Bet. 1994/95:NU20

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU20

Vissa energipolitiska frågor

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:100 bilaga 13

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

NU20

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkt 10

och littera E (energi),

dels proposition 1994/95:100 bilaga 15

(Miljödepartementet) littera B (kärnsäkerhet, strålskydd m.m.)

punkterna 2--4,

dels -- helt eller delvis -- 46 motioner från allmänna

motionstiden.

Sammanfattning

Sommaren 1994 tillkallades, efter förslag av näringsutskottet,

en kommission med parlamentarisk sammansättning --

Energikommissionen -- med uppgift att granska de pågående

energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet och analysera behovet av förändringar och

ytterligare åtgärder. Uppdraget till Energikommissionen, som

skall avlämna sin slutrapport senast den 1 september 1995, är

omfattande. Under de övergripande riktlinjerna för kommissionens

arbete ligger ett stort antal konkreta arbetsuppgifter, vilka i

princip innefattar samtliga de aspekter som kommer till uttryck

i de olika partiernas motioner om de övergripande riktlinjerna

för energipolitiken. Det breda upplägget i kommissionens arbete

och den mängd analyser som skall göras täcker in, menar

utskottet, samtliga de principiella uppfattningar som finns i

den energipolitiska diskussionen -- oavsett från vilka

utgångspunkter de framförs. Utskottet finner det därför inte

påkallat för riksdagen att nu ta ställning till de yrkanden som

framförts vad gäller den allmänna omställningen av

energisystemet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet vidare motioner med

krav på lagstiftning beträffande kärnkraftsavvecklingen.

Företrädarna för Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

är i en reservation eniga om att ett lagstadgat förbud mot drift

av kärnkraftsreaktorer efter år 2010 bör införas och att

förslag härom bör framläggas i sådan tid att riksdagen under

hösten 1995 kan fatta beslut om lagändringarna. Företrädaren för

Miljöpartiet begär dock i första hand att kärnkraftsavvecklingen

skall vara genomförd senast år 1998 och i andra hand senast år

2005.

Yrkanden om förbud mot fortsatt driftstillstånd för Ringhals

2, vars tillstånd löper ut den 31 december 1995, avstyrks av

utskottet med hänvisning till pågående säkerhetsmässig prövning

och till att den energipolitiska bedömningen får göras med

hänsyn tagen till det underlag som Energikommissionen

tillhandahåller. Motionerna får stöd i en reservation (mp). I en

annan reservation (c, v) anförs att en förlängning av

driftstillståndet för Ringhals 2 kan komma i fråga för en period

av högst fem år och endast under förutsättning att någon annan

reaktor stängs av under innevarande mandatperiod.

Utskottet behandlar vidare i betänkandet en rad motioner om

energiforskning, alternativa energikällor, bidrag till ny

energiteknik och frågor kring energieffektivisering. Motionerna

avstyrks bl.a. med hänvisning till att resurser avsatts inom

ramen för de pågående energipolitiska programmen och att dessa

program nu är föremål för utvärdering av Energikommissionen.

Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen lagt fram i

budgetpropositionen om anslag till nyssnämnda ändamål. I tre

reservationer (c; v; mp) krävs högre anslag till insatser för ny

energiteknik.

Motioner om inrättande av en s.k. energiförnyelsefond, genom

uttag av en skatt på kärnkraftsbaserad el och som skulle

användas för bidrag till energiförnyelse- och

energieffektiviseringsåtgärder, avstyrks av utskottet men följs

upp i en reservation (c, v, mp). Företrädaren för Folkpartiet

anför i en annan reservation att det bör införas ett särskilt

stöd till investeringar i små elproduktionsanläggningar.

Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. Utöver

vad som tidigare nämnts följs motionerna upp i reservationer

beträffande bl.a. export av kärnkraftsteknologi (v, mp), IAEA:s

roll (v, mp), det s.k. ITER-projektet (mp), åtgärder för

effektivare energianvändning (v, mp; c) och naturgas (v). En

förteckning över alla reservationer finns i

innehållsförteckningen (s. 83).

Proposition 1994/95:100 bilaga 13

I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker

föreslås följande:

A 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av

Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 45)

att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i

anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E. Energi (s. 107)

att riksdagen

1. godkänner den föreslagna investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram

för perioden 1995--1997 (avsnitt 3.4),

2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för

rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om

högst 100 000 000 kr (avsnitt 3.4),

3. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka

Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill

ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 3.4),

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta

i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av

135 000 000 kr (avsnitt 3.4),

5. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät

rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000

kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget

självt får förvärva eller avyttra aktier (avsnitt 3.4).

E 1. Handlingsberedskap (s. 135)

att riksdagen till Handlingsberedskap för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 41 466 000 kr.

E 2. Åtgärder inom elförsörjningen (s. 136)

att riksdagen till Åtgärder inom elförsörjningen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

66 372 000 kr.

E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader (s. 137)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten

tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i

enlighet med vad regeringen förordar,

2. godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid

avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som regeringen

har angivit,

3. till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr.

E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader (s. 140)

att riksdagen till Statens oljelager: Kapitalkostnader för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 235 490 000

kr.

E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier

inom energiområdet (s. 141)

att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av

statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi

(s. 142)

att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning

av energi för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 130 000 000 kr.

E 7. Insatser för ny energiteknik (s. 143)

att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr.

E 8. Bidrag till Energiteknikfonden (s. 144)

att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000

kr.

E 9. Energiforskning (s. 145)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda

staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning

och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade

beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för

budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998,

högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst

30 000 000 kr för budgetåret 2000,

2. att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 310 100 000 kr.

E 10. Bioenergiforskning (s. 148)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär

åtaganden om 35 000 000 kr för budgetåret 1997, 25 000 000

kr för budgetåret 1998, 20 000 000 kr för budgetåret 1999,

15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt 10 000 000 kr för

budgetåret 2001,

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 88 900 000 kr.

E 11. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.

Baltikum och Östeuropa (s. 149)

att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i

bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr.

Proposition 1994/95:100 bilaga 15

I proposition 1994/95:100 bilaga 15 (Miljödepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under fjortonde

huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker

föreslås följande:

B. Kärnsäkerhet, strålskydd m.m. (s. 32)

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder

inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och

1998 som regeringen förordar (delvis).

B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

(s. 33)

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 91 583 000 kr.

B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

(s. 33)

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 95 939 000 kr.

B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet

m.m. (s. 40)

att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 20 240 000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1994/95:Sk683 av Marie Wilén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet

(4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om teknisk utveckling.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandet (19) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att målsättningen för energihushållningen skall vara minst

25 % av dagens energianvändning år 2000.

1994/95:N237 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stimulans av forskning och utveckling rörande fordon

drivna på vätgas, främst avseende produktion och distribution av

vätgas,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om initierandet av ett eller flera samarbetsprojekt med

u-länder rörande vätgas.

1994/95:N269 av Ulf Kero m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (2)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheter att utvinna etanol ur

skogsråvaran.

1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

8. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln E 7 skall

utgå med 365 000 000 kr,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare stöd till solvärmeanläggningar i

bostäder.

1994/95:N402 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige aktivt skall verka för att

kärnkraften avvecklas globalt och att IAEA:s uppgift i

fortsättningen skall vara att verka för detta.

1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kärnkraftsavvecklingen bör påbörjas under

innevarande mandatperiod,

2. hos regeringen begär förslag till en lag om förbud att

driva kärnkraftverk efter år 2010,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de årliga kontrollstationerna bör kompletteras

med modellberäkningar,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att offentliga beställare bör stimuleras att

efterfråga energisnåla produkter,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om normer för lägsta godtagbara effektivitetsnivå för

olika apparatgrupper,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att stimulera märkning av energisnåla

produkter för att underlätta för konsumenter att välja

energisnålt,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i FN:s organ och övriga internationella

sammanhang bör driva på för ett nytänkande.

1994/95:N404 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (båda m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ändra bidragsreglerna i den

riktning motionen anger.

1994/95:N405 av Eva Goës och Peter Eriksson (båda mp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Vattenfall skall omstruktureras och delvis

utförsäljas,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de medel som frigörs genom utförsäljning av delar

av Vattenfall skall användas för gröna investeringar.

1994/95:N406 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om insatser för att öka träfiberanvändningen

vid energiframställning.

1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om energipolitikens strategiska betydelse för ekonomisk

tillväxt, företagande, arbete och välfärd,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elprisernas betydelse för det svenska näringslivets

konkurrenskraft,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att följa utslaget i 1980 års

folkomröstning om kärnkraft.

1994/95:N409 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en plan för renovering och viss nybyggnad av

vattenkraftverk.

1994/95:N411 av Eva Goës och Ronny Korsberg (båda mp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av regelsystemet för statens

borgensåtagande inom energiområdet,

2. hos regeringen begär förslag till annan delegering av

tecknande av kontrakt/avtal inom energiområdet i enlighet med

vad i motionen anförts.

1994/95:N413 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ITER (International Thermonuclear Experimental

Reactor) och strålningsrisker,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fusionskraftens komplexitet,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de ekonomiska konsekvenserna,

4. hos regeringen begär en plan på avfallshanteringen och

miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hanteringen av ärendet och eventuellt beslut om

värdskap för ITER.

1994/95:N414 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om att en energiförnyelsefond

inrättas från och med den 1 juli 1995 med en finansiering genom

en avgift på all kärnkraftproducerad el och med en instruktion

enligt vad i motionen anförts.

1994/95:N415 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en ändamålsenlig finansiering för

småskalig elproduktion.

1994/95:N416 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att inrätta en

energiförnyelsefond.

1994/95:N417 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

riksdagens godkännande av driftstillstånd och effektökning för

kärnkraftverk.

1994/95:N418 av Kjell Ericsson (c) och Sigge Godin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av investeringsbidrag för små elproduktionsanläggningar.

1994/95:N419 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i

kärntekniklagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:N421 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förnyelsen av vårt energisystem och förutsättningarna

för kärnkraftsavvecklingen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alternativen till kärnkraften,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om biobränslenas möjligheter och villkor,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att ge investeringsbidrag till små

vindkraftverk,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om solvärmens miljöfördelar och vikten av

investeringsbidrag till solvärmeanläggningar,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om effektivare energianvändning och teknikupphandling,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nordiskt naturgassamarbete,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att spekulation i senarelagd kärnkraftsavveckling kan

leda till allvarlig energikris,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av "Energins förnyelsefond",

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättning och välfärd, regionala insatser i

kärnkraftsorterna, miljö och ekonomi samt de goda

förutsättningarna att nu påbörja kärnkraftsavvecklingen.

1994/95:N424 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en energisparkampanj i folkbildningsregi.

1994/95:N425 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om hur energieffektivisering

och energisparande skall utvecklas,

2. hos regeringen begär förslag om hur användningen av

biobränslen skall öka enligt vad som sägs i motionen,

3. till kraftvärmeproduktion med biobränslen över anslaget E

7. Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anslår

200 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller

således 400 miljoner kronor,

4. hos regeringen begär förslag om utökning och lokalisering

av vindkraften enligt vad som sägs i motionen,

5. hos regeringen begär förslag om hur biogasanvändningen

skall utvecklas enligt vad som sägs i motionen,

6. hos regeringen begär förslag om hur vätgasanvändningen för

fordonsdrift skall utvecklas enligt vad som sägs i motionen.

1994/95:N427 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Väröhalvön är en fördelaktig etableringsort för ITER-projektet.

1994/95:N429 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om produktion av el och värme.

1994/95:N432 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. hos regeringen begär förslag till sådan ändring av NUTEK:s

och Byggforskningsrådets organisation att en fristående

organisation för energisystemets omställning skapas enligt vad

som sägs i motionen,

3. beslutar att två reaktorer inom kärnkraftssektorn avställs

under mandatperioden enligt vad som anförts i motionen,

4. beslutar om en avvecklingsplan för resterande reaktorer

enligt vad som anförts i motionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna att det bör

upprättas en plan för snabbavveckling av kärnkraften vid en

katastrofsituation enligt vad som anförts i motionen,

6. som sin mening ger regeringen till känna att det bör

upprättas en beredskapsplan i händelse av stort bortfall av el

enligt vad som anförts i motionen,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IAEA och avvecklingen av kärnkraft och kärnvapen,

9. beslutar förbjuda export av kärnkraftsteknologi.

1994/95:N433 av Sivert Carlsson (c) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad och utvecklad bioenergiförsörjning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om NUTEK:s roll för att utveckla och stimulera

användningen av bioenergi.

1994/95:N434 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. hos regeringen begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen

att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31

december 1998,

2. vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär sådan ändring

i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds

fr.o.m. den 31 december 2005,

3. vid avslag på yrkandena 1 och 2, hos regeringen begär sådan

ändring i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer

förbjuds fr.o.m. den 31 december 2010,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kärnkraftens avveckling,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kopplingen mellan kärnvapen och kärnkraft,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om entropilagarna,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fotosyntesen,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om exergi,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vårt felaktiga energisystem och energianvändning,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om energiinnehållet,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om effektivisering av och hushållning med energi,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minska energianvändningen med 2 % årligen under

30 år,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på biobränslen, vindkraft, solkraft och

andra flödande och förnybara energikällor,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kärnkraft och fossila bränslen i ett hållbart

samhälle,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minska fossila bränslen till en nivå som

motsvarar 15 % av den mängd som användes 1990,

16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta kraftfulla globala initiativ för att minska

mängden utsläpp från fossila bränslen,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att framföra krav på internationella avgifter för

skadliga ämnen som koldioxid, kväveoxider, kolväten och

cancerogener,

18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kärnkraftens risker från uranbrytning till

avfallshantering,

19. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om materialutmattning, försprödning och sprickor i

ålderstigna svenska reaktorer,

20. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte förnya driftstillståndet, som går ut den 31

december 1995, för Ringhals 2,

21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Oskarshamn 1,

22. hos regeringen begär förslag om överförande av samtliga

kärnkraftverk i statlig ägo i enlighet med vad i motionen

anförts,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även efter statligt övertagande av

kärnkraftverken har de tidigare ägarna det ekonomiska ansvaret

för slutförvaring av kärnavfallet som uppstått under den tid man

ägde verken,

24. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kortsiktiga vinstintressen ej får äventyra

säkerheten,

25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall ta kraftfulla initiativ för en

global avveckling av kärnkraften och till konventioner när det

gäller transporter av kärnavfall,

26. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hjälp att montera ned kärnreaktorer i öst,

27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda den redan utbyggda vattenkraften

effektivt,

29. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera utbyggnad av solvärme och miljövänliga

solceller,

30. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att öka träbränslen och återföra askan till skogen,

31. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot helträdsuttag,

32. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om energigrödor och energiskog på åkermark,

33. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kraftfull satsning på vindenergi,

34. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vätgas som energibärare,

35. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skynda på förändringsprocessen för energibärare

till framtidens transportmedel,

36. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hur man kan ersätta kärnkraft och fossila bränslen,

37. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om potentialen hos industrins lutar,

38. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda rätt källa till rätt ändamål,

39. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anpassa och kombinera mångfalden av miljövänliga

energisystem,

40. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om styrmedel för en hållbar utveckling på energiområdet.

1994/95:N435 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (båda mp)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av särskilt investeringsbidrag för

övergång till miljögodkända pannor för vedeldning,

3. till Fonden för utveckling av småskalig

biobränsleförbränning anvisar 10 000 000 kr inom ramen för

anslag E 9 Energiforskning.

1994/95:N436 av Per Bill (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet,

2. vid avslag på yrkande 1, avskaffar straffansvaret vid

överträdelse av 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

genom en ändring av 25 § samma lag.

1994/95:N437 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att minska subventionerna till vindkraftsutbyggnaden.

1994/95:N438 av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (båda c)

vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1995/96

under anslaget E 7 anvisa ett till 50 miljoner kronor förhöjt

anslag för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för

bostäder och att finansiering förutsätts ske på sätt som

redovisas i motionen.

1994/95:N439 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om modernisering av vattenkraftsanläggningar

och effektivisering av elanvändningen.

1994/95:N440 av Tone Tingsgård och Rune Berglund (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att torvens roll i

energisystemet görs tydlig.

1994/95:N441 av Eva Goës och Bodil Francke Ohlsson (båda mp)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Barsebäcks ogynnsamma läge,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om evakuering,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödkylsolycka i Barsebäck 2,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökande incidenter och behov av nya rutiner,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den mänskliga faktorn,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om säkerhet och tidsmarginaler,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Baltic cable och eventuellt nya kablar,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utländskt uppköp av Sydkraft,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hot mot avvecklingen av kärnkraften,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kortsiktiga intressen före miljö och hälsa,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommande generationer,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den samhällsekonomiska kostnaden.

1994/95:N442 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alla incidenter vid Ringhalsverken,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ventilfel och den allvarliga olyckshändelsen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av bättre kontroll och säkerhet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stoppa reaktorerna,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta Ringhals 2 ur drift från årsskiftet 1995/96,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ständiga utsläpp och deras omfattning och effekter,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lågdosstrålning och immunförsvar,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om problem vid evakuering,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om närheten till Göteborg.

1994/95:N443 av Sivert Carlsson m.fl. (c, kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av en eventuellt nyinrättad

myndighet med ansvar för vindkraftsfrågor till Kalmar.

1994/95:N444 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om energipolitiken.

1994/95:N448 av Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till utveckling av Norduppland som

försöksområde för miljö- och energiteknik.

1994/95:N449 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag att avbryta programmet Småskalig

förbränning av biobränslen.

1994/95:N450 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att omgående påbörja

avvecklingen av kärnkraften.

1994/95:N451 av Berndt Ekholm m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samordning av myndigheternas insatser för

omställningen av energisystemet,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler i ellagen för byte till den mest energisnåla

resp. kostnadseffektiva lösningen i ellagen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om energimärkning, energinormer och upphandling inom

stat, landsting och kommun,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frivilliga överenskommelser med olika branscher.

1994/95:N452 av Eva Goës (mp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte återstarta Oskarshamn 1,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förstatliga alla reaktorer,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de höga stråldoserna i Oskarshamnsverken,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta rutiner vid Oskarshamn,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Fenixprojektet,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de sårbara reaktorerna i väst,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avveckla kärnkraften senast år 1998.

1994/95:A416 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c)

såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en

lokalisering av en ny myndighet för vindkraftens samordning,

administration och utveckling till Kalmar.

1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en energipolitik som ger goda

förutsättningar för den elintensiva industrin i Västernorrlands

län.

1994/95:Bo237 av Owe Hellberg m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet

(4) att riksdagen till solenergianläggningar för budgetåret

1995/96 över anslaget E 7 anvisar 45 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 50 miljoner kronor.

Utskottet

Riktlinjer för energipolitiken

Bakgrund

Vissa energipolitiska beslut

De nu gällande riktlinjerna för energipolitiken antogs av

riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Riktlinjerna

var grundade på en överenskommelse -- den s.k.

energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för

Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.

Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort

och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är

konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden.

Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i

största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst

inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv

energihushållning. I regeringsförklaringen som redovisades av

den nya regeringen i oktober 1994 (prot. 1994/95:6) angavs att

överenskommelsen kommer att fullföljas.

I energiöverenskommelsen ingick olika typer av stöd till

omställningen och utvecklingen av energisystemet. Stödprogrammen

omfattar dels insatser för ny energiteknik (investeringsbidrag

till kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och

solvärmeanläggningar), dels stöd till energieffektiv teknik.

För stöden till insatser för ny energiteknik utpekades i

riksdagsbeslutet en utgiftsram om 1 300 miljoner kronor att

fördelas över en femårsperiod. Av dessa medel avsåg 1 000

miljoner kronor bidrag till investeringar i kraftvärmeproduktion

med biobränslen, 250 miljoner kronor investeringar i

vindkraftverk och 50 miljoner kronor investeringar i

solvärmeanläggningar. Därutöver beslutades att

Energiteknikfonden, som inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90,

NU40), årligen under fem år skulle tillföras 110 miljoner

kronor. Sedan budgetåret 1993/94 disponerar Energiteknikfonden

också ett årligt anslag om ca 72 miljoner kronor motsvarande 10

kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter.

De förändringar som vidtogs i stödsystemet till

energieffektiv teknik i samband med 1991 års energipolitiska

uppgörelse avsågs ävenledes gälla i fem år. Detta program har en

total medelsram på 965 miljoner kronor.

Till dessa program kan också fogas det statliga

energiforskningsprogrammet. De gällande riktlinjerna för

energiforskningen framgår av riksdagens forskningspolitiska

beslut år 1993 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Målet är att

skapa erforderlig vetenskaplig kompetens och teknisk kunskap

inom universiteten, högskolorna och näringslivet för att

omställningen och utvecklingen av energisystemet skall kunna

genomföras. Forskningsprogrammen löper under perioden

1993/94--1995/96. Under perioden avsätts för energiforskning ca

725 miljoner kronor. I det statliga energiforskningsprogrammet

ingår också bioenergiforskning. Särskilda medel för sådan

forskning anslogs av riksdagen dels i samband med 1991 års

energipolitiska överenskommelse, dels i 1993 års

forskningspolitiska beslut. För bioenergiforskning avsätts under

budgetåren 1993/94--1995/96 ca 240 miljoner kronor. Totalt

innebär detta att ca 1 miljard kronor disponeras under perioden

för energiforskning.

Sammanlagt under perioden från år 1991 och fram till angivna

slutår för samtliga här nämnda insatser för omställningen av

energisystemet kommer staten att ha investerat ca 4

miljarder kronor. Det förutsattes i 1991 års energipolitiska

överenskommelse att regeringen årligen för riksdagen redovisar

de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska

programmen.

1991 års energipolitiska beslut innebar att de tidigare

riktlinjerna för kärnkraftsavvecklingens inledning upphävdes. År

1980 beslutade riksdagen, på förslag av näringsutskottet i

anslutning till en socialdemokratisk partimotion, att uttala att

den sista reaktorn i Sverige skall tas ur drift senast år 2010

(prop. 1979/80:170, bet. NU70). Moderata samlingspartiets

representanter i utskottet stod inte bakom förslaget i den

delen. De anförde dock att det i fråga om avvecklingsperiodens

längd inte förelåg någon avgörande skillnad mellan propositionen

och den ifrågavarande motionen. I beslutet sades att kärnkraften

skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn tagen till

behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning

och välfärd samt att säkerhetssynpunkter bör vara avgörande för

i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift.

Uttalandet om år 2010 som slutpunkt för avvecklingsperioden

gjorde näringsutskottet efter att ha nämnt att

kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd enligt uppgift i

den aktuella propositionen bedömdes vara ca 25 år. Denna uppgift

kom tillbaka i olika sammanhang. Våren 1988 tog utskottet upp

den till närmare diskussion (bet. 1987/88:NU40 s. 41, 53).

Därvid konstaterades att avskrivningstiden för de svenska

kärnkraftsreaktorerna är 25 år men att anläggningarna har

konstruerats för att ha en livslängd av minst 40 år. Riksdagens

beslut om en bortre tidpunkt för kärnkraftsavvecklingen fick

emellertid inte, framhöll utskottsmajoriteten, ses som en ren

framräkning grundad på bedömningar om reaktorernas sannolika

livslängd. Grundläggande för beslutet hade varit att utifrån

folkomröstningens resultat en väl anpassad tidsram skulle anges

inom vilken omställningen av energisystemet skulle kunna äga

rum.

En första precisering av en avvecklingsplan beträffande

kärnkraften togs hösten 1987 (prop. 1986/87:158, bet. NU

1987/88:7) genom en avsiktsförklaring innebärande att en reaktor

skulle kunna tas ur drift under perioden 1993--1995 och en andra

reaktor under perioden 1994--1996. Tillförseln av ny energi och

hushållningens resultat skulle dock, tillfogades det, avgöra när

avvecklingen av reaktorerna kunde påbörjas.

En ytterligare precisering gjordes våren 1988 (prop.

1987/88:90, bet. NU40). Enligt detta beslut skulle en första

reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996, och dessa

reaktorer skulle vara en av de två reaktorerna i

Barsebäcksverket och en av de fyra i Ringhalsverket. Riksdagens

beslut präglades av oenighet. Varje oppositionsparti stod för en

egen reservation mot näringsutskottets förslag beträffande

kärnkraftsavvecklingens inledning.

1991 års energipolitiska överenskommelse bygger på den

målsättning som har nämnts inledningsvis. I beslutet sägs att

frågan om när kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken

takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen

med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion

och möjligheterna att bibehålla internationellt

konkurrenskraftiga elpriser. Frågan om vilket år kärnkraften

skall vara avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens

uttalande år 1980 -- blev inte föremål för förnyad prövning

eller nytt ställningstagande under överläggningarna som föregick

överenskommelsen.

Under våren 1994 väcktes motioner angående bl.a. omställningen

av energisystemet. I sin behandling av dessa motioner erinrade

utskottet (bet. 1993/94:NU17) om de riktlinjer på vilka 1991 års

energipolitiska beslut vilar. Utskottet underströk att dessa

riktlinjer utgör basen för ett brett parlamentariskt samförstånd

i energipolitiken. Emellertid fanns det, menade utskottet,

anledning att närmare granska resultaten av de olika åtgärder

som vidtogs i samband med 1991 års energipolitiska beslut. En

sådan granskning ansågs också vara motiverad av att det skett

betydelsefulla förändringar i vår omvärld som har betydelse för

energipolitiken. Bland sådana förändringar nämndes

undertecknandet av klimatkonventionen inom ramen för FN:s

konferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992,

ikraftträdandet av EES-avtalet samt de då nyss avslutade

förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU. Därtill kunde fogas

de betydelsefulla förändringarna i Central- och Östeuropa. På

förslag av näringsutskottet gav riksdagen därför regeringen till

känna att en kommission med parlamentarisk sammansättning borde

tillkallas för att granska de pågående energipolitiska

programmen för omställning och utveckling av energisystemet och

analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder.

Kommissionen borde också lägga fram förslag om program med

tidsangivelser för omställningen av energisystemet. En

utgångspunkt för kommissionens arbete skulle vara att

omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i enlighet

med 1991 års energipolitiska beslut -- kan grundas på

långsiktigt hållbara politiska beslut.

Energikommissionen

I enlighet med riksdagens beslut tillkallades sommaren 1994

efter beslut av regeringen en kommission -- Energikommissionen

(N 1994:04) -- med uppdrag att bl.a. lägga förslag om program

med tidsangivelser för omställningen av energisystemet.

Ordförande för kommissionen är landshövding Gunnar Brodin, och i

övrigt består den av företrädare för samtliga riksdagspartier.

Kommissionen skall avlämna en slutrapport senast den 1 september

1995.

Direktiven (dir. 1994:67 och dir. 1994:120) för kommissionens

arbete är omfattande. Under de övergripande riktlinjerna för

kommissionens arbete ligger ett stort antal konkreta

arbetsuppgifter, vilka kan sammanfattas i ett tjugotal punkter.

Kommissionen skall:

1) göra en fördjupad analys av de resultat som nåtts inom

ramen för den energipolitiska överenskommelsen,

2) granska hur de senare årens omvärldsförändringar har

påverkat förutsättningarna för omställningen av energisystemet,

3) uppmärksamma den internationella utvecklingen, särskilt vad

gäller de europeiska gas- och elmarknaderna, och belysa de

förutsättningar och möjligheter som integrationen ger för den

framtida el- och energiförsörjningen,

4) bedöma förutsättningarna för uppbyggnad av ny infrastruktur

i Sverige utifrån de behov som uppkommer genom den

energipolitiska omställningen,

5) granska förutsättningarna för och behovet av

energieffektivisering och energihushållning i bl.a. fastigheter

och industriprocesser,

6) överväga styrmedel som stimulerar till ökad

energihushållning inom ramen för en avreglerad elmarknad,

7) följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och bedöma

förutsättningarna för och behovet av ny kraftproduktion,

8) bedöma förutsättningarna för ett framtida utnyttjande av

naturgas i bl.a. kraft- och kraftvärmeproduktion samt granska

behovet av statliga åtgärder och de effekter på bl.a.

biobränslemarknaden som kan uppkomma av en utbyggnad av

naturgasdistributionen,

9) analysera konsekvenserna av en utökad handel med el till

kontinenten vad gäller det svenska elförsörjningssystemets

långsiktiga leveranssäkerhet och effekterna på de svenska

elpriserna,

10) granska resultaten av de pågående stöden inom

biobränsleområdet vad gäller bl.a. påverkan på

teknikutvecklingen inom området och bedöma stödformernas

effektivitet jämfört med andra styrmedel,

11) analysera de samhällsekonomiska, miljö- och

energipolitiska konsekvenserna som följer av en avställning av

en eller flera kärnkraftsreaktorer under 1990-talet,

12) säkerställa att genomförandet av föreslagna åtgärder sker

på ett kostnadseffektivt sätt och att de klimatpolitiska

insatserna sker i enlighet med de åtaganden Sverige gjort inom

ramen för FN:s klimatkonvention och att de koncentreras till

områden där de är effektivast,

13) integrera frågan om hur energi- och miljöskatter påverkar

möjligheterna till att realisera de energipolitiska målen,

14) analysera förutsättningarna för kraftföretagens

ersättningsmöjligheter enligt atomansvarighetslagen (1968:45)

samt redovisa förutsättningarna för utveckling av det

internationella regelverket,

15) bedöma den lämpliga avvägningen mellan satsningar på

utveckling av ny elproduktionsteknik och på forskning samt

analysera möjligheterna att utnyttja resultaten från

internationell forskning för svenska insatser på energiområdet,

16) överväga och föreslå lämpliga styrmedel för omställningen

och utvecklingen av energisystemet,

17) överväga behovet av att utveckla bättre energiprognoser.

Därutöver erhöll kommissionen efter regeringsskiftet i oktober

1994 tilläggsdirektiv som innebar att ytterligare analyser

skulle utföras som grund för genomförande av den s.k.

elmarknadsreformen.

Avreglering av elmarknaden

Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av

elmarknaden i syfte att skapa förutsättningar för handel med el

i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet. NU22). Reformens

huvudprincip är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena

sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan

överföring av el (nätverksamheten). Produktionen och

försäljningen skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten även

fortsättningsvis skall regleras och övervakas på särskilt sätt.

Reformen skulle enligt beslutet ha trätt i kraft den 1 januari

1995. Riksdagen beslutade emellertid i december 1994 (prop.

1994/95:84, bet. NU10) att ikraftträdandet av elmarknadsreformen

skulle uppskjutas. Skälet var att det skulle skapas möjligheter

för Energikommissionen att genomföra en bredare konsekvensanalys

av de nya reglerna för elmarknaden innan reformen träder i

kraft. Regeringen beslutade i november 1994 om tilläggsdirektiv

till kommissionen (dir. 1994:120) med innebörd att den särskilt

skulle behandla utlandshandeln med el och reformens

regionalpolitiska effekter. Av tilläggsdirektiven framgick att

kommissionen -- om inte hinder förelåg som kunde innebära

låsningar för det fortsatta arbetet -- snarast borde överlämna

ett förslag i frågan.

Kommissionen avlämnade i februari 1995 ett sådant förslag till

regeringen i delbetänkandet Ny elmarknad (SOU 1995:14). Detta är

för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen har

meddelat att en proposition i ärendet kommer att avlämnas till

riksdagen senare under våren 1995. Utskottet avser att behandla

regeringens förslag under hösten 1995.

Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) fortsätter sitt arbete

med syfte att den s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skall ersättas

med en moderniserad lagstiftning (dir. 1993:93). Regeringen har

genom tilläggsdirektiv i november 1994 bl.a. angett en ny

tidsplan för arbetet (dir. 1994:119). Ellagstiftningsutredningen

skall med förtur behandla elberedskapen och redovisa sina

överväganden och förslag i den frågan särskilt. Utredningen

väntas inom kort komma att avlämna sina bedömningar och förslag

i den delen. Övriga lagstiftningsfrågor skall redovisas senast

den 1 juli 1995.

Energirapport 1994

Inledning

Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse skall varje år

i budgetpropositionen lämnas en redovisning av de resultat som

uppnåtts genom de energipolitiska programmen. Regeringen har

uppdragit åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bl.a.

att årligen utvärdera programmen för omställning och utveckling

av energisystemet samt att redovisa resultatet av utvärderingen

för regeringen. Den 1 juli 1994 överlämnades rapporten

Energirapport 1994 (NUTEK 1994:9). Rapportens huvudsakliga

innehåll refereras i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil.

13 s. 112).

1994 års rapport är vad avser utvärdering av insatser för

omställningen av energisystemet främst inriktad på vissa

verksamheter som får stöd ur Energiteknikfonden. Därutöver

redovisas också medelsanvändningen vad gäller investeringsstöden

till solvärme, vindkraft och teknik för el- och

bränsleproduktion.

I rapporten lämnas också en redovisning av den aktuella

energiförsörjningen i Sverige och en bedömning av utvecklingen

till år 2005. NUTEK:s energiprognoser gäller dels

energitillförseln och energianvändningen, dels elproduktionen

och elanvändningen. I rapporten har NUTEK arbetat med ett enda

prognosalternativ. I prognosen antas tillväxten av

bruttonationalprodukten (BNP) uppgå till 1,8 % per år och

tillväxttakten i industriproduktionen till 2,6 % per år för

perioden 1994--2005. NUTEK antar att den privata konsumtionen

ökar med i genomsnitt 2,0 % per år och att den offentliga

konsumtionen kommer att vara oförändrad. Vidare utgår NUTEK i

beräkningarna från att energibeskattningen inte förändras under

perioden. Prognosalternativet skiljer sig från de antaganden som

regeringen använder sig av i budgetpropositionens finansplan

(bil. 1) för perioden 1994--1998. Där redovisas de konsekvenser

som följer av antaganden om s.k. medelhög tillväxt. I detta

alternativ antas BNP växa med drygt 2,5 % per år under nämnda

period.

Energitillförsel och energianvändning

Prognosen för energitillförseln och energisystemets

sammansättning för år 2005 pekar inte på några dramatiska

förändringar under förutsättning att kärnkraftsproduktionen är

oförändrad. Den sammanlagda energitillförseln uppgick år 1993

till ca 440 TWh och beräknas år 2005 öka till 500 TWh. Oljans

andel av energitillförseln väntas ligga kvar på samma nivå som

år 1993 eller ca 42 %. Vattenkraft och kärnkraft förväntas

minska sin sammanlagda andel av energitillförseln från 33 till

31 %.

I NUTEK:s prognos utvecklas den inhemska energianvändningen

långsammare än BNP. Industrins efterfrågan på energi år 2005

beräknas vara 18 % högre jämfört med år 1993, samtidigt som den

totala industriproduktionen beräknas öka med 36 % under

perioden. Industrin väntas investera i ny och mer energisnål

teknik, och en strukturell förskjutning från energiintensiva

till mer energieffektiva branscher kan förväntas.

Elproduktion och elanvändning

Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft och kärnkraft

samt biobränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft.

Vattenkraften och kärnkraften svarar tillsammans normalt för

över 90 % av elproduktionen. År 1994 uppgick elproduktionen i

Sverige till 137,5 TWh, varav vattenkraften svarade för ca 58

TWh och kärnkraften för ca 70 TWh. I tabellen nedan redovisas

den inhemska elproduktionen under perioden 1970--1994.

Den inhemska elproduktionen och nettoimporten av el (TWh)

________________________________________________________________

Produktionsslag 1970 1980 1990 1994

________________________________________________________________

Vattenkraft 40,9 58,0 71,5 57,9

Kärnkraft - 25,3 65,3 70,1

Industriellt mottryck 3,1 4,0 3,1 4,0

Kraftvärme 2,4 5,6 2,1 4,6

Kondenskraft 12,0 0,9 0,3 0,8

Gasturbiner 0,7 0,2 0,1 0,1

_______________________________________________________________

Elproduktion 59,1 94,0 142,2 137,5

_______________________________________________________________

Nettoimport av el* 4,1 0,5 - 1,8 0,3

_______________________________________________________________

Källa: Närings- och teknikutvecklingsverket och Vattenfall

AB.

* Minus = nettoexport.

Enligt NUTEK:s prognos ökar elefterfrågan i sådan takt att

det finns behov av ny kraftproduktion om ca 5 TWh år 2005. NUTEK

behandlar inte närmare frågan om hur den ökade efterfrågan skall

tillgodoses.

Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick till ca 73 TWh,

vilket är den högsta produktionen någonsin. Det följande året

däremot uppgick produktionen -- som redan nämnts -- endast till

ca 58 TWh, beroende på den torra väderleken år 1994. NUTEK

bedömer att den totala vattenkraftsproduktionen under

normalårsförhållanden kommer att uppgå till ca 64 TWh år 2005.

Elproduktionen från kärnkraften uppgick till ca 70 TWh år

1994. Till följd av avstängda reaktorer uppgick produktionen år

1993 till ca 59 TWh. Produktionsförmågan i de svenska

kärnkraftverken är omkring 72 TWh. För kärnkraften har NUTEK som

prognosförutsättning att produktionen kommer att ligga kvar på

den nuvarande nivån. Kärnkraftens totala produktionsförmåga,

inkl. risken för längre driftstopp, beräknas sålunda till ca 72

TWh år 2005.

Vindkraften svarade år 1994 för ca 0,07 TWh. För år 2005 har

NUTEK antagit att elproduktionen från vindkraftverk ökar till

0,2 TWh.

Vad gäller övriga produktionskällor räknar NUTEK med att

kraftvärmeverken har en teknisk elproduktionspotential på ca

7--8 TWh. NUTEK bedömer att elproduktionskapaciteten i

kraftvärmeverken skulle kunna öka till drygt 9 TWh fram till år

2005. Det industriella mottrycket uppskattas kunna producera el

motsvarande drygt 4 TWh år 2005. I prognosen för år 2005 uppgår

oljekondenskraftens del av elproduktionen till 2,4 TWh.

Motionerna

Under årets allmänna motionstid har det väckts ett flertal

motioner om inriktningen av energipolitiken. Ett flertal av

dessa tar sikte på avvecklingen av kärnkraften och de krav på

omställning av energisystemet som detta för med sig. Utskottet

behandlar här i ett sammanhang yrkanden i tio motioner.

I motion 1994/95:N444 (s) sägs att det hittills gjorts för

litet vad gäller förberedelser för kärnkraftsavvecklingen. För

att kunna avveckla kärnkraften krävs hushållning med

energiförbrukningen och framtagande av alternativa energikällor

men också en större satsning på forskning och teknikutveckling,

anför motionärerna. De menar att det nu krävs åtgärder för att

det skall bli möjligt att under denna mandatperiod dels stänga

av och avveckla en reaktor, dels påbörja avvecklingen av reaktor

nr 2.

Sverige måste föra en realistisk energipolitik som ger den

elintensiva industrin möjligheter till investeringar och

teknikutveckling, anförs det i motion 1994/95:A470 (s) med

rubriken Västernorrlands län. Med hänvisning till den

elintensiva industrin i detta län understryker motionärerna

nödvändigheten av att det skapas förutsättningar för etablering

av förnybara energikällor.

I kommittémotionen 1994/95:N407 (m) sägs att en god ekonomisk

och social utveckling blir omöjlig om inte energiförsörjningen

är långsiktigt tryggad till konkurrenskraftiga priser. Mot den

bakgrunden är det anmärkningsvärt, menar motionärerna, att

energifrågorna över huvud taget inte nämns när regeringen i

finansplanen (prop. 1994/95:100 bil. 1) söker ange de viktigaste

förutsättningarna för en tillväxtfrämjande politik.

Motionärernas bedömning är att elanvändningen kommer att öka

snabbare än vad som framgår av budgetpropositionen och NUTEK:s

energirapport. På tio års sikt innebär detta en elförbrukning

som klart överstiger vad dagens produktionsapparat kan klara av,

framhåller motionärerna. De anser vidare att riksdagsbeslutet år

1980 om att nedläggningen av de svenska kärnkraftverken skall

vara avslutad år 2010 strider mot utslaget i folkomröstningen.

Nämnda riksdagsbeslut bygger på den ekonomiska avskrivningstid

för reaktorerna som används av kraftbolagen. Den verkliga

tekniska livslängden är betydligt större, påpekar motionärerna.

Folkomröstningens resultat skall respekteras, men det är

möjligheterna att upprätthålla säkerhetskraven och kostnaderna i

förhållande till förutsättningarna för andra energikällor som

skall avgöra tidpunkten för avvecklingen, sägs det.

I partimotionen 1994/95:N421 (c) understryks att

kärnkraftsavvecklingen måste inledas under innevarande

mandatperiod, då den första reaktorn uppnår 25-årsgränsen. I

motion 1994/95:N419 (c) yrkas på förändringar i den s.k.

kärntekniklagen med innebörden att samtliga driftstillstånd

skall ha återkallats senast den 31 december 2010. Motionärerna

anser också att lagen bör ändras så att det inte blir möjligt

att bevilja driftstillstånd för perioder som sammantaget

överstiger 25 år. I den förstnämnda motionen hävdas att ett

eller flera kärnkraftverk redan nu kan stängas av utan

konsekvenser för vår energiförsörjning. I motionen redovisas

möjlig ersättning till kärnkraften om 70--80 TWh, vilket

motionärerna menar är betydligt mer än de senaste årens

kärnkraftproduktion. Energisystemet måste ställas om: från

fossila bränslen och kärnkraft till förnybar och miljöanpassad

energi samt med inriktning på energisparande och effektivare

energianvändning. Om avvecklingen av kärnkraften och förnyelsen

av energisystemet sker kontinuerligt och under en period av 15

år är risken för elbrist närmast obefintlig, anser motionärerna.

De varnar däremot för elbrist och dramatiska elprishöjningar om

inga åtgärder vidtas för avvecklingen av kärnkraften och

förnyelsen av energisystemet.

I Folkpartiet liberalernas näringspolitiska motion

1994/95:N274 erinras om att partiet deltog i den överenskommelse

om energipolitiken som träffades år 1991. Motionärerna påpekar

att överenskommelsen under den föregående mandatperioden har

följts och att det är av största vikt att utvecklingen och

omställningen av vårt energisystem även fortsättningsvis kan

grundas på hållbara politiska beslut. I avvaktan på resultatet

av Energikommissionens arbete framställer motionärerna inget

yrkande i energifrågan.

Minst två reaktorer bör permanent avställas under

mandatperioden, hävdas det i partimotionen 1994/95:N432 (v). För

resterande reaktorer yrkar motionärerna på att riksdagen skall

besluta om en avvecklingsplan. Avsaknaden av konkreta åtgärder

och ett ständigt ifrågasättande av startpunkt och slutdatum för

avvecklingen har undergrävt trovärdigheten av viljan att

genomföra folkomröstningens resultat, heter det i motionen.

Kärnkraften måste avvecklas i ordnade former så att en smidig

anpassning och omställning av energisystemet kan ske.

Motionärerna begär därför dels en plan för snabbavveckling av

kärnkraften vid en katastrofsituation, dels en beredskapsplan i

händelse av ett stort bortfall av el.

I motioner från Miljöpartiet de gröna framställs ett stort

antal yrkanden i energipolitiken. I motion 1994/95:N450 (mp)

begärs att avvecklingen av kärnkraften omgående skall påbörjas.

I motion 1994/95:N452 (mp) sägs att kärnkraften bör vara

avvecklad senast år 1998. För att detta skall säkerställas

kräver partiet ett lagstadgat förbud mot drift av

kärnkraftsreaktorer och att förändringar skall genomföras i

kärntekniklagen med sådan innebörd. Också i motion 1994/95:N434

(mp) yrkas på ett lagstadgat förbud mot drift av

kärnkraftsreaktorer efter den 31 december 1998. I andra hand

yrkar motionärerna på att avvecklingen skall genomföras på tio

år och på ett förbud mot drift av reaktorer efter den 31

december 2005. I tredje hand begärs att drift av

kärnkraftsreaktorer skall förbjudas efter den 31 december 2010.

Om en avveckling av kärnkraften omgående skall kunna påbörjas

och för att motverka kortsiktiga ekonomiska intressen måste

samtliga kärnkraftverk överföras i statlig ägo, hävdas det i

motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp). I den förra

motionen sägs att kärnkraften måste ersättas av en satsning på

flödande och förnybara energikällor: biobränslen, vindkraft och

solkraft. Varken kärnkraft eller fossila bränslen är förenligt

med ett hållbart samhälle. Enligt motionärerna kan kärnkraften

och fossila bränslen i stora drag ersättas till hälften genom

effektivisering och till hälften med elkraft, värmeenergi och

drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck m.m.

Krafttag måste nu tas, anförs det -- slutligen -- i

partimotionen 1994/95:N403 (kds), för att målet om en

avveckling av kärnkraften skall kunna klaras och för att en ny

inriktning av den svenska energipolitiken skall kunna utarbetas.

Även i denna motion efterlyses lagstiftning om förbud mot att

driva kärnkraftverk efter år 2010. Målet för den svenska

energipolitiken måste vara att inhemska och förnyelsebara

energislag i kombination med ett intensifierat sparande och ökad

hushållning successivt skall ersätta kärnkraft och import av

olja och kol, anförs det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter

Statens administrativa styrning av kärnkraften som energikälla

sker främst med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet, den s.k. kärntekniklagen, och förordningen (1984:14)

om kärnteknisk verksamhet. Enligt lagen (5 §) krävs tillstånd

för att bedriva kärnteknisk verksamhet. Frågor om tillstånd

prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer. Nytt tillstånd att uppföra en kärnkraftsreaktor får

inte meddelas (5 a §). Ett tillstånd får begränsas till att

avse en viss tid (7 §). När ett tillstånd meddelas eller under

ett tillstånds giltighetstid får uppställas sådana villkor som

behövs med hänsyn till säkerheten (8 §).

För fyra av de tolv kärnkraftsreaktorer som är i drift i

Sverige är driftstillstånden beviljade utan tidsbegränsning. Sju

reaktorer har driftstillstånd till år 2010, medan nuvarande

tillstånd för en reaktor -- Ringhals 2 -- gäller till den 31

december 1995.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först i ett sammanhang motionsyrkanden om

omställningen av energisystemet och därefter kraven på

lagstiftning om kärnkraftsavveckling.

Omställningen av energisystemet

De riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutade om

våren 1991 i anslutning till energiöverenskommelsen innebär att

energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i

största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst

inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv

energihushållning. Omställningen av energisystemet måste ske med

hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av elektrisk kraft

för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När

kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan

genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med el,

tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och

möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga

elpriser. De nämnda riktlinjerna utgör basen för ett brett

parlamentariskt samförstånd i energipolitiken.

Dessa riktlinjer var vägledande för riksdagens beslut våren

1994 att anmoda den dåvarande regeringen att låta tillkalla en

kommission med parlamentarisk sammansättning med uppgift att

granska de pågående energipolitiska programmen, analysera

behoven av förändringar och avlämna förslag till åtgärder.

Direktiven för kommissionens arbete är, som framgår av den

tidigare redovisningen, mycket omfattande. Uppdraget

innefattar i princip samtliga de aspekter som -- trots de skilda

utgångspunkter, värderingar och bedömningar som finns i den

energipolitiska frågan -- kommer till uttryck i de olika

partiernas motioner om energipolitiken. Den ytterligare

konkretion för arbetets bedrivande som utredningsdirektiven

innebar i förhållande till riksdagsbeslutet kunde göras utan att

den breda partipolitiska enigheten vad gäller kraven på

beslutsunderlag inför ett nytt energipolitiskt ställningstagande

har gått förlorad. Regeringsskiftet innebar heller inga större

förändringar vad gäller de frågeställningar som skall vägleda

kommissionens arbete. De tilläggsdirektiv som kommissionen

erhöll från den nya regeringen i oktober 1994 berörde

avregleringen av elmarknaden; i denna del har som utskottet

tidigare berört ett betänkande nu avlämnats från kommissionen

som i hög utsträckning bygger på det vilande lagförslaget.

Enligt utskottets uppfattning täcker det breda upplägget i

kommissionens arbete och den mängd analyser som skall göras in

samtliga de principiella uppfattningar som finns i den

energipolitiska diskussionen -- oavsett från vilka

utgångspunkter de framförs. De nu aktuella motionsyrkandena om

allmänna riktlinjer för energipolitiken och kraven på

omställningen av energisystemet berörs alla av regeringens

direktiv till kommissionens arbete: de samhällsekonomiska,

miljö- och energipolitiska konsekvenser som följer av en

avställning av en eller flera reaktorer under 1990-talet skall

analyseras, överväganden skall göras och förslag lämnas vad

gäller lämpliga styrmedel för omställningen och utvecklingen av

energisystemet, förutsättningarna för och behovet av

energieffektivisering och energihushållning skall granskas och

förutsättningarna för uppbyggnad av en ny infrastruktur i

Sverige utifrån de behov som uppkommer genom den energipolitiska

omställningen skall bedömas. Till detta kan fogas den

utvärdering som kommissionen skall göra av de program för

omställning och utveckling av energisystemet som initierades i

samband med 1991 års energipolitiska överenskommelse.

Mot denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat för

riksdagen att nu ta ställning till de yrkanden som framförts vad

gäller den allmänna omställningen av energisystemet. Att

föregripa kommissionens arbete så nära inpå den tidpunkt som

dess uppdrag skall avrapporteras vore enligt utskottets

uppfattning inte lämpligt. I stället bör kommissionens

slutsatser avvaktas. I följande avsnitt återkommer dock

utskottet till frågor om bl.a. lagstiftning om

kärnkraftsavveckling, driftstillstånd för Ringhals 2, vissa

övriga frågor om enskilda kärnkraftsreaktorer, m.m. Med det

sagda avstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden i motionerna

1994/95:N444 (s), 1994/95:A470 (s), 1994/95:N407 (m),

1994/95:N421 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp),

1994/95:N450 (mp), 1994/95:N452 (mp) och 1994/95:N403 (kds).

Lagstiftning om kärnkraftsavveckling

Utskottet övergår så till att ta ställning till

motionsyrkandena om lagstiftning om kärnkraftsavveckling. Härvid

tar utskottet först upp kraven på lagstiftning om

kärnkraftsavveckling senast år 1998.

Utskottet avstyrker de nu aktuella yrkandena i motionerna

1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp) om en sådan

lagstiftning.

Utskottet avvisar även andrahandsyrkandet i motion

1994/95:N434 (mp) om en lagstiftning om kärnkraftsavveckling

senast år 2005.

Utskottet behandlar slutligen kraven på lagstiftning om

kärnkraftsavveckling senast år 2010 enligt yrkandena i

motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp)

och 1994/95:N403 (kds).

I linje med vad utskottet tidigare har anfört när det gäller

omställningen av energisystemet finns det inte heller skäl för

riksdagen att nu ta ställning till frågan om lagstiftning

beträffande kärnkraftsavvecklingen. Till denna fråga får

riksdagen anledning att återkomma när Energikommissionens arbete

har slutförts. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de

aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432

(v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds).

Övriga kärnkraftsfrågor

Driftstillstånd för Ringhals 2

I motion 1994/95:N417 (s) påpekas att tillstånd har beviljats

för effekthöjningar för befintliga kärnkraftverk. Frågor om

förlängning av driftstillstånd prövas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer. Driftstillståndet för

Ringhals 2 löper ut, som redan nämnts, den 31 december 1995.

Motionären vill sätta ifråga om beslutet om att tillåta högre

effektuttag är i överensstämmelse med riksdagens beslut om

avveckling av kärnkraften. Hon anser att riksdagen måste ha mer

information och inflytande i alla viktiga frågor som rör

kärnkraften och begär att riksdagen i fortsättningen skall

godkänna eventuella beslut om förlängt driftstillstånd och

effekthöjning i kärnkraftverk.

Även i två motioner från företrädare för Miljöpartiet tas upp

frågan om fortsatt driftstillstånd för Ringhals 2. I motion

1994/95:N434 (mp) yrkas på att något nytt driftstillstånd för

tiden efter den 31 december 1995 inte skall meddelas. Även i

motion 1994/95:N442 (mp) anförs invändningar mot fortsatt drift

av Ringhals 2 efter denna tidpunkt; motionärerna menar att

driftstillståndet inte skall förlängas och att reaktorn skall

tas ur drift. I motionen hänvisas till åtskilliga incidenter vid

Ringhals, och det hävdas att utsläppen av radioaktiva gaser och

ädelgaser från Ringhals vida överstiger nivåerna vid andra

reaktorer.

Den 22 december 1994 beslutade regeringen om tillstånd till

fortsatt drift med förhöjd effekt vid kärnkraftblocken Ringhals

1, Oskarshamn 3 och Forsmark 3. Regeringen bemyndigade samtidigt

Statens kärnkraftinspektion att meddela de villkor som är

nödvändiga av säkerhetsskäl. Tillståndet gäller för perioden 1

januari 1995--31 december 1996.

Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga

kärntekniska anläggningarna övervakas av Statens

kärnkraftinspektion (SKI). Statens strålskyddsinstitut (SSI)

kontrollerar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och

att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom

fastställda gränser. SKI och SSI redovisar årligen till

regeringen säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska

kärnkraftverken. I november 1994 avlämnade de två myndigheterna

en rapport till regeringen om situationen under verksamhetsåret

1993/94.

I rapporten konstateras att Ringhals 2 stod avställt mer än

sju månader från sommaren 1993. Orsaken var en spricka i en

svetsfog vid en genomföring för styrdon i reaktortanklocket.

Sprickan upptäcktes vid en föreskriven kontroll och kunde

härledas till tillverkningsfel. SKI godkände reparation av

sprickan för fortsatt drift under begränsad tid. Ett nytt

tanklock kommer att installeras under revisionsavställningen år

1996. Vid revisionsavställningen under år 1994 kontrollerades

tanklocket och ingen skadeutveckling noterades. Detta gäller

även de mindre defekter som upptäcktes vid avställningen under

år 1992.

Den sammanfattande bedömning som myndigheterna gör i rapporten

om säkerhetsläget vid samtliga svenska reaktorer är att

erfarenheterna från verksamhetsåret har bekräftat och förstärkt

de överväganden och bedömningar som gjordes i 1993 års rapport.

Sålunda har erfarenheterna pekat på vikten av en fortsatt

noggrann prövning av vissa äldre säkerhetsanalyser och

konstruktionsförutsättningar, liksom på betydelsen av fortsatt

skärpt uppmärksamhet på åldersbetingade förändringar.

Sammantaget ser de båda myndigheterna inte någon anledning att

ompröva riskbilden beträffande kärnkraftverken.

I regeringens skrivelse 1994/95:120 till riksdagen om bl.a.

inriktningen av det miljöpolitiska arbetet sägs (s. 34) att

kärnsäkerhetsarbetet i Sverige bör bedrivas med fortsatt höga

ambitioner. Arbetet bör även i fortsättningen inriktas på att

förebygga, samt vidmakthålla och förstärka skyddet mot

allvarliga tillbud och haverier. Regeringen anför också att SKI

och SSI bör vidareutveckla tillsynsrutinerna så att förmågan att

i god tid upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister vidmakthålls och

förstärks samt att inspektionsmetoderna bör vidareutvecklas.

Dessutom bör enligt regeringen reaktorinnehavarna ytterligare se

över sitt interna säkerhetsarbete och förbättra underlaget för

säkerhetsredovisningen och för erfarenhetsrapporteringen.

Utskottet vill anföra följande med anledning av de nu

berörda motionsyrkandena.

I de synpunkter som framförs i här aktuella motioner om nytt

driftstillstånd för Ringhals 2 är två frågeställningar invävda i

varandra. I motionerna redovisas dels säkerhetsmässiga, dels

energipolitiska argument vad gäller prövningen av nytt

driftstillstånd.

Prövningen av nytt driftstillstånd från säkerhetssynpunkt görs

enligt kärntekniklagen. Underlaget för denna säkerhetsprövning

utförs och tillhandahålls av SKI, och beslut fattas av

regeringen. Från konstitutionell synpunkt är förfarandet i

enlighet med den arbetsfördelning som finns i grundlagen mellan

den lagstiftande och verkställande makten. Den säkerhetsmässiga

prövning som SKI gör och som underställs regeringen för beslut

kan jämställas med ett förvaltningsbeslut av verkställande

karaktär som regeringen konstitutionellt har att utföra under de

lagar som riksdagen har stiftat.

Vad sedan gäller den energipolitiska prövningen huruvida ett

nytt driftstillstånd skall meddelas är det en fråga som måste

bedömas mot bakgrund av dels riksdagens beslut år 1980 om att

kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010, dels de

uttalanden som riksdagen gjorde i samband med 1991 års

energipolitiska överenskommelse. I uppdraget till

Energikommissionen ingår att ta fram underlag för denna

energipolitiska bedömning. Med hänvisning till vad utskottet

tidigare sagt om att riksdagen nu inte bör föregripa

kommissionens ställningstaganden och till vad utskottet i övrigt

har anfört avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i

motionerna 1994/95:N417 (s), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442

(mp).

Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt

I motionerna 1994/95:N452 (mp), 1994/95:N442 (mp) och

1994/95:N441 (mp) framställs ett flertal yrkanden om

kärnkraftverken i Oskarshamn, Ringhals resp. Barsebäck.

År 1997 är det 25 år sedan Oskarshamn 1 togs i drift, påpekas

det i den förstnämnda motionen. Motionärerna erinrar om de

omfattande reparationer -- i det s.k. Fenix-projektet -- som nu

pågår beträffande denna reaktor och menar att Oskarshamn 1, som

stått stilla sedan sommaren 1992, inte skall få återstartas och

att reparationerna skall avbrytas. Motsvarande krav framförs i

ett yrkande i motion 1994/95:N434 (mp). I motion 1994/95:N442

(mp), som tar sikte på kärnkraftverket i Ringhals, hävdas att

lågdosstrålningen inverkar på människans immunförsvar. Vid

Barsebäcksverket är tendensen att incidenterna ökar, anförs det

i motion 1994/95:N441 (mp). SKI måste gå in och skärpa

tillsynen, men den mänskliga faktorn kan det aldrig bortses

från, menar motionärerna. I de två sistnämnda motionerna berörs

också lokaliseringen av kärnkraftverken i Ringhals och

Barsebäck: i båda fallen utpekar motionärerna närheten till ett

tätbefolkat befolkningscentrum -- Göteborg resp.

Malmö/Köpenhamn -- som ett stort säkerhetsproblem, framför allt

från evakueringssynpunkt. Ekonomiska intressen får inte gå före

människors hälsa och miljö, påpekas det. I motion 1994/95:N441

(mp) hävdas också att kärnkraften inte kan försvaras ur

ekonomisk synvinkel: med samhällsekonomiska kalkyler skulle

elpriset ligga avsevärt över dagens nivå. Sammantaget finns i de

nu aktuella motionerna 22 yrkanden med förslag till olika

kritiska uttalanden av riksdagen om driften vid kärnkraftverken

i Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck.

Av den rapport som SKI och SSI avlämnade till regeringen i

november 1994 angående säkerhets- och strålskyddsläget vid de

svenska kärnkraftverken under verksamhetsåret 1993/94 framgår

att Oskarshamn 1 var avställt under hela den perioden för

omfattande kontroller och renovering (projekt Fenix). Vid

föreskriven kontroll i samband med byte av isolering upptäcktes

sprickbildning i ett flertal rör innanför och utanför

reaktortanken. Orsakerna härleddes till främst mindre lämpliga

konstruktionslösningar och tillverkningsmetoder. Radioaktiva

beläggningar i reaktortanken och anslutande rörsystem har kunnat

tvättas bort så effektivt att ingående kontroller och

reparationer kan genomföras inuti tanken utan oacceptabla

stråldoser till berörd personal. Kontrollen av reaktortanken

visar enligt uppgift från OKG AB inte på något anmärkningsvärt.

SKI:s granskning av provningsresultaten är emellertid inte

slutförd. Ansökan om nytt tillstånd kommer att inlämnas till SKI

tidigast i april 1995. Vad gäller storleken på

yrkesexponeringarna framhåller SSI i nämnda rapport att

arbetsinsatserna inom projekt Fenix vid Oskarshamn 1 varit

mycket stora och därmed bidragit till förhöjda kollektivdoser.

Utsläppen från såväl Oskarshamnsverket som övriga kärntekniska

anläggningar har emellertid inte varit högre än vad som kan

betraktas som normalt, menar SSI. Alla hittillsvarande utsläpp i

Sverige från kärnkraftverk har med betryggande marginal legat

under det av SSI fastlagda normalutsläppsvärdet för kärnkraftens

normaldrift, påpekas det i rapporten.

Utskottet vill med anledning av de nu aktuella yrkandena

anföra följande. Tillsynen av kärnkraftsreaktorerna utövas av

SKI och SSI i enlighet med kärntekniklagen. De två myndigheterna

avrapporterar årligen till regeringen om sina iakttagelser och

bedömningar av säkerhetsläget. Den slutsats som myndigheterna

har dragit i sin senaste rapport, och som regeringen har

anslutit sig till, är att en samlad bedömning ger vid handen att

någon anledning inte finns att ompröva riskbilden beträffande

kärnkraftverken. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:N434 (mp), 1994/95:N441 (mp), 1994/95:N442

(mp) och 1994/95:N452 (mp) i här berörda delar.

Förbudet mot vissa förberedande åtgärder

Kärntekniklagen innehåller sedan år 1987 en bestämmelse (6 §)

enligt vilken ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna

kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana

förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en

kärnkraftsreaktor. Förbudets funktion är att motverka att

personer inom en begränsad krets -- ansvariga för kraftföretag

vilka är tänkbara som reaktorinnehavare -- föranstaltar om

resurskrävande förberedande åtgärder i syfte att uppföra en viss

kärnkraftsreaktor.

I motion 1994/95:N436 (m) begärs i första hand att den

aktuella bestämmelsen skall avskaffas, och i andra hand att

straffansvaret vid överträdelse av 6 § skall undanröjas.

Motionären menar att 6 § är onödig eftersom det av lagen (5 §)

framgår att tillstånd att uppföra fler kärnreaktorer inte får

lämnas. Han anför vidare att bestämmelsen riskerar att lägga en

"hämsko" på delar av den energipolitiska debatten. Vidare

erinras i motionen om liknande förslag i utredningsbetänkandet

Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet (SOU 1991:95).

I det nämnda betänkandet föreslogs att 6 § skulle avskaffas

med hänsyn till att bestämmelsen inte kunde anses vara motiverad

av säkerhetsskäl och att den därför i princip inte hör hemma i

kärntekniklagen, vilken är att betrakta som en säkerhetslag.

Huvuddelen av förslagen i utredningsbetänkandet låg till grund

för de ändringar i kärntekniklagen som riksdagen på förslag av

regeringen beslutade om i december 1992 (prop. 1992/93:98, bet.

NU11). Utredningens förslag beträffande 6 § berördes dock inte i

den då aktuella propositionen.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden liknande de

som framförs i nyssnämnda motion. I december 1992 väcktes två

motioner med anledning av den nyss berörda propositionen i vilka

riktades kritik mot förbudet. Utskottet (bet. 1992/93:NU11) fann

inte skäl att i det då aktuella sammanhanget behandla frågan om

6 § och avstyrkte motionerna. I en reservation (nyd) yrkades på

att paragrafen skulle avskaffas. I ett särskilt yttrande

erinrade företrädarna för Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet om att de hade motsatt sig införandet av förbudet

och anförde att förbudet borde avskaffas; de menade emellertid

att frågan borde behandlas i ett annat sammanhang. Riksdagen

följde utskottets förslag och avslog motionerna. Liknande

ställningstaganden gjordes både våren 1993 (bet. 1992/93:NU29)

och våren 1994 (bet. 1993/94:NU17).

Riksdagen bör inte heller nu, menar utskottet, ta något

initiativ i frågan. Med detta avstyrks de aktuella yrkandena i

motion 1994/95:N436 (m).

Export av kärnkraftsteknologi

För export av kärnteknisk utrustning m.m. krävs tillstånd

enligt kärntekniklagen. Närmare föreskrifter finns i

kärnteknikförordningen, som bl.a. innehåller en lista över

utrustning och material som inte får föras ut utan tillstånd. I

partimotionen 1994/95:N432 (v) begärs att riksdagen skall

förbjuda export av kärnkraftsteknologi. Skälet är att kärnvapen

nu avvecklas och skrotas i Europa och att detta arbete enligt

motionärerna bör sammankopplas med avveckling av kärnkraft så

att avvecklings- och destruktionstekniken kan utvecklas.

Utskottet har vid tidigare tillfällen, senast våren 1994 (bet.

1993/94:NU17), behandlat och avstyrkt motsvarande yrkanden.

Härvid har hänvisats till överväganden i en utredning om export

av farliga varor enligt vilka det är etiskt oförsvarligt att

till andra länder exportera produkter som av hänsyn till risken

för allvarlig skada på person eller i miljön inte får användas i

Sverige. Avsteg skulle dock kunna vara motiverade, t.ex. när

mottagarlandet gör andra riskvärderingar än vad som görs här i

landet. Våren 1994 följdes yrkandet upp i en meningsyttring (v),

där det anfördes att en logisk följd av beslutet om avveckling

av kärnkraften måste vara att även export av kärnteknisk

utrustning upphör. Riksdagen instämde i utskottets förslag och

avslog motionen.

Enligt utskottets uppfattning har sakläget i denna fråga

inte förändrats sedan frågan senast behandlades. Utskottet

vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker det

aktuella yrkandet i motion 1994/95:N432 (v).

Besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet

I budgetpropositionen (bil. 15 s. 32) redovisar regeringen

sina överväganden vad gäller den beräknade utgiftsutvecklingen

för bl.a. området kärnsäkerhet t.o.m. år 1998 med anledning av

fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition. För

budgetåren 1997 och 1998 beräknas besparingar på 9 resp. 12

miljoner kronor.

Utskottet har inte något att erinra mot de av regeringen

redovisade besparingarna inom det aktuella området och

tillstyrker sålunda regeringens förslag i denna del.

Statens kärnkraftinspektion

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten

vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning

och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses

i kärntekniklagen. Därutöver handlägger SKI vissa

finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet.

SKI är en avgiftsfinansierad myndighet. Inkomster i form av

avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till

Statens kärnkraftinspektion redovisas på statsbudgetens

inkomstsida. Inkomsterna beräknas till 193 miljoner kronor under

budgetåret 1995/96. Innevarande budgetår väntas

avgiftsinkomsterna uppgå till ca 123 miljoner kronor.

De övergripande målen för SKI är följande:

att hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och

att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande

åtgärder,

att Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska

området uppfylls,

att kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt,

att tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och

utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt

kärnbränsle,

att beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om

kärnteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och

slutförvaring av använt kärnbränsle.

Regeringen anför i budgetpropositionen (bil. 15 s. 37) att

dessa övergripande mål som gällt för perioden 1992/93--1994/95

bör ligga fast och sålunda utsträckas till att omfatta även

budgetåret 1995/96.

Regeringen föreslår anslag dels till förvaltningskostnader på

ca 91,5 miljoner kronor, dels till kärnsäkerhetsforskning på ca

96 miljoner kronor. Vid beräkningen har inräknats en sammanlagd

besparing på 9 miljoner kronor motsvarande 5 % på de två anslag

som myndigheten disponerar.

Utskottet finner regeringens förslag till anslag

välavvägda och tillstyrker dessa.

Vissa internationella frågor

Regeringen föreslår vidare (bil. 15 s. 40) att ca 20 miljoner

kronor skall anvisas till anslaget Visst internationellt

samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från anslaget betalas

kostnader för deltagande i internationellt samarbete på

kärnenergiområdet, såsom medlemsavgift och bidrag till

Internationella Atomenergiorganet (IAEA) samt kostnader i

samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Utskottet tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.

Arbetet med att avveckla och skrota kärnvapen måste

sammankopplas med avvecklingen av kärnkraft, anförs det i

motion 1994/95:N432 (v). Motionärerna anser att IAEA borde

vara en pådrivande kraft i denna strävan. Mot denna bakgrund,

menar motionärerna, bör Sverige ta nya initiativ för att främja

IAEA:s roll på detta område. Även i motion 1994/95:N402 (mp)

ifrågasätts IAEA:s arbete. Motionärerna anser att det är helt

felaktigt och ologiskt att Sverige deltar i IAEA:s verksamhet.

Sverige borde i stället driva frågan att IAEA:s inriktning skall

ändras till att verka för en global avveckling av kärnkraften.

Motsvarande motionsyrkanden behandlades och avslogs av

riksdagen våren 1994. Utskottet (bet. 1993/94:NU17) anförde att

det är av stor vikt att det finns en effektiv internationell

organisation med uppgift att främja säkerheten vid befintliga

kärnkraftverk och motverka spridning av kärnenergi för militära

ändamål. En sådan ensidig inriktning av IAEA:s verksamhet som

hade föreslagits i motionerna skulle, menade utskottet, riskera

att leda till att många länder förlorar intresset för samarbetet

inom IAEA och att därmed den internationella insynen i och

påverkan på medlemsstaternas kärntekniska verksamhet försämras.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och

avstyrker motionerna 1994/95:N432 (v) och 1994/95:N402 (mp) i

här aktuella delar.

I motion 1994/95:N434 (mp) förordas att Sverige skall ta

kraftfulla initiativ för en global avveckling av kärnkraften

och till internationella konventioner när det gäller transporter

av kärnavfall.

Utskottet har tidigare vid olika tillfällen behandlat yrkanden

om att Sverige skall ta särskilda initiativ för att åstadkomma

en internationell avveckling av kärnkraften. Senast under våren

1994 behandlades ett sådant yrkande. Utskottet (bet.

1993/94:NU17) anförde att frågor rörande internationella

förhållanden på kärnenergiområdet lämpligen bör behandlas i

internationella organ och avstyrkte det aktuella

motionsyrkandet. Detta yrkande fick stöd i en meningsyttring (v)

men avslogs av riksdagen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion

1994/95:N434 (mp) såvitt här är i fråga.

Sverige bör erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att

montera ned kärnkraftsreaktorer i Östeuropa, anförs det

vidare i nyssnämnda motion.

En redovisning av svenska insatser för ökad kärnsäkerhet i

Östeuropa görs dels i regeringens proposition 1994/95:160 (s.

65 f.) om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, dels i

regeringens skrivelse 1994/95:167 om det svenska miljöarbetet i

EU. I propositionen beskrivs de svenska insatserna för ökad

kärnsäkerhet och strålskydd, vilka riktas mot Litauen (och

kärnkraftverket Ignalina), Estland, Lettland samt nordvästra

Ryssland och Vitryssland. Av förslag i propositionen framgår att

83 miljoner kronor skall avsättas för dessa insatser. Därutöver

finns medel reserverade för eventuellt fortsatt bidrag till

EBRD:s (European Bank for Reconstruction and Development)

kärnsäkerhetsfond. I skrivelsen (s. 29) beskrivs det svenska

miljöarbetet inom ramen för EU-medlemskapet. EU:s stödinsatser

rörande kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa går via programmet

TACIS (Technical Assistance to the Commonwealth of Independent

States and Georgia) och programmet PHARE (Poland and Hungary Aid

for Restructuring of the Economics). Samordning av

medlemsländernas bilaterala stöd sker genom EU:s och OECD:s

(Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)

samarbetsgrupp G-24. Viktiga svenska frågor, framhålls det i

skrivelsen, är för närvarande säkerhetsinsatser i relation till

omdaning och effektivisering av energisystemen, prioritering av

avfallshantering, miljökrav i anslutning till uranbrytning och

annan verksamhet i kärnbränslecykeln. Propositionen och

skrivelsen behandlas av utrikesutskottet (bet. 1994/95:UU16)

resp. jordbruksutskottet (bet. 1994/95:JoU23).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:N434 (mp) också i här berörd del.

ITER-projektet

Fusionsforskning bedrivs sedan drygt tio år tillbaka vid EU:s

forskningsanläggning JET (Joint European Torus) i

Storbritannien. Vid denna anläggning skall de fysikaliska

förutsättningarna för fusionsenergi kartläggas. Nästa planerade

steg i forskningsprocessen är ITER-projektet (International

Thermonuclear Experimental Reactor), en forskningsanläggning där

de tekniska förutsättningarna kan studeras.

ITER är ett samarbetsprojekt mellan EU, Förenta staterna,

Japan och Ryssland. Nu utförs detaljerade konstruktionsstudier,

och beslut om att bygga ITER kan fattas år 1998. ITER beräknas

kunna tas i drift år 2007, och avveckling skall ske efter år

2025. En viktig del i beslutsprocessen om ITER är

lokaliseringen. I ett tidigare skede planerades för att värdland

och ort skulle utses redan under år 1996. Under hösten 1994 har

planeringen ändrats, och enligt nu gällande urvalsprocess kan

det dröja till år l998 innan förläggningsplats utses. Några

länder, däribland Sverige, har uttryckt sitt preliminära

intresse för att hysa ITER-projektet. Inga konkreta erbjudanden

har dock gjorts.

ITER-projektet tas upp i tre motioner. I motion 1994/95:N427

(s) sägs att ITER-projektet med fördel kan förläggas till

Sverige. Ett neutralt land med högt tekniskt anseende i en unik

miljö borde vara intressant i detta hänseende. Motionärerna

hävdar att Västsverige och särskilt Väröhalvön kan erbjuda alla

de villkor som ställs för att konkurrera om platsen för

ITER-projektets etablering. I motion 1994/95:N407 (m) anförs --

dock utan yrkande i saken -- att Sverige bör vara aktivt inför

avgörandet om lokaliseringen av ITER-projektet.

En motsatt uppfattning framförs i motion 1994/95:N413 (mp).

Med hänsyn till att kärnavfallsfrågan inte är löst vore det

ödesdigert att satsa på detta komplexa och storskaliga projekt

som genererar ytterligare högaktivt avfall, heter det i

motionen. En konsekvensanalys och en miljökonsekvensbeskrivning

borde ha varit ett minimikrav innan klartecken till eventuellt

värdskap för ITER över huvud taget gavs. Motionärerna menar

vidare att i den fortsatta handläggningen av ärendet skall krav

på plan för avfallet och en miljökonsekvensbeskrivning

upprättas. Därefter borde ärendet skickas till riksdagen för

behandling innan ett eventuellt positivt besked kan ges.

Som underlag för ett framtida beslut om huruvida Sverige skall

erbjuda värdskap har ett omfattande utredningsarbete genomförts

för att undersöka de svenska förutsättningarna. Inledande

studier har utförts av Naturvetenskapliga forskningsrådet. Våren

1994 redovisades rapporten Förläggning i Sverige av den

internationella fusionsforskningsanläggningen ITER, som tagits

fram på uppdrag av Utbildningsdepartementet. I detta arbete har

ett stort antal experter deltagit. Tekniska, ekonomiska,

juridiska, miljö- och säkerhetsmässiga aspekter belyses och

möjliga förläggningsorter redovisas i rapporten. På

Utbildningsdepartementets uppdrag har därefter ytterligare

fördjupade studier utförts.

Anläggningskostnaderna för ITER har beräknats till ca 50

miljarder kronor och driftskostnaderna under 20-årsperioden till

ca 40 miljarder kronor. De konkreta ekonomiska krav som kan

komma att ställas på värdlandet är inte specificerade utan

kommer att avgöras i urvalsprocessen. Ett eventuellt erbjudande

om värdskap måste föregås av en analys av vilken nivå på

åtagandet som är rimligt i relation till nyttan och inkomsterna

av projektet.

ITER-projektet är uppenbarligen ett mycket stort och

komplicerat projekt. Värdskapet kan innebära väsentligt antal

nya arbetstillfällen och även spridningseffekter i övrigt i

ekonomin. Enligt utskottets uppfattning måste noggranna

överväganden göras av bl.a. de säkerhetsmässiga, tekniska och

ekonomiska konsekvenser som följer av en lokalisering till

Sverige och den förläggningsort som blir aktualiserad i detta

sammanhang. Beslut om att bygga ITER skall fattas tidigast år

1998, och vid samma tidpunkt beräknas ställning kunna tas till

lokaliseringsort. En eventuell kandidatur måste förenas med

villkor angående tillstånd för en fusionsforskningsanläggning.

Tillstånd skall prövas enligt flera lagar, och en

miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas. Något initiativ av

riksdagen angående ITER-projektet bör inte nu komma i fråga. Med

det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N427 (s) och

1994/95:N413 (mp).

Elmarknadsfrågor

Verksamheten vid Svenska kraftnät

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och

förvaltar sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet

för el, inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.

1990/91:87, bet. NU38). Enligt instruktionen för Svenska

kraftnät har verket bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt

sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt,

driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska

kraftnät skall bedriva sin verksamhet så att den bidrar till att

öka konkurrensen på elmarknaden. Våren 1992 beslutade riksdagen

om ytterligare riktlinjer för verksamheten (prop. 1991/92:133,

bet. NU30). Svenska kraftnät skall enligt beslutet ansvara för

driften av storkraftnätet och det svenska kraftsystemets

övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är vidare från den

1 januari 1995 s.k. systemansvarig myndighet enligt ellagen

(prop. 1993/94:162, bet. NU22). Verkets drift och investeringar

finansieras med inkomster från verksamheten och med upplåning

genom Riksgäldskontoret. Investeringarna påverkar inte

statsbudgeten.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 132) lämnas förslag till

investerings- och finansieringsplan för perioden 1995--1997.

Verkets investeringar under perioden avser storkraftnätet och

viss telekommunikation. För perioden planeras investeringar för

sammanlagt 1 200 miljoner kronor, fördelat på 400 miljoner

kronor under vartdera kalenderår. Kostnaderna för

investeringarna täcks genom egen finansiering. Regeringen

bedömer att det inte finns något behov av nyupplåning i

Riksgäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret

1995/96. Regeringen föreslår dock att Svenska kraftnät, liksom

tidigare, får ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram

om 100 miljoner kronor. Vidare begärs tre bemyndiganden i

propositionen. Det första förslaget är att nuvarande ram om 175

miljoner kronor intill vilken regeringen är bemyndigad att

teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar

statens aktier skall gälla även för budgetåret 1995/96. Också

nuvarande bemyndigande till regeringen att inom en ram om 135

miljoner kronor besluta i frågor om förvärv av aktier eller

bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde

föreslås -- för det andra -- gälla för nästa budgetår. Enligt

det tredje förslaget skall regeringen bemyndigas att ge Svenska

kraftnät rätt att inom den ram om högst 10 miljoner kronor som

gäller för förvärv och avyttring av aktier även bilda bolag.

De nu redovisade förslagen tillstyrks av utskottet.

Vattenfall AB

Omstrukturering av Vattenfall AB

För att minska maktkoncentrationen och få en mer funktionell

organisation av elmarknaden bör Vattenfall AB omstruktureras och

delvis avyttras, anförs det i motion 1994/95:N405 (mp).

Motionärerna menar att Vattenfalls ambitioner att lägga under

sig allt större områden av svensk energimarknad leder till en

maktkoncentration som gör politiska initiativ svårgenomförbara

och försvagar den demokratiska kontrollen. I framtiden borde

statens verksamhet inom elenergiområdet bedrivas på följande

sätt: vattenkraftverk och fossila värmekraftverk säljs till

landstingen, medan kärnkraftverken samordnas i ett separat

affärsverk under Näringsdepartementet; detaljdistribution och

fjärrvärmeverksamhet säljs ut till lokala distributörer, t.ex.

kommunala energiverk; projekterings- och entreprenadverksamheten

inom Vattenfall ombildas till ett separat aktiebolag som får

konkurrera med andra entreprenadföretag på marknaden. De medel

som skulle tillföras staten på detta sätt bör enligt

motionärerna användas för investeringar i miljövänlig och

energisnål teknik inom energi- och kommunikationsområdena. Med

sådana "gröna" investeringar kan, menar motionärerna,

tiotusentals arbetstillfällen skapas inom området förnybar

energi: anordningar för biobränslen, vindkraftverk,

biogasanläggningar, solfångare etc. Regeringen bör, fortsätter

motionärerna, tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta

detaljförslag som kan föreläggas riksdagen för beslut under

innevarande riksmöte och för genomförande senast den 1 juli

1996.

Frågan om statens ägande i Vattenfall AB berörs också i motion

1994/95:N298 (m) med ett allmänt yrkande om försäljning av

statliga företag. Utskottet kommer att behandla detta och andra

yrkanden om statliga företag under hösten 1995 i anslutning till

behandlingen av förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 47)

om förvaltningen av företag med statligt ägande.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte nu vidta

några åtgärder med anledning av motion 1994/95:N405 (mp).

Sålunda avstyrks ifrågavarande yrkanden i denna motion.

Täckande av eventuella förluster, m.m.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 45) föreslår regeringen ett

formellt förslagsanslag om 1 000 kr för täckande av

eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks

borgensförbindelser, m.m. Anslaget inrättades i samband med

riksdagens beslut våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. NU38) om

bolagisering av Statens vattenfallsverk från årsskiftet 1991/92.

Över anslaget bestrids också utgifter i form av eventuella

kreditförluster som kan uppstå för att fullgöra Vattenfall AB:s

skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån och som har

upptagits eller övertagits av bolaget från Statens

vattenfallsverk. I denna del ingår också det bemyndigande som

regeringen, med stöd av riksdagens beslut, gett till

Riksgäldskontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram

om 5 miljarder kronor som skall kunna utnyttjas för kortfristiga

ändamål.

Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motion 1994/95:N411 (mp) begärs att en översyn skall göras

av regelsystemet för statens borgensåtagande inom

energiområdet. Syftet med en sådan översyn skulle vara att

skapa ett garantisystem som stimulerar utvecklingen av

alternativa energikällor. Dessutom, anför motionärerna, bör

riksdagen återta delegationen att teckna avtal och kontrakt på

energiområdet som nu ligger hos Vattenfall och skyndsamt

återkomma med förslag om delegering till myndighet, departement

eller motsvarande som har en oberoende ställning i förhållande

till energibranschen.

Som tidigare nämnts beslutade riksdagen våren 1991 att

överföra huvuddelen av verksamheten i dåvarande Statens

vattenfallsverk till ett aktiebolag, Vattenfall AB, och att

avskilja verksamheten i storkraftnätet till en särskild

organisation (prop. 1990/91:87, bet. NU38). Den 1 januari 1992

påbörjade Vattenfall AB sin verksamhet. Samtidigt inrättades

Affärsverket svenska kraftnät som driver och förvaltar

storkraftnätet.

Det viktigaste motivet för att föra över huvuddelen av

Vattenfalls verksamhet från affärsverk till bolag var att

effektivisera förvaltningen av statens kapital. Målet var,

anfördes det i den aktuella propositionen, att få till stånd en

ökad avkastningsförmåga inom ramen för oförändrade eller lägre

reala elpriser och en fortsatt trygg elförsörjning. Staten

skulle utöva såväl insyn i som styrning av företaget genom

styrelse och bolagsstämma. Vidare underströks att Vattenfall som

aktiebolag har en lagstadgad skyldighet att lämna en omfattande

rapportering i form av årsredovisning och delårsrapporter.

Aktiebolaget kunde också bli anmodat av ägaren att lämna

ytterligare information om sin verksamhet. Staten kunde också

påverka verksamhetens inriktning genom att föra in särskilda

föreskrifter för den fortsatta verksamheten i bolagsordningen.

Överlåtelsen reglerades i ett avtal mellan staten och

Vattenfall AB hösten 1991. I avtalet preciserades vilka

tillgångar, skulder samt rättigheter och åtaganden som skulle

överföras till Vattenfall AB. Bland annat reglerades i avtalet

övergångsperioden för Vattenfall AB:s borgensförbindelser,

riksgäldsupplåning och statslån. Övergångsperioden för

borgensförbindelserna kunde beräknas till ca tolv år; de

utestående lånen vilka borgensförbindelserna avsåg skulle vara

helt nedamorterade år 2004. För närvarande uppgår de utestående

garantibeloppen till ca 4 miljarder kronor. För riksgäldslånen

gäller en femårig övergångsperiod (1992--1996) och för

statslånen beräknades övergångsperioden till ca sju år (fram

till år 1999).

Före bolagiseringen hade regeringen ett bemyndigande från

riksdagen att teckna borgen till bolag i vilka Vattenfall

förvaltade statens aktier intill sammanlagt ca 13,6 miljarder

kronor. Bolagens behov av medel för investeringar täcktes genom

lån över kapitalmarknaden. Tecknad borgen uppgick per den 31

december 1989 till ca 12,9 miljarder kronor. I proposition

1990/91:87 föreslogs en utvidgning av ramen för

borgensförbindelser med 2 miljarder kronor upp till sammanlagt

15,6 miljarder kronor. Vid överlåtelsetidpunkten i december 1991

uppgick de utestående borgensförbindelserna till ca 8 miljarder

kronor. Borgensförbindelserna avsåg lån som 6 produktionsbolag,

17 distributionsbolag, 10 värmebolag och 4 övriga bolag hade

ingått. Några nya förbindelser för vilka staten måste ikläda sig

borgensansvar fick inte träffas efter den 1 januari 1992. Enligt

förslag i propositionen ansvarar staten under övergångsperioden

för de ingångna borgensåtagandena. Om borgensåtagandet behöver

infrias har staten rätt att kräva det nya bolaget på ersättning.

Dessa frågor reglerades i det särskilda avtalet mellan staten

och bolaget. För täckande av eventuella förluster uppförs det

tidigare nämnda förslagsanslaget om 1 000 kr på statsbudgeten.

Detta formella anslag skall också kunna utnyttjas i det fall

som kreditförluster uppstår på de s.k. riksgäldslånen. Av

proposition 1990/91:87 framgick att Vattenfalls

dittillsvarande behov av medel för investeringar och

rörelsekapital täcktes dels genom egen finansiering, dels genom

lån från Riksgäldskontoret. Efter omvandlingen till aktiebolag

sker den långsiktiga upplåningen i princip på den öppna

kreditmarknaden. Utlåning från Riksgäldskontoret till andra än

affärsverk och statliga myndigheter kräver riksdagens

godkännande. Beslutet innebar, som nämnts, att en femårig

övergångsperiod (1992--1996) skulle tillämpas på både befintliga

och nya riksgäldslån. Under denna period skulle de redan tagna

riksgäldslånen stå kvar. Dessa uppgick hösten 1991 till ca 3

miljarder kronor. Men bolaget skulle också tillåtas att ta upp

nya lån för kortfristiga ändamål i Riksgäldskontoret inom en ram

om högst 5 miljarder kronor och inom den angivna tidsperioden.

Efter femårsperioden skall riksgäldslånen vara återbetalda.

Det s.k. statskapitalet för investeringsändamål, som tidigare

anvisades till Vattenfallsverket över statsbudgeten, omvandlades

år 1988 -- i samband med riksdagens beslut om en ny ekonomisk

styrning av affärsverket (prop. 1987/88:87, bet. NU41) -- till

statslån. Dessa lån uppgick våren 1991 till ca 17,5

miljarder kronor. I proposition 1990/91:87 föreslogs att

statslånen skulle omvandlas till ett lån genom

Riksgäldskontoret. I avtalet mellan staten och det nya bolaget

regleras bl.a. räntenivåer och amorteringstid. Lånet uppgår för

närvarande till ca 9,4 miljarder kronor och kommer att vara

nedamorterat år 1999. Det formella anslaget på 1 000 kr står

även till förfogande för den händelse att kreditförluster

uppstår.

Utskottet finner det efter denna genomgång inte befogat

med en omprövning av regelsystemet för statens borgensåtagande i

Vattenfall AB. De åtaganden som staten iklätt sig avser i

huvudsak borgensåtaganden före år 1992, och dessa lån kommer att

vara helt avskrivna år 2004. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker utskottet motion 1994/95:N411 (mp).

Vattenkraftverk

Frågor om vattenkraftverk tas upp i tre motioner. I motion

1994/95:N439 (s) hävdas att ett stort antal vattenkraftverk i

landet kommer att vara relativt ålderstigna vid den beslutade

tidpunkten för kärnkraftens avveckling -- år 2010 -- om inga

åtgärder vidtas. Motionärerna menar att såväl effekten som

energiuttaget kan höjas om ombyggnader av vattenvägar och utbyte

av maskiner görs. Med hänsyn till avvecklingen av kärnkraften är

det enligt motionärerna nu motiverat med en upprustningsplan för

vattenkraften som en del i en långsiktig energiplanering. I en

sådan borde också ingå en ökad effektivisering av all

elanvändning.

Också i motion 1994/95:N409 (s) pläderas för en renovering --

och även viss nybyggnad -- av vattenkraftverk. Motionärerna vill

att regeringen tar initiativ till att det i samråd med

kraftproducenterna upprättas en plan för renoveringar,

ombyggnader och viss nybyggnation av vattenkraftverken.

Ett uttalande av riksdagen om att vattenkraften skall användas

effektivt genom de redan utbyggda kraftverken begärs i motion

1994/95:N434 (mp). Motionärerna understryker att de ser

vattenkraften som färdigutbyggd.

Den befintliga vattenkraften svarar under ett normalår för ca

63,5 TWh. Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick, som

redan nämnts, till ca 73 TWh, vilket är den högsta produktionen

någonsin. I NUTEK:s Energirapport 1994 sägs att det finns en

teoretisk potential för nybyggnad om ca 130 TWh och en ekonomisk

utbyggnadspotential på ca 27 TWh. Emellertid finns större delen

av potentialen inom områden som är skyddade från

vattenkraftsutbyggnad genom den s.k. naturresurslagen (1987:12).

På förslag av regeringen fattade riksdagen beslut våren 1993

(prop. 1992/93:80, bet. BoU7) om skyddande av ytterligare älvar

och älvsträckor. I augusti 1994 erhöll Vattendragsutredningen (M

1993:12) tilläggsdirektiv (dir. 1994:106) om att utredningen bör

utarbeta ett program för kartläggning av vilka ytterligare

vattenområden och älvsträckor som bör skyddas mot

vattenkraftsutbyggnad. Utredningen skall inom kort avlämna sitt

slutbetänkande.

Utbyggnad av små vattenkraftverk, effektiviseringar och

förnyelse i äldre kraftanläggningar kan enligt NUTEK:s bedömning

ge ett tillskott på ca 0,4 TWh till år 2005. Den större delen

härav avser effektiviseringar och förnyelse. Enligt uppgift

bedömer kraftindustrin att investeringar i förnyelse och

modernisering av vattenkraftverk uppgår till ca 5 miljarder

kronor fram till år 2005. I detta sammanhang är syftet främst

att upprätthålla den tekniska nivån och inte att utvinna mer

kraft. I dagsläget görs bedömningen att det är svårt att få

ekonomisk lönsamhet i utbyggnad av ny kraft i dessa

vattenkraftverk.

Utskottet vill i denna fråga anföra följande.

Vattenkraften svarar för en stor del av den svenska

elproduktionen. En omfattande utbyggnad av vattenkraften är inte

möjlig mot bakgrund av skyddet för vidare vattenkraftsutbyggnad.

Investeringar för renoveringar och viss utbyggnad av befintliga

anläggningar kan också leda till miljöstörningar i strid med

naturvårds- och miljöintressen. Emellertid kan konstateras att

investeringsvolymen fram till år 2005 för förnyelse och

modernisering enligt uppgift uppgår till ca 5 miljarder kronor.

Även om dessa investeringar främst syftar till att upprätthålla

den tekniska nivån är det, menar utskottet, angeläget att de

resurser som på detta sätt satsas också kan leda till att

verkningsgraden och produktiviteten i anläggningarna ökar. Det

är vidare viktigt att förnyelse och modernisering sker i sådan

takt att kompetensen bibehålls i aktuell industri. Något skäl

för initiativ av riksdagen i den nu aktuella frågan är enligt

utskottets uppfattning inte erforderligt. Härav följer att

riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:N409 (s), 1994/95:N439

(s) och 1994/95:N434 (mp), den sistnämnda i här berörd del.

Forskning inom energiområdet

Energiforskning

Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för

energiforskningen för budgetåren 1993/94--1995/96 (prop.

1992/93:170, bet. NU30). I budgetpropositionen (bil. 13 s. 145)

anför regeringen att dessa riktlinjer i stort sett bör ligga

fast för budgetåret 1995/96. Av statsfinansiella skäl krävs dock

besparingar även på energiforskningens område, anser regeringen

och föreslår ett anslag för nästa budgetår på ca 310 miljoner

kronor. Enligt regeringen bör Programrådet vid Studsvik, som är

ett av de ansvariga organen för energiforskningsprogrammet,

läggas ned vid utgången av innevarande budgetår. De medel som

rådet disponerar föreslås bli överförda till NUTEK och användas

för främst tillämpade forsknings- och utvecklingsinsatser på

energiområdet.

Regeringen vill vidare, i enlighet med tidigare beslut, ha

riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta

på sig ekonomiska förpliktelser under kommande budgetår i

samband med stöd till forskning och utveckling inom

energiområdet. För budgetåren 1997--2000 föreslås ramar på 110,

70, 50 resp. 30 miljoner kronor.

De nu behandlade förslagen tillstyrks av utskottet.

Utskottet utgår samtidigt från att NUTEK ger den berörda

forskningen vid Studsvik möjlighet att under en viss

övergångsperiod finna även andra finansiärer.

Bioenergiforskning m.m.

Inom bioenergiforskningsområdet bedriver NUTEK programmen

Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi,

Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol,

Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småskalig förbränning av

biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till stånd

genom att riksdagen våren 1993 i särskild ordning anvisade 25

miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:179, bet.

NU28). Avsikten var att dessa program skulle pågå t.o.m.

budgetåret 1995/96. Från anslaget till bioenergiforskning

har vidare medel utbetalats till Programrådet vid Studsvik för

forskning om förgasning och förbränning.

Enligt regeringen bör nu den särskilda finansieringen av

programmet Småskalig förbränning av biobränslen upphöra. Det

skall ankomma på NUTEK att avsluta programmet vid lämplig

tidpunkt och inom ramen för det befintliga anslaget. Med

hänvisning till det tidigare nämnda förslaget om att

Programrådet vid Studsvik skall läggas ned föreslås vidare att

anslagsposten för forskning om förgasning och förbränning

överförs till NUTEK:s disposition. Regeringens överväganden

beträffande bioenergiforskningen utmynnar, efter hänsyn även

till sparkraven på statlig konsumtion, i ett förslag om att ca

89 miljoner kronor skall upptas på anslaget för nästa budgetår.

Även i fråga om denna forskning begärs att regeringen skall

bemyndigas att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i

samband med stöd till den berörda forskningen. För budgetåren

1997--2001 föreslås ramar på 35, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner

kronor.

I två motioner avvisas regeringens förslag om att programmet

för småskalig förbränning av biobränslen skall upphöra. Det är

mycket viktigt att programmet får drivas vidare under nästa

budgetår så att insatserna får genomslag också hos kommersiella

tillverkare av mindre vedkaminer, anförs det i motion

1994/95:N435 (mp). För att finansiera detta föreslår

motionärerna att 10 miljoner kronor avsätts från anslaget till

energiforskning.

I motion 1994/95:N449 (kds) framhålls att utvecklingen av

tekniker för förgasning och förbränning av biobränslen kan komma

att utgöra en avgörande faktor för möjligheterna till

omställning av energisystemet och därmed en

kärnkraftsavveckling. Därför borde det aktuella programmet få

pågå även under budgetåret 1995/96.

Utskottet vill erinra om att syftet med det aktuella

programmet har varit att av miljöskäl utveckla

förbränningstekniken för mindre anläggningar för biobränslen,

dvs. mindre panncentraler och vedpannor. Programmet har sålunda

haft begränsad relevans för omställningen av energisystemet.

Anslagsmedlen för forskning om förgasning och förbränning

används däremot till grundforskning om både storskalig och

småskalig teknik för omvandling av biobränslen till värme och

el. Dessa medel kommer enligt regeringens förslag att överföras

till NUTEK.

Med det sagda avstyrks de här berörda yrkandena i motionerna

1994/95:N435 (mp) och 1994/95:N449 (kds). Förslagen i

budgetpropositionen om anslag och bemyndigande avseende

bioenergiforskningen tillstyrks av utskottet.

Motion 1994/95:N435 (mp) innehåller också ett yrkande med

begäran om ett särskilt investeringsbidrag för övergång till

nya vedpannor. Dålig förbränning i mindre vedpannor är ett

miljö- och hälsoproblem som inte tidigare har uppmärksammats,

hävdas det i motionen. För att stimulera till investeringar i

miljögodkända vedpannor med s.k. ackumulatortankar föreslår

motionärerna -- dock utan förslag till finansiering -- att det

skall införas ett särskilt bidrag om 35 % av

investeringskostnaden.

Statens naturvårdsverk och NUTEK har på regeringens uppdrag

utrett förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten

vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande

anläggningar. De två myndigheterna har i en rapport till

regeringen i december 1993 föreslagit olika åtgärder --

beträffande både gamla och nya anläggningar -- för att begränsa

utsläppen. Rapporten bereds för närvarande inom

regeringskansliet, och förslag på området kan enligt uppgift

komma att tillställas riksdagen senare under våren 1995.

Riksdagen torde sålunda inom kort få anledning att återkomma

till denna fråga. Med det sagda avstyrker utskottet motion

1994/95:N435 (mp) i här behandlad del.

Utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m.

I två motioner uppmärksammas forskning för utveckling av

inhemskt framställda bränslen, främst etanol.

Ett uttalande av riksdagen om möjligheter att utvinna etanol

ur skogsråvara begärs i motion 1994/95:N269 (s). Motionärerna

gläder sig åt att det särskilda programmet för utveckling av ny

teknik för etanolframställning skall fortgå även under nästa

budgetår enligt regeringens förslag. Emellertid är de bekymrade

över att programmet ges minskade resurser inom ramen för

anslaget till bioenergiforskning och menar att det i stället bör

ges en ökad prioritet.

Motion 1994/95:Sk683 (c), med rubriken Beskattningen av

drivmedel från förnybara energikällor, innehåller också ett

yrkande om den tekniska utvecklingen av biodrivmedel. Den

nuvarande inhemska produktionen av sådana drivmedel sker i små

och orationella anläggningar, framhåller motionärerna. De menar

att det nu krävs en teknisk utveckling och industriellt anpassad

produktion av olika biodrivmedel -- t.ex. etanol -- för att

deras långsiktiga konkurrenskraft skall kunna bedömas.

Statligt stöd till forskning och utveckling avseende etanol

lämnas på olika sätt. Från anslaget till bioenergiforskning

utgår stöd -- via anslagsposten Energirelaterad

transportforskning -- till forskning om ny processteknik för

etanolframställning ur cellulosahaltiga råvaror. Från

Energiteknikfonden har under en treårsperiod utbetalats bidrag

om 6 miljoner kronor till ett kollektivforskningsprogram med

Stiftelsen Svensk etanolutveckling. Syftet med detta program har

varit att utveckla tekniken för framställning av etanol ur

cellulosahaltiga råvaror.

Förutom dessa stöd beslutade riksdagen, som redan nämnts,

våren 1993 (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om stöd till

ett ytterligare program för utveckling av ny teknik för

etanolframställning -- programmet Etanolutveckling. Till detta

program, som hanteras av NUTEK, har avsatts 15 miljoner kronor

per år under en treårsperiod. I programmet skall de nya

teknikerna för samtliga processteg studeras i ett sammanhang och

i en större skala än vad som gjorts i tidigare försök. Från

programmet utgår stöd till främst laboratorieutrustning och

pilotanläggningar för framställning av etanol ur

cellulosahaltiga råvaror.

I anslutning till beslutet om detta stöd betonade riksdagen

dessutom i ett uttalande till regeringen, med anledning av

motioner i frågan och på förslag av utskottet (bet.

1992/93:NU28), det angelägna i att takten ökas när det gäller

att inleda etanolproduktion i större skala.

I december 1993 beslutade vidare regeringen att medel som har

avsatts för utveckling av ny teknik för elproduktion med

biobränsle (se mer i det följande) också skall kunna disponeras

för stöd till demonstrationsanläggningar för tillverkning av

etanol ur cellulosarika råvaror.

Som framgår av den lämnade redovisningen stöder staten på

olika sätt forskning och utveckling kring etanolproduktion. Med

hänvisning härtill och till riksdagens uttalande i frågan våren

1993 avstyrker utskottet de två här aktuella motionerna i

berörda delar.

Vätgas

Ökade insatser för att stimulera utvecklingen på vätgasområdet

föreslås i tre motioner.

I motion 1994/95:N425 (v) framhålls att länder som Tyskland

och Schweiz bedriver omfattande utvecklingsarbete beträffande

vätgastekniken och att Sverige ligger långt efter i detta

hänseende. Regeringen bör enligt motionärerna utarbeta förslag

som främjar vätgasanvändningen för fordonsdrift.

I framtidens energisystem kan vätgas bli värdefull som

energibärare, anförs det i motion 1994/95:N434 (mp). Olika

energislag såsom vattenkraft, biomassa, sol- eller vindkraft kan

omvandlas till vätgas, som därefter kan lagras, påpekas det.

Valet av energibärare till framtidens transportmedel kommer att

ha stor betydelse för hela samhället, framhåller motionärerna

och föreslår två uttalanden av riksdagen i nu nämnda frågor.

Vätgas är det renaste av alla brännbara bränslen och ett

mycket attraktivt drivmedel för personbilar, sägs det i motion

1994/95:N237 (mp). Motionärerna efterlyser åtgärder för att

främja forskningen och utvecklingen på området, främst avseende

produktion och distribution av vätgas. Motionen innehåller

vidare två yrkanden, som behandlas av skatteutskottet (bet.

1994/95:SkU28), om beskattningen av vätgas resp.

klassificeringen av bilar drivna på vätgas. Slutligen begärs att

riksdagen skall uttala sig för inrättande av ett eller flera

samarbetsprojekt med u-länder rörande vätgas. Mot bakgrund av

att vätgas kan tillverkas med solen som energikälla kan u-länder

med riklig tillgång på sol ges möjligheter till exportinkomster,

framhåller motionärerna. Sverige borde därför samarbeta med ett

eller flera u-länder rörande vätgasproduktion.

Från energiforskningsprogrammet utgår visst stöd till främst

grundforskningsinsatser avseende vätgas. Vidare medverkar

Sverige aktivt i internationella samarbetsprojekt på

vätgasområdet.

Våren 1993 beslutade riksdagen om olika åtgärder mot

klimatpåverkan. Bland dessa åtgärder ingick ett stöd om 15

miljoner kronor till utveckling och teknikupphandling av

miljöanpassade fordon och drivmedel (prop. 1992/93:179, bet.

NU28). Ytterligare 15 miljoner kronor har ställts till

förfogande för detta ändamål genom beslut våren 1994 (prop.

1993/95:100 bil. 13, bet. NU17). Medlen har tillförts

Energiteknikfonden, och stöd kan utgå från dessa medel till

projekt som kan leda till användning av vätgas för fordonsdrift.

Riksdagen har tidigare vid olika tillfällen behandlat motioner

med krav på ökade insatser för att stimulera utvecklingen på

vätgasområdet. Våren 1989 anförde utskottet (bet. 1988/89:NU25)

att vätgasen på lång sikt kan komma att spela en viktig roll i

energiförsörjningen. En kombination av solen som energikälla och

-- via elektrolys -- vätgas som energibärare ter sig, fortsatte

utskottet, mycket tilltalande från såväl miljö- som

energisynpunkt. Med hänsyn bl.a. till forskningsinsatserna på

området fann utskottet inte anledning till någon åtgärd av

riksdagen i saken. Motionerna följdes upp i en reservation (fp,

c, vpk). Där begärdes att en utredning skulle tillsättas med

uppgift att kartlägga behovet av ytterligare stödinsatser på

området. Riksdagen följde utskottet. Liknande ställningstaganden

gjordes våren 1990, då motioner i frågan senast behandlades i

riksdagen (bet. 1989/90:NU40, res. c, vpk, mp).

Enligt utskottets mening bör inte heller de nu aktuella

motionerna föranleda något initiativ av riksdagen beträffande

utvecklingen på vätgasområdet. Utskottet hänvisar till de medel

som avsatts till stöd till utveckling och teknikupphandling av

miljöanpassade fordon och drivmedel. De nu berörda yrkandena i

motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:N237 (mp) och 1994/95:N434

(mp) avstyrks sålunda.

Vissa regionala frågor

Motion 1994/95:N429 (s) tar sikte på etablering av en

biogaskombianläggning i Borås. Tekniken för förgasning av

biobränslen är i vissa avseenden ny, men den har under många år

utvecklats hos både leverantörer och användare, påpekar

motionärerna. De framhåller att en förstudie har visat på att

förutsättningarna för att installera en biogaskombianläggning i

Borås kommun är mycket goda och menar att det nu är hög tid att

påbörja detta projekt.

Med utgångspunkt i ett delbetänkande (SOU 1991:93) från

Biobränslekommissionen beslutade riksdagen våren 1992, på

regeringens förslag, att 625 miljoner kronor skulle avsättas för

utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle (prop.

1991/92:97, bet. NU25). Medlen, det s.k. Fabelstödet, fördelas

av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen och

skall enligt riktlinjerna fördelas till ett mindre antal

projekt.

Frågor om stöd till enskilda anläggningar är inte upp till

riksdagen att pröva. Utskottet avstyrker därför motion

1994/95:N429 (s).

Förslag om etablering av ett energicentrum i Norduppland

för utveckling av miljö- och energiteknik efterlyses i motion

1994/95:N448 (v). Ett första steg i en sammanhållen strategi för

alternativ energiproduktion bör vara att satsa på breda

forsknings- och utvecklingsinsatser inom en region, anför

motionären. Hon anser att behovet av regionalpolitiska insatser

men också närheten till universitet och relevant

energiproduktion motiverar lokalisering av en sådan verksamhet

till Norduppland.

Riksdagen har vid flera tillfällen -- senast våren 1992 (bet.

1991/92:NU25) -- på förslag av utskottet avslagit motioner av

motsvarande innebörd som den nu aktuella. Utskottet har anfört

att det närmast är en angelägenhet för respektive lokala

intressenter att ta det initiativ som erfordras för att

förslaget skall bli prövat.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker den nu

berörda motionen.

Utveckling och introduktion av ny energiteknik

Inledning

Från anslaget Insatser för ny energiteknik (E 7) utgår medel

för stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk och

solvärmeanläggningar. Vidare överförs medel till

Energiteknikfonden. För nästa budgetår föreslår regeringen att

även medel för stöd till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion

skall anvisas under nämnda anslag. Under budgetåren

1992/93--1994/95 har medel för detta stöd anslagits under

Jordbruksdepartementets huvudtitel.

Utskottet behandlar i följande avsnitt motioner om stöden till

kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraft och solvärme och

därefter frågan om anslagets totala storlek.

Kraftvärmeproduktion med biobränslen

I samband med riksdagens energipolitiska beslut våren 1991

beslutades, som tidigare framhållits, även om ett stöd för

främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion. Bidrag

utgår för att främja investeringar i anläggningar för sådan

kraftvärmeproduktion men också för ombyggnad av befintliga

värmeverk resp. fossilbränslebaserade kraftvärmeverk till

anläggningar för kraftproduktion med biobränsle. För stödet

avsattes 1 000 miljoner kronor under en femårsperiod. Våren

1993 beslutades (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om en

förlängning av stödperioden till sex år inom en oförändrad

medelsram. Vidare fattades beslut om att stöd också skall kunna

lämnas till anläggningar där det huvudsakliga bränslet består av

vissa sorterade avfallsfraktioner. Medel till stödet anvisas i

form av årliga anslag på 200 miljoner kronor. I enlighet härmed

föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 143) att 200

miljoner kronor skall avsättas för nästa budgetår.

Stödet administreras av NUTEK. Enligt uppgift har NUTEK

beviljat bidrag till 48 projekt med en total tillkommande

elproduktion från biobränslen på ca 1,6 TWh. Dessa beslut

innebär att den totala ramen på 1 000 miljoner kronor nu har

tagits i anspråk eller intecknats.

I motion 1994/95:N425 (v) föreslås att 200 miljoner kronor

utöver regeringens förslag, eller totalt 400 miljoner kronor,

skall avsättas under det aktuella anslaget för att främja en

ökad användning av biobränslen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen för nästa budgetår

avsätta 200 miljoner kronor till det nu aktuella stödet i

enlighet med tidigare beslut. Som redovisats inledningsvis skall

Energikommissionen granska stöden inom biobränsleområdet och

bl.a. bedöma deras påverkan på teknikutvecklingen och

stödformernas effektivitet. Av det sagda följer att det berörda

yrkandet i motion 1994/95:N425 (v) avstyrks av utskottet.

Vindkraft

För stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk

avsatte riksdagen genom det energipolitiska beslutet våren 1991

250 miljoner kronor för en femårsperiod eller 50 miljoner kronor

per år. Från början utgick ett bidrag på 25 % av

investeringskostnaden, men sedan den 1 januari 1993 är stödnivån

35 %. Enligt riktlinjerna för stödet lämnas bidrag till

anläggningar med en eleffekt på minst 60 kW.

I enlighet med vad som gäller för innevarande budgetår

föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) att 5 miljoner

kronor -- av de avsatta medlen för investeringsprogrammet --

skall tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser

avseende vindkraft. Till investeringsstödet skall sålunda 45

miljoner kronor anslås enligt regeringens förslag.

I motion 1994/95:N437 (m) begärs att subventionerna till

vindkraftsutbyggnaden skall reduceras. Motionären menar dels att

vindkraften saknar betydelse för den framtida

energiförsörjningen, dels att subventionerna till vindkraften

"sätter alla sunda marknadsprinciper ur spel". Med hänsyn

härtill och mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser hon

att stödnivån bör minskas och vara högst 10 %.

En motsatt inställning till vindkraftens möjligheter kommer

till uttryck i flera motioner. Vindkraftens stora fördelar är

att den är förnybar och att den har ringa effekt på miljön,

anförs det i motion 1994/95:N425 (v). Där yrkas på att riksdagen

hos regeringen skall begära förslag som främjar en utökning av

vindkraften. Motionärerna menar bl.a. att investeringsbidrag

också skall lämnas till små vindkraftsanläggningar.

Liknande yrkanden om att bidrag skall utgå även till

vindkraftverk som producerar mindre än 60 kW finns i motionerna

1994/95:N404 (m) och 1994/95:N421 (c). I den sistnämnda motionen

anförs att det nu finns skäl att ompröva gränsen om 60 kW;

motionärerna föreslår att bidrag skall kunna utgå till

anläggningar med en effekt på minst 15 kW -- under förutsättning

att anläggningarna uppfyller krav på kvalitet, livslängd och

säkerhet.

Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del i

ett kretsloppssamhälle, anför motionärerna bakom motion

1994/95:N434 (mp). De framhåller att vinden är en miljövänlig

energiresurs med stor potential.

I motionerna 1994/95:N443 (c, kds) och 1994/95:A416 (c)

föreslår riksdagsledamöter från Kalmar län att en myndighet för

vindkraftsfrågor skall inrättas och lokaliseras till nämnda län.

Med en sådan myndighet i denna region -- där enligt motionärerna

en betydande del av vindkraftsutbyggnaden kommer att ske --

skulle ett mer effektivt statligt organ för främjande av

vindkraften skapas.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning för

riksdagen att ta initiativ till inrättande av en

vindkraftsmyndighet, än mindre ta ställning till

lokaliseringen av en sådan myndighet. De nu berörda yrkandena i

motionerna 1994/95:N443 (c, kds) och 1994/95:A416 (c) avstyrks

alltså.

Beträffande övriga motionsyrkanden om utvecklingen av

vindkraft vill utskottet anföra följande.

Riksdagen bör, enligt utskottets uppfattning, avsätta medel

för stöd till vindkraften i enlighet med regeringens förslag i

budgetpropositionen. Någon omprövning av riktlinjerna för

investeringsstödet för den avslutande stödperioden bör inte

komma i fråga. Som tidigare nämnts ingår det i

Energikommissionens uppdrag att analysera resultaten av de olika

energipolitiska programmen. Med det sagda avstyrks motionerna

1994/95:N404 (m), 1994/95:N437 (m), 1994/95:N421 (c),

1994/95:N425 (v) och 1994/95:N434 (mp) i aktuella delar.

Solvärme

I samband med energiöverenskommelsen beslutades också, som

redan nämnts, om ett femårigt stöd till investeringar i

solvärmeanläggningar inom en total ram på 50 miljoner kronor.

Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån till 35 % av

investeringskostnaden, från att tidigare ha legat på 25 %. Den

1 juli 1994 återgick nivån till 25 %. Under budgetåren

1992/93--1994/95 har också särskilda medel utöver den avsatta

ramen om 10 miljoner kronor per år anvisats.

Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder och NUTEK

för stöd till solvärmeanläggningar inom andra

användningsområden, dvs. där mer storskalig solvärmeteknik är

aktuell. Intresset för det senare stödet har varit litet, och

riksdagen beslutade därför våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil.

13, bet. NU28) att ytterligare medel för stöd till investeringar

i storskalig solvärmeteknik inte skulle anvisas. Dessa medel har

i stället överförts till Energiteknikfonden för

utvecklingsinsatser avseende sådan solvärmeteknik.

För nästa budgetår bör enligt regeringens förslag i

budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) 5 miljoner kronor vardera

avsättas till stöd till investeringar i solvärmeanläggningar

resp. till utvecklingsinsatser avseende storskalig

solvärmeteknik.

Ett uttalande av riksdagen om solvärmens miljöfördelar och om

vikten av investeringsbidrag till solvärmeanläggningar

efterlyses i motion 1994/95:N421 (c).

Krav på att riksdagen skall avsätta medel utöver regeringens

förslag för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för

bostäder framförs i tre motioner. Ett förhöjt anslag med 45

miljoner kronor begärs i motionerna 1994/95:N438 (c) och

1994/95:Bo237 (v). Enligt dessa yrkanden skulle riksdagen

sålunda anvisa 50 miljoner kronor till det aktuella

investeringsstödet. Statens budget skulle inte påverkas negativt

av ett sådant förhöjt anslag, hävdas det i förstnämnda motion;

tvärtom skulle investeringarna förutom ökad elproduktion leda

till ökad sysselsättning och ökade momsintäkter med åtföljande

positiva effekter för statsbudgeten.

I motion 1994/95:N270 (mp) förordas en något lägre höjning

eller 20 miljoner kronor. Anslaget till stöd till investeringar

i solvärmeanläggningar i bostäder är kostnads- och

energieffektivt, anför motionärerna och föreslår alltså att det

skall upptas till 25 miljoner kronor. Enligt ett yrkande i

motion 1994/95:N434 (mp) skall riksdagen uttala sig för

utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller.

Med hänvisning till Energikommissionens arbete avstyrker

utskottet även de här berörda motionsyrkandena. Utskottet

har vidare inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen

om medel för stöd till investeringar i och utveckling av

solvärme.

Insatser för ny energiteknik

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att medel under

anslaget Insatser för ny energiteknik skall anvisas för olika

ändamål. Regeringen beräknar sålunda 200 miljoner kronor för

stödet till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion samt 45

miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor till investeringsstöden

avseende vindkraft resp. solvärme. Härutöver föreslås att 95

miljoner kronor skall överföras till Energiteknikfonden. Totalt

skall alltså enligt regeringens förslag det nu aktuella anslaget

upptas till ett belopp om 345 miljoner kronor.

I det föregående har redovisats motionsyrkanden med andra

förslag till medelsanvisning under anslaget Insatser för ny

energiteknik. Det gäller krav i motion 1994/95:N425 (v) på

ytterligare 200 miljoner kronor till stödet avseende

kraftvärmeproduktion med biobränslen. Vidare förordas en höjning

av medlen för investeringsstödet avseende solvärme i bostäder

med 20 miljoner kronor i motion 1994/95:N270 (mp) och med 45

miljoner kronor i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237

(v).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nivå på

anslaget Insatser för ny energiteknik. Därmed följer att här

aktuella yrkanden i nyssnämnda motioner avstyrks.

Energiteknikfonden

Energiteknikfonden, som berörts i det föregående, inrättades

den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40). Från fonden

lämnas stöd för att utveckla eller förbereda kommersiell

introduktion av ny energiteknik eller ny miljöskyddsteknik.

Fonden har tidigare finansierats genom en särskild skatt på olja

och senare med medel motsvarande 10 kr per m3 olja av den

allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. föregående budgetår

tillförs fonden dessa medel -- av koldioxidskatten på

oljeprodukter -- via ett särskilt anslag på statsbudgeten (E 8).

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) ett

oförändrat förslagsanslag på 72 miljoner kronor för detta

ändamål. Som redan behandlats tillförs fonden dessutom medel

från anslaget Insatser för ny energiteknik.

Det nu aktuella förslaget om bidrag till Energiteknikfonden

tillstyrks av utskottet.

Energiförnyelsefond

I tre motioner begärs att en s.k. energiförnyelsefond skall

inrättas.

Förnyelsen av energisystemet kräver att många aktörer får

chans att konkurrera på lika villkor, anförs det i motion

1994/95:N421 (c). Det blir varken tekniskt eller ekonomiskt

effektivt om förnyelsen överlåts till enbart de stora aktörerna

på energimarknaden, heter det vidare. Motionärerna förordar att

en förnyelsefond skall byggas upp genom uttag av en skatt på

kärnkraftverk (2 öre per kWh). Totalt beräknas detta

inledningsvis innebära skatteintäkter på ca 2 miljarder kronor.

Medlen skulle användas för stöd till investeringar i

vattenkraftverk, vindkraftverk, solvärme- och

solcellsanläggningar samt elproduktionsanläggningar som till

minst 90 % är baserade på biobränslen. Bidrag skulle utgå med

25 % av investeringskostnaden.

Förslag om inrättande av en energiförnyelsefond framförs också

-- med delvis liknande formuleringar -- i motionerna

1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414 (mp). Enligt dessa förslag

skulle fonden byggas upp genom uttag av skatt på

kärnkraftsproducerad el och finansiera bl.a. forsknings- och

utvecklingsinsatser inom energiförnyelse- och

energieffektiviseringsområdet. Bidrag skulle utgå med 70 % av

projekteringskostnaden.

Enligt utskottets mening bör de här berörda

motionsyrkandena om inrättande av en energiförnyelsefond inte

föranleda något initiativ av riksdagen. Utskottet finner skäl

att även i denna fråga hänvisa till Energikommissionens arbete.

Motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414

(mp) avstyrks sålunda, den förstnämnda såvitt gäller denna del.

Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar

I två motioner berörs särskilt frågan om investeringsbidrag

till små elproduktionsanläggningar, t.ex. små vattenkraftverk.

För småskalig elproduktion bör det inrättas ett långsiktigt --

minst 7 år -- stöd till investeringar i

elproduktionsanläggningar som är under 6 500 kW och som

utnyttjar förnybara energikällor, sägs det i motion 1994/95:N418

(c, fp). Bidrag skulle utgå med 25 % av investeringskostnaden,

men även bidrag till förprojekteringskostnader (50 %) skulle

kunna lämnas. Stödet skulle införas för småskalig vattenkraft

den 1 juli 1995 och för övriga produktionsformer när nuvarande

investeringsstöd upphör. Det föreslagna stödet bör enligt

motionärerna finansieras genom en skatt på kärnkraften om 0,2

öre per kWh.

Ett liknande förslag finns i motion 1994/95:N415 (v).

Motionärerna erinrar om den s.k. vattenkraftslånefonden, som

utnyttjades under åren 1919--1982. Denna fond bidrog starkt till

utbyggnaden av vattenkraften i Sverige, påpekas det. De regler

som gällde för denna fond bör nu, enligt motionärerna, tillämpas

beträffande små produktionsanläggningar.

Med erinran om Energikommissionens arbete avstyrker

utskottet även motionerna 1994/95:N418 (c, fp) och

1994/95:N415 (v).

Effektivare energianvändning

Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m.

I samband med det energipolitiska beslutet våren 1991 antog

riksdagen också ett femårigt program för ökad energihushållning.

Det dominerande inslaget häri är ett stöd till teknikupphandling

av energieffektiva produkter och processer, till vilket 750

miljoner kronor avsattes. Riksdagen beslutade våren 1993 (prop.

1992/93:100 bil. 13, bet. NU28) att teknikupphandlingsprogrammet

skulle förlängas med två år, dock inom en oförändrad medelsram.

I anslutning till energieffektiviseringsprogrammet har

regeringen inrättat ett rådgivande organ vid NUTEK --

Energianvändningsrådet. Dess uppgift är att svara för

samordningen av berörda sektorsmyndigheters verksamhet för

energieffektivisering. I Energianvändningsrådet ingår

företrädare för -- förutom NUTEK -- Boverket,

Kommunikationsforskningsberedningen, Konsumentverket, Statens

naturvårdsverk, Statens råd för byggnadsforskning och Vägverket.

I rapporten Programmet för effektivare energianvändning (NUTEK B

1994:8) konstaterar rådet att den specifika elförbrukningen inom

vissa energianvändningssektorer har minskat påtagligt till följd

av insatser från programmet för effektivare energianvändning. Ny

energieffektiv teknik har upphandlats, spridits och

kommersialiserats inom viktiga användningsområden. De

utvärderingar som har gjorts visar, enligt

Energianvändningsrådet, att programmet fungerar väl.

Regeringen meddelar i budgetpropositionen (bil. 13 s. 142)

att den anser att programmet bör fortsätta med nuvarande

inriktning. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 130

miljoner kronor för insatser inom programmet.

Regeringens förslag i denna del möter inga invändningar. I ett

flertal motioner framförs dock yrkanden om vikten av

energieffektivisering m.m.

De två första yrkandena avser främst organisationsfrågor. I

motion 1994/95:N451 (s) efterlyses en samordning av

myndigheternas insatser för omställningen av energisystemet.

Motionärerna pekar på att inte bara NUTEK utan även Boverket och

Konsumentverket har ansvar för insatser för

energieffektivisering och introduktion av alternativa

energikällor. Med delvis liknande syfte framställs i motion

1994/95:N432 (v) begäran om förslag till integrering av NUTEK:s

och Byggnadsforskningsrådets berörda enheter.

Motion 1994/95:N424 (s) har rubriken Folkbildning för

energisparande. Motionärerna erinrar om den kursverksamhet i

energifrågan som olika studieförbund bedrev inför

folkomröstningen om kärnkraften år 1980 och menar att det nu

finns skäl att åter starta en energisparkampanj i

folkbildningsregi.

I Centerns partimotion 1994/95:Jo641 föreslås att riksdagen i

ett uttalande som målsättning skall ange att fram till år 2000

skall minst 25 % av dagens energianvändning minskas genom

effektiviseringsåtgärder. Enheten för effektivare

energianvändning vid NUTEK har visat på att det finns en stor

potential för energieffektivisering, anför motionärerna.

Liknande synpunkter utvecklas i motion 1994/95:N421 (c), där

riksdagen uppmanas uttala sig för betydelsen av de här aktuella

insatserna.

Regeringen bör anmodas återkomma till riksdagen med förslag

till hur energieffektivisering och energisparande skall

utvecklas, anförs det i motion 1994/95:N425 (v). Enligt

motionärerna har staten ett särskilt ansvar för att denna

utveckling kan påbörjas, vilket i sin tur kan ha en avgörande

betydelse för omdaningen av det svenska näringslivet.

Utskottet tar här vidare upp nio yrkanden i Miljöpartiets

partimotion 1994/95:N434. Sveriges energipolitik har hittills

främst gått ut på att öka tillförseln av energi, anser

motionärerna. De vill i stället stimulera till effektivisering

och utveckling av ny teknik för att kunna utnyttja

energiinnehållet bättre. Tillsammans med hushållning skulle

detta möjliggöra en successiv minskning av energianvändningen

med 2 % per år under 30 år, anför motionärerna och föreslår två

uttalanden av riksdagen i frågan. Andra yrkanden i motionen som

behandlas här går ut på uttalanden av riksdagen om fotosyntesen,

energiinnehållet, exergi (= energins arbetsinnehåll), entropi (=

storhet i termodynamiken) samt om användning av rätt energikälla

till rätt ändamål.

Slutligen behandlas här ett yrkande i motion 1994/95:N403

(kds). Enligt motionärerna bör riksdagen uttala sig för att

energiprognoserna skall kompletteras med modellberäkningar som

visar effekterna av olika insatser.

I Energikommissionens uppdrag ingår att granska de pågående

energipolitiska programmen och analysera behovet av förändringar

och ytterligare åtgärder. Dessutom skall förutsättningarna för

och behovet av energieffektivisering och energihushållning i

bl.a. fastigheter och industriprocesser studeras. Kommissionen

skall därutöver överväga styrmedel som stimulerar till ökad

energihushållning inom ramen för en avreglerad elmarknad.

Energikommissionen skall vidare överväga behovet av att det

utvecklas bättre energiprognoser.

Studieförbunden har möjlighet att genom

folkbildningsverksamhet bedriva kampanjer för att öka

medvetenheten om betydelsen av effektivare energianvändning.

Enligt utskottets mening är en effektivare

energianvändning och en ökad energihushållning viktiga

förutsättningar för att gällande energi- och miljöpolitiska mål

skall kunna uppnås. Utskottet ser med tillfredsställelse på att

programmet för effektivare energianvändning har haft positiva

effekter inom området och tillstyrker regeringens förslag till

anslag för nästa budgetår.

Som nyss redovisats skall Energikommissionen bl.a. granska

programmet för effektivare energianvändning och därvid överväga

behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. I avvaktan på

kommissionens redovisning bör riksdagen, enligt utskottets

uppfattning, inte ta initiativ till några förändringar av vare

sig inriktningen av, organisationen av eller målet för

insatserna för effektivare energianvändning. Med det sagda

avstyrks samtliga här behandlade motionsyrkanden.

Energinormer m.m.

I två motioner behandlas frågor om energimärkning och normer

för maximal energiförbrukning i olika apparater.

Motion 1994/95:N451 (s) omfattar tre yrkanden i saken.

Motionärerna erinrar om att det i Sverige har utvecklats ett

system för märkning av energisnåla hushållsapparater -- Eloff

Strömsnål (se mer i det följande). Denna typ av märkning är ett

utmärkt sätt att tydliggöra energianvändningen för konsumenten,

påpekar motionärerna. De menar emellertid att systemet med

märkning bör kompletteras med normer för högsta tillåtna

energiförbrukning för att en snabbare utfasning av de mest

elkrävande apparaterna skall åstadkommas. I första hand borde

frivilliga avtal med olika branscher om utarbetande av normer

eftersträvas. I motionen sägs vidare att åtminstone all

upphandling inom staten, landstingen och kommunerna bör ta sikte

på så effektiv utrustning som möjligt. Med hänvisning till

den s.k. substitutionsprincipen beträffande kemikalier

efterlyses slutligen i motionen en prövning om det i ellagen

(1902:71 s. 1) bör införas bestämmelser om val av den mest

energieffektiva apparaten vid byte av utrustning, maskiner etc.

Också motion 1994/95:N403 (kds) innehåller tre yrkanden i den

nu aktuella frågan, av liknande innebörd som i den föregående

motionen. Enligt motionärerna bör offentliga beställare

stimuleras att efterfråga energisnåla produkter. Det andra

yrkandet har till syfte att främja märkning av

energiförbrukningen i olika produkter för att underlätta

konsumenternas val. I motionen begärs för det tredje att Sverige

inom EU skall verka för införande av energinormer för olika

apparatgrupper.

Enligt lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, som

antogs av riksdagen hösten 1992 (prop. 1992/93:34, bet. LU13),

får regeringen meddela föreskrifter om att vissa slag av

hushållsapparater skall märkas med information om bl.a.

energiförbrukning. Lagen innebär en anpassning till EG:s

direktiv på området. Sedan den 1 januari 1995 skall EG:s

direktiv om märkning vara i kraft hos medlemsländerna vad gäller

kyl- och frysapparater. Enligt direktivet skall märket -- med en

angiven utformning -- innehålla information om

energiförbrukning, kapacitet och ljudnivå. Ytterligare

hushållsapparater kommer att omfattas av implementeringsdirektiv

när standardiserade metoder för mätning av apparaternas

energiförbrukning har framtagits.

Det tidigare nämnda systemet för märkning av energisnåla

hushållsapparater i Sverige -- Eloff Strömsnål -- har utarbetats

av NUTEK i samarbete med Konsumentverket och Svenska

Elverksföreningen. Systemet innebär att kyl- och frysapparater,

diskmaskiner och tvätt- och torkmaskiner som uppfyller

fastställda krav på låg elförbrukning får åsättas ett särskilt

märke för strömsnåla vitvaror. Butiker som är anslutna till

systemet kan därutöver lämna information om vilka apparater som

har den lägsta elförbrukningen.

En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet redovisade i

februari 1994 i rapporten Nordisk energieffektivisering i ett

europeiskt perspektiv information om

energieffektiviseringsfrågor i anknytning till EU:s aktiviteter.

I rapporten berördes bl.a. frågor om normer och märkning rörande

elförbrukningen. EU-kommissionen har försökt ingå frivilliga

avtal om normer med de europeiska organisationerna för vissa

hushållsapparater. Kommissionen har emellertid funnit att det

inte är möjligt att uppnå avtal med tillräcklig effekt och har

därför beslutat att utarbeta förslag till obligatoriska normer

för kyl- och frysapparater.

Ett förslag till EG-direktiv avseende normer för kyl- och

frysapparater framlades av EU-kommissionen i december 1994 och

är nu föremål för remissbehandling i bl.a. Sverige.

Som framgår av den lämnade redovisningen pågår i Sverige

insatser för att främja konsumenternas val av elsnåla

hushållsapparater. Vidare har Energikommissionen att överväga

frågor om styrmedel för ökad energihushållning. Med hänvisning

härtill och till pågående arbete inom EU beträffande normer för

elförbrukningen anser utskottet att riksdagen nu inte bör

vidta några åtgärder på det aktuella området. De här berörda

yrkandena i motionerna 1994/95:N451 (s) och 1994/95:N403 (kds)

avstyrks därför.

Vissa övriga frågor

I motion 1994/95:N403 (kds) krävs att Sverige i

internationella sammanhang skall driva på för att det skall

göras större satsningar i u-länderna på

energiförsörjningssystem som är baserade på ett effektivt

utnyttjande av förnybara och inhemska energikällor. Enligt

motionärerna bör Världsbanken radikalt förändra sina

prioriteringar i en sådan riktning.

Bl.a. i anslutning till uppföljningen av FN:s konferens om

miljö och utveckling i Brasilien år 1992 spelar Sverige en aktiv

roll i det globala miljöarbetet. Enligt utskottets mening

finns det inte skäl för riksdagen att i det här aktuella

sammanhanget ta upp frågan om satsningar i u-länderna på

energieffektivisering m.m. Motionen avstyrks därför i nu berörd

del.

Här behandlar utskottet vidare två yrkanden i motion

1994/95:N434 (mp) om internationella initiativ. I det

inledande avsnittet har motionärernas krav på en minskning av

användningen av fossila bränslen behandlats. Enligt två andra

yrkanden i motionen bör Sverige ta initiativ dels för att minska

de globala utsläppen från fossila bränslen, dels för att

åstadkomma internationellt samordnade avgifter för utsläppen av

koldioxid, kväveoxider etc.

Näringsutskottet hänvisar till behandlingen av dessa

frågor i jordbruksutskottet, till vars beredningsområde dessa

frågor främst hör. De två här aktuella motionsyrkandena avstyrks

därmed.

Bränsleförsörjning

Biobränsle

Användningen av biobränslen

I sex motioner föreslås olika åtgärder med syfte att främja

användningen av biobränslen.

I motion 1994/95:N406 (s) efterlyses insatser för en ökning av

träfiberanvändningen vid energiframställning. Motionärerna

påpekar att det finns ett "tredje sortiment" i skogen bestående

av det virke som blir kvar när sågtimmer och massaved har

sorterats ut; detta sortiment borde utnyttjas som bränsle.

Ett uttalande av riksdagen om biobränslenas möjligheter och

villkor föreslås i motion 1994/95:N421 (c). Sveriges skogar kan

producera mycket mer biobränslen än vad som nu sker -- men för

att nå en fördubbling av energin från biobränslen måste

betydande satsningar göras på energiskog och energigrödor på

åkermark, anförs det. Nu krävs politiska beslut för att öppna

för bioenergins fortsatta utveckling och användning, heter det i

motion 1994/95:N433 (c). Motionären vill att riksdagen skall

uttala sig dels om behovet av en ökning och utveckling av

bioenergiförsörjningen, dels om att NUTEK har en viktig roll för

att främja användningen av bioenergi.

Förslag om hur användningen av biobränslen skall öka begärs

också i motion 1994/95:N425 (v). Enligt motionärerna finns det

möjlighet att öka denna användning med minst 30 TWh genom ökat

utnyttjande av skogsråvara utan att skogsmarkens långsiktiga

produktionsförmåga därigenom skulle äventyras. Regeringen

borde anmodas återkomma till riksdagen med utarbetade förslag

med nämnda syfte.

Här behandlar utskottet också fyra yrkanden i motion

1994/95:N434 (mp). Motionärerna vill öka användningen av

trädbränslen men ställer som krav att askan skall återföras till

skogen. De anser vidare att uttag av hela träd, s.k.

helträdsuttag, skall förbjudas på mager skogsmark. Odling av

energigrödor och energiskog på åkermark skall enligt ett tredje

yrkande få ske endast lokalt i begränsad omfattning.

Motionärerna pekar slutligen på potentialen hos industrins s.k.

lutar (avlutar ingår som en del i kemikaliecykeln vid

framställning av kemisk massa).

Utskottet instämmer i vad som sägs i här behandlade

motioner om det angelägna i att öka användningen av olika

biobränslen. Mot bakgrund av att utnyttjandet av biobränslen

inte leder till ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären,

är en ökad biobränsleanvändning av central betydelse för

omställningen och förnyelsen av energisystemet.

Som redovisats inledningsvis skall Energikommissionen särskilt

studera de pågående stöden inom biobränsleområdet vad gäller

bl.a. deras påverkan på teknikutvecklingen inom området.

Stödformernas effektivitet skall också bedömas i jämförelse med

andra styrmedel.

Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet de

aktuella motionsyrkandena om användningen av biobränsle.

I fråga om yrkandena i motion 1994/95:N434 (mp) om

helträdsuttag och odling av energigrödor på åkermark hänvisar

utskottet till behandlingen av dessa frågor i

jordbruksutskottet, till vars beredningsområde dessa frågor hör.

Biogas

I motion 1994/95:N425 (v) begärs även förslag om hur

användningen av biogas skall kunna utvecklas. En sådan ökad

användning skulle leda till mindre utsläpp av växthusgaser

samtidigt som organiskt avfall kan nyttiggöras, påpekar

motionärerna.

Biomassa kan förgasas antingen termiskt eller genom

mikrobiologisk nedbrytning under syrefria förhållanden. Det är

endast produkten i den senare processen som brukar benämnas

biogas. Sådan gas består huvudsakligen av metan och till viss

del av koldioxid. Som råvara används biomassa som har högt

vatteninnehåll, t.ex. vissa energigrödor och den våta fraktionen

av sorterat avfall. Gasen kan användas till värmeproduktion men

också som motorbränsle.

Stöd till forskning och utveckling av biogas lämnas från

energiforskningsprogrammet och från Energiteknikfonden.

Härutöver har stöd utgått till ett stort antal

rötgas/deponianläggningar från medlen för främjande av

biobränslebaserad kraftvärmeproduktion.

Med åberopande av dessa stödinsatser avslog riksdagen våren

1994 på förslag av utskottet (bet. 1993/94:NU17) en motion av

ungefär samma innebörd som den nu aktuella.

Med samma motivering avstyrker utskottet det här berörda

yrkandet i motion 1994/95:N425 (v).

Naturgas

Ett yrkande i motion 1994/95:N421 (c) tar sikte på ett

initiativ av riksdagen beträffande planerna på ett nordiskt

naturgassamarbete. Enligt dessa planer skall naturgas överföras

från Norge via Sverige till Finland och eventuellt vidare till

Baltikum. Enligt motionärerna bör Sverige ta vara på möjligheten

att få tillgång till naturgas, inte för att ge naturgasen en

roll som alternativ till biobränslebaserad elkraft utan för att

utnyttja den som ett komplement till det övriga

energiförsörjningssystemet.

Energikommissionen skall, som redovisats i det föregående,

särskilt bedöma förutsättningarna för ett framtida utnyttjande i

Sverige av naturgas i bl.a. kraft- och kraftvärmeproduktion samt

behovet av statliga åtgärder på området. Samtidigt skall

kommissionen studera de effekter för bl.a. biobränslemarknaden

som en utbyggnad av naturgasdistributionen kan ge upphov till.

Frågor kring naturgasens framtida roll i den svenska

energiförsörjningen kommer sålunda att behandlas av

Energikommissionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att

det berörda yrkandet i motion 1994/95:N421 (c) inte bör

föranleda något initiativ av riksdagen; det avstyrks alltså.

Torv

Torv är en inhemsk, rikt förekommande, naturlig och

förnyelsebar energiråvara, sägs det i motion 1994/95:N440 (s).

Där erinras vidare om tidigare diskussioner om torvens

klimateffekter. Med ett begränsat torvuttag och med krav på

återplantering av skog skapas emellertid, anser motionärerna,

tillräckliga säkerheter för att torven inte skall bidra negativt

till den s.k. växthuseffekten. Torvens roll i det svenska

energisystemet bör därför tydliggöras, anför motionärerna och

föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.

Torv är en organisk jordart bildad av huvudsakligen

förmultnade växtdelar. Återbildningen av torv sker långsamt.

Sedan länge pågår en debatt om i vilken utsträckning som torven

skall ses som en förnybar resurs och om klimateffekterna vid

brytning resp. förbränning av torv genom utsläpp av

växthusgaser. Torvbränslen används främst i kraftvärme- och

fjärrvärmeproduktion. Av den totala energitillförseln år 1993 om

ca 440 TWh var ca 3 TWh baserade på torv.

Biobränslekommissionen påpekade i sitt slutbetänkande

Biobränslen för framtiden (SOU 1992:90) att potentialen för

produktion av torv är mycket stor, även om hänsyn tas till

gällande miljömässiga och tekniska restriktioner. Kommissionen

satte som en rimlig övre gräns för uttaget av torv en kvantitet

motsvarande den årliga nybildningen, som beräknades till 12--25

TWh netto. Därvid bortsågs dock från förhållandet att

klimatpolitiska hänsynstaganden kan komma att utgöra en

restriktion i framtiden. Kommissionen konstaterade att det inte

fanns tillräcklig vetenskaplig grund för att ta slutlig

ställning i frågan om torvens klimateffekter i olika

tidsperspektiv.

Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl för

riksdagen att nu göra något uttalande om torvens roll i

energisystemet. Motion 1994/95:N440 (s) avstyrks således.

Försörjningsberedskap

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 135) framläggs två förslag

om anslag till beredskapsåtgärder inom energiområdet.

Till anslaget Handlingsberedskap (tidigare benämnt

Beredskapslagring och industriella åtgärder) föreslås riksdagen

för nästa budgetår anvisa ca 41,5 miljoner kronor. Anslaget

disponeras för åtgärder med syfte att vidmakthålla och

vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i

energiförsörjningen i kriser och krig. Vidare föreslår

regeringen att ca 66 miljoner kronor skall anslås för

beredskapsåtgärder på elområdet; medlen skall tas upp på

anslaget Åtgärder inom elförsörjningen.

De två här aktuella förslagen om anslag tillstyrks av

utskottet.

Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift

att förvalta statens civila beredskapslager av olja för

krigssituationer. Enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:141,

bet. NU19) skall Statens oljelager under en femårsperiod -- fram

till utgången av år 1999 -- genomföra en avveckling av de

statliga lagren. I stället skall lager byggas upp i näringslivet

under en treårsperiod med början den 1 juli 1996.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 137) föreslås nu anslag om

ca 111 miljoner kronor resp. ca 235 miljoner kronor för

myndighetens förvaltningskostnader resp. kapitalkostnader.

Vidare begärs att regeringen skall bemyndigas att besluta om

försäljning av statliga oljelagringsanläggningar som inte längre

behövs för statlig lagring av olja. Det begärda

försäljningsbemyndigandet avser hela perioden för avvecklingen

av statens aktuella oljelager, dvs. t.o.m. år 1999. Kostnader

för sanering, miljösäkring och efterskydd av berörda

lagringsanläggningar skall enligt ett ytterligare förslag få

täckas med inkomster från försäljning av anläggningarna eller,

om dessa inkomster inte förslår, med inkomster från

oljeförsäljningar. Svårigheterna att i förväg beräkna och

budgetera kostnaderna för miljöåtgärder vid anläggningarna

motiverar enligt regeringen att försäljningsinkomsterna

redovisas netto på statsbudgeten.

Utskottet finner inte anledning till någon erinran mot

regeringens olika förslag beträffande Statens oljelager och

tillstyrker sålunda dessa.

Vissa övriga anslag

Utskottet behandlar slutligen två förslag i

budgetpropositionen (bil. 13 s. 141 och s. 149) om formella

anslag på 1 000 kr.

Det första anslaget disponeras för täckande av förluster med

anledning av lånegarantier inom energiområdet. De berörda

lånegarantierna har lämnats enligt olika förordningar, bl.a.

förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja

m.m. I propositionen meddelas att under budgetåret 1993/94 har

förluster om ca 820 000 kr uppkommit till följd av infriade

garantier enligt nyssnämnda förordning.

Det andra förslaget avser stöd till energieffektiviseringar

i Östeuropa. För innevarande budgetår har under detta anslag

anvisats 87,5 miljoner kronor för stöd till åtgärder för

energieffektiviseringar i Baltikum och Östeuropa. Stöd får

lämnas till beställare i mottagarländerna genom lån till

energieffektiv teknik för distribution och användning samt till

introduktion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre

del av medelsramen för stödprogrammet kan lämnas i form av

bidrag. Medel som återförs till anslaget skall användas för

finansiering av åtgärder inom programmet. Enligt regeringen bör

programmet under nästa budgetår drivas vidare på basis av

innestående medel och medel som återbetalas från tidigare

beviljade lån. För budgetåret 1995/96 föreslås därför endast ett

formellt anslag om 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker även de två nu aktuella förslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Riktlinjer för energipolitiken

1. beträffande omställningen av energisystemet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 1,

1994/95:N407 yrkandena 1, 2 och 7, 1994/95:N421 yrkandena 1, 2,

10 och 12, 1994/95:N432 yrkandena 3, 5 och 6, 1994/95:N434

yrkandena 5, 9, 13--15, 18, 19, 24, 36, 39 och 40, 1994/95:N444,

1994/95:N450 yrkande 5, 1994/95:N452 yrkande 10 och

1994/95:A470 yrkande 4,

2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast

år 1998

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N434 yrkandena 1, 22

och 23 och 1994/95:N452 yrkandena 2 och 11,

res. 1 (mp)

3. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast

år 2005

att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 2,

res. 2 (mp) - villk. res. 1

4. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast

år 2010

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 2,

1994/95:N419, 1994/95:N432 yrkande 4 och 1994/95:N434 yrkandena

3 och 4,

res. 3 (c, v, mp) - villk. res. 1 och 2

Övriga kärnkraftsfrågor

5. beträffande driftstillstånd för Ringhals 2

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N417, 1994/95:N434

yrkande 20 och 1994/95:N442 yrkandena 1, 2, 4 och 5,

res. 4 (c, v) - motiv. - villk. res. 3

res. 5 (mp)

6. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N434 yrkande 21,

1994/95:N441 yrkandena 1--12, 1994/95:N442 yrkandena 3 och 6--9

och 1994/95:N452 yrkandena 1, 3, 5 och 6,

res. 6 (c, v) - motiv. - villk. res. 3

res. 7 (mp) - villk. res. 1, 2 eller 3

7. beträffande förbudet mot vissa förberedande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1994/95:N436,

8. beträffande export av kärnkraftsteknologi

att riksdagen avslår motion 1994/95:N432 yrkande 9,

res. 8 (v, mp)

9. beträffande besparingsåtgärder inom området

kärnsäkerhet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

15 littera B i denna del godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom området

kärnsäkerhet som anges i propositionen,

10. beträffande Statens kärnkraftinspektion

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

15 punkterna B 2 och B 3 för budgetåret 1995/96 under fjortonde

huvudtiteln anvisar

a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

ett ramanslag på 91 583 000 kr,

b) till Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning ett ramanslag på 95 939 000 kr,

11. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

15 punkt B 4 till Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr,

12. beträffande IAEA:s roll

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N402 och 1994/95:N432

yrkande 8,

res. 9 (v, mp)

13. beträffande global avveckling av kärnkraften

att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 25,

res. 10 (v, mp)

14. beträffande kärnkraftsreaktorer i Östeuropa

att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 26,

res. 11 (v, mp)

15. beträffande ITER-projektet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N413 och 1994/95:N427,

res. 12 (mp)

Elmarknadsfrågor

16. beträffande verksamheten vid Svenska kraftnät

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 littera E momenten 1--5

a) godkänner investerings- och finansieringsplanen för

Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995--1997

i enlighet med vad som anges i propositionen,

b) godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för

rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om

högst 100 000 000 kr,

c) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 teckna

borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät

förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om

175 000 000 kr,

d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta

i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av

135 000 000 kr,

e) bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät

rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000

kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget

självt får förvärva eller avyttra aktier,

17. beträffande omstrukturering av Vattenfall AB

att riksdagen avslår motion 1994/95:N405,

res. 13 (m) - motiv.

res. 14 (mp)

18. beträffande täckande av eventuella förluster

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt A 10 till Täckande av eventuella förluster i

anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser,

m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 1 000 kr,

19. beträffande statens borgensåtagande inom energiområdet

m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:N411,

res. 15 (mp)

20. beträffande vattenkraftverk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N409, 1994/95:N434

yrkande 27 och 1994/95:N439,

Forskning inom energiområdet

21. beträffande energiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 9

a) till Energiforskning för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

310 100 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda

staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning

och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade

beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för

budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998,

högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst

30 000 000 kr för budgetåret 2000,

res. 16 (v, mp) - motiv

22. beträffande anslaget till bioenergiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 10 och med avslag på motionerna 1994/95:N435 yrkande

3 och 1994/95:N449

a) till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

88 900 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som,

inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst

35 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 25 000 000 kr för

budgetåret 1998, högst 20 000 000 kr för budgetåret 1999,

högst 15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt högst

10 000 000 kr för budgetåret 2001,

23. beträffande investeringsbidrag för övergång till nya

vedpannor

att riksdagen avslår motion 1994/95:N435 yrkande 2,

24. beträffande utveckling av ny teknik för

etanolframställning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk683 yrkande 4 och

1994/95:N269 yrkande 2,

25. beträffande vätgas

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N237 yrkandena 1 och

2, 1994/95:N425 yrkande 6 och 1994/95:N434 yrkandena 34 och 35,

res. 17 (v, mp)

26. beträffande biogaskombianläggning i Borås

att riksdagen avslår motion 1994/95:N429,

27. beträffande energicentrum i Norduppland

att riksdagen avslår motion 1994/95:N448,

Utveckling och introduktion av ny energiteknik

28. beträffande kraftvärmeproduktion med biobränslen

att riksdagen avslår motion 1994/95:N425 yrkande 3 i denna

del,

res. 18 (v)

29. beträffande inrättande av en vindkraftsmyndighet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N443 och 1994/95:A416

yrkande 2,

30. beträffande utvecklingen av vindkraft

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N404, 1994/95:N421

yrkande 4, 1994/95:N425 yrkande 4, 1994/95:N434 yrkande 33 och

1994/95:N437,

res. 19 (c, fp, v, mp)

31. beträffande solvärme

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N270 yrkande 9,

1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N434 yrkande 29, 1994/95:N438

i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del,

res. 20 (c, v)

res. 21 (mp)

32. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 7 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande

8, 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del, 1994/95:N438 i denna del

och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del till Insatser för ny

energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr,

res. 22 (c) - villk. res. 20

res. 23 (v) - villk. res. 18 och 20

res. 24 (mp) - villk. res. 21

33. beträffande Energiteknikfonden

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 8 till Bidrag till Energiteknikfonden för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 72 000 000 kr,

34. beträffande energiförnyelsefond

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N414, 1994/95:N416 och

1994/95:N421 yrkande 11,

res. 25 (c, v, mp)

35. beträffande investeringsbidrag till små

elproduktionsanläggningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N415 och 1994/95:N418,

res. 26 (c, v, mp) - motiv. - villk. res. 25

res. 27 (fp)

Effektivare energianvändning

36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning,

m.m.

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 6

till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 130 000 000 kr,

b) avslår motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19, 1994/95:N403

yrkande 7, 1994/95:N421 yrkande 8, 1994/95:N424, 1994/95:N425

yrkande 1, 1994/95:N432 yrkande 2, 1994/95:N434 yrkandena 6--8,

10--12 och 38 och 1994/95:N451 yrkande 3,

res. 28 (v, mp)

res. 29 (c)

37. beträffande energinormer m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkandena 9--11

och 1994/95:N451 yrkandena 6, 9 och 10,

38. beträffande satsningar i u-länderna

att riksdagen avslår motion 1994/95:N403 yrkande 15,

39. beträffande internationella initiativ

att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkandena 16 och 17,

Bränsleförsörjning

40. beträffande användningen av biobränslen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N406, 1994/95:N421

yrkande 3, 1994/95:N425 yrkande 2, 1994/95:N433 yrkandena 1 och

2 och 1994/95:N434 yrkandena 30--32 och 37,

res. 30 (c, v, mp)

41. beträffande biogas

att riksdagen avslår motion 1994/95:N425 yrkande 5,

res. 31 (v, mp)

42. beträffande naturgas

att riksdagen avslår motion 1994/95:N421 yrkande 9,

res. 32 (v)

43. beträffande torv

att riksdagen avslår motion 1994/95:N440,

Försörjningsberedskap

44. beträffande anslag till beredskapsåtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkterna E 1 och E 2 för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar

a) till Handlingsberedskap ett reservationsanslag på

41 466 000 kr,

b) till Åtgärder inom elförsörjningen ett

reservationsanslag på 66 372 000 kr,

45. beträffande Statens oljelager

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkterna E 3 och E 4

a) bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten

tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i

enlighet med vad som anges i propositionen,

b) godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid

avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som anges i

propositionen,

c) till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 110 900 000 kr,

d) till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret

1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

235 490 000 kr,

Vissa övriga anslag

46. beträffande förluster med anledning av lånegarantier

inom energiområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 5 till Täckande av förluster i anledning av

statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000

kr,

47. beträffande stöd till energieffektiviseringar i

Östeuropa

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 11 till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i

bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.

Stockholm den 6 april 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo

Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Sylvia

Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris

Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson

(s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),

Laila Bäck (s), Lars G Linder (s) och Torsten Gavelin (fp).

Reservationer

1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998

(mom. 2)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "sådan

lagstiftning" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1994/95:N434 (mp) har riskerna med

kärnkraften visat sig vara alltför stora -- såväl vid drift som

vid gruvbrytning, anrikning och avfallshantering. Kopplingen

mellan kärnkraft och kärnvapen är väldokumenterad. De äldsta

reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu gränsen

för sin tekniska livslängd. Riskerna med materialutmattning,

försprödning och sprickor ökar därmed kraftigt.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i nämnda motion

att det är möjligt att genomföra en kärnkraftsavveckling inom

tre år utan otillbörliga konsekvenser. Under hösten 1993 stod

fem -- och under en kortare period sex -- kärnkraftsreaktorer

stilla. Sverige kunde ändå klara energiförsörjningen beroende på

att vi, i likhet med Norge, har ett elöverskott.

Överföringsförmågan har byggts ut, vilket underlättar en

snabbavveckling.

En avveckling av kärnkraften under tre år kommer att medföra

en snabb omställning av trafik- och energipolitiken för att

hålla nere koldioxidutsläppen m.m. Detta kräver en politisk

enighet och satsning på dessa områden. För att en avveckling av

kärnkraften omgående skall kunna påbörjas och för att motverka

kortsiktiga ekonomiska intressen måste vidare, i enlighet med

vad som sägs i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452

(mp), samtliga kärnkraftverk överföras i statlig ägo. En

avveckling på tre år innebär också att regeringens tidigare

löften om att avvecklingen skulle inledas år 1995 uppfylls.

Enligt utskottets mening bör regeringen anmodas att under

hösten 1995 återkomma till riksdagen med förslag om sådan

ändring i kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer

förbjuds efter den 31 december 1998. Regeringen bör också lägga

fram erforderliga förslag för överföring av samtliga reaktorer i

statlig ägo. Med det sagda tillstyrks de aktuella yrkandena i

motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast

år 1998

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434

yrkandena 1, 22 och 23 och 1994/95:N452 yrkandena 2 och 11 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005

(mom. 3)

Under förutsättning av avslag på reservation 1

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet avvisar" och slutar med "år 2005" bort

ha följande lydelse:

Om inte riksdagen, som tidigare förordats, vill ställa sig

bakom kravet på en treårig kärnkraftsavveckling till år 1998,

anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör begära en sådan

ändring av kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer

förbjuds efter den 31 december 2005. Riksdagen skulle därigenom

bifalla det här berörda yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast

år 2005

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010

(mom. 4)

Under förutsättning av avslag på reservationerna 1 och 2

Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 25 med "I linje" och slutar på s. 26 med "och 1994/95:N403

(kds)" bort ha följande lydelse:

Det har nu gått 15 år sedan riksdagen år 1980, med

utgångspunkt i resultatet från folkomröstningen, fattade beslut

om att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010. Trots

att sålunda hälften av den utmätta perioden för

kärnkraftsavvecklingen nu har passerat har ännu inga konkreta

åtgärder vidtagits för att genomföra denna avveckling. Det är

uppenbart, menar utskottet, att så länge beslutet om

kärnkraftsavveckling endast grundas på ett riksdagsuttalande --

och inte på lagstiftning -- kommer inga sådana åtgärder att

vidtas. Detta har också bekräftats av ledande företrädare för

kraftindustrin men också av representanter från andra delar av

näringslivet.

Mot denna bakgrund instämmer utskottet i kraven på

lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 i motionerna

1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och

1994/95:N403 (kds). Som sägs i förstnämnda motion bör

kärntekniklagen ändras så att tillstånd att driva en

kärnkraftsreaktor kan återkallas om detta är ett led i

genomförandet av riksdagens beslut om en avveckling av

kärnkraften senast år 2010. Vidare bör en ändring i lagen

genomföras av innebörd att nytt tillstånd att bedriva

kärnteknisk verksamhet inte får meddelas för tid som överstiger

25 år från det att reaktorn togs i kommersiell drift. Det bör

även av lagen uttryckligen framgå att samtliga driftstillstånd

skall ha återkallats senast den 31 december 2010.

Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag

avseende ersättningsfrågor i samband med kärnkraftens

avveckling.

Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag

till ändringar i kärntekniklagen i enlighet med det nu sagda.

Förslagen bör framläggas i sådan tid att riksdagen under hösten

1995 kan fatta beslut om lagändringarna.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet nu anfört. Därigenom blir motionerna 1994/95:N419

(c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds)

helt eller väsentligen tillgodosedda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast

år 2010

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N403 yrkande

2, 1994/95:N419 och 1994/95:N434 yrkande 3 och med anledning av

motionerna 1994/95:N432 yrkande 4 och 1994/95:N434 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mom. 5, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "och 1994/95:N442 (mp)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat förändringar i

kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling

senast år 2010. Bland begärda förändringar ingår en ändring i

lagen av innebörd att nytt tillstånd att bedriva kärnteknisk

verksamhet inte skall få meddelas för tid som överstiger 25 år

från det att reaktorn togs i kommersiell drift. För Ringhals 2

innebär denna lagändring att en eventuell förlängning av

tillståndet kan meddelas endast för en period av ca 5 år (till

år 2000).

Enligt utskottets mening får en förlängning av

driftstillståndet för Ringhals 2 meddelas endast under

förutsättning att någon annan reaktor stängs av under

innevarande mandatperiod. Dock gäller, som redan nämnts, att en

sådan förlängning får omfatta en tid av högst 5 år.

Med det nu sagda som bakgrund avstyrks här berörda yrkanden i

motionerna 1994/95:N417 (s), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442

(mp).

5. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mom. 5)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1994/95:N442

(mp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro som framförs i motion 1994/95:N442

(mp) med anledning av de många incidenter som inträffat vid

kärnkraftsreaktorerna i Ringhals. Krångel med styrstavar,

ånggeneratorbyten, bränsle- och ventilproblem talar för att

driften bör stoppas och att det i stället bör satsas på

energieffektivisering och förnybara bränslen.

Utskottet anser därför -- i likhet med vad som anförs i

motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442 (mp) -- att

Ringhals 2 bör tas ur drift den 31 december 1995. Regeringen bör

under hösten 1995 för riksdagen lägga fram erforderliga förslag

som möjliggör en sådan nedläggning av driften i Ringhals 2.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande driftstillstånd för Ringhals 2

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkande

20 och 1994/95:N442 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och med anledning av

motion 1994/95:N417 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

6. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mom. 6,

motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat ändringar i

kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling

senast år 2010. Så snart begärda lagändringar har trätt i kraft

bör regeringen med stöd av dessa pröva driften vid samtliga

kärnkraftsreaktorer. Något skäl för riksdagen att nu ta

ställning i berörda frågor -- utöver vad som har gjorts i det

föregående -- finns inte enligt utskottets uppfattning. Samtliga

här berörda motionsyrkanden avstyrks därför.

7. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 eller

3

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Oskarshamn 1 har varit ur drift sedan den 26 augusti 1992 för

översyn och genomgår numera en helrenovering, det s.k.

Fenixprojektet. Detta har hittills kostat ca 2,5 miljarder

kronor, inkl. kostnader för stilleståndet. Oskarshamn 1 blir om

två år 25 år och är Sveriges äldsta kärnkraftsreaktor. Utskottet

har i det föregående förordat ändringar i kärntekniklagen för

att säkerställa kärnkraftsavvecklingen. Enligt utskottets

uppfattning och med bifall till de aktuella yrkandena i

motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp) bör

regeringen så snart begärda lagändringar har trätt i kraft med

stöd av dessa återkalla tillståndet för Oskarshamn 1.

Utskottet tillstyrker också de yrkanden som framförs i

motionerna 1994/95:N441 (mp), 1994/95:N442 (mp) och 1994/95:N452

(mp) om att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som i

nämnda motioner anförs om den bristande säkerheten vid de

svenska kärnkraftsreaktorerna, om de förhöjda stråldoserna, om

de många incidenterna och om behovet av ytterligare

säkerhetsåtgärder. Vidare ansluter sig utskottet till de

bedömningar som görs i motionerna 1994/95:N441 (mp) och

1994/95:N442 (mp) angående det olämpliga i, framför allt från

evakueringssynpunkt, att kärnkraftverken i Ringhals och

Barsebäck är belägna i närheten av tätbefolkade regioner --

Göteborg resp. Malmö/Köpenhamn. Utskottet biträder också den

uppfattning som framförs i motion 1994/95:N441 (mp) om att

ekonomiska intressen inte får gå före människors hälsa och miljö

och att det utländska ägandet av svenska kärnkraftverk är ett

hot mot kärnkraftsavvecklingen.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkande

21, 1994/95:N441 yrkandena 1--12, 1994/95:N442 yrkandena 3 och

6--9 och 1994/95:N452 yrkandena 1, 3, 5 och 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Export av kärnkraftsteknologi (mom. 8)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motion

1994/95:N432 (v)" bort ha följande lydelse:

För närvarande avvecklas och skrotas kärnvapen i Europa. Såsom

anförs i motion 1994/95:N432 (v) bör detta arbete sammankopplas

med avveckling av kärnkraft så att avvecklings- och

destruktionstekniken kan utvecklas. Utskottet tillstyrker mot

denna bakgrund yrkandet i nyssnämnda motion om att export av

kärnkraftsteknologi skall förbjudas. Regeringen bör lägga fram

förslag härom.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande export av kärnkraftsteknologi

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N432 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. IAEA:s roll (mom. 12)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuella delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i detta

sammanhang framförs i motionerna 1994/95:N432 (v) och

1994/95:N402 (mp) om att Sverige måste ta nya initiativ för att

ändra inriktningen av IAEA:s verksamhet till att avse en global

avveckling av kärnkraften. Riksdagen bör genom ett uttalande

ställa sig bakom vad utskottet här har anfört och därigenom

bifalla här aktuella yrkanden i de två nämnda motionerna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande IAEA:s roll

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N402 och

1994/95:N432 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

10. Global avveckling av kärnkraften (mom. 13)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "i fråga"

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N434 (mp) anser

utskottet att Sverige bör ta kraftfulla initiativ för en global

avveckling av kärnkraften och till internationella konventioner

för transporter av kärnavfall. Utskottet tillstyrker därmed det

aktuella yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande global avveckling av kärnkraften

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 25

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Kärnkraftsreaktorer i Östeuropa (mom. 14)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i

motion 1994/95:N434 (mp) om att Sverige bör erbjuda ekonomisk

hjälp för att montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde.

Regeringen bör lägga fram förslag härom för riksdagen. Med detta

tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion

1994/95:N434 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande kärnkraftsreaktorer i Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 26

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. ITER-projektet (mom. 15)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som

börjar med "ITER-projektet är" och slutar med "och 1994/95:N413

(mp)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning vore det ödesdigert att nu satsa

på ITER-projektet, som är ett komplext och storskaligt projekt

som genererar ytterligare högaktivt avfall. En plan för

avfallshanteringen och en miljökonsekvensbeskrivning måste

upprättas innan ett klartecken för ITER-projektet kan ges.

Därefter måste, anser utskottet, ärendet underställas riksdagens

prövning. Med det sagda tillstyrker utskottet motion

1994/95:N413 (mp) och avstyrker motion 1994/95:N427 (s).

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande ITER-projektet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N413 och med

avslag på motion 1994/95:N427 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

13. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17, motiveringen)

Per Westerberg, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola

Karlsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på

s. 36 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"denna motion" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör frågan om en försäljning av

Vattenfall AB sättas in i annat perspektiv än vad som görs i

motion 1994/95:N405 (mp). Som anförs i motion 1994/95:N298 (m)

behöver Vattenfall tillföras nytt riskkapital för offensiva

satsningar runt Östersjön och i Sverige. Som tidigare nämnts

kommer sistnämnda motion att behandlas under hösten 1995

tillsammans med förslag och övriga motioner om förvaltningen av

företag med statligt ägande. Med det sagda avstyrks motion

1994/95:N405 (mp).

14. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna motion"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en snabb omstrukturering ske

av Vattenfall AB i enlighet med vad som anförs i motion

1994/95:N405 (mp). Det innebär att vattenkraftverk och fossila

värmekraftverk säljs till landstingen, att kärnkraftverken

samordnas i ett separat affärsverk under Näringsdepartementet

och att detaljdistribution och fjärrvärmeverksamhet säljs ut

till lokala distributörer, t.ex. kommunala energiverk. De medel

som tillförs staten genom den partiella utförsäljning av

Vattenfall som föreslås i motionen, bör användas för

investeringar i miljövänlig och energisnål teknik inom energi-

och kommunikationsområdena, s.k. gröna investeringar. Med sådana

investeringar kan tiotusentals arbeten skapas inom området

förnybar energi. Regeringen bör lägga fram förslag i enlighet

med vad som skisseras i nyssnämnda motion. Denna tillstyrks

alltså av utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande omstrukturering av Vattenfall AB

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N405 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. (mom. 19)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion

1994/95:N411 (mp)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste riksdagen tillförsäkras

ett starkt inflytande i Vattenfall AB:s verksamhet så länge

bolaget kvarstår i statlig ägo. Riksdagen bör därför återta

beslutanderätten från bolaget vad gäller rätten att teckna

kontrakt och ingå avtal på energiområdet. Även om statens

borgensåtagande i Vattenfall kommer att upphöra strax efter

sekelskiftet, bör regeringen av riksdagen anmodas att göra en

generell översyn av regelsystemen för statliga garantier på

energiområdet i syfte att stimulera utvecklingen av alternativa

energikällor och energibärare. Mot denna bakgrund tillstyrker

utskottet de yrkanden som framförs i motion 1994/95:N411 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande statens borgensåtagande inom energiområdet

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N411 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Energiforskning (mom. 21, motiveringen)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet utgår"

och slutar med "andra finansiärer" bort ha utgått.

17. Vätgas (mom. 25)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Många forskare och tekniker har intygat att vätgasen har

förutsättningar att bli en väsentlig energibärare i framtiden.

Vätgasen har många fördelar: den är miljövänlig, flexibiliteten

i användningen är stor, den är möjlig att lagra (även

storskaligt), den kan transporteras på betryggande sätt etc.

Intresset för vätgasen som energibärare är stort i flera

länder. I bl.a. Tyskland och Schweiz utförs ett omfattande

forsknings- och utvecklingsarbete på området. För att inte

Sverige skall komma på efterkälken i denna fråga anser

utskottet, i linje med vad som föreslås i motionerna

1994/95:N425 (v), 1994/95:N237 (mp) och 1994/95:N434 (mp), att

en utredning bör tillsättas med uppgift att kartlägga

vätgasforskningens nuvarande läge och behovet av ytterligare

stödinsatser på området. I detta uppdrag bör också ingå att

studera tänkbara samarbetsprojekt i frågan med berörda u-länder.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till

känna som sin mening. Med ett sådant uttalande skulle nämnda

motioner bli väsentligen tillgodosedda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande vätgas

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N237

yrkandena 1 och 2, 1994/95:N425 yrkande 6 och 1994/95:N434

yrkandena 34 och 35 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

18. Kraftvärmeproduktion med biobränslen (mom. 28)

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Som framgått av den lämnade redovisningen är stödet för

främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion nu

intecknat, trots att det återstår mer än två år av den avsedda

stödperioden. Det är sålunda uppenbart att det finns ett behov

av ökade medel för att främja kraftvärmeproduktion med

biobränslen. Utskottet instämmer därför i förslaget i motion

1994/95:N425 (v) om en fördubbling -- till 400 miljoner kronor

-- av de medel som för nästa budgetår skall avsättas för nämnda

ändamål.

dels att utskottets hemställan under moment 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande kraftvärmeproduktion med biobränslen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N425 yrkande 3 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

19. Utvecklingen av vindkraft (mom. 30)

Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som

börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Vindkraften har två stora fördelar -- den är förnybar och den

har endast en begränsad effekt på miljön. Enligt utskottets

mening är det angeläget att incitamenten för en fortsatt

utbyggnad av vindkraften stärks. Utskottet instämmer därför i

vad som anförs i motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N425 (v)

och 1994/95:N404 (m) om att investeringsbidrag också bör kunna

utgå för vindkraftsanläggningar som har en effekt under 60 kW.

Regeringen bör lägga fram förslag härom. I avvaktan på ett

sådant förslag tillstyrks att riksdagen avsätter medel för stöd

till vindkraften i enlighet med vad som redovisas i

budgetpropositionen.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande skulle

nyssnämnda motioner bli tillgodosedda i berörda delar. Det sagda

ligger också i linje med vad som begärs i motion 1994/95:N434

(mp). Utskottet avstyrker däremot motion 1994/95:N437 (m).

dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha

följande lydelse:

30. beträffande utvecklingen av vindkraft

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N404,

1994/95:N421 yrkande 4 och 1994/95:N425 yrkande 4, med anledning

av motion 1994/95:N434 yrkande 33 och med avslag på motion

1994/95:N437 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

20. Solvärme (mom. 31)

Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av solvärme" bort ha

följande lydelse:

Som sägs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237 (v)

och i övrigt i enlighet med vad som anförs i motion 1994/95:N421

(c) bör 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller

totalt 50 miljoner kronor, anvisas till investeringsstödet

avseende solvärmeanläggningar i bostäder. Intresset för detta

stöd är stort, och det är väsentligt -- menar utskottet -- att

fortsatta investeringar i denna miljövänliga energiform främjas.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad

utskottet här har anfört och därmed tillgodose nu berörda

motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande solvärme

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N421 yrkande

7, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna

del och med anledning av motionerna 1994/95:N270 yrkande 9 och

1994/95:N434 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

21. Solvärme (mom. 31)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av solvärme" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen, såsom föreslås i

motion 1994/95:N270 (mp) och i enlighet med vad som sägs i

motion 1994/95:N434 (mp), anvisa 25 miljoner kronor till

investeringsstödet avseende solvärmeanläggningar i bostäder.

Intresset för detta stöd är stort, och det är väsentligt --

menar utskottet -- att fortsatta investeringar i denna

miljövänliga energiform främjas.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad

utskottet här har anfört och därmed tillgodose nu berörda

motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande solvärme

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N270 yrkande

9 och 1994/95:N434 yrkande 29 och med anledning av motionerna

1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N438 i denna del och

1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Insatser för ny energiteknik (mom. 32)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört och i linje med

vad som begärs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237

(v) bör riksdagen till anslaget Insatser för ny energiteknik

anvisa 390 miljoner kronor. Jämfört med regeringens förslag

innebär det en höjning med 45 miljoner kronor att tillföras

investeringsstödet avseende solvärme.

dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 7, med bifall till motionerna 1994/95:N438 i denna

del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del, med anledning av

motion 1994/95:N270 yrkande 8 och med avslag på motion

1994/95:N425 yrkande 3 i denna del till Insatser för ny

energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 390 000 000 kr.

23. Insatser för ny energiteknik (mom. 32)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 20

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört bör riksdagen

till anslaget Insatser för ny energiteknik anvisa 590 miljoner

kronor. Jämfört med regeringens förslag innebär det en höjning

med 245 miljoner kronor, fördelat med 200 miljoner kronor för

stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen och 45 miljoner

kronor till investeringsstödet avseende solvärme. Med det sagda

tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:Bo237

(v) och 1994/95:N438 (c) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 7, med bifall till motionerna 1994/95:N425 yrkande 3

i denna del, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande

4 i denna del och med anledning av motion 1994/95:N270 yrkande 8

till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

590 000 000 kr.

24. Insatser för ny energiteknik (mom. 32)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet anfört och som begärs i motion

1994/95:N270 (mp) bör riksdagen till anslaget Insatser för ny

energiteknik anvisa 365 miljoner kronor. Jämfört med regeringens

förslag innebär det en höjning med 20 miljoner kronor att

tillföras investeringsstödet avseende solvärme.

dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

13 punkt E 7, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 8, med

anledning av motionerna 1994/95:N438 i denna del och

1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del och med avslag på motion

1994/95:N425 yrkande 3 i denna del till Insatser för ny

energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 365 000 000 kr.

25. Energiförnyelsefond (mom. 34)

Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

De gällande energipolitiska stöden för främjande av

omställningen av energisystemet löper ut vid utgången av nästa

budgetår. Det finns därför skäl, menar utskottet, att redan nu

överväga hur det fortsatta stödet till introduktion av förnybara

energiformer skall vara utformat.

De förslag som framförs i här aktuella motioner om inrättande

av en energiförnyelsefond finner utskottet tilltalande. Som

föreslås i dessa motioner bör fonden byggas upp genom en skatt

på främst kärnkraftsbaserad el. Intäkterna bör inte inordnas i

statsbudgeten, utan fondens verksamhet och finansiering bör

administreras vid sidan därav.

Fondens huvuduppgifter bör vara att genom bidrag stödja

investeringar som syftar till energihushållning, effektivare

energianvändning och alternativ energiproduktion, såsom bl.a.

solenergianläggningar, vindkraftverk, mindre vattenkraftverk

samt anläggningar för kraftvärmeproduktion baserade på

biobränslen.

Enligt utskottets mening bör regeringen anmodas att i

anslutning till beredningen av Energikommissionens

slutbetänkande utarbeta förslag till riksdagen om en

energiförnyelsefond med utgångspunkt i vad utskottet här har

anfört. Motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N416 (c) och

1994/95:N414 (mp) skulle därmed bli väsentligen tillgodosedda,

den förstnämnda såvitt här är i fråga.

dels att utskottets hemställan under moment 34 bort ha

följande lydelse:

34. beträffande energiförnyelsefond

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N414,

1994/95:N416 och 1994/95:N421 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar

(mom. 35, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Med

erinran" och slutar med "och 1994/95:N415 (v)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att en

energiförnyelsefond skall inrättas med uppgift bl.a. att främja

investeringar i elproduktionsanläggningar baserade på förnybar

energi. Från denna fond skall bidrag också utgå till

investeringar i små elproduktionsanläggningar i enlighet med vad

som begärs i de här aktuella motionerna. Något särskilt

initiativ av riksdagen med anledning av dessa motioner är därför

inte erforderligt, och de avstyrks följaktligen.

27. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar

(mom. 35)

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som

börjar med "Med erinran" och slutar med "och 1994/95:N415 (v)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1994/95:N418

(c, fp) och 1994/95:N415 (v) om att det bör införas ett särskilt

stöd till investeringar i små elproduktionsanläggningar. En inte

oväsentlig del av det framtida tillskottet av el i Sverige kan

erhållas från sådana anläggningar. För att främja denna

tillförsel krävs dock någon form av investeringsstöd.

Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag om

ett sådant investeringsstöd för små elproduktionsanläggningar i

enlighet med vad som begärs i de nyssnämnda motionerna. Dessa

tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under moment 35 bort ha

följande lydelse:

35. beträffande investeringsbidrag till små

elproduktionsanläggningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N415 och

1994/95:N418 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

28. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (mom. 36)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Som sägs i motion 1994/95:N434 (mp) har Sveriges energipolitik

hittills främst utgått från att tillförseln av energi till

industrin, lokaler, hushåll och transporter skall öka. Denna

ensidiga inriktning måste brytas. Nu krävs i stället ökad

energieffektivisering och utveckling av teknik som utnyttjar

energiinnehållet på ett bättre sätt. Varken kärnkraft eller

användning av fossila bränslen är förenligt med ett hållbart

samhälle baserat på solen som den främsta källan för vår

energitillförsel.

I enlighet med förslag i nyssnämnda motion bör energipolitiken

utformas med utgångspunkt i att energianvändningen skall minska

med 2 % per år under de närmaste trettio åren. Endast med en

sådan målsättning kommer det avgörande arbetet för ökad

energieffektivisering att påbörjas.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom

vad utskottet här har anfört. Därmed skulle motion 1994/95:N434

(mp) i nu aktuella delar bli väsentligen tillgodosedd. Det sagda

ligger också delvis i linje med vad som i denna del anförs i

motionerna 1994/95:Jo641 (c), 1994/95:N421 (c), 1994/95:N424 (s)

och 1994/95:N425 (v). Regeringens förslag till anslag till

programmet för effektivare energianvändning tillstyrks av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha

följande lydelse:

36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning,

m.m.

att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1994/95:N434 yrkandena 10--12 och

38, med anledning av motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19,

1994/95:N421 yrkande 8, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1,

1994/95:N434 yrkandena 6--8 och med avslag på motionerna

1994/95:N403 yrkande 7, 1994/95:N432 yrkande 2 och

1994/95:N451 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

29. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (mom. 36)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Hittillsvarande erfarenheter från insatserna inom ramen för

programmet för effektivare energianvändning visar på att det

finns en stor potential för energieffektivisering. Som sägs i

motion 1994/95:Jo641 (c) innebär detta att arbetet med

effektiviseringar måste prioriteras före utbyggnaden av ny

kraftproduktion. I enlighet med förslaget i nyssnämnda motion

och i anslutning till vad som anförs i motion 1994/95:N421 (c)

bör riksdagen som en målsättning ange att minst 25 % av den

nuvarande nivån på energianvändningen skall minskas fram till år

2000 genom olika energihushållningsåtgärder.

Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella yrkandena i

motionerna 1994/95:Jo641 (c) och 1994/95:N421 (c). Det sagda

ligger delvis i linje med vad som sägs i motion 1994/95:N434

(mp). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks med

hänvisning till Energikommissionens arbete. Utskottet

tillstyrker slutligen förslaget om anslag till programmet för

effektivare energianvändning.

dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha

följande lydelse:

36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning,

m.m.

att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19 och

1994/95:N421 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:N434

yrkandena 11 och 12 och med avslag på motionerna 1994/95:N403

yrkande 7, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1, 1994/95:N432

yrkande 2, 1994/95:N434 yrkandena 6--8, 10 och 38 och

1994/95:N451 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

30. Användningen av biobränslen (mom. 40)

Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av biobränsle" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen nu anmodas att med

utgångspunkt i Energikommissionens redovisning utarbeta förslag

som främjar utvecklingen och användningen av biobränslen. Med

ett sådant uttalande blir motionerna 1994/95:N421 (c),

1994/95:N425 (v) och 1994/95:N433 (c) helt eller delvis

tillgodosedda såvitt här är i fråga. Det sagda ligger också

väsentligen i linje med vad som i denna del anförs i motionerna

1994/95:N406 (s) och 1994/95:N434 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande användningen av biobränslen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N421 yrkande

3, 1994/95:N425 yrkande 2 och 1994/95:N433 yrkande 1, med

anledning av motionerna 1994/95:N406, 1994/95:N433 yrkande 2 och

1994/95:N434 yrkandena 30 och 37 och med avslag på motion

1994/95:N434 yrkandena 31 och 32 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

31. Biogas (mom. 41)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som

börjar med "Med samma" och slutar med "motion 1994/95:N425 (v)"

bort ha följande lydelse:

Biogasproduktionen kan komma att spela en inte oväsentlig roll

i den framtida energiförsörjningen, inte minst genom att den kan

vara baserad på ett flertal olika insatsvaror såsom naturgödsel,

hushållsavfall, särskilda grödor m.m. Det är enligt utskottets

uppfattning angeläget att biogasproduktionen ges ett mer

kraftfullt och mer konsekvent stöd. Riksdagen bör uttala sig

till förmån för sådana satsningar och därigenom bifalla motion

1994/95:N425 (v) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under moment 41 bort ha

följande lydelse:

41. beträffande biogas

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N425 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

32. Naturgas (mom. 42)

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som

börjar med "Frågor kring" och slutar med "avstyrks alltså" bort

ha följande lydelse:

Naturgas är det minst miljökrävande fossila bränslet. Vidare

gäller att i alla elförsörjningssystem måste det finnas tillgång

till reservkapacitet, som till väsentlig del måste baseras på

fossila bränslen. Enligt utskottets mening är det därför

naturligt att Sverige noga utreder förslaget om en

naturgasledning från Norge. Som sägs i motion 1994/95:N421 (c)

får dock naturgasen inte ses som ett alternativ till

biobränslebaserad kraft utan endast som ett komplement.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ansluta sig till

genom ett uttalande till regeringen. Av det sagda följer att

utskottet tillstyrker motion 1994/95:N421 (c) i här behandlad

del.

dels att utskottets hemställan under moment 42 bort ha

följande lydelse:

42. beträffande naturgas

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N421 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Avregleringen av elmarknaden

Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c),

Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och

Torsten Gavelin (fp) anför:

Beslutet att i sista stund uppskjuta elmarknadsreformen var

djupt olyckligt. Det åstadkom förvirring och praktiska problem i

en situation när långsiktighet och klara spelregler är viktigare

än någonsin. När Energikommissionens delbetänkande nu föreligger

är det också lätt att konstatera att de socialdemokratiska

farhågor som föranledde uppskovet var obefogade.

Energikommissionen underströk det angelägna i att beslut om

ikraftträdande kan fattas under våren 1995. Ändå väljer

regeringen nu att framlägga propositionen i sådan tid att

riksdagen inte hinner behandla förslaget förrän under hösten

1995. Detta är enligt vår mening mycket otillfredsställande.

2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010

(mom. 4)

Göran Hägglund (kds) anför:

I detta betänkande behandlas en rad viktiga energipolitiska

frågeställningar. Detta görs samtidigt som den av riksdagen

beställda Energikommissionen är inne i ett avgörande skede. Inom

några månader skall kommissionen avge sitt betänkande där dessa

frågor prövas i ett större sammanhang. Kommissionens uppgift är

att säkerställa omställningen av energiprogrammen innebärande en

avveckling av kärnkraften.

Vi Kristdemokrater står sjävfallet fast vid vår energipolitik

såsom den uttrycks i den energipolitiska motionen 1994/95:N403

(kds). Vi har dock vid behandlingen av detta betänkande haft

inställningen att kommissionens förslag skall avvaktas innan

beslut fattas. Kommissionen är viktig för att säkerställa ett

underlag för beslut som innebär att verkliga förändringar och

förbättringar av energipolitiken sker.

3. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom. 7)

Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m),

Ola Karlsson (m) och Torsten Gavelin (fp) anför:

I enlighet med vad företrädare för Moderata samlingspartiet

och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört anser vi att 6 §

i kärntekniklagen om förbud mot vissa förberedande åtgärder för

att uppföra en kärnkraftsreaktor bör avskaffas. Vi menar att

riksdagen inte nu bör ta något initiativ i frågan men

förutsätter att Energikommissionen behandlar frågan som en del i

de allmänna överväganden som skall göras vad gäller kärnkraften

och i den översyn av kärntekniklagen som kommissionens förslag

kommer att föranleda.

4. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17)

Lennart Beijer (v) anför:

Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer,

privat, kooperativt och samhällsägt. Statligt ägande är främst

motiverat inom strategiska sektorer av näringslivet. Vattenfall

AB bör förbli ett statligt företag mot bakgrund av sin

strategiska betydelse i energipolitiken. Det är också av

nationellt intresse att viktigare beslut om organisationen och

verksamheten i Vattenfall underställs riksdagen för godkännande.

Den kommande omställningen av energisystemet i Sverige med

övergång till förnybara inhemska energislag och avveckling av

kärnkraften förutsätter ett starkt samhällsinflytande över

bolagets verksamhet.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1994/95:100 bilaga 132

Proposition 1994/95:100 bilaga 154

Motionerna5

Utskottet14

Riktlinjer för energipolitiken14

Bakgrund14

Vissa energipolitiska beslut14

Energikommissionen17

Avreglering av elmarknaden18

Energirapport 199419

Inledning19

Energitillförsel och energianvändning20

Elproduktion och elanvändning20

Motionerna21

Vissa kompletterande uppgifter23

Utskottets ställningstagande24

Omställningen av energisystemet24

Lagstiftning om kärnkraftsavveckling25

Övriga kärnkraftsfrågor26

Driftstillstånd för Ringhals 226

Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt28

Förbudet mot vissa förberedande åtgärder29

Export av kärnkraftsteknologi30

Besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet30

Statens kärnkraftinspektion31

Vissa internationella frågor31

ITER-projektet33

Elmarknadsfrågor34

Verksamheten vid Svenska kraftnät34

Vattenfall AB35

Omstrukturering av Vattenfall AB35

Täckande av eventuella förluster, m.m.36

Vattenkraftverk38

Forskning inom energiområdet39

Energiforskning39

Bioenergiforskning m.m.40

Utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m.41

Vätgas42

Vissa regionala frågor44

Utveckling och introduktion av ny energiteknik44

Inledning44

Kraftvärmeproduktion med biobränslen45

Vindkraft45

Solvärme46

Insatser för ny energiteknik47

Energiteknikfonden48

Energiförnyelsefond48

Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar49

Effektivare energianvändning49

Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m.49

Energinormer m.m.51

Vissa övriga frågor53

Bränsleförsörjning53

Biobränsle53

Användningen av biobränslen53

Biogas54

Naturgas55

Torv55

Försörjningsberedskap56

Vissa övriga anslag57

Hemställan57

Reservationer

1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998

(mp)64

2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005

(mp)65

3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (c, v,

mp)65

4. Driftstillstånd för Ringhals 2 (c, v)66

5. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mp)67

6. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (c, v)67

7. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mp)67

8. Export av kärnkraftsteknologi (v, mp)68

9. IAEA:s roll (v, mp)69

10. Global avveckling av kärnkraften (v, mp)69

11. Kärnkraftsreaktorer i Östeuropa (v, mp)69

12. ITER-projektet (mp)70

13. Omstrukturering av Vattenfall AB (m)70

14. Omstrukturering av Vattenfall AB (mp)71

15. Statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. (mp)71

16. Energiforskning (v, mp)72

17. Vätgas (v, mp)72

18. Kraftvärmeproduktion med biobränslen (v)72

19. Utvecklingen av vindkraft (c, fp, v, mp)73

20. Solvärme (c, v)73

21. Solvärme (mp)74

22. Insatser för ny energiteknik (c)74

23. Insatser för ny energiteknik (v)75

24. Insatser för ny energiteknik (mp)76

25. Energiförnyelsefond (c, v, mp)76

26. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar

(c, v, mp)77

27. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar

(fp)77

28. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (v,

mp)78

29. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (c)79

30. Användningen av biobränslen (c, v, mp)79

31. Biogas (v, mp)80

32. Naturgas (v)80

Särskilda yttranden

1. Avregleringen av elmarknaden (m, c, fp, kds)81

2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010

(kds)81

3. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (m, fp)82

4. Omstrukturering av Vattenfall AB (v)82