Bet. 1994/95:NU23

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU23

Regler för godkända och auktoriserade revisorer

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1994/95

NU23

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:152 om regler för godkända och

auktoriserade revisorer,

dels två motioner som väckts med anledning av

propositionen,

dels en motion från allmänna motionstiden år 1994.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya regler för

godkända och auktoriserade revisorer. Detta innebär bl.a. en

skärpning av kraven på utbildningstidens längd för att kunna få

auktorisation eller godkännande som revisor. För de godkända

revisorerna innebär det en anpassning till EG:s s.k.

revisorsdirektiv. Genom den nya lagen sker även i övrigt en

anpassning till EG:s regler på området. Regeringen har i

propositionen aviserat om att den skall överväga förändringar

avseende antalet revisorskategorier och begränsningen av de

godkända revisorernas behörighet att revidera stora företag.

Utskottet delar regeringens uppfattning att statsmakterna på

sikt bör uppställa kompetenskrav endast beträffande en

revisorskategori och förutsätter också att möjligheterna att ta

bort begränsningsregeln prövas.

Utskottet tillstyrker vidare att prövningen av och tillsynen

över revisorerna även i fortsättningen skall ske i statlig regi.

Därigenom tillgodoses kraven på bl.a. rättssäkerhet,

konkurrensneutralitet och oberoende. Dessutom kommer

revisorsbranschens och det övriga näringslivets kompetens att

tas till vara på ett bättre sätt än vad som för närvarande är

fallet. I en reservation (m) förordas att tillsynen över

revisorerna skall ske helt eller delvis i privat regi, och det

begärs att regeringen skall återkomma med ett förslag i den

riktningen.

Slutligen tillstyrker utskottet att det inrättas en ny

myndighet, Revisorsnämnden, som skall ha hand om

revisorsfrågorna. Detta innebär att Kommerskollegiums befattning

med dessa frågor upphör.

Propositionen

I proposition 1994/95:152 föreslås att riksdagen

1. antar regeringens förslag till

a) lag om revisorer,

b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar,

c) lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

d) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

f) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag,

g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

h) lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig

rådgivning i vissa fall, m.m.,

i) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

j) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

k) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,

l) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

m) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

n) lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse,

2. till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

3. under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium

anvisar ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som

föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 4.

Lagförslagen -- utom såvitt avser 17 a § lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar och förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse -- har granskats av Lagrådet. De återges i

bilaga 1.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är

följande:

1994/95:N13 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för

tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1994/95:N14 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kategori revisorer,

2. hos regeringen begär förslag om ändring i aktiebolagslagen

i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lekmannarevisorer.

Den motion från allmänna motionstiden år 1994 som

behandlas här är

1993/94:N287 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en revisorskategori och om den

teoretiska och praktiska grundutbildningens längd för revisorer,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anpassningen av svenska regler på detta område till

EU:s revisorsdirektiv (84/253/EEG),

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagens revisionskostnader,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibehållandet av lekmannarevisorer.

Utskottet

EG:s revisorsdirektiv

Av proposition 1994/95:152 framgår att EG:s regler för

revisorer finns i det åttonde bolagsdirektivet (84/253/EEG), det

s.k. revisorsdirektivet. Detta direktiv syftar till att

harmonisera kvalifikationskraven i fråga om de personer som är

behöriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper,

såvitt sådan revision erfordras enligt gemenskapsrätten.

Direktivet är tillämpligt på aktiebolag samt handels- och

kommanditbolag. De sistnämnda bolagsformerna omfattas endast i

de fall samtliga obegränsat ansvariga delägare är företag med

begränsat delägaransvar.

Direktivet föreskriver att en fysisk person får godkännas att

utföra lagstadgad revision endast om han eller hon har genomgått

en teoretisk eller praktisk utbildning och har avlagt en

statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen som är jämförbar

med slutexamen från universitet. En normalstudietid på heltid i

tre år bedöms ligga inom direktivets krav. Den praktiska

utbildningen skall vara minst tre år.

I direktivet anges att medlemsstaterna skall säkerställa att

revisorn är oberoende och utför revisionen med yrkesmässig

omsorg. Vidare stadgas att majoriteten av ägandet i

revisionsbolag skall tillkomma personer eller bolag som

uppfyller villkoren för godkännande som revisor.

För att överväga den författningsreglering som behövs för

sådana revisorer som har särskild behörighet att utföra

lagstadgad revision tillkallades en särskild utredare (förre

näringsfrihetsombudsmannen Gunnar Hermanson). I betänkandet

Revisorerna och EG (SOU 1993:69) presenterade han förslag till

den reglering som erfordras för att uppfylla de villkor m.m. som

ställs i revisorsdirektivet. Revisorsutredningen övervägde även

formerna för prövning och tillsyn av revisorerna.

Revisorns kompetens

Regeringens förslag innebär att de två revisorskategorierna,

godkända och auktoriserade revisorer, behålls tills vidare. För

att bli godkänd revisor skall krävas utbildning och praktik

motsvarande den miniminivå som EG uppställer, dvs. tre års

utbildning och tre års praktik. För närvarande krävs två års

utbildning och fem års praktik. För att bli auktoriserad revisor

skall enligt förslaget krävas fyra års utbildning och fem års

praktik, vilket innebär krav på ytterligare ett halvt års

studier jämfört med vad som för närvarande krävs för att bli

auktoriserad revisor. Vidare införs krav på att praktiken under

de sista två åren skall avse extern revision av stora företag.

Regeringen föreslår att de grundläggande reglerna om

revisorernas kompetens skall tas in i en ny lag om revisorer,

som skall träda i kraft den 1 juli 1995.

Enligt regeringens principiella uppfattning bör

kompetensprövningen på sikt kunna begränsas till att ange de

minimikrav som skall ställas på en revisor som har rätt att

utföra lagstadgad revision. Kompetenshöjningen i revisorskåren

tar viss tid, varför de två kategorierna bör vara kvar tills

vidare, anförs det. Frågan om prövningens omfattning bör tas upp

till förnyade överväganden när erfarenheter vunnits av den nya

ordningen, sägs det i propositionen.

Enligt 10 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall minst en

av de revisorer som utses av bolagsstämman vara auktoriserad om

tillgångarnas nettovärde överstiger 1 000 basbelopp (för

närvarande motsvarande drygt 35 miljoner kronor), antalet

anställda överstiger 200 personer eller bolagets aktier eller

skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad

marknadsplats. Bestämmelsen innebär en viss begränsning av de

godkända revisorernas behörighet att revidera större bolag.

Enligt regeringen bör en viss justering göras av

behörighetsreglerna för de godkända revisorerna när de nya

kompetensreglerna fått genomslag. Av propositionen framgår att

regeringen avser att senare återkomma med ett konkret förslag i

denna del.

I motion 1993/94:N287 (s) -- som väcktes i januari 1994 och

som i stor utsträckning utgår från Revisorsutredningens

betänkande -- understryks betydelsen av att anpassningar görs

till vad som gäller inom EU. Den teoretiska utbildningen bör

anpassas till EG:s minimiregler på tre år, anser motionären.

Skillnaderna i utbildningsnivå mellan auktoriserade och godkända

revisorer har blivit allt mindre, heter det vidare. Det finns

därför knappast några motiv för att behålla två kategorier. Det

räcker, enligt motionären, med en revisorskategori för alla

kvalificerade revisorer, och dessa bör uppfylla de teoretiska

krav som direktivet anger.

Förslaget om två revisorskategorier leder till ökade

revisionskostnader för flertalet företag, hävdas det vidare i

motionen. Detta beror på att de flesta studenter går den längre

och dyrare utbildningen på fyra år och att konkurrensen mellan

revisorerna minskar på grund av att marknaden för

revisionsuppdrag är uppdelad. Med det sistnämnda avses

förhållandet att behörigheten för de godkända revisorerna att

revidera de ca 1 000 största bolagen är begränsad, medan de

övriga ca 250 000 bolagen kan revideras av alla kvalificerade

revisorer. Motionären anser att denna begränsning bör slopas.

I motion 1994/95:N14 (c) understryks att det är viktigt att

frågan om antalet revisorskategorier tas upp till ny prövning.

Motionärerna delar regeringens uppfattning att

kompetensprövningen på sikt kan begränsas till att ange de krav

som skall ställas på en revisor som har rätt att utföra

lagstadgad revision. Det kan då bli aktuellt med en kategori som

uppfyller minimireglerna och att revisorsnäringen själv kan

administrera legitimering av mer kvalificerade revisorer.

I motionen anförs också att en förändring bör göras av

reglerna om behörighetsbegränsning för de godkända revisorerna.

Alla revisorer som uppfyller krav för godkännande enligt EG:s

regler bör kunna utföra revision utan begränsningar, anser

motionärerna. Godkända revisorer som uppfyller de

utbildningskrav som föreslås i propositionen bör inte omfattas

av begränsningsregeln. Denna bör dock gälla för övriga godkända

revisorer så länge de inte uppfyller utbildningskraven, sägs det

i motionen.

Enligt vad utskottet erfarit kan en förändring av

begränsningsregeln i aktiebolagslagen aktualiseras under det

närmaste året. En uppföljning avses först ske bl.a. av

erfarenheterna av den uppdelning som skedde vid årsskiftet

1994/95 i publika och privata bolag.

Införande av endast en revisorskategori kan däremot enligt

uppgift dröja ett antal år, främst för att kompetensen bland de

godkända revisorerna måste höjas. De som nu är i färd med att

utbilda sig till godkända revisorer uppfyller inte direktivets

krav när de examineras. Därför måste vissa övergångsåtgärder

vidtas, t.ex. i form av påbyggnadskurser. Den som avslutar sin

utbildning för att bli godkänd revisor efter den 1 januari 1997

föreslås fram till den 1 januari 2003 få godkännas enligt äldre

bestämmelser under förutsättning att vederbörande genomgått

kompletterande utbildning.

Då det gäller antalet revisorskategorier anser

utskottet i likhet med regeringen att statsmakterna på sikt

bör uppställa kompetenskrav endast beträffande en kategori av

revisorer. Samma uppfattning kommer till uttryck i de båda här

aktuella motionerna. Eftersom anpassningen till EG:s

revisorsdirektiv innebär en höjning av de krav som skall

uppfyllas för att bli godkänd revisor, kommer det under en

övergångstid att finnas godkända revisorer som inte når upp till

de nya kompetenskraven. Utskottet anser det därför vara en

lämplig ordning att tills vidare låta kompetensprövningen

omfatta två revisorskategorier. Utskottet utgår dock från att

regeringen återkommer med förslag till förändringar, så snart de

nya kvalifikationskraven fått tillräckligt genomslag i

revisorskåren. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Härigenom blir även motionerna 1993/94:N287 (s) och

1994/95:N14 (c) i huvudsak tillgodosedda. De avstyrks därför i

nu berörda delar.

Även i fråga om begränsningen av behörigheten för godkända

revisorer att revidera stora aktiebolag instämmer utskottet i

regeringens bedömning, nämligen att de aktuella reglerna i

aktiebolagslagen bör kunna omprövas inom en nära framtid.

Regeringen har aviserat om att den skall återkomma med förslag

till ändring av begränsningsregeln. Utskottet förutsätter att

det i samband med översynen av aktiebolagslagen i denna del

övervägs om behörighetsbegränsningen för de revisorer som

uppfyller kraven i EG:s direktiv kan tas bort. Med det sagda

blir motionerna 1993/94:N287 (s) och 1994/95:N14 (c) väsentligen

tillgodosedda även såvitt nu är i fråga och avstyrks därför av

utskottet.

Lekmannarevisorer

Revisorsutredningen föreslår att den möjlighet som finns

enligt bl.a. aktiebolagslagen och kommunallagen (1991:900) att

till revisorer även utse personer som inte är kvalificerade

revisorer skall slopas för de associationsformer som regleras av

gemenskapsrätten.

Av propositionen framgår att regeringen avser att låta

ytterligare utreda lekmannarevisorernas roll och ställning i

bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser i förhållande till

de godkända och auktoriserade revisorerna. Det anförs vidare att

funktionen som lekmannarevisor, särskilt i kommunala bolag, är

viktig och bör värnas. Ändamålet med den verksamhet som utövas

av lekmannarevisorerna bör tillgodoses även i framtiden, sägs

det vidare i propositionen.

I motion 1993/94:N287 (s) anförs att lekmannarevisorerna bör

behållas. Motionären delar inte Revisorsutredningens uppfattning

att det inte är förenligt med EG:s direktiv att ha

lekmannarevisorer. Inget hindrar att sådana revisorer utses vid

sidan av de kvalificerade revisorerna i aktiebolag eller

ekonomiska föreningar, framhålls det i motionen; utredningen har

bortsett från den vidare förvaltningsrevision som

lekmannarevisorerna utför i såväl offentlig som kooperativ

verksamhet.

Liknande synpunkter om lekmannarevisorerna kommer till uttryck

i motion 1994/95:N14 (c). Där sägs att lekmannarevisorer har

samma uppgifter och ansvar som kvalificerade revisorer.

Motionärerna delar regeringens åsikt att funktionen som

lekmannarevisor är viktig och bör värnas.

Enligt uppgift utreder en arbetsgrupp med företrädare för

olika departement samt för Svenska Kommunförbundet och

revisionsbyrån KOMREV AB frågan om lekmannarevisorernas

ställning. En departementspromemoria avses bli klar före

sommaren 1995 och beräknas efter remissbehandling kunna ligga

till grund för en proposition till nästa riksmöte. Arbetsgruppen

har inriktningen att lägga ett förslag som gör att

lekmannarevisorerna kan behållas.

Utskottet anser att det är angeläget att

lekmannarevisorernas ställning säkerställs och utgår från att

regeringen lägger fram förslag med denna inriktning. Det saknas

därför anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i

frågan. De aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.

Statlig eller privat tillsyn

Regeringens förslag innebär att särskild behörighet att utföra

lagstadgad revision även i fortsättningen skall meddelas av

staten. Vidare föreslås att en ny myndighet med namnet

Revisorsnämnden skall inrättas för den prövning och tillsyn som

följer av den nya revisorslagstiftningen. Kommerskollegiums

nuvarande arbete med tillsyn av revisorer föreslås därigenom

upphöra. Nämnden skall finansieras med avgifter. Det i

budgetpropositionen föreslagna anslaget för Kommerskollegium,

vilket utskottet nyligen har tillstyrkt (bet. 1994/95:NU22),

föreslås bli minskat med kollegiets kostnader för

revisorsverksamheten, ca 5 miljoner kronor.

Enligt regeringens uppfattning överväger fördelarna med en

statlig myndighet för revisorstillsynen. Skälen för detta är

bl.a. att

staten har ett stort intresse av kvalificerad revision,

staten behöver besluta om rättsregler,

staten behöver inflytande över och insyn i

tillsynsverksamheten,

tillsynsverksamheten måste uppfylla krav på oberoende och

integritet,

statlig prövning tillgodoser krav på rättssäkerhet,

konkurrensneutralitet och trovärdighet,

revisorerna kan medverka i det statliga tillsynsarbetet,

tillsynen innehåller myndighetsutövning.

Tillsynsorganisationens främsta uppgift är enligt regeringen

att tillgodose det offentliga intresset av en revisorskår med

hög standard. En modern tillsyn ställer nya krav på kompetens.

Tillsynsorganet behöver ha en bättre framförhållning och en mer

internationell utblick och vara mer aktiv än tidigare, anförs

det i propositionen. Regeringen har svårt att se direkta

beröringspunkter mellan revisorsfrågorna och andra myndigheters

frågor, varför den föreslår att en ny myndighet skall inrättas.

För verksamheten behövs ingående kunskaper om det praktiska

revisorsarbetet. Därför är det, enligt regeringen, befogat att

representanter för yrkeskåren bidrar med erfarenheter och

kunskaper. Regeringen föreslår att det inrättas en nämnd med nio

ledamöter, där ordföranden skall vara en oberoende person med

domarerfarenhet. I övrigt föreslås ingå två revisorer samt

personer med erfarenhet från näringsliv, universitet,

myndigheter eller som finansanalytiker eller investerare. Till

nämnden skall knytas ett kansli med ett tiotal personer. Enligt

regeringen är utgångspunkten att nämndens personal bör

rekryteras bland dem som för närvarande arbetar med

revisorsfrågorna hos Kommerskollegium.

I motion 1994/95:N13 (m) begärs att regeringen skall lägga

fram förslag till ett självreglerande, helt eller delvis privat,

system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer.

I motionen hänvisas till att Statskontoret i en rapport

(1993:30) i oktober 1993 förordade att staten i första hand

borde pröva en ökad grad av självreglering när det gäller

tillsynen över revisorer. Vidare erinras om att den förra

regeringen i proposition 1993/94:138 om Kommerskollegium

föreslog att en helt eller delvis privat lösning för tillsynen

över revisorer borde utredas vidare. Därvid anfördes som skäl

för en privat lösning att närheten till aktörerna borde kunna

öka både tillsynens effektivitet och möjligheterna att rekrytera

kvalificerade revisorer för tillsynen. Ett eget ansvar för

tillsynen bedömdes ge anledning till en diskussion om moral och

etik inom revisorskåren. Vidare påpekades att de dubbla systemen

med tillsyn dels av staten, dels av revisorsorganisationerna

själva skulle undanröjas. Det konstaterades att även med ett

privat system måste staten besluta om rättsregler och ha ett

inflytande över tillsynen.

Motionärerna anser att dessa skäl alltjämt är giltiga. De

menar att stiftelseformen är en lämplig verksamhetsform för en

helt eller delvis privat tillsynslösning. I motionen föreslås

att Kommerskollegium skall ha fortsatt ansvar för

revisorstillsynen till dess att en utredning gjorts av hur en

privat lösning kan utformas.

Vid behandlingen av nyssnämnda proposition om

Kommerskollegiums omvandling till en renodlat handelspolitisk

myndighet väcktes en motion (s), där det förordades att

tillsynen över revisorerna skulle vara kvar i statlig regi. I

sitt betänkande (bet. 1993/94:NU20) konstaterade utskottet att

tillsynen legat hos Kommerskollegium i 20 år. Även om den

fungerat bra under den tiden fann utskottet det naturligt att

pröva om tillsynen kunde utövas på något annat sätt. Det låg då

nära till hands att undersöka en privat lösning. Först när det

presenterats ett förslag om den framtida tillsynen fanns det,

enligt utskottet, anledning att ta ställning till om en privat

eller en statlig tillsyn är att föredra.

Riksdagen beslutade emellertid att bifalla en reservation (s),

med instämmande i en meningsyttring (v). Där förordades att

staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och

godkännande av samt tillsyn över revisorer. Som skäl för denna

ståndpunkt anfördes att staten ställer krav på kvalificerade

revisorer i vissa företag. Det var ett skäl till att tillsynen

förstatligades år 1973, och det gäller alltjämt, anfördes det.

Vidare framhölls att statens intresse av en kvalificerad

revision har ökat bl.a. på grund av utvecklingen av den

ekonomiska brottsligheten. Dessutom betonades att

Kommerskollegium har skött tillsynen på ett förtjänstfullt sätt.

Härutöver påpekades att staten även i framtiden måste besluta om

rättsregler samt ha inflytande över och insyn i

tillsynsverksamheten. Slutligen framhölls, i reservationen, att

kraven på konkurrensneutralitet, rättssäkerhet och oberoende

uppfylls genom statlig tillsyn men är svåra att tillgodose med

en privat lösning.

Utskottet anser att den utformning som getts åt den

statliga tillsynen över revisorerna väl tillgodoser kraven på

bl.a. rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och oberoende.

Förslaget om Revisorsnämndens sammansättning innebär vidare att

revisorsbranschens och det övriga näringslivets kompetens kommer

att tillvaratas på ett bättre sätt än vad som för närvarande är

fallet. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker

utskottet att prövningen av och tillsynen över revisorerna skall

ske i statlig regi och avstyrker därmed motion 1994/95:N13 (m).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående inrättande

av Revisorsnämnden och minskning av anslaget till

Kommerskollegium. Även övriga förslag i propositionen tillstyrks

av utskottet.

Utskottet föreslår dessutom en korrigering av ett fel i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar. Felet uppkom i samband med

riksdagsbeslut i december 1994. Genom att samordning inte skedde

av förslag rörande samma paragraf i två olika propositioner fick

15 kap. 6 § i nämnda lag inte den avsedda lydelsen. Innebörden

av den justering som nu föreslås är att beslut av Patent- och

registreringsverket att avregistrera icke behöriga

ställföreträdare skall överklagas till allmän

förvaltningsdomstol och inte till regeringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet revisorskategorier

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkandena 1 och

2, det sistnämnda i denna del, och 1994/95:N14 yrkande 1,

2. beträffande behörigheten för godkända revisorer

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkandena 2 och

3, det förstnämnda i denna del, och 1994/95:N14 yrkande 2,

3. beträffande lekmannarevisorer

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkande 4 och

1994/95:N14 yrkande 3,

4. beträffande statlig eller privat tillsyn

att riksdagen avslår motion 1994/95:N13,

res. (m)

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i proposition 1994/95:152 framlagda

förslagen till

a) lag om revisorer,

b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar,

c) lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

d) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

f) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag,

g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

h) lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig

rådgivning i vissa fall, m.m.,

i) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

j) lag om ändring lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

dock att även 15 kap. 6 § ändras och erhåller lydelse enligt

Utskottets förslag i bilaga 2 och att ingressen ändras på

sätt som föranleds härav,

k) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,

l) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

m) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

n) lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse,

6. beträffande Revisorsnämnd

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:152 moment 2

till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

7. beträffande Kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:152 moment 3

till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln -- med ändring av vad utskottet tidigare föreslagit

(bet. 1994/95:NU22) -- anvisar ett med 5 250 000 kr nedräknat

ramanslag på 56 025 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo

Finnkvist (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael

Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Chris

Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson

(s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s),

Lars G Linder (s) och Sten Tolgfors (m).

Reservation

Statlig eller privat tillsyn (mom. 4)

Mikael Odenberg, Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion

1994/95:N13 (m)" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att säkerställa

att prövningen av och tillsynen över revisorerna präglas av hög

kompetens och god kunskap om de villkor som de reviderade

företagen och revisorerna verkar under. Utskottet anser att

detta bäst kan uppnås genom att tillsynen sker helt eller delvis

i privat regi. Det bör noteras att en sådan lösning är helt

förenlig med EG:s revisorsdirektiv och förekommer i flera

länder. De statliga intressen som finns på detta område kan

tillgodoses genom regler bl.a. om revisorernas kompetens och om

hur tillsynen bör bedrivas. Riksdagen bör anmoda regeringen att

återkomma med ett förslag till en helt eller delvis privat

lösning av revisorstillsynen. Genom ett uttalande från riksdagen

i enlighet härmed bifalls motion 1994/95:N13 (m).

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande statlig eller privat tillsyn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Bilaga 1

1 Förslag till lag om revisorer

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring

4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag

7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713)

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud

mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.

9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag

13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om

ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

15 kap. 6 §1

Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 eller

4 §, 8 kap. 3--5 §§, 9 kap. 6 § eller 8 § första stycket 1

eller 10 kap. 6 § femte stycket får överklagas till regeringen.

Ett beslut av Ett beslut av

registreringsmyndigheten som registreringsmyndigheten som

innebär att anmälan har innebär att anmälan har

avskrivits eller registrering avskrivits eller registrering

har vägrats enligt 4 § har vägrats enligt 4 §

första och andra styckena första och andra styckena

överklagas hos allmän överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol inom förvaltningsdomstol inom

två månader från två månader från

beslutets dag. Detsamma beslutets dag. Detsamma

gäller ett beslut av gäller ett beslut av

registreringsmyndigheten som registreringsmyndigheten som

avses i 4 § fjärde avses i 4 a §, 11 kap. 18

stycket. §, 12 kap. 7 § tredje

stycket eller 16 kap. 2 §.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga

fall hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1 Senaste lydelse 1995:67.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet3

EG:s revisorsdirektiv3

Revisorns kompetens4

Lekmannarevisorer6

Statlig eller privat tillsyn7

Hemställan9

Reservation

Statlig eller privat tillsyn (m)10

Bilagor

1. Regeringens lagförslag12

2. Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar39