Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Företag med statligt ägande

1995-04-20 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:NU19, Företag med statligt ägande

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU19

Företag med statligt ägande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1994/95

NU19

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna

11 och 12 moment 1.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag på 15

miljoner kronor till upprustning och drift av Göta kanal. Även

ett formellt anslag på 1 000 kr för kostnader för

omstruktureringsåtgärder m.m. beträffande statliga företag

tillstyrks. Behandlingen av förslaget i budgetpropositionen om

förvaltningen av statliga företag, jämte ett flertal motioner i

ärendet, uppskjuts däremot till hösten 1995 i avvaktan på

aviserad justering av regeringens förslag.

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker

föreslås:

A 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och

drift av kanalen (s. 46)

att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.

A 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. (s. 47)

1. att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

Behandlingen av moment 2 under punkt A 12, om förvaltning av

företag med statligt ägande, har utskottet uppskjutit till

hösten 1995.

Utskottet

Förvaltningen av företag med statligt ägande

Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att

privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet.

NU10). Samtidigt beslutades att det statliga

Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut.

Vidare har regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått

bemyndigande att sälja vissa andra statliga företag, däribland

Nordbanken, Securum och Retriva. För att finansiera kostnader

för omstruktureringsåtgärder och försäljningsaktiviteter inför

försäljningarna har formella anslag på 1 000 kr anvisats.

I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 47) anges

att 20 av de aktuella företagen helt eller delvis har sålts

eller överförts till annan ägare under åren 1992--1994. Ett par

av företagen har avvecklats. Privatiseringarna har inbringat

sammanlagt ca 23 miljarder kronor.

Regeringen föreslår nu ett nytt bemyndigande beträffande

förvaltningen av statliga företag. Regeringen ser statligt

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

ägande som en viktig del av näringslivet och som skall bidra

till mångfald och konkurrens. Enligt regeringen skall de

ideologiskt motiverade utförsäljningar som genomfördes av den

förra regeringen upphöra. Staten skall emellertid ge de statliga

företagen förutsättningar att utvecklas och konkurrera på samma

villkor som privata och kooperativa företag. Därför föreslås ett

nytt bemyndigande enligt följande.

Bemyndigandet skall avse samtliga företag som finns upptagna i

regeringens skrivelse om statliga företag (skr. 1994/95:20). För

dessa företag skall regeringen -- utan att behöva höra riksdagen

-- kunna omstrukturera ägandet, köpa och sälja aktier samt delta

i eller avstå från nyemissioner. Om det blir aktuellt att minska

ägandet i något av de stora företag som producerar

infrastrukturella tjänster kommer frågan att underställas

riksdagen.

Kostnader för omstruktureringar och aktieförvärv vill

regeringen ha möjlighet att utan beslut av riksdagen kunna

finansiera via det 1 000 kr-anslag för omstrukturering och

försäljning av statliga företag som riksdagen på nytt föreslås

anvisa. Enligt regeringen skall anslaget inte utnyttjas så att

förvaltningen av statliga företag ger en nettobelastning på

statsbudgeten. Eventuella insatser skall motsvaras av

utdelningsinkomster och försäljningsintäkter.

Regeringens förslag till nytt bemyndigande kritiseras i flera

motioner från företrädare för samtliga oppositionspartier.

Krav på fortsatta privatiseringar av statliga företag -- med

delvis olika inriktning och omfattning -- framförs i motionerna

1994/95:N298 (m), 1994/95:Fi219 (c), 1994/95:N299 (c),

1994/95:N300 (c), 1994/95:Fi211 (fp), 1994/95:N274 (fp),

1994/95:Fi216 (kds) och 1994/95:N301 (kds). I flera av

motionerna erinras om de privatiseringar som genomfördes av den

tidigare regeringen och anförs att staten är olämplig som ägare

till företag som verkar på en marknad i konkurrens. Intäkterna

från försäljningarna av företag bör inte -- såsom regeringen

föreslagit -- få användas för att finansiera nya utgifter utan

bör utnyttjas för att minska statens upplåning, sägs det i några

av dessa motioner.

Regeringens förslag till nytt bemyndigande beträffande

förvaltningen av statliga företag bör avslås i avvaktan på

vidare utredning, anförs det i motion 1994/95:N270 (mp).

Även i Vänsterpartiets partimotion 1994/95:N275 avvisas

regeringens förslag till bemyndigande. Där föreslås också att

det nuvarande bemyndigandet, vilket riksdagen som nämnts

beslutade om hösten 1991 på förslag av den förra regeringen,

skall återkallas. Statligt ägande kan vara en rimlig motvikt

till den privata maktkoncentrationen, heter det i motionen.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Som ett underlag för den fortsatta beredningen av ärendet

beslutade näringsutskottet att bereda de övriga utskott som

närmast berörs av förslaget i budgetpropositionen --

finansutskottet, socialutskottet, trafikutskottet,

arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet -- att yttra sig

över förslaget jämte motioner i de delar som berör resp.

utskott. För att få en belysning av förslaget ur konstitutionell

synvinkel bereddes vidare konstitutionsutskottet tillfälle att

avge yttrande i ärendet.

Då emellertid utskottet senare erfarit att regeringen

avser att justera sitt förslag beträffande förvaltningen av

företag med statligt ägande har utskottet beslutat uppskjuta

behandlingen av detta förslag jämte alla motioner i frågan till

hösten 1995, när justeringen avses föreligga. Regeringens

förslag till anslag för kostnader för omstruktureringsåtgärder

m.m. för nästa budgetår bör dock riksdagen nu bifalla.

AB Göta kanalbolag

I samband med riksdagens beslut om bolagisering av Domänverket

behandlades även frågan om det framtida ansvaret för AB Göta

kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen ansåg det

vara en statlig angelägenhet att ansvara för upprustning och

drift av Göta kanal. I linje härmed har riksdagen för vartdera

av de tre senaste budgetåren anvisat 15 miljoner kronor till

bolaget. Även för det förlängda budgetåret 1995/96 bedöms 15

miljoner kronor vara tillräckligt för att nödvändig upprustning

och drift av kanalen skall klaras. Sålunda föreslås i

budgetpropositionen (bil. 13 s. 46) ett sådant anslag för nästa

budgetår.

Utskottet tillstyrker även regeringens nu aktuella förslag

till anslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förvaltningen av företag med statligt

ägande

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 12 moment 1 till Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

2. beträffande AB Göta kanalbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 11 till Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

15 000 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo

Finnkvist (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael

Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Chris

Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson

(s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s),

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Lars G Linder (s) och Sten Tolgfors (m).

Särskilda yttranden

1. Förvaltningen av företag med statligt ägande (mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson

(c), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds)

och Sten Tolgfors (m) anför:

Vi anser att statens främsta uppgift inom näringspolitiken är

att ange generella ramar och regelsystem för företagens

verksamhet. Med en privatisering av statliga företag uppnås

en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och

en ökad aktiespridning tillika med en breddad

riskkapitalmarknad. Vi menar att den privatisering av statliga

företag som inleddes under den förra regeringen bör fortsätta.

Vidare gäller att om regeringens förslag i budgetpropositionen

hade fullföljts skulle riksdagen i ett slag ha frånhänt sig

inflytandet över de statliga företagen. För att få en belysning

av förslaget ur konstitutionell synvinkel beslutade därför

utskottet att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra

sig över förslaget. Som framgår av betänkandet har utskottet

emellertid senare, i avvaktan på en aviserad förändring av

regeringens förslag, beslutat uppskjuta behandlingen av ärendet

inklusive alla motioner till hösten 1995. Vi får sålunda då

anledning att återkomma till frågan.

2. Förvaltningen av företag med statligt ägande (mom. 1)

Lennart Beijer (v) anför:

Vänsterpartiet anser givetvis att det nuvarande bemyndigandet

om försäljning av statliga företag bör återkallas. Även det

aktuella förslaget till nytt bemyndigande i budgetpropositionen

är ocacceptabelt. Jag menar därför att det är välbetänkt att

frågan om bemyndigande återförs till regeringen och emotser ett

förslag med tydliga avgränsningar. I förslag till nytt

bemyndigande bör klart framgå vilka förändringar i de statliga

företagen, som skall bli föremål för riksdagens behandling.

Vänsterpartiet motsätter sig exempelvis inte smärre förändringar

som inte förändrar ägarbilden i avgörande grad. Däremot måste

det alltid vara en riksdagsfråga om ett helägt statligt företag

skall släppa in nya ägarintressen eller om staten skall gå från

ett majoritetsägande till att äga t.ex. 49 % av aktierna i ett

företag.