Bet. 1994/95:NU4

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU04

Införlivande av vissa direktiv om enskilda näringsidkare

enligt EES-avtalet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1994/95

NU4

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:39 om

införlivande av vissa direktiv enligt EES-avtalets Bilaga VII,

m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda

lagförslagen. Dessa avser två områden -- dels lagändringar som

syftar till att införliva vissa direktiv i EES-avtalet om

enskilda näringsidkare med svensk rätt, dels lagändringar

beträffande EG-märket.

Propositionen

I proposition 1994/95:39 föreslås att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för

rättighets tillvaratagande i utlandet,

2. lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av

handelskamrar,

3. lag om ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket,

4. lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav

på byggnadsverk, m.m.

Lagförslagen återges i bilaga.

Utskottet

Inledning

Propositionen innehåller dels förslag som syftar till att

införliva vissa direktiv i EES-avtalets Bilaga VII om enskilda

näringsidkare med svensk rätt, dels förslag till ändring i lagen

(1992:1534) om EG-märket.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Införlivande av vissa direktiv i EES-avtalets Bil. VII

Bakgrund

De grundläggande reglerna om personers fria rörlighet finns i

Romfördragets artiklar 48 (arbetskraft) och 52 (etablering).

Bestämmelserna motsvaras av artiklarna 28 och 31 i

EES-avtalet. I Romfördragets artikel 57 anges att direktiv

skall antas som syftar till ömsesidigt godkännande av diplom,

betyg och andra behörighetsbevis.

Enligt artikel 30 i EES-avtalet, som rör ömsesidigt erkännande

av utbildningsbevis, skall de avtalsslutande parterna söka

säkerställa ett ömsesidigt erkännande av utbildnings- och

examensbevis och andra behörighetsbevis i syfte att underlätta

det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att

tillfälligt tillhandahålla tjänster. I Bilaga VII till

EES-avtalet finns en förteckning över de EG-direktiv som denna

artikel hänvisar till.

De direktiv i Bilaga VII som avser Näringsdepartementets

område rör handel och agenturverksamhet, industri och hantverk,

tjänster förknippade med transporter, filmindustri, vissa övriga

sektorer (t.ex. fast egendom) samt jordbruk. De flesta av de

aktuella direktiven innehåller bestämmelser om att

medlemsstaterna skall upphäva begränsningar av

etableringsfriheten. I Sverige har sådana diskriminerande regler

redan avskaffats.

I direktiven finns också bestämmelser som syftar till att lösa

de problem som uppstår när en medborgare i ett land där det inte

finns några formella etableringskrav avser att etablera sig i

ett annat land inom EU med formella etableringskrav. Svenskar

som vill etablera sig i annat land kan komma att drabbas av

sådana formella etableringskrav. Dessa kan avse god vandel,

yrkeskompetens och bevis om att företagaren inte är försatt i

konkurs. I propositionen redovisas vilka åtgärder som behöver

vidtas med anledning av de aktuella direktiven.

Vissa av direktiven reglerar hur krav på s.k. skötsamhetsbevis

skall kunna uppfyllas. I direktiven anges att utdrag ur

kriminalregistret skall godtas som tillräckligt bevis. Vissa

direktiv ställer "särskilda krav på gott anseende och god

vandel". I propositionen sägs att utdrag ur det största

polisregistret, person- och belastningsregistret, bör kunna

anses tillräckligt som intyg om aktsamhet och bevis om god

vandel. Rikspolisstyrelsen kommer att utses som behörig

myndighet, meddelas det i propositionen.

Direktivet 67/43 EEG gäller bl.a. handel med och förvaltning

av fast egendom. För de områden detta direktiv omfattar finns

disciplinära förfaranden i Sverige för fastighetsmäklare, tolkar

och översättare samt för advokater. Föreskrifter om att den

myndighet som handhar registrering av och tillsyn över

fastighetsmäklare skall kunna utfärda bevis om att en mäklare

inte varit föremål för disciplinära åtgärder bör ske i

förordningsform, sägs det i propositionen. Därefter kan

tillsynsmyndigheten utses till behörig myndighet enligt

direktiven. För tolkar och översättare finns ett

auktorisationsförfarande hos Kammarkollegiet. Efter en

förordningsändring kan Kammarkollegiet utses som behörig

myndighet enligt direktiven, meddelas det i propositionen. För

advokater avses Sveriges Advokatsamfund komma att utses som

behörigt organ att utfärda bevis om att disciplinär åtgärd inte

har vidtagits mot medlem.

Beträffande två områden -- bevis om att en person inte varit

försatt i konkurs och krav på allmänna, merkantila eller

yrkesmässiga kunskaper och färdigheter för att få utöva

näringsverksamhet -- krävs lagändringar.

Ändring i lagen om upptagande av ed för rättighets

tillvaratagande i utlandet

I vissa av EU:s medlemsländer krävs att medborgarna för att få

utöva näringsverksamhet kan visa upp bevis om att de inte har

varit försatta i konkurs. Ett sådant intyg kan för medborgare i

andra medlemsländer ersättas av en försäkran under ed.

I praktiken är det nästan omöjligt att få fram uppgift om att

en person inte varit försatt i konkurs i Sverige, anförs det i

propositionen. Att införa en lagstadgad möjlighet att avlägga en

försäkran under ed torde därför, enligt regeringens bedömning,

vara nödvändigt för att skyldigheterna enligt direktiven på

denna punkt skall kunna uppfyllas.

Regeringen föreslår därför att lagen (1946:819) om upptagande

av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet ändras så att

den som för att få idka näring inom EES behöver bekräfta med ed

att han inte varit försatt i konkurs skall få avlägga sådan ed

inför tingsrätt. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1

januari 1995.

Ändring i lagen om auktorisation av handelskamrar

För att få påbörja eller utöva viss verksamhet krävs i vissa

medlemsstater att en person kan visa att han har allmänna,

merkantila eller yrkesmässiga kunskaper. Enligt några av

direktiven skall en medlemsstat i dessa fall som tillräckligt

bevis godta det faktiska utövandet av verksamheten i frågan.

Behörig myndighet eller behörigt organ i sökandens senaste

hemvistland skall enligt direktiven utfärda intyg om att en

sökande faktiskt har utövat viss verksamhet.

Handelskamrarna har sedan länge erfarenhet av liknande

intygsgivning, anförs det i propositionen. Regeringen föreslår

därför att uppgiften att utfärda de intyg som avses i direktiven

skall läggas på handelskamrarna. Lagen (1990:515) om

auktorisation av handelskamrar föreslås bli ändrad så att

regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får uppdra

åt auktoriserade handelskamrar att utfärda intyg för enskilda

personer om faktiskt utövande av verksamhet som dessa personer

kan behöva för att få idka näring inom EES. Det föreslås också

att det införs bestämmelser om rätt att överklaga dessa beslut

till allmän förvaltningsdomstol och om prövningstillstånd vid

överklagande till kammarrätten. Lagändringen föreslås träda i

kraft den 1 januari 1995.

Ändring i lagen om EG-märket, m.m.

Riksdagen beslöt hösten 1992 om en lag om EG-märket (prop.

1992/93:87, bet. NU13). Med EG-märket menas det märke, bestående

av bokstäverna CE, i viss typografi, som enligt vissa

EG-direktiv skall åsättas berörda produkter innan de släpps ut

på marknaden. Märket skall sättas på de aktuella produkterna

för att visa att dessa uppfyller gällande krav på produkters

egenskaper och säkerhet m.m.

I propositionen som låg till grund för beslutet förutsattes

att lagen skulle ha tillfällig karaktär i avvaktan på att

generella bestämmelser skulle antas inom EG och införas i

EES-avtalet. Gemensamma bestämmelser har dock inte antagits. I

stället intogs vissa riktlinjer för användningen av EG-märket i

det s.k. modulbeslutet från år 1990 för utformning av tekniska

harmoniseringsdirektiv. Numera talas också genomgående om

CE-märkning ("CE-marking"; CE = Communautés européennes) i

stället för EG-märket.

Inom regeringskansliet har frågan om vilka ändringar som krävs

i lagen om EG-märket beretts inom en interdepartemental

arbetsgrupp.

I propositionen föreslås -- med ikraftträdande den 1 januari

1995 -- att lagen (1992:1534) om EG-märket ändras på följande

sätt:

lagens rubrik ändras till "lagen om CE-märkning",

"CE-märkning" ersätter även i övrigt "EG-märket" i lagen,

CE-symbolen i bilagan till lagen ersätts med en något

modifierad symbol,

bestämmelser om märkets utformning samlas i 3 §,

en ny paragraf tas in med innebörd att om CE-märkning har

anbringats utan att det är berättigat skall den som ansvarar för

CE-märkningen se till att överträdelsen upphör.

I propositionen föreslås också konsekvensändringar i lagen

(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,

vilken innehåller bestämmelser om EG-märket och som enligt

tidigare beslut av riksdagen (prop. 1993/94:178, bet. BoU18)

skall träda i kraft den 1 januari 1995.

Utskottet har noterat att regeringen i proposition 1994/95:106

om ändrat ikraftträdande av ändringar i plan- och bygglagen,

m.m. har föreslagit att ikraftträdandet av lagen om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. skall uppskjutas till den 1

juli 1995. Fram till dess föreslås i stället byggproduktlagen

(1992:1535) gälla. De konsekvensändringar i lagen om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. som föreslås i proposition

1994/95:39 kommer sålunda inte, om regeringens förslag bifalls

av riksdagen, att träda i kraft förrän den 1 juli 1995.

Bostadsutskottet avser att behandla proposition 1994/95:106 i

betänkande 1994/95:BoU8. Riksdagsbeslut planeras till den 12

december 1994.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser de framlagda lagändringsförslagen som nödvändiga

anpassningar av svensk rätt till följd av EES-avtalet. Förslagen

har samma relevans i EES som vid ett EU-medlemskap. Utskottet

tillstyrker de aktuella lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de i proposition 1994/95:39 framlagda

förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för

rättighets tillvaratagande i utlandet,

b) lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av

handelskamrar,

c) lag om ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket,

d) lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav

på byggnadsverk, m.m.

Stockholm den 22 november 1994

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo

Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Mats

Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell

Ericsson (c), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Lennart

Beijer (v), Marie Granlund (s), Chris Heister (m), Eva Goës

(mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Sten Tolgfors

(m).

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande

av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om

auktorisation av handelskamrar

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1534) om

EG-märket

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.