Bet. 1994/95:NU29

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU29

Ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om

kreditmarknadsbolag

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1994/95

NU29

Ärendet

I detta betänkande föreslår utskottet -- på eget initiativ --

en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om

kreditmarknadsbolag.

Sammanfattning

Utskottet föreslår en ändring av övergångsbestämmelserna till

lagen om kreditmarknadsbolag för att göra det möjligt för vissa

finansbolag att fortsätta driva sin verksamhet till utgången av

juni 1996 eller till dess att ansökan om tillstånd

slutbehandlats av Finansinspektionen. Utskottet noterar vidare

att regeringen avser att kartlägga hur begreppet kreditinstitut

avgränsas i olika länder inom EU.

Utskottet

Bakgrund

Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag trädde i kraft den

1 januari 1994 i samband med att EES-avtalet började gälla

(prop. 1992/93:89, bet. NU9). Lagen innehåller enhetliga regler

för sådana kreditinstitut vars verksamhet tidigare reglerades i

lagen (1963:76) om kreditaktiebolag eller lagen (1988:606) om

finansbolag. Genom lagen införlivades reglerna i EG:s

banksamordningsdirektiv. De företag som omfattas av den nya

lagen benämns kreditmarknadsbolag. För dessa bolag gäller vissa

rörelseregler såsom bestämmelser om startkapital,

kapitaltäckning, styrelse och ledning. Sålunda krävs t.ex. att

ett kreditmarknadsbolag, när verksamheten påbörjas, skall ha ett

bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd

motsvarar minst 5 miljoner ecu (för närvarande motsvarande ca 47

miljoner kronor). Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade

verksamheten uppgår till högst 100 miljoner kronor, får

Finansinspektionen medge att bolaget har ett lägre bundet eget

kapital, dock lägst motsvarande 1 miljon ecu.

Enligt finansbolagslagen krävdes inte tillstånd för

finansieringsföretag med tillgångar vars nettovärde understeg

50 miljoner kronor, under förutsättning att företaget inte var

bankägt och inte heller bedrev finansieringsverksamhet mot

konsumenter. Detta s.k. fria utrymme för finansieringsverksamhet

togs bort i och med införandet av kreditmarknadsbolagslagen.

Punkt 5 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen anger att

den som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande -- den

1 januari 1994 -- drev finansieringsverksamhet som inte

fordrade tillstånd enligt finansbolagslagen fick fortsätta

verksamheten t.o.m. den 31 december 1994 eller, om ansökan om

tillstånd getts in inom denna tid, till dess ansökan har prövats

slutligt. Därutöver gäller, enligt punkt 6, att ett bolag som

bedriver verksamhet med stöd av punkt 5 får beviljas tillstånd

enligt den nya lagen även om företagets kapitalbas vid

tidpunkten för tillståndsbeslutet inte uppgår till det belopp

som krävs enligt kreditmarknadsbolagslagen. Bolagets kapitalbas

får emellertid inte efter lagens ikraftträdande understiga det

högsta belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992,

dvs. tidpunkten för EES-avtalets undertecknande.

Behov av förändring

Enligt uppgifter från Finansdepartementet och

Finansinspektionen finns det ett antal företag som drev

verksamhet då lagen om kreditmarknadsbolag trädde i kraft, men

som inte har ansökt om tillstånd inom den föreskrivna tiden.

Skälet till detta kan antas vara att företagen inte

uppmärksammat att reglerna har ändrats. De företag det är fråga

om bedriver vanligen finansieringsverksamhet i form av factoring

eller leasing i förhållandevis liten skala. Finansinspektionen

har inlett en kartläggning för att få en bild av hur omfattande

denna finansieringsverksamhet är.

De aktuella företagen är småföretag som i flertalet fall

saknar möjlighet att uppbringa det startkapital som krävs enligt

kreditmarknadsbolagslagen. På grund av

ikraftträdandebestämmelsernas utformning skall de egentligen

upphöra med sin verksamhet till följd av att de inte ansökt om

undantag i rätt tid. Detta kan leda till onödig

kapitalförstörelse, negativa effekter på sysselsättningen och

försämrad service till det lokala näringslivet.

Utskottets förslag

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de angivna

negativa effekterna undviks. Detta kan ske genom att den

aktuella övergångsbestämmelsen ändras så att de företag som vid

årsskiftet 1993/94 bedrev en verksamhet som inte var

tillståndspliktig enligt finansbolagslagen får fortsätta med

detta även om de lämnar in ansökan om tillstånd efter utgången

av år 1994. Perioden inom vilken ansökan skall vara inlämnad

till Finansinspektionen kan utsträckas till den 30 juni 1996. Av

punkt 6 i övergångsbestämmelserna framgår, som nämnts, att

företag som driver verksamhet med stöd av den nu berörda femte

punkten kan beviljas tillstånd även om det har ett lägre

startkapital än vad som i övrigt krävs. Utskottet föreslår att

punkt 5 i övergångsbestämmelserna ändras på det sätt som

beskrivits.

Av den lämnade beskrivningen framgår att den föreslagna

ändringen är föranledd av att berörda företag inte nåtts av

information om nödvändigheten av att ansöka om tillstånd för att

kunna fortsätta med verksamheten. Detta visar, enligt utskottets

uppfattning, det angelägna i att behovet av informationsinsatser

beaktas i samband med att nya regler införs.

Utskottet finner anledning att i detta ärende även aktualisera

vissa frågor rörande begreppet finansieringsverksamhet. Enligt

1 kap. 1 § lagen om kreditmarknadsbolag avses med

finansieringsverksamhet näringsverksamhet som har till ändamål

att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit

till konsumenter eller medverka till finansiering genom att

förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande.

Enligt 1 kap. 2 § samma lag får finansieringsverksamhet som

huvudregel drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.

Ett bolag som har fått ett sådant tillstånd kallas för ett

kreditmarknadsbolag. Enligt EG:s s.k. första

banksamordningsdirektiv (77/780/EEG) avses med ett

kreditinstitut ett företag vars verksamhet består i att från

allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel

och att bevilja krediter för egen räkning. Begreppet

kreditmarknadsbolag har alltså delvis en annan innebörd än

begreppet kreditinstitut. Det kan därför medföra vissa nackdelar

att de av EG:s bestämmelser som gäller för kreditinstitut blir

tillämpliga på samtliga bolag som bedriver tillståndspliktig

finansieringsverksamhet enligt den nu gällande

kreditmarknadsbolagslagen. Utskottet har erfarit att regeringen

överväger att låta kartlägga hur begreppet kreditinstitut

avgränsas i olika länder inom EU och om det förekommer andra

typer av institut som fullgör uppgifter som i Sverige endast får

utföras av kreditmarknadsbolag. Beroende på utfallet av en sådan

kartläggning och jämförelse kan det finnas skäl att ändra

området för tillståndspliktig finansieringsverksamhet i Sverige

eller modifiera reglerna för vissa slag av sådan verksamhet.

Utskottet utgår från att de skyddsintressen som förekommer i

olika typer av finansiell verksamhet därvid särskilt kommer att

beaktas.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar av utskottet framlagt förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag enligt

bilaga.

Stockholm den 31 maj 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo

Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Bo Bernhardsson (s), Mikael

Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro

Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart

Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund

(kds), Laila Bäck (s), Eva Flyborg (fp) och Ronny Korsberg (mp).

Av utskottet framlagt förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Bilaga

Härigenom föreskrivs att punkt 5 av övergångsbestämmelserna

till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. Den som vid tidpunkten 5. Den som vid tidpunkten

för lagens för lagens

ikraftträdande driver ikraftträdande, den 1

finansieringsverksamhet som januari 1994, drev

inte fordrar tillstånd finansieringsverksamhet som

enligt lagen (1988:606) om inte fordrade tillstånd

finansbolag får enligt lagen (1988:606) om

fortsätta verksamheten finansbolag får

under ett år räknat fortsätta verksamheten till

från tidpunkten för och med den 30 juni 1996

lagens ikraftträdande eller, om ansökan om

eller, om ansökan om tillstånd getts in inom

tillstånd getts in inom denna tid, till dess att

denna tid, till dess att ansökningen har prövats

ansökningen har prövats slutligt.

slutligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.