Bet. 1994/95:NU28

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU28

Kompletteringspropositionen

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:150 bilaga 4

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1994/95

NU28

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:150 med förslag till slutlig

reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m.

(kompletteringspropositionen) såvitt gäller bilaga 4

(Utrikesdepartementet) punkt E 1 (Kommerskollegium), bilaga 7

(Finansdepartementet) avsnitt 4 (Allmänna pensionsfonden) samt

bilaga 12 (Näringsdepartementet) avsnitt 1 (näringspolitik för

tillväxt) momenten 1 och 2, avsnitt 2 (anslagsfrågor) punkt A 1

(Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader)

och avsnitt 3 (lagändring),

dels -- delvis -- tre motioner som har väckts med

anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökat anslag

avseende budgetåret 1995/96 dels till Kommerskollegium, dels

till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I en

reservation (mp) förordas i stället en besparing på anslaget

till NUTEK. Utskottet föreslår även -- med reservation (m) --

att riksdagen godkänner regeringens förslag att minska

avkastningskraven för ALMI resp. Industri- och

nyföretagarfonden.

Vidare har utskottet inget att erinra mot förslagen i

kompletteringspropositionen om lagändringar avseende

avvecklingsstyrelsens verksamhet inom Allmänna pensionsfonden

(AP-fonden). Innebörden av lagändringarna är att några

ytterligare utdelningar av kvarvarande löntagarfondsmedel till

andra ändamål än till pensioner inte skall göras. De kvarvarande

tillgångarna skall behållas i AP-fonden och förvaltas av

avvecklingsstyrelsen.

Regeringens förslag att staten under en femårsperiod skall

kunna lämna kreditgarantier till flygmotorindustrin tillstyrks

också av utskottet. Garantin skall underlätta finansieringen av

utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer.

Proposition 1994/95:150 bilaga 4

I bilaga 4 (Utrikesdepartementet) föreslås under här angiven

rubrik

E 1. Kommerskollegium

att riksdagen under tredje huvudtitelns ramanslag

Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr

utöver vad som har föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga

4 och proposition 1994/95:152.

Proposition 1994/95:150 bilaga 7

I bilaga 7 (Finansdepartementet) föreslås (avsnitt 4) att

riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av

vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

3. godkänner vad regeringen förordar om ändrad användning av

kontanta medel och aktier som ännu inte har skiftats ut från

avvecklingsstyrelsen,

4. godkänner vad regeringen förordar om ändrad användning av

de tillgångar som återstår av det som reserverats för det

premiegrundande allemanssparandet och avvecklingsstyrelsens

verksamhet.

Proposition 1994/95:150 bilaga 12

I bilaga 12 (Näringsdepartementet) föreslås

dels (avsnitt 1)

att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordar om ändrade

avkastningskrav och riktlinjer i övrigt för ALMI Företagspartner

AB och Industri- och nyföretagarfonden,

2. bemyndigar regeringen att inom en ram av 500 000 000 kr

utfärda kreditgarantier för finansiering av

utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin,

dels (avsnitt 3)

att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.

De tre lagförslagen återges i bilaga.

Vidare föreslås (avsnitt 2) under här angiven rubrik

A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader

att riksdagen under tolfte huvudtitelns ramanslag Närings- och

teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret

1995/96 anvisar 7 000 000 kr utöver vad som föreslagits i

proposition 1994/95:100 bilaga 13.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och

som behandlas här är följande

1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet

(5) att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkning av

avkastningskraven för ALMI Företagspartner AB och Industri- och

nyföretagarfonden i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi34 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller

yrkandet (32) att riksdagen avslår regeringens förslag att öka

anslaget till Närings- och teknikutvecklingsverket och i stället

anslår 221,975 miljoner kronor på anslaget för budgetåret

1995/96.

1994/95:N19 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om riskkapital för kvinnor.

Utskottet

Inledning

Näringsutskottet har nyligen avgett ett yttrande

(1994/95:NU7y) till finansutskottet över proposition 1994/95:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för

budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte

motioner i berörda delar.

Vissa övriga förslag i kompletteringspropositionen har

remitterats till näringsutskottet för behandling. Tre motioner

har väckts med anledning av dessa förslag. I föreliggande

betänkande tas regeringens förslag jämte de aktuella motionerna

upp till behandling.

Förhöjt anslag till Kommerskollegium

Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition (prop.

1994/95:100 bil. 4) ett anslag till Kommerskollegium om

61 275 000 kr för budgetåret 1995/96. Förslaget tillstyrktes av

utskottet (bet. 1994/95:NU22) och har godkänts av riksdagen.

Vid behandlingen av proposition 1994/95:152 om regler för

godkända och auktoriserade revisorer tillstyrkte utskottet

vidare (bet. 1994/95:NU23) regeringens förslag att minska

anslaget till Kommerskollegium avseende nästa budgetår med

anledning av att revisorsfrågorna förs bort från kollegiets

ansvarsområde den 1 juli 1995. Riksdagen beslutade senare i

enlighet härmed att minska det aktuella anslaget med 5 250 000

kr till 56 025 000 kr.

I budgetpropositionen anmälde regeringen sin avsikt att i

kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med en

förnyad beräkning av anslaget för kollegiet. Anledningen var att

EU-medlemskapet kunde förväntas medföra en större

arbetsbelastning på myndigheten och därmed ett ökat

anslagsbehov. Bland annat kunde förutses en kraftig ökning av

antalet importlicenser för kollegiet att hantera i samband med

anslutningen till den gemensamma handelspolitiken. Vidare

bedömdes ökade resurser behöva tillföras vad gäller

handelspolitiskt beslutsunderlag, handelsprocedurfrågor och

informationsinsatser.

Av de skäl som redovisades i budgetpropositionen återkommer nu

regeringen i kompletteringspropositionen med förslag att öka

anslaget för Kommerskollegium med 15 000 000 kr avseende

budgetåret 1995/96. Det nya anslagsbeloppet uppgår därmed till

71 025 000 kr.

Utskottet har inget att erinra häremot och tillstyrker

därmed regeringens förslag.

Allmänna pensionsfonden: Avvecklingsstyrelsen m.m.

I samband med beslut vid årsskiftet 1991/92 -- på förslag av

den förra regeringen -- om avveckling av löntagarfondstyrelserna

överfördes de tillgångar och skulder som fanns hos dessa till en

nyinrättad avvecklingsstyrelse (prop. 1991/92:36, bet. FiU9) --

den s.k. Fond 92--94. Avvecklingsstyrelsen skulle inta samma

rättsliga ställning som övriga fondstyrelser inom Allmänna

pensionsfonden (AP-fonden) och reglerades i

övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i

lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas

tillgångar m.m. identifierades i huvudsak fyra

användningsområden för löntagarfondsmedlen. För det första borde

i stor utsträckning forskningen komma i fråga. För det andra

ansåg regeringen att löntagarfondernas tillgångar borde användas

för att stimulera sparande genom införande av ett s.k.

premiegrundande allemansfondsparande. Ett tredje

användningsområde var att ge utdelning även till dem som av

olika anledningar inte kunde eller ville delta i det

premiegrundande sparandet. En fjärde insats borde vara att

främja utvecklingen av de små och medelstora företagen.

Det bokförda värdet av den samlade fondförmögenheten uppgick

vid det aktuella tillfället till ca 22 miljarder kronor. I

riksdagsbehandlingen beslutades (bet. 1991/92:FiU21) -- med

ändring av regeringens förslag -- att ca 6,5 miljarder kronor

skulle föras över till ett nytt riskkapitalbolag med uppgift att

erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt

kapital. I en reservation av företrädare för Socialdemokraterna

förordades att tillgångarna skulle användas för att förstärka

det allmänna pensionssystemet. I en meningsyttring (v) anfördes

att hälften av löntagarfondernas medel borde tillfalla

pensionssystemet och hälften avdelas för riskkapitalsatsningar i

små och medelstora företag.

Hösten 1992 beslutade riksdagen, efter förslag från regeringen

(prop. 1992/93:41, bet. FiU3), att medlen från löntagarfonderna

för riskkapitalförsörjning skulle tillföras två nyinrättade

portföljförvaltningsbolag -- Förvaltnings AB Atle och

Förvaltnings AB Bure -- samt sex direktinvesterande

riskkapitalbolag. Vid samma tidpunkt träffades överenskommelse

-- som en del av den s.k. krisuppgörelsen -- mellan den

dåvarande borgerliga regeringen och Socialdemokraterna om att

det premiegrundande allemanssparandet skulle avbrytas.

I mars 1994 presenterade den dåvarande regeringen sina

slutliga förslag angående användningsområden för

löntagarfondsmedlen i samband med framläggandet av en

forskningspolitisk proposition (prop. 1993/94:177). Vid denna

tidpunkt uppgick de resterande tillgångarna i Fond 92--94 till

ca 8,4 miljarder kronor. Återstoden av löntagarfondsmedlen

föreslogs i propositionen bli fördelad mellan sju

forskningsstiftelser med uppgift att svara för finansiering inom

ett tiotal prioriterade forskningsområden. Avvecklingen av Fond

92--94 skulle vara avslutad senast den 1 juli 1995. Det anfördes

i propositionen att om de reservationer som gjorts för

premiesparandet och fondavvecklingen inte helt var förbrukade

vid nyssnämnda tidpunkt borde dessa medel tillfalla statsverket.

Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1993/94:UbU12). I

en reservation (s) -- med instämmande i en meningsyttring (v) --

yrkades att löntagarfondsmedlen skulle tillföras AP-fonden.

Efter detta riksdagsbeslut och därpå följande regeringsbeslut

verkställdes utskiftningen av löntagarfondsmedlen i augusti

1994 till de nämnda forskningsstiftelserna. Till

Riksgäldskontoret överfördes vidare 350 miljoner kronor för att

täcka utbetalning av premier till dem som deltagit i

allemansfondsparandet.

Av kompletteringspropositionen framgår att i nuläget finns

tillgångar kvar till ett totalt värde av drygt 290 miljoner

kronor. Regeringen anser att några ytterligare utdelningar av

dessa medel till andra ändamål än pension inte bör komma i fråga

och föreslår därför att de kvarvarande tillgångar som inte har

blivit slutligt utskiftade skall behållas i Allmänna

pensionsfonden och förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Förslaget

innebär att riksdagens tidigare beslut om utskiftning ändras i

fråga om de aktuella tillgångarna. Den lagreglering som ligger

till grund för avvecklingsstyrelsens verksamhet inom Allmänna

pensionsfonden skall inte, såsom tidigare bestämts, upphöra att

gälla vid utgången av juni 1995. I detta sammanhang påpekar

regeringen att avvecklingsstyrelsens förvaltning av de

kvarvarande tillgångarna är att se som en temporär lösning.

Regeringen ämnar senare återkomma till riksdagen med förslag om

hur en mer bestående förvaltning av tillgångarna bör ordnas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

lagändringar och har inget att erinra mot vad regeringen i

övrigt förordar vad gäller användningen av de tillgångar som i

det föregående har behandlats.

Avkastningen på vissa statliga lånemedel, m.m.

De förutvarande länsvisa utvecklingsfonderna har ersatts av

regionala utvecklingsbolag. Staten innehar genom moderbolaget

ALMI Företagspartner AB lägst 51 % i dessa regionala bolag.

Enligt nuvarande riktlinjer skall ALMI arbeta på en risknivå som

innebär att det samlade kapitalet skall bevaras realt intakt --

dvs. täcka inflationen -- samtidigt som bolagen accepterar

risker som bankerna inte är beredda att ta. Stiftelsen Industri-

och nyföretagarfonden arbetar med projektstöd till

industriföretag för att dela risken i samband med företagens mer

betydande produktutvecklings- och marknadsföringsprojekt samt

med nyföretagarlån. Liksom ALMI skall fonden sträva efter att

bevara sitt kapital realt.

I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att

avkastningskraven för ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden

sänks så att de i stället skall bevara kapitalet nominellt

intakt. De hittillsvarande kraven på real avkastning har, enligt

regeringens bedömning, gjort att riskbenägenheten blivit alltför

begränsad. I kombination med bankernas allmänna återhållsamhet

har detta inneburit att många småföretag har haft svårt att låna

till sin expansion. Beräknad på en kapitalbas om vardera ca 3

miljarder kronor hos ALMI resp. Industri- och nyföretagarfonden

räknar regeringen med att utlåningen från de två

organisationerna totalt skall kunna öka med mellan 200 och 300

miljoner kronor.

I partimotionen 1994/95:Fi31 (m) avvisas förslaget om ändring

av avkastningskraven. Skulle förändringen genomföras, skriver

motionärerna, innebär det att kapitalet kommer att förbrukas.

Samtidigt kommer en sådan förändring att resultera i att vissa

lån bli ännu mer förmånligt subventionerade än gängse

marknadslån. Motionärerna menar också att den nödvändiga

utvecklingen i riktning mot en fungerande marknad för krediter

och riskkapital på kommersiella villkor blir fördröjd.

I motion 1994/95:N19 (c) anförs inga principiella

betänkligheter mot förslaget som sådant. I stället framhåller

motionärerna värdet av att tillgången på riskvilligt kapital

ökar, något som annars är ett hinder som en nyföretagare eller

en expanderande företagare ofta möter. Detta gäller i synnerhet

kvinnliga företagare.

I detta sammanhang hänvisar motionärerna till regeringens

förslag till besparingar i kompletteringspropositionen på

anslaget för främjande av kvinnors företagande och menar att

detta företagande måste stimuleras på annat sätt. Regeringens

förslag vad gäller ett sänkt avkastningskrav för de två

organisationerna öppnar sådana möjligheter, anser motionärerna

och föreslår att minst hälften av de frigjorda medlen skall

avsättas för stöd till kvinnors företagande.

Regeringen har i kompletteringspropositionen föreslagit att

anslaget för främjande av kvinnors företagande för budgetåret

1995/96 skall minskas med 50 miljoner kronor jämfört med

förslaget i budgetpropositionen om ett anslag på 200 miljoner

kronor. I yttrandet till finansutskottet (1994/95:NU7y) har

näringsutskottet förordat en ytterligare neddragning med 1

miljon kronor för att finansiera ett oförändrat stöd till

kooperativ utveckling. Trots besparingen är det fråga om en

kraftig nivåhöjning på anslaget jämfört med innevarande

budgetår, anför utskottet. I tre avvikande meningar förordas

anslag till ändamålet på 50 miljoner kronor (m), 200 miljoner

kronor (v, mp, kds) resp. 250 miljoner kronor (fp).

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

konsekvensen av ett alltför högt avkastningskrav är att projekt

med normala risker kan ha svårt att erhålla stöd från de

regionala utvecklingsbolagen resp. från Industri- och

nyföretagarfonden. Ett sänkt avkastningskrav kan skapa det

eftersträvade utrymmet för nyutlåning till en rad projekt som i

nuläget ligger på gränsen att erhålla finansiellt stöd. Därmed

skapas ett inte oväsentligt bidrag till att stärka tillväxten i

ekonomin. De farhågor som framförs i motion 1994/95:Fi31 (m) för

att kapitalet kommer att förbrukas vid en övergång från ett

realt till ett nominellt avkastningskrav finner utskottet vara

överdrivna. I nuläget med en låg inflation och med den i

kompletteringspropositionen antagna inflationsutvecklingen för

de närmaste åren på strax under 3 % blir skillnaden mellan ett

realt och nominellt avkastningskrav inte särskilt stor. Om

emellertid inflationen ökar väsentligt blir skillnaden

självfallet större. Utskottet vill i detta sammanhang betona att

förslaget att sänka avkastningskraven för ALMI och Industri- och

nyföretagarfonden skall ses mot bakgrund av den situation som

sedan en tid råder på kreditmarknaden och det starka behovet i

nuläget av att stimulera tillväxt och nya jobb inom de små och

medelstora företagen. I ett längre perspektiv och under andra

ekonomiska förutsättningar än dagens ankommer det, enligt

utskottets mening, på regeringen att ta initiativ till att

anpassa t.ex. avkastningskraven till sådana förändringar, bl.a.

för att undvika en alltför drastisk värdeminskning av kapitalet.

Med det sagda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion

1994/95:Fi31 (m).

Enligt utskottets mening bör inte heller motion 1994/95:N19

(c) i nu berörd del ligga till grund för något uttalande från

riksdagens sida. Det är väsentligt att staten med olika medel

stöder kvinnors företagande. Det finns också anledning att utgå

från att intresset för stöd från ALMI och Industri- och

nyföretagarfonden kommer att vara stort bland kvinnliga

företagare. Utskottet finner det dock inte vara nödvändigt att

på förhand slå fast hur stor andel av det frigjorda låneutrymmet

som skall vara destinerat till sådant företagande. Med

hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion

1994/95:Fi19 (c) i här aktuell del.

Kreditgarantier för den civila flygmotorindustrin

Den civila flygmotorindustrin representerar en högteknologisk

verksamhet som har direkta och indirekta positiva effekter på

den svenska industriella strukturen, påpekas det i

kompletteringspropositionen. Den aktuella industrin kännetecknas

av mycket stora utvecklingsinvesteringar och långa

återbetalningstider (ca 35 år) för gjorda satsningar. Dessa

förhållanden har medfört dels att utvecklingen av nya motorer

sker i samarbetsprojekt, dels att det är mycket svårt att få en

finansiering av projekten på den ordinarie kredit- och

kapitalmarknaden. Regeringen framhåller vidare att detta kan

verka hämmande på utvecklingen av en konkurrenskraftig

flygmotorindustri och erinrar om att kapitalmarknadernas

begränsningar vad gäller riskbenägenhet i fråga om sådana

utvecklingsinvesteringar har inneburit att statlig

finansieringsmedverkan förekommer i flera länder. Berörda

svenska företag har därför i detta avseende en väsentlig

konkurrensnackdel i förhållande till företag i andra länder.

Mot bakgrund härav bör, enligt regeringens mening, staten i

viss utsträckning medverka i finansieringen av

utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer. Denna medverkan

avses ske inom ramen för GATT:s (organisationen för det allmänna

tull- och handelsavtalet) och EG:s regelverk vad avser statligt

stöd till näringslivet. En noggrann individuell prövning av

varje projekt skall göras vad gäller förutsättningarna för ett

statligt engagemang. Regeringen betonar i

kompletteringspropositionen att en statlig medverkan vid

finansieringen förutsätter att företagen själva står för en

väsentlig del av det totala finansieringsbehovet för

utvecklingssatsningarna. Därigenom tillförsäkras projekten också

en kommersiell prövning både inom företagen och av staten som

delfinansiär.

Regeringen förordar en statlig finansieringsmedverkan i form

av kreditgarantier. Fördelen med en sådan modell är, påpekar

regeringen, att ett väsentligt riskavlyft för företagen

åstadkommes samtidigt som det inte uppkommer någon direkt

budgetbelastning. Regeringen bedömer att den sammanlagda ramen

för kreditgarantier under de närmaste fem åren behöver uppgå

till 500 miljoner kronor. Eventuella förluster till följd av

kreditgarantier till flygmotorindustrin skall belasta anslaget

hos Riksgäldskontoret för garantiverksamhet. På den del av

kreditramen som är ianspråktagen skall utgå en avgift med 0,25 %

per år som skall täcka eventuella förluster. Det föreslås att

det skall ankomma på regeringen att närmare utforma ett

kreditgarantisystem med här angiven innebörd.

Regeringen har enligt uppgift för avsikt att efter

riksdagsbeslut med propositionen som grund och en närmare

utarbetad teknisk lösning notifiera EU-kommissionen att Sverige

ämnar införa ifrågavarande stöd. Notifieringen kommer att ske

tidigast under sommaren 1995. EU-kommissionen prövar därefter

systemets förenlighet med EU:s statsstödsregler.

Utskottet konstaterar att det föreslagna systemets

förenlighet med EU:s statsstödsregler och de internationella

förpliktelser i övrigt av handelspolitisk natur som Sverige har

åtagit sig att respektera, noggrant skall beaktas vid den

närmare utformningen av systemet. Dess förenlighet med EU:s

konkurrensregler och i övrigt de krav som villkoren för den inre

marknaden uppställer skall i särskild ordning prövas av

EU-kommissionen. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det

framlagda förslaget beträffande kreditgarantier för finansiering

av utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Efter beslut av regeringen i februari 1995 har Styrelsen för

teknisk ackreditering ändrat namn till Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll. Eftersom myndighetens namn

förekommer i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll krävs

följdändringar i lagen.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

lagändringen.

Förhöjt anslag till NUTEK

I budgetpropositionen har regeringen för nästa budgetår

beräknat medelsbehovet för förvaltningskostnaderna vid Närings-

och teknikutvecklingsverket (NUTEK) till knappt 296 miljoner

kronor. Riksdagen har tidigare under våren 1995 (bet.

1994/95:NU18) beslutat om ett sådant anslag.

EU-medlemskapet innebär att Sverige får del av EU:s

strukturfonder. De nya uppgifter som därigenom kommer att falla

på NUTEK avser genomförande av programmen för främst mål 2

(omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång) och

mål 6 (främjande av utvecklingen och strukturanpassningen i

regioner som är ytterst glesbefolkade) samt vissa

gemenskapsinitiativ. NUTEK skall också svara för den

ekonomisk-administrativa samordningen av hela

strukturfondsåterflödet gentemot EU-kommissionen. Mot denna

bakgrund bedömer regeringen nu att NUTEK behöver en

resursförstärkning för budgetåret 1995/96 på 7 miljoner kronor

för att klara sina tillkommande arbetsuppgifter. Anslaget för

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår skulle sålunda

uppgå till knappt 303 miljoner kronor.

Under den allmänna motionstiden yrkades i motion 1994/95:N270

(mp) att ifrågavarande anslag till NUTEK skulle skäras ned med

25 % och att riksdagen som en följd därav endast skulle anslå ca

222 miljoner kronor. Detta motionsyrkande följdes upp i en

reservation (mp) i det aktuella utskottsbetänkandet. I motion

1994/95:Fi34 (mp) upprepas detta krav med hänvisning till

regeringens förslag om en förändring av anslagsbeloppet för

budgetåret 1995/96.

Utskottet finner regeringens förslag om en viss

resursförstärkning till NUTEK som en följd av myndighetens

arbete med EU:s strukturfonder vara välmotiverat. Som en följd

härav avstyrks motion 1994/94:Fi34 (mp) i här aktuell del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förhöjt anslag till Kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 4

punkt E 1 till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare

beslutat (prop. 1994/95:152, bet. NU23, rskr. 315) -- anvisar

ett med 15 000 000 kr förhöjt ramanslag på 71 025 000 kr,

2. beträffande Allmänna pensionsfonden: Avvecklingsstyrelsen

m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 7

avsnitt 4

a) antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av

vissa övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden,

b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

c) godkänner vad som anges i propositionen om ändrad

användning av kontanta medel och aktier som ännu inte har

skiftats ut från avvecklingsstyrelsen,

d) godkänner vad som anges i propositionen om ändrad

användning av de tillgångar som återstår av det som reserverats

för det premiegrundande allemanssparandet och

avvecklingsstyrelsens verksamhet,

3. beträffande avkastningen på vissa lånemedel, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga

12 avsnitt 1 moment 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi31

yrkande 5 och 1994/95:N19 yrkande 1 godkänner vad som anges i

propositionen om ändrade avkastningskrav och riktlinjer i övrigt

för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden,

res. 1 (m)

4. beträffande kreditgarantier för den civila

flygmotorindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga

12 avsnitt 1 moment 2 bemyndigar regeringen att inom en ram av

500 000 000 kr utfärda kreditgarantier för finansiering av

utvecklingsverksamhet inom den civila flygmotorindustrin i

enlighet med vad som anges i propositionen,

5. beträffande Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll

att riksdagen antar det i proposition 1994/95:150 bilaga 12

avsnitt 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1992:1119) om teknisk kontroll,

6. beträffande förhöjt anslag till NUTEK

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga

12 avsnitt 2 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:Fi34

yrkande 32 till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat

(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU18, rskr. 300) -- anvisar ett

med 7 000 000 kr förhöjt ramanslag på 302 967 000 kr.

res. 2 (mp)

Stockholm den 31 maj 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo

Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Bo Bernhardsson (s), Mikael

Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro

Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart

Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund

(kds), Laila Bäck (s), Eva Flyborg (fp) och Ronny Korsberg (mp).

Reservationer

1. Avkastningen på vissa lånemedel, m.m. (mom. 3)

Per Westerberg, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola

Karlsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "aktuell

del" bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna förändringen i avkastningskrav

för ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden

kan inte godtas. I likhet med vad som anförs i motion

1994/95:Fi31 (m) menar utskottet att en övergång från ett realt

avkastningskrav till ett nominellt sådant får till följd att det

insatta kapitalets värde successivt kommer att minska. Den av

regeringen föreslagna förändringen kommer också att innebära en

avsevärd subventionering av de aktuella lånen i förhållande till

de lån som står till buds på marknaden. Innebörden i det

sistnämnda är att den nödvändiga utvecklingen i riktning mot en

fungerande marknad för krediter och riskkapital på kommersiella

villkor blir fördröjd. Mot denna bakgrund avvisar utskottet

regeringens förslag och tillstyrker motion 1994/95:Fi31 (m) i

här behandlad del. Av detta följer även att utskottet avstyrker

det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N19 (c).

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande avkastningen på vissa lånemedel, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi31 yrkande 5

avslår proposition 1994/95:150 bilaga 12 avsnitt 1 moment 1 och

motion 1994/95:N19 yrkande 1.

2. Förhöjt anslag till NUTEK (mom. 6)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:Fi34 (mp) anser

utskottet att det finns skäl att reducera det aktuella anslaget

för förvaltningskostnader vid NUTEK -- ej öka anslaget som

regeringen föreslår. I linje med yrkandet i nyssnämnda motion

förordar utskottet att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

upptas till ca 222 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande förhöjt anslag till NUTEK

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga

12 avsnitt 2 punkt A 1 och med bifall till motion 1994/95:Fi34

yrkande 32 till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat

(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU18, rskr. 300) -- anvisar ett

med 73 992 000 kr sänkt ramanslag på 221 975 000 kr.

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om fortsatt giltighet av vissa

övergångsbestämmelser till lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk

kontroll