och att beslut

fattas så nära företagen som möjligt.

Samordningen av de resurser som samhället satsar på

företagande bör förbättras, anförs det i motion 1994/95:N301

(kds). Det finns anledning att se över alla de myndigheter,

institutioner och organisationer som på olika sätt handhar

företagarfrågor och hitta former för att samordna de olika

verksamheterna på ett sätt som dels förenklar för företagen,

dels kan innebära rationaliseringar och effektiviseringar av de

olika stöd till företagen som staten står bakom, sägs det.

I motion 1994/95:N202 (mp) föreslås att lokala närfonder skall

inrättas i kommunerna. Dessa fonder, som skulle bestå av ett

nätverkskontor och av en riskmedelsfond, skulle bistå

småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital och andra

resurser. Riskmedelsfonden skall enligt motionärerna byggas upp

genom en årlig fondavgift som varje företag skall betala i

proportion till sin omsättning och/eller överskott. Staten

föreslås skjuta till medel -- bl.a. från det nya anslaget för

bidrag till tekniköverföring (A 4) -- i proportion till det

totala antalet anställda i företagen i resp. kommun. Hos

närfonderna skall såväl nyföretagarlån som lån för kvinnors

företagande kunna sökas. Enligt motionärerna bör riksdagen också

göra ett uttalande om behovet av riskvilligt kapital. De menar

att ägare som satsar eget kapital i ett företag bör få anstånd

med att betala skatt på detta kapital. I motionen finns också

ett yrkande om behovet av riskkapitalavdrag; detta yrkande

behandlas av skatteutskottet.

I flera av de här aktuella motionerna anförs att ALMI bör

utnyttja andra aktörer, t.ex. nyföretagarcentrum, vid

beredningen av nyföretagarlån. I propositionen (s. 34)

understryks, som tidigare redovisats, att det är väsentligt att

ALMI:s regionala bolag tar till vara möjligheterna att anlita

nyföretagarcentrum och andra privata organ för att bereda

ärenden om nyföretagarlån.

Enligt uppgift från Industri- och nyföretagarfonden fördelade

sig beredningsarbetet beträffande ärenden om nyföretagarlån i

november 1993 på de regionala utvecklingsfonderna med ca 44 %

och nyföretagarcentrum med ca 56 %. Vid årsskiftet 1994/95

svarade ALMI:s regionala utvecklingsbolag för beredningen av ca

59 %, nyföretagarcentrum för ca 25 % och fristående konsulter

för ca 16 % av ärendena. Konsulterna tar kortast tid för sina

utlåtanden -- 79 % av dessa är klara inom två veckor.

Motsvarande andelar för ALMI:s utvecklingsbolag och

nyföretagarcentrum är 46 % resp. 67 %.

Beträffande mentorskap, som tas upp i motion 1994/95:N220 (m),

kan noteras att enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår

för anslaget Småföretagsutveckling får anslagsposten Vissa

småföretagsinsatser debiteras kostnader för bl.a. främjande av

utveckling av nätverk av mentorer.

För detta ändamål bedriver NUTEK och ALMI en

utbildningsverksamhet om mentorskap. Regeringen uppdrog i

september 1994 åt NUTEK att i samverkan med ALMI och dess

regionala utvecklingsbolag samt berörda

näringslivsorganisationer inrätta en verksamhet avseende

mentorskap för företag med tillväxtinriktning. Det angavs att

verksamheten skulle vara införd i minst tolv län senast den 1

april 1995. Därvid skulle ALMI Företagspartner Uppsala AB svara

för genomförandet av den erforderliga utbildningsverksamheten

och projektledningen. En redovisning av utbildningen skall

lämnas till Näringsdepartementet senast den 15 maj 1995. Enligt

vad utskottet har erfarit pågår den aktuella verksamheten

planenligt i de tolv länen sedan februari 1995.

När det gäller regionala riskkapitalbolag har, enligt uppgift

från Näringsdepartementet, de satsningar på sådana bolag som

gjordes under 1980-talet visat sig ha svårt att nå framgång. För

denna typ av verksamhet erfordras bl.a. finansiell uthållighet

och specialkompetens, vilket ofta, sägs det, kan vara svåra att

finna på det regionala planet.

Synpunkterna i motion 1994/95:N202 (mp) om att en ägare bör få

anstånd med att betala skatt på eget riskkapital har

beröringspunkter med det i budgetpropositionen aviserade

förslaget om riskkapitalavdrag. I motionen finns också, som

nämnts, ett yrkande om riskkapitalavdrag, vilket behandlas av

skatteutskottet. I propositionen sägs (s. 12) att regeringen

under våren 1995 kommer att överväga införandet av en möjlighet

för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade

aktier i onoterade bolag.

Utskottet behandlar först frågan om mentorskap, därefter

förslagen om lokala investmentbolag resp. närfonder och

slutligen regeringens förslag om ALMI och Industri- och

nyföretagarfonden.

När det gäller den första frågan -- mentorskap --

instämmer utskottet i de synpunkter som framförs i motion

1994/95:N220 (m). Systemet med mentorskap, genom vilket erfarna

småföretagare kan förmedla erfarenheter och kunskaper till den

som planerar att starta egen verksamhet, är enligt utskottets

mening väl värt att vidareutveckla. För att kunna åstadkomma en

minskning av arbetslösheten är det nödvändigt bl.a. att nya

företag startas och befintliga småföretag utvecklas. Som

tidigare nämnts bedriver NUTEK och ALMI en utbildningsverksamhet

om mentorskap. Avrapportering av detta arbete kommer att ske

under våren 1995 och utskottet förutsätter att denna verksamhet

därefter drivs vidare.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det

för närvarande erfordras något uttalande av riksdagen i frågan.

Motion 1994/95:N220 (m) avstyrks sålunda i aktuell del.

Utskottet övergår så till förslaget om inrättande av lokala

investmentbolag i motion 1994/95:N300 (c).

Utskottet ställer sig skeptiskt till att staten skall initiera

bildandet av lokala investmentbolag på det sätt som förordas i

den aktuella motionen. Som tidigare redovisats har verksamheten

hos de bolag som bildades under 1980-talet varit mindre lyckad.

Enligt utskottets mening bör det vara en fråga för privata

intressenter att pröva om lokala investmentbolag skall komma

till stånd. Frågan om införande av riskkapitalavdrag, som har

relevans i detta sammanhang, berörs i det följande. Med det

sagda avstyrker utskottet motion 1994/95:N300 (c) i här berörd

del.

Utskottet behandlar därefter förslagen om närfonder m.m. i

motion 1994/95:N202 (mp).

Utskottet noterar härvid att ALMI-organisationen består av 23

utvecklingsbolag -- ett bolag i varje län, med undantag för

Malmöhus län och Kristianstads län som har ett gemensamt

utvecklingsbolag. Vissa utvecklingsbolag har mer än ett kontor;

totalt finns det 43 kontor i landet.

Utskottet kan inte se något skäl för att staten -- som

föreslås i motionen -- skall bygga upp ett parallellt system

till den nyligen inrättade ALMI-organisationen. Hur de regionala

utvecklingsbolagen väljer att utforma sin verksamhet anser

utskottet vara en fråga för ALMI.

Beträffande frågan om införande av riskkapitalavdrag anser

utskottet att det är bra att beredning pågår. Utskottet

konstaterar att denna fråga har varit föremål för överväganden

under en längre tid. Det finns exempel från andra länder, bl.a.

Förenta staterna, som visar att en sådan avdragsmöjlighet kan ha

stor betydelse för framväxten av nya och tillväxten hos

befintliga företag. Samtidigt är utskottet medvetet om att det

finns olika skattetekniska problem förknippade med ett

riskkapitalavdrag. Riksdagen bör inte nu göra något uttalande i

den här frågan med anledning av det aktuella yrkandet i motion

1994/95:N202 (mp).

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:N202 (mp) i

här berörda delar.

Utskottet behandlar slutligen regeringens förslag beträffande

ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen

angående det önskvärda i att skapa större klarhet i systemet med

olika stödformer för småföretag. Det är viktigt att en person

som avser att starta ett företag kan koncentrera sig på denna

uppgift i stället för att behöva lägga ned tid på att söka upp

rätt instans. ALMI bör fungera som regional inkörsport för

småföretagare, nyföretagare och uppfinnare när det gäller

rådgivning, finansieringshjälp, tekniköverföring m.m. ALMI skall

-- vid sidan av att bistå med egna resurser på de nämnda

områdena -- förmedla kontakter till andra aktörer, privata och

offentliga, som kan tillgodose företagens eller företagarens

behov. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget att föra över

systemet med nyföretagarlånen från Industri- och

nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB.

Enligt utskottets mening är det naturligt om namnet på

stiftelsen därvid återgår till Industrifonden. Detta skulle

bättre överensstämma med den ändrade verksamhetsinriktningen.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp frågan om de

kooperativa företagens möjligheter att erhålla nyföretagarlån.

Enligt gällande regler får Industri- och nyföretagarfonden

bevilja sådana lån endast till företag som drivs i

aktiebolagsform. De nyföretagarlån som ALMI:s regionala

utvecklingsbolag kan bevilja är däremot öppna för alla typer av

företag. Utskottet finner det självklart att nyföretagarlånen,

när de nu skall föras över till ALMI, blir tillgängliga att söka

för alla typer av företag, dvs. också kooperativa företag. Detta

bör beaktas vid utfärdande av förordningar och andra

bestämmelser. Utskottet återkommer till frågan om likabehandling

av kooperativa företag jämfört med andra företagsformer i ett

senare avsnitt.

Utskottet instämmer vidare i de synpunkter som framförs i

flera av de här aktuella motionerna om att olika aktörer skall

kunna anlitas vid beredning av ärenden om nyföretagarlån. Som

tidigare redovisats anlitas för närvarande olika organ -- ALMI:s

utvecklingsbolag, nyföretagarcentrum och fristående konsulter --

vid denna beredning. Att nyföretagarlånen förs över från

Industri- och nyföretagarfonden till ALMI:s utvecklingsbolag

skall inte innebära någon förändring härvidlag. Detta har också

uttryckligen angetts i propositionen.

Förslaget i motion 1994/95:N217 (m) om ökat statligt

risktagande i lån av samma karaktär som nyföretagarlånen kan

utskottet, redan av statsfinansiella skäl, inte tillstyrka.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i berörd del och

avstyrker motionerna 1994/95:N217 (m), 1994/95:N220 (m),

1994/95:N274 (fp), 1994/95:N300 (c) och 1994/95:N301 (kds) i

motsvarande delar.

Atle AB och Investment AB Bure

Regeringen begär riksdagens godkännande av att statens

tillgångar i riskkapitalbolagen Atle och Bure efter eventuell

försäljning av aktierna skall få användas för att skapa en ny

riskkapitalverksamhet.

Riksdagen fattade hösten 1992 beslut om riktlinjer för

utskiftning av medel ur de förutvarande löntagarfonderna, som

skall användas för små och medelstora företags

riskkapitalförsörjning (prop. 1992/93:41, bet. FiU3). Sammanlagt

6,5 miljarder kronor tillfördes de två nyinrättade

portföljförvaltningsbolagen Förvaltnings AB Atle och

Förvaltnings AB Bure och sex direktinvesterande

riskkapitalbolag. Bolagen skall tillhandahålla riskkapital till

små och medelstora företag på kommersiella grunder.

Enligt regeringen har börsintroduktionen av Atle och Bure lett

till att verksamheten hos dessa bolag och merparten av deras

dotterbolag till väsentlig del styrs av de

avkastningsförväntningar som normalt ställs på noterade företag.

Det innebär att bolagen inte kan förväntas lägga någon nämnvärd

del av sitt kapital på investeringar i företag som befinner sig

i tidiga utvecklingsskeden. Atle och Bure fungerar inte på

önskvärt sätt, och den eftersträvade förstärkningen av

kapitalförsörjningen till framför allt små företag har inte

kommit till stånd, framhåller regeringen.

Statens delägande i Atle och Bure i form av aktier förvaltas

av ett flertal olika instanser, främst ALMI Företagspartner AB

och Industri- och nyföretagarfonden. Enligt regeringen finns det

nu anledning att ompröva statens engagemang. Tillgångarna i form

av aktier bör utnyttjas på ett annat sätt för att förstärka

riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag.

De medel som försäljningen av hela eller delar av det statliga

aktieinnehavet kan ge bör framför allt användas för att kunna

erbjuda företag i tidiga utvecklingsskeden en finansiering som

stärker soliditeten och förbättrar möjligheterna för tillväxt,

anser regeringen. Verksamheten skall bedrivas av Industri- och

nyföretagarfonden. De nämnda medlen bör avgränsas från fondens

övriga medel genom bolagsbildning eller på annat sätt. Intäkter

från försäljning av aktier som innehas av ALMI bör enligt

regeringens förslag också tillfalla denna verksamhet.

I motion 1994/95:N300 meddelar Centerpartiet att det

accepterar förslaget beträffande Atle och Bure under

förutsättning att de frigjorda medlen "öronmärks" för

riskkapitalverksamhet.

Regeringens förslag avvisas däremot i partimotion 1994/95:N275

(v). Riksdagen borde i stället besluta om att staten skall bli

helägare av Atle och Bure. Motionärerna erinrar om att dessa

bolag startades med medel från löntagarfonderna i en uppgörelse

mellan den borgerliga regeringen och Ny demokrati. Bolagen har,

enligt motionärerna, egentligen aldrig fungerat som

riskkapitalbolag, men förfogar för närvarande över ett betydande

kapital -- ca 7 miljarder kronor och investeringar i olika bolag

på ca 3 miljarder kronor. Aktierna i bolagen handlas nu med en

rabatt på ca 30 %, sägs det i motionen. En försäljning kan

beräknas öka priset till ca 80--85 % av värdet. Det betyder att

den som köper bolagen kan göra ett s.k. klipp på 1--1,5

miljarder kronor, hävdar motionärerna. De anser inte att detta

är förenligt med god affärsmässighet från statens sida. Staten

föreslås i stället köpa upp Atle och Bure för att därigenom

kunna genomföra angelägna satsningar på företag i tidiga

utvecklingsskeden. Resultatet blir i sak detsamma, men

överskottet från försäljningarna kan förväntas stärka budgeten

med ca 1 miljard kronor, sägs det i motionen.

Också i en annan motion från Vänsterpartiet, 1994/95:N272,

riktas kritik mot inrättandet av de båda bolagen Atle och Bure.

Vidare anförs att åtgärder på riskkapitalområdet under den förra

regeringsperioden ensidigt inriktades på aktiebolag.

Riksdagen bör göra ett uttalande om det angelägna i att förut-

sättningar skapas för att små och medelstora företag kan komma i

åtnjutande av det riskkapital som tillförts riskkapitalbolagen,

anförs det i motion 1994/95:N301 (kds). En del av detta kapital

bör ligga i bolag utanför börsen för att kunna tillhandahållas

företag som har en långsiktig bärkraft, men som inte kan

förväntas ge omedelbar avkastning, anser motionärerna.

Statens omprövning av engagemanget i Atle och Bure måste leda

till en förstärkning av de lokala och regionala

riskkapitalmarknaderna, anförs det i motion 1994/95:N243 (s).

Staten måste också stimulera till ett ökat samarbete lokalt och

regionalt mellan banker, företag och riskkapitalbolag. Det är

angeläget, menar motionärerna, att de lösningar som väljs

anpassas efter de varierande lokala och regionala

förutsättningarna.

I motion 1994/95:A470 (s) efterlyses en utredning om

riskkapitalbolagens verksamhet i syfte att genom ändrade regler

eller ändrad organisation åstadkomma en ökning av riskvilligt

kapital. I motionen, som har rubriken Västernorrlands län,

förordas en rad olika åtgärder för att främja utvecklingen av

småföretag i detta län.

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen

-- och i motionerna 1994/95:N243 (s), 1994/95:N300 (c),

1994/95:N301 (kds) och 1994/95:A470 (s) -- om det angelägna i

att de medel i riskkapitalbolagen Atle och Bure som staten står

som ägare till nu verkligen kommer småföretagen till del. Som

sägs i propositionen bör medlen användas för att tillhandahålla

kapital till företag i tidiga utvecklingsskeden för att

företagens soliditet därigenom skall stärkas. De svenska

småföretagen har en i förhållande till småföretag i andra länder

relativt låg soliditet.

Utskottet utgår således från att de medel som erhålls vid

eventuell försäljning av statens aktier i Atle och Bure används

för att förstärka riskkapitalförsörjningen för småföretag i

tidiga utvecklingsskeden. Något särskilt uttalande av riksdagen

i denna fråga anser utskottet inte erforderligt.

Utskottet förutsätter vidare att försäljningsintäkter från

såväl Industri- och nyföretagarfondens som ALMI:s aktieinnehav i

Atle och Bure skall kunna utnyttjas för den avsedda

riskkapitalverksamheten. Härvid bör beaktas att medel, enligt

vad som tidigare sagts, också skall föras över från Industri-

och nyföretagarfonden till ALMI vad avser verksamheten med

nyföretagarlån. Vid det praktiska genomförandet bör en teknik

som tar hänsyn till s.k. nettobelopp kunna tillämpas. Utskottet

förutsätter att regeringen på lämpligt sätt håller riksdagen

informerad om de åtgärder som vidtas.

När det gäller frågor om tidpunkt och former för försäljning

anser utskottet att utgångspunkten måste vara att få ett så bra

pris för aktierna som möjligt. Att i förväg ange tidpunkter för

försäljningen finner utskottet vara både omöjligt och olämpligt.

Att staten, såsom föreslås i motion 1994/95:N275 (v), skulle

köpa upp alla aktier i Atle och Bure är enligt utskottets mening

-- redan av statsfinansiella skäl -- uteslutet. Sammantaget

anser utskottet att syftet att så snart som möjligt få tillgång

till de aktuella medlen, så att de kan komma till den användning

som ursprungligen avsågs, måste avvägas mot önskemålet att

maximera priset.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd

del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.

AP-fondens placeringsrätt

I finansplanen sägs (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 43) att

Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) bör ges ökade möjligheter

att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen.

Regeringen framlägger dock inget förslag i saken.

Planerna på en sådan ändring av AP-fondens placeringsrätt

avvisas i motionerna 1994/95:Fi213 (m), 1994/95:N274 (fp) och

1994/95:N301 (kds).

AP-fonden är ett exempel -- utöver löntagarfonderna -- på hur

sparande har undandragits den enskildes inflytande och kontroll,

anförs det i den förstnämnda motionen. Utifrån moderat grundsyn

är det självklart att av ideologiska skäl motsätta sig

satsningar på kollektivt eller offentligt sparande, sägs det

vidare i motionen.

Det är betecknande att den mest handfasta åtgärd som

regeringen aviserar om när det gäller riskkapitalförsörjning är

aktieköp för AP-fondsmedel, heter det i motion 1994/95:N274

(fp). Det skulle vara till nackdel för företagarklimatet i

Sverige om AP-fonden skulle ges rätt att köpa upp aktier i

småföretag, anser motionärerna.

Enligt vad som sägs i motion 1994/95:N301 (kds) är statens

uppgift att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden,

men inte att sköta företagandet. När staten agerar såväl domare

som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen

snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt,

framhålls det vidare.

Riksdagen har de tre senaste åren avslagit motionsyrkanden om

utökad placeringsrätt för AP-fonden. Vid det senaste tillfället,

våren 1994, vidhöll utskottet samma principiellt avvisande

hållning till förslaget som tidigare intagits (bet. 1993/94:NU15

s. 28). Utskottet anförde att statens roll borde vara att

främja det enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl

fungerande spelregler. En intressekonflikt kunde uppkomma om

staten samtidigt uppträdde som företagare och som utformare av

de regler som gäller för näringslivets verksamhet, sades det

vidare. I en reservation (s), med instämmande i en

meningsyttring (v), följdes yrkandena upp.

Utskottet delar regeringens bedömning att AP-fonden bör

ges vidgade möjligheter att tillföra riskkapital till små och

medelstora företag. Detta förslag har under senare år framförts

i motioner från företrädare för Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet. Farhågorna som redovisas i de här aktuella

motionerna avseende sammanblandning av statens olika roller på

marknaden anser utskottet vara överdrivna.

Med det anförda avstyrker utskottet de tre här aktuella

motionerna i berörda delar.

Företagsgaranti

Riksdagen bör hos regeringen begära att ett förslag om

införande av företagsgaranti läggs fram, anförs det i motion

1994/95:N300 (c).

Motionärernas syfte med den föreslagna företagsgarantin är att

skapa vinstgivande företag och nya arbetstillfällen i hela

landet genom att tillhandahålla riskkapital på ett nytt sätt.

Systemet skall, enligt motionärerna, fungera på följande sätt:

(1) riskkapitalbolag i form av holdingbolag bildas i olika

regioner i landet, (2) koncernbidrag skall kunna ges till

bärkraftiga företag vid förluster under uppbyggnadstiden, (3)

under företagets första år garanterar holdingbolaget företagets

alla betalningar, (4) inledningsvis ägar nyföretagaren 9 % av

aktierna och holdingbolaget 91 %, varefter företagaren

successivt köper de utestående aktierna i takt med ökande vinst,

(5) eventuella koncernbidrag återbetalas med ränta innan

företagaren får börja återköpa aktier, (6) holdingbolaget avgör

genom ett hembudsförfarande vem som får köpa företaget, (7)

värdering av aktier skall ske efter substansvärdet och en

försiktigt beräknad goodwill, (8) borgensansvar gäller

ömsesidigt i proportion till aktieinnehavet, (9) holdingbolaget

kan skilja nyföretagaren från företaget vid t.ex. misskötsel,

(10) under uppbyggnadsperioden skall lönen för verkställande

direktören vara relativt låg, (11) varje företag skall ha en

styrelse med en s.k. senior, dvs. en erfaren företagare, (12)

holdingbolagets styrelse bör bestå av framgångsrika företagare i

regionen, vilka förväntas ta initiativ till bildandet av

holdingbolagen samt (13) holdingbolaget skall ha en liten och

kostnadseffektiv organisation.

Motionärerna beräknar att det under en tioårsperiod skall

uppnås balans mellan å ena sida utbetalda koncernbidrag som

förlusttäckning i företag och å andra sidan inbetalningar av

amorteringar samt royalties från lönsamma företag.

Det redovisade förslaget om företagsgaranti bör utformas på

ett sådant sätt att det främjar kvinnors företagande, anförs det

i motion 1994/95:A807 (c). Kapitalmarknaden är inte sällan

avvisande till att ge lån till kvinnors företagande, hävdar

motionärerna.

Enligt uppgift från regeringskansliet innebär den praxis som

gäller för budgetbehandling att garantier måste finansieras

genom ett anslag för täckande av förluster.

Utskottet har svårt att inse fördelarna i det föreslagna

systemet med företagsgarantier framför de system som finns för

närvarande med nyföretagarlån och lån från ALMI-bolagen. Av

statsfinansiella skäl måste det för närvarande dessutom anses

uteslutet att öka statens kostnader. Utskottet avstyrker härmed

de två aktuella motionerna i berörda delar.

Stöd till uppfinnare och innovatörer

Olika åtgärder för att främja den verksamhet som uppfinnare

och innovatörer bedriver efterfrågas i fem motioner.

Centerpartiet förutsätter i motion 1994/95:N300 att det av

regeringen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag även skall

omfatta resurser som satsas på uppfinningar och innovationer.

I motion 1994/95:N222 (c) föreslås att riksdagen skall göra

ett uttalande om inriktningen av åtgärder för att främja

uppfinnares och innovatörers verksamhet. Motionärerna utgår från

att Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) under nästa budgetår

tilldelas medel på minst motsvarande den nivå som har utgått

under innevarande budgetår, dvs. 6 miljoner kronor. I övrigt

föreslås att de fortsatta innovationsfrämjande åtgärderna skall

ha följande inriktning: bidra till förnyelse och tillväxt genom

rådgivning och utbildning i olika nätverk, stimulera uppkomst av

en mångfald av idéer och uppfinningar genom bl.a. professionell

rådgivning samt bidra till att fler idéer kommersialiseras genom

bl.a. aktiv rådgivning.

Riksdagen bör hos regeringen begära en skyndsam utredning om

problemen med volym, form och inriktning för finansiering av

uppfinningar, innovationer och expansion av innovationsföretag,

anförs det i motion 1994/95:N247 (fp, m, c, kds). Vidare

föreslås i motionen att riksdagen skall göra uttalanden om att

det bör skapas tydlighet och stabilitet i organisation och

arbetsfördelning inom de organ som har till uppgift att stödja

innovationsverksamhet samt om att det bör råda

konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer på

området.

Det bör inrättas ett innovatörsråd som komplement till NUTEK,

anförs det i motion 1994/95:N213 (v). NUTEK fungerar inte på ett

tillfredsställande sätt beträffande vissa slag av uppfinningar,

hävdas det i motionen. Det föreslagna rådet skulle bestå av

pensionerade innovatörer från industrin och ha till uppgift att

analysera olika uppfinningar som förkastats av NUTEK.

I motion 1994/95:N219 (kds) föreslås att riksdagen skall göra

uttalanden om ökade stimulansåtgärder för innovatörer och om

förbättrade möjligheter för innovatörer att kunna skaffa

utländska patent. En rad av de åtgärder som

Innovationsutredningen (se mer i det följande) föreslog är värda

att pröva, anser motionären och exemplifierar med ökade

utbildningsinsatser, skattebefrielse för royaltyinkomster och

ökad teknikupphandling. Ett fel med NUTEK:s nuvarande stöd är,

enligt motionären, att detta endast lämnas i början av

innovationsprocessen -- detta har medfört att många svenska

uppfinningar har sålts till utlandet. Nya riktlinjer måste

därför utformas för Innovationscentrum, NUTEK och ALMI:s

produktråd avseende deras verksamhet med kapitalförsörjning,

rådgivning, patentstrategi och utländska patent, med syfte att

tillverkning av den berörda produkten kan komma till stånd i

Sverige.

Riksdagen beslöt i juni 1994 på förslag av regeringen att

inrätta Stiftelsen Innovationscentrum den 1 juli 1994 (prop.

1993/94:206, bet. NU25). Som grund för den aktuella

propositionen låg förslag (SOU 1993:84) från

Innovationsutredningen, som hade tillsatts sommaren 1993 efter

initiativ av utskottet (bet. 1992/93:NU25). Stiftelsen har till

ändamål att ge ekonomiskt stöd till innovationer i tidiga

utvecklingsstadier som antas kunna kommersialiseras samt att på

andra sätt verka för främjandet av innovationer. Stiftelsen

disponerar ett kapital på ca 500 miljoner kronor från de

tidigare löntagarfonderna.

Beträffande verksamheten med innovationsstöd sägs i stadgarna

(3 §) bl.a. att innovationsstöd kan lämnas dels för olika former

av tekniska utvärderingar, tester, prototyper o.dyl., dels för

kommersiell utvärdering i form av enklare

marknadsundersökningar, inledande kundkontakter, kostnader för

patentombud m.m. Stödet skall i första hand ges till enskilda

personer eller nystartade företag. Om särskilda skäl föreligger

skall stöd också kunna lämnas till små och medelstora företag.

När det gäller den s.k. övriga verksamheten kan stiftelsen

enligt stadgarna finansiera åtgärder som främjar och utvecklar

enskildas och samhällets innovationsverksamhet samt kunskapen om

och inställningen till innovationers roll i samhället.

I regleringsbrevet för innevarande budgetår har inom anslaget

Småföretagsutveckling under anslagsposten Innovationsfrämjande

åtgärder, som disponeras av NUTEK, tagits upp 28 miljoner

kronor. Enligt regleringsbrevet får från denna anslagspost medel

utbetalas för följande:

bidrag till ett belopp av högst 10 miljoner kronor till s.k.

teknopooler för rådgivning m.m. åt teknikbaserade företag,

successiv ersättning till ett belopp av högst 6 miljoner

kronor för att bekosta insatser enligt avtal med Svenska

Uppfinnareföreningen om att bedriva verksamhet med s.k. lokala

rådgivare för innovatörer m.m.,

bidrag till verksamhet vid länsvisa s.k. produktråd för bl.a.

bedömning av tekniska idéer samt rådgivning till enskilda

innovatörer och företag.

Riksdagen beslöt våren 1994 om en höjning av bidraget till

produktrådens verksamhet med 5 miljoner kronor på årsbasis (bet.

1993/94:NU15 s. 35). Regeringen har dock enligt

regleringsbrevet ökat den aktuella anslagsposten med endast 3

miljoner kronor. Utskottet har i februari 1995 påtalat detta i

ett yttrande (1994/95:NU4y) till konstitutionsutskottet om

regeringens behandling av riksdagens skrivelser.

Vad gäller bidraget till SUF har Näringsdepartementet, enligt

uppgift, planer på att dra ned denna ersättning för nästa

budgetår; en neddragning med i storleksordningen 50 % övervägs.

Därvid beräknas Stiftelsen Innovationscentrum, inom ramen för

sin innovationsfrämjande verksamhet, komma att lämna bidrag till

SUF:s rådgivningsverksamhet.

Enligt uppgift från Stiftelsen Innovationscentrum har några

beslut om innehållet i den innovationsfrämjande verksamhet som

stiftelsen skall bedriva ännu inte tagits. Denna verksamhet ses

av stiftelsen snarare som ett komplement än en ersättning till

statens nuvarande insatser på området. Stiftelsens verksamhet är

vidare begränsad till en tioårsperiod, varför en finansiering av

SUF:s lokala rådgivningsverksamhet via stiftelsen endast skulle

kunna vara en tillfällig ordning, anses det.

NUTEK kan vidare förmedla ett produktutvecklingsstöd för

affärsutvecklingsprojekt i tidiga faser, s.k. såddfinansiering.

Detta finansieras via anslagen Teknisk forskning och utveckling

(F 1) och Informationsteknik (F 2), vilka behandlas i det

följande. För innevarande budgetår har NUTEK avsatt ca 53

miljoner kronor för ändamålet, varav ca 40 miljoner kronor avser

deltagande i Eureka-projekt. Genom att återbetalningsmedel från

tidigare beviljade produktutvecklingsstöd också kan disponeras

har NUTEK tillgång till ytterligare ca 25 miljoner kronor för

produktutvecklingsstöd. Vidare disponerar NUTEK under

innevarande budgetår 25 miljoner kronor från anslaget Särskilda

regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. (C 6) inom

Arbetsmarknadsdepartementets område. Av dessa medel, som är

begränsade till de regionalpolitiskt prioriterade områdena, får

NUTEK föra över högst 10 miljoner kronor till de tidigare nämnda

produktrådens verksamhet.

Riksdagen beslöt våren 1993 om inrättande av sju

teknikbrostiftelser (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Stiftelserna

skall stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet

mellan universitet/högskolor och näringslivet som leder till

ökad exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har

tillförts ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca

0,3 miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment

AB Bure. Vid stiftelserna finns licensförmedlingar, vilka har

till uppgift att stödja forskare med patentering och ekonomisk

exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.

Stiftelserna kan också i mycket begränsad omfattning bistå

företag i tidiga utvecklingsskeden med finansiering.

I budgetpropositionen meddelas (s. 33) beträffande

innovationsfrämjande åtgärder att NUTEK och Stiftelsen

Innovationscentrum har för avsikt att avtala om ett närmare

samarbete när det gäller stöd till enskilda innovationer och

andra innovationsfrämjande åtgärder. Enligt vad utskottet har

erfarit kommer det avtal som nu har utarbetats endast att avse

samarbete rörande projektfinansiering.

Beträffande möjligheterna för innovatörer att kunna söka

utländska patent, som berörs i motion 1994/95:N219 (kds), kan

noteras att enligt Pariskonventionen kan svenska uppfinnare, som

ansökt om svenskt patent hos Patent- och registreringsverket

(PRV), därefter inom ett år från ansökningstillfället söka

patent i varje annat konventionsland. Eftersom PRV är en s.k.

PCT-myndighet (Patent Cooperation Treaty) kan PRV som ett

alternativ erbjuda en något utökad granskning, som sedan kan

ligga till grund för patentansökningar i andra länder inom 19

månader, i vissa fall ända upp till 30 månader, från den

ursprungliga ansökningsdagen. Andra liknande möjligheter finns

genom den europeiska patentkonventionen EPC (European Patent

Convention). På detta sätt kan den sökande dels förenkla

hanteringen av sin patentansökan i andra länder, dels skjuta

kostnaderna för utländska patent framför sig. Samtidigt får den

sökande möjlighet att ytterligare överväga vilka länder som är

intressanta i sammanhanget. Den största kostnaden anses uppstå

vid översättningen av patenthandlingarna till främmande språk.

Detta kräver normalt att den sökande anlitar patentombud i de

aktuella länderna.

Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt

stödja uppfinnare och innovatörer. För att få till stånd den

nödvändiga ökningen av arbetstillfällen är det viktigt att

processen att föra idéer vidare till kommersialisering

underlättas. Samtliga här aktuella motioner har det gemensamt

att de har som syfte att främja utvecklingen av uppfinningar och

innovationer.

Som framgått av den lämnade redovisningen finns det en rad

olika organ som har till uppgift att stödja utvecklingen av

uppfinningar och innovationer. Enligt utskottets mening är det

mycket viktigt att dessa organ samverkar på ett ändamålsenligt

sätt.

SUF:s rådgivningsverksamhet fyller enligt utskottets

uppfattning en viktig funktion. Statligt bidrag till denna

verksamhet för nästa budgetår kommer, som redovisats, att kunna

lämnas via anslaget Småföretagsutveckling. Vidare har Stiftelsen

Innovationscentrum möjlighet att lämna bidrag till SUF:s

verksamhet inom ramen för den allmänt innovationsfrämjande

verksamhet som stiftelsen skall bedriva. Enligt vad utskottet

har erfarit har stiftelsen dock ännu inte fattat beslut om

innehållet i denna verksamhet. Detta innebär ett

osäkerhetsmoment för SUF när det gäller planeringen av den

lokala rådgivningsverksamheten. Enligt utskottets mening bör

regeringen beakta detta och följa utvecklingen.

Utskottet anser vidare att SUF:s lokala rådgivare bör ha en

naturlig roll i det nätverk som avses komma att byggas upp med

hjälp av det i budgetpropositionen föreslagna, nya anslaget för

bidrag till tekniköverföring. Denna verksamhet återkommer

utskottet till i det följande.

När det slutligen gäller frågan om det av regeringen aviserade

riskkapitalavdraget också skall omfatta medel som satsas på

uppfinningar och innovationer, utgår utskottet från att, i det

fall förslag om införande av riskkapitalavdrag läggs fram, detta

också skall omfatta avdrag för aktier i bolag som bedriver sådan

verksamhet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella

motioner i berörda delar.

Design

För designfrämjande åtgärder anvisas under innevarande

budgetår medel från anslaget Småföretagsutveckling, vilket

disponeras av NUTEK. I regleringsbrevet för innevarande budgetår

har angetts att för insatser för att främja design i små och

medelstora företag, genom främst Stiftelsen Svensk

Industridesign och sådana regionala utvecklingsbolag som

samverkar med stiftelsen, får ett belopp om högst 7 miljoner

kronor anvisas. För budgetåret 1993/94 var motsvarande belopp

högst 10 miljoner kronor.

Form/Design Center i Malmö är Sveriges enda designcenter, sägs

det i motion 1994/95:N209 (s). Verksamheten har finansierats

genom främst kommunala bidrag och utställaravgifter. Danmark,

Finland och Norge har designcentrum som uppbär statliga stöd på

ca 9 miljoner kronor årligen, påpekar motionären. Han anser att

med ett statligt bidrag om 2 miljoner kronor skulle verksamheten

i Sverige bli lika vital som i grannländerna. I motionen

refereras till vad utskottet tidigare anfört om att det är

NUTEK:s uppgift att göra erforderliga avvägningar avseende

medelsfördelning. Form/Design Center bör, enligt motionären,

betraktas som en nationell institution av riksintresse och stöd

till en sådan institution bör kunna inrymmas i det berörda

anslaget.

Riksdagen avslog våren 1994 ett liknande yrkande från samme

motionär. Utskottet anförde (bet. 1993/94:NU15 s. 41), som

redan antytts, att det är NUTEK:s uppgift att inom ramen för

anvisade medel och enligt de allmänna riktlinjer som

statsmakterna ställer upp göra erforderliga avvägningar

beträffande hur de aktuella medlen skall fördelas. I en

motivreservation (s) erinrades om att Socialdemokraterna

förespråkade ett ökat anslag till småföretagsutveckling och att

det inom ramen för detta anslag rymdes den typ av insatser som

förordades i motionen. I en meningsyttring (v) förordades ett

statligt stöd till Form/Design Center på 2 miljoner kronor.

I budgetpropositionen aviseras (s. 33) att regeringen i

fortsättningen direkt i samband med regleringsbrevet kommer att

besluta om bidrag till organisationer som arbetar med att stödja

design. Vidare avser regeringen att i förordningen (1994:1100)

om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag föra in

en möjlighet för ALMI:s utvecklingsbolag att ge bidrag för

designinsatser. Därvid kommer EU:s statsstödsregler att beaktas.

Utskottet delar motionärens syn på att design blir mer och

mer viktigt för företagen. Den ändrade ordning för

medelstilldelning som regeringen avser att införa från nästa

budgetår kan förväntas innebära en effektivisering av

medelsanvändningen. Något behov av uttalande av riksdagen i

frågan kan utskottet inte se. Därmed avstyrks motion

1994/95:N209 (s).

Vissa övriga frågor

Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motioner som tar upp

olika utbildnings- och företagsutvecklingsfrågor.

I den första motionen, 1994/95:N280 (s), efterlyses insatser

för att stimulera nyrekrytering av civilingenjörer och

avknoppningar av företag. Det övergripande syftet med de

åtgärder som förordas i motionen är att få till stånd en ökning

av antalet små och medelstora företag i Dalarna. Möjligheter

till stimulans av nyrekrytering av högskole- och civilingenjörer

till små och medelstora företag bör tillskapas inom ramen för

existerande och föreslagna stödformer, anser motionärerna. De

menar vidare att stora företag ofta har möjligheter till

avknoppningar av projekt och produktidéer som ligger utanför den

egna kärnverksamheten och att detta bör uppmuntras.

Beträffande förslaget om stöd till rekrytering av

civilingenjörer kan noteras att det inom ramen för de

arbetsmarknadspolitiska resurserna finns utrymme för denna typ

av stöd. Hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas är en

fråga för Arbetsmarknadsverket.

Frågan om hur avknoppningar från större företag kan främjas

studeras av NUTEK. Enligt regleringsbrevet för innevarande

budgetår får anslagsposten Vissa småföretagsinsatser inom ramen

för anslaget Småföretagsutveckling debiteras kostnader för

utrednings- och försöksverksamhet avseende s.k. avknoppningar

från större företag. NUTEK har i en rapport till

Näringsdepartementet redovisat hittillsvarande resultat av detta

arbete. Ett seminarium har anordnats i samarbete mellan

Näringsdepartementet och NUTEK. Arbetet planeras att drivas

vidare.

Utskottet konstaterar att den typ av åtgärder som

efterfrågas i den här aktuella motionen redan existerar. Därmed

avstyrks motionen i berörda delar.

Utbildning i entreprenörskap bör föras in på alla stadier

i utbildningsväsendet, anförs det i motion 1994/95:N299 (c).

Företagsamhet bland ungdomar måste stimuleras på olika sätt och

eget entreprenörskap måste bli ett naturligt alternativ till

anställning, anser motionärerna. Utbildning i entreprenörskap

borde därför ges redan på grund- och gymnasieskolan, men också

på universitets- och högskolenivå. Bland invandrargrupper finns

en stor potential för ny- och småföretagande, anförs det vidare

i motionen. Vid utvecklingen av de föreslagna utbildningarna i

entreprenörskap bör därför hänsyn tas till dessa gruppers

speciella utbildningsbehov och förutsättningar.

Enligt skollagen (1985:1100) finns det inom gymnasieskolans

och den kommunala vuxenutbildningens ram möjlighet att utforma

individuella eller specialutformade program. Denna möjlighet

avser också utbildning i entreprenörskap. När det gäller

utbildning på högskole- och universitetsnivå kan noteras att de

olika universiteten/högskolorna själva bestämmer sitt kursutbud,

med beaktande av de allmänna riktlinjer som statsmakterna

utfärdar. Som exempel på utbildning för entreprenörer vid

universiteten vill utskottet nämna att Lunds universitet avser

att starta en ekonomiutbildning för unga entreprenörer hösten

1995. Utbildningen, som omfattar 60 poäng, avses leda fram till

ett särskilt diplom. Det bör vidare framhållas att utbildning i

företagsekonomi, både inom gymnasieskolan och vid

universitet/högskolor, självfallet är av relevans för

entreprenörer.

Enligt utskottets mening är den typ av utbildningsfrågor

som tas upp i motion 1994/95:N299 (c) viktiga. Utskottet vill

understryka betydelsen av att eleverna, både inom skolväsendet

och vid universiteten/högskolorna, ges goda baskunskaper. Genom

att förstärka och fördjupa dessa kunskaper kan en ökad

förståelse för företagandets villkor uppnås. Utskottet ser

således främst ett behov av fördjupning inom ramen för

befintliga ämnen snarare än ett behov av att, som föreslås i

motionen, införa nya, speciella utbildningsalternativ.

Som redovisats tidigare finns det vidare vissa möjligheter

såväl inom skolväsendet som vid universiteten/högskolorna att

anordna sådan utbildning som efterlyses i motionen.

Med det anförda avstyrker utskottet den nämnda motionen i

berörda delar.

Olika uttalanden av riksdagen om bl.a. behovet av lokala

styrelser i större företag begärs i motion 1994/95:N202 (mp).

Större företag som framställer produkter i mer än en kommun bör

enligt motionärerna ha en lokal styrelse och en separat

bokföring i varje kommun. Den lokala styrelsen och

företagsledningen skall kunna samråda med kommunens ledning och

förvaltningar i olika frågor. Vid nedläggning eller försäljning

av företag skall de anställda och kommunens invånare ges förtur

att fortsätta med verksamheten, anser motionärerna vidare.

Slutligen vill de också att riksdagen skall göra ett uttalande

om att ungdomars kunskaper, skaparförmåga och miljöintresse bör

tas till vara, bl.a. genom lärlingsutbildning och ersättning

till företag som erbjuder ungdomar yrkesutbildning.

Utskottet konstaterar att den typ av reglering av företagens

verksamhet som förordas i den här aktuella motionen skulle kräva

genomgripande förändringar av lagstiftningen, främst avseende

aktiebolagen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:N202 (mp) i här aktuella delar.

Anslaget Småföretagsutveckling

Från anslaget betalas kostnader dels för de regionala

utvecklingsbolagens verksamhet med information, rådgivning och

finansiering riktad till små och medelstora företag, dels för

vissa centrala insatser, bl.a. inom områdena

internationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder.

Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på ca 242

miljoner kronor. Huvuddelen av medlen skall användas för att

finansiera insatser via utvecklingsbolagen. Regeringen avser att

årligen från anslaget föra över resurser direkt till ALMI

Företagspartner AB för att delfinansiera utvecklingsbolagens

drift. NUTEK skall, sägs det i propositionen, bl.a. bedriva och

samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a.

Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och andra frågor

som rör internationalisering samt projekt angående

innovationsfrämjande, teknikspridning, kvinnors företagande m.m.

Inom ramen för den nya strukturen med utvecklingsbolag bör

verksamheten med rådgivning och finansiering bedrivas i ungefär

samma omfattning som för närvarande, anförs det i propositionen.

Det anses dock på sikt finnas möjlighet att ytterligare

effektivisera verksamheten och därmed uppnå vissa besparingar.

Vidare får NUTEK:s samverkan med Stiftelsen Innovationscentrum

förväntas ge utrymme för vissa besparingar under detta anslag,

sägs det.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Kvinnors företagande

Riksdagen beslöt i juni 1994 -- på initiativ av

arbetsmarknadsutskottet och efter förslag av finansutskottet --

om införande av särskilda företagarlån till kvinnor (bet.

1993/94:FiU20). Kammarkollegiet förde hösten 1994 över ett

belopp på 50 miljoner kronor till Industri- och

nyföretagarfonden från ett särskilt anslag som kollegiet

disponerar för ändamålet.

Lån beviljas normalt med högst 100 000 kr eller, om det finns

särskilda skäl, med högst 150 000 kr, vilket får utgöra högst

50 % av kapitalbehovet. Rörelsen skall vara helägd av en eller

flera kvinnor och kan drivas som aktiebolag, handelsbolag,

enskild firma eller kooperativ.

Ett av målen inom näringspolitiken är att få fler kvinnor att

bli företagare, anförs det i budgetpropositionen. Flertalet

enskilda beslut om företagarlån till kvinnor fattas av ALMI:s

regionala utvecklingsbolag. Under perioden juli--december 1994

har ca 450 lån beviljats till ett sammanlagt belopp på ca 40

miljoner kronor. Ca 600 nya permanenta arbetstillfällen beräknas

ha tillkommit, sägs det i propositionen.

Enligt regeringen finns det en betydande efterfrågan på de

aktuella lånen. De anslagna medlen (50 miljoner kronor för

budgetåret 1994/95) uppges vara förbrukade under första

kvartalet år 1995. Industri- och nyföretagarfonden räknar med

att det erfordras ytterligare sammanlagt 200 miljoner kronor för

en oförändrad verksamhetsnivå t.o.m. budgetåret 1995/96.

Genom en fortsatt verksamhet kan staten på ett effektivt sätt

stödja företagande bland kvinnor, anser regeringen och föreslår

ett anslag på 200 miljoner kronor för nästa budgetår. Samtliga

beslut bör fattas av ALMI:s regionala bolag och de nya medlen

bör tillföras moderbolaget. Det är samtidigt enligt regeringen

önskvärt att även Industri- och nyföretagarfondens eventuellt

kvarvarande likvida medel samt utestående lånefordringar kan

föras över till ALMI senast den 1 juli 1995. Styrelsen för

fonden har under hand förklarat sig villig att medverka i denna

förändring och har även enligt uppgift börjat förskottera medel

för verksamheten så att den kan fortgå under våren 1995.

Fem motioner innehåller yrkanden om kvinnors företagande. I

motion 1994/95:N288 (m) förordas ett oförändrat anslag för nästa

budgetår, dvs. 50 miljoner kronor. De särskilda insatserna med

kvinnors företagslån får anses vara en tillfällig åtgärd i

rådande ekonomiska läge, anser motionärerna. De menar att

inriktningen nu bör vara en normaliserad situation, där den

ordinarie marknaden för riskkapital, lån och krediter svarar för

företagens kapitalförsörjning.

Centerpartiet anför i motion 1994/95:N300 att den föreslagna

utökningen av anslaget för kvinnors företagande är riktig.

Utöver detta anser motionärerna att följande åtgärder bör

vidtas: (1) översyn av försäkringsfrågorna för egenföretagare,

t.ex. föräldraförsäkringen, (2) utbyggnad av den kvinnliga

rådgivningsverksamheten så att den finns tillgänglig i alla

kommuner och (3) förstärkning av rådgivningsinsatserna för

kvinnor hos länsstyrelserna, de regionala utvecklingsbolagen och

länsarbetsnämnderna. Dessa åtgärder borde i första hand

finansieras inom befintliga anslag. Om så erfordras bör medel

från försäljning av aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure

kunna användas, anser motionärerna.

Också i motion 1994/95:A807 (c) anförs att den föreslagna

ökningen av anslaget är positiv. Motionärerna förutsätter att

regeringen noga följer utvecklingen och vid behov anslår

ytterligare medel.

I motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en ökning av anslaget med

50 miljoner kronor till totalt 250 miljoner kronor. Kvinnors

företagande har under många år varit en underskattad och

förbisedd del av svenskt näringsliv, anför motionärerna. Enligt

deras uppfattning är det av yttersta vikt att underlätta för

kvinnor att starta företag.

Kvinnors företagande finns oftast inom tjänstesektorn där

realsäkerheter saknas, konstateras det i motion 1994/95:A820

(kds). Tillgängliga finansieringsformer tar inte i tillräcklig

utsträckning hänsyn till kvinnors nyföretagande, hävdar

motionärerna. De menar att statens stöd till start av småföretag

måste utvecklas.

Utskottet anser att en viktig åtgärd inom näringspolitiken

är att särskilt stödja kvinnors företagande. Det finns en stor

utvecklingspotential bland kvinnliga företagare. Som tidigare

redovisats råder det stor efterfrågan på de särskilda

företagarlånen till kvinnor. Regeringens förslag att öka det

aktuella anslaget finner utskottet vara motiverat. Att

ytterligare höja anslaget, som föreslås i motionerna

1994/95:N274 (fp) och 1994/95:A807 (c), kan utskottet emellertid

inte förorda.

Inte heller anser utskottet att det erfordras något uttalande

av riksdagen om åtgärder av den typ som föreslås i motion

1994/95:N300 (c). Yrkandet i motion 1994/95:A820 (kds) om att

statens stöd till nyföretagande bör utvecklas så att hänsyn tas

till behovet av stöd till kvinnors företagande anser utskottet

vara tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i berörd del och avstyrker de aktuella motionerna

i motsvarande delar.

Tekniköverföring

Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett nytt, engångsvis

anslag på 100 miljoner kronor för uppbyggnad av ett nätverk för

tekniköverföring till små och medelstora företag.

En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora

företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till

förnyelse stärks, sägs det i propositionen. I detta sammanhang

spelar ökad rekrytering av långtidsutbildade stor roll. Små och

medelstora företag behöver emellertid också, liksom stora

företag, använda sig av utomstående specialister för att lösa

tekniska eller andra problem som är förknippade med en

förändring av produkter, marknader eller organisation. De små

och medelstora företagen saknar i viss omfattning möjligheter

att identifiera problem och än mer att se vilken potential som

kan ligga i att använda ny teknik, heter det vidare.

Den berörda kompetensen finns i Sverige inom bl.a.

konsultföretag, industriforskningsinstitut, teknikcentrum,

högskolor och universitet samt hos myndigheter såsom NUTEK och

PRV, konstateras det i propositionen. Det saknas dock ett

effektivt organ för att länka samman dessa organ med små och

medelstora företag. Kraven på en förmedlingsfunktion är förutom

den geografiska närheten att den har hög trovärdighet hos

företagen både för sina allmänna insikter om småföretagande och

för sina kunskaper om teknik, arbetsorganisation och ledning.

Enligt regeringen bör staten skapa goda betingelser för

kunskapsbildningen i små och medelstora företag. Under en

treårsperiod föreslås staten bygga upp ett nätverk för

tekniköverföring bestående av specialister och förmedlare för

att stärka kunskapsförsörjningen till små och medelstora

företag. Systemet syftar till att etablera samverkan mellan ett

stort antal aktörer, t.ex. de regionala ALMI-bolagen, regionala

högskolor och teknikcentrum samt det nuvarande utbudet av

specialistkompetens vid myndigheter (bl.a. NUTEK och PRV),

universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. NUTEK

skall i samverkan med ALMI ha huvudansvaret för att bygga upp

det föreslagna nätverket.

Synpunkter på det föreslagna anslaget framförs i tre motioner.

I ytterligare sex motioner tas upp olika frågor som rör

inriktningen på de aktuella åtgärderna.

Regeringens förslag till anslag avvisas helt i motionerna

1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp). I båda motionerna

hänvisas till de nyligen inrättade teknikbrostiftelserna. Dessa

innebär, enligt motionärerna, en kraftfull satsning på ett

näraliggande område. Erfarenheterna av denna satsning borde

avvaktas innan eventuella ytterligare insatser görs.

I motion 1994/95:N202 (mp) anförs att medel från det aktuella

anslaget lämpar sig för uppbyggnad av de i samma motion

föreslagna lokala närfonderna. Förslaget om närfonder har

utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.

Resurser bör ställas till förfogande för bildande av centrum

för tekniköverföring till små och medelstora företag, anförs det

i motion 1994/95:N280 (s). Motionärerna hänvisar till ett

förslag från Företagarnas Riksorganisation och ett antal små och

medelstora högskolor om inrättande av s.k. TIPPS-centrum i

Luleå, Halmstad och Borlänge (TIPPS står för Technology Input in

Products, Processes and Systems).

I motion 1994/95:A441 (s), med rubrik Stockholmsregionen,

begärs en utredning av möjligheten att som stöd för små och

medelstora företag i Stockholm inrätta projektet

"teknikimportchef att hyra". Vidare föreslås att regeringen

skall lägga fram en strukturplan för näringslivet i

Stockholmsregionen.

Riksdagen bör göra ett uttalande om att det skall inrättas ett

mellanhandsorgan för information till de små företagen om

tänkbara källor för kunskap och teknik, anförs det i motion

1994/95:N229 (m, c, fp, kds). NUTEK har sådana uppgifter att det

skulle kunna bli det centrala organet i ett nätverk av

förmedlingscentrum, anser motionärerna. Andra offentliga organ

som borde ingå som förmedlingscentrum är de sju

teknikbrostiftelserna.

I tre motioner, 1994/95:N241 (s), 1994/95:N283 (s) och

1994/95:N203 (c), begärs uttalanden av riksdagen rörande

inrättande av regionala utvecklingscentrum. Hänvisning görs i de

tre motionerna till ett företag i Olofström i Blekinge län,

Industriellt Utvecklingscentrum (IUC), som ses som en förebild

för de föreslagna centrumen. Dessa centrum är avsedda att

fungera som kontaktnät mellan företag och olika samhällsorgan

och därigenom bidra till att teknik- och kompetensnivån i

småföretagen höjs.

Teknikbrostiftelserna, som det hänvisas till i några av

motionerna, tillkom -- som tidigare redovisats i avsnittet om

stöd till uppfinnare och innovatörer -- genom ett riksdagsbeslut

våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I en reservation (s),

med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades förslaget.

Sju teknikbrostiftelser har inrättats -- i Stockholm, Göteborg,

Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå. Stiftelserna skall

stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet mellan

universitet/högskolor och näringslivet som leder till ökad

exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts

ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3

miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB

Bure. Avkastningen av dessa medel kan användas för att

finansiera stiftelsernas verksamhet.

Den typ av verksamhet som förordas i flera av de här aktuella

motionerna och som har till syfte att främja bl.a. samverkan

mellan näringslivet och högskolor/universitet är exempel på

verksamhet som, enligt Näringsdepartementets bedömning, det

föreslagna nätverket är avsett att bedriva.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i

propositionen, att det är mycket angeläget att det skapas system

som kan underlätta för småföretagen att få del av kunskap och

teknikutveckling. Småföretagen har många gånger svårt -- både av

kulturella och av geografiska skäl -- att hitta fram till den

kunskap som finns hos olika organ. Småföretagen kan av naturliga

skäl inte själva bygga upp all erforderlig specialistkompetens.

Därför är det ytterst angeläget att det skapas kanaler, så att

småföretagen kan få tillgång till denna kompetens på annat sätt.

Teknikbrostiftelserna kan, enligt utskottets bedömning, ha en

roll att spela i anslutning till det föreslagna nätverket. De

kan dock inte ersätta detta, utan får snarare ses som kanaler

som nätverket kan utnyttja för att få tillgång till högskole-

och universitetsmiljön.

Många av de synpunkter och önskemål som förs fram i flera av

de här aktuella motionerna blir tillgodosedda genom det

föreslagna nätverket. Gemensamt för dessa motioner är att de

förordar olika insatser för att främja samverkan mellan

näringslivet och olika organ för att därigenom höja

kompetensnivån i småföretagen. Detta är just det syfte som det

föreslagna nätverket har.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd

del och avstyrker samtliga här aktuella motioner i motsvarande

delar.

Stöd till kooperativ utveckling

Utskottet behandlar i detta avsnitt ett förslag till anslag

under Civildepartementets huvudtitel (bil. 14 s. 61) om stöd

till kooperativ utveckling. Föreskrifter om detta stöd finns i

förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ

utveckling. Statsbidrag kan ges för dels kostnadsfri information

och rådgivning till allmänheten om kooperativt företagande, dels

kooperativa projekt. Kooperativa rådet (I 1983:G) är regeringens

organ för kontakt och dialog med kooperationen. Regeringen

aviserar i propositionen sin avsikt att väsentligt öka uppdraget

för detta råd, bl.a. i fråga om initiativrätt.

Merparten av stödet går till de 20 lokala kooperativa

utvecklingscentrum (LKU) som finns geografiskt spridda i landet.

LKU tillhandahåller information om de kooperativa

företagsformerna samt ger stöd och råd till dem som vill starta

kooperativa småföretag. Som villkor för statligt bidrag gäller

att verksamheten vid ett LKU skall finansieras på annat sätt med

minst lika mycket. Detta sker genom medlemsavgifter och

konsultuppdrag. De etablerade företagen inom konsument- och

producentkooperationen deltar ofta aktivt i verksamheten på

lokal nivå. Uppdragsdelen har med åren växt i betydelse. En

utvärdering av Riksrevisionsverket (RRV) år 1993 och uppgifter

från Kooperativa rådet visar på att ett livaktigt och väl

fungerande LKU är en förutsättning för kooperativ

småföretagsutveckling, sägs det i propositionen.

Regeringen gör bedömningen att de riktlinjer som tidigare

lagts fast för stödet till kooperativ utveckling bör gälla även

för budgetåret 1995/96. Vidare bör metoder för att bättre kunna

bedöma effekterna av stödet kvalitativt prövas på försök, och

olika samarbetsprojekt mellan företagsrådgivare av olika slag

bör uppmuntras. För nästa budgetår föreslås ett anslag på ca 9,8

miljoner kronor, varav 6,5 miljoner kronor beräknats för

perioden juli 1995--juni 1996.

Riksdagen beslöt våren 1994 (bet. 1993/94:NU15) dels om en

ökning av anslaget för stöd till kooperativ utveckling med 2

miljoner kronor till 6,5 miljoner kronor för innevarande

budgetår, dels om ett uttalande om likabehandling av kooperativa

företag jämfört med andra företagsformer. Utskottet anförde

(s. 51) att det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom

utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa

företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna

företagsform. I två reservationer (m, fp, c, kds) anfördes dels

att anslaget inte borde höjas, dels att det inte behövdes något

särskilt riksdagsuttalande om likabehandling av kooperativa

företag.

Regeringen beslöt i december 1994 att bemyndiga civilminister

Marita Ulvskog att tillkalla en särskild utredare med uppdrag

att utreda de kooperativa företagens villkor i förhållande till

andra företagsformer. Utredaren, Anita Harriman (C 1995:01),

skall enligt direktiven (dir. 1994:149) utreda om de kooperativa

företagsformerna är missgynnade i jämförelse med andra

företagsformer. Om utredaren finner att det är så skall hon

föreslå de förändringar i lagar och andra författningar som

behövs för att uppnå likvärdighet mellan de olika

företagsformerna. Dessutom skall utredaren, om det behövs,

lämna förslag om andra åtgärder för att öka kunskapen om de

kooperativa företagsformerna, t.ex. i den ekonomiska

undervisningen på gymnasie- och högskolenivå.

I propositionen hänvisas, som nämnts, till RRV:s utvärdering

av stödet till LKU, som gjordes våren 1993. Av rapporten (F

1993:23) framgår att bidraget har varit mycket

kostnadseffektivt. Under år 1992 bildades omkring 300 nya

kooperativa företag med totalt minst 1 300 arbetstillfällen.

Många av dessa skulle enligt RRV:s bedömning inte ha kommit till

stånd utan LKU:s rådgivningsverksamhet. RRV ansåg dock att

samarbetet mellan LKU och andra organ som arbetar med

småföretagsrådgivning, t.ex. regionala utvecklingsfonder (nu

utvecklingsbolag) och nyföretagarcentrum, borde förbättras.

Utöver stödet till kooperativ utveckling har vissa medel för

särskilda kooperativa projekt inom det regionalpolitiska

stödområdet under ett par år ställts till förfogande via

Arbetsmarknadsdepartementets anslag Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder. I propositionen påpekas att en

utvärdering av de projekt som hittills slutförts med hjälp av

dessa medel pågår hos Statskontoret men att preliminära

uppgifter tyder på att åtskilliga nya småföretag och nya

arbetstillfällen har tillkommit som en följd av stödet.

Ett av de projekt som slutförts har haft till syfte att

undersöka möjligheterna att med informationsteknik som bas

utveckla nya kooperativa småföretag i glesbygd. Projektet har

varit mycket framgångsrikt och väckt intresse för andra liknande

projekt, sägs det i propositionen. Regeringen avser därför att

stödja ett större projekt där databaserad informationsteknik

skall användas som verktyg för ett nätverk av små kooperativa

företag. Intresse finns för samprojekt med såväl nordiska som

andra europeiska länder. Delfinansiering torde vara möjlig via

EU:s fonder, framhålls det.

De positiva effekterna av kooperativt småföretagande är mycket

tillfredsställande, heter det vidare i propositionen. Dessa

positiva effekter har också märkts i den regionala utvecklingen,

där t.ex. byar kunnat överleva tack vare nya arbetstillfällen

som tillkommit hos kooperativa företag.

Olika frågor om kooperativa företag tas upp i sammanlagt tolv

motioner. De gäller i huvudsak följande tre områden:

likabehandling av kooperativa företag, uttalande om att

statsmakterna allmänt bör främja framväxten av kooperativa

företag, särskilt bland kvinnor, samt frågan om anslagets

storlek.

Riksdagens enhälliga uttalande från april 1994 om

likabehandling av kooperativa företag bör följas upp genom att

riksdagen slår fast att rätten till nyföretagarlån skall ges de

kooperativa företagen på samma villkor som aktiebolagen, anförs

det i motion 1994/95:N225 (s).

Åtgärder bör vidtas för att underlätta etablering av nya

kooperativa enheter inom området social kooperation, dvs. arbete

i gränslandet mellan rehabilitering och sysselsättning för svaga

grupper, föreslås det i motion 1994/95:N252 (s). En samlad bild

av den sociala kooperationen bör inhämtas för en diskussion i

syfte att uppnå likartade förutsättningar vid nyetablering av

kooperativa företag inom det aktuella området jämfört med dem

som gäller för andra alternativ för arbetshandikappade.

Rådgivningsverksamheten via kooperativa utvecklingscentrum har

visat sig effektiv i förhållande till ett blygsamt statligt

stöd, sägs det i motion 1994/95:N265 (s). Detta stöd har dock

inte utvecklats i takt med behovet. Den kooperativa formen

förekommer inte på lika villkor hos andra organ som sysslar med

rådgivning, hävdar motionärerna. De hänvisar till att personer

som startar företag i form av ekonomisk förening inte har

tillgång till nyföretagarlån, och att arbetsförmedlingar har

avslagit ansökningar om starta-eget-bidrag när de sökande avsett

att starta ett kooperativt företag.

Riksdagen bör göra ett uttalande om vissa riktlinjer för

riskkapitalförsörjning i syfte att främja kooperativ utveckling

och kvinnors företagande, anförs det i motion 1994/95:N266 (s).

Bland annat bör det i budgetpropositionen aviserade förslaget om

riskkapitalavdrag även avse investeringar i kooperativa företag

-- såväl förlags- som medlemsinsatser. Vidare bör det inrättas

ett särskilt dotterbolag för riskkapitalförsörjning till

nykooperativa företag med medel från den i propositionen

föreslagna försäljningen av statens aktier i riskkapitalbolagen

Atle och Bure, anser motionärerna.

I motion 1994/95:N293 (s, c, fp, v, mp) begärs att regeringen

skall anmodas att lägga fram tilläggsdirektiv till utredningen

om de kooperativa företagsformerna med innebörd att konkreta

förslag för att undanröja i motionen angivna diskrimineringar av

de kooperativa företagen skall utarbetas. Det gäller sådant som

regler för nyföretagarlån, offentlig upphandling och

bankgarantin, utformningen av konkurrenslagen (1993:20) samt

skattefrågor. Riksdagen bör vidare, enligt motionärerna, anmoda

regeringen att den -- för undvikande av fortsatta ej avsedda

diskrimineringar -- skall bereda ärenden avseende kooperativa

frågor i samråd med kooperativt kompetenta handläggare samt

genom Kooperativa rådet.

Riksdagen bör besluta om en minskning av det aktuella anslaget

med 3 miljoner kronor, föreslås det i motion 1994/95:Kr420 (m).

För att åstadkomma stabilitet i de offentliga finanserna och

uppnå målet om en balanserad budget till år 1998 måste alla

verksamheter bidra, anser motionärerna.

Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag som möjliggör

för ekonomiska föreningar att kunna beviljas nyföretagarlån,

anförs det i motion 1994/95:N260 (fp). Den nuvarande regeln att

nyföretagarlån hos Industri- och nyföretagarfonden endast kan

beviljas aktiebolag strider, enligt motionären, sannolikt mot

EU:s regler om konkurrensneutralitet.

En fördubbling av anslaget föreslås i motion 1994/95:N251

(mp). Med hänvisning till verksamhetens lokala karaktär föreslår

motionärerna att detta skall åstadkommas genom att medel förs

över från anslag för regional utveckling. Med hänvisning till

den tidigare nämnda utvärderingen av RRV föreslår motionärerna

att riksdagen skall göra ett uttalande om kostnadseffektiviteten

hos LKU. Vidare borde riksdagen göra ett uttalande om att

basverksamheten hos LKU skall garanteras för mer än ett år i

taget.

I motion 1994/95:N224 (mp) begärs ett uttalande om att ett

riktat stöd bör utgå till kvinnors kooperativa företagande. För

att möjliggöra detta bör, enligt motionärerna, 1 miljon kronor

av det stöd som lämnas till nyföretagande reserveras för

särskilt stöd till kvinnors kooperativa företagande.

I motion 1994/95:N240 (mp), slutligen, begärs i tre yrkanden

åtgärder inom olika områden i syfte att främja framväxten av

kooperativa företag. Det första gäller ett uttalande av

riksdagen om de särdrag som karakteriserar det kooperativa

entreprenörskapet. Om ett nystartat kooperativ består av

arbetslösa och icke arbetslösa personer missgynnas den senare

gruppen genom att dessa personer inte har rätt till

starta-eget-bidrag. Detta borde, enligt det andra yrkandet,

ändras genom att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

även icke arbetslösa personer skall ges rätt till ett särskilt

stöd. Vidare begärs att regeringen skall anmodas att lägga fram

förslag om en särskilt anpassad stödform i syfte att stimulera

till nystart av kooperativa företag.

Som konstateras i flera av de här aktuella motionerna är

nyföretagarlån som beviljas av Industri- och nyföretagarfonden

förbehållna aktiebolag. Nyföretagarlån som beslutas av ALMI:s

regionala utvecklingsbolag kan dock beviljas alla typer av

företag. Enligt regeringens förslag skall ansvaret för

nyföretagarlånen föras över från Industri- och nyföretagarfonden

till ALMI Företagspartner AB. Utskottet har behandlat detta

förslag i ett tidigare avsnitt. Därvid förutsatte utskottet att

nyföretagarlånen hos ALMI:s regionala utvecklingsbolag skall

vara tillgängliga för alla typer av företag, dvs. också för

kooperativa företag. Detta bör, som nämnts, beaktas när

regeringen utfärdar förordningar och andra bestämmelser. När det

gäller de särskilda företagarlånen till kvinnor och

starta-eget-bidragen finns inga regelmässiga hinder för att de

skall kunna beviljas kooperativa företag.

Utskottet vill beträffande frågan om likabehandling av

kooperativa företag hänvisa till den nyligen tillsatta

utredningen om de kooperativa företagsformerna. Utredaren har i

uppgift att dels göra en kartläggning av i vilken utsträckning

diskriminerande regler förekommer, dels föreslå erforderliga

förändringar i olika regelsystem för att undanröja sådana

eventuella diskrimineringar.

Utskottet ser ingen anledning att föregripa utredningens

arbete -- de berörda motionerna avstyrks således i aktuella

delar.

När det därefter gäller frågan om anslag ansluter sig

utskottet till regeringens förslag. Härvid kan noteras att

anslaget på utskottets initiativ våren 1994 höjdes med 2

miljoner kronor på 12-månadersbasis. Motionerna 1994/95:Kr420

(m) och 1994/95:N251 (mp), i vilka minskning resp. ökning av

anslaget föreslås, avstyrks i denna del av utskottet.

Teknologisk infrastruktur

Standardisering

Statligt bidrag utgår till standardiseringsverksamhet med SIS

-- Standardiseringen i Sverige som centralorgan. Tillsammans med

auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden

verkar SIS för svensk standardisering nationellt, europeiskt och

globalt. De övergripande målen för bidraget är att

standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna

marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos

svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar

när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och

egendom tillgodoses.

Statskontoret har på regeringens uppdrag i rapporten

Standardiseringen och staten -- konsekvenser av

standardiseringens nya organisation (1994:13) redovisat en

analys mot bakgrund av statens behov av standardiseringen och

finansiering av verksamheten. En ny finansieringsmodell föreslås

med följande förändringar: (1) Ansvaret för att finansiera och

delta i standardiseringsarbete inom områden som rör skydd för

liv, hälsa, miljö och egendom bör läggas på de myndigheter som

företräder statens intressen. (2) Alla deltagare i

standardiseringsarbetet bör bidra till att täcka

standardiseringens administrationskostnader. (3) Bidragen till

arbetsmiljörelaterade resp. konsumentrelaterade

standardiseringsprojekt hos SIS bör avvecklas. (4) Det s.k.

allmänna bidraget till industrirelaterade industriprojekt bör

finnas kvar. (5) Ett permanent samarbetsorgan för

standardiseringspolitiska frågor bör inrättas inom

regeringskansliet.

Regeringen föreslår ett anslag på ca 54 miljoner kronor för

nästa budgetår. Därvid har ett effektivitetskrav på 5 %

tillämpats. Av anslaget avses 70 % användas för bidrag till

standardiseringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag,

medan 30 % skall disponeras för s.k. mandaterade

standardiseringsprojekt, dvs. projekt som Sverige genom

EES-avtalet och senare EU-medlemskapet har åtagit sig att arbeta

med. Regeringen planerar att under budgetåret låta utvärdera

ändamålsenligheten med den nya finansieringsmodellen.

Regeringen bör omgående ta initiativ till ett nationellt

kvalitetsprojekt för att höja näringslivets konkurrenskraft,

anförs det i motion 1994/95:N211 (c). Projektet borde ledas av

en styrgrupp bestående av företrädare för staten,

branschorganisationer och målgruppen små och medelstora företag.

Vidare bör förutsättningarna för inrättandet av en professur med

inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag

undersökas, anser motionärerna. De erinrar om att det inom EU

och i EES-avtalet ställs krav på en harmonisering av regler och

standarder samt olika typer av formella tester, provningar och

typgodkännanden för produkter avsedda för EU:s inre marknad. De

företag som har anpassat sig till kvalitetssystemet ISO 9000 har

en allt större konkurrensfördel, framhåller motionärerna.

Utskottet behandlar först frågan om ett nationellt

kvalitetsprojekt och därefter anslagsfrågan.

Riksdagen avslog såväl våren 1993 som våren 1994 yrkanden om

ett nationellt kvalitetsprojekt identiska med det här aktuella.

Utskottet anförde vid det senaste tillfället (bet. 1993/94:NU15

s. 57) att det är viktigt att de svenska företagen inser

betydelsen av kvalitetsutveckling för att upprätthålla och

förbättra konkurrenskraften. Med hänvisning till det arbete som

bedrivs via SIS och Institutet för kvalitetsutveckling ansåg

utskottet att det inte fanns något behov av ett särskilt

uttalande av riksdagen.

Kvalitetssystemet ISO 9000 har tagits fram inom ramen för ISO

(International Standardization Organization). ISO 9000 är en

serie standarder som ger en modell för företags

verksamhetsstyrning med hjälp av kvalitetssystem. I korthet är

det en samling kriterier som en kund kan åberopa vid sitt val av

leverantör eller som denne kan utnyttja för att inför kunden och

andra samarbetspartner demonstrera sin leveransförmåga. Svenska

intressenter deltar aktivt i utvecklingen av ISO 9000 genom den

allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG) vid SIS.

Industriforskningsinstitutet Institutet för

kvalitetsutveckling (SIQ) har till syfte att stimulera och

aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av

det svenska samhället. Institutet bedriver verksamhet inom

områdena information, utbildning samt forskning och utveckling.

Ett nationellt svenskt kvalitetspris har instiftats av

institutet.

NUTEK har regeringens uppdrag att tillsammans med SIQ

genomföra och finansiera forsknings- och utvecklingsverksamhet

inom kvalitetsområdet. Ett tvåårigt program omfattande 4

miljoner kronor pågår under tiden den 1 juli 1994 till den 1

juli 1996. Programmet har en främjandedel, med syfte att sprida

kunskap om kvalitetsfrågor, och en forskningsdel, som innefattar

medel till förstudier för doktorander och forskarstuderande vid

de högskolor som har professurer inom kvalitetsområdet. NUTEK

genomför vidare ett program omfattande 5 miljoner kronor för

tekniköverföring till småföretag via industriforskningsinstitut.

Kvalitetsutveckling är därvid nämnt som ett möjligt område. Även

andra industriforskningsinstitut -- bl.a. Grafiska institutet,

Trätek och Institutet för Verkstadsteknisk Forskning -- arbetar

med kvalitetsutveckling hos små och medelstora företag.

Utskottet står fast vid de ståndpunkter som intogs våren

1993 och våren 1994, då liknande motioner som den här aktuella

behandlades. Kvalitetsutveckling är en viktig faktor för

företagens möjligheter att upprätthålla och förbättra

konkurrenskraften. Motion 1994/95:N211 (c) avstyrks med det

sagda.

Utskottet övergår så till frågan om anvisande av medel till

SIS -- Standardiseringen i Sverige. Regeringens förslag till

anslag tillstyrks av utskottet.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC

SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll

och mätteknik och är vidare samordnande myndighet för

marknadskontroll av produktsäkerhet. Myndigheten har även vissa

uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den

legala metrologin. Genom regeringsbeslut i februari 1995

ändrades namnet från Styrelsen för teknisk ackreditering till

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

SWEDAC har varit föremål för en fördjupad anslagsprövning. Mot

bakgrund härav föreslår regeringen att de övergripande målen för

verksamheten för budgetåren 1995/96--1998 skall vara följande:

att nationellt verka för genomförande av kontrollordningar i

öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och som står i

överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt

godtas internationellt,

att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem

som underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av

multilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande av

resultat av teknisk kontroll,

att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska

verksamheten i landet,

att, med utgångspunkt i internationella åtaganden och

konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar

och mängduppgifter, såväl nationellt som internationellt verka

för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom

verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror,

att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumen-

ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns

på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och

kontrollen av dessa produkter sker heltäckande, effektivt och

efter enhetliga och internationellt accepterade principer.

Regeringen begär riksdagens godkännande av dessa mål. Vidare

föreslås ett anslag på 20,8 miljoner kronor för SWEDAC:s

myndighetsverksamhet för nästa budgetår. Vid anslagsberäkningen

har ett generellt effektivitetskrav på 5 % tillämpats. Vidare

har 1 miljon kronor beräknats för att täcka kostnader med

anledning av EU-medlemskapet. Planeringsramen för perioden

1995/96--1998 har beräknats till ca 48 miljoner kronor.

SWEDAC:s uppdragsverksamhet omfattar ackreditering av

laboratorier för kalibrering och provning, av certifieringsorgan

för produkter, kvalitetssystem och personal och av kontrollorgan

i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva

anmälda organs kompetens samt utöva tillsyn.

Mot bakgrund av den genomförda fördjupade prövningen föreslår

regeringen att övergripande mål för uppdragsverksamheten skall

vara att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla

ackrediteringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ

samt ge en snabb och kostnadseffektiv service till

uppdragsgivarna. Regeringen begär riksdagens godkännande av

detta mål. För uppdragsverksamheten föreslås ett formellt anslag

på 1 000 kr.

SWEDAC ansvarar för överföring av bidrag till

riksmätplatserna. Dessa är Flygtekniska Försöksanstalten, FFV

Aerotech AB, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

Statens Strålskyddsinstitut och Telia Research AB.

Regeringen föreslår att det övergripande målet för SWEDAC:s

mättekniska verksamhet för den kommande planeringsperioden skall

vara att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska

verksamheten i landet. Riksdagens godkännande av detta mål

begärs. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på

10,8 miljoner kronor, varvid ett produktivitets- och

effektivitetskrav om ca 4 % tillämpats.

Med anledning av att SWEDAC varit föremål för en fördjupad

prövning och som ett led i utskottets uppföljnings- och

utvärderingsarbete har företrädare för myndigheten inför

utskottet lämnat kompletterande upplysningar om verksamheten.

Utskottet tillstyrker att de övergripande målen för de

aktuella verksamheterna skall vara i enlighet med vad regeringen

har föreslagit. Vidare tillstyrks de tre förslagen till anslag.

Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.

Rubricerat anslag disponeras för bidrag till teknisk forskning

och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning

samt därtill anknuten standardisering och rådgivning.

Uppgifterna fullgörs av det statligt helägda bolaget Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP).

Följande övergripande mål gäller för verksamheten: SP skall

genom effektiv projekthantering och internationellt samarbete

utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser,

forskningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare

aktivt medverka till att resultat från forskning och utveckling

(FoU) överförs i industriella tillämpningar, med särskild

inriktning på små och medelstora företag, samt stärka mät- och

provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom samverkan

med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan samt industri

och högskola.

Regeringen föreslår ett anslag på 72,9 miljoner kronor för

nästa budgetår, varvid ett produktivitets- och effektivitetskrav

om 3 % tillämpats. Utskottet tillstyrker förslaget.

Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket, som inrättades den 1 januari 1993, är

förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet.

Det övergripande målet för elsäkerhetsarbetet är att förebygga

skador på person och egendom orsakade av elektricitet.

Elsäkerhetsverket har genomgått en fördjupad anslagsprövning.

För planeringsperioden 1995/96--1998 föreslår regeringen att de

övergripande mål som gäller för elsäkerhetsarbetet för

budgetåret 1994/95 skall ligga fast. Målet för verksamheten med

elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) bör enligt regeringen vara

att medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk

kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar,

apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för

liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller

näringsverksamhet. Regeringen begär riksdagens godkännande av

den angivna målsättningen.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av

verksamheten i form av en elabonnentavgift. Elsäkerhetsverket

omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig

konsumtion. Regeringen föreslår ett anslag på 61,4 miljoner

kronor för nästa budgetår. Anslaget har räknats ned med ca 2,9

miljoner kronor, vilket vid nästa budgetårs utgång motsvarar en

real nivåsänkning med 5 %.

Även företrädare för Elsäkerhetsverket har inför utskottet

lämnat information om verksamheten vid myndigheten.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

övergripande målsättningen. Vidare tillstyrks förslaget om

anslag.

Sprängämnesinspektionen

Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för

frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det

övergripande målet för verksamheten är att förebygga att

personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana

varor. I budgetpropositionen meddelas att regeringen avser att

uppdra åt inspektionen att till våren 1996 i en fördjupad

anslagsframställning analysera verksamheten med avseende på

verksamhetsmål, resultat, inriktning, omfattning m.m., varvid en

viktig utgångspunkt skall vara EU-medlemskapets konsekvenser för

verksamheten. I avvaktan härpå föreslås nuvarande riktlinjer

omfatta endast budgetåret 1995/96. Myndigheten omfattas av

regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För

nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 23 miljoner

kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en nivåsänkning

med 1 %.

I budgetpropositionen föreslås också en ändring i lagen

(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor -- lagförslaget

återges i bilaga. Ändringen är föranledd av den organisatoriska

omstruktureringen av det militära försvaret, varigenom

Försvarsmaktens hantering av brandfarliga och explosiva varor

knutits till samma regler som gäller för den civila hanteringen.

Enligt regeringens uppfattning bör Sprängämnesinspektionen vara

tillståndsmyndighet för Försvarsmaktens hantering av berörda

varor. Detta kräver ändring av 13 § i nämnda lag. Anpassning

sker också i överklagandebestämmelserna i 27 och 28 §§ samma

lag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Likaså tillstyrks det framlagda lagförslaget.

Sveriges geologiska undersökning

Geologisk undersökningsverksamhet

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska

beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för

SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva

Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information

som behövs, särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk

planering och hushållning med naturresurser,

naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar,

samt att marknadsföra denna information. SGU är även

chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional

förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering.

Riksdagen beslutade våren 1994 på förslag av regeringen (prop.

1993/94:100 bil. 13, bet. NU15) att de långsiktiga

verksamhetsmålen avseende den flyggeofysiska och maringeologiska

undersökningen skulle vara år 2004 resp. år 2060. Beträffande

det långsiktiga verksamhetsmålet för geologisk undersökning till

lands hade regeringen föreslagit att det skulle ändras från år

2020 till år 2025. För den geologiska undersökningen i

Västerbottens och Norrbottens län föreslogs målåret vara

oförändrat 2010. På initiativ av utskottet anmodades emellertid

regeringen att återkomma med förslag om nytt målår avseende den

geologiska undersökningen till lands med beaktande av att

riksdagen beslutat att öka anslaget till SGU med 15 miljoner

kronor jämfört med det förslag som regeringen hade framlagt. De

utökade medlen skulle användas för ökade insatser för kartering

av betydelse för prospektering och mineralutvinning. I en

reservation (m, fp, c, kds) förordades att ingen utökning utöver

regeringens förslag skulle göras.

Regeringens bedömning är att de riktlinjer som lades fast

våren 1991 och som kompletterades av riksdagen våren 1992 och

våren 1994 bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997, dock

efter justering av vissa av de långsiktiga produktionsmålen.

Ändringarna har sin grund dels i det nämnda riksdagsbeslutet

våren 1994 om ökade ekonomiska ramar för SGU, dels i det

statsfinansiella läget.

SGU omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig

konsumtion. Med hänvisning härtill har det framlagda förslaget

om anslag för nästa budgetår räknats ned med 10,7 miljoner

kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en besparing på

5 %. Effektivitetskravet bör enligt regeringens uppfattning

läggas ut på ett sådant sätt att de extra satsningar inom

prospekteringsintressanta områden som görs under innevarande

budgetår -- med stöd av nyssnämnda riksdagsbeslut -- framdeles

dras ned till hälften. Målåret för när berörd information skall

finnas tillgänglig för 75 % av landytan förskjuts då från det

av SGU i anslagsframställningen föreslagna 2018 till 2022.

Det föreslagna besparingskravet är av en sådan storlek att det

enligt regeringens bedömning inte är rimligt att ytterligare

justera produktionsmålen. Det bör i stället bli fråga om att

någon eller några verksamheter läggs ned. Regeringen föreslår

mot den bakgrunden att den maringeologiska

undersökningsverksamheten (med målår 2060) skall avvecklas. Det

huvudsakliga motivet för denna verksamhet är, framhålls det i

propositionen, inventering av Sveriges marina sand- och

grusresurser men verksamheten har också betydelse för miljön och

den fysiska planeringen. För att få utnyttja de nämnda

resurserna krävs tillstånd, bl.a. enligt

kontinentalsockellagstiftningen. Regeringen har av miljöskäl en

mycket restriktiv hållning till denna typ av verksamhet.

Inventeringsbehovet får därför betraktas som en ren

kunskapsuppbyggnad utan direkt koppling till exploatering, heter

det i propositionen. Det kan vidare enligt regeringen anses vara

en uppgift för eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma

marina sand- och grusförekomster för kommersiell utvinning.

En nedläggning av den maringeologiska

undersökningsverksamheten medför vissa svårkvantifierbara,

negativa samhällseffekter, genom att kunskaperna om de lösa

avlagringarna på havsbottnen kommer att förbli bristfälliga

eller saknas helt för drygt 85 % av Sveriges havsområden, sägs

det i propositionen. En motsvarande neddragning av den

landbaserade undersökningsverksamheten skulle dock, enligt

regeringens bedömning, ge betydligt större negativa

samhällseffekter. Med hänsyn till att marknadsvärdet för SGU:s

undersökningsfartyg sannolikt är större än de lån som belastar

detta fartyg skulle en avveckling av ifrågavarande verksamhet ge

ett överskott vid en avyttring av fartyget. Regeringen begär

riksdagens godkännande att sälja fartyget.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag beträffande de

långsiktiga verksamhetsmålen att följande målår skulle gälla: år

2010 för den geologiska undersökningen till lands i

Västerbottens och Norrbottens län, år 2022 för den geologiska

undersökningen till lands i övrigt, år 2004 för flyggeofysisk

undersökning, samt nedläggning av den maringeologiska

verksamheten. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag

till SGU på 191,4 miljoner kronor.

Regeringens förslag att lägga ned den maringeologiska

verksamheten kritiseras eller avvisas i tio motioner.

Regeringen uppmanas i motion 1994/95:N264 (s) att än en gång

överväga konsekvenserna av sitt förslag. Regeringen bortser från

att de maringeologiska undersökningarna ger kunskaper som kan

utnyttjas från miljösynpunkt, på fiskets område och inom

havsforskningen, anser motionärerna. De befarar att en

nedläggning av dessa undersökningar kan medföra mycket negativa

samhällseffekter.

Den maringeologiska undersökningsverksamheten har många

uppgifter -- inventering av naturresurser, miljöövervakning,

kabelförläggning, försvarsändamål, vattenbruk och fiskenäring --

anförs det i motion 1994/95:N288 (m). Där föreslås att

verksamheten skall bibehållas. Kostnaden för detta -- 13

miljoner kronor för en 12-månadersperiod -- kan, enligt

motionärerna, delvis finansieras genom att även återstående del

av den av riksdagen våren 1994 beslutade utökningen av de

prospekteringsintressanta områdena tas bort, vilket innebär en

besparing med 7,5 miljoner kronor för en 12-månadersperiod.

Motionärernas förslag att bibehålla den aktuella verksamheten

innebär sålunda en ökad utgift med 5,5 miljoner kronor för

12-månadersperioden eller med 8,25 miljoner kronor för det

förlängda budgetåret 1995/96.

I motion 1994/95:N282 (m) framförs ett likartat förslag med

liknande motivering som i den föregående motionen.

Det maringeologiska karteringsprogrammet bör ges möjlighet att

fortsätta enligt tidigare fastlagd målsättning, och SGU:s

forskningsfartyg bör inte säljas, anförs det i motion

1994/95:N231 (c). Den maringeologiska karteringen är viktig ur

främst miljöövervakningssynpunkt och med hänsyn till

internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till,

menar motionärerna. De hävdar att regeringens förslag innebär

ett stort slöseri med resurser och bl.a. en rasering av det

arbete som lagts ned för att åstadkomma en rimlig maringeologisk

karteringstakt av Sveriges havsområden. I motionen framställs

inget direkt anslagsyrkande, utan riksdagen föreslås göra ett

uttalande om att det maringeologiska karteringsprogrammet skall

fullföljas.

I motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en ökning av anslaget med

10 miljoner kronor. Återstående del av den beräknade kostnaden

bör kunna klaras genom omprioriteringar inom anslaget, anser

motionärerna. De hänvisar till att den maringeologiska kartan

utgör ett viktigt underlag för biologiska inventeringar,

vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m. En

avveckling skulle dessutom påverka Sveriges möjligheter till

miljökontroll i enlighet med ingångna konventioner, sägs det.

Ett likartat yrkande, med liknande motivering som i den

nyssnämnda motionen, framställs i motion 1994/95:N259 (fp).

Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av fortsatt

maringeologisk verksamhet, anförs det i motionerna 1994/95:N254

(v) och 1994/95:Fö605 (v). I båda motionerna föreslås också en

ökning av anslaget med 13 miljoner kronor samt att riksdagen

skall avslå regeringens förslag om försäljning av

undersökningsfartyget. Regeringen gör en mycket ofullständig

beskrivning av den maringeologiska verksamheten och dess

samhällsnytta, anser motionärerna och konstaterar följande:

Ungefär 85 % av den svenska kontinentalsockeln är ännu inte

kartlagd; kunskap om havsbottnen är viktig för fysisk planering,

i det s.k. Agendaarbetet, inom fiskenäringen, vid kabeldragning,

inom försvaret m.m.; det miljökemiska programmet, som är en del

av den maringeologiska verksamheten, ger kunskaper om

havsmiljön. Sverige har med sin extremt långa kust inte råd att

avhända sig den kunskap som den maringeologiska verksamheten

ger, hävdar motionärerna.

En ökning av anslaget till SGU med 15 miljoner kronor föreslås

i motion 1994/95:N270 (mp), varav 13 miljoner kronor är

beräknat för den maringeologiska verksamheten. Den

maringeologiska undersökningsverksamheten har just påbörjats,

och regeringens farhågor för att denna leder till exploatering

bör genast åtgärdas via lagstiftning, anser motionärerna. De

menar emellertid att verksamheten kan nyttjas för miljöändamål

och vill därför att verksamheten skall drivas vidare och att

fartyget skall behållas.

I motion 1994/95:N207 (mp) föreslås en ökning av anslaget till

SGU med 13 miljoner kronor. SGU:s maringeologiska karta belyser

geologin, bottendynamiska förhållanden och vissa

industrimineraltillgångar samt har betydelse för bl.a.

miljöövervakning, sägs det i motionen. Kartan utgör vidare

underlag för biologiska inventeringar, vattenbruk,

fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m. De konventioner

som Sverige har ratificerat och som berör miljön i havet

förutsätter att havsbottnen blir kartlagd, hävdar motionärerna.

De anser att en avveckling av den maringeologiska verksamheten

leder till en stor nationell resursförstörelse, både ekonomiskt

och kunskapsmässigt.

Förslag om statligt deltagande i prospekteringsverksamheten

framställs i motionerna 1994/95:N268 (s) och 1994/95:N246 (v).

Nedgången i prospekteringsverksamhet beror till största delen

på den borgerliga regeringens neddragningar, hävdar motionärerna

bakom den förstnämnda motionen. De anser att ett av staten hel-

eller delägt prospekteringsinvestmentbolag skulle bidra till att

småskalig gruvverksamhet kunde etableras. En lämplig placering

skulle vara i Norrbottens län. Finansiering av verksamheten

skulle enligt motionärerna kunna ske på något av följande sätt:

det föreslagna bolaget introduceras på den svenska börsen,

bolaget introduceras på någon utländsk börs eller bolaget

kapitaliseras initialt av staten och övertas senare av privata

intressen. En viktig effekt av ett nytt, statligt bolag skulle

vara att det visar på statsmakternas intresse för och tilltro

till branschens framtid, anser motionärerna.

Prospektering är grunden för den framtida brytningen av malm

och industrimineraler och är till sin natur långsiktig,

samtidigt som risktagandet är högt, anförs det i den andra här

aktuella motionen, 1994/95:N246 (v). Det är viktigt att staten

har ett avgörande inflytande över användningen av de svenska

naturtillgångarna för att förhindra rovdrift och miljöförstöring

och för att trygga sysselsättningen, anser motionärerna och

föreslår att ett statligt bolag för mineralprospektering skall

inrättas. Luleå anges som lämplig lokaliseringsort. I motionen

anförs vidare att karteringsverksamheten i de

prospekteringsintressanta områdena i Norr- och

Västerbotten bör slutföras år 2002.

Utskottet lämnar inledningsvis här vissa uppgifter om

prospekteringsverksamhet. Riksdagen beslöt våren 1992 (prop.

1991/92:100 bil. 13, bet. NU18) att statens insatser inom

mineralområdet skulle koncentreras på basverksamhet, främst i

form av grundläggande geologisk undersökningsverksamhet samt

forskning och utveckling. Beslutet innefattade vidare en

avveckling av den statliga prospekteringsverksamheten och

Nämnden för statens gruvegendom (NSG). Kritik mot regeringens

förslag framfördes i en reservation (s) och i en meningsyttring

(v). Likartade ställningstaganden gjordes våren 1993 då

riksdagen avslog motioner om statliga insatser för

prospekteringsverksamheten (bet. 1992/93:NU26). Motionerna

följdes upp i en reservation (s).

Våren 1993 beslöt riksdagen (prop. 1992/93:238, bet. NU33) om

vissa ändringar i minerallagen (1991:45). Lämplighetskravet vid

bearbetningskoncession avskaffades, med motivering att det inte

ansågs fylla någon självständig funktion och att kravet på s.k.

malmbevisning kunde anses tillgodose samma syfte som

lämplighetskravet hade haft. I en reservation (s), med

instämmande i en meningsyttring (v), föreslogs att

lämplighetskravet skulle bibehållas. En annan ändring i

minerallagen som gjordes var att giltighetstiden för

bearbetningskoncession förlängdes från 10 till 25 år. I en

meningsyttring (v) föreslogs att giltighetstiden inte skulle

förändras. Ytterligare en ändring som genomfördes var att

institutet kronoandel, enligt vilket staten har rätt att bli

hälftenägare i varje gruvprojekt, avvecklades. Utskottet ansåg

att detta skulle främja prospekteringen och därmed bidra till

utvecklingen av en livskraftig mineralindustri i Sverige. I en

meningsyttring (v) föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle

bibehållas.

Våren 1994 behandlade utskottet åter motioner med krav på

statligt deltagande i prospekteringsverksamheten. Utskottet

hänvisade då till tidigare ställningstaganden när liknande

motioner behandlats och avstyrkte de då aktuella yrkandena.

Utskottet anförde (bet. 1993/95:NU15 s. 63) att statens roll på

det näringspolitiska området i huvudsak skall vara att skapa

generellt goda förutsättningar för näringslivet. I en

reservation (s) föreslogs att 85 miljoner kronor skulle anvisas

för utökad prospektering. Reservanterna var dock -- i motsats

till vad som anfördes i en meningsyttring (v) -- inte beredda

att förorda att ett statligt mineralutvecklingsbolag skulle

inrättas.

Av tabellen på nästa sida framgår omfattningen av

prospektering sedan början av 1980-talet.

Tabell. Antalet meddelade undersökningstillstånd och

nedlagda prospekteringskostnader åren 1982--1994

_______________________________________________________________

År Meddelade Prospekteringskostnader

undersöknings- miljoner kronor

tillstånd* _____________________________________

Antal NSG Med statl. Övriga Totalt

stöd (inkl.

länssty-

relser)

_______________________________________________________________

1982 429 60 7 78 145

1983 284 54 30 84 168

1984 273 44 51 70 165

1985 307 42 42 92 176

1986 326 41 36 86 163

1987 255 40 36 61 137

1988 213 57 31 49 137

1989 237 50 27 54 131

1990 274 59 24 76 159

1991 199 53 - 83 136

1992 134 38 - 70 108

1993 149 3 - 98 101

1994 199 - - 146 146

_______________________________________________________________

* Begreppet undersökningstillstånd ersatte fr.o.m. den 1

juli 1992 det tidigare begreppet inmutning. Antalsuppgifterna

avser nya och förlängda tillstånd.

Källa: SGU

Från mitten av 1980-talet fram till år 1993 kan en successiv

minskning av prospekteringsverksamheten konstateras (med

undantag för år 1990). Denna minskning har att döma av

uppgifterna för år 1994 nu vänts till en ökning.

Prospekteringskostnaderna har sålunda ökat från 101 miljoner

kronor år 1993 till 146 miljoner kronor år 1994, och antalet

undersökningstillstånd har ökat från 149 till 199. Intresset

från företag med i huvudsak utländskt ägande har, enligt uppgift

från SGU, ökat starkt. I stort sett hela ökningen av

prospekteringskostnaderna mellan åren 1993 och 1994 beräknas

härröra från dessa företag. Av de totala

prospekteringskostnaderna svarade de nämnda företagen för ca

hälften år 1994 jämfört med ca en tredjedel år 1993.

Enligt uppgift från SGU är Finland det enda land (med undantag

för öststaterna) som har kvar en statlig

prospekteringsverksamhet.

Utskottet behandlar först anslaget till geologisk

undersökningsverksamhet och därefter frågan om statligt

deltagande i prospektering.

Utskottet godkänner de långsiktiga verksamhetsmålen vad avser

den flyggeofysiska undersökningen och den geologiska

undersökningen till lands. När det däremot gäller den

maringeologiska verksamheten delar utskottet inte regeringens

bedömning att denna bör läggas ned.

Den maringeologiska verksamheten har enligt utskottets mening

ett vidare syfte än vad som anges i propositionen. Verksamheten

tillhandahåller information som kommer till användning inom

många områden, bl.a. miljövård, fysisk planering, försvaret och

fiskerinäringen. Beträffande det förstnämnda området kan noteras

att olika internationella konventioner ålägger Sverige att samla

in den typ av information som den maringeologiska

undersökningsverksamheten tillhandahåller. Inom den fysiska

planeringen ställs krav i lagstiftningen på att berörda kommuner

har kunskap om de geologiska förhållandena i havet. Enligt

uppgift från Försvarsmakten har den maringeologiska

informationen vidare stor betydelse för försvaret. För

fiskerinäringen är informationen av vikt bl.a. för fastställande

av föryngringsplatser.

Sammantaget anser utskottet att den maringeologiska

verksamheten är av en sådan betydelse att en nedläggning inte

bör komma i fråga. Vidare är det uppenbart att de

användningsområden som den aktuella informationen har relevans

för berör flera departements områden. Enligt utskottets mening

vore det därför naturligt om en samfinansiering mellan olika

berörda departement kunde införas. Regeringen bör anmodas att ta

fram förslag med denna innebörd.

För att förhindra att den maringeologiska verksamheten upphör

och i avvaktan på ett sådant förslag av regeringen föreslår

utskottet att anslaget till SGU ökas med 10 miljoner kronor till

201,4 miljoner kronor. Därmed kan den maringeologiska

verksamheten fortsätta under nästa budgetår. Enligt de uppgifter

utskottet erhållit torde det föreslagna beloppet inte vara

tillräckligt för att verksamheten skall kunna bedrivas under

hela det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringen bör därför

under det kommande budgetåret återkomma till riksdagen med

förslag som säkerställer verksamheten på längre sikt.

Som en tillfällig, engångsvis finansiering av den av utskottet

föreslagna ökningen med 10 miljoner kronor föreslås att

regeringen skall föra bort ett motsvarande belopp från

Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret som en

besparing. De aktuella medlen från Energiteknikfonden bör föras

upp på inkomsttitel på statsbudgeten.

Utskottet vill här understryka att den föreslagna överföringen

av medel från Riksgäldskontoret inte är någon bestående

besparing. Regeringen bör som nämnts återkomma till riksdagen

med förslag om en bestående finansiering. Denna måste utformas

så att en ökning av budgetunderskottet inte uppstår.

Med det anförda blir de här aktuella motionerna i sak

tillgodosedda i berörda delar.

Utskottet övergår så till frågan om statligt deltagande i

prospektering. Utskottet konstaterar att den minskning

av prospekteringsverksamheten som pågått under senare år nu

tycks ha upphört och vänts till en uppgång. Som nämnts har

intresset från företag med i huvudsak utländskt ägande ökat

starkt. Enligt vad utskottet har erfarit övervägs inom

Näringsdepartementet vissa förändringar i regelsystemen

varigenom krav skulle uppställas på att information som dessa

företag tillägnar sig vid prospektering skall bevaras på

lämpligt sätt. Enligt utskottets mening bör de nu aktuella

yrkandena i motionerna 1994/95:N268 (s) och 1994/95:N246 (v)

inte föranleda något initiativ av riksdagen; de avstyrks

sålunda.

Geovetenskaplig forskning

Det rubricerade anslaget disponeras av SGU för att främja och

stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad

forskning. SGU genomför för närvarande en utvärdering av stödet

med hjälp av sakkunniga från Sverige, Norge och Finland.

Utvärderingen beräknas vara slutförd under våren 1995.

Myndigheten omfattas, som tidigare nämnts, av regeringens

sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Regeringen föreslår

ett anslag på 7,3 miljoner kronor för nästa budgetår, vilket

motsvarar en nivåsänkning med 3 % vid budgetårets slut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Teknisk forskning och utveckling

Fordonsteknik

Yrkanden inom området fordonsteknik framläggs i fyra motioner.

Särskilda åtgärder till fördel för västsvenska

underleverantörer bör sättas in genom en regional förbättring av

den tidigare verkstadstekniska delegationens verksamhet, anförs

det i motion 1994/95:N230 (s). Därvid kan nytta dras av de

nätverk som skapats genom projektet Bilkomponent Västsverige,

sägs det. En fortsatt positiv utveckling av bilindustrin och

annan verkstadsindustri är avgörande för att hela Västsverige

skall kunna utvecklas, framhåller motionärerna.

De svenska biltillverkarna bör i samverkan med NUTEK, Väg- och

trafikinstitutet, Vägverket m.fl. ges i uppdrag att ta fram en

miljövänlig och trafiksäker modell, anförs det i motion

1994/95:T224 (v). Eftersom miljövänliga personbilar oftast är

små är de mindre trafiksäkra. Motionärerna hänvisar till att

Mercedes kommit relativt långt vad gäller utveckling av en liten

personbil med hög trafiksäkerhet.

Det bör ske en omfördelning av NUTEK:s bidrag till

elbilsköpare, anförs det i motion 1994/95:N236 (mp). Elbilen har

många fördelar framför den konventionellt drivna bilen, anser

motionärerna. De hävdar att det teknikupphandlingsprojekt NUTEK

startade år 1994, som var avsett att stimulera

elbilsförsäljningen, i stället har resulterat i det motsatta.

Den som köper de aktuella fordonen inom ramen för denna

upphandling får förutom det framförhandlade priset och

garantierna en rabatt på 15 000--30 000 kr, säger motionärerna.

De anser att det vore rimligt om NUTEK gav de nämnda rabatterna

till alla köpare av elbilar, så länge de anslagna medlen räcker.

I motion 1994/95:N234 (mp), med rubriken Teknikupphandling

räddar Railcar, framställs en rad yrkanden om uttalanden av

riksdagen. De rör bl.a. sådant som behovet av ett förändrat

synsätt inom industrin, att företagen skall anpassa sig till

kraven i Agenda 21, att företaget ABB Railcar AB skall kunna

fortsätta sin verksamhet med hjälp av teknikupphandling från

stat och kommuner samt behovet av s.k. gröna arbeten och ett

s.k. grönt näringsliv, vilket kan främjas genom sänkta

arbetsgivaravgifter.

Ett nytt program för fordonsteknisk forskning, som aviserades

om i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop.

1992/93:170), påbörjades budgetåret 1994/95. Staten skall anvisa

30 miljoner kronor om året under tre år, med den förutsättningen

att bilindustrin tillskjuter motsvarande belopp. Arbetet inom

programmet syftar till att skapa effektivare samverkan mellan

företag och högskolor, öka antalet examinerade doktorer inom

området samt underlätta underleverantörernas medverkan i olika

forskningsprogram.

I budgetpropositionen föreslås nu ett nytt treårigt program

för verkstadsteknisk forskning om totalt 75 miljoner kronor

under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1). NUTEK

skall på regeringens uppdrag tillsammans med verkstadsindustrin

arbeta fram ett program inriktat främst mot nya eller

förbättrade tillämpningar av informationsteknik för utveckling

av produkter eller processer. Verkstadsindustrin har stor

betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning, konstateras det

i propositionen. Under de senaste åren har de statliga

insatserna för forskning och utveckling inriktade mot denna del

av näringslivet minskat, framhålls det.

Riksdagen avslog våren 1994 motioner med krav på ökade

satsningar på forskning och utveckling inom fordonsindustrin.

Utskottet hänvisade (bet. 1993/94:NU15 s. 72) till det nyss

nämnda fordonstekniska programmet. Utskottet har vidare under

senare år behandlat motionsyrkanden om insatser för utveckling

av elbilen. Vid det senaste tillfället, våren 1994 (bet.

1993/94:NU15 s. 72), avstyrkte utskottet det då aktuella

yrkandet med hänvisning till den teknikupphandling som NUTEK

påbörjat våren 1994. Riksdagen följde utskottet.

Teknikupphandlingen av el- eller hybridbilar som organiseras

och stöds av NUTEK:s program för effektivare energianvändning

(anslaget E 6) är inriktat på utveckling av en personbil

(storleksordningen Golf) och en lätt lastbil/minibuss (ca 3,5

ton). Valet av fordonskategori är gjort av beställargrupper med

en marknadsundersökning av köpintresse som underlag. NUTEK har

stött framtagandet av upphandlingsunderlag och

kravspecifikationer och kommer att stödja utvärdering av

fordonen.

På initiativ av NUTEK bildades år 1991 samverkansgruppen

Storstädernas elfordonsgrupp -- STEG. Vidare har Svenska

elfordonssällskapet bildats med syfte att främja introduktionen

av eldrivna vägfordon i tätorterna.

Ett kommersiellt utvecklingsarbete avseende elbilar bedrivs på

olika håll i världen. Inom t.ex. Fiat, Peugeot, Renault och

Volkswagen har elbilsmodeller tagits fram.

Det kan härutöver nämnas att det inom Energiteknikfonden har

avsatts 15 miljoner kronor för utveckling och upphandling av

miljöanpassade fordon och drivmedel.

När det gäller frågan om ABB Railcar AB kan noteras att det i

november 1994 togs beslut i företagets styrelse om avveckling av

verksamheten vid företaget. Enligt uppgift kommer det att ske en

successiv nedtrappning av verksamheten från april 1995 till

årsskiftet 1995/96. I denna process hålls den berörda

länsarbetsnämnden kontinuerligt informerad.

Utskottet behandlar först de tre motionerna 1994/95:N230

(s), 1994/95:T224 (v) och 1994/95:N236 (mp) och därefter motion

1994/95:N234 (mp) om ABB Railcar AB. Beträffande de tre

förstnämnda motionerna som innehåller yrkanden om ökade

satsningar inom området fordonsteknik vill utskottet anföra

följande.

Utskottet anser att det är angeläget att det fortlöpande

bedrivs ett utvecklingsarbete inom fordonsindustrin, bl.a. för

att utveckla nya fordonstyper och tekniker i syfte att uppnå en

minskad belastning på miljön.

Både det fordonstekniska program som nu löper och det i

budgetpropositionen föreslagna, treåriga programmet för

verkstadsteknisk forskning har betydelse härvidlag. När det

gäller den teknikupphandling av el- eller hybridbilar som

organiseras och stöds av NUTEK menar utskottet att

erfarenheterna av denna bör avvaktas innan ytterligare åtgärder

vidtas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N230

(s), 1994/95:T224 (v) och 1994/95:N236 (mp) i aktuella delar.

Utskottet övergår så till yrkandena i motion 1994/95:N234 (mp)

om ABB Railcar AB.

Enligt utskottets mening är verksamheten hos enskilda företag

inte en fråga för riksdagen. De frågor av mer allmän karaktär

som också berörs i motionen och som gäller bl.a. miljöteknik och

livscykelspecifikationer återkommer utskottet till i det

följande. Med det anförda avstyrks motion 1994/95:N234 (mp) i

berörda delar.

Miljöteknik

I fyra motioner framställs förslag om åtgärder i syfte att

främja utvecklingen av miljövänlig företagsamhet.

Riksdagen bör göra ett uttalande om de förutsättningar som

krävs för s.k. grön företagsamhet, anförs det i motion

1994/95:N238 (s). En framgångsrik politik inom miljöteknik och

miljöanpassning förutsätter hög kompetens och omfattande

resurser till forskning och utveckling. Av de medel som anvisas

till satsningar på infrastrukturområdet bör en del kunna styras

till satsningar på miljö och informationsteknik, anser

motionärerna. De menar att det är statens uppgift att skapa de

erforderliga förutsättningarna för att företagen skall få

incitament att "göra rätt saker".

Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag om

inrättande av ett miljöteknikcentrum i varje län, anförs det i

motion 1994/95:N287 (c). Dessa centrum skall fungera som

pådrivare och samordnare bl.a. mellan högskolor/universitet,

uppfinnare samt befintliga och nya företag. Det övergripande

ansvaret för att utveckla dessa centrum bör ligga på NUTEK i

samarbete med länsstyrelserna, anser motionärerna. De menar att

statens uppgift är att skapa förutsättningar för miljömedveten

produktion genom satsningar på kompetensutveckling samt

forskning och utveckling. Centerpartiet utgår från att den

översyn som initierades av den tidigare regeringen i syfte att

bana väg för en hållbar utveckling och en satsning på gröna jobb

fullföljs och leder till förslag från regeringen, heter det i

motionen.

Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om

miljöteknik, anförs det i motion 1994/95:N275 (v). Motionärerna

anser att det bör skapas stora nationella program där olika

aktörer -- stora och små företag, entreprenörer, innovatörer,

universitet, NUTEK m.fl. -- kan samlas till gemensamma

långsiktiga och uthålliga projekt. I annat fall riskerar

Sverige, enligt motionärerna, att komma på efterkälken jämfört

med sådana länder som Japan och Tyskland, där stora satsningar

på miljöteknikområdet görs. Motionärerna refererar till en

rapport från OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling), enligt vilken den globala marknaden för

miljöteknik förutses växa med 5,5 % per år under de närmaste

åren.

Enligt ett yrkande i motion 1994/95:Fi212 (mp) skall riksdagen

hos regeringen begära förslag för att stimulera en snabbare

marknadsutveckling för grön teknik. Även i denna motion hänvisas

till den nämnda OECD-rapporten, och jämförelse görs mellan

marknadsutvecklingen för grön teknik inom OECD och i Sverige --

5,5 % resp. 3,7 %. Denna eftersläpning för Sverige innebär att

många arbetstillfällen har gått förlorade, påpekas det.

Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden om

insatser på miljöteknikområdet. Vid det senaste tillfället,

våren 1994 (bet. 1993/94:NU15), hänvisade utskottet till

tidigare ställningstagande och noterade att NUTEK i all sin

FoU-verksamhet skall medverka till att miljöaspekter och

miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.

Miljöteknik är, som nämns i budgetpropositionen (s. 153), ett

av de prioriterade områdena inom de s.k. utvecklingsområdena.

Enligt vad som sägs i propositionen skall NUTEK vidare etablera

industrirelaterade kompetenscentrum inom bl.a.

miljöteknikområdet.

I regeringens tidigare nämnda skrivelse till riksdagen om

miljön (skr. 1994/95:120), berörs frågor liknande dem som tas

upp i de här aktuella motionerna. I avsnitt 5, Det ekologiskt

hållbara industrisamhället (s. 26), konstateras bl.a. att

miljöanpassad produktion är på väg att bli ett viktigt

konkurrensmedel för företagen. Ett miljöanpassat näringsliv har

därför ökade förutsättningar för tillväxt och export och därmed

också för att generera sysselsättning och välstånd, heter det.

Med miljöanpassning avses därvid inte bara renare produktion

utan också att hänsyn tas till miljön i företaget som helhet,

inkl. ansvar för produktens miljöpåverkan under användning och

då den till slut kasseras eller återvinns.

En viktig uppgift för regeringen är att få näringslivet att än

mer inse betydelsen av att vara offensiv inom miljöområdet, sägs

det vidare i skrivelsen. I EU markeras betydelsen av

miljöanpassning tydligt i den vitbok som utarbetats om tillväxt,

konkurrenskraft och sysselsättning. Det påpekas även att Förenta

staternas regering arbetar på att ta fram en handlingsplan för

att göra näringslivet mer miljöanpassat och därmed

konkurrenskraftigt.

Frivillig miljöstyrning och miljörevision i industrin är

viktiga faktorer för förändringsprocessen inom industrin. I

skrivelsen hänvisas härvid till proposition 1994/95:101 om

frivillig miljöstyrning och miljörevision som har utarbetats på

grundval av de regler som tagits fram inom EU. Riksdagen har

nyligen fattat beslut i den frågan (bet. 1994/95:JoU9). Syftet

med systemet är att förbättra och utvärdera industrins

miljöarbete och ge allmänheten information om detta arbete.

Sammantaget kan miljösektorn, enligt vad som sägs i

skrivelsen, både i en direkt bemärkelse såsom vatten- och

luftrening, avfallshantering m.m. och i en vidare bemärkelse som

gäller hela näringslivet, bidra till att skapa nya

arbetstillfällen. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ

av näringslivet.

Jordbruksutskottet behandlar regeringens skrivelse senare

under våren 1995 (bet. 1994/95:JoU16).

Regeringen har uppdragit åt NUTEK att se över hur småföretagen

kan informeras om det nya systemet med miljöstyrning och

miljörevision. Vidare kan noteras att de organ som arbetar med

att bistå småföretag med rådgivning och kapitalförsörjning,

bl.a. ALMI Företagspartner AB, tar hänsyn till miljöaspekternas

betydelse för företagens utvecklingsmöjligheter.

Regeringen har nyligen beslutat om att tillkalla en kommitté

med uppdrag att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa

och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet

av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar

utveckling år 1997. Enligt direktiven (dir. 1995:34) skall

kommittén övervaka miljöarbetet på lokal, regional och nationell

nivå. Den skall hålla sig informerad om arbetet i

organisationer, företag och föreningar och förmedla goda exempel

vidare genom konferenser, seminarier och samtal med olika

intressenter. Ordförande i kommittén är miljöminister Anna

Lindh. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete före den extra

generalförsamlingen hos FN.

Riksdagen beslöt i december 1994 (prop. 1994/95:25, bet. FiU1)

att 400 miljoner kronor skulle avsättas för investeringsstöd för

att öka sysselsättningen och förbättra miljön. Underlaget för

propositionen bestod till stor del av material framtaget av

Statens naturvårdsverk. Detta verk fick i mars 1995 i uppdrag av

regeringen att i samråd med länsstyrelserna och andra berörda

myndigheter ta fram underlag som beredskap för framtida,

statliga satsningar som samtidigt kan skapa sysselsättning och

förbättra miljön. I uppdraget ingår också att undersöka

möjligheterna för hur åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken kan

bidra till utveckling av ny teknik inom miljöområdet. Uppdraget

bör rapporteras till regeringen senast den 15 september 1995.

I ett samarbete mellan näringslivet,

Ingenjörsvetenskapsakademien, konsultfirman McKinsey & Company

och Världsnaturfonden har en bok, Miljödriven affärsutveckling

-- från myndighetskrav till strategiska möjligheter, tagits

fram. Boken innehåller råd om och exempel på hur företagen

strategiskt kan utnyttja nya miljökrav. Det kan vidare noteras

att företagens årsredovisningar i ökande utsträckning

kompletteras med en separat miljörapport.

Utskottet delar många av de bedömningar som görs i de här

aktuella motionerna. En utveckling på miljöteknikområdet är

viktig av flera skäl. Omsorgen om den fysiska miljön är

självfallet ett sådant skäl. Men en utveckling på detta område

är också väsentlig med hänsyn till sysselsättningen. De företag

som ligger långt framme på miljöteknikområdet kan förväntas

ta marknadsandelar på den globalt sett växande marknaden för

miljöteknik.

Enligt utskottets mening är det näringslivet självt som bör ta

på sig huvudansvaret för arbetet på detta område. Staten har

dock ett ansvar i att driva på och främja utvecklingen.

Som framgått av den tidigare lämnade redovisningen har

statsmakterna också vidtagit åtgärder på området. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N238 (s),

1994/95:N287 (c), 1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi212 (mp) i

berörda delar.

Anslaget Teknisk forskning och utveckling

Rubricerat anslag disponeras av bl.a. NUTEK för att främja och

stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till

prioriterade områden såsom basteknologierna materialteknik,

bioteknik och teknik för komplexa system samt till

utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik,

processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget

ryms även medel för industriforskningsinstitutens ramprogram,

tvärvetenskapliga materialkonsortier, teknikbaserade

utvecklingsprojekt, deltagande i Eureka och program för

fordonsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för

små och medelstora företag.

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kommer att anvisas under anslaget

även de medel som disponeras för samarbetsprojekt inom EG:s

ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration

samt för stimulansåtgärder för att öka det svenska deltagandet i

EG-projekt. Medel för dessa ändamål anvisades under budgetåret

1994/95 under anslaget Europeiskt forsknings- och

utvecklingsarbete (F 7). Från anslaget finansieras vidare viss

verksamhet vid Forskningsrådsnämnden inom området

teknisk-vetenskaplig informationsförsörjning, däribland

forsknings- och utvecklingsarbete.

NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit att 30

industrirelaterade kompetenscentrum skall byggas upp vid

högskolor/universitet. Medelsbehovet för detta uppgår enligt

NUTEK till 130 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Kompetenscentrum innebär en möjlighet att snabbt och brett

stärka näringslivets teknikförnyelse genom forskningssamverkan

med svenska högskolor, anförs det i propositionen. För detta

ändamål föreslås att 60 miljoner kronor skall tillföras NUTEK.

Den kompletterande finansieringen bör i första hand sökas inom

NUTEK:s befintliga budgetramar samt från alternativa finansiärer

som exempelvis Stiftelsen för strategisk forskning och

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, sägs det i

propositionen.

Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och

sysselsättning, anförs det i budgetpropositionen. Under de

senaste åren har de statliga insatserna för forskning och

utveckling inriktade på denna industri minskat, konstateras det.

NUTEK föreslås få regeringens uppdrag att tillsammans med

verkstadsindustrin arbeta fram ett treårigt program för

verkstadsteknisk forskning och utveckling, inriktat främst mot

nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknik för

utveckling av produkter och processer. För detta ändamål bör 25

miljoner kronor tillföras anslaget.

Ökat deltagande av små och medelstora företag i EU:s fjärde

ramprogram för forskning m.m. är särskilt angeläget, sägs det

vidare i budgetpropositionen. För stimulansåtgärder riktade till

dessa företag samt till institut, universitet och högskolor

beräknas 40 miljoner kronor för nästa budgetår.

Det aktuella anslaget omfattas av regeringens sparkrav på

utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget

räknats ned med 15,6 miljoner kronor, vilket vid budgetårets

utgång motsvarar en real nivåsänkning med 3 %.

För nästa budgetår föreslår regeringen sålunda ett anslag på

1 066,5 miljoner kronor. Regeringen vill också ha riksdagens

medgivande att eventuellt anslagssparande på det tidigare

anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får

användas av NUTEK för det avsedda ändamålet. Slutligen begär

regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. för de fyra budgetåren

1997--2000 om högst 290, 260, 210 resp. 180 miljoner kronor.

En minskning av anslaget föreslås i tre motioner medan en

ökning förordas i en fjärde motion.

Anslaget bör minskas med 125 miljoner kronor, anförs det i

motion 1994/95:N288 (m). Den i budgetpropositionen föreslagna

utgiftsökningen är i huvudsak avsedd att finansiera uppbyggnaden

av kompetenscentrum vid högskolorna, ett särskilt

verkstadstekniskt forskningsprogram och stimulansåtgärder för

viss forskningssamverkan, konstaterar motionärerna. Enligt deras

mening finns inte skäl för dessa utgiftsökningar, med hänvisning

till de satsningar som gjorts -- i samband med avvecklingen av

löntagarfonderna -- på strategisk forskning och teknikbroar m.m.

i samarbete med näringslivet. Regeringen saknar vidare, enligt

motionärerna, en motivering för den särskilda satsningen på

verkstadsteknisk forskning som troliggör att den berörda sektorn

på grund av bättre tillväxtmöjligheter eller andra skäl bör

tilldelas extra medel, samtidigt som forskning och högre

utbildning får minskade resurser.

Den förra regeringens stora satsningar på nätverks- och

forskningssamarbete, främst teknikbrostiftelserna, spelar en

central roll för utvecklingsmöjligheterna i de små och

medelstora företagen, sägs det i motion 1994/95:N274 (fp). Med

hänvisning till dessa satsningar avvisar motionärerna förslaget

om 60 miljoner kronor till industrirelaterade kompetenscentrum

samt förslaget om 25 miljoner kronor till ett program för

verkstadsteknisk forskning. Sammantaget föreslås i motionen

sålunda en minskning av anslaget med 85 miljoner kronor.

Anslaget bör reduceras med 25 % till 800 miljoner kronor,

anförs det i motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna hänvisar

till att teknisk forskning och utveckling har tillförts

betydande resurser genom de nyligen inrättade

forskningsstiftelserna.

I motion 1994/95:N287 (c) föreslås, som redovisats i

föregående avsnitt, att regionala miljöteknikcentrum skall

inrättas. För att finansiera dessa föreslås i samma motion en

ökning av det aktuella anslaget med 38 miljoner kronor för nästa

budgetår.

I tre av de fyra här aktuella motionerna hänvisas till de

forskningsstiftelser som på förslag av den tidigare regeringen

har inrättats.

Av de förutvarande löntagarfondsmedlen har ca 18 miljarder

kronor avsatts till olika stiftelser för att stödja forskning

och utbildning. Riksdagen beslöt våren 1993 (prop. 1992/93:171,

bet. UbU16) att avsätta 10 miljarder kronor inom följande tre

områden: (1) Stiftelsen för strategisk forskning har till

ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk

forskning och skall främja utvecklingen av starka

forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse

för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.

Stiftelsen förfogar över ett stiftelsekapital på 6 miljarder

kronor. (2) Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)

har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse

för en god livsmiljö och utveckling av starka forskningsmiljöer

av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges

framtida konkurrenskraft. Stiftelsen förfogar över ett

stiftelsekapital på 2,5 miljarder kronor. (3) Riksbankens

Jubileumsfond förvaltar 1,5 miljarder kronor avsett för

kulturforskning.

Våren 1994 beslöt riksdagen (prop. 1993/94:177, bet. UbU12)

att avsätta ca 8 miljarder kronor till följande sju stiftelser

och ändamål: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

(ca 3,3 miljarder kronor), Stiftelsen för internationalisering

av högre utbildning och forskning (960 miljoner kronor),

Stiftelsen för vård- och allergiforskning (ca 480 miljoner

kronor), Stiftelsen för internationella institutet för

industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (ca 190 miljoner

kronor), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning

till Östersjöregionen och Östeuropa (ca 1,2 miljarder kronor),

Stiftelsen framtidens kultur (ca 500 miljoner kronor) och

Stiftelsen Innovationscentrum (ca 500 miljoner kronor).

Vidare avsattes medel för att stimulera användningen av

informationsteknik (ca 1 miljard kronor).

Riksdagen beslöt vidare våren 1993 om inrättande av de,

tidigare nämnda, sju teknikbrostiftelserna (prop. 1992/93:170,

bet. NU30). Stiftelserna skall stödja utvecklingen av

dubbelriktad kontaktverksamhet mellan universitet/högskolor och

näringslivet som leder till ökad exploatering av

forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts ett kapital på

sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3 miljarder kronor

utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB Bure.

Företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i

riksdagen motsatt sig bildandet av samtliga nämnda stiftelser.

Utskottet anser att teknisk forskning och utveckling är av

grundläggande betydelse för möjligheterna att uppnå ökad

produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. De nya

insatser som föreslås i budgetpropositionen -- inrättande av

industrirelaterade kompetenscentrum, ett särskilt

verkstadstekniskt forskningsprogram och stimulansåtgärder för

små och medelstora företags deltagande i EU:s fjärde ramprogram

för forskning m.m. -- finner utskottet välmotiverade.

Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till anslag.

Därmed avstyrks berörda delar av motionerna 1994/95:N288 (m),

1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N270 (mp), i vilka ett lägre

anslag förordas. De forskningsstiftelser som det hänvisas till i

dessa motioner kan, enligt utskottets mening, inte ersätta de

insatser som regeringen har föreslagit. Att ytterligare öka

anslaget, vilket föreslås i motion 1994/95:N287 (c), finner

utskottet inte rimligt av statsfinansiella skäl. Utskottet

tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndiganden och om

att få ta i anspråk nämnda anslagssparande.

Anslaget Informationsteknik

Nämnda anslag disponeras av NUTEK för att främja och stödja

teknisk forskning och utveckling inom området informationsteknik

(IT). Verksamheten bedrivs inom fyra delområden:

mikroelektronik, datavetenskap och kommunikation, IT:s

användning samt industrirelaterade kompetenscentrum. I anslaget

ingår medel för deltagande i Eureka-projekt.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i den

forskningspolitiska propositionen våren 1993 bör gälla även för

budgetåret 1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på

utgifter för statlig konsumtion och har räknats ned med 9,5

miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en

real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår föreslås ett

anslag på 536,5 miljoner kronor. Regeringen begär också

riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta

på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utveckling m.m. inom IT-området för budgetåren

1997--2000 om högst 150, 125, 100 resp. 90 miljoner kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma det arbete

med att digitalisera olika typer av information av relevans för

småföretag som bedrivs inom olika myndigheter och institutioner.

Detta arbete består av tre delar. En avser den information som

finns hos den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten; detta

arbete har enligt uppgift i huvudsak slutförts. En annan del

avser den tekniska information som finns hos Patent- och

registreringsverket (PRV) och en tredje del rör den

industrirelevanta forskningen. Enligt utskottets mening är det

för de små och medelstora företagen mycket viktigt att detta

arbete drivs vidare, liksom att annan liknande offentlig

information görs tillgänglig för dessa företag.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till anslag

och bemyndiganden avseende informationsteknik.

Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

(STATT) är sedan år 1981 en offentlig stiftelse med svenska

staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Syftet med

verksamheten är att -- genom bevakning och rapportering om den

tekniska och industriella utvecklingen inom olika

industrinationer -- bidra till ökad produktivitet och

kunskapskraft i svenskt näringsliv.

En översyn av verksamheten vid STATT har gjorts. I rapporten

(Ds 1994:111) tas upp bl.a. verksamhetens karaktär och

inriktning, möjligheten att öka nyttan av denna samt framtida

organisationsform. Regeringen avser att efter överläggningar med

Ingenjörsvetenskapsakademien behandla frågan.

I medlen som anvisades till STATT för innevarande budgetår

ingår 8 miljoner kronor avsedda för exportfrämjande insatser

för små och medelstora företag, som riksdagen fattade beslut om

våren 1994 (bet. 1993/94:NU15 s. 82). STATT har efter samråd

med Sveriges Exportråd och i kontakt med ALMI Företagspartner AB

påbörjat uppläggningen av hur dessa medel skall användas.

Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för

statlig konsumtion och har för budgetåret 1995/96 räknats ned

med 1,5 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar

besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår

föreslår regeringen ett anslag på 48,8 miljoner kronor.

Sveriges utländska representation, framför allt STATT, bör ges

i uppgift att särskilt bevaka framväxten av den nya

miljömarknaden i andra länder, anförs det i motion 1994/95:N287

(c). Denna utlandsrepresentation kan tidigt fånga upp politiska

signaler och krav relaterade till utvecklingen av gröna jobb och

vidarebefordra dessa till den svenska marknaden, säger

motionärerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Enligt utskottets mening bör de bevakningsuppgifter som

aktualiseras i motion 1994/95:N287 (c) ingå som en naturlig del

i STATT:s verksamhet. Något behov av ett uttalande av riksdagen

i den frågan kan utskottet inte se. Motionen avstyrks sålunda i

berörd del.

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som

gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt

för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin

instruktion (1988:343) ta initiativ till att samordna och

fördela det statliga stödet till forskning och utveckling inom

svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall

Rymdstyrelsen bereda ärenden rörande internationellt

rymdsamarbete samt vara kontaktorgan för internationella

organisationer.

Regeringen anser att de övergripande mål som angavs i den

forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170)

bör gälla även för budgetåret 1995/96. För detta budgetår har

anslaget räknats ned i enlighet med regeringens sparkrav på

utgifter för statlig konsumtion. Vid budgetårets utgång

motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 1 %. För nästa

budgetår föreslår regeringen ett anslag på ca 8,7 miljoner

kronor.

Utskottet tillstyrker detta anslag.

Anslaget Rymdverksamhet m.m.

Under anslaget Rymdverksamhet anvisas medel för rymdforskning,

fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska

rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA) och Sveriges

bilaterala samarbete med främst Frankrike och Tyskland.

Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs

av avtalsbundna bidrag till ESA, vars framtida program

diskuterades senast på ministernivå i slutet av år 1992. Det

beslöts då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete av ungefär samma

omfattning som tidigare. Nästa möte på ministernivå planeras att

äga rum hösten 1995. En del av anslaget avser bidrag till

bilateralt samarbete. Främst samarbetar Sverige med Frankrike i

fjärranalysprogrammet SPOT. Beslut har fattats om att genomföra

satellitprojektet Odin under svensk ledning i samarbete med

Frankrike, Kanada och Finland.

Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för

statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned

med 1,4 miljoner kronor. Regeringen föreslår för nästa budgetår

ett anslag på 757,9 miljoner kronor. För budgetåret 1998

beräknar regeringen en besparing på 50 miljoner kronor, vilket

utskottet behandlade i det inledande avsnittet av betänkandet.

För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare,

av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör

stöd till rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera

budgetår. Ingående bemyndigandeskuld budgetåret 1995/96 beräknas

till 1 503 miljoner kronor och fördelar sig på budgetåren

1995/96--2000 med följande belopp: 685, 331, 189, 165 resp. 133

miljoner kronor. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande att

under det kommande budgetåret låta staten ta på sig ansvaret för

nya betalningar inom rymdverksamheten om högst 1 028 miljoner

kronor.

En särskild utredare, landshövding Gunnar Björk (N 1994:06),

tillkallades hösten 1994 med uppdrag att genomföra en

genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten. Enligt

direktiven (dir. 1994:103) skall därvid målen för den statliga

satsningen på såväl nationell som internationell rymdverksamhet

analyseras. Som grund för detta skall ligga en omvärldsanalys,

en analys av den nuvarande inriktningen samt en konsekvensanalys

av eventuella förändringar i det statliga åtagandet. Utredningen

skall genomföras så att den kan utgöra underlag för dels

regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för

treårsperioden 1997--1999, dels det planerade ministerrådsmötet

inom ESA hösten 1995. Arbetet skall redovisas senast i maj 1995.

Olika frågor om rymdverksamhet tas upp i fyra motioner.

Statsmakterna bör uttala sitt stöd för och stärka sitt

engagemang i den fortsatta utvecklingen inom rymd- och

miljöforskningen, anförs det i motion 1994/95:N267 (s). Sverige

har deltagit i det europeiska rymdsamarbetet sedan starten år

1964 och har för närvarande en stark rymdforskning, företag med

avancerad rymdteknik inom vissa områden och en betydande

rymdverksamhet i Kiruna, erinrar motionärerna om. Det krävs dock

en fortsatt forskning och kompetensutveckling på området, anförs

det.

Den tidigare regeringen aktualiserade en utbyggnad av

rymdforskningen i Kiruna med stöd bl.a. av EU:s mål 6-medel,

sägs det i motion 1994/95:A466 (m). Det är viktigt att detta

initiativ tas till vara, anser motionären och hänvisar till att

rymdverksamheten i Kiruna har stor betydelse för landet, men

också för kunskapsutvecklingen i regionen.

Riksdagen bör göra ett uttalande om att Rymdbolagets

huvudkontor bör flyttas från Solna till Kiruna, anförs det i

motion 1994/95:N232 (v). Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i

Esrange som är beläget i Kiruna kommun, konstaterar motionären.

Hon anser att det vore en naturlig utveckling om även ledningen

för rymdverksamheten flyttade närmare denna verksamhet.

Regeringen bör anmodas att låta göra en utredning som kan

klargöra vilka belopp som staten satsat på rymdteknik och vilka

vinster som därigenom uppkommit för folkhushållet, heter det i

motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna begär ett uttalande av

riksdagen om en sådan utredning.

Beträffande kopplingen mellan miljö- och rymdforskning, som

nämns i motionerna 1994/95:N267 (s) och 1994/95:A466 (m), kan

noteras att den omvärldsanalys som den tidigare nämnda

utredningen skall genomföra bör omfatta bl.a. det ökade

samarbetet mellan rymdforskning och miljöforskning avseende både

fjärranalys och klimatforskning.

I den sistnämnda motionen refereras vidare till ett initiativ

på området av den tidigare regeringen. I början av september

1994 meddelade de dåvarande utbildnings-, arbetsmarknads- och

miljöministrarna att de planerade ett gemensamt initiativ för

att inom ramen för ett kommande EU-medlemskap bygga ut miljö-

och rymdforskningen. Ett forskningsinstitut avsågs bli inrättat

i Kiruna med delfinansiering från EU:s strukturfonder -- mål 6.

Ett utkast till förslag har nu tagits fram inom en

tjänstemannagrupp från Utbildnings-, Arbetsmarknads-, Närings-

och Miljödepartementen. Detta har överlämnats till den särskilde

utredare, landshövding Lars-Erik Eriksson (A 1994:12), som i

december 1994 tillkallades med uppdrag att utarbeta ett program

för användningen av medel från EU:s strukturfonder i mål

6-regionen. Förslag till utvecklingsplan för målområde 6 har

nyligen lämnats till Arbetsmarknadsdepartementet (dnr. A

1995/2356/RP). En förutsättning för bidrag från EU:s

strukturfonder är att den svenska staten lämnar ett motsvarande

bidrag. Beredning av förslaget pågår inom

Arbetsmarknadsdepartementet i syfte att eventuella förslag skall

lämnas till EU-kommissionen senast i april 1995.

När det gäller yrkandet i motion 1994/95:N232 (v) om att

riksdagen skall agera för att Rymdbolagets huvudkontor skall

flyttas från Solna till Kiruna, bör noteras att det är bolagets

styrelse som fattar beslut i sådana ärenden. Vidare gäller att

det i direktiven till utredningen om den svenska

rymdverksamheten erinras om att Kiruna har en central roll i

denna verksamhet. I utredarens uppdrag ingår att analysera

utvecklingsmöjligheten på kort och lång sikt för den

rymdanknutna verksamheten i Kiruna.

Kartläggningen av de medel som staten satsar på rymdverksamhet

och de vinster som uppkommer härav, som efterlyses i motion

1994/95:N270 (mp), kan förväntas ingå i det arbete som den

nämnda utredningen skall utföra.

Utskottet behandlar först anslaget till rymdverksamhet,

därefter frågor om insatser för utveckling av rymd- och

miljöforskningen och om lokalisering av Rymdbolagets huvudkontor

och slutligen frågan om en kartläggning av rymdverksamheten.

Regeringens förslag beträffande anslaget Rymdverksamhet

tillstyrks av utskottet.

När det gäller frågan om insatser för utveckling av rymd-

och miljöforskningen kan denna, som nämnts, förväntas ingå i

den omvärldsanalys som utredningen om rymdverksamheten skall

utföra. Vidare pågår, som tidigare beskrivits, inom

regeringskansliet beredningsarbete med anledning av förslag

avseende användning av medel från EU:s strukturfonder. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:N267 (s) och 1994/95:A466 (m), den senare i aktuell del.

Frågan om lokaliseringen av Rymdbolagets huvudkontor är

som redovisats inte en fråga för riksdagen. Motion 1994/95:N232

(v) avstyrks därmed.

När det slutligen gäller förslaget i motion 1994/95:N270 (mp)

om en kartläggning av rymdverksamheten kan utskottet

konstatera att den svenska rymdverksamheten nu är föremål för en

utredning sedan hösten 1994. Redovisning av arbetet skall ske

senast i maj 1995. Den nämnda motionen avstyrks därmed i berörd

del.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Från rubricerat anslag lämnas statens bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet.

Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om

den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att

skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden.

Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på 8,2

miljoner kronor.

Av alla akademiens utredningar och program framgår att den är

totalt oförstående till de krav som en hållbar utveckling

ställer på tekniken, heter det i motion 1994/95:N270 (mp).

Anslaget bör enligt motionärerna reduceras med 50 % till dess

att akademien ändrar sin inställning till de globala

överlevnadsfrågorna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och

avstyrker den här aktuella motionen i berörd del.

Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag

Investeringsfrämjande

Investeringsfrämjande aktiviteter som syftar till att öka den

utländska etableringen i Sverige har sedan den 1 juli 1993

bedrivits inom ramen för verksamheten hos Styrelsen för

Sverigebilden (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. KrU15).

Verksamheten, som bedrivs under projektnamnet Invest in Sweden,

har haft en tonvikt på att ge information och skapa kontakter

med japanska företag via kontor i Tokyo. Styrelsen har dessutom

bedrivit viss verksamhet i Storbritannien, Tyskland och

Frankrike. Invest in Sweden disponerar innevarande budgetår ca

10 miljoner kronor för verksamheten.

Styrelsen för Sverigebilden har genomfört en utredning om den

långsiktiga organisationen och inriktningen av statens

investeringsfrämjande. Enligt utredningsförslaget bör projektet

Invest in Sweden bedrivas fristående från Styrelsen för

Sverigebilden och baseras på en långsiktig och målmedveten

bearbetning av strategiskt viktiga grupper av marknader och

företag.

Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen en ny form för

den investeringsfrämjande verksamheten. Riksdagen föreslås

bemyndiga regeringen att inrätta en särskild delegation för

investeringsfrämjande den 1 juli 1995. I propositionen anges

riktlinjer för verksamheten, för vilka regeringen begär

riksdagens godkännande. Ett anslag på 97,5 miljoner kronor

föreslås för nästa budgetår.

Enligt regeringens bedömning kan utländska investeringar

vitalisera det inhemska näringslivet genom att tillföra bl.a.

kapital, teknisk kompetens samt nytt industriellt och

kommersiellt tänkande. De flesta industriländer har inrättat

offentligt finansierade nationella organ för

investeringsfrämjande, sägs det i propositionen. Ett land som

inte har motsvarande verksamhet får därmed en konkurrensnackdel.

Den föreslagna delegationen för investeringsfrämjande avses

bli utsedd av regeringen och innehålla personer med erfarenheter

från bl.a. regeringskansliet, näringslivet, fackliga

organisationer och regionala organ. Delegationen, vars kansli

skall ha en relativt begränsad omfattning, skall samarbeta med

de svenska beskickningarna och med andra aktörer som t.ex.

Sveriges Exportråd och handelskamrar.

Det övergripande målet för verksamheten skall vara att genom

information och kontakter verka för att utländska företag i

olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska

företag i syfte att härigenom bl.a. skapa nyetableringar, öka

produktionskapaciteten, medverka till en successiv förnyelse

samt öka kompetensen. Delegationen skall enligt regeringen ha

följande uppgifter: (1) etablera sig som en central kontaktpunkt

för investeringsfrämjande, (2) utforma en strategi för att

påverka investeringsbeslut i syfte att öka investeringarna i

Sverige, (3) bedriva en aktiv informationsverksamhet i samverkan

med berörda beskickningar, regeringskansliet, NUTEK,

Exportrådet, tekniska attachéerna, olika handelskamrar samt

regionala och lokala organ, (4) bedriva verksamhet på

utlandsmarknaderna under budgetåret 1995/96 i främst Japan,

Förenta staterna och Tyskland samt (5) upprätthålla en effektiv

förmedlingsorganisation.

Delegationen skall presentera och marknadsföra Sverige som

investeringsland i ett begränsat antal länder genom riktade

insatser i form av seminarier, nyhetsbrev och generell

information. Den skall vidare lämna upplysningar, följa upp och

vägleda vid förfrågningar från utländska företag om

investeringsförutsättningar i Sverige. För att snabbt utöka den

nuvarande verksamheten och dra fördel av Sveriges EU-medlemskap

bör särskilda insatser göras under budgetåret 1995/96, anser

regeringen.

Förslaget om investeringsfrämjande är föremål för yrkanden i

fyra motioner. I tre av dessa föreslås ett minskat anslag.

Regeringens förslag till anslag är exeptionellt högt, anförs

det i motion 1994/95:N288 (m). Delegationen bör i startfasen

kunna ges ett betydligt mindre anslag, anser motionärerna och

föreslår ett belopp på 22,5 miljoner kronor, dvs. en minskning

med 75 miljoner kronor.

Även i motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en minskning av

anslaget. Motionärerna anser att den uppgift som den föreslagna

nya delegationen skall ha är en angelägen uppgift men menar dock

att den bör kunna klaras med en mindre omfattande ekonomisk

satsning eller 15 miljoner kronor. Också för den fortsatta

verksamheten borde anslaget begränsas.

I motion 1994/95:N275 (v) föreslås att riksdagen skall få

representation i den föreslagna delegationen och att riksdagen

skall göra ett uttalande härom.

Den aktuella verksamheten bör kunna bedrivas utan en särskild

delegation och anslaget bör kunna minskas med hälften, hävdas

det i motion 1994/95:N270 (mp). Om en delegation ändå tillsätts

bör den verka i Riokonferensens anda och innehålla relevant

kompetens inom det ekologiska området, anser motionärerna.

En viktig faktor för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är

att investeringsnivån höjs kraftigt för att möjliggöra

uppbyggnad av ny produktionskapacitet i stället för den som har

gått förlorad under de senaste åren. Utskottet ser förslaget

om inrättande av en delegation för investeringsfrämjande som en

ändamålsenlig näringspolitisk åtgärd för att bidra till ökade

investeringar. Utskottet tillstyrker sålunda det av regeringen

begärda bemyndigandet.

De riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen har

utskottet inget att erinra mot; de tillstyrks. Enligt utskottets

mening saknas det skäl för riksdagen att vara representerad i

delegationen. Motion 1994/95:N275 (v) avstyrks alltså i denna

del.

Regeringens förslag till anslag tillstyrks också av utskottet.

Därmed avstyrks de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N288

(m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N270 (mp), i vilka minskade

anslag förordas.

Vissa övriga anslag

Till det nya anslaget Avgift till Europeiska kol- och

stålgemenskapen (EKSG) föreslår regeringen att

riksdagen engångsvis skall anvisa 150 miljoner kronor.

Genom medlemskapet i EU blev Sverige anslutet också till EKSG

på samma sätt som nytillkommande EG-medlemmar blivit under 1970-

och 1980-talen, konstateras det i propositionen. Avtalet om EKSG

upphör år 2002. Som en konsekvens av medlemskapet skall den

berörda svenska industrin betala en viss årlig avgift till EKSG

som för år 1995 beräknas uppgå till 0,21 % av produktionsvärdet.

Svenska staten skall dessutom under åren 1995 och 1996 bidra

till EKSG:s fonder med totalt 16 700 000 ecu, motsvarande ca

150 miljoner kronor. Statens avgift grundas inte på några

rättsakter utan vilar på den praxis som utvecklats när nya

länder, i det här fallet framför allt Spanien och Portugal år

1986, anslutit sig till EKSG, sägs det i propositionen.

Avgiftens storlek är beroende av resp. lands andel av

världsproduktionen av stål.

Det av regeringen föreslagna anslaget avvisas i motion

1994/95:N270 (mp). Motionärerna anför att det inte av

budgetpropositionen klart framgår om Sverige i

medlemskapsförhandlingarna verkligen åtagit sig den aktuella

avgiften och att den inte finns upptagen i proposition

1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU m.m.

I protokoll 5 till avtalet om Sveriges EU-medlemskap anges det

belopp som Sverige skall betala till Europeiska kol- och

stålgemenskapen (prop. 1994/95:19 bil. 10 s. 579). Beloppet

anges till 16 700 000 ecu. Ett särskilt avsnitt om kol- och

stålfrågor finns i propositionen (del 1 s. 375). Där anges

(s. 377) att svenska staten under åren 1995 och 1996 skall

bidra till EKSG:s fonder med totalt ca 150 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker det aktuella anslaget. Som

redovisats ingick Sveriges åtagande till EKSG i avtalet om

Sveriges EU-medlemskap. Motion 1994/95:N270 (mp) avstyrks därmed

i berörd del.

Utskottet behandlar vidare i detta avsnitt två anslag --

Avgifter till vissa internationella organisationer och

Täckande av förluster vid viss garantigivning.

Det första anslaget disponeras för avgifter för Sveriges

deltagande i olika internationella organ, bl.a. Organisationen

för intellektuell äganderätt, Eureka och COST (European

Cooperation on Science and Technology). Beträffande det andra

anslaget kan noteras att några nya åtaganden som kan leda till

utbetalningar inte görs längre.

Regeringen föreslår 11,2 miljoner kronor resp. 4 miljoner

kronor för de båda nämnda anslagen för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker förslagen.

NUTEK och Konkurrensverket

NUTEK

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och

förnyelse samt för omställning av energisystemet.

Internationaliseringen och de nya aktörer som nu finns inom

näringspolitiken innebär att NUTEK i ökande grad bör få en

inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder,

sägs det i propositionen. Verket skall svara för statliga

insatser för att främja följande: teknisk forskning och

industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små

och medelstora företag, en balanserad regional utveckling samt

energiförsörjning och effektiv energianvändning.

NUTEK:s verksamhet finansieras innevarande budgetår med anslag

under Jordbruks-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementens

huvudtitlar. Anslagen för förvaltnings- och utredningskostnader

hör i sin helhet till Näringsdepartementets område.

Regeringen anser att gällande riktlinjer för NUTEK:s

verksamhet bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Basverksamheten för NUTEK:s utredningsverksamhet kommer fr.o.m.

budgetåret 1995/96 att i sin helhet finansieras över anslaget

NUTEK: Förvaltningskostnader (A 1). Eventuell reservation vid

utgången av budgetåret 1994/95 på det tidigare anslaget NUTEK:

Utredningar föreslås få tillföras nyssnämnda anslag för att

användas för avsett ändamål. Regeringen begär riksdagens

medgivande till detta.

NUTEK omfattas av produktivitets- och effektivitetskrav på

utgifter för statlig konsumtion med ca 13,8 miljoner kronor. Vid

budgetårets utgång motsvarar besparingen en real minskning med

5 %. Regeringen föreslår ett anslag på ca 296 miljoner kronor

för nästa budgetår.

I motion 1994/95:N270 (mp) föreslås att anslaget till NUTEK

skall skäras ned med 25 %, till 222 miljoner kronor.

Enheten för effektivare energianvändning skall dock inte drabbas

av nedskärningen, anser motionärerna.

Regeringens förslag till anslag tillstyrks av utskottet.

Därmed avstyrks den nyss nämnda motionen i berörd del. Vidare

tillstyrker utskottet att utgående reservation på NUTEK:s

utredningsanslag skall få disponeras på angivet sätt.

Konkurrensverket

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för

konkurrensfrågor. Det övergripande målet för Konkurrensverket är

att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig

verksamhet till nytta för konsumenterna.

Enligt regeringen bör inte några förändringar göras

beträffande riktlinjerna för Konkurrensverkets verksamhet för

budgetåret 1995/96. Detta budgetår har anslaget räknats ned med

1,8 miljoner kronor, i enlighet med regeringens sparkrav på

utgifter för statlig konsumtion. Vid budgetårets utgång

motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa

budgetår föreslås ett anslag på 90,6 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Konkurrensforskning

Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och

stödja forskningen inom konkurrensområdet. Det övergripande

målet är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt,

effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika

konkurrenspolitiska medel.

Även det nu föreslagna anslaget tillstyrks av utskottet..

Övriga frågor

Träskiveindustrins vedråvaruförsörjning

I tre motioner tas upp frågan om vedråvaruförsörjningen till

träskiveindustrin och konkurrensen med bränslesektorn om

råvaran.

Riksdagen bör hos regeringen begära en översyn av villkoren

för vedråvaruförsörjningen till den svenska träskiveindustrin,

anförs det i motion 1994/95:N204 (s). Denna industri har efter

strukturförändringar och ägarskiften vid ett par företag stärkts

väsentligt under de senaste två åren, konstaterar motionärerna.

De menar att en viktig förutsättning för en fortsatt positiv

utveckling är att industrin kan påräkna en stabil

vedråvaruförsörjning även i framtiden. Spånskive- och

träfiberskiveindustrin utsätts i allt högre grad för konkurrens

om vedråvaran från energisektorn genom de styrmedel som används,

anser motionärerna och förordar att regeringen vidtar åtgärder

som innebär att konkurrensen om vedråvaran kan ske på lika

villkor mellan tillverkningsindustrin och energisektorn.

Regeringen bör anmodas att mycket noga följa utvecklingen av

råvaruförsörjningen inom den svenska träskiveindustrin och vid

behov föreslå lämpliga åtgärder för att trygga denna industris

råvarubehov, anförs det i motion 1994/95:N223 (s).

Förutsättningarna för en effektiv och framgångsrik

träskiveindustri har väsentligt förbättrats, konstaterar

motionärerna. Också de påpekar att en viktig förutsättning för

en fortsatt positiv utveckling är att industrin kan påräkna en

stabil råvaruförsörjning i framtiden. Motionärerna refererar

till Träfiberutredningen (se i det följande), i vilken det

konstaterades en konkurrensmässig obalans till följd av

energiskattesystemet.

Även i motion 1994/95:N218 (v) föreslås att regeringen skall

anmodas att lägga fram förslag till åtgärder för att säkra spån-

och träfiberskiveindustrins tillgång till råvara. Användningen

av spån som bränsle har näst intill fördubblats under

sexårsperioden 1989--1994, konstateras det. Konkurrensen om

spånråvaran har ökat, men konkurrensen sker inte på lika villkor

för träskiveindustrin i förhållande till bränslesektorn, hävdar

motionärerna. De anser att skivindustrins situation ytterligare

har förvärrats genom avvecklingen av den s.k. träfiberlagen. För

att ge skivindustrin möjlighet att konkurrera om industrispån på

lika villkor kan, enligt motionärerna, följande åtgärder

övervägas: införande av pristak för spån som används som bränsle

eller för bränsleframställning, införande av skatt på spån som

används till bränsle, stimulering av användandet av andra

bioenergislag i stället för industrispån, förbud mot statliga

bidrag till anläggningar för bränsleframställning med

industrispån inom 20 mils radie från en träskivefabrik,

kompensation för frakter som överstiger det för fabriken normala

fångstområdet samt införande av prövningstillstånd för nya

anläggningar som använder industrispån till

bränsleframställning.

Riksdagen beslöt hösten 1991 på regeringens förslag att lagen

(1987:588) om träfiberråvara skulle avskaffas såvitt gällde

skogsindustriella anläggningar den 1 januari 1992 (prop.

1990/91:183, bet. 1991/92:NU6). Lagen, som innehöll bestämmelser

om tillståndsprövning av skogsindustrins och bränslesektorns

träfiberanvändning, hade till syfte att motverka brister i

skogsindustrins råvaruförsörjning. Beträffande spån för

eldningsändamål bibehölls prövningsplikten fram till den 1 juli

1993. Utskottet ansåg att det var befogat med en

övergångsperiod, under vilken företagen inom skivindustrin

skulle få möjlighet att anpassa sig till ändrade

marknadsförutsättningar. Utskottet utgick från att regeringen

och NUTEK skulle följa utvecklingen inom skivindustrin och övrig

skogsindustri.

I en reservation (s) begärdes att prövningsplikten för spån

för eldningsändamål skulle bibehållas tills vidare. En kortare

övergångsperiod ansågs inte tillräcklig för att skivindustrin

skulle kunna ställa om sig till ändrade marknadsförutsättningar.

I en meningsyttring (v) förordades att träfiberlagen skulle

upphävas den 1 april 1992 och att riksdagen skulle anmoda

regeringen att lägga fram ett förslag om restitution till

träskiveindustrin. Träfiberutredningen, som låg till grund för

regeringens förslag, hade i sitt betänkande Översyn av

lagstiftningen om träfiberråvara (SOU 1991:22) lagt fram ett

förslag till restitutionssystem, med innebörd att

träskiveindustrin under en femårsperiod skulle kompenseras för

den prishöjning på spånet som beror på energi- och

miljöpolitiskt motiverade stimulanser i syfte att öka

användningen av biobränslen.

En skrivelse från branschorganisationen Svenska träskivor har

nyligen inkommit till Näringsdepartementet och är nu föremål för

beredning. Innehållet i skrivelsen är av liknande karaktär som

det i de här aktuella motionerna.

Enligt uppgift från NUTEK föreligger för närvarande inga

nämnvärda problem för skivindustrins vedråvaruförsörjning sett

totalt över landet. Skivindustrins tidigare mer ogynnsamma

kostnads- och konkurrenssituation har förbättrats genom dels

krondeprecieringen, dels den minskade konkurrensen från

östländerna.

Utskottet konstaterar att det för närvarande inte

föreligger några akuta problem när det gäller träskiveindustrins

vedråvaruförsörjning. Utskottet utgår från att regeringen och

NUTEK på lämpligt sätt fortsätter att följa utvecklingen. Det

är, enligt utskottets mening, viktigt att snedvridningseffekter

på den aktuella marknaden till följd av bl.a. beskattningen

uppmärksammas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:N204 (s), 1994/95:N223 (s) och 1994/95:N218 (v).

Livscykelspecifikationer

I tre motioner föreslås att regeringen skall anmodas att lägga

fram förslag om införande av lagstiftning avseende

livscykelspecifikationer.

Varje produkt som tillverkas bör ha en livscykelspecifikation,

anförs det i motion 1994/95:N410 (mp). En sådan specifikation

skall ge information om effekterna av tillverkningen och

användningen av varan fram till dess att varan är uttjänt. En

livscykelspecifikation skall ge information om bl.a. vilka

naturtillgångar som utnyttjas, vilka biprodukter som alstras och

vilka risker som föreligger för den som arbetar med

tillverkningen. Vidare skall verkningsgrad vid energiutnyttjande

och miljöpåverkan vid användning specificeras. I specifikationen

skall också ingå uppgifter om förväntad teknisk livslängd och

hur skrotning skall ske. En lagstiftning om

livscykelspecifikation bör snarast införas för kapitalvaror --

även s.k. hushållskapitalvaror, föreslår motionärerna.

I motionerna 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp)

föreslås på liknande sätt att krav normalt skall ställas på

tillverkarna att upprätta livscykelspecifikationer för de

produkter som tillverkas. I dessa specifikationer skall

redovisas miljöeffekter under produktens livscykel samt i vilken

utsträckning och hur återanvändning eller återvinning kan ske.

En livscykelspecifikation skall utgöra ett underlag för att krav

skall kunna ställas på varuproduktionen, säger motionärerna. De

menar vidare att hänsyn måste tas till hela livscykeln vid

tillståndsprövning av industrier.

I den tidigare nämnda skrivelsen till riksdagen om miljön

presenterar regeringen inriktningen av det miljöpolitiska

arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet i miljön. I

skrivelsen (s. 28) berörs även livscykelanalyser. Producenterna

bör enligt regeringen ta ett ökat miljöansvar för varor och

produkter under hela deras livscykler. En strategi för en

kretsloppsanpassad varuproduktion bör utvecklas. Producentansvar

bör införas för prioriterade varor, varvid producenternas ansvar

för hela eller delar av produktens livscykel skall regleras.

Producentansvaret kan t.ex. omfatta skyldighet att upprätta

energi- och materialbalanser samt miljövarudeklarationer och att

uppnå återanvändnings- och återvinningsmål. Vidare konstateras i

skrivelsen att det i första hand är producenterna som känner

till sammansättningen av sina produkter och som har kompetensen

att utforma miljöanpassade varor som minimerar avfallsmängderna

för deponering. Det finns industriföretag, främst de större, som

redan nu arbetar aktivt med att minska produkternas

miljöpåverkan under hela livscykeln, t.ex. med s.k.

livscykelanalyser, påpekas det. Dessa företag bör tjäna som goda

exempel för andra företag, sägs det i skrivelsen.

Jordbruksutskottet behandlar, som tidigare nämnts, senare

under våren 1995 denna skrivelse (bet. 1994/95:JoU16).

Kretsloppsdelegationen (M 1993:A), som tillkallades våren

1993, har enligt sina direktiv (dir. 1993:67) till uppgift att

driva och samordna arbetet med att ange strategi, konkreta mål

och tidtabell för samt konsekvenser av tillämpningen av

producentansvar på nya varuområden i syfte att åstadkomma en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Kretsloppsdelegationen

fick i februari 1995 tilläggsdirektiv med innebörd bl.a. att

producentansvaret skall vidgas till ytterligare varugrupper,

förutom förpackningar och returpapper, för vilka ett sådant

ansvar redan gäller. Förslag beträffande producentansvaret skall

lämnas för följande områden: för bilar senast den 1 mars 1995,

för elektriska och elektroniska produkter senast den 1 juni 1995

och för byggsektorn senast den 1 oktober 1995.

Naturvårdsverket har vidare i mars 1995 fått regeringens

uppdrag att under hösten 1995 lämna en redovisning över det

faktiska genomförandet av fattade beslut avseende

producentansvaret. Regeringen beslutade också vid samma tidpunkt

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram ett

förslag till en skatt som syftar till att minska mängden avfall

som deponeras och att allsidigt utreda konsekvenserna av

införandet av en sådan skatt. Utredaren skall redovisa

resultatet av sitt arbete senast den 31 mars 1996, så att en

skatt skall kunna införas den 1 januari 1997.

Enligt utskottets mening bör producenterna ta ett ökat

miljöansvar för sina produkter under hela deras livscykler.

Statsmakterna har ett ansvar att utforma regler och bestämmelser

som främjar en sådan utveckling. Samtidigt bör viss försiktighet

iakttas med lagstiftningsinstrumentet. Enligt utskottets mening

har statsmakternas hittillsvarande agerande präglats av en

lämplig avvägning. Detta synsätt innebär att utskottet inte är

berett att nu förorda införande av lagstiftning om

livscykelspecifikationer, vilket föreslås i de här aktuella

motionerna 1994/95:N410 (mp), 1994/95:Jo687 (mp) och

1994/95:Jo688 (mp). Motionerna avstyrks sålunda i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

Allmänna riktlinjer m.m.

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K224 yrkande 10,

1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1,

1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6,

1994/95:N275 yrkandena 1--3 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1,

1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1,

res. 1 (m, c, fp, kds)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och

1998

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 i denna del godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder

för budgetåren 1997 och 1998 som anges i propositionen,

Småföretagsutveckling

3. beträffande mentorskap

att riksdagen avslår motion 1994/95:N220 yrkande 8,

4. beträffande lokala investmentbolag

att riksdagen avslår motion 1994/95:N300 yrkande 6,

res. 4 (c)

5. beträffande närfonder m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkandena 3, 5 och 6,

res. 5 (mp)

6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och

nyföretagarfonden

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 2 moment 2 och med avslag på motionerna

1994/95:N217, 1994/95:N220 yrkandena 6 och 7, 1994/95:N274

yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i

denna del godkänner vad som anges i propositionen om överföring

av medel från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI

Företagspartner AB samt om riktlinjer för

finansieringsverksamheten inom berörda organisationer,

res. 6 (m)

res. 7 (c, fp, kds)

7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna

1994/95:N243, 1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8

och 9, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och

1994/95:A470 yrkande 5 godkänner vad som anges i propositionen

om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och

Investment AB Bure samt om skapandet av en ny

riskkapitalverksamhet,

res. 8 (m)

res. 9 (v)

res. 10 (mp) - villk. res. 5

8. beträffande AP-fondens placeringsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi213 yrkande 5,

1994/95:N274 yrkande 2 och 1994/95:N301 yrkande 11,

res. 11 (m, c, fp, mp, kds,)

9. beträffande företagsgaranti

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N300 yrkande 5 och

1994/95:A807 yrkande 22,

res. 12 (c)

10. beträffande stöd till uppfinnare och innovatörer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N213, 1994/95:N219,

1994/95:N222, 1994/95:N247 och 1994/95:N300 yrkande 10,

res. 13 (m, fp) - motiv.

res. 14 (c, mp)

11. beträffande design

att riksdagen avslår motion 1994/95:N209,

12. beträffande nyrekrytering av civilingenjörer och

avknoppningar av företag

att riksdagen avslår motion 1994/95:N280 yrkandena 2 och 3,

13. beträffande utbildning i entreprenörskap

att riksdagen avslår motion 1994/95:N299 yrkandena 1 och 2,

res. 15 (c)

res. 16 (mp)

14. beträffande lokala styrelser i större företag, m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkandena 12, 13 och

15,

res. 17 (mp)

15. beträffande anslaget Småföretagsutveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 2 moment 1 till Småföretagsutveckling för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 241 550 000 kr,

16. beträffande kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande

12, 1994/95:N288 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 11,

1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7 till

Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

200 000 000 kr,

res. 18 (m)

res. 19 (c)

res. 20 (fp)

17. beträffande tekniköverföring

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkande

7, 1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N274

yrkande 10, 1994/95:N280 yrkande 4, 1994/95:N283, 1994/95:N288

yrkande 2 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3 till Bidrag till

tekniköverföring för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr,

res. 21 (m, fp)

res. 22 (mp) - villk. res. 5

18. beträffande stöd till kooperativ utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

14 punkt E 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr420 yrkande

3, 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224, 1994/95:N225,

1994/95:N240, 1994/95:N251, 1994/95:N252, 1994/95:N260,

1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till

Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

9 750 000 kr,

res. 23 (m)

res. 24 (mp)

Teknologisk infrastruktur

19. beträffande nationellt kvalitetsprojekt

att riksdagen avslår motion 1994/95:N211,

20. beträffande SIS -- Standardiseringen i Sverige

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 3 till Bidrag till SIS -- Standardiseringen i

Sverige för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett anslag på 54 045 000 kr,

21. beträffande Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll -- SWEDAC

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkterna C 4--C 6

a) godkänner att den övergripande målsättningen för

myndighetsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad som anges i propositionen,

b) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr,

c) godkänner att den övergripande målsättningen för

uppdragsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad som anges i propositionen,

d) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

e) godkänner att den övergripande målsättningen för den

mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara

i enlighet med vad som anges i propositionen,

f) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

Bidrag till riksmätplatser för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr,

22. beträffande provnings- och mätteknisk forskning och

utveckling, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 7 till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU,

m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 72 900 000 kr,

23. beträffande Elsäkerhetsverket

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 8

a) godkänner den övergripande målsättning för verksamheten

inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som anges i propositionen,

b) till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 61 400 000 kr,

24. beträffande Sprängämnesinspektionen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 9

a) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,

b) till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 23 000 000

kr,

25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motionerna

1994/95:N259 och 1994/95:N274 yrkande 14, med anledning av

motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207,

1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N264, 1994/95:N270

yrkandena 6 och 7, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och

med avslag på motion 1994/95:N246 yrkande 2

a) beträffande de långsiktiga målen för verksamheten inom

Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde

dels godkänner att det långsiktiga målet för den

geologiska undersökningen till lands skall vara i enlighet med

vad som anges i propositionen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört angående den maringeologiska undersökningen,

b) avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 10 moment

2,

c) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 201 400 000 kr och

därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

d) beslutar att från Energiteknikfondens innestående medel i

Riksgäldskontoret engångsvis för budgetåret 1995/96 föra över

10 000 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten,

res. 25 (c, kds)

res. 26 (mp)

26. beträffande prospektering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N246 yrkande 1 och

1994/95:N268,

res. 27 (v, mp)

27. beträffande geovetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 11 till Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr,

Teknisk forskning och utveckling

28. beträffande fordonsteknik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T224 yrkande 10,

1994/95:N230 och 1994/95:N236 yrkande 5,

res. 28 (m, fp) - motiv.

29. beträffande ABB Railcar AB

att riksdagen avslår motion 1994/95:N234 yrkandena 1--7 och 9,

res. 29 (mp)

30. beträffande miljöteknik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 8,

1994/95:N238, 1994/95:N275 yrkande 4 och 1994/95:N287 yrkandena

1, 3, 4 och 6,

res. 30 (m, fp, kds) - motiv.

res. 31 (c)

31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 1 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande

10, 1994/95:N274 yrkande 11, 1994/95:N287 yrkande 2 och

1994/95:N288 yrkande 5

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 1 066 465 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande

avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 290 000 000 kr

under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret

1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst

180 000 000 kr under budgetåret 2000,

c) medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare

anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete (F 7) får

användas enligt vad som anges i propositionen,

res. 32 (m)

res. 33 (c) - villk. res. 31

res. 34 (fp)

res. 35 (mp)

32. beträffande anslaget Informationsteknik

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 2

a) till Informationsteknik för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

536 500 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utveckling, m.m. inom informationsteknikområdet

som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på

högst 150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst

125 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr

under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret

2000,

33. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 3 och med avslag på motion 1994/95:N287 yrkande 5

till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr,

res. 36 (c) - villk. res. 31

34. beträffande Rymdstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 4 till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 8 670 000 kr,

35. beträffande anslaget Rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 5

a) till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 757 900 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig

nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom

rymdverksamhet på högst 1 028 000 000 kr,

36. beträffande rymd- och miljöforskningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N267 och 1994/95:A466

yrkande 12,

37. beträffande Rymdbolagets huvudkontor

att riksdagen avslår motion 1994/95:N232,

res. 37 (v, mp)

38. beträffande kartläggning av rymdverksamheten

att riksdagen avslår motion 1994/95:N270 yrkande 11,

39. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 6 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 12

till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

8 200 000 kr,

res. 38 (mp)

Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag

40. beträffande investeringsfrämjande

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande

3, 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och

1994/95:N288 yrkande 3

a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja

utländska investeringar m.m. som anges i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för

investeringsfrämjande per den 1 juli 1995,

c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

97 500 000 kr,

res. 39 (m, fp)

res. 40 (c, kds) - villk. res. 25

res. 41 (v)

res. 42 (mp)

41. beträffande avgift till Europeiska Kol- och

Stålgemenskapen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 13 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 5

till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 150 000 000 kr,

42. beträffande avgifter till vissa internationella

organisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 14 till Avgifter till vissa internationella

organisationer för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr,

43. beträffande täckande av förluster vid viss

garantigivning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 8 till Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr,

NUTEK och Konkurrensverket

44. beträffande NUTEK

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 2

a) till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr,

b) medger att utgående reservation på reservationsanslaget

Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras

i enlighet med vad som anges i propositionen,

res. 43 (mp)

45. beträffande Konkurrensverket

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt D 2 till Konkurrensverket för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 90 600 000

kr,

46. beträffande konkurrensforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt D 3 till Konkurrensforskning för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

7 600 000 kr,

Övriga frågor

47. beträffande träskiveindustrins vedråvaruförsörjning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N204, 1994/95:N218 och

1994/95:N223,

48. beträffande livscykelspecifikationer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo687 yrkande 1,

1994/95:Jo688 yrkande 7 och 1994/95:N410 yrkande 1.

res. 44 (mp)

Stockholm den 4 april 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer

Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m) (mom.

1--17), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro

Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart

Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m) (mom. 18--48), Eva

Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors

(m), Carl Erik Hedlund (m) (mom. 1--17) och Kerstin Warnerbring

(c).

Reservationer

1. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),

Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Carl Erik Hedlund (m)

och Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 24 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 25 med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Näringspolitiken måste ses mot bakgrund av den ekonomiska

politik som förs. Denna måste innebära en stram finanspolitik,

som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. En

sanering av statsfinanserna måste genomföras.

Utskottets inställning till hur näringspolitiken bör inriktas

och utformas tar sin utgångspunkt i grundsynen att

marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som kan

åstadkomma tillväxt, meningsfulla arbeten och resurser för

välståndsutveckling i hela landet. Näringspolitiken skall,

enligt utskottets mening, inriktas på att ange de ramar inom

vilka företagen fritt skall få verka. Det är därvid av avgörande

betydelse att näringslivet ges långsiktigt fasta

planeringsförutsättningar och att detaljstyrning och

byråkratiska inslag avskaffas.

Från denna utgångspunkt delar utskottet den inställning till

näringspolitiken som redovisas i de här aktuella motionerna från

företrädare för de tidigare regeringspartierna. I motionerna

hänvisas till den näringspolitik som bedrevs av den tidigare

regeringen. Denna hade till syfte att genom generella insatser

skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och

produktivt arbete i Sverige, som skulle möjliggöra en hög och

stabil ekonomisk tillväxt. En lång rad strukturella reformer

vidtogs på olika områden, t.ex. skatte- och avgiftspolitiken,

arbetsrätten, forskning och utbildning, konkurrensområdet och

infrastrukturområdet. Den politik som hittills bedrivits av den

socialdemokratiska regeringen, och som bl.a. karakteriseras av

s.k. återställare, försämrar näringslivsklimatet.

Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att

näringspolitiken utformas så att villkoren för de små och

medelstora företagen förbättras. Dessa företag intar en

nyckelroll när det gäller möjligheterna att åstadkomma den

nödvändiga ökningen av sysselsättningen. Denna

sysselsättningsökning kan främst förväntas komma till stånd inom

tjänstesektorn. Därvid bör beaktas de möjligheter som en öppning

för privata initiativ i kommuner och landsting kan ge till

småföretag att utveckla och expandera egna verksamheter.

När det gäller frågan om en ekologiskt anpassad tillväxt vill

utskottet betona att den höga ekonomiska tillväxt som krävs

måste kombineras med kravet på en miljömässigt uthållig

utformning. Hög tillväxt är inte uthållig eller på sikt

välfärdsfrämjande om den sker på bekostnad av landets

långsiktiga produktionsmöjligheter eller nationalförmögenheten.

Riksdagen bör genom ett uttalande lägga fast att

näringspolitiken skall ges en sådan inriktning som här förordas.

Med detta blir motionerna från Moderata samlingspartiet,

Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna

tillgodosedda och tillstyrks i aktuella delar av utskottet. De

övriga motionerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstyrks

i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K224 yrkande

10, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N300 yrkande 1,

1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 och med avslag

på motionerna 1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270

yrkande 1, 1994/95:N272 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N275

yrkandena 1--3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Med det" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

När det gäller frågan om hur en ekologiskt anpassad produktion

skall främjas anser utskottet, i likhet med vad som anförs i

motion 1994/95:N275 (v), att regeringen bör anmodas att lämna

förslag till hur medel från miljöavgifter skall kunna fonderas

för att skapa arbetsplatser i nya, miljövänliga verksamheter.

Detta bör vara ett verksamt medel för att uppnå den av utskottet

efterfrågade ekologiska anpassningen av produktionen.

Utskottet tillstyrker med detta den nämnda motionen i nu

berörd del och avstyrker samtliga övriga motioner i här aktuella

delar.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N275 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 10,

1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1,

1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och

6, 1994/95:N275 yrkandena 1, 2 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1,

1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Med det" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

När det gäller frågan om hur företagens kretsloppsanpassning

skall kunna främjas anser utskottet, i likhet med vad som anförs

i motion 1994/95:N202 (mp), att det behövs lagar och regler för

att göra de krav som måste ställas på företagen tydliga. Vidare

bör ekonomiska styrmedel utnyttjas. Småföretagen bör också ges

hjälp -- genom gratis rådgivning -- att anpassa sig till

kretsloppskraven och att minimera hälso- och miljörisker.

Regeringen bör anmodas att återkomma till riksdagen med förslag

på dessa områden.

Med det anförda tillstyrker utskottet den nämnda motionen i nu

berörd del och avstyrker samtliga övriga motioner i här aktuella

delar.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 10,

1994/95:N202 yrkande 1, 1994/95:N270 yrkande 1, 1994/95:N272

yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N275

yrkandena 1--3 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1, 1994/95:N301

yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Lokala investmentbolag (mom. 4)

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N300 (c), att den möjlighet som för närvarande finns

inom det regionalpolitiska området att bilda lokala

investmentbolag bör utökas till att gälla inom ett större

område. ALMI:s regionala utvecklingsbolag bör kunna delta i

bildandet av sådana investmentbolag, varvid statliga garantier

eller lån bör kunna tillhandahållas.

Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.

Härigenom blir den nämnda motionen tillgodosedd; den tillstyrks

sålunda i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande lokala investmentbolag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N300 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Närfonder m.m. (mom. 5)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 30 med "Utskottet noterar" och slutar på s. 31 med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N202 (mp), att regeringen bör anmodas att lägga fram

förslag om inrättande av lokala närfonder. Dessa fonder skall

utgöras av dels ett nätverkskontor, dels en riskmedelsfond.

Fonderna bör kunna lämna garantier eller gå i borgen för upp

till 25 % av små behov av riskkapital och kunna riskera upp

till 200 000 kr per projekt. Riskmedelsfonden bör byggas upp

genom en årlig fondavgift som varje företag betalar i proportion

till sin omsättning och/eller överskott. Staten bör skjuta till

ett grundkapital, t.ex. från det i budgetpropositionen

föreslagna anslaget för bidrag till tekniköverföring, till

vilket utskottet återkommer i det följande. Närfonderna bör ges

möjlighet att bevilja nyföretagarlån och de särskilda lånen till

kvinnors företagande.

Regeringen bör lägga fram förslag om inrättande av närfonder i

enlighet med vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle

motion 1994/95:N202 (mp) bli tillgodosedd såvitt gäller den nu

berörda frågan.

Beträffande frågan -- -- -- (= utskottet) -- -- -- motion

1994/95:N202 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande närfonder m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkandena 5

och 6 och med avslag på motion 1994/95:N202 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden

(mom. 6)

Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik

Hedlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 31 med "Utskottet delar" och slutar på s. 32 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i

motion 1994/95:N220 (m), måste regeringens strävan att

koncentrera alltför mycket uppgifter till en enda institution,

ALMI, avvisas. En sådan koncentration leder ofrånkomligen till

mindre mångfald, mindre konkurrens och sämre förutsättningar för

andra aktörer.

ALMI bör, menar utskottet, ha en funktion som inkörsport för

småföretagen när det gäller stöd, finansieringshjälp,

teknikspridning m.m. Därför måste ALMI ha breda kontaktytor med

olika aktörer -- hel- eller halvprivata riskkapitalbolag,

NUTEK:s teknikutveckling, teknikbrostiftelserna, Industri- och

nyföretagarfonden, myndigheter som t.ex. Arbetsmarknadsverket

och olika näringslivsorganisationer.

Industri- och nyföretagarfonden har hittills, enligt

utskottets mening, skött verksamheten med nyföretagarlån på ett

förnämligt sätt med snabba beslut, mycket små personalresurser

och med betydande integritet. Att nu avbryta denna verksamhet

och delvis undanröja förutsättningarna för olika

nyföretagarcentrum, som finns på nästan alla större orter i

Sverige, skulle vara ett mycket oklokt beslut. Motsvarande

gäller också beträffande de särskilda lånen för kvinnors

företagande. Den verksamhet dessa nyföretagarcentrum bedriver är

av hög kvalitet. Som ett uttryck för detta kan nämnas att den

andel av utlåtanden beträffande nyföretagarlån som kommer från

nyföretagarcentrum och som leder till positiva beslut hos

Industri- och nyföretagarfonden är hög -- 62 procent.

Förslaget i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte tillstyrka.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion

1994/95:N220 (m) i berörd del och avstyrker propositionen och

övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och

nyföretagarfonden

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N220 yrkandena 6

och 7 avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment

2 och motionerna 1994/95:N217, 1994/95:N274 yrkande 13,

1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del

och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

7. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden

(mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Göran Hägglund (kds) och Kerstin

Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 31 med "Utskottet instämmer" och slutar på s. 32 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vidare de farhågor för en alltför stark

koncentration till ALMI som kommer till uttryck i flera av de

här aktuella motionerna, t.ex. 1994/95:N300 (c), 1994/95:N274

(fp) och 1994/95:N301 (kds). Enligt utskottets mening finns det

klara fördelar ur konkurrens- och effektivitetssynpunkt med en

mångfald. Det är således mycket viktigt att ALMI:s

utvecklingsbolag verkligen anlitar fristående organ, såsom

nyföretagarcentrum, handelskamrar och fristående konsulter vid

beredning av nyföretagarlån. Sammanblandning av beredande och

beslutande uppgifter skall så långt möjligt undvikas.

Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.

Därmed tillgodoses de nämnda motionerna i berörda delar och

tillstyrks sålunda av utskottet. Även motion 1994/95:N220 (m)

blir i sak tillgodosedd i denna del. Med den angivna

preciseringen tillstyrker utskottet det som regeringen förordar

om ALMI och Industri- och nyföretagarfonden.

Förslaget i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte tillstyrka.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och

nyföretagarfonden

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 2 moment 2, med bifall till motionerna 1994/95:N274

yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6

i denna del, med anledning av motion 1994/95:N220 yrkandena 6

och 7 och med avslag på motion 1994/95:N217 godkänner vad

utskottet anfört om överföring av medel från Industri- och

nyförtagarfonden till ALMI Företagspartner AB samt om riktlinjer

för finansieringsverksamheten inom berörda organisationer.

8. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)

Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik

Hedlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 33 med "Utskottet delar" och slutar på s. 34 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först konstatera att det generellt bör gälla

att ett företag självt skall kunna generera det vinstkapital som

erfordras för företagets utveckling. Ett stort problem för de

svenska småföretagen är den låga soliditeten. Åtgärder för att

komma till rätta med detta problem hör främst hemma inom

skatteområdet.

Utskottet är i princip positivt till en försäljning av statens

aktier i Atle och Bure. Det är dock mycket angeläget att rätt

tidpunkt för försäljning väljs. Härvid bör beaktas att bolagen

ännu inte kan anses ha funnit sina roller. Enligt

bolagsordningarna kan bolagens inriktning på kapitalförsörjning

till små och medelstora företag i praktiken inte ändras före

utgången av år 1997. Fram till denna tidpunkt kommer eventuella

försäljningar av aktier att vara förenade med betydande

investmentbolagsrabatter. Bland annat av detta skäl anser

utskottet att någon försäljning inte bör komma i fråga före

nämnda tidpunkt. Därefter bör tidpunkten för försäljningen

väljas med utgångspunkt från strävan att få ett så bra pris för

aktierna som möjligt.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella

motioner i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243,

1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9,

1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470

yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för

användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om

skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.

9. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 33 med "Utskottet delar" och slutar på s. 34 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå regeringens

förslag om försäljning av statens aktier i Atle och Bure. I

stället bör staten, i enlighet med vad som föreslås i motion

1994/95:N275 (v), köpa alla aktier i Atle och Bure. Därigenom

skulle bolagen äntligen kunna få den funktion när det gäller

riskkapitalförsörjning till små och medelstora företag som

avsågs vid inrättandet. Den verksamhet som bolagen i praktiken

har bedrivit har i efterhand bekräftat riktigheten i den kritik

som bl.a. Vänsterpartiet framförde vid bildandet av bolagen.

Att -- som regeringen föreslår -- nu sälja statens aktier

betraktar utskottet, redan av statsfinansiella skäl, som

uteslutet. Med en sådan försäljning skulle staten medverka till

att enskilda skulle kunna göra stora vinster på statens

bekostnad.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inköp

av utestående aktier i Atle och Bure. Med det anförda

tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:N275 (v) och

1994/95:N272 (v) i berörda delar och avstyrker propositionen och

övriga motioner i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N272 yrkande

3 och 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9 och med avslag på

proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 3 och

motionerna 1994/95:N243, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301

yrkande 3 och 1994/95:A470 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som

börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande delar" bort ha

följande lydelse:

De medel som erhålls vid försäljningen av aktierna bör, enligt

utskottets mening, även kunna användas för att delfinansiera

inrättandet av närfonder. I reservation 5 anges närmare hur

dessa närfonder skall fungera. Närfonderna skall främja

företagens kretsloppsanpassning.

Med nämnda tillägg tillstyrker utskottet propositionen i

berörd del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande

delar.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243,

1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9,

1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470

yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för

användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om

skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.

11. AP-fondens placeringsrätt (mom. 8)

Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),

Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Carl

Erik Hedlund (m) och Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall ett företag självt kunna

generera det vinstkapital som erfordras för företagets

utveckling. Ett stort problem för de svenska småföretagen är den

låga soliditeten. Åtgärder för att komma till rätta med detta

problem hör främst hemma på skatteområdet. Lönsamheten hos

företagen måste upp på en internationell nivå.

När det gäller förslaget om utökad placeringsrätt för

AP-fonden intar utskottet samma principiellt avvisande hållning

som gjordes senast våren 1994. Statens roll bör vara att främja

det enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl

fungerande spelregler. En intressekonflikt uppkommer om staten

samtidigt uppträder som företagare och som utformare av de

regler som gäller för näringslivets verksamhet. Riksdagen bör

redan nu genom ett uttalande till regeringen klargöra att någon

förändring av AP-fondens placeringsrätt inte bör komma i fråga.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Fi213 (m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N301

(kds) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande AP-fondens placeringsrätt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi213 yrkande

5, 1994/95:N274 yrkande 2 och 1994/95:N301 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Företagsgaranti (mom. 9)

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N300 (c), att regeringen bör anmodas att lägga fram ett

förslag om införande av företagsgaranti. Avsikten är att det i

olika regioner i landet skall bildas holdingbolag, vilka skall

garantera ett nybildat företag under uppbyggnadstiden.

Företagaren skall därefter successivt kunna köpa upp företaget.

I motionen redovisas mer i detalj hur systemet skall utformas.

Med det anförda tillstyrks motion 1994/95:N300 (c) i berörd

del. Med ett beslut av riksdagen i enlighet härmed blir även

motion 1994/95:A807 (c) i huvudsak tillgodosedd -- det

föreslagna systemet med företagsgarantier skall självfallet

också kunna avse kvinnors företagande.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande företagsgaranti

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N300 yrkande 5

och med anledning av motion 1994/95:A807 yrkande 22 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Stöd till uppfinnare och innovatörer (mom. 10,

motiveringen)

Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),

Sten Tolgfors (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet anser"

och slutar med "det följande" bort ha utgått.

14. Stöd till uppfinnare och innovatörer (mom. 10)

Eva Goës (mp) och Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 39 med "Utskottet anser" och slutar på s. 40 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening behöver ytterligare åtgärder vidtas

för att främja uppfinnares och innovatörers verksamhet. Sålunda

bör riksdagen, i linje med vad som begärs i motionerna

1994/95:N300 (c) och 1994/95:N222 (c), göra ett uttalande om att

det av regeringen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag också

skall omfatta medel som satsas på uppfinningar och innovationer.

Vidare anser utskottet att Svenska Uppfinnareföreningen bör

tillförsäkras medel under nästa budgetår på minst samma nivå som

under innevarande budgetår. Att förlita sig på stöd från

Innovationscentrum är inte tillräckligt, eftersom det rör sig om

en självständig stiftelse, till vilken statsmakterna inte kan ge

direktiv om medelsdispositioner. I övrigt bör de

innovationsfrämjande åtgärderna inriktas på ökad rådgivning och

utbildning och ökad samverkan mellan nationella och

internationella organisationer.

Med ett sådant uttalande av riksdagen som utskottet förordar

blir de nu nämnda motionerna helt tillgodosedda i berörda delar;

de tillstyrks sålunda. Det sagda överensstämmer delvis med vad

som anförs i motion 1994/95:N219 (kds). Övriga här aktuella

motioner avstyrks av utskottet i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande stöd till uppfinnare och innovatörer

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N222 och

1994/95:N300 yrkande 10, med anledning av motion 1994/95:N219

och med avslag på motionerna 1994/95:N213 och 1994/95:N247 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Utbildning i entreprenörskap (mom. 13)

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör ökade satsningar på utbildning i

entreprenörskap göras. Som anförs i motion 1994/95:N299 (c)

måste förståelse för företagandets vikt och villkor grundläggas

i ett tidigt skede. Därför bör utbildning i entreprenörskap ges

redan inom grund- och gymnasieskolan. Även på universitets- och

högskolenivå bör möjligheterna till utbildning i entreprenörskap

utökas. Statsmakterna skulle t.ex. kunna utfärda riktlinjer för

en utbildning i entreprenörskap som leder fram till en akademisk

examen.

Vid utvecklingen av de utbildningar i entreprenörskap som

utskottet förordar bör hänsyn tas till invandrargruppernas

speciella utbildningsbehov och förutsättningar. Likaså bör

hänsyn tas till de särskilda behov av stöd, rådgivning och

tillgång på riskkapital som invandrare har i samband med

startande av nya företag. Många invandrare kommer från kulturer

med en hög grad av egenföretagare, varför det hos dessa grupper

finns en stor potential för ny- och småföretagande.

Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med sådana

förslag som utskottet förordat. Därmed blir motion 1994/95:N299

(c) helt tillgodosedd i berörda delar; den tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande utbildning i entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N299 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

16. Utbildning i entreprenörskap (mom. 13)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att utbildning i

entreprenörskap kan tillhandahållas inom skolväsendet och inom

universitets- och högskoleutbildningen. Som redovisats finns

också dessa möjligheter enligt gällande regelsystem.

När det gäller den andra frågan som tas upp i motion

1994/95:N299 (c), nämligen behovet av utbildning, stöd,

rådgivning och tillgång på riskkapital som invandrare har i

samband med startande av nya företag, delar utskottet de

bedömningar som görs i motionen. Många invandrare kommer från

kulturer med en hög grad av egenföretagare, varför det hos dessa

grupper finns en stor potential för ny- och småföretagande.

Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag

beträffande invandrare som avser att starta företag, i enlighet

med vad utskottet förordat. Därmed blir den nämnda motionen

tillgodosedd i denna del och tillstyrks av utskottet. I den

andra här aktuella delen avstyrks motionen.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande utbildning i entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N299 yrkande 2

och med avslag på motion 1994/95:N299 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Lokala styrelser i större företag, m.m. (mom. 14)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening, och i enlighet med vad som anförs i

motion 1994/95:N202 (mp), bör åtgärder vidtas för att en bättre

samverkan mellan samhället och staten skall kunna uppnås. En

sådan åtgärd är att företag som framställer produkter i mer än

en kommun bör åläggas att ha en lokal styrelse och en separat

bokföring i varje berörd kommun. Den lokala styrelsen och

företagsledningen skall kunna samråda med kommunens ledning och

förvaltningar, t.ex. om planerade nya eller ändrade verksamheter

och om miljöfrågor. Vidare bör de anställda och kommuninvånarna

vid nedläggning eller försäljning av företagets verksamhet ges

förtur att driva den vidare. Riksdagen bör anmoda regeringen att

utreda hur dessa syften skall kunna uppnås och återkomma med

förslag härom.

Regeringen bör vidare ta fram förslag som syftar till att ge

ungdomar bättre möjligheter att utveckla sina yrkeskunskaper.

Företag som medverkar till detta bör ges särskild ersättning.

Med ett uttalande av riksdagen av den innebörd som utskottet

här förordar blir motion 1994/95:N202 (mp) helt tillgodosedd i

berörda delar; den tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande lokala styrelser i större företag, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkandena

12, 13 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

18. Kvinnors företagande (mom. 16)

Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik

Hedlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en viktig åtgärd inom näringspolitiken är

att särskilt stödja kvinnors företagande. Det finns en stor

utvecklingspotential bland kvinnliga företagare. Enligt

utskottets mening är det angeläget att fler kvinnor blir

företagare.

Utskottet ser dock de särskilda företagarlånen till kvinnor

som en tillfällig stimulansåtgärd. I stället bör långsiktigt

eftersträvas en situation där den ordinarie marknaden för

riskkapital, lån och krediter försörjer företagen med kapital.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till rådande ekonomiska läge

förordar utskottet -- i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N288 (m) -- ett anslag till kvinnors företagande för

nästa budgetår på 50 miljoner kronor, vilket innebär en ökning

av de tillgängliga medlen för utlåning. Skulle det visa sig att

efterfrågan på medel kommer att överstiga tillgången, får

regeringen återkomma till riksdagen.

Den nämnda motionen tillstyrks sålunda i berörd del. Av detta

följer att såväl propositionen som motionerna 1994/95:N274 (fp)

och 1994/95:A807 (c), i vilka en ökning av anslaget förordas,

avstyrks av utskottet. Detsamma gäller motionerna 1994/95:N300

(c) och 1994/95:A820 (kds), i vilka uttalanden om ytterligare

åtgärder för att främja kvinnors företagande begärs.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande kvinnors företagande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 3, med bifall till motion 1994/95:N288 yrkande 1 och

med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N300

yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7

till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 50 000 000 kr.

19. Kvinnors företagande (mom. 16)

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N300 (c), att regeringens förslag om en utökning av det

aktuella anslaget till 200 miljoner kronor är riktigt. Utöver

denna förbättring av riskkapitalförsörjningen för kvinnors

företagande bör dock ytterligare åtgärder vidtas. Den

traditionella näringspolitiken har, enligt utskottets mening,

varit alltför ensidigt inriktad på mäns företagande och de

branscher, inom vilka företag av tradition startas och drivs av

män. Regeringen bör därför anmodas att framlägga förslag till

åtgärder i enlighet med vad som skisseras i nyssnämnda motion.

Åtgärderna gäller främst en utbyggnad och förstärkning av

rådgivningen hos olika organ till kvinnliga företagare.

Åtgärderna bör i första hand finansieras inom ramen för

befintliga anslag, men i andra hand kan medel från försäljningen

av statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure komma i

fråga.

Med det anförda tillstyrker utskottet såväl propositionen som

den nämnda motionen i berörda delar. Yrkandet i motion

1994/95:A807 (c) ligger väl i linje med vad utskottet förordar,

medan övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 3 och motionerna 1994/95:N300 yrkande 11 och

1994/95:A807 yrkande 23 och med avslag på motionerna

1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N288 yrkande 1 och

1994/95:A820 yrkande 7

dels till Främjande av kvinnors företagande för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 200 000 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

20. Kvinnors företagande (mom. 16)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Kvinnors företagande har, som påpekas i motion 1994/95:N274

(fp), under många år varit en underskattad och förbisedd del av

svenskt näringsliv. Den förra regeringen vidtog dock åtgärder

för att ändra på detta. Den verksamhet med särskilda

företagarlån till kvinnor som Industri- och nyföretagarfonden

har bedrivit har visat sig lyckosam. Enligt utskottets mening är

det av yttersta vikt att underlätta för kvinnor att starta

företag.

Utskottet föreslår därför att anslaget för detta ändamål

upptas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag på 200

miljoner kronor. Därmed blir den nämnda motionen helt

tillgodosedd i berörd del och tillstyrks sålunda. Motion

1994/95:A807 (c) blir också i sak tillgodosedd. Av det sagda

följer att förslaget i motion 1994/95:N288 (m) om en minskning

av anslaget avstyrks av utskottet. Detsamma gäller yrkandena i

motionerna 1994/95:N300 (c) och 1994/95:A820 (kds) om uttalanden

om ytterligare åtgärder på området.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande kvinnors företagande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 3, med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 12 och

med avslag på motionerna 1994/95:N288 yrkande 1, 1994/95:N300

yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7

till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 250 000 000 kr.

21. Tekniköverföring (mom. 17)

Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),

Sten Tolgfors (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N288 (m) och

1994/95:N274 (fp) anser utskottet att riksdagen bör avvisa

regeringens förslag om ett nytt anslag på 100 miljoner kronor

för tekniköverföring. Att försöka uppnå ökad samverkan mellan

näringslivet och högskolor/universitet har mycket stor betydelse

för utvecklingsmöjligheterna i små och medelstora företag. Denna

uppfattning låg bakom den förra regeringens förslag om

inrättande av teknikbrostiftelserna. Erfarenheterna av den

verksamhet som dessa stiftelser bedriver bör avvaktas innan

beslut om eventuella ytterligare insatser fattas.

Vidare vill utskottet erinra om den verksamhet med att

digitalisera olika typer av information av relevans för

småföretagen som påbörjades under den tidigare regeringen.

Digitaliseringen syftar till att göra den aktuella informationen

enkelt tillgänglig i hela landet. Denna verksamhet, som bedrevs

inom ramen för IT-kommissionen, bestod av tre delar. En avsåg

den information som finns hos den teknisk-vetenskapliga

attachéverksamheten (STATT), en annan del den tekniska

information som finns hos Patent- och registreringsverket (PRV)

och en tredje del rörde den industrirelevanta forskningen. Denna

verksamhet bör fullföljas. Utskottet anser slutligen att det av

rent statsfinansiella skäl finns anledning att vara restriktiv

med beslut om nya utgifter.

Med det anförda tillstyrker utskottet de båda nyss nämnda

motionerna i berörda delar och avstyrker propositionen och

övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande tekniköverföring

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N274 yrkande

10 och 1994/95:N288 yrkande 2 avslår proposition 1994/95:100

bilaga 13 punkt A 4 och motionerna 1994/95:N202 yrkande 7,

1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N280 yrkande

4, 1994/95:N283 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3.

22. Tekniköverföring (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som

börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande delar" bort ha

följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N202 (mp) anser

utskottet att det är lämpligt att medel tas i anspråk från det

nya anslaget för tekniköverföring för att bygga upp sådana

lokala närfonder som förespråkas i reservation 5. Med detta

tillägg tillstyrker utskottet propositionen i berörd del liksom

nyssnämnda motion i denna del. De övriga här aktuella motionerna

avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande tekniköverföring

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 4, med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 7 och

med avslag på motionerna 1994/95:N203, 1994/95:N229,

1994/95:N241, 1994/95:N274 yrkande 10, 1994/95:N280 yrkande 4,

1994/95:N283, 1994/95:N288 yrkande 2 och 1994/95:A441 yrkandena

2 och 3

dels till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 100 000 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

23. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 18)

Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som

börjar med "När det" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:Kr420 (m), att i den sanering av de offentliga

finanserna som krävs måste alla verksamheter bidra. När det

gäller den här aktuella verksamheten föreslår utskottet en

minskning av anslaget med 3 miljoner kronor till ca 6,8 miljoner

kronor. Därmed tillstyrker utskottet den nämnda motionen i

berörd del. Av det sagda följer att motion 1994/95:N251 (mp) i

motsvarande del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande stöd till kooperativ utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

14 punkt E 2, med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 3 och

med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224,

1994/95:N225, 1994/95:N240, 1994/95:N251, 1994/95:N252,

1994/95:N260, 1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och

1994/95:N293 till Stöd till kooperativ utveckling för

budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 6 750 000 kr.

24. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 18)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som

börjar med "När det" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening och i likhet med vad som anförs i

motion 1994/95:N251 (mp) bör det aktuella anslaget fördubblas

och utgå med 19,5 miljoner kronor. Som framkommit genom RRV:s

utvärdering är stödet till LKU mycket kostnadseffektivt. Enligt

vad utskottet har erfarit har flera LKU behov av att öka antalet

rådgivare, vilket möjliggörs genom det nu förordade högre

anslaget. Med ett beslut av riksdagen av här angiven innebörd

blir den nämnda motionen helt tillgodosedd; den tillstyrks

sålunda. Motionerna 1994/95:N202 (mp), 1994/95:N224 (mp) och

1994/95:N240 (mp) med krav på olika förslag för att främja

kooperativa företag blir också till stor del tillgodosedda genom

ett sådant beslut.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande stöd till kooperativ utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

14 punkt E 2, med bifall till motion 1994/95:N251, med anledning

av motionerna 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224 och

1994/95:N240 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr420 yrkande

3, 1994/95:N225, 1994/95:N252, 1994/95:N260, 1994/95:N265,

1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till Stöd till

kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr.

25. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 25)

Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som

börjar med "Som en" och slutar med "inte uppstår" bort ha

följande lydelse:

Som en tillfällig, engångsvis finansiering av den av utskottet

föreslagna ökningen med 10 miljoner kronor föreslås att en

motsvarande engångsvis neddragning görs av anslaget till

investeringsfrämjande (A 5), vilket utskottet behandlar i ett

senare avsnitt. Regeringen bör som nämnts återkomma till

riksdagen med förslag om en bestående finansiering. Denna måste

utformas så att en ökning av budgetunderskottet inte uppstår.

dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motionerna

1994/95:N259 och 1994/95:N274 yrkande 14, med anledning av

motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207,

1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N264, 1994/95:N270 yrkandena

6 och 7, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag

på motion 1994/95:N246 yrkande 2

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

26. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 25)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som

börjar med "För att" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet förordar, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N270 (mp), en ökning av anslaget till SGU med ca 15

miljoner kronor till 206 miljoner kronor. Med en sådan

förstärkning möjliggörs en fortsatt maringeologisk verksamhet.

Riksdagen bör sålunda besluta om ett anslag på 206 miljoner

kronor. Med detta tillstyrker utskottet den nämnda motionen i

berörd del. Även övriga här aktuella motioner blir i sak

tillgodosedda i motsvarande delar. Utökningen av anslaget är

finansierad inom ramen för det balanserade budgetförslag som

Miljöpartiet har lagt fram i sin ekonomisk-politiska motion.

dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motion

1994/95:N270 yrkandena 6 och 7, med anledning av motionerna

1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207, 1994/95:N231,

1994/95:N254, 1994/95:N259, 1994/95:N264, 1994/95:N274 yrkande

14, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag på

motion 1994/95:N246 yrkande 2,

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 206 000 000 kr.

27. Prospektering (mom. 26)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som

börjar med "Utskottet övergår" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör staten ha ett avgörande

inflytande över användningen av de svenska naturtillgångarna.

Utskottet anser därför, i likhet med vad som anförs i motionerna

1994/95:N246 (v) och 1994/95:N268 (s), att riksdagen bör anmoda

regeringen att vidta åtgärder så att ett statligt

prospekteringsbolag kan inrättas. Luleå skulle vara en lämplig

och naturlig lokaliseringsort för ett sådant bolag.

Med det anförda tillstyrker utskottet de båda här aktuella

motionerna i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under moment 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande prospektering

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N246 yrkande

1 och 1994/95:N268 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

28. Fordonsteknik (mom. 28, motiveringen)

Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m)

och Sten Tolgfors (m) anser att den del av utskottets yttrande

på s. 65 som börjar med "Både det" och slutar med "åtgärder

vidtas" bort ha följande lydelse:

Det fordonstekniska program som nu löper har betydelse

härvidlag. När det gäller det i budgetpropositionen föreslagna

programmet för verkstadsteknisk forskning anser utskottet att

detta inte bör komma till stånd. Den förra regeringen genomförde

stora satsningar på nätverks- och forskningssamarbete, bl.a.

genom teknikbrostiftelserna. Erfarenheterna av dessa satsningar

bör avvaktas innan ställning tas till förslag om inrättande av

nya, kostnadskrävande program. Utskottet återkommer till frågan

i avsnittet om anslaget till teknisk forskning och utveckling.

29. ABB Railcar AB (mom. 29)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de bedömningar som görs i motion 1994/95:N234

(mp) om att statsmakterna bör vidta åtgärder för att främja en

utveckling av näringslivet i riktning mot s.k. gröna arbeten. I

det fall som aktualiseras i motionen och som rör ABB Railcar AB

i Örnsköldsvik kan det gälla att genom teknikupphandling från

stat eller kommuner samt genom sänkta arbetsgivaravgifter ge

förutsättningar för att verksamheten kan drivas vidare. Vidare

måste det komma till stånd ett ändrat synsätt inom industrin så

att den agerar i enlighet med de krav som Agenda 21 ställer.

Härvid bör livscykelkostnader tas fram och satsningar på s.k.

spetsteknik göras.

Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att vidta

åtgärder så att en utveckling i den riktning som utskottet

angett kommer till stånd. Därmed blir motion 1994/95:N234 (mp)

helt tillgodosedd i berörda delar och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 29 bort ha

följande lydelse:

29. beträffande ABB Railcar AB

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N234 yrkandena

1--7 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

30. Miljöteknik (mom. 30, motiveringen)

Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m),

Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Som framgått" och

slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

På initiativ av den tidigare regeringen har inrättats olika

stiftelser som är av betydelse också för den nu aktuella frågan.

Det som här främst avses är inrättandet av

teknikbrostiftelserna, Stiftelsen Innovationscentrum och de

strategiska stiftelserna, särskilt Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning (Mistra). Enligt utskottets mening bör

erfarenheterna av dessa stiftelsers verksamhet avvaktas innan

beslut om nya, kostnadskrävande insatser tas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:N238 (s), 1994/95:N287 (c), 1994/95:N275 (v) och

1994/95:Fi212 (mp) i berörda delar.

31. Miljöteknik (mom. 30)

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N287 (c), att riksdagen bör anmoda regeringen att lägga

fram förslag om inrättande av regionala miljöteknikcentrum.

Dessa centrum -- som bör finnas i varje län -- skall fungera som

pådrivare och samordnare bl.a. mellan högskolor/universitet,

uppfinnare samt befintliga och nya företag. Det övergripande

ansvaret för att utveckla dessa centrum bör ligga på NUTEK i

samarbete med länsstyrelserna. Finansieringen återkommer

utskottet till i det följande avsnittet.

I utvecklingen av en marknad för miljöteknik har statsmakterna

en roll att spela med att skapa erforderliga förutsättningar för

näringslivet. Det rör sådant som att utbildning,

kompetensutveckling och informationsteknik görs tillgänglig i

hela landet. Vidare krävs satsningar på forskning och

utveckling. Statens uppgift är sammanfattningsvis att skapa

förutsättningar för miljömedveten produktion genom forskning och

utveckling, skatteväxling, avgifter på miljöfarliga produkter

m.m.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad

utskottet här har anfört. Med detta tillstyrker utskottet motion

1994/95:N287 (c) i berörda delar. Med ett sådant uttalande blir

även de övriga här aktuella motionerna i stor utsträckning

tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha

följande lydelse:

30. beträffande miljöteknik

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N287 yrkandena 1,

3, 4 och 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Fi212 yrkande

8, 1994/95:N238 och 1994/95:N275 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

32. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)

Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda

anslagssparande" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i

motion 1994/95:N288 (m), finns det inte skäl för de

utgiftsökningar som föreslås i budgetpropositionen under det här

aktuella anslaget. Den tidigare regeringen genomförde, som

redovisats, kraftfulla satsningar på strategisk forskning genom

inrättande av forsknings- och teknikbrostiftelser i samarbete

med näringslivet. Erfarenheterna av dessa stiftelsers arbete bör

avvaktas innan ställning tas till nya, kostnadskrävande

insatser. När det gäller det verkstadstekniska

forskningsprogrammet kan utskottet inte finna det motiverat att

just denna sektor, på grund av bättre tillväxtförutsättningar

eller av andra skäl, skulle tilldelas extra medel samtidigt som

forskning och högre utbildning får minskade resurser.

Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda, att anslaget bör

dras ned med 125 miljoner kronor; ett anslag på ca 941 miljoner

kronor bör således anvisas av riksdagen. Därmed tillstyrker

utskottet motion 1994/95:N288 (m) i berörd del. Även motion

1994/95:N274 (fp) blir därmed delvis tillgodosedd. De övriga här

aktuella motionsyrkandena avstyrks av utskottet. Regeringens

förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk

nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N288 yrkande 5, med

anledning av motion 1994/95:N274 yrkande 11 och med avslag på

motionerna 1994/95:N270 yrkande 10 och 1994/95:N287 yrkande 2

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 941 465 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

33. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "nämnda

anslagssparande" bort ha följande lydelse:

Som anförs i reservation 31 bör regionala miljöteknikcentrum

inrättas. För att finansiera dessa bör riksdagen besluta om en

ökning av det nu aktuella anslaget med 38 miljoner kronor.

Vidare bör riksdagen uttala att det för första halvåret 1997

kommer att erfordras ytterligare 12 miljoner kronor. Utskottet

tillstyrker därmed motion 1994/95:N287 (c) i berörd del och

avstyrker de övriga här aktuella motionerna, i vilka minskningar

av anslaget förordas. Regeringens förslag om bemyndigande och

medgivande att få ta i anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks

av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N287 yrkande 2 och

med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 10, 1994/95:N274

yrkande 11 och 1994/95:N288 yrkande 5

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 1 104 465 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

34. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda

anslagssparande" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N274 (fp), att riksdagen bör avvisa regeringens förslag

om inrättande av industrirelaterade kompetenscentrum och om

tillskapande av ett verkstadstekniskt forskningsprogram.

Erfarenheterna av den förra regeringens stora satsningar på

nätverks- och forskningssamarbete, främst genom

teknikbrostiftelserna, bör avvaktas innan ställning tas till

nya, kostnadskrävande insatser.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att det

aktuella anslaget skall dras ned med 85 miljoner kronor och utgå

med ca 981 miljoner kronor. Den nyssnämnda motionen tillstyrks

därmed av utskottet i berörd del. Även motion 1994/95:N288 (m)

blir därigenom till viss del tillgodosedd. De övriga här

aktuella motionsyrkandena avstyrks av utskottet. Regeringens

förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk

nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 11,

med anledning av motion 1994/95:N288 yrkande 5 och med avslag på

motionerna 1994/95:N270 yrkande 10 och 1994/95:N287 yrkande 2

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 981 465 000 kr,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

35. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda

anslagssparande" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i

motion 1994/95:N270 (mp), bör det aktuella anslaget minskas med

25 % till 800 miljoner kronor. Genom de nyligen inrättade olika

forskningsstiftelserna har teknisk forskning och utveckling

tillförts betydande belopp.

Riksdagen bör således besluta om ett anslag på 800 miljoner

kronor, varigenom den nämnda motionen blir helt tillgodosedd i

berörd del. Den tillstyrks sålunda av utskottet. De övriga här

aktuella motionerna avstyrks av utskottet i motsvarande delar.

Regeringens förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i

anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 10 och

med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 11, 1994/95:N287

yrkande 2 och 1994/95:N288 yrkande 5

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 800 000 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

36. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (mom. 33)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N287 (c), att STATT bör ges i uppdrag att särskilt

bevaka framväxten av den globala miljömarknaden. Detta bör

riksdagen göra ett uttalande om. I anslutning till de regionala

miljöteknikcentrum som har förordats i reservation 31 kan ett

sådant kontaktnät ha stor betydelse. Utskottet tillstyrker

sålunda den nämnda motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 3 och motion 1994/95:N287 yrkande 5

dels till Bidrag till Stiftelsen Sveriges

teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

48 800 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

37. Rymdbolagets huvudkontor (mom. 37)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 75 som

börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening förefaller det naturligt om

Rymdbolagets huvudkontor flyttas från Solna till Kiruna.

Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i Esrange som är beläget i

Kiruna. Utskottet är medvetet om att det är Rymdbolagets

styrelse som har att fatta beslut om huvudkontorets

lokalisering. Ett uttalande av riksdagen kan dock ses som en

markering av statsmakternas uppfattning i frågan. Utskottet

tillstyrker motion 1994/95:N232 (v).

dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha

följande lydelse:

37. beträffande Rymdbolagets huvudkontor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N232 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (mom. 39)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörd

del" bort ha följande lydelse:

Det aktuella anslaget bör enligt utskottets mening, och i

likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), halveras.

Visar det sig att Ingenjörsvetenskapsakademien tillägnar sig en

förståelse för de krav som en hållbar utveckling ställer på

tekniken, kan ett återställande av anslagsnivån bli aktuellt.

Den nämnda motionen tillstyrks därmed i berörd del.

dels att utskottets hemställan under moment 39 bort ha

följande lydelse:

39. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt F 6 och med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 12

till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

4 100 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

39. Investeringsfrämjande (mom. 40)

Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m)

och Sten Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 77 med "En viktig" och slutar på s. 78 med "anslag

förordas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna

1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp), att den föreslagna

verksamheten bör kunna bedrivas med ett väsentligt lägre anslag

än vad regeringen föreslår. Regeringens förslag innebär en

tiodubbling av anslaget, vilket utskottet inte finner motiverat.

Utskottet föreslår i stället ett anslag på 19 miljoner kronor

för verksamheten. Den allmänna inriktningen på verksamheten som

anges i propositionen bör kunna utgöra utgångspunkt för

delegationen, med beaktande av den av utskottet förordade lägre

anslagsnivån. Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt

modifiera de angivna riktlinjerna.

Riksdagen bör besluta i enlighet med det anförda. Därmed blir

de nämnda motionerna väsentligen tillgodosedda i berörda delar.

De övriga här aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N275 (v)

och 1994/95:N270 (mp) avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande investeringsfrämjande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 5 och motionerna 1994/95:N274 yrkande 9 och

1994/95:N288 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1994/95:N270 yrkande 3 och 1994/95:N275 yrkande 13

a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja

utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,

b) (= utskottet),

c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

19 000 000 kr.

40. Investeringsfrämjande (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "anslag

förordas" bort ha följande lydelse:

I reservation 25 har en engångsvis, tillfällig neddragning --

med 10 miljoner kronor -- av det nu aktuella anslaget för nästa

budgetår förordats för att finansiera en fortsatt maringeologisk

verksamhet. Utskottet föreslår således att riksdagen skall

besluta om ett anslag till investeringsfrämjande på 87,5

miljoner kronor. Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt

sätt modifiera de angivna riktlinjerna.

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande investeringsfrämjande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande

3, 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och

1994/95:N288 yrkande 3

a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja

utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,

b) (= utskottet),

c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

87 500 000 kr.

41. Investeringsfrämjande (mom. 40)

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som

börjar med "De riktlinjer" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

De riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen kan

utskottet i huvudsak tillstyrka. Dock bör, i likhet med vad som

anförs i motion 1994/95:N275 (v), riksdagen ges representation i

delegationen. Detta bör riksdagen göra ett uttalande om. Därmed

tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande investeringsfrämjande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 5, med bifall till motion 1994/95:N275 yrkande 13 och

med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 3, 1994/95:N274

yrkande 9 och 1994/95:N288 yrkande 3

a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja

utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

42. Investeringsfrämjande (mom. 40)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 77 med "En viktig" och slutar på s. 78 med "anslag

förordas" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i

motion 1994/95:N270 (mp), bör den aktuella verksamheten kunna

bedrivas utan en särskild delegation. Vidare bör anslaget kunna

minskas kraftigt; ett anslag på ca 48,8 miljoner kronor bör vara

till fyllest. Skulle en delegation ändå komma att inrättas, bör

den innehålla relevant kompetens inom det ekologiska området.

Riksdagen bör besluta i enlighet med vad utskottet förordar.

Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del

och tillstyrks av utskottet. De övriga här aktuella motionerna

avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande investeringsfrämjande

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 5 momenten 1 och 3, med bifall till motion

1994/95:N270 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N274

yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och 1994/95:N288 yrkande 3

a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja

utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,

b) avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 moment

2,

c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

48 750 000 kr.

43. NUTEK (mom. 44)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "angivet sätt"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1994/95:N270 (mp), att en neddragning av anslaget till NUTEK kan

göras. Riksdagen bör sålunda besluta om ett anslag på ca 222

miljoner kronor. Enheten för effektivare energianvändning får

dock inte drabbas av nedskärningen. Utskottet tillstyrker med

det angivna den nämnda motionen i berörd del. Vidare tillstyrker

utskottet att utgående reservation på NUTEK:s utredningsanslag

skall få disponeras på angivet sätt.

dels att utskottets hemställan under moment 44 bort ha

följande lydelse:

44. beträffande NUTEK

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 1 och med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 2

a) till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 221 975 000 kr och därvid

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet).

44. Livscykelspecifikationer (mom. 48)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna

1994/95:N410 (mp), 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp),

att regeringen bör anmodas att lägga fram förslag om införande

av lagstiftning avseende livscykelspecifikationer.

Målet med detta förslag bör vara att en livscykelspecifikation

skall ge följande information: (a) produktens syfte, (b) vilka

naturtillgångar utnyttjas, vilka biprodukter alstras och vilka

risker föreligger för den som arbetar med tillverkningen, (c)

verkningsgrad vid energiutnyttjande och miljöpåverkan vid

användning, (d) traditionell varudeklaration, (e) tekniska

garantier, (f) förväntad teknisk livslängd, (g)

serviceanvisningar, (h) serviceavsikter och (i)

skrotningsspecifikation. Införandet av en lagstiftning om

livscykelspecifikationer kan ske stegvis; det kan vara lämpligt

att börja med kapitalvaror, inkl. hushållskapitalvaror.

Med ett sådant beslut av riksdagen som här förordas blir de

tre motionerna helt tillgodosedda i berörda delar; de

tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under moment 48 bort ha

följande lydelse:

48. beträffande livscykelspecifikationer

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo687 yrkande

1, 1994/95:Jo688 yrkande 7 och 1994/95:N410 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Mentorskap (mom. 3)

Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik

Hedlund (alla m) anför:

Vi vill understryka vikten av att systemet med mentorskap

vidareutvecklas. Det gäller dels den av den tidigare regeringen

initierade verksamhet som NUTEK och ALMI bedriver och som

redovisats i betänkandet, dels den verksamhet på området som

Stiftelsen Svenska Jobs & Society byggt upp med stöd från

Näringsdepartementet under den gångna mandatperioden.

2. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (mom. 41)

Eva Goës (mp) anför:

Jag vill erinra om Miljöpartiets ståndpunkt att Sverige inte

borde ha blivit medlem i EU. Om Sverige inte hade varit

EU-medlem hade belastningen på statsbudgeten med den här typen

av avgifter undvikits.

Regeringens lagförslag

Bilaga

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1994/95:100 bilaga 134

Proposition 1994/95:100 bilaga 147

Motionerna7

Utskottet18

Allmänna riktlinjer m.m.18

Näringspolitikens inriktning18

Propositionen18

Motionerna19

Vissa kompletterande uppgifter23

Utskottets ställningstagande24

Besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 199825

Småföretagsutveckling26

Riskkapitalförsörjning26

ALMI Företagspartner AB och Industri- och

nyföretagarfonden26

Atle AB och Investment AB Bure32

AP-fondens placeringsrätt34

Företagsgaranti35

Stöd till uppfinnare och innovatörer36

Design40

Vissa övriga frågor41

Anslaget Småföretagsutveckling43

Kvinnors företagande43

Tekniköverföring45

Stöd till kooperativ utveckling47

Teknologisk infrastruktur51

Standardisering51

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC53

Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.54

Elsäkerhetsverket55

Sprängämnesinspektionen55

Sveriges geologiska undersökning56

Geologisk undersökningsverksamhet56

Geovetenskaplig forskning63

Teknisk forskning och utveckling63

Fordonsteknik63

Miljöteknik65

Anslaget Teknisk forskning och utveckling68

Anslaget Informationsteknik71

Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet72

Rymdverksamhet72

Rymdstyrelsen72

Anslaget Rymdverksamhet m.m.73

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien75

Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag76

Investeringsfrämjande76

Vissa övriga anslag78

NUTEK och Konkurrensverket79

NUTEK79

Konkurrensverket79

Konkurrensforskning80

Övriga frågor80

Träskiveindustrins vedråvaruförsörjning80

Livscykelspecifikationer82

Hemställan83

Reservationer

1. Näringspolitikens inriktning (m, c, fp, kds)91

2. Näringspolitikens inriktning (v)92

3. Näringspolitikens inriktning (mp)93

4. Lokala investmentbolag (c)93

5. Närfonder m.m. (mp)94

6. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden

(m)94

7. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden

(c, fp, kds)95

8. Atle AB och Investment AB Bure (m)96

9. Atle AB och Investment AB Bure (v)97

10. Atle AB och Investment AB Bure (mp)98

11. AP-fondens placeringsrätt (m, c, fp, mp, kds)98

12. Företagsgaranti (c)99

13. Stöd till uppfinnare och innovatörer (m, fp)99

14. Stöd till uppfinnare och innovatörer (c, mp)99

15. Utbildning i entreprenörskap (c)100

16. Utbildning i entreprenörskap (mp)101

17. Lokala styrelser i större företag, m.m. (mp)101

18. Kvinnors företagande (m)102

19. Kvinnors företagande (c)103

20. Kvinnors företagande (fp)104

21. Tekniköverföring (m, fp)104

22. Tekniköverföring (mp)105

23. Stöd till kooperativ utveckling (m)106

24. Stöd till kooperativ utveckling (mp)106

25. Geologisk undersökningsverksamhet (c, kds)107

26. Geologisk undersökningsverksamhet (mp)107

27. Prospektering (v, mp)108

28. Fordonsteknik (m, fp)108

29. ABB Railcar AB (mp)109

30. Miljöteknik (m, fp, kds)109

31. Miljöteknik (c)110

32. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (m)110

33. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (c)111

34. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (fp)112

35. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mp)113

36. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (c)113

37. Rymdbolagets huvudkontor (v, mp)114

38. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (mp)114

39. Investeringsfrämjande (m, fp)115

40. Investeringsfrämjande (c, kds)115

41. Investeringsfrämjande (v)116

42. Investeringsfrämjande (mp)116

43. NUTEK (mp)117

44. Livscykelspecifikationer (mp)118

Särskilda yttranden

1. Mentorskap (m)118

2. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (mp)118

Bilaga

Regeringens lagförslag119